This is a machine-generated translation of the original document and may contain errors, omissions, or changes in meaning. Do not rely on this translation for quotations, citations, or authoritative references. Please consult and cite the original document.
Preparing document pages…
Page 1
ASTA MITKEVIČIENĖ
Litauiska språkets institut
ORCID id: orcid.org/0000-0001-5508-1555
Forskningsområden: terminologi, terminografi.
DOI: doi.org/10.35321/all84-05
TERMINER OCH ICKETERMINER I POPULÄRMEDIER
Terms and Non-terms in Popular Media
SAMMANFATTNING
Artikeln behandlar användningen av termer i populära onlinemedier. Syftet med undersökningen var att fastställa i vilken betydelse – specialiserad (terminologisk) eller determinologiserad – de språkliga enheter som fungerar som termer inom medicinen används i onlinemedier, samt att identifiera andra semantiska förändringar hos dessa termer. Undersökningens objekt är termen allergija och de sammansatta termer som bildats med den, medan den huvudsakliga källan är DELFI.lt-korpusen. Artikeln belyser terminologins dynamik.
Artikeln behandlar användningen av termer i populära onlinemedier. Syftet med undersökningen var att fastställa i vilken betydelse – specialiserad (terminologisk) eller determinologiserad – de språkliga enheter som fungerar som termer inom medicinen används i onlinemedier, samt att identifiera andra semantiska förändringar hos dessa termer. Undersökningens objekt är termen alergija ’allergi’ och de sammansatta termer som bildats med den, medan den huvudsakliga källan är DELFI.lt-korpusen. Artikeln belyser terminologins dynamik.
Terminai ir nebe terminai populiariojoje žiniasklaidoje
INLEDNING
Termer utgör inte bara grunden för vetenskaplig och facklig diskurs, utan berikar också det allmänna ordförrådet. Troligen skulle ingen våga bestrida att ”en viss del av termerna förekommer överallt där språket används, i alla språkets brukssorter” (Keinys 2005: 226). Det behövs inte något långvarigt sökande efter illustrativa exempel – sedan covid-19-pandemin började når termer från epidemiologi och andra medicinska områden, statistik m.m. dagligen ut till den breda allmänheten. Särskilda händelser och situationer betraktas som en av de extralingvistiska orsakerna till determinologisering i vid bemärkelse. Detta är samtidigt en uppmaning till terminologer att rikta blicken mot förhållandet mellan terminologi och icke-fackspråk, terminernas plats och ställning i det lexikala systemet samt determinologisering¹. Inom litauisk terminologi har dessa frågor ägnats ringa uppmärksamhet – Kazimieras Gaivenis (2014 [1997]: 242) beskrev kort determinologisering, Kazimieras Župerka (2000) undersökte bruket av lingvistiska termer i publicistiken, Jurgita Mikelionienė och Aušra Berkmanienė (2018) analyserade determinologiseringen av termen apparatas, och Asta Mitkevičienė (2020) undersökte särdragen i bruket av tvåledade termer i internetmedier.
Urvalet och presentationen av ord och fasta ordkombinationer som fungerar som termer är relevanta för lexikografin (Žilinskienė 1997, 2000; Naktinienė 2002 m.fl.). I allmänspråkliga ordböcker, såsom DŽ, anges enligt K. Gaivenis ”över huvud taget inga definitioner av terminologiska betydelser, utan endast förklaringar av de lexikala betydelserna hos ord som används inom terminologin samt deras användningsområden” (Gaivenis 2002: 14). På så sätt motiverar terminologen uppfattningen att DŽ innehåller ord som fyller termfunktioner, snarare än själva termerna. Detta synsätt följs även i föreliggande arbete. Intressant nog hävdas det, ur ett annat perspektiv – lexikografins snarare än terminologins – att exempelvis ord inom botanikområdet traditionellt definieras som termer i förklarande ordböcker (Gaidienė, Liutkevičienė 2020: 94)².
I denna artikel behandlas bruket av termer i populära internetmedier. Syftet är att klarlägga i vilken betydelse – specialiserad eller determinologiserad – de språkliga enheter som fungerar som termer inom medicinen används där, samt att fastställa andra semantiska förändringar hos dessa termer.
Teoretiska utgångspunkter. Det är välkänt att medierna bidrar till att popularisera vissa termer. En annan sak är att termerna där inte nödvändigtvis används med samma
¹ Exempelvis höll den slovenska terminologen Mojca Žagar Karer vid årets internationella VAKKI-symposium ett föredrag om determinologisering och covid-19-pandemin.
² ”I litauiska förklarande ordböcker används vanligtvis traditionella definitioner, det vill säga att man vid definitionen av ett ords betydelse utgår från vetenskapliga kategoriseringselement (vetenskaplig nomenklatur)” (Gaidienė, Liutkevičienė 2017: 7, se även den litteratur som anges där).
Straipsniai / Articles
99
Page 3
ASTA MITKEVIČIENĖ
fackbetydelse, liksom specialister inom det berörda området (här bortser man tills vidare från stilistiskt och bildligt bruk). Frågan är om dessa språkliga enheter fortfarande kan betraktas som termer om betydelsen förändras. Det finns inget enda svar på denna komplexa fråga; svaret beror på den teoretiska synen på förhållandet mellan ord och termer – ord och termer utgör fortfarande en central och omdiskuterad dikotomi inom terminologin och intar en central plats i teoretiska diskussioner och kontroverser (Myking 2007: 84). I denna artikel följs ett funktionellt-kommunikativt synsätt på termer. Även om specialisternas fackliga diskurs är terminernas huvudsakliga och naturliga miljö (och för övrigt långt ifrån homogen), utgår man från tanken att ”en term inte blir ett ord på andra sidan en föreställd mur” (Gambier 1991, citerad efter Delavigne 2017: 43).
I den terminologiska litteraturen anges att termer förändras i icke-vetenskaplig diskurs: deras användningsområde vidgas, precisionen, entydigheten eller exaktheten minskar eller går förlorad, betydelsen breddas, terminernas systemiska relationer samt extension och intension förändras, och nya kollokationer, associationer, konnotationer och individuella betydelser uppstår; slutligen kan även en systemisk bildlig betydelse uppstå (Meyer 2000; Meyer m.fl. 2000; Суперанская m.fl. 2003; Žagar 2005; Halskov 2005; Dury 2008; Шмелева 2010; Багиян 2014; Renouf 2017; Nová 2018 m.fl.). Ingrid Meyer och Kristen Mackintosh (2000) urskiljer inte bara semantiska och pragmatiska utan även grammatiska förändringar när termer börjar användas av icke-specialister. Här har det nämnts vad som kan hända med en term utanför den vetenskapliga diskursen, men naturligtvis inträffar inte nödvändigtvis alla förändringar; exempelvis uppstår systemisk bildlig betydelse endast i sällsynta fall och då bara när, som K. Gaivenis hävdar, termerna är vitt spridda och välkända bland icke-specialister (Gaivenis 2014 [1997]: 242).
K. Župerka, som undersökte bruket av lingvistiska termer, belade empiriskt antagandet att termer används på olika sätt i litauisk publicistik: ”[b]åde med exakt terminologisk betydelse och som vanliga ord eller som medel för att ge språket expressivitet” (Župerka 2000: 181). Han urskilde två funktionellt-semantiska grupper av termer i publicistiken – termer som fyller termfunktionen (använda inte bara med exakt terminologisk betydelse, utan också med ungefärlig eller inexakt betydelse) och determinologiserade termer (använda med systemisk eller individuell bildlig betydelse) (ibid.: 177). Det bör uppmärksammas att metaforer ofta skapas på grundval av termer i publicistisk stil (Bitinienė 2007: 37).
