Astrologinių pavadinimų rašymas spausdintuose leidiniuose

Ramunė Vaskelaitė

doi:10.35321/bkalba.2022.95.01

Go to original

Preparing document pages…

1 short passage of this localized version is shown in the original language because it could not be localized reliably.

RAMUNĖ VASKELAITĖ

Institutet för litauiska språket

doi.org/10.35321/bkalba.2022.95.01

SKRIVNING AV ASTROLOGISKA NAMN I TRYCKTA PUBLIKATIONER

NYCKELORD: skrivning, astrologiska namn, versal.

SAMMANFATTNING

Artikeln fortsätter forskningen om skrivningen av astrologiska namn. Efter att ha undersökt skrivtendenserna på astrologiwebbplatser i ett tidigare nummer av Bendrinė kalba ligger fokus här på skrivningen i tryckta publikationer – den vanliga miljön för standardspråkets funktion. Genom att välja ut 10 böcker om astrologi är målet att undersöka hur allmängiltiga de skrivtendenser är som börjat framträda utifrån språkbruket på internet, och samtidigt fördjupa analysen av de faktorer som påverkar dem.

ABSTRACT

Artikeln fortsätter forskningen om skrivningen av astrologiska namn. Efter att ha undersökt tendenserna i hur de skrivs på astrologiwebbplatser (i Bendrinė kalba) ligger fokus här på skrivning i tryckta publikationer, som utgör den vanliga miljön för standardspråkets funktion. Med utgångspunkt i 10 böcker om astrologi är målet att bedöma i vilken utsträckning tendenserna i skrivningen av astrologiska namn är gemensamma för webbplatser och tryckta publikationer, och samtidigt fördjupa analysen av de faktorer som avgör detta.

INLEDNING

I den föregående Bendrinės kalbos-utgåvan publicerades artikeln Astrologinių pavadinimų rašymas astrologijos svetainėse (Vaskelaitė 2021), där uppmärksamheten riktades mot ett helt obehandlat ämne – skrivningen av astrologiska benämningar (nedan ALP). Det visade sig att många ALP tenderar att fungera som egennamn, men att deras skrivning varierar. I artikeln undersöktes dock skrivningstendenserna endast utifrån astrologisajter på internet. Och internetbruket kännetecknas, som undersökningar av det visar (t.ex. Miliūnaitė 2008, 2010, 2018; Tamulionienė 2015) och som det är lätt att själv konstatera genom att studera bruket,

BENDRINĖ KALBA | 95

ofta av vissa särdrag: otillräcklig eller helt utebliven språklig redigering, stavfel, bristande korrekturläsning och liknande. Därför väcktes efter analysen, trots att endast sajter som inte står utanför standardspråkets användningsområde hade valts ut¹, tanken att de konstaterade tendensernas universalitet bättre skulle kunna bedömas genom att också undersöka skrivningen av ALP på andra håll, till exempel i tryckta publikationer, som är standardspråkets vanliga funktionsmiljö.

Den här artikeln tar sig an att förverkliga den tanken – den undersöker skrivningen av ALP i tryckta publikationer, närmare bestämt böcker om astrologi. Dessa böcker är av olika slag: vissa är uppslagsböcker som omfattar många astrologiska begrepp, medan andra främst är inriktade på tolkning av stjärntecknen. Det finns emellertid inte många av den första typen, och begrepp behandlas även i några av den senare typen; därför kommer båda slags publikationer att ingå i analysen. Sammanlagt tas 10 böcker med, varav fyra har utarbetats på litauiska och sex är översättningar. Böcker inom detta område översätts till litauiska inte bara från engelska, varför analysen även omfattar tre översättningar från tyska, en från franska och två från engelska. Alla anges i källförteckningen.

Publikationerna omfattar inte bara de nyaste utan även sådana från en tidigare period. Mer exakt täcks en period på 22 år: från 1998, då Erika Sauers Didžioji horoskopų knyga utkom, till 2020, då Loretos Stonkutės Astrologijos vadovėlis utkom. Språknormer och deras kodifiering förändras, och i andra fall skulle det därför vara problematiskt att välja en så pass lång tidsperiod, eftersom äldre språkbruk kanske inte längre är aktuellt ur dagens standardspråksnormers perspektiv. Men kodifieringen av skrivningen av ALP har inte förändrats, och normer på stavningsnivå anses dessutom allmänt vara mer beständiga än normer på andra språknivåer (se Pupkis 1980: 23), troligen därför att man strävar efter att inte ändra dem ofta². Redan i den föregående artikeln

¹ I Rita Miliūnaitės ingående monografi om internetspråk nämns att internet delas upp i två områden – begränsat bruk, där större vikt läggs vid säkerhet och tillförlitlighet (internetmedier, banktjänster, näthandel och liknande), och fritt bruk (sociala nätverk, bloggar); standardspråket används och övervakas mer i det förstnämnda området (Miliūnaitė 2018: 139). I denna villkorliga indelning nämns inte webbplatser som genre, men redan när astrologisajter valdes ut till artikeln som publicerades i det föregående Bendrinės kalbos-numret stod det klart att astrologisajterna på internet skiljer sig åt vad gäller efterlevnaden av standardspråksnormer.

² Štai ir atnaujintų rašybos taisyklių rinkinyje (Vladarskienė, Zemlevičiūtė 2022) paliekamos galioti iki tol galiojusių rašybos taisyklių nuostatos. Tai nurodoma ir komentare: „Patvirtintose atnaujintose rašybos taisyklėse pateikiamos galiojančių taisyklių nuostatos, jos iš esmės nekeičiamo(s) (išskyrus vieną kitą išimtį), o tikslinamos arba papildomos tais atvejais, kurie dar nebuvo reglamentuoti“ (K).

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas spausdintuose leidiniuose

I artikeln Astrologinių pavadinimų rašymas astrologijos svetainėse redogjorde författaren för att normerna för skrivning av egennamn fastställs i Lietuvių kalbos rašyboje ir skyryboje (Vaskelaitė 2021: 5–10), vars andra, reviderade upplaga utkom 1992, alltså innan Erika Sauers Didžioji horoskopų knyga publicerades. En ny samling stavningsnormer, Rasuolė Vladarskienės och Palmiros Zemlevičiūtės Lietuvių kalbos rašyba: taisyklės, komentarai, patarimai, publicerades så sent som 2022, alltså efter den nyaste källa (2020) som analyseras i denna artikel. Om det rådde en idealisk överensstämmelse mellan de kodifierade normerna och det faktiska språkbruket, skulle ALP följaktligen skrivas på samma sätt i alla böcker som valts ut för analysen, särskilt eftersom de, i likhet med vad som är brukligt för publikationer utgivna av förlag, språkredigeras. I samtliga källor som valts ut för analysen anges språkredaktörer.

I det här fallet kan det emellertid inte råda överensstämmelse mellan de kodifierade normerna och det faktiska språkbruket, redan av det skälet att normerna för skrivning av ALP inte är kodifierade. I 1992 års upplaga av Lietuvių kalbos rašybos ir skyrybos fastställs normer för skrivning av egennamn, men de utgår från grupper av objekt som benämns, och någon sådan grupp som ALP urskiljs inte; inte heller nämns sådana benämningar bland de särskilda grupperna. Därför är det fortfarande oklart vilken av de formulerade skrivreglerna för egennamn som ska tillämpas på ALP. Denna oklarhet har redan lyfts fram och identifierats som en faktor bakom variationen i språkbruket (Vaskelaitė 2021). Men med undantag för namnen på stjärntecknen nämns ALP inte heller i den nya samlingen stavningsregler (Vladarskienė, Zemlevičiūtė 2022); frågan om hur de ska skrivas är alltså fortfarande aktuell, både ur kodifieringens och språkbrukets perspektiv. Därför beslutas det att undersöka frågan vidare, nu med material från tryckta publikationer som grund. Analysen bör vara relevant inte bara för ALP, utan även mer allmänt för kodifieringen av skrivningen av egennamn och för språkbruket.

Författaren har redan uppmärksammat att termerna pavadinimas och vardas i litauisk språkvetenskap används ganska inkonsekvent – både synonymt och som skilda termer, där skillnaden grundas på olika kriterier (Vaskelaitė 2021: 3–4).³

³ Exempelvis används termen pavadinimai i reglerna för skrivning av symboliska namn, där man skiljer mellan simbolinius pavadinimus och tiesioginės reikšmės pavadinimus (VŽ 2004). Inom lexikologinisk forskning skiljer man mellan gyvų objektų vardai och negyvų objektų vardai (Jakaitienė 2010: 269–270). I den nya samlingen stavningsregler tycks man försöka skilja mellan vardus och pavadinimus utifrån om ett generiskt ord används, men samtidigt påpekas att skillnaden i betydelse mellan vardo och pavadinimo är villkorlig och att betydelserna hos vardo och pavadinimo i standardspråket är nära besläktade och delvis överlappar (Vladarskienė, Zemlevičiūtė 2022: 96).

BENDRINĖ KALBA | 95

I den här artikeln väljs en term, det vill säga astrologiska namn, förkortat ALP. Den omfattar egennamn som är typiska för astrologin eller skrivs som egennamn, däribland även individuella namn (termen namn används endast om den används i den aktuella källan). Egennamn brukar delas in i namn med direkt betydelse och symboliska namn (som skrivs inom citationstecken)⁴, men de senare omfattas inte, särskilt eftersom symboliska ALP, som framgick av webbplatserna och även framgår av de källor som valts för denna studie, nästan inte används alls.

Syftet med arbetet är att undersöka skrivtendenserna för ALP i publikationer om astrologi och bedöma i vilken utsträckning de överensstämmer med de tendenser och faktorer som framträdde i internetbruket. Utgångspunkten för denna analys är alltså den tidigare analysen, som visade att vissa ALP skrivs enbart med stor begynnelsebokstav, medan stavningen av andra varierar. ALP behandlas därför i den här artikeln utifrån denna indelning: det första kapitlet tar upp ALP som alltid skrivs med stor begynnelsebokstav, det vill säga fall av icke-varierande stavning, och det andra behandlar fall där stavningen av ALP varierar. Båda typerna jämförs med skrivsätten som framträdde i webbplatsmaterialet. Detta bör synliggöra gemensamma drag eller skillnader mellan tendenserna i webbplatser och publikationer och samtidigt bekräfta eller förkasta de slutsatser om faktorerna bakom ALP:s skrivtendenser som dragits utifrån webbplatserna, samt tillföra analysen nya insikter. Som framgår kommer de huvudsakliga metoderna i detta arbete att vara analys och jämförelse, medan syntes används för att formulera sammanfattande slutsatser.

1. ICKE-VARIERANDE STAVNING

I astrologiska webbplatser framträdde zodiaktecknens och planeternas namn som helt icke-varierande när det gäller användningen av stor begynnelsebokstav. Även om den redan nämnda typen av särdrag kan känneteckna internet som språklig användningsmiljö, kunde man se att namnen i dessa två grupper på webbplatserna skrivs enbart med stor begynnelsebokstav, även när de, liksom andra ALP, inte nämns i samband med reglerna om att egennamn skrivs med stor begynnelsebokstav.

