Personbeteckningar i datorordböcker

ALVYDAS UMBRASAS

Lietuvių kalbos institutas

NYCKELORD: datorvetenskap, termordbok, termer som betecknar personer, avledning, lånord, term

Terminologiforskningen omfattar olika begrepp, men personbeteckningar kan räknas till sådant som diskuteras mycket sällan i ett terminologiskt sammanhang. Inom naturvetenskaperna förefaller personbeteckningar inte vara särskilt aktuella; inom tekniska vetenskaper behövs de ibland, men det är troligt att de mest utvecklade systemen för personbeteckningar finns inom samhällsvetenskaperna, eftersom dessa vetenskapers studieobjekt är människors relationer i samhället. Inom litauisk terminologi har personbeteckningar undersökts i ringa utsträckning; i allmänhet har man ansett att benämningar på aktörer är problematiska som terminologi och att exempelvis yrkesbeteckningar inte benämner personer som utgör begrepp inom den vetenskap som studerar dessa yrken (Gaivenis 2002: 31). Forskning visar dock att personbeteckningar åtminstone inom samhällsvetenskaperna utgör en betydande del av terminologin. Exempelvis har en undersökning av den litauiska juridiska terminologin från 1918–1940 visat att termer som betecknar personer utgör nästan en sjundedel av de juridiska termer som då användes i lagtexterna (Umbrasas 2005: 107). Att antalet var relativt stort berodde naturligtvis delvis på den dåtida terminologins synonymrikedom, men synonymi förekommer även i dag. Den nutida litauiska juridiska terminologin har inte undersökts med avseende på personbeteckningar. Det kan dessutom inte uteslutas att undersökningar av områdets texter och terminografi skulle ge olika resultat, det vill säga att vissa personbeteckningar som är aktuella inom området kanske inte kommer med i terminografin.

Kazimieras Gaivenis sakė, kad kalbininkas nėra kalbotyros terminas (Gaivenis 2002: 31), todėl nekeista, kad Kalbotyros terminų žodyne (KTŽ 1990) nei kalbininko, nei terminologo nėra. Nėra terminologo ir Mokomajame terminologijos žodynėlyje (MTŽ 2005), bet ar tikrai pagrįstai? Kur tokiam terminui būti? Bene pirmasis ir vienintelis terminų žodynas, kuriame

Terminologija | 2018 | 25

107

apibrėžtas terminas terminologas, yra Vertimo studijų žodynas (VŠŽ 2014). Jame teikiama: terminologas (angl. terminologist, it. terminologo, pranc. terminologue, vok. Terminologe, rus. терминолог) – „asmuo, sistemingai tiriantis tam tikros srities sąvokų pavadinimus (terminus). Jis turi išmanyti tam tikrą mokslo ar technikos sritį ir turėti lingvistinių žinių“. Žodyne kartu apibrėžta nemažai vertimo kontekste aktualių asmenis įvardijančių terminų, tik kiek keista, kad neįdėta gimininė sąvoka vertėjas, tačiau gerai, kad apibrėžti įvairūs rūšiniai terminai: gestų kalbos vertėjas, prisiekusysis vertėjas, teisės srities vertėjas, teismų vertėjas, vertėjas raštu, vertėjas vedlys, vertėjas žodžiu ir kt.

Hur ser det ut med personbeteckningar inom datorvetenskapen? Denna artikel syftar till att i någon mån bidra till svaret på den frågan. Målet är att fastställa vilka personbeteckningar som tas upp i datorvetenskapens terminografi och att med en beskrivande metod undersöka hur de kommer till uttryck med avseende på bildning och ursprung (med hänsyn till termernas nyhet och unikhet i jämförelse med andra områden). Man försöker ange termernas betydelser¹ (men termerna förklaras inte i alla ordböcker), men begreppsliga aspekter behandlas i liten utsträckning, och därför tas frågor om synonymi bara upp ibland; större uppmärksamhet ägnas åt termernas form. Underordnade termer undersöks utifrån huvudleden (grupper ordnas i bon). Totalt har omkring 120 olika ord som betecknar personer samlats in; i datorordböckerna anges de som överordnade (enordiga) termer eller som huvudleder i sammansatta termer.

Materialet till undersökningen samlades in från flera mer betydande dator- och informatikordböcker, ofta av ansenlig omfattning och utgivna vid olika tidpunkter (se förteckningen över undersökta källor i slutet av artikeln). Även en telekommunikationstermordbok (ATTŽ) togs med, eftersom datorvetenskap och telekommunikation är tekniskt förbundna och har många gemensamma termer.