Som tidigare skrivits (Mitkevičienė 2020) förstås determinologisering inom terminologin på olika sätt – i en vidare och en snävare bemärkelse. Enligt Viktoras Tatarinovs sammanfattning analyseras determinologisering på tre sätt: 1) som att en term träder in i allmänspråket med sin egentliga betydelse, 2) som termens metaforisering, 3) som att den terminologiska betydelsen ”överlagras” av allmänspråkets semantik (Татаринов 2006: 47). Determinologisering kan också förstås som en process där termer färdas
100
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIV
Page 4
Terminali ir nebe terminai populiariojoje žiniasklaidoje
från fackspråket till vardagsspråket, och som ett resultat av denna process – användningen av termer i en icke-specialiserad kontext (se Humbert-Droz m.fl. 2019 och där angiven litteratur).
Trots skillnaderna i själva begreppet determinologisering skiljer man inom terminologin oftast mellan två typer av semantisk förändring hos termer som används i icke-specialiserat språk: 1) kärnan i den terminologiska betydelsen bevaras, samma begrepp benämns som inom det motsvarande fackområdet, men begreppet uppfattas ytligare än av en fackperson och konnotationer är möjliga, 2) samma begrepp benämns inte längre, ordet används i en annan (överförd) betydelse eller blir en del av idiom. Den första typen kallas också despecialisering, förenkling, partiell determinologisering m.fl., den andra – determinologisering (då används termen i snäv bemärkelse, sensu stricto, som hos Župerka 2000). För tydlighet och precision samt för att vidareutveckla K. Gaivenis och K. Župerkas forskningsinriktning kommer termen determinizologizacijos i denna artikel fortsättningsvis att användas endast i snäv bemärkelse.
Undersökningens objekt, källor och metoder. Medicin anses vara ett av de områden (liksom datavetenskap, ekonomi, ekologi, idrott m.fl.) vars termer samhällsmedlemmar oftast tar upp. Objektet för denna artikel är termen alergija, som sedan länge har gått in i allmän användning, samt sammansatta termer med denna. Termen är välkänd även för icke-medicinska specialister. Detta kan hävdas redan utifrån det faktum att den också används i överförd betydelse. Å andra sidan kom detta ord in i litauiskan som en term, varför det inte råder något tvivel om dess terminologiska natur och användningsriktning (specialiserad användning → allmän användning). Detta är viktigt eftersom termer som har bildats genom terminologisering kan uppfattas något annorlunda av lekmän än ”ursprungliga” termer.
För undersökningen valdes den offentligt tillgängliga korpusen DELFI.lt, som omfattar 70 miljoner ord. Den består av texter som publicerades på webbplatsen med samma namn under 2014–2016. Texterna är indelade i 12 avdelningar med olika ämnesinriktning, både fackliga och underhållande: DELFI Veidai, Projektai, DELFI Mokslas, DELFI Auto, Sportas, DELFI Gyvenimas, DELFI Žmonės, DELFI Pilietis, Verslas, DELFI FIT, DELFI Žinios och kategorin Neidentifikuota (om korpusen mer utförligt, se LKKŽ 2019: 14–15). Denna korpus visade sig lämpa sig väl för undersökningen eftersom den för det första återspeglar ett språk som bara är några år gammalt och för det andra består av texter som publicerats på en populär nyhetsportal vars målgrupp är bred. Alergija förekommer i denna korpus 1 047 gånger (identiska konkordansrader har uteslutits).
För att jämföra resultaten i medierna och i facklitteraturen söktes ämnet alergija även i andra korpusar – i den litauiska vetenskapsspråkskorpusen CoraLIT (9 miljoner ord, texter från 1999–2009) och i den facklitterära delen av Dabartinės lietuvių kalbos tekstyno (DLKT) (21 miljoner ord,
Straipsniai / Articles
101
Page 5
ASTA MITKEVIČIENĖ
texter från 1992–2011). Dessutom användes Sketch Engine³, en internetkorpus Lithuanian Web 2014 (ltTenTen14) som är tillgänglig för användare och har sammanställts av internettexter genom SpiderLing-spindelsökning i april 2014. Den sistnämnda korpusen omfattar över 778 miljoner ord (se nedan).
Undersökningsmetoderna är analytiska, jämförande och deskriptiva. Traditionella metoder för korpusanalys tillämpas: alergij*s konkordans, informativa kontexter (eng. knowledge-rich contexts) och kollokationer analyseras. Data från DELFI.lt-korpusen jämförs med data från allergologisk litteratur och strukturerade terminologiska resurser (se nedan).
LEXIKOGRAFISKA OCH TERMINOLOGISKA DATA
Den tyska term som motsvarar den litauiska alergija bildades 1906 av barnläkaren Clemens von Pirquet enligt grekiska orden allos ’annan’ och ergon⁴ ’reaktion’ (Dubakienė 2019: 16). Ordet alergija har redan tagits med i en ordbok över internationella ord från 1936 (”förändrad reaktion hos organismen på upprepad injektion eller infektion”). Detta internationella ord togs inte med i Lietuvių kalbos žodyną, men det kan återfinnas i ordbokens excerpter – i huvudsamlingen och tilläggssamlingen, och endast med medicinsk och veterinärmedicinsk betydelse (se http://1kiis.lki.lt/).
Av tabell 1 framgår förklaringen av ordet alergija i tre litauiska ordböcker. De väsentliga skillnaderna är två: TŽŽ 2013 och BŽ anger också en överförd betydelse, och TŽŽ 2013 anger två betydelser inom medicinområdet som hänger samman. Samma två specialiserade betydelser finns belagda även i tidigare ordböcker över internationella ord, från och med 1986, medan en tredje – överförd – betydelse tillkommer från och med 2001. I DŽ togs alergija med för första gången 1993 (i den tredje upplagan).
I Förklarande ordbok över immunologiska och allergologiska termer (2012) definieras alergija som ”ett förändrat immunologiskt svar hos organismen på ett allergen, vilket tar sig uttryck i produktion av specifika antikroppar och sensibiliserade lymfocyter”, medan den strax tidigare utgivna läroboken i klinisk allergologi definierar det som ”en överkänslighetsreaktion orsakad av immunologiska mekanismer” (Dubakienė 2011: 11). I den bok för allmänheten Alergija: priežastys, simptomai, gydymas förklaras allergibegreppet enklare, med hänsyn till mottagarens (lekmannens) medicinska kunskapsnivå – ”en förändrad, förvrängd reaktion hos organismens immunförsvar på vanliga ämnen i omgivningen
ämnen” (Dubakienė 20019: 19). När man jämför den sistnämnda definitionen med förklaringen av ordet (inte termen) i litauiska ordböcker (se tabell 1), framgår det att ordet i de senare förklaras mer abstrakt – sådana kännetecken hos det medicinska begreppet som reaktion och immunsystem uttrycks inte. Man kan ställa hypotesen att just dessa kännetecken – särskilt det sista – bör vara betydelsefulla när man fastställer om alergija används i medierna med en exakt terminologisk betydelse.