Zodiaktecknens namn används flitigt i samtliga tio publikationer och skrivs även här enbart med stor begynnelsebokstav, så det räcker att ge några enstaka exempel:

⁴I den nya samlingen av stavningsregler skiljer man också mellan blandade egennamn – namn med blandad uppbyggnad, som består av både ett namn med direkt betydelse och ett symboliskt namn, till exempel Alytaus plaukimo klubas „Dzūkijos vandenis“ (Vladarskienė, Zemlevičiūtė 2022: 96).

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas spausdintuose leidiniuose

När Fiskarna talar är det svårt att komma till tals TT 270; Hur det än må vara, Oxen, Väduren och Skorpionen – de stjärntecken som får flest barn AKK 38; Förresten började Stalin (Skytten) sin förberedelse för den fruktansvärda karriären med teologistudier i ett kloster TT 168; Härifrån kommer namnen på stjärntecknen: Väduren, Oxen, Tvillingarna, Kräftan, Lejonet, Jungfrun, Vågen, Skorpionen, Skytten, Stenbocken, Vattumannen och Fiskarna DAŽ 22. I publikationer används namnen på stjärntecknen också i två betydelser: de betecknar delar av zodiaken och samtidigt vissa generaliserade typer av karaktärs- eller beteendeegenskaper, vilka inom västerländsk astrologi fastställs utifrån vilken del av zodiaken solen befann sig i när personen föddes (se Vaskelaitė 2021: 19). Men bokstavens form är inte ett medel för att skilja mellan dessa två betydelser. Till exempel skrivs namnet med stor begynnelsebokstav både i meningen När månen befinner sig i Oxen, är halsen mycket känslig <...> MP 85, där den del av zodiaken som månen befinner sig i under vissa perioder nämns, och i meningen Då Oxen känner att livet inte har varit förgäves AKK 37, där en person född när solen befann sig i Oxens tecken nämns, eller närmare bestämt en generaliserad typ av människor födda då. Betydelserna skiljs, liksom på webbplatserna, ibland åt med syntaktiska medel. Exempelvis betecknas en del av zodiaken med en tvåordsfras (Det är mycket bra om örterna samlas in när månen befinner sig i Oxens tecken MP 85), medan typen, särskilt i äldre publikationer, betecknas med nominalfraser (Man måste medge att Lejonmän beter sig som riktiga gentlemän DHK 111; Vädurspersonen är en god arbetare DHK 49) eller på annat sätt (På grund av denna egenskap är människor, födda i Oxens tecken, pålitliga och omtänksamma vänner DAŽ 64; Själstillståndet för Kräftpersonen är alltid en prioritet TT 140). Ofta används dock inte sådana syntaktiska sätt att skilja betydelserna åt, och både en del av zodiaken och typen betecknas med ett enordsnamn, jfr även: Solen går in i det första stjärntecknet – Väduren TT 95 och Den svagaste Vädurens punkt är huvudet DAŽ 57; För närvarande befinner sig Saturnus i Stenbocken, så för nästan alla Stenbockar är denna period mycket svår AV 354. Namnen Väduren, Oxen, Tvillingarna, Kräftan, Lejonet, Jungfrun, Vågen, Skorpionen, Skytten, Stenbocken, Vattumannen, Fiskarna skrivs med stor begynnelsebokstav både när de används självständigt och i ordkombinationer.

Planeternas namn skrivs också enbart med stor begynnelsebokstav, liksom på webbplatserna. Planeterna är dessutom ett av astrologins huvudobjekt, och deras namn förekommer därför särskilt ofta i publikationerna, till exempel: Alltså styr Merkurius över Jungfruns tecken, Jupiter över Fiskarnas tecken Z 77; En gynnsam position för Jupiter betydde ära och rikedom, medan en likadan position för Saturnus innebar obegränsad makt i början och därefter ett fall DAŽ 21. De förekommer också oftast som ettordsnamn, och sådana namn—

BENDRINĖ KALBA | 95

Exempel på återgivningsfall som Man anser att det finns sätt att återge människan hennes aktivitet – man behöver stärka hennes band till planeten Mars TT 64 förekommer sällan. Det har redan skrivits att även Solen räknas som en planet inom astrologin, trots att den inom astronomin kallas en stjärna, liksom Månen, som inom astronomin kallas jordens satellit, och det har påpekats att dessa olika synsätt inte leder till skillnader i skrivsätt – Solen och Månen skrivs med stor begynnelsebokstav också som namn på astrologiska planeter (Vaskelaitė 2021: 13–14). Materialet från böckerna bekräftar detta fullt ut, till exempel: Barn känner faktiskt mycket väl av de vuxna som har en stark Sol, de vill alltid leka med dem AV 65; Det finns människor vars horoskop har en Måne som är starkare än Solen TT 38. Andra himlakroppar än planeter nämns sparsamt, inte bara på astrologisajter utan också i tryckta publikationer, och när de nämns skrivs deras namn endast med stor begynnelsebokstav, till exempel asteroidnamn: Men Chiron var redan känd av astrologer på 200-talet AV 35; När Proserpina gick in i kvadratur med Pluto (1933–1934) hotades världen av förintelse AV 166.

I publikationerna nämns planeter och zodiaktecken, liksom på webbplatserna, även som verkliga himlakroppar, det vill säga astronomiska objekt, till exempel: Månen – jordens satellit TT 39; Merkurius är den planet som ligger närmast Solen DHK 219; Zodiakens stjärnbilder stiger över himlen i följande ordning: Väduren, Oxen, Tvillingarna <...> Z 24. Eftersom normen för skrivning av astronomiska namn, till skillnad från ALP, är kodifierad och föreskriver stor begynnelsebokstav, diskuterades i en tidigare studie om denna faktor skulle kunna bidra till konsekvens i skrivningen av planet- och zodiakteckensnamn även i astrologiska texter (se Vaskelaitė 2021: 5–10). Redan texterna på webbplatserna visade dock att himlakroppar nämns där inte bara i astronomisk utan också i mytologisk betydelse (Vaskelaitė 2020: 12); en faktor bakom konsekvens i skrivsättet kan alltså vara kodifieringen av normen för skrivning av såväl astronomiska som mytologiska namn, eller skrivtraditionen. Den nära kopplingen mellan astrologi och mytologi framträder också i publikationerna. Jupiter beskrivs exempelvis både som solsystemets största planet och som den högste romerske guden över himlen och stormarna, vars grekiska motsvarighet är Zeus (AV 85); Saturnus som den romerska mytologins beskyddare av tid och jordbruk, grekisk mytologis Kronos (AV 42); Venus som den romerska kärlekens, passionens och trädgårdarnas gudinna, grekernas Afrodite (AV 31), och så vidare. Även mytologiska motsvarigheter i andra kulturer nämns, såsom Shiva, som motsvarar Uranus vibration i indisk kultur (TT 72), Jupiters motsvarighet den litauiske Perkūnas och den skandinaviske Tor (TT 85), och så vidare. I en publikation där zodiaktecknen behandlas som arketyper anges

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas spausdintuose leidiniuose

även mytologiska motsvarigheter till zodiaktecknen, till exempel Parabrahman, som förkroppsligar Väduren i indisk symbolik (TT 98). Namn på sådana gudomar eller andra väsen skrivs enbart med stor begynnelsebokstav, såsom Du är en sanningsriddare som kämpar mot onda krafter och orättvisor likt Prometheus <...> AKK 102, Merkurius mytologiska symbol är nymfen Maia MP 19 eller så hör Oxens energi samman med gudinnan Lakshmi, guden Vishnus hustru AV 55, även när de sammanfaller med namn på planeter eller andra himlakroppar, till exempel: I romersk mytologi är detta guden Saturnus, han var tidens och jordbrukets beskyddare AV 42; I romersk mytologi är Merkurius gud för handel, vältalighet, resenärer och kommers AV 79; Guden Mars var vårens och jordbrukets gud och därmed även krigets gud AV 25. Inte heller Solen och Månen utgör något undantag – inte bara dessa namn utan även deras motsvarigheter i andra kulturer skrivs endast med stor begynnelsebokstav, till exempel: Därför framställs han ofta som en solgud, till exempel Mitra TT 16; Den grekiska mångudinnan var Selene AV 48; I Indien är månens gud Soma eller Chandra AV 48. Normen för skrivning av mytologiska varelsers namn är kodifierad och föreskriver likaså stor begynnelsebokstav; dessa namn har också en lång brukstradition, vilket borde kunna vara en minst lika stark faktor bakom konsekvent skrivning av dessa ALP som kodifieringen av normen för astronomiska namn.

Astrologisajterna visade dock redan att ALP till betydelsen varken sammanfaller med astronomiska eller mytologiska namn, och inte heller nödvändigtvis till uttrycket (Vaskelaitė 2021: 11–22)⁵. I astrologiska texter diskuteras både planeter och zodiaktecken framför allt inte i astronomisk eller mytologisk betydelse, utan i astrologisk – som vissa symboler, eller mer exakt, sammansättningar av symboliska betydelser. I publikationerna förklaras denna symbolik särskilt ingående, till exempel: Inom astrologin symboliserar planeten Jupiter lycka i vid bemärkelse. Den är den stora välgöraren. Visdom, religiositet och ideal, men också ära och rikedom DHK 231; Inom astrologin Venus är, liksom sin namne den grekiska gudinnan, en symbol för kärlek, sexualitet, harmoni och skönhet DHK 223; Oxen symboliserar befruktning och skapande TT 114; Ty Kräftan är en symbol för närhet, värme och välbefinnande i själen AKK 58. Symboliken kan alltså också vara en faktor som bidrar till konsekvent skrivning av dessa namn.

En sådan hypotes, som inte formulerades när man undersökte skrivningen av ALP på astrologisajter, skulle kunna väckas av hur namn från den österländska astrologin används i publikationerna. På webbplatserna förekom de sparsamt, eftersom fokus låg på

⁵ Skillnaderna i betydelse mellan ALP och astronomiska namn behandlas mer ingående i författarens artikel om astrologiska termer (Vaskelaitė 2020). Där diskuteras dock främst generiska ALP.

