SIMONA VYNIUTAITĖ

Litauiska språkets institut

Forskningsområden: geolingvistik, dialektologi, sociolingvistik.

DEN 9:E INTERNATIONELLA KONGRESSEN FÖR DIALEKTOLOGI OCH GEOLINGVISTIK

Den 23–27 juli 2018 hölls den 9:e internationella kongressen för dialektologi och geolingvistik i Vilnius. Detta vetenskapliga evenemang samlade forskare och gäster inom dialektologi och geolingvistik från 28 länder världen över. Kongressen arrangerades av Litauiska språkets institut, med Vilnius universitet, Šiauliai universitet och Litauens vetenskapsakademi som partner.

Kongressens initiativtagare är International Society for Dialectology and Geolinguistics (förkortat International Society for Dialectology and Geolinguistics (SID); se närmare http://www.geo-linguistics.org/index.html). Den första kongressen av detta slag hölls 1993 i Budapest (Ungern). 1997 hölls kongressen i Amsterdam (Nederländerna), 2000 i Lublin (Polen), 2003 i Riga (Lettland), 2006 i Braga (Portugal), 2009 i Maribor (Slovenien), 2012 i Wien (Österrike) och 2015 i Famagusta (Turkiska republiken Nordcypern). Syftet med kongresserna, som vart tredje år anordnas i ett nytt land som deltar i International Society for Dialectology and Geolinguistics verksamhet, är att främja samarbete mellan institutioner och forskare som utvecklar internationell dialektologi och geolingvistik samt att dela teoretiska och metodologiska perspektiv och föra vetenskapliga diskussioner.

Under den fem dagar långa kongressen hölls föredrag vid plenarsessionen (23 juli) och i tio sektioner (24, 25 och 27 juli); avslutningssessionen (27 juli) ägnades åt en sammanfattande diskussion. En av dagarna (26 juli) deltog man i ett kulturellt program med studiebesök, vilket också ingår i kongresserna som arrangeras av International Society for Dialectology and Geolinguistics.

Vid kongressens öppnande vid Litauiska språkets institut hälsades deltagarna och gästerna välkomna av institutets direktör, dr Albina Auksoriūtė, Audronius Ažubalis, ledamot av utrikesutskottet i Republiken Litauens parlament, samt Litauens

Apžvalgos / Surveys

255

SIMONA VYNIAUTĖ

Republikens regerings kanslers förste ställföreträdare Deividas Matulionis, Astrid van Nahl, redaktör för tidskriften utgiven av Internationella föreningen för dialektologi och geolingvistik, samt prof. dr Meilutė Ramonienė, dekanus vid filologiska fakulteten vid Vilnius universitet, och akademikern Zenonas Dabkevičius, vice ordförande för Litauens vetenskapsakademi. Ett hälsningsbrev från Maria-Pilar Pea, ordförande för Internationella föreningen för dialektologi och geolingvistik, lästes upp, och en videohälsning från prof. dr Ingrida Šaulienė, prorektor för forskning och konst vid Šiauliai universitet, visades.

Vid plenarsessionen höll de inbjudna talarna föredrag. Prof. dr Frans Hinskens från Meertensinstitutet och Vrije Universiteit Amsterdam (Nederländerna) höll föredraget ”Dialektologi och studiet av språklig variation. Quo vadis?” (eng. Dialectology and the study of language variation. Quo vadis?) och diskuterade några aspekter av dialektologins utveckling. Han betonade att dialektologin inte längre är en vetenskap som strikt avgränsar sig från modern lingvistik. Den sociala aspekten, införandet av kvantitativa metoder och det kognitiva perspektivet är några av de komponenter som berikar dialektologin. Förändringar i forskningsobjekt och metoder kan påverka traditionella dialektlandskap och leda till att nya territoriella formationer eller dialektkontinuum framträder. Talaren diskuterade hur språklig variation och dess nya typer skulle kunna undersökas samt vilka utmaningar som väntar inom vissa framtida forskningsområden.

