UR DEN STATLIGA LITAUISKA SPRÅKKOMMISSIONENS VERKSAMHET

(Utarbetad utifrån Språkkommissionens årsrapport för 2015)

SPRÅKPROGRAM

De huvudsakliga målen och uppgifterna för den statliga litauiska språkkommissionens (nedan kallad Språkkommissionen) verksamhet genomförs genom språkprogram.

Enligt programmet för standardisering, användning, utveckling och spridning av det statliga språket 2006–2015 genomfördes 32 projekt under 2015. En ny undersida för Språkkommissionens språkrådsbank skapades på kommissionens webbplats. Republiken Litauens termbank utökades med nästan 15 000 termposter. Vid Vetenskaps- och encyklopediförlaget skapades en elektronisk databas för volymerna Världens ortnamn i serien av ordböcker: Asien (Afghanistan–Förenade Arabemiraten) och Asien (Kambodja–Vietnam). Vid Vilnius universitet uppdaterades nivåbeskrivningarna för kunskaper i litauiska som främmande språk Språng, Halvvägs, Tröskel och Höjden.

Vid Litauiska språkets institut färdigställdes den vetenskapliga utgåvan av den äldsta kyrkoboken i Litauen (Joniškis dopbok 1599–1621). Samlingen med vetenskapliga artiklar Språkhistoriens och dialektologins problem 4 och Kazimieras Garšvas monografi De litauiska dialekterna i Lettland med cd-skiva publicerades.

Undervisning i fackspråk vid högre lärosäten, vetenskapliga forskningsprojekt, kurser i det statliga språket för invånare i Litauen med andra modersmål samt utarbetande och publicering av temasidor i tidskriften Modersmålet fick fortsatt stöd. 550 litauiska publikationer i 38 titlar köptes in till högskolor och offentliga bibliotek.

Enligt programmet för forskning om den litauiska standarddialektens, dialekternas och andra språkvarieteters funktion och förändring 2011–2020 genomfördes 15 projekt. Flera vetenskapliga projekt som inletts tidigare och som rör särskilt aktuella frågor om dagens språk, standardspråket, dialekterna och samspelet mellan och förändringen av andra språkvarieteter fortsatte. Vid Vilnius universitet kompletterades den elektroniska vetenskapliga resursen Litauiskans historiska ordbok. Vid Klaipėda universitet färdigställdes kompletteringen av databasen över användningen av sjöfartstermer. Vid Litauiska språkets institut utarbetades publikationen Valerijus Čekmonas. Språkkontakt i Litauen. 68 litauiska publikationer i 3 titlar köptes in till högskolor och offentliga bibliotek.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351–7204

JŪRATĖ PALIONYTĖ. Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos | 2

RÄTTSLIGT SKYDD FÖR STATSSPRÅKET

Förslag om att precisera vissa begrepp och definitioner samt formuleringar i några artiklar i Republiken Litauens konstitutionella lagförslag om statsspråket har lagts fram för Republiken Litauens Seimas.

Förslaget från Litauens forskningsråd om att det i lagförslaget om statsspråket skulle föreskrivas en möjlighet för litauiska forskare att lämna in den vetenskapliga delen av dokumentationen till ansökningar om finansiering av vetenskaplig forskning enbart på engelska avvisades.

På begäran av utskottet för rättsliga frågor och rättsordningen i Republiken Litauens Seimas lämnade språknämnden ett yttrande om lagförslaget om skrivning av för- och efternamn i dokument i Republiken Litauen nr XIIP-1653(2). Vid sin bedömning av förslaget följde språknämnden samma ståndpunkter som de som angavs i det yttrande om lagförslagen om skrivning av för- och efternamn i dokument i Republiken Litauen nr XIIP-1653 och nr XIIP-1675 som lämnades till Seimas i slutet av 2014: Republiken Litauens medborgares för- och efternamn ska skrivas med litauiska bokstäver i identitetshandlingar, men vissa undantag kan göras med hänsyn till samhällets och medborgarnas behov. Sådana undantag föreslås för personer som har förvärvat medborgarskap i Republiken Litauen – deras för- och efternamn skulle kunna anges med latinska bokstäver i identitetshandlingar utfärdade av Republiken Litauen, i enlighet med källdokumentet (en identitetshandling utfärdad av en annan stat), liksom för medborgare i Republiken Litauen som ingår äktenskap med utlänningar och tar deras efternamn samt för sådana makars barn.

