PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ Litauiska språkets institut ORCID id: orcid.org/0000-0002-8679-3253 Forskningsinriktningar: litauisk terminologi, den litauiska medicinska terminologins historia. DOI: doi.org/10.35321/all84-04

MEDICINSKA TERMER I SKÖNLITTERÄR TEXT

Medicinska termer i en skönlitterär text

S A M M A N F A T T N I N G

I artikeln behandlas medicinska termer i en utvald skönlitterär text (Noah Gordons roman Gydytojas. Avicenos mokinys, 2020) samt deras kännetecken och funktioner. Medicinska termer används rikligt, oftast för att beskriva olika situationer med anknytning till behandling. Två tydligast framträdande grupper av termer undersöks – egentliga (vetenskapliga) medicinska termer och oegentliga medicinska termer, eller pseudotermer. Dessutom beskrivs de funktioner som medicinska termer fyller, betydelsen hos deras kontextuella följeslagare (adjektiv, particip och verb) när den stilistiska funktionen realiseras, och frågan om determinologisering berörs.

I samband med behandlingen av medicinska termers funktion i skönlitterär text presenteras i artikeln även andra forskares insikter om särdragen i termanvändningen i talad text samt föreslagna klassificeringar av termer i sådan text.

V I K T I G A O R D: medicinsk term, skönlitterär stil, skönlitterär text, kontext, kontextuella följeslagare, funktion, determinologisering.

S A M M A N F A T T N I N G

Artikeln behandlar medicinska termer i en utvald skönlitterär text (Noah Gordons roman The Physician, 2020), deras kännetecken och funktioner. Texten innehåller rikligt med medicinska termer. De används vanligtvis för att beskriva olika situationer med anknytning till medicinsk behandling. Artikeln fokuserar på två mest framträdande grupper av termer: egentliga (vetenskapliga) medicinska termer och oegentliga medicinska termer eller pseudotermer. Den beskriver också de funktioner som medicinska termer fyller, betydelsen hos deras kontextuella följeslagare (adjektiv, particip och verb) när den stilistiska funktionen realiseras samt behandlar frågan om determinologisering.

Straipsniai / Articles

67

PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ

När artikeln behandlar hur medicinska termer fungerar i den skönlitterära texten presenterar den också andra forskares insikter om särdragen i användningen av termer i en sådan text samt föreslagna klassificeringar av termer i texten.

NYCKELORD: medicinsk term, skönlitterär stil, skönlitterär text, kontext, kontextuella partner, funktion, terminologisering.

INLEDNING

Hur termer fungerar i skönlitterär text^¹. Den medfödda och naturliga platsen för en terms funktion är den vetenskapliga texten, där termen fyller sin funktion – att kort, exakt och entydigt benämna ett vetenskapligt begrepp, med andra ord att komprimera en viss mängd information – och där termen kan avkodas exakt och entydigt (se Лобанов 2008: 77; Самохина 2011: 210; Тамбиева, Текеева 2019: 236).

Funktionella stilar bildar inte slutna system, utan är språkvarianter som påverkar varandra (Župerka 1983: 115). Termer, som attribut i vetenskapliga texter, överskrider ofta gränserna för sitt vanliga specialiserade användningsområde och tränger aktivt in i icke-specialiserade användningsområden (se Самохина 2011: 169; Пономаренко, Уварова 2016: 95; Синелева 2020: 193). Ett sådant område är skönlitteraturen – det konstnärliga språkets användningsområde (Pikčilingis 1971: 286; Župerka 1983: 113). Denna stil är, med Juozas Pikčilingis ord, en bred flod som tar upp i sig och får näring av olika bäckar och åar. Här används gärna olika andra stilar och olika element från dem. Författarens sökfält efter uttrycksmedel är hela språket. Han behöver både stilistiskt neutrala och stilistiskt markerade resurser, såväl bokliga och sakliga som talspråkliga. När element från andra stilar kommer in i skönlitteraturen aktualiseras de emellertid (Pikčilingis 1971: 302; Župerka 1983: 115, 116).

Den skönlitterära texten är särskild genom att den, som nämnts, kan använda uttrycksmedel från alla stilar (även termer) (den skönlitterära texten är alltså till sin natur mångstilistisk), men här förändras dessa medels funktionella roll; här fyller de en annan funktion än i de stilar där användningen av de aktuella språkmedlen är vanlig (Pikčilingis 1971: 304; Немыка, Пешков 2015: 251; Синелева 2020: 193). Termer i skönlitterär text är inte längre termer i vanlig

^¹ Detta ämne har undersökts mer ingående och mångsidigt av ryska författare (se litteraturförteckningen). Litauiska författare har skrivit föga om hur termer fungerar i en atypisk miljö. Endast några genomförda undersökningar bör nämnas. Kazimieras Župerka har undersökt användningen av lingvistiska termer i journalistik (Župerka 2000: 75–182), och Asta Mitkevičienė har skrivit om användningen av termer från olika områden i internetmedier (Mitkevičienė 2020: 108–127).

68

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIV

Medicinos terminai grožiniame tekste

i ordets betydelse: de benämner inte bara konkreta föremål och företeelser i den objektiva verkligheten, utan får också en emotionell prägel och ger texten en viss färgning (Глазкова 2008); den vetenskapliga exaktheten hos termer försvagas således, eftersom texten i den aktuella stilen överskrider det terminologiska fältets gränser (Суперанская, Подольская, Васильева 1989: 135). I en atypisk kontext förändrar termer sin semantiska struktur, det vill säga genomgår olika slags transformationer, vilket kan ge dem en annan betydelse eller ytterligare konnotationer och till och med göra dem till komponenter i fraseologismer (Прокопова 2013: 169; Понамаренко, Уварова 2016: 95, 96).

Även om termerna i den skönlitterära texten är desamma som i den vetenskapliga texten, är samma termers funktioner i texter av olika stilar, som redan nämnts, ändå annorlunda. Ett skönlitterärt verk är, trots att termer används i det, framför allt förbundet med känslornas och emotionernas sfär. I ett sådant verk kan termer fylla funktioner som är helt främmande för dem (Шамсеева 2018: 116). En term i skönlitterär text fyller alltså, utöver sin ursprungliga, nominativa² funktion, även kognitiva, informativa, beskrivande (karakteriserande), emotionellt-expressiva, estetiska, värderande och bildliga³ funktioner, medan termer i vetenskaplig diskurs endast fyller en nominativ funktion (se Жилкова 2007: 85–88; Жилкова 2008: 5–23; Лобанов 2008: 77, 82; Самохина 2011: 207; Смирнова 2012: 158; Ланьянь 2013: 179–180; Мухамеджанова 2015: 168; Немыка, Пешков 2015: 251–252; Ремпель 2015: 34; Эфендиева, Джасежeва, Жутова 2015: 222–223; Бобырева 2016: 123; Воскресенская 2016: 353–354, 365; Понамаренко, Уварова 2016: 96; Воскресенская 2017: 261; Рахимова 2017: 66–68; Сергеева 2018: 292; Шамсеева 2018: 147; Якунина 2018: 577–579; Маджаева 2020: 37; Синелева 2020: 194–198 och andra). Å andra sidan kan termer i skönlitterär text också användas enbart i sin direkta, terminologiska betydelse, benämna samma begrepp som i specialtexten och sakna ytterligare nyanser (se Попова, Гамов 2019: 97). Trots detta förändrar varje ord som hamnar i en för det ovanlig kontext sin betydelse något.

Termens natur i skönlitterär text är dubbel. Här används termerna (både i författarens och i personernas språk, se Немыка, Пешков 2015: 250) i sin direkta, specialiserade betydelse, liksom i den vetenskapliga texten, det vill säga de förmedlar information, men till skillnad från i den nämnda texten har de i skönlitterär text olika epitet som är omöjliga i specialtexten och som ger dem emotionell och värderande betydelse. Här fyller termerna en bildskapande och emotionellt påverkande funktion, det vill säga de blir särskilda uttrycksmedel: deras betydelse omtolkas, de görs metaforiska och får en eller annan expressiv prägel (Рикелингис 1971: 304; Самохина 2011: 170; Смирнова

² Kallas också nominativt-beskrivande (Немыка, Пешков 2015: 252). Detta anses vara termens grundläggande funktion.

³ Kallas också konstnärligt-bildlig funktion (Немыка, Пешков 2015: 252).

Straipsniai / Articles

69

PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ

(2012: 159; Ланьлань 2013: 179–180; Бобырева 2016: 124, 125). Termer i skönlitterär text förlorar de egenskaper som kännetecknar fackspråkets lexik och får de kännetecken som är typiska för ord i det allmänna ordförrådet (se Немыка, Пешков 2015: 251–252; Тамбиева, Текеева 2019: 238).

En term har av naturen ingen emotionell–expressiv färgning^⁴, det vill säga den är stilistiskt neutral, men i skönlitterär text förlorar termen sin stilistiska neutralitet och får en emotionell–expressiv färgning (Самохина 2011: 206; Бобырева 2016: 123; Синелева 2020: 197). Den blir ett medel för det bildliga tänkandet, som utgör grunden för den skönlitterära stilen (Ланьлань 2013: 179–180; Синелева 2020: 198).

Vetenskaplig och skönlitterär text har olika mottagare. Man antar att läsaren av skönlitterär text, till skillnad från läsaren av vetenskaplig text, ofrånkomligen uppfattar samma term på ett förenklat sätt (Самохина 2011: 170, 171). För läsaren kan termen i en skönlitterär text vara okänd, och då bidrar dess avkodning till att ny information erhålls. I detta fall fyller termen en kognitiv funktion (se Лобанов 2008: 77; Самохина 2011: 207; Смирнова 2012: 158; Немыка, Пешков 2015: 251; Бобырева 2016: 123; Воскресенская 2016: 355; Рахимова 2017: 66, 68; Шамсеева 2018: 117).