TABELL 1. Alergija i förklarande litauiska ordböcker
DŽ TŽŽ 2013 BŽ med. ökad känslighet för irriterande ämnen. 1) ett tillstånd med förändrad (ökad, minskad eller försvunnen) känslighet hos organismen för ett allergen, 2) ökad känslighet hos organismen för ett allergen, 3) [bildligt] intolerans, fientlig inställning. 1) ett tillstånd hos organismen med ökad känslighet för vissa ämnen (allergener), 2) intolerans, irritabilitet, fientlighet.
DETERMINOLOGISERING
I DELFI.lt-korpusen används ordet alergija metaforiskt i omkring 3 procent av fallen – fullständigt determinologiserat. Och konkordansraderna med denna användning kommer huvudsakligen (79 procent) från nyhetssektionen, till exempel:
Detta vittnar om en stor del av samhällets allergi mot Fosterlandsförbundet–Litauens kristdemokrater. [Nyheter] Sanningen är att orden ”ständig närvaro” fortfarande verkar väcka allergi hos vissa NATO-ledare, och därför söker man synonymer till dem, till exempel ”långvarig”. [Nyheter]
Enligt den grammatiska strukturen skiljer sig fraser med det determinologiserade ordet alergija inte från sammansatta termer där alergija benämns utifrån allergenet (se nedan), jfr: alergija šventėms, alergija sovietmečiui och alergija žiedadulkėms, alergija riešutams med flera. Det determinologiserade ordet alergija används med samma verb som motsvarande term, till exempel: (su)kelti alergiją, jausti alergiją, atsiranda alergija, kyla alergija med flera.
På grundval av analysen av den erhållna konkordansen skulle man kunna hävda att det tycks vara endast entermen alergija som determinologiseras, men inte sammansatta termer med denna. Å andra sidan kan en sådan korpusfras som alergija katėms utan kontext
Straipsniai / Articles
103
Page 7
ASTA MITKEVIČIENĖ
kan förstås på olika sätt – både som benämningen på en typ av allergi och som ett metaforiskt uttryck. Det är dock mer sannolikt att determinologiseringen i det senare fallet endast skulle vara karakteristisk för den centrala beståndsdelen i frasen allergija, och inte för hela ordkombinationen. I den i korpusen funna kombinationen alergija kraujui används båda orden i överförd betydelse, men själva kombinationen är inte determinologiserad – en sådan term existerar inte.
Det går också att jämföra uppgifterna om användningen av alergija i webbkorpusen Lithuanian Web 2014 (ltTenTen14), där denna lemma alergija förekommer i över 18 000 fall. Sketch Engine gör det möjligt att analysera ordets konkordans i denna korpus utifrån webbplatser. Som framgår av figur 1 hittades de flesta förekomsterna av alergija på specialiserade webbplatser med hälsoinriktning. Ett sådant resultat var också väntat. Som synes hamnade dock även lrytas.lt och delfi.lt bland de tio främsta. Det är sannolikt att alergija där används även i determinologiserad betydelse. Detta bekräftades vid genomgången av slumpmässigt utvalda konkordansrader⁵
Som framgår av figur 1 förekommer alergija flest gånger på den folkbildande webbplatsen SVEIKASŽMOGUS.lt. När sökningen i korpusen begränsades till endast denna webbplats och var och en av de 1 307 konkordansraderna granskades, fastställdes att alergija på denna hälsoinriktade webbplats endast används i bokstavlig – specialiserad – betydelse. Det innebär att man vid skrivande om medicin eller hälsa inte tenderar att använda den medicinska termen i överförd betydelse.
FIGUR 1. Alergij* dažnis Lithuanian Web 2014 (ltTenTen14)-korpusen enligt webbplatser
Här är det också lämpligt att se hur alergija används i vetenskapligt språk. I korpusen för litauiskt vetenskapligt språk CorALit är frekvensen för lemman alergija endast 16, och alla användnings
⁵ För övrigt bör man uppmärksamma att det analyserade ordet också kan vara ett egennamn, exempelvis humorguppen ”Alergija”, och därför bör de statistiska uppgifterna bedömas med viss försiktighet. Ändå kan man anta att de inte borde förändra helhetsbilden särskilt mycket, eftersom alergija totalt förekommer med stor bokstav, inklusive i början av meningar, över 1 500 gånger (av fler än 18 000).
104
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIV
Page 8
Terminai ir nebe terminai populiariojoje žiniasklaidoje
förekomster från texter inom det biomedicinska området. I alla konkordansrader används det som en medicinsk term, oftast som ett enordsterm, mer sällan som en beståndsdel i sammansatta termer (t.ex. alergija karvės pienui).
I den skönlitterära delen av DLKT hittades 105 förekomster av lemman alergija (35 källor som omfattar perioden 1994–2008). Vid granskning av varje konkordansrad fastställdes att ordet i 7 av dem (dvs. cirka 6,7 procent) alergija används i överförd betydelse (fullständigt determinologiserat), t.ex. alergija kitybei med mera. Av rubrikerna till källorna för den determinologiserade användningen framgår att dessa inte hör till medicinens och hälsovetenskapernas områden, utan till de samhällsvetenskapliga och humanistiska områdena. Utöver de 7 fallen av tydligt determinologiserad användning gick det inte att exakt fastställa ordets betydelse i ytterligare 4 konkordansrader (inte ens efter att de förlängts maximalt), och dessa problematiska fall härrör från texter med samhällsinriktning.
ANDRA SEMANTISKA FÖRÄNDRINGAR
För det första måste det framhållas att DELFI.lt-korpusen inte är homogen – de texter som ingår i den kan återge eller citera en allergologs uttalanden, innehålla information från vetenskapliga texter eller texter för populärvetenskap, pressmeddelanden från hälsoinstitutioner och liknande, men det är inte alltid möjligt att fastställa detta exakt utifrån konkordansraderna. Det är också oftast svårt att skilja åt var en hälsoområdesspecialists (läkares, farmaceuts och andras) uttalanden återges och var det rör sig om ett citat från ett sådant uttalande; likaså framgår det ofta inte av det citerade uttalandet vem samtalspartnern är – en allergolog eller odontolog, en läkare eller en representant för skönhetsindustrin osv., var journalisten själv tolkar, vilken målgrupp texten riktar sig till, exempelvis:
Enligt denna är offentliga serveringsställen skyldiga att ange de ämnen i maträtter som orsakar allergi eller matintolerans, men när det gäller sättet att presentera informationen [...].
[Gyvenimas]
Därför har man i detta arbete avstått från att dela upp konkordansraderna utifrån den traditionella terminologiska oppositionen – specialisters kontra icke-specialisters språk; materialet analyseras som en del av populärmediediskursen och fokus ligger på adressaten – vilken betydelse termen alergija når fram till hos en icke-specialiserad publik.
Informativa kontexter hjälper till att fastställa termens betydelse. Alergijos-begreppet förklaras i medierna, och det förklaras på olika sätt. Det finns både sakliga förklaringar som ligger nära vetenskapliga definitioner (a) och mer bildliga, lekfullare förklaringar där analogier används (b):
Straipsniai / Articles
105
Page 9
ASTA MITKEVIČIENĖ
(a) Allergi är ett stört immunsvar, ett inadekvat svar på vissa antigener, vilka [...]. [Mokslas]
Allergi orsakas av människans förvridna immunförsvarssvar på främmande ämnen – allergener. [Gyvenimas]
(b) Allergi är, enkelt uttryckt, vårt immunsystems vansinne [...]. [Mokslas]
Allergi är också ett slags förgiftning, eftersom organismens avstötningsreaktion yttrar sig på detta sätt [...]. [Nenurodyta]
Av kontexterna i den första gruppen (a) framgår att allergi förklaras på ett ganska likartat sätt som i den populärvetenskapliga boken om allergi (se tidigare), och att de dessutom förmedlar fler kännetecken för begreppet (uttryckta med orden svar, immun, immunförsvars) än förklaringen av ordet i allmänna ordböcker. I sådana kontexter används allergi i terminologisk betydelse. Å andra sidan innebär en expressiv förklaring (b) ännu inte att termen används i en förändrad betydelse – av det första b-exemplet framgår att kännetecknet ”immunsystem” lyfts fram i förklaringen.