Föredraget av dr Chris Montgomery från University of Sheffield (Storbritannien), ”Perception: varför vi behöver förstå den, och varför det är svårt” (eng. Perception: Why we need to understand it, and the difficulties in doing so), handlade om perception inom dialektologin. Föreläsaren belyste perceptionens plats i forskningshistorien om språklig variation och betonade att förståelsen av perception är viktig för språkmodeller och för förståelsen av dialektförändring. Enligt författaren måste man, för att förstå språklig variation och förändring holistiskt, beakta perceptionens roll och söka sätt att bättre integrera studier av såväl själva språket som dess perception.

Den inbjudna talaren dr Christoph Pursche från Luxemburgs universitet diskuterade i sitt föredrag ”Dialektologin blir digital. Att fånga upp regional variation i anonym kommunikation på sociala medier” (eng. Dialectology goes digital. Tapping regional variation in anonymous social media communication) en studie med syftet att diskutera datorbaserad sociolingvistik och bidra till utvecklingen av detta nya forskningsområde. Enligt talaren bygger de flesta studier av språklig variation på ett traditionellt synsätt; data analyseras med etablerad och erkänd metodik, medan datorlingvistiken nästan helt bortser från den sociala betingningen av språklig variation. Därför skulle både sociolingvistiska och datorlingvistiska perspektiv kunna införlivas i studier av språklig variation.

256

Acta Linguistica Lituanica LXXIX

9-asis tarptautinis dialektologijos ir geolingvistikos kongresas

Prof. dr Danguolė Mikulėnienė, som representerade Litauens dialektologer, presenterade den multimodala sociolingvistiska modell som utvecklats vid Institutet för det litauiska språket och som under de senaste åren har börjat användas i studier av regional språklig variation i Litauen. I föredraget ”En multimodal sociolingvistisk modell för studier av regional språklig variation: litauiska vid 2000-talets början” (eng. Multidimensional sociolinguistic model for regional language variation studies: Lithuanian case at the beginning of the 21^st century) urskilde författaren tre viktigaste forskningsnivåer: 1) ett urval av traditionella dialektdata för språklig analys, 2) studier av den språkliga miljön och sociokulturella nätverk, och 3) undersökningar av språkbrukarnas attityder och den allmänna opinionen. Här används dialektometriska metoder; kvantitativ analys gör det möjligt att undvika eventuell forskarsubjektivitet och ett dialektfiliskt perspektiv.

Ett föredrag av ytterligare en inbjuden talare, prof. dr Juan-Andrés Villena-Ponsodo från universitetet i Málaga i Spanien, med titeln ”Dilemmat med tillförlitligheten hos geolingvistiska och dialektologiska data i sociolingvistisk forskning. Fallet med /θ/-sammanfallet i andalusisk spanska” (eng. The dilemma of the reliability of geolinguistic and dialectological data for sociolinguistic research. The case of the Andalusian merger of /θ/) lästes upp av dr Jurga Jaroslavienė. Sambandet mellan geolingvistiska, dialektologiska och sociolingvistiska data undersöktes med utgångspunkt i den språkliga och kulturella situationen bland språkbrukare i Andalusien. Forskaren betonade att sociolingvistiska data bygger på ett sociologiskt antagande om urval och variation, vilket är oförenligt med grundläggande geolingvistiska och dialektologiska data. Författaren diskuterade i vilken utsträckning geolingvistiska och dialektologiska data kan vara tillförlitliga när man retrospektivt vill följa variationens historia och vissa språkliga förändringar.

Efter plenarsessionen fortsatte kongressen arbetet i olika sektioner. En av dem var ”Perceptuell dialektologi: kvantitativa och kvalitativa perspektiv”. I sektionen presenterade M. Schmalz (Schweiz) ett nytt metodologiskt perspektiv, G. Múcsová (Slovakien) talade om folklig dialektologi som en gren som stöder perceptuell dialektologi, och D. Aliūkaitė (Litauen) analyserade objektiva och subjektiva variationer i Litauen.

I sektionen ”Mellandialektologi: flerspråkig och mångkulturell variation” höll L. Balode (Lettland), T. Jakop (Slovenien), M. Nevai (Rumänien), N. Saramandu (Rumänien), I. Metsmägi (Estland), V. Oja (Estland) och Ch. Schneider (Schweiz) föredrag om språkpåverkan och dialektkonvergens. R. Kvašytė (Litauen) presenterade den litauiska språksituationen och sociokulturella nätverk i Lettland, H. Suzuki (Norge) presenterade geolingvistiska studier av tibetanska dialekter och Y. Asahi (Japan) studier av språkliga varianter inom japanska diasporor. E. Zologa (Spanien) talade om riskerna med geografiska kriterier vid tolkningen av det förflutna (rentasi

Apžvalgos / Surveys

257

SIMONA VYNIUTAITĖ

i det baskiska fallet). M. Bouzouta (Belgien) och V. Casanova (Belgien) undersökte postsektiver, medan V. Lara Bermejo (Schweiz) behandlade komitativ.