När en term träder in i en skönlitterär text förändras inte bara termen själv, utan ofta också texten (Александровна, Халифовна, Руслановна 2015: 218). Vad är då syftet med att använda termer i skönlitterär text? Det hävdas att termer används för att skapa en vetenskaplig bakgrund (Жидкова 2007: 88; Матвеева 2012: 150; Шамсеева 2018: 117). Enligt Anastasija Sineleva är detta termens huvudsakliga funktion i skönlitterär text (Синелева 2020: 194). Författare använder medvetet termer i sina verk – ofta för att så exakt som möjligt beskriva egenskaper hos vissa föremål, handlingar eller företeelser som de berättar om, eller gestalternas yrke och verksamhetsområde (i sådana gestalters språk förekommer mycket fackspråk). Dessutom

^⁴ I slutet av 1900-talet ansåg man att emotionell–expressiv konnotation över huvud taget inte var kännetecknande för vetenskapligt språk och terminologi. Senare började man emellertid hävda att vetenskapligt språk inte är helt stilistiskt neutralt och att det innehåller särpräglade drag av emotionell–expressiv konnotation. En talad konnotation behövs för vetenskapligt språks genomslagskraft – forskaren kan inte enbart konstatera fakta, utan måste också värdera dem. Inom terminologin undviker man vanligtvis inte bildlighet när man strävar efter att framhäva terminernas särskiljande (distinktiva) funktion, när forskarens intryck av den benämnda växten eller det benämnda djuret, eller subjektivt värderade egenskaper hos någon växt eller något djur, tas som särskiljande kännetecken (t.ex.: skiauterinis papartis (Dryopteris cristata), šalmuotoji gegužraibė (Orchis militaris), puošnusis gausdikas (Dianthus superbus), lieknasis švylis (Eriophorum gracile)). Sådana termer är bildliga, och deras bildlighet skapas särskilt i vetenskapligt språk. I andra fall överförs bildligheten till vetenskapligt språk från folkspråket (genom terminologisering av uttrycksfulla benämningar), t.ex.: perkūnropė (Sempervivum), kiškio ašarėlės (Briza media)). Således får vissa termer emotionell–expressiv konnotation samtidigt som de terminologiseras, medan andra inte förlorar den genom terminologiseringen, eftersom endast deras lexikala betydelse förändras och får terminologiska semer (Gaivenis 2002: 44–46).

70

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIV

Medicinos terminai grožiniame tekste

Därutöver använder författare termer också för att läsaren bättre ska kunna förstå och föreställa sig platsen och tiden för händelserna och omständigheterna, samt värdera och känna de händelser som beskrivs. För författaren är detta också en utmärkt möjlighet att demonstrera sin bildning och sina kunskaper inom området, att visa hur väl han eller hon känner till det som skrivs (Самохина 2011: 173; Тамбиева, Текеева 2019: 238). I allmänhet avgörs förekomsten av termer i en skönlitterär text i de flesta fall av att själva verkets tema och handling på något sätt är förbundna med ett vetenskapligt eller tekniskt område av mänsklig verksamhet (Самохина 2011: 171; Самохина 2011: 209; Бобырева 2016: 123; Якунина 2018: 579).

Användningen av termer i skönlitteratur är stilistiskt motiverad, eftersom termer bidrar till att blottlägga verkets idé (Жидкова 2007: 86; Глазкова 2008; Немыка, Пешков 2015: 251). De är ett medel för att lösa författarens konstnärliga uppgifter (Бобырева 2016: 123). Termer kompletterar den skönlitterära textens arsenal av bildliga språkliga medel (Мухамеджанова 2015: 174; Немыка, Пешков 2015: 251). Som bildliga och expressiva element i den skönlitterära textens språk bidrar de till att skapa gestalternas språkliga och porträttmässiga karakteristik samt karakterisera deras miljö, skapa komisk effekt och ge berättelsen uttrycksfullhet och originalitet (Жидкова 2007: 88; Мухамеджанова 2015: 175; Немыка 2015: 180–181; Немыка, Пешков 2015: 251). Termer förstärker också verkets kunskapsmässiga betydelse, eftersom de gör det möjligt för författaren att med exakta ord återge gestalternas yrkesliv och karakterisera dem som yrkesverksamma inom sitt område (Немыка, Пешков 2015: 251; Сергеева 2018: 293; jämför även Якунина 2018: 577), samt ger de beskrivna händelserna realism (Воскресенская 2012: 137; 2015: 45).

När man talar om termens funktion i skönlitterär text kan fenomenet determinologisering inte förbigås. Förblir en term fortfarande en term när den kommer in i allmänt bruk? Förlorar den inte sina viktigaste kännetecken när den börjar användas i allmänspråket? Enligt Valerija Danilenko är detta långt ifrån en oomtvistad fråga (Даниленко 1977: 5–6).

Determinologisering hänger samman med kvalitativa förändringar hos termen. Den förstås som en gradvis, långsam och långvarig process där termen lämnar den terminologiska systemets gränser, förlorar sambandet med begreppet (begreppet förenklas och blir begripligt för icke-specialister), entydigheten och exaktheten, förlorar sin specialiserade betydelse och får nya kännetecken (Суперанская, Подольская, Васильева 1989: 133, 135–136; Собянина 2011: 22).

⁵ Kazimieras Gaivenis använde termen determin izacija för att benämna detta fenomen (Gaivenis 1997: 6), Regina Kvašytė – determin izavimas (Kvašytė 2005: 29). För en utförligare behandling av determinologisering, se Татаринов 2006: 47; Сер едюк 2013: 150–155; Salamakhа 2017: 70–71; Mincu 2018: 32–33; Humbert-Droz, Piction, Candamin es 2019: 2–5; Константинова 2019: 83–88). Författaren till denna artikel använder termen determinologizacija i sitt arbete.

Straipsniai / Articles

71

PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ

Terminologisering kan ske i två etapper. I den första etappen införs termen i allmänspråket i form av ett ord med terminologisk betydelse. I den andra etappen sker, redan i allmänspråket, en överföring av ordets betydelse och uppkomsten av ett vanligt ord (ofta en metafor). En term som lämnar gränserna för sitt funktionsområde genomgår inte nödvändigtvis båda etapperna. Den första etappen, när termen överskrider det nämnda området utan att ändra sin betydelse, kan vara den enda (Синелева 2020: 198).

Valentina Sobianina skiljer mellan två huvudsakliga riktningar inom terminologiseringen. I det första fallet betecknar termen ett speciellt denotat, men användningsområdet för termen utvidgas, den återfinns i icke-specialisters språk och används i talspråk, journalistik, skönlitteratur med mera; således sker en förenkling av termens semantiska struktur (partiell determinologisering⁶). I det andra fallet ersätts det speciella denotatet med ett icke-speciellt, och en ny, överförd betydelse skapas genom associationer och analogier (Бычкова 2011: 45; Собянина 2011: 24). Determinologisering⁷ bygger på en metaforisk omtolkning av termen, men å andra sidan vittnar denna i sig inte alltid om att termen får en överförd betydelse, som i sin tur leder till determinologisering, eftersom termen kan användas med denna betydelse tillfälligt (auktoriell okazionalism) (Бычкова 2011: 461).

Klassificeringar av termer i skönlitterär text. Fyra klassificeringar av termer i skönlitterär text skulle kunna urskiljas. I den första klassificeringen delas termerna in i två grupper utifrån vilka betydelser de används med i texten, det vill säga termer med bokstavlig betydelse och termer med överförd betydelse (Маджаева 2020: 37).

I den andra klassificeringen urskiljs tre grupper av termer, det vill säga termerna delas in utifrån deras användningsomfattning: allmänt använda termer, specialtermer och högspecialiserade termer (Жидкова 2007: 84; Жидкова 2008: 4).

Den tredje och den fjärde klassificeringen liknar varandra mycket. Här delas termerna in med hänsyn till huruvida de kan förstås av läsaren eller inte och huruvida författaren förklarar termerna eller inte. I den tredje urskiljs således fyra grupper av termer:

1. Oförklarade termer vars betydelse är begriplig för läsaren. 2. Termer vars betydelse är oklar för läsaren och inte förklaras av författaren. 3. Termer som är obegripliga för läsaren och som författaren förklarar. 4. Termer som är tydliga för läsaren, men vars betydelse förklaras av författaren (Эфендиева, Джаcекева, Хутова 2015: 220–222).

I den fjärde klassificeringen urskiljs också fyra grupper av termer: 1. Transparenta oförklarade termer – termer som är obegripliga för läsaren och inte förklaras av författaren.

6 Olga Byčkova kallar partiell determinologisering för despecialisering (Бычкова 2011: 460).

7 Determinologisering av en term är möjlig först efter dess despecialisering, det vill säga efter termens övergång till andra stilar (Бычкова 2011: 459).

72

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIV

Medicinos terminai grožiniame tekste

2. Ogenomskinliga oförklarade termer – termer som är obegripliga för läsaren och inte förklaras av författaren.

3. Ogenomskinliga förklarade termer – termer som är obegripliga för läsaren men förklaras av författaren.

4. Genomskinliga förklarade termer – termer som är begripliga för läsaren men förklaras av författaren (Самохина 2011: 174).

Det bör sägas att artikeln inte avser att klassificera medicinska termer, men dessa klassificeringar har använts för att klarlägga särdragen i medicinska termers funktion i skönlitterär text.

Artikelns objekt är medicinska termer som används i skönlitterär text. Den valda källan är Noah Gordons roman Gydytojas. Avicenos mokinys. Det är ett verk av en amerikansk författare, översatt från engelska till litauiska av Leonas Judelevičius och utgivet av förlaget ”Alma littera” år 2020. Boken för läsaren till 1000-talet. Det är en berättelse om pojken Robert Cole, som tidigt känner en kallelse att bota människor, sätter upp målet att bli läkare och ihärdigt strävar efter att nå det. Från den engelska värld som styrs av medeltidens mörker och vidskepelse ger sig R. Cole ut på vandringar med den barberarkirurg som tagit honom under sitt beskydd och lär sig grunderna i läkekonsten. När han hör talas om den persiske läkaren Ibn Sina (Avicenna), som utför mirakler, ger han sig ut på en lång resa till ett land där muslimerna upplever vetenskapens och kulturens guldålder. Romanen berättar inte bara fängslande om huvudpersonens väg till att bli läkare och hans äventyr, beskriver målande länder och städer, de fattigas vardag och härskarnas prakt, utan förmedlar också mycket kunskap om medicinhistoria och medicinsk praktik, som skickligt vävs in i romanens handling (Riaubaitė 2016).

Artikelns syfte är att klarlägga särdragen i medicinska termers funktion i deras atypiska miljö^⁸ – i skönlitterär text. För att uppnå detta formulerades följande uppgifter: att välja ut meningar där medicinska termer används, med uppmärksamhet på i vilka mikrokontexter i romanen^⁹ medicinska termer förekommer och vilken lexikal omgivning de har, att fastställa medicinska termers tematiska grupper och användningsfrekvensen hos de termer som ingår i dem, samt att klarlägga vilka funktioner medicinska termer fyller när de infogas i skönlitterär text. I artikeln används deskriptiv-analytisk metod, kontextuell och interpretativ analys samt beräkningsmetoder. Ett stort antal romanförfattade meningar som illustrerar påståendena presenteras. Varje mening

^⁸ Den typiska miljön för en medicinsk term är en vetenskaplig text, som kännetecknas av stilistiska egenskaper såsom logik (konsekvens, sammanhang), saklig precision, entydighet, objektivitet, korthet och tydlighet (se Pikčilingis 1971: 314–323; Župerka 1983: 102–103).