Av de informativa kontexterna kan man också få en ungefärlig bild av relationerna mellan termerna. Även om allergi av forskare betraktas som ett tillstånd och inte som en sjukdom (se Dubakienė 2019: 98), används allergi och sjukdom i den undersökta korpusen både som ekvonymer och som hyponym respektive hyperonym, jfr:
Det sägs att vissa sjukdomar eller allergier inte kan undvikas – allt detta är ärftligt. [Gyvenimas]
”Dysbios kan också uppstå vid många andra sjukdomar – matallergi, Crohns sjukdom, ulcerös kolit, diabetes och andra immunsjukdomar”, förklarade specialisten. [Gyvenimas]
Inom allergologin delas överkänslighet mot livsmedel enligt den nya nomenklaturen för allergiska sjukdomar som antogs 2001 in i födoämnesallergi och ökad icke-allergisk känslighet mot livsmedel (Dubakienė 2011: 9); i nomenklaturen från 1995 motsvaras den senare av födoämnesintolerans (se Rudzevičienė 2015: 7). I korpusen förbinds termerna allergi och känslighet eller intolerans, som ännu inte används, samt sammansatta termer bildade med dem oftast som ekvonymer. I några rader används emellertid allergi som term på en högre hierarkisk nivå, t.ex.:
Känslighet mot mjölkprodukter är en av de mest utbredda typerna av allergi. [Gyvenimas]
106
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIV
Page 10
Terminai ir nebe terminai populiariojoje žiniasklaidoje
Även vid intolerans mot födoämnen, särskilt gluten. Tecken på att denna allergi drabbar dig är ständig huvudvärk, trötthet, matsmältningsproblem samt övervikt eller undervikt. [Gyvenimas]
Det närmaste allergi-kontextet i medierna (begränsat till frasnivån) är inte bara neutralt utan också negativt, med andra ord märks en negativ konnotation. I DELFI.lt-korpusen används till exempel allergi tillsammans med sådana verb som drabbar, lurar, plågar, besvärar; lider av, befria sig från, göra sig av med; kämpa mot, substantivet kamp (mot / emot) och andra, till exempel:
Pollenallergi kan drabba även på hösten. [Gyvenimas] De som plågas av allergi bör, när de njuter av dem, skölja ned dem med surmjölksprodukter: kefir, yoghurt, surmjölk [...]. [Gyvenimas] Alla medel är berättigade i kampen mot allergi. [Gyvenimas]⁶
Studier av konceptuella metaforer visar att det i mediernas hälsoreportage finns en benägenhet att använda de metaforiska modellerna SJUKDOM är en KAMP och SJUKDOM är en FIENDE (Kvašytė ir kt. 2013: 115)⁷, vilket också bekräftas av användningen av allergi, även om allergi, som tidigare nämnts, inte är en sjukdom.
Negativ värdering uttrycks också genom enstaka fraser som fruktansvärd allergi, olycksalig allergi, bördan av allergisäsongen och andra.
SAMMANSATTA (ICKE)TERMER
Särskilt bör de fraser där allergi utgör huvudled behandlas. Vissa av dem är arttermer, medan andra, vilket framgår av exemplen i föregående avsnitt, inte är det. I DELFI.lt-korpusen benämns allergi i stor utsträckning utifrån allergenerna i attributiva fraser.
Benämningar på allergier utifrån allergener. Inom allergologin är allergener antigen som orsakar en allergisk reaktion och som efter sitt ursprung delas in i två grupper – infektiösa (se fig. 2) och icke-infektiösa (Dubakienė 2011: 18). Av det undersökta materialet kan man dra slutsatsen att de allergiska reaktioner som orsakas av icke-infektiösa allergener hamnade i mediernas fokus.
⁶ I detta exempel kan man urskilja en språklig lek (jfr Alla medel är berättigade i krig).
⁷ Konceptuella metaforer används också i stor utsträckning i internetbaserade pressmeddelanden om hiv/aids, vars syfte är att informera allmänheten (Arcimavičienė 2005).
Straipsniai / Articles
107
Page 11
ASTA MITKEVIČIENĖ
FIG. 2. Klassificering av icke-infektiösa allergener enligt Rūta Dubakienė (2011: 19)
I tabell 2 presenteras attributiva fraser som hittats i DELFI.lt-korpusen med allergi som huvudled, genom vilka allergi benämns utifrån allergener eller allergenkällor. Tabellen innehåller inte alla funna fraser av denna typ, utan endast sådana som kan betraktas som termer samt deras synonymer och varianter. För att fastställa om den funna frasen är en allergologisk term användes SNOMED CT (eng. Systematized Nomenclature of Medicine–Clinical Terms), det medicinska klassifikations- och nomenklatursystemet⁸. Detta system benämns som ”världens mest omfattande flerspråkiga databas över kliniska hälso- och sjukvårdstermer” (Pagrindai 2019: 6). Det främsta skälet till att just detta system valdes är att det i dess litauiska del
8 I den systematiska sjukdomsförteckningen TLK-10-AM, som används av hälso- och sjukvårdsinrättningar, har endast 13 diagnosnamn allergi som huvudled (t.ex. ospecificerad allergi, tidigare allergi hos personen mot narkotika, läkemedel och biologiska substanser, tidigare allergi hos personen mot penicillin m.fl.).
108
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIV
Page 12
Terminali ir nebe terminai populiariojoje žiniasklaidoje
”omkring 48 tusen begrepp översattes”, och bland dem ingick även begreppsgruppen ”Allergi samt känslighet mot läkemedel” (ibid.: 68, 69)⁹.
I Förklarande ordbok över immunologiska och allergologiska termer ingår endast termen läkemedelsallergi (men jfr läkemedelsutlöst allergi AIATŽ 65), men den betraktas inte som en specifik term för allergi, jfr definitionen: ”[u]r medicinsk synvinkel en ogynnsam reaktion från immunsystemet på ett läkemedel. Δ yttrar sig på liknande sätt som allergi: hudreaktioner, anafylaxi, störningar i andningssystemet, feber och allergi.” Termen allergi mot läkemedel definieras i en lärobok i klinisk allergologi: ”[a]llergiska reaktioner som orsakas av läkemedel när de fungerar som allergener” (Dubakienė 2011: 290). Enligt nomenklaturen för allergiska sjukdomar från 2001 delas överkänslighet mot läkemedel in i allergi mot läkemedel och ökad icke-allergisk känslighet mot läkemedel (se Dubakienė 2011: 8–9); därför ska termerna allergi mot läkemedel och ökad icke-allergisk känslighet mot läkemedel betraktas som ekvonymer.
I SNOMED CT-nomenklaturen är uttrycksformen för alla för denna artikel relevanta termer, som exemplen visar, av samma modell – med en ansluten substantivisk dativ (allergi + Ndat.), som ibland har underordnade led uttryckta genom substantivets genitiv. I DELFI.lt-korpusen är uttrycksformerna för allerginamn utifrån allergener mer varierade, men fraser med substantivisk dativ dominerar just. Denna strukturella modell dominerar även i SVEIKASŽMOGUS.lt-korpusen, vars uppgifter presenteras i den andra kolumnen i tabell 2 för att ge en bredare bild. Det är uppenbart att det även i SVEIKASŽMOGUS.lt-korpusen förekommer variation, om än inte lika omfattande.