BENDRINĖ KALBA | 95

som utvecklar västerländsk astrologi, medan de används oftare i publikationerna. I en av dem anges visserligen att det är mycket svårare att redogöra för de grundläggande principerna inom kinesisk astrologi än för den västerländska astrologins principer, eftersom kinesisk astrologi har påverkats av olika filosofiska och religiösa system samt av naturreligioner som bekänns av de många folkgrupper som lever i Kina; därför är denna astrologi heterogen (DAŽ 166)⁶. Som ett av de äldsta systemen nämns ett som bygger på Månens färd: Månen färdas längs avsnitt av en bana, eller genom månhus, som också har djurnamn: Krokodil, Drake, Grävling, Räv, Hund, Hare, Råtta, Leopard, Tiger, Gris osv. (DAŽ 172–176). Det är uppenbart att djurnamnen är symboler, och bruket av stor begynnelsebokstav i dessa ALP beror sannolikt på behovet av att skilja dem från vanliga djurnamn. Stor begynnelsebokstav används konsekvent, t.ex. Ur de dimhöljda slätterna Råttan stiger upp mot de ljusbadade höjderna <...> DAŽ 178. Liksom namnen på den västerländska zodiakens delar används namnen på den kinesiska zodiakens delar också för att beteckna en karaktärstyp, och i sådana fall finns det än större anledning att skilja mellan symboliska och verkliga djurnamn. Därför skrivs de enbart med stor begynnelsebokstav, t.ex.: Den mystiska kinesiska astrologin berättar om du är en modig Tiger, en trogen Hund, en långsam och lugn Oxe eller en glad Apa DAŽ 165; Bland den här typen Ormar finns det många konstkännare och museianställda DAŽ 201; Kineser blir alltid mycket glada när en Hare föds i familjen DAŽ 198; Driv bort dem, Grisar RVA⁷; Om ditt barn är en Drake, kommer han att tycka om att bestämma <...> RVA. I en publikation kombineras den kinesiska och den västerländska zodiakens tecken, vilket särskilt tydligt visar att namnen skrivs med stor begynnelsebokstav på samma sätt, t.ex.: Du är Vädur enligt västerländsk astrologi och Tiger enligt kinesisk astrologi RVA; Alla Ormar är mycket vackra, men den där med Oxens horn är så sällsynt och exotisk att det är svårt att beskriva RVA. Eftersom även åren i den kinesiska kalendern har namn efter djur används tvåordsnamn på år, och när de skrivs behålls stor begynnelsebokstav, liksom i tvåordsnamn på den västerländska horoskopets stjärntecken (Tvillingarnas tecken, Fiskarnas tecken osv.), t.ex.: Men om din affärspartner är född under Harens år, är det en helt annan sak <...> RVA 10; Exempelvis firades år 1999 (Kattens år) den 16 februari; 2000 (Drakens år) den 5 februari; år 2001 (Ormens år) den 24 januari; år 2002 (Hästens) – den 12 februa-

⁶ ”Om vi noggrant granskar åtminstone några böcker om kinesisk astrologi kommer vi att märka att de skiljer sig tydligt från varandra” (DAŽ 166).

⁷ På grund av denna publikations särdrag anges sidnummer inte överallt, och därför kommer inte heller sidnummer att anges överallt när den citeras.

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas spausdintuose leidiniuose 83

ri den 12:e MP 24. För övrigt beskrivs båda typerna direkt som symboler: Österländsk astrologi är direkt knuten till ditt födelseår och de 12 djuren. Västerländsk astrologi, vars pionjärer var babylonierna, bygger också på 12 symboler, men här beror allt på vilken månad du är född RVA 12. I Avesta⁸ benämns dagarna i månaden efter djur (och andra andar), alltså förekommer tvåordsnamn på dagar, och vid skrivning behålls också stor begynnelsebokstav, t.ex.: Just på Tuppens dag brukade Pythagoras tiga AV 235; Låt oss anta att en person föddes på Leopardens dag <…> AV 332. I en annan publikation räknas zoroastrismens horoskops totem och antitotem upp, och även den uppräkningen visar bruk av stor begynnelsebokstav: Kobra, Varulv, Gräshoppa, Fluga, Orm, Mås, Mullvad, Råtta, Bandmask, Hoppare G 149–150. Om man däremot för att beskriva särdragen hos den västerländska eller österländska zodiakens delar eller karaktärstyper gör en jämförelse med ett motsvarande djur eller föremål, skrivs djurets eller föremålets namn med liten begynnelsebokstav, jfr: Din Måne befinner sig i Skorpionens tecken, och din natur är tyst och mystisk <…> och Skorpionens stjärntecken förknippas med ett spindeldjur – skorpion AKG 208; Behovet av självständighet får Lejonet att protestera mot samhällets vilja och gamla traditioner. Men lejonet är djurens konung, inte människornas TT 172. Eller så här: i beskrivningen av Leopardens dag enligt Avestatraditionen står det Dagen återspeglas verkligen av leoparden i språnget AV 231; i beskrivningen av Fontänens dag: Liksom fontänen sprutar sitt eget vatten uppåt, så lyfter människan denna dag fram det som finns inom henne själv AV 237. Stor begynnelsebokstav är alltså i dessa fall ett nödvändigt sätt att skilja betydelser åt, och det är sannolikt därför användningen av stor begynnelsebokstav är så konsekvent. För de flesta andra ALP förekommer däremot större eller mindre variationer i skrivsättet.

2. VARIERANDE SKRIVSÄTT

Skrivningen av ALP på webbplatserna visade tre typer av variation: sådana som gäller gränsen mellan egennamn och appellativ, sådana som kan förklaras av stilistiska skrivmöjligheter samt sådana som hänger samman med kodifieringsmässiga oklarheter. Naturligtvis kan variationen i skrivningen av ett visst namn också bero på flera faktorer. Därför diskuterar vi först ALP utifrån de faktorer som började framträda på webbplatserna, och i sammanfattningskapitlet söker vi efter samband eller gemensamma drag mellan faktorerna.

⁸ Avesta – zoroastrismens heliga skrift, en samling fornpersiska religiösa texter. Fem böcker har bevarats; de omfattar Zarathustras hymner, kosmogoniska myter, böner till gudomligheter och naturens krafter m.m. (VLEe). I astrologiska texter nämns Avesta som persisk astrologi.

BENDRINĖ KALBA | 95

2.1. Variationer kring gränsen mellan egennamn och appellativ

De diskuterade namnen på zodiaktecknen skulle vara resultatet av att ett appellativ blir ett egennamn – de zodiakdelar som fått namn efter ett djur, och namnet blev ett egennamn. Men språket kännetecknas också av en tendens i motsatt riktning, som nämns i grammatiker och lexikologiska arbeten, nämligen att egennamn blir appellativ (t.ex.: LKG 1965: 163; Jakaitienė 2010: 66). I den trebandiga Lietuvių kalbos gramatikoje står det till exempel: ”Det finns ingen skarp gräns mellan appellativ och egennamn. Så snart ett egennamn börjar användas som en generaliserad benämning på föremål av samma slag övergår det till appellativen <...>” (LKG 1965: 163). Denna regelbundenhet upprätthålls också i arbeten som anger stavningsnormer (Vladarskienė, Zemlevičiūtė 2022: 78). Sannolikt är det med denna regelbundenhet som vägledning även normerna för stavningen av vissa enstaka ord fastställs. I Lietuvių kalbos rašyboje ir skyryboje anges till exempel att när orden saulė, mėnulis och žemė inte används som astronomiska namn ska de skrivas med liten bokstav, liksom att ordet visata ska skrivas med liten bokstav (LKRS 1992: 63). I Litauens statliga språkkommissions rådgivningsbank nämns även zodiakas, galaktika som ord som ska skrivas med liten bokstav i icke-astronomiska texter (KB). Men regeln att egennamn blir appellativ är allmän; alltså verkar det som om inte bara astronomiska namn utan även ALP skulle kunna tendera att gå från en lexikal kategori till en annan. Övergångsprocessen är förstås inte momentan, vilket innebär att stavningen kan variera under en tid.

I astrologiska texter verkar denna process dock vara mer komplicerad. Materialet från publikationerna visar nämligen att det namn som sammanfattande betecknar de tolv zodiaktecknen, Zodiakas, inte alls tycks vara på väg att bli ett appellativ. Förekomster med liten begynnelsebokstav påträffades endast på webbplatser (se Vaskelaitė 2021: 18–22), så variation i stavningen av detta ord kan fastställas endast genom att jämföra material från publikationer och webbplatser. I alla 10 böcker skrivs ordet Zodiakas alltid med stor begynnelsebokstav, t.ex.: Men Zodiakas bygger på solens rörelse DAŽ 18; Och Zodiakas är den gräns som omsluter vårt universum, liksom materiens orm omsluter anden Z 19. Så skrivs det också i tvåordsfraser, varav den vanligaste är Zodiako ratas, t.ex.: Låt oss nu för en stund glömma denna berättelse och betrakta Zodiako ratą Z 74; Så snurrar hela zodiakcirkeln <...> DHŽ 24; Låt oss nu undersöka hur Zodiako juosta i praktiken påverkar vårt dagliga liv Z 17. I publikationerna, liksom på webbplatserna, förknippas Zodiakas med zodiakkonstellationerna, det vill säga astronomiska objekt, och även i detta fall kan faktorn bakom den stora begynnelsebokstaven vara sambandet mellan astronomi och astrologi. Samtidigt betonas också skillnaden: det är solens,

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas spausdintuose leidiniuose

månens och planeternas bana, sådan den ses från jorden, medan solen astronomiskt betraktas som en orörlig stjärna; den astrologiska zodiaken är indelad i tolv lika stora delar, men dessa sammanfaller inte med zodiakkonstellationerna, trots att namnen är desamma (DHK 21)⁹. Att konstellationer och zodiakperioder med samma namn bara delvis sammanföll för två tusen år sedan¹⁰ blir föremål för kritik mot astrologin (DHK 23), men astrologiska texter visar att astrologin inte gör anspråk på att utföra astronomiska beräkningar. Zodiakas, liksom de tecken som ingår i den, är här en symbol, en helhet sammansatt av symboliska delar. På ett ställe beskrivs den som en följd av grundprinciper: <...> föreställ dig vårt liv, världen och de urkrafter som verkar i den som en cirkel i den kosmiska kraftens oändlighet. Cirkeln består av de tolv zodiaktecknen (från Väduren till Fiskarna). Förstå därför Zodiakas som en följd av tolv grundprinciper. De fyller både hela Kosmos och varje människa. De enskilda, efter varandra följande delarna återspeglar en universell, högre lag. Var och en av dessa tolv urprinciper uppstår ur den föregående och fortsätter att utvecklas AKK 105.

Skillnaden mellan ett astronomiskt och ett astrologiskt objekt framgår också av de fraser som används för att beteckna zodiakens delar: som astronomiska objekt nämns Zodiako žvaigždynai, och som astrologiska – Zodiako ženklai. I dessa tvåordsfraser skrivs även Zodiakas alltid med stor begynnelsebokstav, t.ex.: Å andra sidan vet ni att planeter får stor kraft eller försvagas beroende på det Zodiako tecken genom vilket de för tillfället rör sig <...> Z 25; Väduren är det första Zodiako tecknet TT 86; Det är svårt att leva mittemot ett Lejon, det mäktigaste Zodiako tecknet AKG 297. Liksom de enskilda zodiaktecknens namn används tvåordsfrasen Zodiako ženklas (ženklai) också i två betydelser: den betecknar en del av den symboliska cirkeln och samtidigt en generaliserad typ utifrån vilken av dessa delar solen befann sig i när personen föddes. Men i båda fallen skrivs den med stor begynnelsebokstav

⁹ Även om namnen på zodiaktecknen förknippas med grekerna verkar det fortfarande vara oklart vad som namngavs först – zodiaktecknen eller zodiakkonstellationerna. En sådan tvekan uttrycktes i boken Saulė keliauja žvėrių taku, utgiven 1976: ”Det är okänt om namnen efter de föreställda figurerna först gavs åt konstellationerna och först senare kom att användas om zodiakdelarna, eller om namnen gavs åt timmarna, därefter åt zodiakdelarna och konstellationerna.” Det tillades dock: ”Forskarna lutar åt att formerna på konstellationerna var impulsen till namnen på zodiakdelarna. Det sägs att de forntida astronomerna sammanfogade flera ljusstarka stjärnor till en figur och plötsligt såg att figuren liknade ett lejon. Då gav de både konstellationen och zodiakdelen namnet Lejonet” (Kalონaitis 1976: 17). En av de analyserade källorna uttrycker sig mer bestämt: ”Ekliptikans tolv perioder fick redan för tusentals år sedan namn efter konstellationerna, av vilka de flesta bar djurnamn” (DHK 22).