^⁹ Med mikrokontext avses här olika medicinrelaterade situationer som beskrivs i romanen, till exempel undersökning av en patient, fastställande av en sjukdom, beskrivning av den och behandling samt annat.

Straipsniai / Articles

73

PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ

(vanligen) skrivs på en ny rad; i slutet av meningen anges romanens sida inom parentes. Termerna markeras med kursiv stil (vid behov understryks de) av artikelns författare.

MEDICINSKA TERMER I NOAH GORDONS ROMAN GYDOTOJAS. AVICENOS MOKINYS

1556 meningar valdes manuellt ut ur romanen, i vilka medicinska termer påträffades, det vill säga de analyserades i en bredare kontext. Det bör påpekas att den senare inte är nödvändig för att definiera och förstå termens betydelse i en vetenskaplig text, eftersom termen där används på ett sådant sätt att den inte väcker några onödiga associationer och inte kan förstås på olika sätt; i en skönlitterär text spelar kontexten däremot en viktig roll. Det är nämligen endast i kontexten som ordens (och även terminernas) många olika betydelsenyans­er och ytterligare konnotationer framträder (se Pikčilingis 1971: 315; Župerka 1983: 103).

Behovet av termer i en skönlitterär text bestäms av verkets tematik. Liubov Voskresenskaja analyserar till exempel definitionerna av termer som utgör titlar på skönlitterära verk och fastställer dessa termers roll i att avslöja verkens tema; hon hävdar att verkets titel kan betraktas som dess koncentrerade kontext (Воскресенская 2012: 141).

Redan titeln på den valda romanen Gydytojas. Avicenos mokinys signalerar temat. Det är medicin. Och denna förutsätter att medicinska termer är nödvändiga. Utan dem vore berättelsen omöjlig att föreställa sig, för hur skulle man kunna skriva om medicin utan termer från detta område? Medicinska termer används i romanen främst vid beskrivningen av olika medicinska situationer, det vill säga huvudsakligen i författarens (berättarens) språk, även om det naturligtvis också förekommer åtminstone några i rollfigurernas (direkta) tal. Man skulle kunna urskilja några huvudsakliga mikrokontexter där medicinska termer används.

Framför allt kan man inte undvara dem när man berättar om det dagliga arbetet hos de personer som behandlar (i romanen barberarkirurger, läkare och medicinstudenter), det vill säga när man undersöker patienter och beskriver deras fysiska tillstånd, exempelvis:

Barberaren berörde de sotiga handlederna och fingrarna, petade med ett kort finger på den svullna armbågen (88);

När Rob såg på vänster pekfinger, som redan var svårt angripet av kallbrand, lyckades han knappt hålla tillbaka en suck (139);

<...> undersökte penisen; dess hud hade blivit blåaktig, musklerna var hårda och stela (402);

Han kräktes och hade diarré; omväxlande skakades han av frossa och brändes av feber (459);

74

Acta Linguistica L i t h u a n i c a L X X X I V

Medicinos terminai grožiniame tekste

Han plågades av feber och en sådan mängd var i bröstet att en stor, mjuk knöl uppstod på ryggen (612).

Medicinska termer används ofta för att beskriva människors sjukdomar, sjukliga tillstånd och deras symtom, till exempel:

Pesten börjar med en måttlig feber, huvudet börjar värka huvud, ibland kraftigt. När hettan stiger kraftigt uppstår förändringar i ljumskarna, armhålorna eller bakom öronen; dessa brukar kallas buboner (408);

Febern hade börjat redan för länge sedan – fadern började kräkas och plågades av en fruktansvärd smärta i högra sidan av buken (458);

Det första tydliga tecknet på sjukdomen är plötslig buksmärta. Smärtan är vanligtvis stark, ibland svagare. Ibland skakar frossa kroppen, oftare kommer illamående och kräkningar. Sedan stiger febern, vilket är det andra typiska tecknet (630).

Medicinska termer behövs utan tvekan för att beskriva operationer och andra medicinska manipulationer och interventioner, till exempel:

Barberaren skrapade bort död vävnad ur såret, undersökte det sedan noggrant och drog med järntång försiktigt och med exakta rörelser ut flisor och de minsta stickorna (90);

Efter att ha skurit runt huden kring fingret vilade han, torkade av blodet med en tygbit, skar sedan på båda sidor i den friska delen av fingret och vek försiktigt huden mot knogen, så att två hudflikar bildades (140);

Andra patienter kom snabbt efter varandra: Rob måste sätta tillbaka den ur led fotleden och förbinda ett barn som hade fått ett djupt sår i handen av en skära (140–141);

Han tog tag i det skadade benet vid vristen och vaden; läkaren började med stor ansträngning vrida det förvridna benet för att försöka räta ut det (178);

Dra sedan med nålens spets mot sidan av ögats yttre ögonvrå, något högre upp men parallellt med pupillen. Då sjunker grumlingen nedåt, under den. Om du opererar det högra ögat håller du nålen i vänster hand, och tvärtom (363).

Medicinska termer är nödvändiga för att förmedla kunskaper om människans anatomi till medicinstudenter, till exempel:

– Lägg märke till lårbenet, sade Džalalas, – här är det största och starkaste benet i kroppen (425);

Ser ni hur de sju översta paren av revben är fästa vid bröstbenet med böjliga brosk? De följande tre hålls samman av bindväv, <...> (425).

Av de granskade medicinska mikrokontexterna framgår det hur författaren, genom att använda den centrala medicinska terminologins arsenal, tecknar en övertygande bild av den medicinske specialistens yrkesmässiga vardag.

Eftersom romanens handling utspelar sig under medeltiden kan historiska medicinska termer inte undvaras; med dem benämns personer som då ägnade sig åt behandling och andra personer med anknytning till medicinen, till exempel: barberarkirurg, barnmorska, kvacksalvare, amna, till exempel:

Straipsniai / Articles

75

PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ

– Kvinna, det kommer att göra mindre ont snart, sade barnmorskan efter en stund och smorde in händerna upp till armbågarna (15).

För gemene man räckte det med barberarkirurger för att de skulle tappa blod eller på annat tvivelaktigt sätt försöka bota, <...> (25);

Hon visste var hon kunde hitta en barnmorska, och bar bort barnet (18);

<...> nästan överallt i Europa är människor av vårt yrke endast eländiga kvacksalvare och bedragare (182).

Som historismer kan man också betrakta sådana medicinska termer som används i romanen som iščios, bubonas, kastracija, kastratas, maras. Medicinska termer är alltså inte bara en återspegling av den berättade tidsperioden, utan också av förhållandena inom hälsa och medicin.

I romanen framträder tydligt två grupper av termer med anknytning till medicin. För det första de egentliga (vetenskapliga) medicinska termerna, som huvudsakligen betecknar anatomiska och kliniska begrepp, och för det andra de oegentliga medicinska termerna, eller halvtermer (jfr околомедицинская лексика, se Жидкова 2008: 7), pseudotermer, som inte preciserar medicinska begrepp utan endast anger dem ungefärligt, till exempel:

Citrongräs och dill hjälpte mot problem med urineringen, <...> (99);

– Nå, en köttätande sjukdom hade angripit honom; om den inte hejdas kommer den att förstöra handen och sedan hela armen (139);

<...> hon plågas av en långt framskriden bröstsjukdom <...> (176);

<...> skelettsjukdomen plågade ändå den gamla kvinnan skoningslöst (429);

– Det här är tjocktarmsjukdomen. Ibland kallas den flanksjukdomen. En förgiftning som började i tarmarna och spred sig i hela kroppen (459);

– Varför plågas människor av bukbesvär? (586);

– Han var redan gesäll, men dog förra året av en sjukdom i bröstet (656);

– Jag ska tala om besvär i sidan av buken (669).

Ett fall har påträffats där en sådan term definieras, till exempel:

Barberarkirurgen förklarade för dem att Det allmänna särskilda är en orientalisk medicin, framställd av en infusion av torkade och malda blommor, <...> (65).

Sådana falska medicinska termer är dock inte många. Till dem kan man också hänföra olika benämningar på folkliga behandlingsmedel, oftast medicinalväxter, växter och delar av dem, som förekommer när barberarkirurgernas yrke beskrivs. Sådana benämningar ger också information om medicinen under den tid som skildras i romanen, då man, i brist på läkare med vetenskaplig utbildning eller när man inte hade råd att söka deras hjälp, behandlade sig med allehanda örter, växter och infusioner av dem samt andra föremål som användes i vardagen, till exempel:

Citrongräs och dill hjälpte mot besvär med urineringen, kalmus förbättrade minnet, som försämrades av fukt och kalla vätskor, ångorna från kokta enbär öppnade de tilltäppta näsgångarna, heta, skållade lupiner skulle läggas på varbölder, medan myrten och dädra lindrade klådan från utslag (99);

76

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIV

Medicinos terminai grožiniame tekste

Den febriga damen fick dricka portulaksextrakt, ett barn som plågades av magsmärtor fick kamomill (108); Han band pojkens hand vid en bräda med handflatan vänd uppåt (140); Efter att ha rivit sönder några trasor gjorde han ett bandage och virade det runt Osberns fot och fotled (179); Han rensade tarmarna med lavemang av kamomillte och mjölk, gav rabarber och salter (459); <...> ett extrakt av portulak blött i rosenvatten lämpade sig för att gurgla den febriga halsen, en infusion av torkade violer dämpade huvudvärk och feber, medan en blandning av tallkåda och honung som sögs på lindrade hostan och minskade slemmet i luftvägarna (669).

Därefter övergår framställningen till de egentliga (vetenskapliga) medicinska termerna. De används mest i romanen, särskilt i de delar där R. Koul studerar medicin i den persiska staden Isfahan och där situationer inom medicinsk vetenskap och praktik skildras utförligt.