För att främja utvecklingen av litauisk terminologi föreslogs för utbildnings- och vetenskapsministeriet och Litauens forskningsråd att utarbetandet av förklarande termordböcker inom olika vetenskapsområden skulle bedömas som vetenskapligt arbete och att denna bestämmelse skulle införas i metoden för bedömning av vetenskapliga (konstnärliga) arbeten vid forsknings- och studieinstitutioner.

Bestämmelser om användning av personnamn i domstolshandlingar lämnades till den nationella domstolsförvaltningen. De hade formulerats efter en sammanfattning av diskussionerna vid de myndighetsövergripande samråd som hållits inom språknämnden.

Ett nytt program för användning, normering och spridning av statsspråket för åren 2016–2018 har utarbetats.

NORMERANDE OCH EXPERTVERKSAMHET

År 2015 hölls 8 sammanträden i språknämnden och 87 sammanträden i expertunderkommittéerna. Cirka 260 expertutlåtanden utarbetades om korrektheten i personnamn, ortnamn, institutionsnamn, ord och uttryck, om tolkning av ords och meningars betydelse samt annat. 29 bedömdes

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PALIONYTĖ. Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos | 3

namn på bostadsorter, cirka 380 gatunamn; Adressregistret informerades om accentueringsegenskaperna hos namn på 17 nyligen registrerade bostadsorter. Cirka 200 frågor om personnamn utreddes – främst frågor om särdrag i efternamnsbildning och namnändringar samt om att ge eller ändra förnamn.

Terminologi. Vid terminologiska underkommissionens möten behandlades termartiklar i 1 605 rättsakter (främst utkast) och andra dokument, terminologiska förfrågningar från Europeiska unionens institutioner via systemet med en enda kontaktpunkt (34 termer), manuskript till 9 termordböcker, 1 utkast till en litauisk terminologistandard, 1 643 litauiska biologiska nomenklaturnamn och annat. Vid behandlingen av den 4.4:e versionen av den europeiska tesaurusen Eurovoc diskuterades termer inom transport och dokumentation.

Vid språknämndens möten bedömdes 9 termordböcker, 3 tillägg till ordlistor och 2 terminologistandarder positivt; 1 287 termartiklar (197 samlingar av termartiklar) godkändes – termer ur rättsakter inom områden som övervakas av statliga institutioner (miljö, energi, finans, försvar, kultur, socialt skydd, juridik, transport, kommunikation, ekonomi, hälsa, allmän säkerhet, jordbruk, fiske och livsmedel med mera).

Över 300 konsultationer om terminologi och ersättning av främmande ord gavs via e-post och telefon. Konsultationer gavs till översättare, redaktörer och terminologer vid Europeiska unionens institutioner samt till tjänstemän vid litauiska institutioner, anställda vid privata organisationer och andra intresserade.

Ett beslut om ändring av reglerna för bedömning av termordböcker antogs, liksom ett protokollsbeslut om ändring av de allmänna kraven för utarbetande av termordböcker och rekommendationer om namn på vissa växter, groddjur och blötdjur.