Som framgår av tabellen benämns i populärmedierna, enligt DELFI.lt-korpusen, flest synonymiska fraser matallergi, pollenallergi och allergi mot husdammskvalster – namnen på dessa tre begrepp dominerar alltså där.
I allergologisk litteratur definieras fraserna matallergi (Rudzевičienė 2015) och födoämnesallergi (Dubakienė 2011: 312; 2019: 185) som termer, och i själva texterna inom detta område har synonymisk användning noterats. I den undersökta korpusen registrerades också frasen matrelaterad allergi, som är typisk för termer till sin grammatiska struktur, liksom den attributiva frasen med substantivets genitiv (födoämnesallergi). En annan synonym är allergi mot livsmedel (jfr allergi mot mjölkprodukter i korpusen och SNOMED CT).
I DELFI.lt-korpusen benämns pollenallergi mycket varierat – inte bara genom tvåordsfraser med substantivisk dativ och genitiv, utan också genom mindre terminologiska treordsfraser – med particip ([Ngen + Px] + allergi). Begreppet benämns inte med fraser av det senare uttryckssättet i SVEIKASŽMOGUS.lt-korpusen.
⁹ Som kommer att framgå längre fram har dock inte alla för artikelns tematik relevanta termer litauiska motsvarigheter.
Straipsniai / Articles
109
Page 13
ASTA MITKEVIČIENĖ
Huskvalster benämns olika i olika vetenskapliga källor. Detta har delvis också påverkat variationen av termen allergi mot husdammskvalster i medierna. Vid ett vetenskapligt terminologiskt seminarium som hölls 2018 nämnde allergologen R. Dubakienė att det fortfarande finns frågor kring benämningen av detta begrepp (i sina senaste arbeten använder hon själv husdammskvalster). Även om ”[F]örutom husdammskvalster spelar även så kallade förrådskvalster en viktig roll inom allergologin” (Dubakienė 2011: 45), används allergi mot dammkvalster i medierna, såvitt man kan bedöma utifrån de analyserade kollokationerna i DELFI.lt-korpusen, som en synonym till allergi mot husdammskvalster. Det är svårt att avgöra förhållandet mellan allergi mot husdamm och allergi mot husdammskvalster – även om dessa begrepp skiljs åt i SNOMED CT innebär det inte att de skiljs åt i medierna.
2 TABELL. Allergi enligt allergen
DELFI.lt-korpusEn del av ltTenTen14-korpusen (SVEIKASZMOGUS.lt) SNOMED CT allergi mot mat 33¹⁰; matallergi 22; födoämnesallergi 3; allergi mot livsmedel 1 allergi mot mat 44; matallergi 25; födoämnesallergi 1; allergi mot livsmedel 4; allergi mot matallergen 1; matutlöst allergi 1 allergi mot mat allergi mot mjölk 2; allergi mot mjölkprodukter 1 allergi mot mjölk 3; allergi mot mjölkprodukter 1 allergi mot mjölkprodukter allergi mot komjölk 2 allergi mot komjölk 5; allergi mot komjölksprotein 1 jämför [neišversta] allergy to cow’s milk protein¹¹ allergi mot skaldjur 1 – allergi mot skaldjur allergi mot fisk 2; allergi mot fisk 1 allergi mot fisk 3; allergi mot fisk och fiskprodukter 1 allergi mot fisk
¹⁰ Siffran anger frekvensen. I tabellen avgränsas exempelgrupperna med tjockare linjer utifrån allergenklassificeringen (fig. 2).
¹¹ Jfr. ”[A]llergi mot komjölk är ett klassiskt exempel på matallergi [...]. Troligen beror det på att produktionen av antikroppar utlöses av olika komjölksproteiner och deras kombinationer; allergi mot komjölk yttrar sig både som allergiska reaktioner av snabb typ och av långsam typ” (Dubakienė 2011: 321).
110
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIV
Page 14
Terminai ir nebe terminai populiariojoje žiniasklaidoje
allergi mot husdammskvalster 2 allergi mot husdammskvalster 2 husdammskvalsterutlöst allergi 1 allergi mot huskvalster 1 dammkvalsterallergi 5 allergi mot dammkvalster 2 allergi mot dammkvalster 2
allergi mot husdammskvalster 3 allergi mot husdammskvalster 1 allergi mot dammkvalster 2
allergi mot husdammskvalster
allergi mot husdamm 1
allergi mot husdamm 1
allergi mot husdamm
allergi mot fjädrar 1 allergi mot dun och fjädrar 1 allergi mot fjädrar och dun 1
–
allergi mot fjädrar
allergi mot mögel
–
allergi mot mögelsvampar
¹² SNOMED CT anger allergi mot skaldjur, medan begrepp på lägre nivå är allergi mot fisk och allergi mot blötdjur. Det sistnämnda begreppet omfattar allergi mot ostron, allergi mot humrar med mera, det vill säga både blötdjur och kräftdjur. Troligen har en inexakt svensk motsvarighet till allergy to shellfish valts (jfr IATE shellfish – vattenlevande ryggradslösa djur).
Straipsniai / Articles
111
Page 15
ASTA MITKEVIČIENĖ
DELFI.lt tekstynas
ItTenTen14 tekstyno dalis (SVEIKASZMOGUS.lt)
SNOMED CT
allergi mot insekter 1 insektsallergi 1
allergi orsakad av insekter 1
[ei išversta] allergy to insect allergen13
allergi mot insektsstick 1
allergi mot insektsbett 2 allergi mot insektsbett 1
[ei išversta] allergy to insect venom14
allergi mot bin 1 allergi mot bistick 1
allergi mot bistick 1
allergi mot bigift
allergi mot läkemedel 1
allergi mot läkemedel 4 läkemedelsallergi 2 allergi mot mediciner 1
allergi mot läkemedel
allergi mot antibiotika 1
-
[neišversta] allergy to antibiotic
allergi mot kemiska ämnen 1
allergi mot kemiska ämnen 2
- jfr. allergi mot ett ämne15
allergi mot latex 1
allergi mot latex 7
allergi mot latex
allergi mot djur 6 [jfr. allergi mot husdjur 4]
allergi mot djur 1 allergi mot ett djur 1
jfr. [neišversta] allergy to animal protein; sin. animal allergy
allergi mot djurhår 1 [jfr. allergi mot katthår 1, allergi mot katthår 1]
allergi mot djurull 1 djurpälsutlöst allergi 1
allergi mot djurhår
allergi mot katter 5 allergi mot katt 1
-
jfr allergi mot partiklar från katthud, vaccin mot allergi mot katter
allergi mot hundar 4
-
jfr allergi mot partiklar från hundhud, vaccin mot allergi mot hundar
13 ”Insektsallergener är: stickande insekter och insekter som tillhör gruppen inhalationsallergener” (Dubakienė 2011: 55).