Först och främst fyller de medicinska termerna en nominativ funktion i romanen – de benämner de viktigaste medicinska begreppen:

delar av människokroppen, organ och deras delar¹⁰: Adamsäpple, öga, blindtarm, blindtarmsbihang, armbåge, förhud, vävnad, öra, mun, tand, underarm, huvud, strupe, livmoderhals, livmodervägg, gom, skelett, njurar, analöppning, bindväv, länd, hals, pung, ben, knä, lever, ljumske, höft, ben, blodkärl, blod, brosk, knoge, bröst, brösthåla, bröstkorg, bröstben, fotled, luftvägar, lins, tunga, läpp, tumme, näsa, rygg, armhåla, axlar, bukhinna, buk, bukhåla, bukvägg, finger, hand, lungor, muskel, handled, led, sena, testikel, magsäck, kindben, pekfinger, nacke, tjocktarm, ländrygg, hjärta, urinblåsa, lårben, revben, luftstrupe, ansikte, ven, pupill, käke, tarm, överarm, överarmsben och etc., till exempel:

Revbenet gjorde fortfarande mycket ont varje gång han andades in (157); Han tog tag i det skadade benet vid fotleden och vaden, och läkaren började, med stöd, vrida det snedvridna benet i ett försök att räta ut det (178); Tungan svartnade tydligt, gommen blev vitaktigt grå (322); <...> efter att ha druckit slog han i ryggen, men snart spred sig smärtan till vänster testikel och höger lår (358); Han tog fram en böjd skalpell med en lång, spetsig ände och skar genom huden, varvid han öppnade buken från ljumsken till bröstbenet (621); Bröstkorgen var krossad, luftstrupen hopklämd, slaven hade kvävts, ansiktet hade redan mörknat och var fyllt med blod (658); Föreläsningen handlade om frakturer på överarmen, underarmen och revbenen samt om en ur led gån­gen käke, axeln och armbågen (674); En pälsberedares kniv slant och trängde djupt in i underarmen på Ostrik och skar av en artär (695);

¹⁰ De medicinska terminologiska grupperna presenteras efter frekvens.

Straipsniai / Articles

77

PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ

sjukdomar, sjukliga tillstånd, symtom: tumör, böld, hugg, darrning, frossa, andnöd, lungsot, europeisk feber, kallbrand, gulsot, knöl, hemorrojdnoder, vårta, feber, hetta, febersjukdom, grå starr, hosta, blodflöde, blodutgjutning, pest, kramp, svulst, skabb, klåda, förlamning, träskfeber, förkylning, torsk, illamående, gikt, varbildning, varig halsfluss, varig halsinflammation, varböld, smittkoppor, reumatism, smärta, skörbjugg, snuva, böld, mässling, hicka, kräkningar, cancer, sår med mera, till exempel:

<...>, botar dövhet och rinnande ögon, hosta och lungsot, magsmärtor och gulsot, feber och frossa. Övervinner alla sjukdomar! (55);

En änka som plågades av huvudvärk sålde han tre medicinflaskor, och till en man med gikt ytterligare ett halvdussin (141);

<...> vanligtvis börjar grå starr med en liten fläck på linsen som nästan inte stör synen, <...> (363);

Dag efter dag amputerade Rob lemmar, tog hand om allehanda sår, skar eller stack hål på buken för att minska trycket från den vätska som samlats i bukhålan, avlägsnade hemorrojdnoder och behandlade åderbråck (504);

<...> besatt av tankar på den sjukdom som hade tagit hennes fars liv visste han mycket väl att det första tecknet var kräkningar (587);

Hudas klagade över tecken på torsk, men det syntes inga blåsor i hans mun, han hade ingen feber, halsen var inte röd, och överlag såg han mycket livskraftig ut som patient (669);

Han berättade för dem om örter – vilka minskar huvudvärk, vilka hjälper mot hugg, vilka ska användas för att dämpa hetta eller snuva, stoppa blodet som strömmar ur näsan eller rädda förfrusen hud, och vilka används för att behandla varig halsinflammation eller värkande ben (697);

läkemedel, medicinska substanser och förband: läkande plåster, läkande örter, kalomel, kamfer, kamfersalva, varm kompress, febernedsättande örter, blödningshämmande läkemedel, laxermedel, opium, rosenvatten, sagapen, smärtstillande läkemedel, smärtstillande antilp, smärtstillande blandning, kall kompress, salva, utdragande salva, bandage, läkemedel med mera, till exempel:

<...> lämnade kvar en flaska med smärtstillande antilp (177); <...> i den redogjordes för alla behandlingsmetoder enligt Alexander av Tralles och förklarades hur man bereder salvor, varma kompresser och läkande plåster (193); Därefter värmde han rosenvatten, blötte trasor i det och lade kompresser, varvid de hela tiden bytte ut de avsvalnade mot nya (415); Sedan bad han Rob att förbereda blödningshämmande läkemedel och ge soldaten syrligare mat, tills det stod klart att inflammation och blodutgjutningar hade undvikits (441); <...> ändå kunde kirurgerna ibland operera lugnt tack vare de där smärtstillande läkemedlen, eftersom patienten inte ryckte krampaktigt och inte skrek (502); Han rensade hennes tarm, lade kalla och varma kompresser (583);

78

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIV

Medicinos terminai grožiniame tekste

behandlingsapparater, verktyg och redskap: nål, öronskrapa, kirurgiska instrument, kirurgiska verktyg, kirurgisk kniv, kirurgisk tråd, kirurgens instrument, kirurgens verktyg, kirurgens utrustning, tveeggat lancett, behandlingsverktyg, förlossningsstol, borr för att dra ut främmande föremål ur ben, skena, kanalvidgare, bensåg, kniv, liten kniv för att öppna cystor, skalpell, rakkniv, fintandad såg, draganordning, vaxad tråd och så vidare, till exempel:

Han tog fram två vassa knivar, en nål med vaxad tråd, en kort bräda, tygstycken till förband och en liten fintandad såg (140);

När Robs skalpell trängde in i huden, gav Gershon till ett skrik (243);

Han skurade och slipade böjda skalpeller, bensågar, öronskrapor, kanalvidgare, små knivar för att öppna cystor och borrar för att dra ut främmande föremål ur ben (496);

<…>, snart arbetade han outtröttligt med alla kirurgiska instrument (503);

Med en vass rakkniv i höger hand skar han bort onödiga kroppsdelar i en enda rörelse, <…> (508);

Han fick en väska med kirurgiska verktyg (659);

personer som deltar i behandlingsprocessen: barberarkirurg, kirurg, läkare, föderska, kastrat, sjukling, nyfödd, patient, barnmorska, sjukskötare, apotekare, ammande kvinna och så vidare, till exempel:

Han ville alls inte bli en sådan blodsugande kvacksalvare som den som tappade hans far på blod och dödade honom (33);

<…>, skröt med att en erfaren barberarkirurg arbetade i hans karavan (279);

Överste läkaren läste ett utdrag ur Galenos, där det sägs att urinen utsöndras av njurarna (385);

Det återstod att undersöka fyra sjuka, och han återgick till arbetet och försökte ta hand om dem så som en god läkare borde göra – med hjälp av sitt förstånd, som lyste upp varje sjuk person likt en liten het sol genom kristallinsen i hans uppmärksamhet (518);

medicinska procedurer, manipulationer, interventioner: amputation, amputering, kejsarsnitt, kirurgisk operation, kirurgiskt avlägsnande av böld, gräddlavemang, varma bad, kastrering, att kastrera, åderlåtning, obduktion av kroppen, operation av linsgrumling, undersökning av sjuka, obduktion av kvarlevor, mjölklavemang, dissektion, obduktion, urinanalys, koppor, koppning, renande lavemang, behandling av sår, tarmrengöring och så vidare, till exempel:

Han gav inte bara renande lavemang, klippte hår, rakade skägg, utan utförde också kirurgiska operationer och ordinerade läkemedel (42);

<…> varma bad försvagar hjärtat och lemmarna (88);

Åderlåtning, koppning och tarmrengöring tycks inte ha någon märkbar effekt (410);

Straipsniai / Articles

79

PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ

En eftermiddag, efter att för första gången självständigt ha opererat ett öga – operation av grumling i linsen var det som häpnade Rob mest inom kirurgin – försökte han tacka al Džuzdžan, men kirurgen avbröt honom bryskt (503);

Han lyssnade uppmärksamt på Robs berättelse om amputation och behandling av sår <...> (557);

När han hade påbörjat denna dubbla obduktion från den plats där en sjukdom i buken upptäcks, tvingades han genast stanna (624);

vårdinrättningar och lokaler: öppenvårdsmottagning, undersökningsrum, operationsrum, operationssal, kirurgutrymmen, laboratorium, väntrum, smedja, sjukhus, epidemisjukhus, barnavdelning, operationssal, sal, apotek med mera, till exempel:

I Parvži ligger ett stort sjukhus. <...> (182);

Genom en halvöppen dörr såg Rob operationsrummet, en säng för patienten samt hinkar och verktyg (192);

Sedan hittade han operationssalen och kunde knappt låta bli att stanna vid varje brits för att se hur patienternas sår och amputerade stumpor såg ut (333);

De satte sig i undersökningsrummet och frågade ut Ibn Sina om vilka symtom hans sjukdom hade, precis som han själv hade lärt dem (610);

<...>, fortsatte Rob att låta honom dricka vin varje dag och beordrade honom att återgå till arbetet i obduktionssalen (614);

I ytterligare en hel månad undvek Rob Džėjus öppenvårdsmottagningen och bad inte att få följa med sin far för att besöka patienter (705).

Som redan nämndes i inledningen framfördes inom terminologivetenskapen redan under andra hälften av 1900-talet tanken att en term, när den hamnar i en för den ovanlig, icke-vetenskaplig miljö, oundvikligen genomgår deterrminologisering. Detta är den breda förståelsen av det aktuella fenomenet. En sådan term betecknar inte längre ett specialiserat begrepp; detta blir enklare och mer begripligt för icke-specialister. Den genomförda undersökningen visar emellertid att de flesta medicinska termer i romanen betecknar samma begrepp som i den vetenskapliga texten, med andra ord förblir deras semantiska struktur oförändrad, de fyller en benämnande funktion och får inga ytterligare betydelsenyans­er¹¹, och i bred bemärkelse är de alltså inte deterrminologiserade, till exempel:

Bröstkorgen skyddar hjärtat och lungorna, <...> (425);

Ibn Sabur bad honom berätta hur man skiljer smittkoppor från mässling (516);

– Jag har hört talas om en sådan operation (110).

Det är en annan sak i sådana fall när medicinska termer i romanen används i överförd betydelse. Sådana termer har redan förlorat sambandet med det specialiserade begreppet, deras semantiska omfång har utvidgats och en ny överförd betydelse har bildats, med andra ord har de

¹¹ Denna process kallar vissa författare despecialisering (se Куликова, Сальмина 2018: 58).

80

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIV

Medicinos terminai grožiniame tekste

att determinologisera (se Куликова, Сальмина 2018: 58), men sådana fall förekom endast några få, t.ex.:

<...> så att pesten kunde mörda dem, <...> (312);

– Moské och stat ska mala varandra till mjöl av samma mjöl, <...> (596).