Under året publicerades i Republiken Litauens termbank (http://terminai.vlkk.lt) 1 287 godkända (197 samlingar av termartiklar) och 10 rekommenderade (1 samling termartiklar) termartiklar med termer som används eller föreslås användas i rättsakter eller andra dokument. Dessutom lades 1 120 litauiska biologiska nomenklaturnamn som rekommenderats genom språkkommissionens protokollsbeslut till banken. Banken utökades med termer från Förklarande ordbok över elektrotekniska och elektroniska produkter, den elektroniska litauisk-engelska och engelsk-litauiska psykoanalytiska ordlistan, Förklarande ordbok över trätermer, Förklarande ordbok över klädtermer, ordboken över lingvodidaktiska termer, NATO:s förklarande termordbok och NATO:s förklarande medicinska termordbok AMedP-13(A), samt från 29 terminologistandarder (5 372 termartiklar).

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PALIONYTĖ. Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos | 4

Personnamn och ortnamn. Namnunderkommissionen behandlade frågor som är aktuella för medborgarna om förnamns normriktighet och efternamnsändringar samt diskuterade dialektala namnformer och kärnan i det litauiska namnbruket. Den behandlade en rekommenderad lista över vanliga namn av baltiskt ursprung.

Vid gemensamma möten för namn- och grammatikunderkommissionerna diskuterades materialet ”Praxis och problem vid användning av personnamn från andra språk i översättningen av EU-dokument till litauiska”, som utarbetats av arbetsgruppen för specialister på skriftlig översättning till litauiska vid Europeiska unionens institutioner. Ett utkast till principer för grammatisk anpassning av personnamn från andra språk utarbetades.

Lexikon. Den rekommenderade listan över motsvarigheter till främmande ord utökades. Ordboksunderkommissionen behandlade recensionerna av artiklarna för bokstäverna B, Č, D, E, F och Z samt själva artiklarna i Ordbok över det litauiska standardspråket.

Grammatik. Grammatikunderkommissionen behandlade genusfrågan för oböjliga substantiv av annat språkligt ursprung med betonad ändelse -ė (ateljė, foje, esė, turnė med flera). Den ställde sig bakom rekommendationen i Litauisk grammatik av nutida språk och i 2002 års bok Språkråd, Grammatiska former och deras användning, om att sådana substantiv bör undvikas tillsammans med ord i maskulinum. Underkommissionen behandlade också frågor om bedömningen av morfologiska varianter av vissa namnord (akmenio, smailas, kuom med flera) – sådana varianter bör undvikas och inte tas med i Ordbok över det litauiska standardspråket. Arbetet inleddes med att behandla resultaten av en undersökning av förhållandet mellan normer och rekommendationer för litauisk syntax (i häftet om kasus i Språkråd) och dagens språkbruk.

Vid mötena i den tillfälliga underkommissionen för ”Översättningshandboken” behandlades den slutliga redigeringen av kapitlet Europeiska unionens institutioners översättningshandbok, del II, Kasus och prepositioner, avsnittet Kasus.

Betoning. Uttals- och betoningunderkommissionen inledde en översyn av betoningrekommendationerna med hänsyn till data från undersökningar av betoningsmönster. Förslag om precisering av betoningsnormerna för vissa substantiv, adjektiv och adverb behandlades. Även problematiska frågor om appellativ och egennamn behandlades, och man diskuterade tonaccenten hos betonade diftonger el, er, eu i internationella ord.

Bedömning av läroböcker. Underkommissionen för bedömning av läroböcker behandlade manuskript till 14 läroböcker för grundläggande utbildning – sammanlagt 16 böcker (2 läroböcker i två delar). Språklig korrekthet intygades omedelbart för 6 böcker, 3 böcker skickades tillbaka till förlagen för korrigering och 7 böcker var manuskript till nyutgåvor av läroböcker, för vilka endast kommentarer lämnades.

Sedan den 30 april 2015 bedömer språkkommissionens underkommission för bedömning av läroböcker även språket i manuskript till läroböcker för högskolor. Underkommissionen bedömde 4 högskoleläroböcker

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PALIONYTĖ. Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos | 5

språket i läroboksmanuskripten: språket i en lärobok uppfyllde inte kraven på korrekthet, medan språket i tre läroböcker uppfyllde dem endast delvis.