I sektionen ”Källor till termer: texter, ordböcker, atlaser, korpusar” fördjupade man sig i historien och nuläget för litauiska, estniska, japanska och nederländska dialektordböcker och atlaser. J. Švambarytė-Valužienė (Litauen), M. L. Kalvik (Estland), M. Kendla (Estland), K. Tomosada (Japan), H. Iwaki (Japan), M. Matsuda (Japan), N. Siokawa (Japan), C. I. Floarea (Rumänien) och J. Corbera Pou (Spanien) delade med sig av sina insikter. J. Van Keymeulen (Belgien), V. De Tier (Belgien) och D. Brozović (Kroatien) diskuterade möjligheter och problem med digitalisering av ordböcker och atlaser samt digital kartografis utmaningar; även M. P. Pereos (Spanien) föredrag behandlade detta tema.

”Dialekter i rum och tid” var ytterligare en sektion där man talade om och diskuterade nederländska, österrikiska, spanska, italienska, japanska, kinesiska, baskiska, slovakiska, lettiska och litauiska dialekter. Dialekterna bedömdes ur ett historiskt perspektiv, och situationen under 2000-talet diskuterades också ur olika synvinklar. Uppmärksamhet riktades mot dialektförändringar som påverkas av tid och språkkontakt samt dialekttalares språkliga medvetenhet. Metoden för att beräkna den genomsnittliga mängden ord i dialekttexter förklarades. Föredrag i denna sektion hölls av A. Daina (Lettland), L. Markus-Narvila (Lettland), W. Heeringa (Nederländerna), F. Hinskens (Nederländerna), Ch. Schrödl (Ungern), H. Ueda (Japan), Y. Ebata (Japan), U. Goiriena Lorea (Spanien), G. Kačiukienė (Litauen), M. Cerruti (Italien), M. Endo (Japan), J. Pabrėža (Litauen) och M. Padilla-Moyano (Frankrike).

Kongressen erbjöd också tillfälle att dela insikter i sektionen ”Dialektal kreativitet och läs- och skrivkunnighet under 2000-talet: behov, möjlighet, nödvändighet”. K. Geyer (Danmark) diskuterade ordböcker över dialektala uttryck som en direkt källa för folkliga dialektologiska studier, medan A. Mlekodaj (Polen) behandlade studier av dialektlitteratur som ett berikande och kompletterande bidrag till dialektologin. J. Zarskaitė (Litauen) presenterade en uppfattning om teman som kan utgöra ett inslag i kreativitet.

Vid mötet i sektionen ”Teoretisk dialektologi: dialektens (de)konstruktion och (de)konceptualisering” undersöktes dialekter ur olika teoretiska perspektiv. Föredragshållarna från Spanien, G. Aurrekoetxea och A. E. Erenza, talade om problematiken kring dialektbegreppet. E. Valls (Spanien) analyserade gränseffekten med exempel från katalanska dialekter. V. Meiliūnaitė (Litauen) undersökte när och varför informanter väljer att använda särskiljande dialektdrag i stället för att ge efter för den dominerande tendensen att överge dessa drag. Föredraget av K. Kozhanov (Ryssland) och B. Wiener (Tyskland) ägnades åt studiet av morfosyntaktisk variation i litauiska dialekter.