14 Jfr. allergi mot insektsstick ME 1, VPLŽ.
15 Jfr. ”allergi mot kemiska ämnen kvarstår hela livet” (Dubakienė 2019: 62).
112
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIV
Page 16
Terminai ir nebe terminai populiariojoje žiniasklaidoje
Allergener kan inte vara fysiska faktorer (kyla, ultravioletta strålar, värme, fuktighet osv.) (Dubakienė 2019: 29). I DELFI.lt-korpusen hittades varierande kombinationer där orden kyla och sol fungerar som attribut, jfr:
a) köldallergi, allergi mot kyla, pseudo-köldallergi;
b) solallergi, egentlig solallergi, allergi mot solen, allergi mot solstrålar, allergi mot solljus.
Kombinationen allergi mot kyla förekommer också i DLKT:s del med facklitteratur (en av kontraindikationerna anges), och dess källa är från 1998. När det undersökta materialet analyserades var den ursprungliga hypotesen att köldallergi, solallergi och deras varianter inte är termer, utan att allergi här används i en icke-terminologisk betydelse. Orsakerna är att den exakta term allergi betecknar ett okänt begrepp, medan besläktade begrepp också betecknas med ordet allergi på grundval av likhet. Den fortsatta undersökningen visade att detta inte stämmer. I den nämnda delen av ltTenTen14-korpusen förekommer också kombinationerna allergi mot kyla (20 belägg) och köldallergi (13).
Som också framgår av sökresultaten på Google används allergi mot kyla / köldallergi även på webbplatser med medicinskt innehåll eller hälsoinnehåll, exempelvis allergomedica.lt, vaistai.lt, l sveikata.lt osv., samt i intervjuer med läkare. Man kan också jämföra rubriken på en artikel registrerad i Litauens universitet för hälsovetenskap publikationsdatabas och publicerad i en populärvetenskaplig tidskrift: ”Nässelutslag och allergi mot kyla” (2007).
R. Dubakienė skriver i en lärobok i allergologi endast om köldurtikaria, medan hon i en populärvetenskaplig bok, när hon behandlar köldurtikaria, använder kombinationen allergi mot kyla (Dubakienė 2019: 204). Utifrån det som har redovisats kan man försiktigt dra slutsatsen att allergi mot kyla / köldallergi för närvarande är en term inom populärvetenskaplig och icke-vetenskaplig diskurs¹⁶.
För att underbygga eller vederlägga denna slutsats skapades automatiskt, med hjälp av Sketch Engines funktioner, en liten Alergijos tekstynas (117 000 ord) bestående av texter från webbplatserna allergomedica.lt och rutadubakiene.com. Sökningen i denna korpus visar att köldallergi och allergi mot kyla används på båda webbplatserna, jfr de informativa kontexterna:
Köldallergi är en av formerna av icke-immunologisk (pseudo)allergi. [allergomedica.lt]
Köldallergi är en typ av allergi som oftast plågar patienter på vintern. [allergomedica.lt]
Först när orsaken har fastställts kan allergi mot kyla, som yttrar sig som nässelutslag, botas. [rutadubakiene.com]
¹⁶ Jfr påståendet ”det finns ingen sådan term som allergi mot kyla” från https:// naujienos.manodaktaras.lt/naujiena/ kodel-salcio-dilgelines-nereiketu-vadinti-alergija-salciui.216efa69-f1bf-11ea-a537-aa00003c90d0.
Straipsniai / Articles
113
Page 17
ASTA MITKEVIČIENĖ
På liknande sätt förhåller det sig med andra fraser – saulės alergija / alergija saulei. I SNOMED CT-ontologin har termen allergy to sunlight inkluderats som synonym till photosensitization caused by sun (utan litauiska motsvarigheter; orsaken benämns på litauiska saulės šviesa). I den nämnda lilla Alergijos tekstyne hittades också fraserna alergija saulei och saulės alergija. Av metalingvistiska kommentarer framgår att alergija saulei inte är en exakt benämning, jfr.:
Forskare försöker fortfarande klarlägga mekanismerna bakom allergi mot solen – eller mer exakt de så kallade fotodermatoserna. [allergomedica.lt] Allergi mot solen är en ”falsk” allergi – en pseudoallergi, vars utveckling inte kräver en allergen–antikroppsreaktion. [rutadubakienė.com]
Särskilt bör den varierande frasen alergija glitimui (2) / alergija gliutenui (2)¹⁷ från DELFI.lt-korpusen nämnas – alergija används här sannolikt antingen i en inexakt terminologisk betydelse i stället för överkänslighet (hyperkänslighet) (jfr. jautrumas gliutenui i SNOMED CT), eller så är hela frasen terminologiskt inexakt; jfr. även:
Celiaki bör inte förväxlas med allergi mot vete och glutenöverkänslighet. [Gyvenimas]¹⁸
En sökning i Google Scholar visar att termen alergija glitimui används i LSMU:s masteruppsatser, men dessa hör till veterinärmedicinens område. Av det Alergijos tekstynas som sammanställdes för denna undersökning framgår att alergija gliutenui har använts några gånger på allergomedica.lt (liksom neceliakinis jautrumas gliutenui, gliuteno netoleravimas), bland annat med följande metalingvistiska kommentar:
Allergi mot vete och allergi mot gluten är inte nödvändigtvis synonymer, [...]. [allergomedica.lt]
Andra attributiva fraser. I DELFI.lt-korpusen används alergija också med attribut som anger plats (akių alergija, odos alergija), tid eller frekvens (pavasarinė alergija / pavasario alergija, sezoninė alergija), subjekt (vaikų
¹⁸ Som det skrivs på webbplatsen för American Academy of Allergy, Asthma & Immunology är allergija gliutenui (eng. gluten allergy) en missvisande term som ofta förväxlas med allergija kviečiams (eng. wheat allergy), och ibland med celiakija (eng. celiac disease); gliuteno netoleravimas (eng. gluten intolerance) är inte en allergi (https://acaai.org/allergies/types/food-allergies/types-food-allergy/wheat-gluten-allergy).
114
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIV
Page 18
Terminal ir nebe terminai populiariojoje žiniasklaidoje
alergiallergi), en annan egenskap (stark allergi, kronisk allergi). Även om de uppräknade exemplen också har registrerats i korpusen SVEIKASŽMOGUS.lt, är det ändå svårt att utan särskilda kunskaper exakt fastställa vilka av dem som verkligen är termer och, om de är termer, om de hör till den vetenskapliga diskursen eller den populärvetenskapliga diskursen.
Som exemplet med frasen allergi mot gluten visar, innebär det inte att frasen är en sammansatt term även om det underordnade ledet i frasen är en term. Denna tanke kan utvecklas vidare – om termens attribut i frasen är en speciallexikal enhet, till exempel ett adjektiv, är frasen inte nödvändigtvis en term, såsom frasen atopisk allergi, som registrerats i den undersökta korpusen (jfr atopi – ”medfödd benägenhet att insjukna i allergiska sjukdomar” AIATŽ).
Av det som sagts framgår att den specialiserade betydelsen av allergi i medierna är bredare jämfört med termens medicinska betydelse. Detta bekräftar påståendet att när termer från fackspråket kommer in i allmänspråket utvidgas deras betydelse oftast och begreppet blir mindre avgränsat (Becker 2016: 397). Å andra sidan verkar allergi inte heller inom medicinen alltid ha använts entydigt. I Medicinos enciklopedijoje (ME I) från 1991 skrevs det exempelvis att allergi även benämner ”överkänslighet mot vilka yttre faktorer som helst (t.ex. buller)” (ME I: 34)19. Följaktligen kan icke-specialister fortfarande använda termer i en föråldrad betydelse, vilket framgår av andra länders forskares arbeten (se Nova 2018: 392).