¹⁰ Då, när våren började, färdades solen in i Vädurens konstellation; numera har vårdagjämningspunkten förskjutits.

BENDRINĖ KALBA | 95

i fall, jfr. Astrologen delar in cirkeln i tolv sektorer på ungefär 30° vardera, vilka vi kallar zodiaktecken. Den sektor där solen befinner sig vid vår födelse är vårt särskilda zodiaktecken DHK 21, även om det i verk som anger stavningsnormer rekommenderas att ordet zodiak, när det används i betydelsen människans karaktär, skrivs med liten bokstav, till exempel Vilket är ditt stjärntecken? (KB; Vladarskienė, Zemlevičiūtė 2022: 25). I astrologiska publikationer tillämpas inte möjligheten att detta egennamn övergår till ett appellativ, och dessutom används där endast tvåordsuttrycket zodiaktecken även i betydelsen av en typ som sammanfattar vissa karaktärsdrag. Man tenderar alltså att välja ett enhetligt skrivsätt. På grundval av webbplatserna framfördes antagandet att det finns ett nära samband mellan frasen zodiaktecken när den används i den ena respektive den andra betydelsen inom astrologin (karaktärsdrag är uttryck på människonivå för den energi som förkroppsligas i en eller annan del av zodiaken), och att det skulle vara svårt att skilja betydelserna åt genom olika stavning (Vaskelaitė 2021: 21). Försök att göra detta leder, som det visade sig, till inkonsekvent stavning. I publikationerna undviker man denna inkonsekvens – man skriver endast zodiaktecken. Stor begynnelsebokstav används även i de treordsuttryck som förekommer i ett par publikationer, såsom Den 21 april går solen astrologiskt in i Oxens zodiaktecken <...> DHK 62 eller Er karma som du fått från din far påverkas mest av din sol från Skyttens zodiaktecken AKK 101, trots att det på grundval av webbplatserna övervägdes att ordet zodiak eller frasen zodiaktecken kanske skulle kunna tendera att övergå till appellativa benämningar (Vaskelaitė 2021: 22).

Även orden sol, måne, jord tenderar att inte fungera som appellativ i astrologiska texter, trots att normeringspublikationerna också förutser en tendens hos dessa ord – visserligen utifrån en diskussion enbart om astronomiska benämningar – att övergå till appellativ. Såväl den äldre som den nya samlingen av stavningsregler anger exempelvis att dessa ord ska skrivas med liten bokstav när de inte används som egennamn på astronomiska himlakroppar (LKRS 1992: 63; Vladarskienė, Zemlevičiūtė 2022: 88). Denna åtskillnad tillämpas inte heller i publikationer, lika lite som på webbplatser, och de gemensamma tendenserna bekräftar de faktorer som framträdde på webbplatserna och som föranleder att dessa benämningar skrivs med stor begynnelsebokstav. För det första är solen och månen planeter inom astrologin, vilket får dessa båda benämningar att skrivas på samma sätt som andra astrologiska planetnamn. Jorden ingår inte i samlingen av astrologiska planeter; inom astrologin är den referenspunkten från vilken planeternas rörelser observeras. Detta betonas också uttryckligen: Inom astrologin observeras allt från jorden DHK 274; För astrologen är jorden en fast utgångspunkt, från vilken solens och månens (men inte jordens!) rörelse från öster till väster observeras DAŽ 21.

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas spausdintuose leidiniuose

Jorden nämns dock som en astronomisk planet, till exempel: Även vår jord är en planet DHK 37–38. Dessutom blottlägger publikationerna den symboliska betydelsen hos detta objekt, något som inte framträdde på webbplatserna. Exempelvis: Och ännu längre ner finns jorden, en symbol för förverkligande på det materiella planet Z 127. Därtill är solen och månen symboler inom astrologin, vilket framgår av bland annat följande förklaring: Solen symboliserar din andes källa och den energi som upprätthåller ditt liv och ditt individuella ego AKK 69; Inom astrologin symboliserar månen också föränderlighet DHK 215. Skrivningen av dessa objekts benämningar med stor begynnelsebokstav främjas alltså både av deras anknytning till astronomin, deras symbolik och de samband med mytologin som framträdde i avsnitt 1 – samma faktorer som avgör att andra astronomiska planetnamn skrivs med stor begynnelsebokstav.

Men de källor som analyseras är inte vetenskapliga verk, och därför nämns dessa objekt där också med andra betydelser, sådana som är vanliga i allmänt språkbruk. Till exempel Solen och Månen som himlakroppar synliga på himlen, Jorden som motpol till himlen och liknande. Med utgångspunkt i den skrivnorm som kodifierats för astronomiska namn borde man i sådana fall egentligen göra ett undantag och skriva samma ord med liten bokstav. I böcker, liksom på webbplatser, är man obenägen att tillämpa en sådan betydelsedifferentiering, och det vore också svårt att göra, som i följande exempel: JustSolen blottlägger personens gudomliga väsen och skänker anden individuell odödlighet. Men Solen började människor dyrka först när jordbruket hade utvecklats TT 167. Således skrivs namnen Solen, Jorden och Månen oftast med stor bokstav även när de inte avser planeter, till exempel: Till exempel är det fortfarande vinter i mars, och ändå känns våren vissa dagar tack vare Solen, fåglarna och blommorna Z 106; En impuls behövdes –solens stråle, för att livet åter skulle kunna blomstra TT 96; Vi får inte glömma att vi ständigt står i kontakt med jorden och jordens strömmar genom fötterna Z 88. Fall där man skriver med liten bokstav förekommer bara enstaka gånger, till exempel: Vi får särskilt mycket energi av att betrakta den uppgående eller nedgående solen, när den står nära horisonten och inte bländar AV 65; Något stiger ner från himlen till den syndiga jorden och det något är Oxen TT 119; Tillsammans med solen, som återspeglar hjärtats strävanden och karaktärsdrag, beskriver Månen den allmänna beteendestilen MP 11.

En faktor som leder till enhetlig stavning identifierades också när skrivningen av astronomiska händelsenamn undersöktes på grundval av webbplatser. Det framgick att namn på dagjämningar, solstånd och även månens faser, vilka i astronomiska texter och i allmänspråket skrivs med liten bokstav, skrivs med stor begynnelsebokstav på astrologiska webbplatser: Vårdagjämningen, Sommarsolståndet, Nymåne, Fullmåne och så vidare (Vaskelaitė 2021: 22–25). Som en faktor bakom denna stavning framträdde, utöver ALP-stavningen, ko-

BENDRINĖ KALBA | 95

På grund av bristen på enhetlighet har man sett betydelsen av dessa händelser ur astrologisk synvinkel – det är viktiga astrologiska händelser, vissa jämförbara med högtider. Det har dock observerats att när de i samma texter också behandlas ur astronomisk synvinkel eller nämns med betydelser som är vanliga i allmänt språkbruk (t.ex. höstdagjämningen – som slutet på den varma delen av året), väger skrivning med liten begynnelsebokstav tyngre, vilket också skulle tyda på att man väljer ett universellt skrivsätt. I publikationerna skrivs dessa namn bara med liten begynnelsebokstav, men å andra sidan behandlas de inte heller som astrologiska händelser eller högtider. De nämns som astronomiska fenomen eller naturfenomen, t.ex.: När månen befinner sig på en linje mellan solen och jorden ser vi den mörka sidan – då inträffar nymåne. När jorden befinner sig på en linje mellan månen och solen ser vi fullmånen TT 39; På samma sätt som solen befinner sig i zenit når den allomfattande livskraften sin kulmen på sommaren; vid sommarsolståndet hinner natten knappt breda ut sin mörka slöja DAŽ 13. I en publikation ägnas månens faser stor uppmärksamhet; de kopplas också till mytologin, men behandlas mer som ett fysiskt fenomen, och sannolikt är det därför namnen genomgående skrivs med liten begynnelsebokstav, t.ex.: Det är okänt varför fullmånen påverkar många av jordens djurs psyke och fysiologi MP 18; Från nymånen till fullmånen kallas månen tilltagande, och efter fullmånen – avtagande MP 6; Det är strängt förbjudet att dricka alkoholhaltiga drycker under fullmåne, eftersom en alltför stor mängd alkohol kan leda till tragedi MP 39. I en publikation nämns visserligen också fullmånens astrologiska betydelse: Vi är gladare och piggare vid nymåne, medan vi är mer lättretliga vid fullmåne. Astrologiskt är fullmånen en period av de starkaste och mest instabila känslorna TT 37. Ändå är det förmodligen också i detta fall sammanhanget som väger tyngst, och namnet, som även i astrologisk betydelse nämns, skrivs med liten begynnelsebokstav.

En strävan efter enhetlig skrivning framträder också i bruket av namn på grundelement eller element i vissa publikationer. Föreställningen om världens uppkomst ur flera materiella grundelement, som utvecklats inom filosofin eller religionen, utvecklas också inom astrologin¹¹, och här nämns alltså också de fyra materiella grundelement som världen skapats av, t.ex.: Ur värme och torrhet uppstod eld, ur värme och fuktighet – luft, ur fuktighet och kyla – vatten, och ur kyla och torrhet – jord DAŽ 31; Ovanför finns atmosfären, som också består av två grundelement: luft och eld (ljusstrålarna som genomtränger luften) Z 59. Men för astrologin är det naturligtvis inte materiella ämnen eller kemiska grundämnen som är relevanta, utan symboler som sammanfattar olika energier eller områden – elementen: Det är tydligt att astrologin betraktar begreppet element på ett annat sätt än kemin

¹¹ Denna föreställning utvecklades av de grekiska filosoferna Empedokles, Platon och Aristoteles. Medeltidens alkemister byggde på antikens lära om elementen, som också påverkade renässansens filosofi. Läran om elementen kännetecknar den forntida indiska filosofin och olika religiösa doktriner (VLEe).

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas spausdintuose leidiniuose

ser den annorlunda än kemin. Kemin benämner materiella ämnen som grundämnen, medan astrologiska element betecknar de grundläggande egenskaperna hos människor, föremål och händelseförlopp DAŽ 31. Vatten förknippas till exempel med känslor: Till exempel tillskrivs vattenelementet känslornas och själens områden <...> DAŽ 31. På ett ställe benämns dessa element som grundläggande kosmiska principer: Det är uppenbart att solen (elden), månen (vattnet), vinden (luften) och jorden inte bara ska förstås som de fyra materiella grundelement vi känner till, utan också som grundläggande kosmiska principer som materien är uppbyggd av Z 11. Tre stjärntecken anses representera vart och ett av dem.