ÖVRIGT ARBETE

Under året gavs cirka 38 400 språkrådgivningar, varav cirka 16 480 via internet och cirka 22 000 per telefon. VĮ Registrų centras fick 17 431 rådgivningar genom ett särskilt elektroniskt system om juridiska personers namn överensstämmelse med normerna för litauiskt standardspråk. Språkrådgivningsbankens databas utökades under året med 452 nya poster (nu innehåller den över 12 000 uppslagsord).

Den 13 januari 2015 presenterades vid Litauens vetenskapsakademi en undersökning som Språkkommissionen genomfört om litauiska språket i doktorandstudier. Det konstaterades att kravet i bestämmelserna för forskarutbildning om korrekt språk i avhandlingar endast delvis uppfylls vid vissa högre läroanstalter. Efter en granskning av språket i sammanfattningarna till 714 doktorsavhandlingar konstaterades att språket i 17 procent av sammanfattningarna inte uppfyllde kraven på korrekthet och att språket i 31 procent av dem uppfyllde kraven endast delvis.

Med utgångspunkt i resultaten från undersökningen av språket i läroböcker vid högre läroanstalter, masterarbeten och sammanfattningar till doktorsavhandlingar lämnade Språkkommissionen förslag till utbildnings- och vetenskapsministeriet och Litauens forskningsråd om hur korrekt litauiska kan säkerställas inom vetenskapen.

Språkkommissionen anordnade två seminarier för redaktörer av läroböcker vid högre läroanstalter med titeln ”Aktuella frågor vid redigering av vetenskapliga arbeten” samt ett seminarium om terminologiska frågor. Vid seminarierna behandlades aktuella frågor om stavning, interpunktion, syntax och terminologi, och diskussioner och rådgivning om redigering av läroböcker vid högre läroanstalter ägde rum.

Underkommittén för språkteknologi behandlade fem projektförslag från olika institutioner och myndigheter och lämnade dem till Republiken Litauens kommunikationsministerium med förslag om att ta med dem i förteckningen över projekt som finansieras inom programmet för utveckling av informationssamhället 2014–2020, ”Republiken Litauens digitala agenda”. Projekten rör utvecklingen av en litauiskspråkig digital miljö, utveckling av språkteknologi och språkresurser samt tillgänglighet och spridning av elektroniska språktjänster. På Språkkommissionens webbplats VLKK.lt publicerades en ny version (3.0) av typsnittet ”Palemonas”.

Den 5 februari 2015 anordnade utbildnings-, vetenskaps- och kulturutskottet och Språkkommissionen en konferens i Seimas med titeln ”Tjugoårsjubileet för lagen om statsspråket”. Språkkommissionen var en av arrangörerna för den internationella gemensamma konferensen den 4–5 juni, ”Vetenskapliga, administrativa och pedagogiska nivåer inom terminologin”, som hölls av Litauens terminologiforum (LTF) och Litauiska språkets institut (tillsammans med Europeiska kommissionens översättningstjänst

BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PALIONYTĖ. Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos | 6

generaldirektoratets avdelning för litauiska språket, Litauiska språkinstitutet, Europeiska unionens råd och Republiken Litauens Seims kansli).

Den nationella diktattävlingen arrangerades för åttonde gången. Språkkommissionen är en av partnerna till tävlingens arrangör, den offentliga institutionen Pilietinės minties institutas. Man bistod arrangörerna av den nationella elevtävlingen ”Ett rent språk – ett rent sinne”.

Språkkommissionens ordförande Daiva Vaišnienė deltog den 7–9 oktober i Europeiska federationen för nationella språkinstitutioners (EFNIL) 13:e årskonferens i Helsingfors. Där ägnades särskild uppmärksamhet åt det administrativa språket, som bör vara tydligt begripligt för medborgarna, enkelt, kortfattat och korrekt.

Mottaget 2016 12 23

JŪRATĖ PALIONYTĖ

Statliga kommissionen för litauiska språket

Gedimino pr. 60, LT-01110 Vilnius

[email protected]

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204