Men å andra sidan kan man inte säga att de medicinska termerna i de båda meningarna har genomgått determinologisering i samma grad. I den första meningen är termen pest delvis determinologiserad; dess medicinska betydelse är fortfarande märkbar, medan termen mjöl i den andra meningen redan är helt determinologiserad.

En term i ett skönlitterärt verk är inte något främmande eller isolerat lexikalt element; ofta omges den av andra ord, icke-termer, som påverkar dess semantiska transformation och modifiering. Den skönlitterära kontexten ”belönar” termerna med epitet¹² som kan förändra termens semantiska struktur och ge den ytterligare semantiska konnotationer (Бобырева 2016: 125; Маджаева 2020: 39).

I romanen används medicinska termer ofta inte ensamma, utan tillsammans med sina kontextuella partner – olika beskrivande och värderande adjektiv eller particip, vilka är omöjliga i en vetenskaplig text, t.ex.:

Vid Eglstanos hästar nådde han fram helt andfådd; sidan genomborrades av en vass huggande smärta, och där fick han syn på en okänd äldre kvinna som svepte in ett nyfött barn (17);

En efter en undersökte han utan dröjsmål de sjuka: <...> en flicka som flinade dumt, med ett vidrigt sår på bröstet, <...> (89);

– Jag skadade det förbannade benet (177);

<...> han mindes endast en enorm feber och en så fasansfull huvudvärk att hela huden blev oerhört känslig (414);

Men Ibn Sina kallade på honom för att bekräfta även den uppenbara fruktansvärda sjukdomen (429);

På natten öppnade han den gamle blekansikte mannens kropp för att få veta vad som orsakat en sådan fridfull död, <...> (632).

I romanen levandegörs de medicinska termerna också genom andra kontextuella partner – verb med sina beroende partner, oftast adverb, t.ex.:

Smärtan högg till igen, först i magen, men genast grep den också tag i sinnet och hela kroppen, så att hon inte längre kunde stå (14);

Smärtan blomman gjorde outhärdligt ont, denna gång annorlunda, okänd (15);

Eller är strålen riklig, det vill säga kroppen sköljer ut och driver ut sjukdomen? (385);

<...> mar likadant äter både själar och kroppar (411);

<...> när de såg hur sjukdomen blixtsnabbt slukar Ali Rashid, <...> (412);

¹² Det anses att epitet är ett av de mest utbredda sätten att realisera den värderande funktionen (Лобанов 2008: 79).

Straipsniai / Articles

81

PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ

Men febern samlade åter sina krafter och gick till anfall (412);

<...>, och sedan påminde buksmärtan åter ilsket om sin existens (608);

Tillsammans ska jag undersöka urinen, och vi ska se om sjukdomen går vidare (695).

Medicinska termer i skönlitterära texter på medicinskt tema används för att skapa en bildlig jämförelse. Här spelar termen en dubbel roll – den är antingen det betecknade eller det betecknande jämförelseelementet. Således kan två typer av jämförelser urskiljas. I jämförelser av den första typen beskrivs det vetenskapliga begreppet genom det vardagliga; här skjuts det vetenskapliga begreppets specificitet så att säga i bakgrunden, medan i den andra typen det vardagliga begreppet tvärtom beskrivs genom det vetenskapliga (Жидкова 2007: 87).

I romanen förekommer inte sällan medicinska termer, oftast organ eller delar av dem, som ingår i jämförelser av den första typen, till exempel:

När hon födde brukade hon alltid be till helgonet med samma namn som hon själv bar, och den heliga Agnes brukade hjälpa, men den här gången var hela världen bara en obeveklig smärta, medan fostret i livmodern – likt en väldig propp (15);

Efter honom förde Rob bakom draperiet in en satt, skallig man med ögon bleka som mjöl (108);

Tarmarna var rosa som ett målat påskägg, blodet klart rött (133);

Efter en dryg stund kände han genom magmusklerna hur en stor [som en svamp genomdränkt av vatten] drog ihop sig till en liten hård kula (170);

<...> Jürligan hälsade åter på Rob som en gammal vän (307);

<...> kände pulsslagen, svaga och fladdrande likt vingarna på en fågelunge som trasslat in sig i ett nät (412);

Buken på höger sida verkade hård som en bräda (459);

Han såg tydligt flera rosa mjölkgångar, som förenades vid bröstvårtan; de var likt flodgrenar som flyter samman vid mynningen (511);

När djuret trampade på det knakade dess överarm som en liten käpp, <...> (518);

Rob arbetade tålmodigt och skar upp musklerna, tecknade dem som trådar eller knippen av rep (631);

På natten skar han upp den gamles kvarlevor för att få veta vad som hade orsakat en sådan stilla död, och såg att artären som försörjde hjärtat och kroppens nedre del var förtorkad och sammandragen som ett strå (632);

<...> ritade tarmarna i den uppsvällda magen som en uppochnedvänd bägare, som skyddade livet som växte i den (632);

Hans käkar var sammanbitna, munnen full av skummande saliv som nästan inte trängde ut mellan de hopbitna tänderna, och kroppen var böjd som en spänd båge – magen höjd uppåt, så att endast hälarna och huvudet stödde mot sängen (674).

Medicinska termer som ingår i fraseologismer förekommer också, till exempel:

<...> till och med avundsjukt drev med ordföranden, kungens hovläkare Draifildas, <...> (667);

82

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIV

Medicinos terminai grožiniame tekste

eller som beståndsdelar i andra bildliga uttryck, till exempel: – Du var tydligen inte i staden under de senaste par åren, när smittkopporna härjade? (124); <...>, de red till gården på kullen, där sjukdomens lukt svävade – där kämpade Ostrikos hustru Ardise för sitt liv (704).

När man således har gått igenom de fem senaste fallen av medicinska termers användning uppstår frågan – kan man hävda att alla de termer som nämns här är determinologiserade? Eller eliminerar till exempel adjektiven vass (vassa styng), bröstkorgsförsedd (bröstkorg med utskjutande ben) och så vidare, verben äta (pesten äter), angripa (sjukdomen angrep) och så vidare, de medicinska termernas styng, bröstkorg, pest, sjukdom denotat? Här skulle man snarare kunna tala om partiell determinologisering, eller despecialisering; de medicinska termerna betecknar visserligen särskilda denotat även när de används inom en annan, icke-vetenskaplig sfär, men omges av kontextuella partner förstås de enklare än i sin vanliga funktionsmiljö.

I en vetenskaplig text kan en medicinsk term inte ersättas med ett annat ord, utom vid absolut synonymi, till exempel karies och tandröta, epilepsi och fallandesot, skelettdelar och skelett, perikard och hjärtsäck. Skönlitterär text är något annat. Här får termen större frihet och blir semantiskt rörligare.

I romanen ersätts medicinska termer ibland med andra ord eller ordkombinationer ur allmänspråket. Till exempel används sitt eget hav i stället för termen fostervatten, till exempel:

Agnese lade handflatan mot magen och kände hur barnet rörde sig, flytande i sitt eget hav mellan hennes höfter (13).

Även termen vatten förekommer, till exempel:

Före och efter att hon födde Anna Mary fick hon flera missfall, men både Jonathan och den lilla flickan, så snart vattnet gick, kom lätt ur hennes kropp, som släta kärnor som man inte känner när de glider mellan fingrarna (15).

Mannens penis (lat. penis) kallas spjutet, saken, till exempel:

<...> kommer att minnas hur hennes mans varma och underbara spjut förenar dem båda när hon låter honom tränga in i hennes kropps djup (506);

Alos sak, som hade luktat och stått rak som en käpp, var rejält böjd, <...> (581), eller med en eufemism, till exempel:

Det hade sannolikt att göra med hans avskurna lem (256);

Lem såg mindre ut än Robs och mörkare (580).

En kirurgisk specialist benämns med termen kirurg, men ibland ersätts den av sådana målande uttryck som benkännare, ben- och lemmareparatör, till exempel:

<...> Rob gick åter genom hela sjukhuset, men denna gång efter hakim Jalal ul Din, ben- och lemmareparatören; hans patienter låg intrasslade i rep, <...> (364);

Rob förstod inte, men benkännaren blinkade glatt (616);

Straipsniai / Articles

83

PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ

På grund av en sådan mängd fel inom anatomi och behandling skulle benkännaren Jalal ha orsakat ett verkligt rabalder (674).

Användningen av diminutiva suffix i skönlitterär text betraktas som ett av de stilistiska medlen. Termer med sådana suffix kan i en sådan text användas inte bara för att beskriva ett begrepp, med andra ord utan att förmedla någon värdering, utan också för att uttrycka vissa emotionella nyanser (se Маджаева 2020: 39; Ланьлян 2013: 181). Sådana suffix påverkar dock inte termens innehåll (Жидкова 2007: 86–87). De diminutiva avledningarna benämner oftast samma sak som sina basord, men det som benämns är vanligtvis mindre än det av samma art som betecknas med basordet (se Keinys 2005 [1975]: 65).

I den undersökta romanen förekommer också medicinska termer med diminutiva suffix. Sådana termer har inga särskilda ytterligare konnotationer, till exempel:

Viljamas Stiuartas förlorade aptiten, hans ansikte såg allt spetsigare ut, och ögonen – större (210);

– Varig halsfluss, sade Feraton till slut och visade de vita smås bakom såren i faderns mörkröda hals (26);

Den här gången visade han nya små tumörer som hade grott fram i ljumskarna (243);

Enligt överläkaren förvandlas den lilla klumpen som först uppstått till ett litet hjärta; sedan uppstår en andra liten klump, ur vilken levern utvecklas; i det tredje stadiet bildas alla övriga viktigaste organ (508);

Han hade behandlat en människa som hade blivit biten i halsen av en åsna, skurit upp mer än en böld, rättat till en ur led vriden handled och satt tillbaka de små benen i ett brutet finger (673).

Som redan skrivits används medicinska termer i romanen oftast i sina direkta terminologiska betydelser; endast ett par metaforer med medicinska termer förekommer. Infektionssjukdomen pest kallas i romanen, utöver termen pest i direkt betydelse, också med termen döden i svart i överförd betydelse, vilket ger texten måleriskhet och livfullhet, till exempel:

<…> överläkaren meddelade att han skickade dem till Anshan för att bekämpa den svarta döden, <…> (397);

Eftersom svarta pesten kan orsakas av smitta som överförs genom luften och sprids med förruttnelsens ångor, anser jag att ni både bland de sjuka och de friska bör göra upp så stora eldar av doftande trä som möjligt (397);

<…> till vänster uppstod svarta pesten; av fem läkare som vårdade sjuka smittades och dog själva fyra (401);

<…>, vi förde så snabbt som möjligt ut liken ur staden och brände dem, men det var för sent, svarta pesten hade också visat sig hos oss (403);

Detsamma gäller termen död, som i flera fall ersätts av en uttrycksfull animistisk metafor, till exempel:

Han försöker överlista den förbannade svarte riddaren (582);

84

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIV

Medicinos terminai grožiniame tekste

Och han insåg att han genom att kämpa mot den förbannade Svarte riddaren kämpade för att själv överleva (665).