Om materiella grundelement nämns verkar det tala för skrivning med liten begynnelsebokstav, medan namnen, som symboler och liksom namnen som behandlades i avsnitt 1, borde skrivas med stor begynnelsebokstav. Vissa exempel tyder på att man försöker göra denna åtskillnad. Efter att ha behandlat de ursprungliga elementen ur vilka världen uppstod står det till exempel att I zodiaken är elementen ordnade på följande sätt: eld, jord, luft, vatten, medan det i följande mening står – nu redan Alltså är Väduren ett Eldtecken, Oxen ett Jordtecken, Tvillingarna ett Lufttecken o.s.v. DAŽ 31. Å andra sidan nämns dessa grundelement inte heller som kemiska grundämnen, utan som filosofiska begrepp som sammanfattar olika former av materia, och det är förmodligen därför skrivning med stor begynnelsebokstav överlag tycks väga tyngst, t.ex.: Månens fyra faser förknippas med de fyra elementen – det är Eld, Jord, Luft, Vatten MP 36; Och Eldmänniskor saknar tålamod TT 26. Bara i två publikationer väljs skrivning med liten begynnelsebokstav som enhetligt skrivsätt, t.ex.: Tvillingarna är ett lufttecken, och alla vet ju att luften rör sig, blåser och förändras RVA; Låt oss nu undersöka eldtriangeln Z 116. Ändå går det i regel inte att undvika växlande skrivsätt, t.ex.: Alltså är Väduren ett Eldtecken, Oxen ett Jordtecken, Tvillingarna ett Lufttecken o.s.v. DAŽ 31 och Precis som ett eldtecken känner hon genast av varje förändring <...> DAŽ 35; Denna period är svårast för Eld- och Lufttecknen, särskilt Vädurarna AV 319 och Som eldtecken tycker Skytten om att idrotta AV 114. Detta skulle visa på oklarhet om hur namnen på elementen ska skrivas. Samma slags oklarhet uppstår när man skriver namnen på elementen inom kinesisk astrologi. Där förknippas zodiakens djur med fem element, vilket ger namn som Trädtupp, Eldtupp, Jordtupp, Metalltupp, Vattentupp, Trähäst, Eldhäst m.fl. I en publikation skrivs de på just det sättet, t.ex.: Den ofta grälsjuke Eldtuppen söker inte någon saklig lösning <...> DAŽ 234; Detta är raka motsatsen till Trädharen DAŽ 198. På andra ställen skrivs dock elementnamnet med liten begynnelsebokstav, t.ex.: metallhäst, vattenhäst, trädhäst RVA 10.

BENDRINĖ KALBA | 95

Variation is also evident in the spelling of the names of another ALP group, although they were scarcely apparent on the basis of websites. It was only conjectured that capitalisation might be characteristic of the names of horoscope points (Vaskelaitė 2021: 17), but the books, especially those from the earlier period, clearly bring this tendency to light. In them, both Ascendentas and Descendentas, which names the opposite horoscope point, are written with a capital letter; for example: The most important point of the horoscope’s ecliptic is Ascendentas DHK 40; The horizontal axis passes through Ascendentą and Descendentą DHK 270; The first house begins at the point of entry, which is particularly significant and is therefore called Ascendentu, abbreviated Asc; in Latin, ascendum means to rise DAŽ 152; Its apex is called Descendentu, abbreviated DC; in Latin, descendere means to descend DAŽ 152.

In some books, the term that collectively names the angles formed between planets is also written with a capital letter, Aspektai; for example: Before we begin to examine all the details of the solar horoscope with the characteristics of the twelve Zodiac types and discuss the planets, Ascendants, Aspektus and houses, we would like to offer some advice on how to draw up a horoscope yourself DHK 43; A conjunction is an Aspektas in which the celestial bodies have the same longitude <...> DHK 39; In astrology, the mutual harmony or complementarity of the Sun and Moon, or the tension arising between them, is defined by certain rules, the so-called teaching on Aspektus MP 12. It is true that the term is also written here with a lowercase letter, but in one book even the names of types of aspects are capitalised; for example: At the start of your investigations, limit yourself to the major aspects – Trigonu, Sekstiliu, Kvadrantu, Opozicija and Konjunkcija DAŽ 161; If, for example, the Moon here forms a Konjunkciją with the Descendant, it is considered exceptionally strong DAŽ 162. The names of other horoscope elements are also written with a capital letter; for example: This deviation is called Orbisu DAŽ 157. As noted, not all books are reference works, so such terms do not occur in all of them; overall, however, it is clear that capitalisation of the names of horoscope elements is widespread in astrology books. When referring to a horoscope, even words such as ecliptic, horizon and others are capitalised; for example: All we need to know is how far it is from the zero point of the Ekliptikos, that is, its longitude DAŽ 158; When drawing up a birth horoscope, it is important to know the degrees of geographical longitude and latitude of the place of birth, so that on the Meridiano, which intersects the Zodiac sign or the Ekliptiką, the corresponding birth time can be determined for the Medium Coeli DHK 270; The first house, like the following six, lies below the Horizontu. The seventh begins at the Horizonto i väster DAŽ 152.

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas spausdintuose leidiniuose

Detta skrivsätt är vanligare i publikationer från den tidigare perioden (1998 och 1999)¹², och det tycks antyda att man övergår till att skriva med liten bokstav. Det är dock tveksamt om dessa fall kan betraktas som en process där ett egennamn blir ett appellativ. För det första brukar man, när processen diskuteras, nämna namn som har förlorat sin individuella betydelse, till exempel personnamn (donkichotas, donžuanas, brailis), namn på mytologiska väsen (fortūna, flora, fauna), djurnamn (brisius) (Vladarskienė, Zemlevičiūtė 2022: 81), medan dessa ord är benämningar utan individuell betydelse. Detta skulle snarare peka på en tendens att skriva astrologiska objekts namn med stor bokstav, liksom astronomiska objekts namn. För det andra förekommer även i nyare publikationer variation i skrivsättet, även om detta bruk är tydligare i publikationer från den tidigare perioden. I den år 2020 utgivna Astrologins lärobok skrivs till exempel både Vad är ascendenten? AV 176, Men det största inflytandet på utseendet har ascendenten AV 264, såväl som Men oftastAscendenten påverkar AV 264, Ascendenten som befinner sig härAscendenten kommer att framhäva dessa drag allra tydligast AV 264. Omvänt förekommer skrivning med liten bokstav i publikationer från den tidigare perioden, till exempel: Tvillingarna kan vara fåordiga och inåtvända om deras Sol står ensam, medan Månen och ascendenten står i Stenbockens tecken DAŽ 53; Astrologen kallar Solens skenbara bana ekliptikan DHK 21; Det är mycket viktigt i vilket zodiaktecken konjunktionen DHK 276. Detta skulle snarare göra det tydligare att det råder osäkerhet kring hur ALP ska skrivas. Ställningen att termer ska skrivas med liten bokstav formuleras endast i den nya samlingen av stavningsregler (Vladarskienė, Zemlevičiūtė 2022: 105–106). Å andra sidan undersöks och benämns förhållandet mellan term och egennamn (egennamn i snäv bemärkelse) inte bara i regelsamlingarna, utan inte heller generellt.

In earlier work, noting the spelling of two word combinations naming horoscope points, which are used as unadapted Latinisms, and the close connection between astrological terminology and Latin, it was conjectured that the use of capital letters might be influenced by the Latin tradition of writing names in running or non-running text (Vaskelaitė 2021: 18). These Latinisms are also used in books, for example: Many astrologers consider Medium Coeli (abbreviated MC) the second most important factor after the Ascendant <...> DHK 269; Mars and Medium Coeli make it easy to achieve the goal DHK 295. In one of the books, ho-

¹² One might also conclude that it is quite old, since many such names are written with a capital letter in Saulė Katiliūtė-Jonynienė’s Astrologijoje, published in 1994; for example: Lithuania’s Ascendentas in Cancer describes the people of Lithuania; they are family-oriented and emotional, and friendly when combined with Aquarius A 108; When calculating the horoscope time, for a person born in the south, below the Pusiaujo (Ekvatoriaus), use the same formula A 101. This publication is not among the sources selected for analysis, since the aim was to choose only sources that identify a language editor.

BENDRINĖ KALBA | 95

även det latinska namnet på ytterligare en horoskopunkt anges: Livspunkten (Pars Vitae) börjar sin bana från Vädurens nollgrad i födelseögonblicket <…> AV 218. I publikationerna används emellertid också litauiska eller icke-litauiska motsvarigheter till dessa latiniserade former. Det framgår att när man nämner motsvarigheter av litauiskt ursprung skrivs endast det första ordet med stor begynnelsebokstav, eller rentav skrivs båda orden med liten, t.ex.: Den tionde husspetsen (bostadsspetsen) kallas förkortat MC eller Medium Coeli, himlens mitt, medan spetsen på det motsatta fjärde huset (bostaden) är IC eller Imum Coeli, dvs. himlens botten DAŽ 152. Motsvarigheter av icke-litauiskt ursprung skrivs däremot endast med stor begynnelsebokstav, t.ex.: Således är Medium Coeli Zenit den punkt i himlavalvet som ligger lodrätt ovanför oss DHK 269; Till exempel ligger den vid middagstid i Zenit ovanför vår födelseort på den stora cirkeln (även kallad meridianen), som går genom polen och just denna Zenit DHK 269; Den punkt som ligger mitt emot MC kallas Imum Coeli (förkortat IC) eller Nadir DHK 270. Detta skulle kunna tyda på att skrivningen med stor begynnelsebokstav påverkas inte bara av traditionen att skriva latinska namn, utan också av skrivvanor för horoskopunkternas namn eller ALP i allmänhet på andra språk, särskilt eftersom många astrologiböcker är översatta. För att bekräfta eller förkasta detta antagande skulle det naturligtvis krävas en separat undersökning.

Som ett tydligare exempel på hur ett egennamn blir ett appellativ kan namnet Efemeriderna betraktas. Det är tabeller som anger planeternas exakta position i Zodiaken varje dag (DAŽ 158). Det officiella namnet på två ord skrivs med stor begynnelsebokstav i det första ordet. Men även en enordsbeteckning används, och den skrivs med liten bokstav, t.ex.: För att ta reda på planeternas position behöver vi särskilda tabeller som kallas efemerider, med hjälp av vilka vi kan ta reda på den tillhörande stjärntiden DHK 44. Det förekommer visserligen också variationer, t.ex.: Sett från jorden bildar stjärnbilderna vinklar med varandra som kan mätas i grader, minuter och sekunder med hjälp av Efemeriderna DHK 273. Användningen av detta namn är emellertid ganska ovanlig, eftersom det betecknade objektet – ett verktyg som astrologer använde för att ställa horoskop – har blivit inaktuellt. Numera ställs horoskop med astrologiprogram.

2.2. Den stilistiska skrivfaktorn

Redan undersökningen av texter på astrologisajter visade på ett särdrag som kännetecknar astrologiska texter: användning av stor begynnelsebokstav av stilistiska skäl, det vill säga ord vars begrepp tillmäts särskild betydelse eller vördnad skrivs med stor begynnelsebokstav (Vaskelaitė 2021: 28–31). Även i publikationerna finns många fall

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas spausdintuose leidiniuose

dem, när stor begynnelsebokstav används av sådana skäl, t.ex.: Ett barn föds när Ödet sätter den kosmiska klockan i gång MP 128; Högre Väsens dom måste vi godta Z 48; ur medicinsk astrologis synvinkel är människan en del av mikrokosmos, som lever enligt Karmans och Makrokosmosens lagar MP 106; När människor omkring honom ser Jupiters visdom betraktar de honom som sin Lärare och auktoritet AV 83; Vi har en enda Moder, ett enda Fädernesland och en enda Sol på himlen... TT 25.