SLUTSATSER
Undersökningen av användningen i populärmedierna av termen allergi och de sammansatta termer som bildats med den visade att den medicinska betydelsens kärna oftast bevaras där och att de används som termer. Fullständig determinologisering utgör endast 3 procent, och fallen förekommer huvudsakligen i nyhetssektionen. Data från en specialiserad korpus med hälsoinriktade texter stöder också tanken att man vid skrivande om medicinska frågor eller hälsofrågor inte tenderar att dessutom använda termer från området i överförd betydelse. För mer substantiella generaliseringar krävs naturligtvis en undersökning av betydligt fler och mer varierade termers användning.
Användningsuppgifterna för de analyserade termerna kan illustrera det terminologiska påståendet att semantiken hos termer som används i en icke-vetenskaplig diskurs är förändrad. En del av dessa förändringar – bredare betydelse, minskad betydelsemässig avgränsning, andra systemiska relationer, negativ konnotation – är synliga eller kan antydas utifrån informativa kontexter och kollokationer. Konnotationen beror direkt på stil och kontext, men det finns ingen grund för att hävda att de undersökta terminernas betydelser
Om utvecklingen av och den mångtydiga användningen av motsvarande engelska term skriver Igea 2013.19
Straipsniai / Articles
115
Page 19
ASTA MITKEVIČIENĖ
förändringar i omfång och avgränsning har ägt rum just i medierna eller, i vidare bemärkelse, i den icke-vetenskapliga diskursen, eftersom de vetenskapliga begreppen och terminologin själva är dynamiska.
Vid försöken att fastställa vilka attributiva fraser som är termer och vilka som inte är det framkom att sammansatta termer varierar betydligt i medierna, men variation är också utmärkande för språket på specialiserade hälso webbplatser och kan dessutom observeras i den vetenskapliga diskursen. En annan sak är att såväl i medierna som i andra specialisttexter riktade till allmänheten används falska termer (allergi mot kyla). Studien tydliggjorde således också behovet av forskning om termbruket i den litauiska populärvetenskapliga diskursen.
HUVUDKÄLLA
DELFI.lt-texkorpus. Tillgänglig på internet: http://tekstynas.mwe.lt/.
LITTERATUR OCH ÖVRIGA KÄLLOR
AIATŽ – Aiškinamasis imunologijos ir alergologijos terminų žodynas, sud. V. A. Tamošiūnas, R. Dubakienė, A. Žvirblienė, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras, 2012.
Arcimavičienė Liudmila 2005: Cognitive domains of HIV/AIDS in Lithuanian, English and Russian languages. – Kalbotyra 54(1), 17–31.
Becker Holger 2016: Scientific and technical dictionaries; coverage of scientific and technical terms in general dictionaries. – The Oxford Handbook of Lexicography, ed. P. Durkin, Oxford: Oxford University Press, 393–407.
Bitinienė Audronė 2007: Publicistinis stilius, Vilnius: Vilniaus pedagoginio universiteto leidykla.
BŽ – Bendrinės lietuvių kalbos žodynas, elektronisk publikation, huvudredaktör D. Liutkevičienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Tillgänglig på internet: http://bkz.lkki.lt/ [hämtad i januari 2021].
CorALit – Lietuvių mokslo kalbos tekstynas (Corpus Academicum Lithuanicum). Tillgänglig på internet: http://coralit.lt [sökning i november 2020].
Delavigne Valérie 2017: Termanvändning och socioterminologisk variation. Sociala och lokala frågors inverkan på termers rörelse. – Multiple Perspectives on Terminological Variation, red. P. Drouin, A. François, J. Humbley, A. Picton, Amsterdam / Philadelphia: John Benjamins Publishing Company, 32–55. DOI: 10.1075/tlrp.18.02del.
116
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIV
Page 20
Terminai ir nebe terminai populiariojoje žiniasklaidoje
DLKT – Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas, sammanställt av centret för datorlingvistik vid Vytauto Didžiojo universitetas i Kaunas. Tillgänglig på internet: http://tekstynas.vdu.lt/tekstynas/ [sökning i november 2020].
Dubakienė Rūta 2011: Klinikinė alergologija, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.
Dury Pascaline 2008: Framväxten av carbon neutral och compensation carbone: en diakron undersökning av vokabulärens migration från ekologins språk till tidningsspråket och vice versa. – Terminology 14(2), 230–248. DOI: 10.1075/term.14.2.06dur.
DŽ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas (internetversion), huvudredaktör S. Keinys, 7:e korrigerade och kompletterade upplagan, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2015. Tillgänglig på internet: http://lkiis.lki.lt.
Gaidienė Anželika, Liutkevičienė Danutė 2017: Särdrag i betydelsedefinitionen i ”Bendrinės lietuvių kalbos žodyne”: växter och djur. – Bendrinė kalba 90, 1–47. Tillgänglig på internet: http://journals.lki.lt/bendrinekalba/article/view/153.
Gaidienė Anželika, Liutkevičienė Danutė 2020: Begreppet ”augalas” (baserat på en studentenkät). – Acta Linguistica Lithuanica 82, 93–116. Tillgänglig på internet: http://journals.lki.lt/actalinguisticalithuanica/article/view/1026.
Gaivenis Kazimieras 2002: Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla.
Gaivenis Kazimieras 2014: Rinktiniai raštai, sammanställd av J. Gaivenytė-Butler, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.
Halskov Jakob 2005: Undersökning av determinologiseringens egenskaper: DiaSketch. – LAMBDA 29, 39–63.
Humbert-Droz Julie, Picton Aurélie, Condamines Anne 2019: Hur bygger man en korpus för ett verktygsbaserat tillvägagångssätt till determinologisering inom partikelfysikens område? – Research in Corpus Linguistics 7, 1–17. DOI: 10.32714/ricl.07.01.
IATE – Interaktyvioji terminologija Europai. Tillgänglig på internet: https://iate.europa.eu/home [hämtad i mars 2021].
Igea Juan M. 2013: Allergibegreppets historia. – Allergy 68, 966–973.
Keinys Stasys 2005: Dabartinė lietuvių terminologija, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla.
Kvašytė Regina, Papaurelýtė Silvija 2013: Kai kurie koncepto „liga“ bruožai Lietuvos viešajame diskurse. – Filologija 18, 107–117.
Straipsniai / Articles
117
Page 21
ASTA MITKEVIČIENĖ
Lithuanian Web 2014 (ltTenTen14). Tillgänglig online: https://www.sketchengine.eu/lttenten-lithuanian-corpus/ [sökt i februari 2021].
LKKŽ 2019 – Lietuvių kalbos kolokacijų žodynas, red. A. Bielinskienė, L. Boizou, I. Bumbulienė, J. Kovalevskaitė, T. Krilavičius, J. Mandravickaitė, E. Rimkutė, L. Vilkaitė-Lozdienė, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas. Tillgänglig online: http://mwe.lt/wp-content/uploads/2019/02/Lietuvių_kalbos_kolokacijų_zodynas.pdf.
LRTB – Lietuvos Respublikos terminų bankas. Tillgänglig online: http://terminai.vlkk.lt/ [läst i januari 2021].
ME I – Medicinska encyklopedin I: A–M, red. V. J. Grabauskas m.fl., Vilnius: Statliga encyklopediförlaget, 1991.
Meyer Ingrid 2000: Computer Words in Our Everyday Lives: How are they interesting for terminography and lexicography. – Proceedings of the 9th EURALEX International Congress, red. U. Heid, S. Evert, E. Lehmann, Ch. Rohrer, Stuttgart, 39–58. Tillgänglig online: https://euralex.org/publications/computer-words-in-our-everyday-lives-how-are-they-interesting-for-terminography-and-lexicography/.