I sektionen ”Lingvistiskt (vetenskapligt och laboratoriemässigt) värde och självvärde hos dialekter” analyserade D. Pakalnienė (Litauen) och J. Lubienė (Litauen) somatonymers mönster och motivation, medan F. Cugno (Italien) och F. Cusan (Italien) behandlade lexikalisering

258

Acta Linguistica Lithuanica XXIX

9-asis tarptautinis dialektologijos ir geolingvistikos kongresas

och metaforisering. J. Škof (Slovenien) talade om dialektala mikrotoponymer, J. N. Fodoros (Ungern) fördjupade sig i dialektal onomastik, och G. Blažienė (Litauen) presenterade egennamn i fornpreussiska dialekter. De japanska forskarna Sh. Ogawa, F. Inoue och Y. Hanzawa diskuterade historisk och geografisk variation i ordböcker samt förändringar i dialektordböcker. A. Stafecka (Lettland) delade med sig av insikter om efternamn som källa för dialektologisk forskning och studier av språkkontakt. M. Koletnik (Slovenien) och N. Šabec (Slovenien) analyserade kontakten mellan slovenska och engelska samt bevarandet av dialekter i invandrargrupper. Föredragen av S. Jēranē (Lettland) och M. Hopej (Polen) ägnades åt studier av det språkliga landskapet. Vid mötena i sektionen ”Kumulativa och interpretativa metoder inom dialektologin” presenterades föredrag som belyste förändringar och tillämpningar av olika metodologier. Man talade om studier utförda med dialektometriska och andra kvantitativa dialektologiska metoder samt om särdrag i utformningen av kartor. Fonetiska och fonologiska förhållanden, morfologi och kontakten mellan dialekter och standardspråk analyserades; möjligheter och problem med transkriptionens tillämpning diskuterades. Föredrag hölls av D. Markus (Lettland), Y. Yamazaki (Sverige), L. Thöny (Schweiz), G. Tillinger (Sverige), Sh. K. Kayoko (Japan), Y. Nakajima (Japan), S. Matayoshi (Japan), K. Shinsuke (Japan), S. Yukako (Japan), R. K. Faquire (Bangladesh), A. Leskauskaitė (Litauen), Ch. Fukushima (Japan), T. Onishi (Japan), Y. Kumagai (Japan), M. Bouzouté (Belgien), M. Castilo (Schweiz), E. Pato (Kanada), L. Geržotaitė (Litauen), H. Huang (Kina), Y. Zhu (Kina), H. Ramischus (Tyskland), T. Legese Feleke (Italien), V. Kardelis (Litauen), Ch. Schneider (Schweiz), R. Bakšienė (Litauen), A. Čepaitienė (Litauen), J. Jaroslavienė (Litauen), J. Urbanavičienė (Litauen), A. Ivanickaja (Litauen), D. Kiseliūnaitė (Litauen) och D. Jakulytė (Litauen).

Vid det avslutande mötet, vars tema föreslogs av forskarna M. Sawaki, Ch. Fukushima, F. Inoue och T. Onishi (Japan) samt W. Heeringa och F. Hinskens (Nederländerna), presenterades den japanska och den nederländsk-flamländska dialektologiska skolan och sambanden mellan dem för åhörarna.

Under det sista mötet vid den internationella kongressen i dialektologi och geolingvistik sammanfattades det fem dagar långa vetenskapliga evenemanget. Man gladdes åt bredden i föredragens teman och problemställningar samt det stora antalet deltagare. Sammanlagt hölls över 80 vetenskapliga föredrag (deras sammanfattningar finns på evenemangets webbplats http://sidg2018.lt). Gästerna tackade för den utmärkta kongressorganisationen. Även kongressens kultur- och studieprogram fick mycket goda omdömen och positiva kommentarer: utflykter till Rumšiškės, Trakai och Kernavė samt rundvisningar i Storfurstendömet Litauens härskarpalats och Vilnius universitet.

Den 9:e internationella kongressen i dialektologi och geolingvistik gav forskare från olika länder i världen möjlighet att dela insikter och nya perspektiv, diskutera tillämpningen av metodologier, presentera forskning och uppmärksamma rådande

Apžvalgos / Surveys

259

SIMONA VYNIUAITĖ

trender. Att dela med sig av vetenskapliga erfarenheter och få möjlighet att diskutera och föra dialog, både genom aktivt deltagande i sektionerna och i icke-akademiska sammanhang, kommer sannolikt att ge upphov till nya idéer och inleda och fortsätta gemensamma arbeten.

År 2021 hålls den 10:e internationella kongressen i dialektologi och geolingvistik i Bukarest, Rumänien.

Inlämnad den 5 november 2018.

SIMONA VYNIUAITĖ

Institutet för litauiska språket

Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius, Litauen

[email protected]

260

Acta Linguistica Lituanica LXIX