Detta särdrag hos astrologiska texter gav upphov till antagandet att den stilistiska skrivfaktorn kan påverka åtminstone vissa skrivvanor för ALP, och att skrivvanorna i publikationer skulle bekräfta detta antagande. Även i publikationerna nämns Solen eller Månen inte bara som astrologiska planeter utan också som de viktigaste planeterna (t.ex. Astrologer möter ständigt månens mystiska inverkan på människans känslor. Sedan gammalt räknas den till en av de två viktigaste planeterna – himlakropparna (den andra är solen) DHK 215), vilket också kan bidra till att dessa ord skrivs med stor begynnelsebokstav. Vördnadsfaktorn bidrar sannolikt också till benägenheten att skriva jorden med stor begynnelsebokstav. Den stilistiska skrivmöjligheten står i motsats till möjligheten att egennamn blir appellativ, vilket också skulle förklara varför det senare är svårt att tillämpa i astrologiska texter.

Vissa ord skrivs antagligen med stor begynnelsebokstav enbart av stilistiska skäl. I en bok skrivs exempelvis Himlen: När barnet skriker för första gången sätter Himlen sin prägel på dess eterkropp och fastställer horoskopet, där hela ödet står nedtecknat Z 16. Ordet Universum verkar inte ha någon särskild astrologisk betydelse, och därför skrivs det sannolikt oftare med liten bokstav än Solen, Månen eller Jorden (t.ex.: Människan utvecklades tillsammans med universum Z 23; Kärleken är universums viktigaste ”valuta” AV 63), men det finns också många fall där det skrivs med stor begynnelsebokstav, t.ex.: Du kan känna en samhörighet med Universum AV 159; Visst, när du står under stjärnhimlen känner du väl att du är en liten del av det mäktiga Universum ? TT 11; Men människan är en del av en stor, levande organism, dvs. Universum . För att bli lycklig och frisk måste hon lära sig att följa den kosmiska rytmen, Universums harmonilagar MP 4.

Didžiąja dažnai rašoma ir Kosmosas, Gamta, pvz.: Žmonės, gyvenantys Žemėje, naiviai galvoja, kad Kosmose nėra gyvybės, nėra protingų būtybių MP 18; Koks tolimas ir paslaptingas tas mirguliuojantis Kosmoso pasaulis TT 11; Pagrindinis Kosmoso elementas – Zodiako ženklas MP 106; Mat Gamta – didžioji mūsų mokytoja AKK 34; Visi juk esame Gamtos, Visatos, Kosmoso dalelės MP 4. Viename leidinyje didžiąja parašomas net ir žodis žvaigždės (pvz., Saulės, Mėnulio ir Žvaigždžių magnetinių laukų srovės, praeidamos per naujagimio kūną, visam gyvenimui savitai išdėsto elektronus bei

BENDRINĖ KALBA | 95

protoner i kroppens, blodets och benens atomer MP 95), även om det på andra ställen, liksom stjärnbild, planet eller asteroid, fungerar som ett appellativ, jfr: Den som har en stjärnansamling i ett av Vattentecknen kan framgångsrikt slå in på den valda yrkesbanan <...> DHK 34.

Den stilistiska skrivmöjligheten tillämpas i publikationerna inte bara på ord utan också på fraser, till exempel: Den förknippas med Kosmisk Eld MP 125; Redan under den första månaden slår hjärtat hos fostret, som ännu inte har vare sig ansikte eller lemmar, och det bestämmer dess Livsväg MP 125; Må era tankar handla om Kosmisk Kärlek – då kommer harmonin att besöka ert barn MP 128. De skrivs visserligen på olika sätt – i andra fall skrivs bara det första ordet med stor bokstav, till exempel: Det är därför Väduren kallas Ljusets krigare AV 106; Sådana får hjälp av den högsta kraften TT 282. Sådan variation i skrivsättet framträdde också i astrologisajterna (Vaskelaitė 2021: 30–31), samtidigt som normeringsmässiga oklarheter och ojämnheter blev synliga (8–10). Men i publikationerna används också många olika mytologiska och bibliska namn, vilket gör det mindre enkelt att avgöra när versalen används av stilistiska skäl och när den används enligt en skrivregel för mytologiska namn eller beteckningar. Skrivningen av ordet Kaos med stor bokstav tycks exempelvis främst bero på det senare (till exempel: Myterna berättar alltså att världen uppstod ur Kaos, och livet föddes i vattnet TT 278), men exempelvis kan skrivningen Kosmos eller Universum med stor bokstav bero på såväl den ena som den andra faktorn.

2.3. Variationer relaterade till normeringsmässiga oklarheter

De ALP-skrivningsvariationer och faktorer som hittills har behandlats gäller främst det första ordet i beteckningen. De tendenser som granskades i den föregående artikeln visade dock att astrologiska texter också uppvisar variationer i skrivningen av andra ord i ALP. Det framgick att det vid skrivning av flerordiga beteckningar varierar vilken regel för egennamn som tillämpas. Där konstaterades att två huvudregler förutsågs i Lietuvių kalbos rašyboje ir skyryboje, som anger stavningsnormer: det första ordet skrivs med stor bokstav (liksom egennamn som ingår i det), och varje ord i beteckningen skrivs med stor bokstav (se Vaskelaitė 2021: 5–10). Kriteriet för vilken regel som tillämpas är det objekt som betecknas: de flesta beteckningar skrivs enligt den första regeln (till exempel: Stora nordiska kriget, nyår, mors dag), medan namn på personer och mytologiska varelser, djur samt geografiska, topografiska och astronomiska objekt skrivs enligt den andra (till exempel: Jean-Jacques Rousseau, Gud Fader, Zeus Åskaren,

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas spausdintuose leidiniuose

Stora Karlavagnen, Vintergatan¹³. Denna princip gäller även i de uppdaterade stavningsreglerna, R. Vladarskienės och P. Zemlevičiūtės Lietuvių kalbos rašyboje. Av normeringsarbetena kan man dra slutsatsen att regeln om stor bokstav i det första ordet är mer universell, medan stor bokstav i varje ord är ett undantag för vissa grupper av beteckningar, även om skälet till undantaget är oklart.

Oavsett vilket nämns ALP-gruppen inte i normeringsarbetena när grupper av beteckningar som ska skrivas enligt den ena eller andra regeln räknas upp, och därför är det oklart vilken regel som ska tillämpas. I den föregående artikeln, som byggde på material från astrologisajter, betecknade författaren detta som en normeringsmässig oklarhet, närmare bestämt en brist på normering av ALP-skrivningen, och bedömde det som en möjlig faktor bakom variationen i skrivningen av flerordiga beteckningar (Vaskelaitė 2021). Två grupper av beteckningar framhävde särskilt dessa variationer: dels sammansatta horoskopspunktsbeteckningar motsvarande de enordiga Rahu och Ketu, vilka skrivs både Kylantis Karminis Mėnulio mazgas, Besileidžiantis Karminis Mėnulio mazgas och Kylantis karminis Mėnulio mazgas, Besileidžiantis karminis Mėnulio mazgas, liksom kylantis karminis Mėnulio mazgas, besileidžiantis karminis Mėnulio mazgas (Vaskelaitė 2021: 14–18), och dels årsbeteckningar enligt den kinesiska kalendern, som skrivs både Baltojo metalinio buliaus metai och Metalinio Baltojo Buliaus metai (Vaskelaitė 2021: 27).

I publikationerna förekommer inte flerordiga årsbeteckningar enligt den kinesiska kalendern (endast de nämnda tvåordiga, såsom Kiškio metai och liknande), medan flerordiga beteckningar motsvarande Rahu och Ketu förekommer. Deras skrivning skulle emellertid tydligare visa variation i det första ordet i beteckningen, jfr: Fram till den karmiska mognaden rekommenderas en person att leva enligt sitt personliga Ketu (besileidžiantį karminį Mėnulio mazgą) i horoskopet <...> AV 223, och dagen då månen passerar Nusileidžiantįjį mazgą anses av många vara otursam MP 159, Lutad åt sidan Tekančiojo mazgo sida kan en människa förneka sina samlade erfarenheter, sina rötter MP 158, Därför har rörelsen uppåt – enligt Tekantįjį – och nedåt – enligt Nusileidžiantįjį – fått en karmisk tolkning MP 157. Dessa termer används dock inte i alla publikationer, och de som används förkortas, som exemplen visar. Det kan alltså hända att de fall av varierande skrivning av andra ord i beteckningarna som webbplatserna lyfte fram inte förekommer på grund av dessa omständigheter.

¹³ Artikeln granskade Rekomendacija dėl kai kurių religinių vardų, terminų, pavadinimų rašymo didžiąja raide (VLKK 2004), som tyder på att de flesta religiösa beteckningar också ska skrivas enligt den senare regeln, till exempel: Nya testamentet, Det glada budskapet, Vetus Latina, Eukaristins sakrament, Första kommunionen (Vaskelaitė 2021: 5–10).

BENDRINĖ KALBA | 95

I publikationerna används dock också fler synonyma motsvarigheter till Rahu och Ketu, och skrivningen av dem uppvisar variation. Det använda paret norra månknuten och södra månknuten visar visserligen också variation endast i det första ordet, jfr: Dessa skärningspunkter kallar vi Södra nedstigande månknuten (eller den karmiska planeten Ketu) och Norra uppstigande månknuten (eller den karmiska planeten Rahu) AV 168 och Månknutarna rör sig moturs: den norra månknuten (punkten närmast Nordpolen) kallas också den uppstigande, eller Rahu, medan den södra (punkten närmast Sydpolen) kallas den nedstigande, eller Ketu AS. Det andra ordet skrivs dock på olika sätt även i ett annat par motsvarigheter till Rahu och Ketu, jfr: Det finns uppstigande månknutar, kallade Drakens huvud, och nedstigande – Drakens svans DAŽ 51, i det 12:e huset kan vi också finna maffian; Drakens svans här, och Pluto i Kräftan i kvadratur med Mars i Vågen A 109 och Drakens Huvuds dominans visar evolutionen, en svår väg för andlig utveckling, medan Drakens Svans tvärtom visar en rörelse nedåt, själens involution MP 157–158.

Denna variation skulle kunna hänga samman med osäkerhet kring det kodifierade undantaget för ett besläktat ord. Regeln för skrivning av egennamn, enligt vilken varje ord skrivs med stor begynnelsebokstav, föreskriver nämligen också att ett besläktat ord som ingår i namnet ska skrivas med liten bokstav, till exempel Mėlynoji Ramybės jūra. Alltså ska Didieji Grįžulo Ratai, Paukščių Takas skrivas, men Šiaurės žvaigždė, Andromedos ūkas, Kuršių nerija, eftersom jūra, žvaigždė, nerija är besläktade ord, medan Ratai, Takas inte är det, trots att såväl de ena som de andra är appellativer (se Vaskelaitė 2021: 7). Att det på ett ställe skrivs Drakono Galva och på ett annat Drakono galva skulle kunna tyda på svårigheter att skilja ett besläktat ord från ett appellativ. Men andra tvåordiga namn som används tycks inte medföra sådana svårigheter. Det andra ordet i det ofta använda namnet Mėnulio mazgas skrivs till exempel inte med stor bokstav. Av kapitel 1 framgick att det inte heller råder någon variation i skrivningen av tvåordiga namn på Zodiakens tecken (Mergelės ženklas med flera), eller av periodnamn enligt österländska traditioner (Kiškio metai, Leopardo diena med flera). I publikationerna förekommer också fler namn på astrologiska perioder, och även i dem skrivs det besläktade ordet med liten bokstav, till exempel: Före Fiskarnas era markerades Vädurens era av Moses religion, och före den Oxens era av Egyptens och Babylons religioner Z 107; I den astrologiska kalendern ägnas särskilt stor uppmärksamhet åt månens dagar, vars tolkning för närvarande har blivit mycket spridd genom böcker och olika publikationer MP 45; Dess grund utgörs av solens år MP 19.