Meyer Ingrid, Mackintosh Kristen 2000: When terms move into our everyday lives: an overview of de-terminologization. – Terminology 6(1), 111–138.
Mikelionienė Jurgita, Berkmenienė Aušra 2018: Determinologisation of Lithuanian and English Technical Terms: The Case of Apparatus. – Readings in Humanities [Humanities – Arts and Humanities in Progress 3], red. O. Andreica, A. Olteanu, Cham: Springer, 235–246. DOI: 10.1007/978–3–319–66914–4_15.
Myking Johan 2007: No fixed boundaries. – Indeterminacy in Terminology and LSP: Studies in honour of Heribert Picht, red. B. E. Antia, Amsterdam / Philadelphia: John Benjamins Publishing Company, 73–91.
Naktinienė Gertrūda 2002: Specialiosios leksikos pateikimas „Bendrinės lietuvių kalbos žodyne“. – Kalbos kultūra 75, 47–56.
Nová Jana 2018: Terms Embraced by the General Public: How to Cope with Determinologization in the Dictionary? – Proceedings of the XVIII EURALEX International Congress: Lexicography in Global Contexts, red. J. Čibej, V. Gorjanc, I. Kosem, S. Krek, Ljubljana: Ljubljana University Press, 387–398. Tillgänglig online: https://euralex.org/publications/terms-embraced-by-the-general-public-how-to-cope-with-determinologization-in-the-dictionary/.
118
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIV
Page 22
Terminai ir nebe terminai populiariojoje žiniasklaidoje
Renouff Antoinette 2017: Några korpusbaserade iakttagelser om determinologisering. – Neologica 11: La néologie en terminologie, 21–48.
Rudzevičienė Odilija 2015: Barns matallergi: lärobok, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.
TŽŽ 1936 – Internationell ordbok, red. K. Boruta, P. Čepėnas, A. Sirutytė-Čepienienė, [Kaunas]: Spaudos fondas.
TŽŽ 2013 – Internationell ordbok, red. A. Kaulakienė, S. Keinys, B. Kurkulis, V. Račiūnaitė, V. Žalkauskas. Vilnius: Alma littera.
VLEe – Litauiska encyklopedin, elektronisk version, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras. Tillgänglig online: https://www.vle.lt/ [läst januari 2021].
VPLŽ – Handbok om barnomsorg och sjukdomar 1, huvudred. V. Basys, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2005.
Žagar Mojca 2005: Determinologisering (med fysikens terminologi som exempel). – Jezik in slovstvo 50(2), 35–48. Tillgänglig online: https://www.dlib.si/stream/URN:NBN:SI:DOC-S941VDJA/67ca0698-7e9b-430d-bf44-68a1f913156b/PDF.
Žilinskienė Vida 1997: Presentationen av termer i den tredje utgåvan av ”Dabartinės lietuvių kalbos žodynas”. – Acta Linguistica Lithuanica 37, 46–52.
Žilinskienė Vida 2000: Tekniktermer i den tredje utgåvan av ”Dabartinės lietuvių kalbos žodynas”. – Acta Linguistica Lithuanica 43, 176–182.
Župerka Kazimieras 2000: Lingvistiktermer i publicistiken. – Darbai ir dienos 24, 175–182. Tillgänglig online: http://donelaitis.vdu.lt/publikacijos/zuperka.pdf.
www.allergomedica.lt [läst februari 2021].
www.rutadubakiene.com [läst februari 2021].
Багиян Александр 2014: Детерминологизация как результат размытости границ между специальной и общеупотребительной лексикой. – Филологические
Straipsniai / Articles
119
Page 23
ASTA MITKEVIČIENĖ
nauky. Вопросы теории и практики 7(2), 28–33. Tillgänglig på internet: https://www.gra-mota.net/materials/2/2014/7-2/6.html.
С у п е р а н с к а я А л е к с а н д р а, П о д о л ь с к а я Н а т а л и я, В а с и л ь е в а Н а т а л и я 2003: Общая терминология. Вопросы теории, отв. ред. Т. Канделаки, Москва: Едиториал УРСС.
Т а т а р и н о в В и к т о р 2006: Общее терминоведение: энциклопедический словарь, Москва: Московский лицей.
Ш м е л е в а О л ь г а 2010: Изменение сущностных свойств термина в процессе деспециализации и детерминологизации. – Вестник МГОУ 4, 46–52.
Termer och icke-termer i populärmedia
SAMMANFATTNING
Artikeln behandlar användningen av litauiska termer i populära onlinemedier. Syftet med undersökningen var att fastställa i vilken betydelse – specialiserad (terminologisk) eller determinologiserad – de språkliga enheter som fungerar som termer inom medicinen används i onlinemedier samt att identifiera andra semantiska förändringar hos dessa termer. Artikeln visar terminologins dynamik.
Undersökningens objekt är den medicinska termen alergija ’allergi’ och de sammansatta termer som bildats med den. DELFI.lt-korpusen, som består av texter publicerade på nyhetsportalen med samma namn under perioden 2014–2016, valdes som huvudsaklig källa för studien. Traditionella metoder för korpusanalys tillämpades: analys av alergi*-konkordans, kunskapsrika kontexter och kollokationer. Korpusdata jämfördes med data från texter inom allergologin och strukturerade terminologiska resurser (t.ex. SNOMED CT osv.).
Studien av användningen av termen alergija ’allergi’ och de sammansatta termer som bildats med den i populärmedier visade att kärnan i den medicinska betydelsen vanligtvis bevaras och att de används som termer. Fallen av fullständig determinologisering utgör knappt 3 procent och förekommer huvudsakligen under rubriken Nyheter. Data från korpusen med specialiserat medicinskt innehåll stöder också uppfattningen att det, när man skriver om medicin eller hälsa, inte är vanligt att använda termer från området i bildlig betydelse. För att möjliggöra mer välgrundade generaliseringar bör studien naturligtvis omfatta ett betydligt större antal och en större mångfald av termer.
De data som framkom genom analysen av användningen av de aktuella termerna kan illustrera terminologins påstående att semantiken hos termer som används i icke-vetenskaplig diskurs genomgår vissa förändringar. En del av dessa förändringar – en bredare betydelse, den minskade
120
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIV
Page 24
Terminai ir nebe terminai populiariojoje žiniasklaidoje
betydelsens bestämdhet, olika systemiska relationer och den negativa konnotationen – framgår eller antyds genom kunskapsrika kontexter och kollokationer. Konnotationen beror direkt på stil och kontext, men det finns ingen grund för att hävda att förändringarna i de aktuella terminernas omfång och bestämdhet har ägt rum specifikt i medierna eller, mer allmänt, i den icke-vetenskapliga diskursen, eftersom de vetenskapliga begreppen och termerna själva är dynamiska.
När man försökte fastställa vilka attributiva fraser som är termer och vilka som inte är det, visade det sig att sammansatta termer varierar kraftigt i medierna, men variation förekommer också i språket på en specialiserad hälsowebbplats; den återfinns även i den vetenskapliga diskursen. Dessutom förekommer pseudotermer (t.ex. alergija šalčiui ‘köldallergi’) inte bara i medierna utan också i andra facktexter avsedda för allmänheten. Därför pekade undersökningen också på behovet av forskning med fokus på termanvändningen i den litauiska diskursen för popularisering av vetenskap.