I vetenskapliga medicinska texter är det vanligt att ange terminernas latinska motsvarigheter bredvid dem. I romanen förekom också ett sådant vetenskapligt inskott, där det latinska motsvarande namnet skrevs efter det litauiska organ namnet, till exempel:

Det vet varje slaktare, eftersom han varje dag ser var njurarna finns, ser urinledaren som leder från varje njure till urinblåsan (kallad ureter^¹³), och när han studerar en sådan anatomi förstår han deras funktion och arbete (385).

Större delen av de medicinska termer som används i romanen är begripliga för läsaren utan medicinsk utbildning. Författaren förklarar dem vanligtvis inte. Om en term ändå förklaras sker det oftast enkelt och vardagligt, men samtidigt uttrycksfullt, till exempel:

Hjärtat är en pump som driver runt blodet (566).

Ett av de sätt på vilka författaren förklarar oklara termer för läsaren i den skönlitterära texten är att klargöra betydelsen hos en ogenomskinlig term med hjälp av andra närliggande termer, som i sin tur är mer eller mindre begripliga (se Camoxина 2011: 165).

I romanen förklaras några medicinska låntermer med synonymer, det vill säga med deras litauiska motsvarigheter, till exempel:

Därför kallade de gamla persiska läkarna denna sjukdom nazul-i-ab, med andra ord ”vattenflödet”. Detta namn förenklades senare till ”vattensjukdomen”, eller katarakt (362–363);

Rob kände sig illa till mods när han mindes hästskötaren som hade dött av opistotonus,<...> (674);

<...>; det var opistotonus, bakåtriktad kramp (674).

Det förekom ett tiotal medicinska termer eller beståndsdelar i sammansatta medicinska termer som kan vara obegripliga för den vanliga läsaren, men författaren förklarar dem inte, vilket ger berättelsen en känsla av mystik, till exempel:

– En inflammation av övergående karaktär supuratyvus (26);

När han gick lämnade han efter sig en liten flaska med en blandning av flytande kalomelio och kol från vass <...> (26);

Barberaren behövde portulakor; när de hade hällts över med det särskilda medlet stoppade och dämpade de febern (99);

Jag kan skära av ett skadat finger så att bigė ser så anständig ut som möjligt (184);

När hans studietid var över skulle var och en kunna utföra flebotomiją, bränna, snitta artärer och avlägsna grumlingar från ögonen (193);

<...> i tarmarna finns en bubon (194);

^¹³ Kursyvinta originale.

Straipsniai / Articles

85

PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ

<…> hjärtat; detta arbetar som en ständigt sammanpressad knytnäve, som under sistolę stöter ut blodet, sedan slappnar av och under diastolę åter fylls med blod (495); Han besökte dem tre dagar i följd, gav dem både sparvörter och sagapeno samt Ibn Sinas salvor, men såg ingen effekt, <…> (574); Efter att ha hällt opium och buingo i Kasims rödvin skyndade han till den sjuke (618); Perforuojantis buksmärta observerades i sex fall; alla patienter dog (630); Det var just den tid då krupas härjade, och persiska läkemedel <…> skulle nu ha varit till nytta för Rob (669).

Som central medicinsk term i romanen kan man betrakta läkare. För övrigt ingår den också i romanens titel. Denna term används oftast – över 300 förekomster har räknats (antalet förekomster av andra medicinska termer i romanen finns i tabell 1). Läkarens kontextuella partner är ord med två slags konnotationer – oftast positiva, men även negativa –, till exempel:

<…> och kallade i ett svagt ögonblick på en riktig läkare <…> (25); <…> – Det är just det som är problemet, sade han irriterat, att en sådan klok läkare inte på något sätt lyckas hjälpa mig att bli av med värken i ben och leder, <…> (175); Rob mindes vagt att Barberaren hade talat om den berömde läkaren Adolescentol <…> (191); Kanske finns det någonstans en stor läkare som kan hjälpa honom (238); <…>, men han är en underbar läkare, <…> 420); <…>, en älskad och välmående läkare, <…> (423); – Du är en utmärkt läkare, Jesse, <…> (446);

Men du är ärlig och hedervärd, och dessutom en enastående läkare (490); <…> det bästa sättet att bli en berömd läkare är att vinna chatir (495); Ibn Sina var den främste läkaren i östliga och västliga kalifat, <…> (513); Den störste och underbaraste läkaren, som inte hade någon like i hela världen (637); Med tiden förstod de båda att härskaren inte skulle ingripa, trots att läkarnas prinsarnas prins – en framstående man – var, medan Karim var schahens gunstling (590);

<…> Portvakten Ibn Sina visade en läkarnas sedvanliga respekt för fursten, <…> (590); <…> Över dessa eländiga små människor står rödblommiga, högmodiga läkare, som tar hand om adelsmännen eftersom de tar betalt som ingen annan (66); Alla säger att den där utbildningen är värdelös, och de som genomgått den är odugliga läkare (109); Naturligtvis fanns det bland judarna även riktiga dumbommar, som sedan blev enkla läkare, <…> (514); Jag har hört sägas att en trollkarl till läkare kan påverka den sjuke så att skum börjar strömma ur munnen och han stelnar som om han vore död (674).

Omgivna av sådana kontextuella partner framträder motstridiga synsätt på läkarens yrke under dessa avlägsna tider.

86

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIV

Medicinos terminai grožiniame tekste

TABELL 1. Antalet förekomster av medicinska termer i romanen

Medicinsk term | Antal förekomster läkare | 384 patient | 202 sjukhus | 64 sjukdom, kropp, barberare kirurg | 61 medicin | 56 smärta | 50 läkemedel | 42 hand | 38 blod | 37 mage | 36 sår | 33 öga | 32 pest | 31 kirurg | 30 ben, fot | 25 hud, feber | 24 behandling | 20... | färre än 20

Avslutningsvis kan man instämma i tanken att den konstnärliga medicinska diskursen inte kan undvara termer som avslöjar bilden av den medicinska specialistens professionella och språkliga värld på ett mer intressant och djupgående sätt (Маджаева 2020: 39), liksom mer exakt, realistiskt och övertygande.

Även om undersökningen genomfördes utifrån endast en källa, framträdde ändå vissa huvudsakliga tendenser för hur medicinska termer fungerar i skönlitterär text. Dessa kan bekräftas eller förkastas, kompletteras eller korrigeras i framtida studier inom detta område.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER

1. Behovet av, uppkomsten av och den oundvikliga nödvändigheten av medicinska termer i ett skönlitterärt verk bestäms av verkets tematik. Medicinska termer används i romanen Gydytojas. Avicenos mokinys oftast vid beskrivningen av olika medicinska situationer som avslöjar läkarnas vardag och arbetets särart. Medicinska termer

Straipsniai / Articles

87

PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ

ger berättelsen vetenskaplig suggestivitet och realism. De skapar en professionell, medicinsk miljö och karakteriserar den, och blir därmed ett medel för att förverkliga författarens idé och avsikt samt en återspegling av hälsovårdens och medicinens situation under den historiska epok som skildras – medeltiden.

2. Fyra huvudsakliga mikrokontexter i romanen där medicinska termer används har urskilts: undersökning av patienter och beskrivning av deras fysiska tillstånd, beskrivning av sjukdomar, sjukliga tillstånd och deras kännetecken, beskrivning av operationer och andra medicinska manipulationer och interventioner samt förmedling av anatomiska kunskaper.

3. Två grupper av medicinska termer som används i romanen har urskilts: egentliga (vetenskapliga) medicinska termer, som huvudsakligen betecknar anatomiska och kliniska begrepp, och oegentliga medicinska termer, eller pseudotermer, som endast ungefärligt betecknar medicinska begrepp. De senare spelar också en betydande roll i romanen, eftersom de återspeglar den skildrade perioden, då de flesta sjukdomar ännu inte hade identifierats och därför beskrevs på ett deskriptivt sätt; exempelvis benämns inflammation i blindtarmen (appendicit) i romanen åkomma i sidan, magåkomma, magbesvär, magsjukdom, åkomma i tjocktarmen, sidosjukdom, åkomma i magsidan, sjukdom i magsidan.

4. De medicinska termer som används i romanen utgör, sett till terminologin, 7 viktigaste grupper: delar av människokroppen, organ och deras delar, sjukdomar, sjukliga tillstånd och deras symtom, läkemedel, medicinska ämnen och förbandsmaterial, behandlingsapparater, verktyg och redskap, personer som deltar i behandlingsprocessen, vårdinrättningar och lokaler samt medicinska procedurer, manipulationer och interventioner. Man kan alltså säga att författaren presenterar hela den medicinska terminologins arsenal för läsaren.

5. Till skillnad från i vetenskaplig text, där termen är enfunktionell, kännetecknas den i skönlitterär text av mångfunktionalitet.

5.1. Den huvudsakliga funktion som medicinska termer fyller i romanen är den nominativa (benämnande), det vill säga att de oftast används i sin direkta, terminologiska betydelse, liksom i vetenskaplig text, och inte har några ytterligare emotionella, värderande eller liknande nyanser; med andra ord är de stilistiskt neutrala.

5.2. En annan viktig funktion som medicinska termer fyller i romanen är den bildskapande, det vill säga att termerna bidrar till att skapa verklighetstrogna bilder av läkarens dagliga arbete.

5.3. De flesta medicinska termer är tydliga och begripliga för läsare utan medicinsk utbildning. Endast några få oklara medicinska termer förekom. I detta fall fyller sådana termer en kognitiv funktion, eftersom klargörandet av deras betydelser hjälper läsaren att få ny medicinsk information.

5.4. Det finns relativt få medicinska termer i romanen som fyller en emotionellt–expressiv funktion, det vill säga den viktigaste funktionen i skönlitterära texter. Det bör dock sägas att denna funktion kännetecknar dem endast när termerna i texten används inte ensamma, utan tillsammans med sina kontextuella partner – olika beskrivande och värderande adjektiv samt particip. Medicinska termer personifieras och levandegörs särskilt

88

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIV

Medicinos terminai grožiniame tekste

verb, som i sin tur själva har underordnade kontextuella partner (vanligen adverb). Det förekommer medicinska termer, oftast benämningar på organ eller delar av dem, som ingår i sådana semantiska stilmedel som jämförelser.