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas spausdintuose leidiniuose

Det är visserligen oklart om dessa namn skrivs enligt regeln som föreskriver ett undantag för besläktade ord, eller enligt regeln om stor begynnelsebokstav i det första ordet, eftersom skrivningen av tvåordiga namn sammanfaller enligt båda reglerna; i den föregående artikeln framhölls detta som en faktor bakom deras jämförelsevis konsekventa skrivning (Vaskelaitė 2021: 27). Det skulle inte bara vara omöjligt att avgöra vilken av de två reglerna som tillämpas utifrån skrivningen av namn på perioder, utan också utifrån tvåordiga namn på horoskopets punkter eller figurer, till exempel I J. Assanges horoskop ser vi också Den stora triangeln som bildas av röda linjer som förbinder Venus, Mars och Proserpina AV 202, En särskilt känslig Tau-kvadrat är en planet som står i en rät vinkels spets AV 388, Detta är det så kallade Fasta korset AV 73, Inom astrologin beräknas Livspunkten G 49, Sök efter personer som har en Kärleksformel i sitt horoskop AV 375, Sök efter par som har Lyckans eller olyckans sigill AV 375, särskilt som skrivningen av enordiga namn på horoskopets punkter (Ascendenten, Aspekten, Nadir med flera) inte heller kan skilja reglerna åt, eftersom skrivningen av enordiga namn överensstämmer enligt båda reglerna. Att man växlar mellan de två reglerna framgick först av de längre namn som förekommer på webbplatser, såsom Uppstigande karmiska månknuten och Uppstigande karmiska månknuten. Om denna osäkerhet uppstår kan även skrivningen Drakens Huvud, men Den stora triangeln eller Lyckans sigill bero på den.

Eftersom Rahu och Ketu inte bara betecknas som horoskopets punkter, utan också som fiktiva (icke-existerande) planeter, och även förklaras ur ett astronomiskt perspektiv i astrologiska texter, framfördes i ett tidigare arbete tanken att analogin med skrivningen av astronomiska namn kan bidra till att deras mångordiga motsvarigheter skrivs med stor begynnelsebokstav i varje ord. En astronomisk förklaring ges också i publikationerna, till exempel: Månknutarna är inga himlakroppar; de är punkter där månens bana runt jorden och jordens bana runt solen skär varandra AS; Där månens bana skär jordens bana, än genom att gå under jordbanans plan, än genom att komma upp över det, finns de så kallade månknutarna. Går under – den nedstigande, går upp – den uppstigande MP 159. Analogin med skrivningen av astronomiska namn kan alltså påverka skrivningen av sådana motsvarigheter till Rahu och Ketu som Drakens huvud, Drakens svans. Publikationerna skulle dock också kunna visa på ytterligare en faktor – tillämpningen av regeln för mytologiska namn.

I två av publikationerna kopplas dessa namn direkt till mytologin. I den ena anges att Draken är en mytologisk symbol som västerländsk astrologi har övertagit från österländska astrologiska skolor (MM 157–158), medan den andra förklarar att det enligt indisk mytologi rör sig om kroppsdelar av en demon: Ketu – demonens kropp,

BENDRINĖ KALBA | 95

Rahu – hans huvud (AV 168)¹⁴. När dessa två namn skrivs kan man alltså försöka tillämpa reglerna för skrivning av mytologiska namn snarare än astronomiska, eftersom regeln inte föreskriver något undantag för ett besläktat ord, jfr: Gud Fader, Zeus Åskviggsbetvingaren, jultomten (LKRS 1992: 60–62)¹⁵. Därtill kommer att tvåordsnamnen på ytterligare ett par horoskopspunkter, som också förklaras mytologiskt, skrivs på samma sätt, till exempel: Inom astrologin symboliseras dessa två plus av två planeter – Vita månen (Selene) och Svarta månen (Lilit) MP 140; Människan tjänar det onda, men vid Svarta månens återkomst får hon sin belöning MP 144; Den grekiska mångudinnan var Selene. Inom astrologin benämns nu Vita månen AV 48¹⁶ efter hennes namn. Visserligen är det andra ordet i dessa namn en beteckning som i astrologiska texter skrivs med stor begynnelsebokstav. Men även namn på totem och antitotem med två ord skrivs så (Guldfisk, Bergsbagge, Isbjörn, Brunbjörn, Vårtig padda, Djungelkatt, Människoätande katt, Svarta änkan m.fl. G 148–150), liksom namnet Gorgonen Medusa som förekommer i en annan publikation (t.ex. Symbolen är gudinnan Gorgonen, som födde Gorgonen Medusa MP 39). När man skriver Drakens huvud, Drakens svans kan alltså också regeln för skrivning av mytologiska varelsers namn tillämpas.

Skrivningen av andra namn på mytologiska väsen som består av två eller flera ord varierar emellertid. I vissa skrivs alla ord med stor begynnelsebokstav, till exempel Den mest dyrkade i människans forntida kultur var naturligtvis Den stora Modergudinnan MP 42, Det finns många skäl som bekräftar sambandet mellan Den stora gudinnan och månen MP 42, men i samma publikation står också Lejoninnan är Den stora moderns symbol TT 166, och Fiskarnas natur förknippas med Den stora moderns arketyp <...> TT 283, jfr även: I mytologin fylls denna roll av Himmelsfadern, som kallas olika saker i olika länder TT 232; I den esoteriska traditionen är denne kraftfulle en stor kämpe mot den svarta draken <...> T 114. Inte heller skrivs objektsnamnen konsekvent, jfr: Tvillingarna, det tredje Zodiaktecknet, symboliserar också en fas i den kosmiska processen – Förvandlingens hjul, det vill säga ögonblicket då den rena skaparkraften delas i två delar så att den ena börjar dominera, medan den andra splittras i en mängd olika företeelser

¹⁴ I myten om kärningen av mjölkhavet stal demonen odödlighetsdrycken och hann smaka på den, men när Vishnu såg detta slungade han sitt vapen och högg av demonens huvud. Eftersom odödlighetsdrycken redan hade berört demonens huvud blev det odödligt (AV 168).

¹⁵ Denna regel ändras inte heller i de uppdaterade skrivreglerna: namn på gudomar, mytologiska väsen och religiösa personer (Afrodite, Hades, Urania, Gud Fader), även sekundära eller metaforiska namn såsom Guds lamm, den gode herden, den allraheligaste Jungfru Maria, Zeus Åskviggsbetvingaren, ska skrivas med stor begynnelsebokstav (Vladarskienė, Zemlevičiūtė 2022: 78–79).

¹⁶ Selene anges som en gestalt ur den antika mytologin (MP 6, 37), och Lilit som en demon av kvinnligt kön och samtidigt Adams första hustru (MP 142).

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas spausdintuose leidiniuose

TT 124, Det beror bara på människan själv och hennes renhet vilken frukt hon skördar från Kunskapens träd AV 232 och Första Moseboken berättar att Edens lustgård, Paradiset, var planterad med allehanda träd, men bara två nämns: Livets träd och trädet med kunskap om gott och ont Z 65, urhavet, eller världshavet, är mänsklighetens vagga TT 278.

Normen för skrivning av namn på mytologiska väsen är kodifierad så att varje ord ska skrivas med stor begynnelsebokstav; skrivningar som Himmelsfadern eller Den stora modern skulle alltså tyda på svårigheter att tillämpa den. Endast normen för skrivning av namn är emellertid kodifierad, och mytologiska objekt nämns, liksom astrologiska objekt, inte vid kodifieringen av normerna för skrivning av egennamn; variationen i skrivningen av deras beteckningar kan alltså bero på avsaknad av kodifiering. Rekommendationen om skrivning med stor begynnelsebokstav av vissa religiösa namn, termer och beteckningar (VLKK 2004) omfattar endast skrivning av religiösa beteckningar och, som redan diskuterats i en tidigare studie (se Vaskelaitė 2021: 89), ger den dessutom upphov till oklarheter. Publikationer om astrologi tydliggör den nära kopplingen mellan astrologiska och mytologiska beteckningar; även denna oklarhet i kodifieringen kan därför bidra till variationen i skrivningen av ALP.

SAMMANFATTNING

Den analys av ALP:s skrivning som grundas på material från tryckta publikationer bekräftar i huvudsak de tendenser som framträdde i undersökningen av texter från astrologiska webbplatser. Detta visar att dessa tendenser inte orsakas av egenskaper som kan vara typiska för internet som språkanvändningsmiljö, såsom stavfel, korrekturfel, oredigerat eller otillräckligt redigerat språk och liknande. Genom att bekräfta tendenserna bekräftar materialet från publikationerna också slutsatserna om de faktorer som ligger bakom dem och som dragits utifrån internetbruket, samtidigt som det möjliggör en fördjupad analys av dessa faktorer.

Även denna datakälla visar att skrivningen av vissa ALP inte varierar. Det gäller de namn på Zodiaktecken och planeter som används allmänt i astrologiska texter: Tvillingarna, Kräftan, Lejonet m.fl.; Merkurius, Venus, Jupiter m.fl. Även om syntaktiska varianter förekommer betraktas de som etablerade när det gäller bruket av stor begynnelsebokstav. Eftersom dessa namn har motsvarigheter både inom astronomin och astrologin kan den astronomiska och mytologiska traditionen för namnens skrivning, eller kodifieringen av den, betraktas som en faktor bakom deras etablering. Publikationerna lyfter emellertid också fram namn som är typiska för österländska astrologiska traditioner (Haren, Ormen, Grisen m.fl.) och synliggör därmed ytterligare en faktor som bidrar till en konsekvent skrivning – bokstavsformen som särskiljande funktion.

100

BENDRINĖ KALBA | 95

När det inte finns någon tydlig betydelseskillnad tenderar man i publikationer, liksom på webbplatser, att välja ett universellt skrivsätt. Endast vid användningen av benämningar på dagjämningar, solstånd och månens faser väger den inom astronomin och i allmänt språkbruk brukliga stavningen med liten bokstav tyngre (vårdagjämning, sommarsolstånd; nymåne, fullmåne), medan man i andra fall tenderar att välja den för astrologiska texter brukliga stavningen med stor begynnelsebokstav som universellt skrivsätt. Så skrivs Solen, Jorden, Månen – både när orden används som astrologiska benämningar och när de används i betydelser som är vanliga i allmänt språkbruk. På grund av den nära betydelserelationen skrivs även Zodiaken, zodiaktecken endast med stor begynnelsebokstav. Man tenderar också att välja stor begynnelsebokstav som universellt skrivsätt vid benämningar på elementen (Eld, Luft; eldtecken, lufttecken). Detta förklarar varför den tendens som rekommenderas i normerande verk – att egennamn övergår till appellativer – är svårare att tillämpa i astrologiska texter än i allmänt språkbruk. Därtill står möjligheten att använda stor bokstav stilistiskt i strid med en sådan tendens. Försök att tillämpa tendensen i astrologiska texter ger upphov till variation i skrivsättet.

Variation mellan stor och liten begynnelsebokstav beror också på bristande eller otydlig kodifiering. Detta bidrar till att benämningarna på elementen skrivs på olika sätt. Även variationen i skrivningen av horoskopelementens benämningar kan kopplas till otydligheter i kodifieringen. Vissa av dem är individuella namn (Rahu – Drakhuvudet, Ketu – Draksvansen, Lilit – Svarta månen, Selena – Vita månen), andra är appellativa benämningar (stigande karmisk månknut, ascendent, aspekter, ekliptika, zenit med flera), men båda typerna skrivs med stor begynnelsebokstav. Publikationsmaterialet utesluter inte antagandet att traditioner för att skriva benämningar med eller utan bindestreck i löpande latinsk text kan ha påverkat detta, men skulle också komplettera det med antagandet att benämningarna kan ha påverkats av skrivsätt i andra språk. För att bekräfta eller förkasta vart och ett av dessa antaganden krävs ytterligare forskning.

Kodifieringen av skrivningen av egennamn omfattar inte skrivningen av ALP, men föreskriver normer för skrivningen av astronomiska objektnamn. Astrologi är besläktad med astronomi, och därför kan analogier med skrivningen av astronomiska namn tillämpas i astrologiska texter. Å andra sidan har astrologi och astronomi gamla och gemensamma rötter, och likheter i skrivsätt inom dessa båda områden kan därför ha uppstått spontant. Undersökningen av publikationerna visar emellertid också en nära koppling mellan astrologi och mytologi, liksom liknande variation i skrivningen av namn. Detta lyfter fram ytterligare en faktor som kan påverka skrivtendenserna för ALP – oklarheter i kodifieringen av skrivningen av mytologiska namn.

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas spausdintuose leidiniuose

101

ŠALTINIAI

AKK – Bauer Erich 2005: Astrologinės karmos knyga. Žvaigždės atskleidžia likimo paslaptis, iš vokiečių k. vertė R. Rukšėnas, redagavo A. Gečiauskienė, Vilnius: Mūsų knyga.

AS – Spiller Jan 2009: Astrologija sielai. Mėnulio mazgai ir asmenybės evoliucija, iš anglų k. vertė A. Tobulevičienė, redaktorės A. Puidokienė, D. Svetikienė, Vilnius: Alma littera.

AV – Stonkutė Loreta 2020: Astrologijos vadovėlis, redagavo S. Zujūtė, N. Butkienė, Kaunas: Mijalba.

DAŽ – Bogun Werner 1999: Didysis astrologijos žinynas, iš vokiečių k. vertė M. Rindokienė, redagavo M. Penkauskienė, Vilnius: Lektūra.

DHK – Sauer Erika 1998: Didžioji horokopų knyga, iš vok. kalbos vertė J. Lukienė, redagavo S. Petkienė, Vilnius: Lektūra.

G – Stonkutė Loreta 2016: Genoskopas: giminės paslaptys astrologijoje, redagavo R. Buinickienė, Kaunas: Mijalba.

MP – Azanovas Sergejus 2005: Mėnulio paslaptys, kalbos redaktorė O. Lipinskienė, leidėjas UAB „Medicina visiems“.

RVA – Richard Craze 2001: Rytų ir Vakarų astrologija: vartyk ir derink, iš anglų kalbos vertė L. Tamūnas, redaktorė I. Čiužauskatė, Vilnius: Alma littera.

TT – Zalatorienė Angelina 2019: Apie tave ir tavo žvaigždę, redaktorė J. Girčienė, Vilnius: Alma littera.

Z – Aïvanhov Omraam Mikhaël 2013: Zodiakas – žmogaus ir visatos raktas, iš prancūzų kalbos vertė Z. Ardickas, redagavo A. Rondomanskis, Kaunas: Mijalba.

LITERATŪRA

J a k a i t i e n ė E v a l d a 2010: Leksikologija, 2-as pakart. leid., Vilnius: Vilniaus universitetas.

K – Lietuvių kalbos rašybos taisyklių komentaras (2022-01-17). Prieiga internete: http://www.vlkk.lt/naujienos/pakomisiu-naujienos/lietuviu-kalbos-rasybos-taisykliu-komentaras.

K a l o n a i t i s R o m a s 1976: Saulė eina žvėrių ratu. Zodiako mitų pėdsakais, Vilnius: Vaga.

KB – Valstybinės lietuvių kalbos komisijos Konsultacijų bankas. Prieiga internete: http://www.vlkk.lt/konsultacijos/2523-dideji-grizulo-ratai-didziosios-raides (žiūrėta 2022-03-21).

LKG 1965: Lietuvių kalbos gramatika 1, Vilnius: Mokslas.

LKRS 1992: Lietuvių kalbos rašyba ir skyryba, 2-asis patais. fotograf. leid., Vilnius: Mokslas.

102

BENDRINĖ KALBA | 95

Miliūnaitė Rita 2008: Pirmasis žvilgsnis į tinklaraščių kalbą. – Kalbos kultūra 81, 20–49.

Miliūnaitė Rita 2010: Laikraštinė ir interneto žiniasklaida: turinio bendrumas, kalbos takoskyra. – Gimtoji kalba 7, 3–17.

Miliūnaitė Rita 2018: Kalbos normos ir jų savireguliacija interneto bendruomenėje, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

Pupkis Aldonas 1980: Kalbos kultūros pagrindai, Vilnius: Mokslas.

Tamulionienė Aurelija 2015: Būdingiausios rašybos klaidos mokinių rašiniuose ir tinklaraščiuose. – Bendrinė kalba 87, 1–15. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/Straipsniai/88/Tamulioniene_BK_88_straipsnis.pdf.

Vaskelaitė Ramunė 2020: Vienažodė astrologijos terminija kilmės požiūriu. – Terminologija 27, 128–163. Prieiga internete: http://journals.lki.lt/terminologija/article/view/2029/2120.

Vaskelaitė Ramunė 2021: Astrologinių pavadinimų rašymas astrologijos svetainėse. – Bendrinė kalba 94, 1–36. Prieiga internete: https://journals.lki.lt/bendrinekalba/article/view/2034/2266.

Vladarskienė Ras įolė, Zemlevičiūtė Palmira 2022: Lietuvių kalbos rašyba: taisyklės, komentarai, patarimai. Prieiga internete: http://www.vlkk.lt/aktualiausios-temos/rasyba/apie-rasyba (žiūrėta 2022-03-21).

VLEe – Visuotinė lietuvių enciklopedija, 2001–2020. Prieiga internete: http://www.vle.lt.

VLKK 2004: Rekomendacija dėl kai kurių religinių vardų, terminų, pavadinimų rašymo didžiąja raide. Prieiga internete: http://www.vlkk.lt/vlkk-nutarimai/projektai/kai-kuriu-religiniu-vardu-terminu-pavadinimu-rasymas-didziaja-raide.

VŽ 2004: Valstybinės lietuvių kalbos komisijos nutarimas Dėl įmonių, įstaigų ir organizacijų simbolinių pavadinimų darymo taisyklių patvirtinimo (2004 vasario 2 d., Nr. N-2 (91)). – Valstybės žinios, 2004, Nr. 27-867.

Gauta 2022 04 05 Priimta 2022 06 02

RAMUNĖ VASKELAITĖ

WRITING OF ASTROLOGICAL NAMES IN PRINTED PUBLICATIONS

Summary

The paper deals with the research of writing astrological names (ANs), which was started by the author in the previous issue of the Bendrinė kalba. After analyzing the writing of ANs on astrology websites, this paper analyzes their writing in printed publications which are the usual environment for the functioning of a

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas spausdintuose leidiniuose

103

standard language. Based on 10 books on astrology, the aim is to assess the extent to which ANs writing tendencies are common to websites and printed publications, and to determine whether they are influenced by the online environment. The paper reveals the similarity of writing tendencies and confirms the results of previous work showing that only a part of the ANs writing is invariant. The writing of others, like on astrology sites, is variant, and this variability is determined by several factors. By confirming the factors which began to emerge in the previous work, this work leads to a deeper and more substantiated analysis of the factors, and complements it with new insights.

KEYWORDS: writing, astrological names, capital letter.

RAMUNĖ VASKELAITĖ

Lietuvių kalbos institutas

Petro Vile išio g. 5, LT-10308 Vilnius

[email protected]

RAMUNĖ VASKELAITĖ

ASTROLOGINIŲ PAVADINIMŲ RAŠYMAS SPAUSDINTUOSE LEIDINIUOSE

S a n t r a u k a

Straipsnyje analizuojamas ankstesniame Bendrinės kalbos numeryje autorės pradėtas nagrinėti objektas – astrologinių pavadinimų (ALP) rašymas. Ankstesniame straipsnyje aptarus rašymą internete veikiančiose astrologijos svetainėse, šiame straipsnyje nagrinėjamas rašymas spausdintuose leidiniuose – įprastinėje bendrinės kalbos funkcionavimo terpėje. Taip siekiama įsitikinti ėmusių ryškėti ALP rašymo polinkių universalumu ir kartu nustatyti, ar jiems turi įtakos internetinė kalbos vartojimo terpė. Tyrimas atskleidžia rašymo polinkių panašumą ir patvirtina, kad nusistovėjęs tik dalies ALP rašymas. Kitų pavadinimų rašymas, kaip ir astrologijos svetainėse, yra svyruojantis, o svyravimai lemiami kelių veiksnių. Patvirtindamas ankstesniame straipsnyje ėmusius ryškėti svyravimų veiksnius, šis straipsnis leidžia veiksnių analizę pagilinti, labiau pagrįsti, o kartu ją papildo naujomis įžvalgomis.

ESMINIAI ŽODŽIAI: rašymas, astrologiniai pavadinimai, didžioji raidė.

RAMUNĖ VASKELAITĖ

Lietuvių kalbos institutas

Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

[email protected]

104

BENDRINĖ KALBA | 95

SKRIVNING AV ASTROLOGISKA NAMN I TRYCKTA PUBLIKATIONER

SAMMANFATTNING

ABSTRACT

INLEDNING

1. ICKE-VARIERANDE STAVNING

2. VARIERANDE SKRIVSÄTT

2.1. Variationer kring gränsen mellan egennamn och appellativ

2.2. Den stilistiska skrivfaktorn

2.3. Variationer relaterade till normeringsmässiga oklarheter

SAMMANFATTNING

ŠALTINIAI

LITERATŪRA

WRITING OF ASTROLOGICAL NAMES IN PRINTED PUBLICATIONS

Summary

ASTROLOGINIŲ PAVADINIMŲ RAŠYMAS SPAUSDINTUOSE LEIDINIUOSE

S a n t r a u k a

Document details