5.5. Ytterligare en medicinsk termfunktion bör nämnas – den pedagogiska. Medicinska termer som på ett sammanhängande sätt vävs in i den skönlitterära texten och blir en oskiljaktig del av bild- och känslovärlden ger också läsaren kunskaper om medicinhistorien eller fördjupar dem samt bildar honom sakligt.

6. Den genomförda undersökningen vederlägger i grunden påståendet att en term som hamnar i en för den obekant miljö (en skönlitterär text) genomgår determinologisering. Företeelsens uttryck i den undersökta romanen är, med undantag för enstaka fall av metaforisering, sällsynta, eftersom medicinska termer oftast exakt benämner begreppen utan att förlora sina terminologiska betydelser, det vill säga de bevarar en transparent semantisk struktur. Något vanligare är delvis determinologiserade, eller avspecialiserade, medicinska termer.

KÄLLA

Noah Gordon. Gydytojas. Avicenos mokinys. Iš anglų kalbos vertė Leonas Judelevičius, Vilnius: Alma littera, 2020.

LITERATŪRA

Gaivenis Kazimieras 1997: Termin izacija ir determin izacija. – Terminologija 4, 4–7. Prieiga internete: http://journals.lki.lt/terminologija/article/view/804/895.

Gaivenis Kazimieras 2002: Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, Vilnius: LKI leidykla.

Humbert-Droz Julie, Pict ion Aurélie, Condamines Anne 2019: How to build a corpus for a tool-based approach to determinologisation in the field of particle physics. – Research in Corpus Linguistics 7, 1–17. DOI 10.32714/ricl.07.01. Prieiga internete: https://archive-ouverte.unige.ch/unige:126482.

Keinys Stasys 2005 [1975]: Priesaginė lietuviškų terminų daryba. – Dabartinė lietuvių terminologija, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla, 21–76.

Kvašytė Regina 2005: Mokomasis terminologijos žodynėlis, Šiauliai: VšĮ Šiaulių universiteto leidykla.

Mincu Eugenia 2018: Sistemul terminologic medical: modelare și remodelare. – Philologia LX, 30–36. Prieiga internete: https://ibn.idsi.md/sites/default/files/image/file/30-36.pdf.

Straipsniai / Articles

89

PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ

Mitkevičienė Asta 2020: Terminai internetinėje žiniasklaidoje (žvalgomasis tyrimas). – Terminologija 27, 108–127.

Pikčilingis Juozas 1971: Lietuvių kalbos stilistika 1, Vilnius: Mintis.

Riaubaitė Šarūnė 2016: „Gydytojas. Avicenos mokinys“ nukels į paslaptingus XI amžiaus pasaulius. Prieiga internete: https://www.15min.lt/kultura/naujiena/literatura/gydytojas-avicenos-mokinys-nukels-i-paslaptingus-xi-amziaus-pasaulius-286-722622?copied).

Salamakha M. Ya. 2017: Secondary Nomination as the Way of English Environmental Term-Formation. – Science and Education a New Dimension. Philology V (32), Issue: 122, 70–73. Prieiga internete: https://seanewdim.com/uploads/3/4/5/1/34511564/m.va_salamakha_secondary_nomination_as_the_way_of_english_environmental_term-formation.pdf.

Župerka Kazimieras 1983: Lietuvių kalbos stilistika, Vilnius: Mokslas.

Župerka Kazimieras 2000: Kalbotyros terminai publicistikoje. – Darbai ir dienos 24, 75–182. Prieiga internete: http://donelaitis.vdu.lt/publikacijos/zuperka.

Багиян Александр Ю. 2014: Детерминологизация как результат размытости границ между специальной и общеупотребительной лексикой. – Филологические науки. Вопросы теории и практики 7–2(37), Тамбов: Грамота, 28–33. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_21587875_75452096.pdf.

Баранова Ирина А. 2010: Литература и медицина: трансформация образа врача в русской литературе XIX века. – Вестник Самарской гуманитарной академии. Серия: Философия. Филология 2(8), Самара: Самарская гуманитарная академия, 186–194. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_16753803_39260384.pdf.

Беглова Елена И. 2018: Детерминологизация как лексический процесс в русском литературном языке конца XX–XXI вв. – Русский язык в славянской межкультурной коммуникации. Сборник научных трудов по итогам международной научной конференции, посвящённой 75-летию со дня рождения доктора филологических наук, профессора К. А. Войловой, отв. ред. О. В. Шаталова, Москва: Московский государственный областной университет, 30–35. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_35148088_93354318.pdf.

Бобырева Наталья Н. 2016: Художественные функции шахматной терминологии в романе В. Набокова „Защита Лужина“. – Филология и культура 4(46), Казань: Казанский (Приволжский) федеральный университет, 123–128. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_27530703_10169961.pdf.

Бычкова Ольга Н. 2011: Детерминологизация как функционально-коммуникативная трансформация термина. – Язык. Текст. Дискурс 9, Ставрополь:

90

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIV

Medicinos terminai grožiniame tekste

Северо-Кавказский федеральный университет, 458–462. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_21188095_19170510.pdf.

Воскресенская Любовь И. 2012: Роль терминов в заголовках произведений на английском языке. – Омский научный вестник 5(112), Омск: Омский государственный технический университет, Омский государственный университет путей сообщения, 137–141. Prieiga internete: https://www.elibrary.ru/download/elibrary_18425202_27156197.pdf.

Воскресенская Любовь И. 2015: Социолингвистические функции научно-технических терминов в романе А. Кронина „Цитадель“. – Филологические науки. Вопросы теории и практики 1–2(43), Тамбов: Грамота, 45–48. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_22662412_94875924.pdf.

Воскресенская Любовь И. 2016: Семантическое и функциональное тождество технических терминов в научном и художественном дискурсе. – Омские социально-гуманитарные чтения. Материалы IX Международной научно-практической конференции. Министерство образования Омской области; Омское отделение Российского общества социологов; Омский государственный технический университет, Омск: Омский государственный технический университет, 352–356. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_26729900_54089181.pdf.

Воскресенская Любовь И. 2017: Полифункциональность научно-технических терминов в англоязычной художественной литературе. – Омские социально-гуманитарные чтения 2017. Материалы X Международной научно-практической конференции, отв. ред. Л. А. Кудринская, Омск: Омский государственный технический университет, 259–263. Prieiga internete: https://www.elibrary.ru/download/elibrary_29667141_69625222.pdf.

Гаврилова Инеса А., Клестер Анна М. 2020: Терминологизация, детерминологизация и ретерминологизация специализированного слова (на примере немецких специализированных языков). – Язык науки и техники в современном мире. Материалы IX Международной научно-практической конференции, Омск: Омский государственный технический университет, 24–30. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_44079928_28878304.pdf.

Глазкова Валерия С. 2008: Функционально-стилистические особенности терминов в художественной литературе (на примере романа Е. Замятина „Мы“). Prieiga internete: https://urok.1sept.ru/articles/511969.

Головина Елена В. 2019: Семантические особенности специальной лексики в произведении “The moons is a harch mistress” Р. Хайнлайна. – Филологические науки. Вопросы теории и практики 12(1), Тамбов: Грамота, 93–98. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_36690274_39548776.pdf.

Straipsniai / Articles

91

PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ

Головина Елена В., Солдатенко Анна Е. 2018: Модель семантического пространства термина в художественном тексте. – Филологические науки. Вопросы теории и практики 3–1(81), Тамбов: Грамота, 88–91. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_32520059_86549661.pdf.

Даниленко Валерия П. 1977: Русская терминология: опыт лингвистического описания, Москва: Наука.

Жидкова Юлия Б. 2007: Функционирование медицинских терминов в рассказах А. П. Чехова. – Вестник Воронежского государственного университета. Серия: Лингвистика и межкультурная коммуникация 2–2, Воронеж: Воронежский государственный университет, 84–88. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_12051840_12306802.pdf.

Жидкова Юлия Б. 2008: Функционирование медицинской терминологии в художественных произведениях русских писателей XIX – начала XXI веков (на материале прозы А. П. Чехова, В. В. Вересаева, М. А. Булгакова, Ю. П. Германа, В. П. Аксенова, Л. Е. Улицкой): автореферат диссертации на соискание ученой степени кандидата филологических наук, Воронеж: Воронежский государственный университет. Prieiga internete: https://dlib.rsl.ru/viewer/01003444836#?page=1.

Кириллова Александра И. 2019: К проблеме детерминологизации военной лексики. – Донецкие чтения 2019: образование, наука, инновации, культура и вызовы современности. Материалы IV Международной научной конференции, под общей редакцией проф. С. В. Беспаловой, Донецк: ДонНУ, 62–64. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_42426197_28437478.pdf.

Константинова Олена В. 2019: Семантична деривація і процеси детермінологізації англійських та українських фінансових термінів. – Семантична деривація лексики в аспекті міжмовних досліджень: колективна монографія, кол. авт., голов. ред. О. В. Дем’янчук, Рівне: РДГУ, 82–89. Prieiga internete: http://repository.rshu.edu.ua/id/eprint/469/1/Константинова%200.%20В.pdf.

Куликова Ирина С., Салмина Диана В. 2018: Лингвистические термины за рамками специального текста (на примере термина междометие). – Известия Южного федерального университета. Филологические науки 2, Ростов-на-Дону: Южный федеральный университет, 56–66. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_35154516_37819802.pdf.

Лобанов Сергей В. 2008: Реализация функции оценки научным термином в художественном тексте. – Иностранные языки в высшей школе 6, Рязань: Рязанский государственный университет имени С. А. Есенина, 77–82. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_16822634_51091287.pdf.

92

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIV

Medicinos terminai grožiniame tekste

М а д ж а е в а С а н ь я И. 2020: Медицинские термины в неспециальной литературе. – Вестник Южно-Уральского государственного университета. Серия: Лингвистика 17(1), Челябинск: Южно-Уральский государственный университет (национальный исследовательский университет), 37–41. Приeга internetе: https://elibrary.ru/download/elibrary_42411942_30877816.pdf.

М а т в е е в а О л ь г а В. 2012: Частотность употребления медицинских терминов как показатель жанровой принадлежности текста. – Наука и современность 15–2, Новосибирск: Общество с ограниченной ответственностью „Центр развития научного сотрудничества“, 146–151. Приeга internetе: https://elibrary.ru/download/elibrary_20818590_32524392.pdf.

М у х а м е д ж а н о в а А л и н а М. 2015: Термины и терминологические словосочетания как источник образности в произведениях М. Шолохова. Известия Южного федерального университета. Филологические науки 4, Ростов-на-Дону: Южный федеральный университет, 168–176. Приeга internetе: https://elibrary.ru/download/elibrary_25032136_78897683.pdf.

Н е м ы к а А н н а А. 2015: Термины в языке художественной литературы. – Русский язык и литература в пространстве мировой культуры. Материалы XIII Конгресса МАПРЯЛ: в 15 томах, Санкт-Петербург: Международное некоммерческое партнерство преподавателей русского языка и литературы „МАПРЯЛ“, 179–183. Приeга internetе: https://elibrary.ru/download/elibrary_28429356_52144601.pdf.

Н е м ы к а А н н а А., П е ш к о в А н а т о л и й Н. 2015: Термины в языке художественной: теоретический, функциональный и лингводидактический аспекты. – Историческая и социально-образовательная мысль 7(5–2), Краснодар: Негосударственное образовательное частное учреждение дополнительного профессионального образования „Кубанская многопрофильная Академия подготовки, переподготовки, повышения квалификации специалистов“, 250–253. Приeга internetе: https://elibrary.ru/download/elibrary_24103946_57412545.pdf.

П о н а м а р е н к о И р и н а Н., У в а р о в а И р и н а В. 2016: Медицинский термин в неспециальном дискурсе. – Казанская наука 3, Казань: Общество с ограниченной ответственностью „Рашин Сайнс“, 95–97. Приeга internetе: https://elibrary.ru/download/elibrary_25905942_82586343.pdf.

П о п о в а Л а р и с а Г., Г а м о в А н т о н Н. 2019: Особенности функционирования военных терминов в англоязычной военной прозе XX века. – Вестник Адыгейского государственного университета. Серия 2: Филология и искусствоведение 1(232), Майкоп: Адыгейский государственный университет, 92–99. Приeга internetе: https://elibrary.ru/download/elibrary_39154204_73968942.pdf.

Straipsniai / Articles

93

PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ

Потапова Ольга Е. 2020: Функционирование терминов в художественном тексте. – Научный аспект 8(2), Самара: Аспект, 993–996. Prieiga internete: https://na-journal.ru/2-2020-filologiya-lingvistika/2272-funkcionirovanie-terminov-v-hudozhestvennom-tekste.

Прокопова Майя В. 2013: Терминологические маркеры языка детективной прозы и их трансформация в художественном тексте. – Филологические науки. Вопросы теории и практики 5–2(23), Тамбов: Грамота, 168–172. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_18952737_79837014.pdf.

Рахимова Динара И. 2017: Игровая терминология в художественном и профессиональном дискурсах (на материале произведений В. В. Набокова, А. Е. Карпова, А. Б. Рошаля). – Филология и культура 3(49), Казань: Казанский (Приволжский) федеральный университет, 66–70. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_30543314_54400918.pdf.

Ремпель Елена А. 2015: Медицинская тема в творчестве А. П. Чехова. – Бюллетень медицинских интернет-конференций 5(1), Саратов: Наука и инновации, 34–35. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_22860208_58357369.pdf.

Самохина Анна А. 2011: Сравнение частотности употребления стилистически маркированных и стилистически нейтральных терминов в художественном тексте. – Известия Российского государственного педагогического университета им. А. И. Герцена 131, Санкт-Петербург: Российский государственный педагогический университет им. А. И. Герцена, 205–213. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_17261420_47619607.pdf.

Самохина Анна А. 2011: Стратегии авторского объяснения терминов в художественном тексте. – Вестник Ленинградского государственного университета им. А. С. Пушкина 7(4), Санкт-Петербург: Ленинградский государственный университет им. А. С. Пушкина, 158–166. Prieiga internete: https://www.elibrary.ru/download/elibrary_24131898_48720986.pdf.

Самохина Анна А. 2011: Теоретические аспекты функционирования термина в художественном тексте. – Вестник Ленинградского государственного университета им. А. С. Пушкина 1(4), Санкт-Петербург: Ленинградский государственный университет им. А. С. Пушкина, 167–176. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_17850198_23662545.pdf.

Сергеева К. Е. 2018: Стилистическая функция терминов в художественном произведении. – Язык и мир изучаемого языка. Сборник научных статей, ред. совет А. А. Зарайский, Е. А. Елина, С. П. Хижняк, Саратов: Саратовский социально-экономический институт (филиал) федерального государственного бюджетного

94

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIV

Medicinos terminai grožiniame tekste

образовательного учреждения высшего образования „Российский экономический университет им. Г. В. Плеханова“, 291–293. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_35002098_86134927.pdf.

Середюк Ирина В. 2013: Типологія детермінологізації англомовних філософських термінів. – Термінологічний вісник 2(2), 150–156. Prieiga internete: http://dspace.nbuv.gov.ua/bitstream/handle/123456789/51305/26-Sered%20uk.pdf?sequence=1.

Синелева Анастасия В. 2020: Специальная лексика в романе В. Дудинцева „Белые одежды“. – Вестник Нижегородского университета им. Н. И. Лобачевского 1, Нижний Новгород: Национальный исследовательский Нижегородский государственный университет им. Н. И. Лобачевского, 193–199. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_42606022_45456674.pdf.

Смирнова Галина Ю. 2012: Математические термины в нематематических контекстах. – Вестник Санкт-Петербургского университета. Серия 9. Филология. Востоковедение. Журналистика 1, Санкт-Петербург: Санкт-Петербургский государственный университет, 158–164. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_17671603_45290505.pdf.

Собянина Валентина А. 2011: К вопросу о детерминологизации лексики в современном немецком языке. – Вестник Московского городского педагогического университета. Серия: Филология. Теория языка. Языковое образование 1(7), Москва: Московский городской педагогический университет, 22–30. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_17673381_64122445.pdf.

Суперанская Александра В., Подольская Наталия В., Васильева Наталия В. 1989: Общая терминология: вопросы теории, Москва: Наука.

Тамбиева Зухра Ю., Текеева Залина Н. 2019: Использование медицинских терминов в художественной литературе английского языка. – Проблемы современного педагогического образования 62–3, Ялта: Гуманитарно-педагогическая академия (филиал) Федерального государственного образовательного учреждения высшего образования „Крымский федеральный университет имени В. И. Вернадского“, 236–240. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_37035746_73337228.pdf.

Татаринов Виктор А. 2006: Общее терминоведение: энциклопедический словарь, Москва: Московский Лицей.

Шамсеева Гульнара X. 2018: Юридические „вкрапления“ в тексте художественного произведения и их функциональная значимость (на примере романа Сидни Шелдона („Rage of angels“). – Ученые записки Казанского юридического института МВД России 3(6), Казань: Казанский юридический

Straipsniai / Articles

95

PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ

институт МВД РФ, 116–119. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibra-ry_36424843_50356576.pdf.

Эфендиева Росина А., Дзасежева Лариса Х., Хутова Элла Р. 2015: Особенности функционирования научных терминов в художественных произведениях. – Филологические науки. Вопросы теории и практики 12–4(54), Тамбов: Грамота, 217–223. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibra-ry_25069545_70563180.pdf.

Якунина Татьяна И. 2018: Лексико-семантическая классификация терминов и их роль в формировании художественного текста (на материале романа Майкла Ондатже „Английский пациент“). – Мир науки, культуры, образования 2(69), Горно-Алтайск: Редакция научного международного журнала „Мир науки, культуры, образования“, 576–578. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibra-ry_34904510_70391518.pdf.

Янь Ланьлань 2013: Термины изобразительного искусства в художественном тексте (повесть Н. В. Гоголя „Портрет“). – Вестник Московского университета. Серия 9: Филология 3, Москва: Московский государственный университет им. М. В. Ломоносова, 179–184. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibra-ry_20289438_92432839.pdf.

Medical Terms in a Fictional Text

SUMMARY

The article addresses medical terms in Noah Gordon’s novel The Physician, reveals the features of their functioning in the fictional text and the functions performed by them.

The need and occurrence of medical terms in fiction are determined by the theme of the work of fiction. Concerning the novel under analysis, medical terms are usually used to describe various medical situations revealing the daily routine and specificity of the physician’s job. They create a professional, medical, environment and characterise it, becoming the means of bringing the writer’s idea to life and a reflection of the healthcare and medical situation of the historical epoch – the Middle Ages – described in the novel.

Four major micro-contexts of the novel in which medical terms are used were distinguished: patients’ examination and determination of their physical condition, description of diseases, conditions and their symptoms, operations and other medical manipulations and interventions, presentation of knowledge in the field of anatomy.

96

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIV

Medicinos terminai grožiniame tekste

Medical terms were classified into two groups: proper (scientific) medical terms, which mainly nominate anatomical and clinical concepts, and improper medical terms, or pseudo-terms, which indicate medical concepts to some degree only.

Thematically, the medical terms used in the novel make up seven major groups: parts of the human body, organs and their parts; diseases, conditions and their symptoms; medications, medicinal substances and dressings; medical equipment, tools and instruments; people involved in the treatment process; medical institutions and facilities; medical procedures, manipulations and interventions. In other words, the writer provides the reader with the massive stock of medical terms.

The medical term demonstrates multifunctionality in the fictional text.

The principal function played by medical terms in the novel is nominative, i.e. they are usually used in their direct meaning in the manner identical to a scientific text and have no additional emotional, evaluative, etc. shades; in other words, they are stylistically neutral.

The medical terms used in the novel help in creating realistic images of the physician’s daily life, i.e. they play a visual function.

Most of the medical terms are clear and understandable to the reader without any medical background. The clarification of the meaning of unfamiliar medical terms helps the reader to get new medical information, playing an informative function.

In the novel, the medical terms, which are accompanied by descriptive and evaluative adjectives and particles, personifying and vivifying verbs and which form comparisons, idioms and other vivid expressions, perform an emotional-expressive function. They make up an integral part of the work of fiction as the world of artistic images and emotions.

The medical terms used in the novel provide the reader with the knowledge of medical history or enhances the said knowledge and benefits the reader professionally, i.e. they play an educational function.

As soon as the medical term gets into a non-typical environment (a fictional text), it usually nominates the same specific denotatum as in a scientific text; in other words, it does not undergo full terminologization. Partly terminologized medical terms are slightly more common in the novel.

Įteikta 2021 m. balandžio 7 d.

PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ

Lietuvių kalbos institutas

Petro Vile išio g. 5, LT–10308 Vilnius, Lietuva

[email protected]

Straipsniai / Articles

97