Det finns få enkla litauiska ord inom datavetenskapen som betecknar personer, det vill säga ord som inte kan delas upp morfologiskt; endast ett fåtal har påträffats i ordböckerna. En diskussion om personer kan lämpligen inledas med ordet person. Som ett enordigt term inom datavetenskapen är det tydligen inte särskilt relevant, men det förekommer i sammansättningar, till exempel registrerande person (eng. registrant) ŠKPTŽ, jfr. även instruerad person (eng. instructed person) ATTŽ, kvalificerad person (eng. skilled person) ATTŽ. Ordet terminologiseras också och får en egen betydelse inom datavetenskapen

¹ Källans förkortning, från vilken betydelseförklaringen (definitionen) hämtats, är understruken.

108

Alvydas Umbrasas | Asmenų pavadinimai kompiuterijos žodynuose

gäst ”en användare av ett datorsystem utan konto (som inte har registrerat sig)” (eng. guest) ŠKPTŽ, EKŽ₂, AKTŽ. I ordböcker inom det undersökta området tas också ord med, kan man säga, icke-specialiserad betydelse som betecknar personer, till exempel medlem² (eng. member) ŠKPTŽ, jfr. gruppmedlemmar (eng. membership) LŽ, släktskaps- eller liknande termer, till exempel: kvinna (eng. female) ŠKPTŽ, barn (eng. children) ŠKPTŽ, man (eng. male) ŠKPTŽ. När ett begrepp beskrivs behövs också ordet människa; uttrycket människa som systemelement (eng. human element) anges i ALKTŽ.

De flesta personbetecknande termer som tas upp i datavetenskapliga ordböcker är avledningar. Den vanligaste suffix-tojas. Oftast anges terminologiserade eller transterminologiserade (övertagna från andra områden) avledningar, t.ex.:

samordnare (eng. customer [field] engineer) IŽ;

tillverkare (eng. manufacturer, producer) IŽ, ALKTŽ, datortillverkare (eng. computer manufacturer) IŽ, programvarutillverkare (eng. software manufacturer) IŽ;

trollkarl ”specialist på datormagi, begåvad programmerare” (eng. wizard) ALKTŽ;

provokatör (eng. flamer) ŠKPTŽ;

lärare (eng. tutor) ALKTŽ;

sökare (eng. finder) ALKTŽ;

moderator ”person som övervakar en nyhetsgrupp, e-postgrupp eller ett forum och reglerar vilken information som sprids i gruppen” (eng. moderator) EKŽ₂, AKTŽ, e-postlistemoderator (eng. mailing list moderator) ŠKPTŽ;

lurker ”passiv deltagare i en e-postgrupp, nyhetsgrupp eller chattkanal, som tar emot brev eller meddelanden men inte själv skickar några” (eng. lurker) AKTŽ;

anställd (eng. employee) ŠKPTŽ;

granskare (eng. reviewers) ŠKPTŽ;

ägare ”person med obegränsade rättigheter till resurser” (eng. owner) AKTŽ.

Vissa avledningar, särskilt sådana med mer allmän betydelse, anges inte separat utan ingår i sammansättningar, t.ex.:

anställd – anställd vid en informationstjänst (eng. documentalist) ALKTŽ, junior forskare (eng. junior scientist) ALKTŽ, senior forskare (eng. senior scientist) ALKTŽ (numera är det annars vanligt att använda vetenskaplig medarbetare, snarare än vetenskaplig);

läsare – mediebibliotekets läsare (eng. media librarian) ŠKPTŽ;

² Detta ord används också i en icke-personlig betydelse, jfr. aritmetisk term (eng. arithmetic term IŽ.

Terminologija | 2018 | 25

109

sudarytojas – programų s u d a r y t o j a s (angl. program writer) ALKTŽ, taikomo-sios programinės įrangos s u d a r y t o j a s (angl. application developer) ALKTŽ; tyrinėtojas – nekvalifikuotas t y r i n ė t o j a s (angl. low-rated analyst) ALKTŽ.

Kompiuterijos naujadarų³ galima būtų laikyti nebent terminą naršytojas, kuris bendrojoje leksikografijoje anksčiau nefiksuotas, žodis plinta daugiausia interneto kontekste, yra LKND (aiškinama „kas daug laiko⁴ praleidžia naršydamas internete“). ŠKPTŽ teikiama tinklo n a r š y t o j a s (angl. nethead, network surfer, surfer, cyber surfer, cybernaut), žiniatinklio n a r š y t o j a s (angl. Web surfer), abiem atvejais kaip sinonimas nurodomas infonautas.

En del av de personbeteckningar som bildats med det undersökta suffixet och upptas i databehandlingsordböcker är hybrider. De är också ofta hämtade från andra områden, dvs. inte särskilt skapade för databehandlingens behov, t.ex.:

modellör (eng. modeler, simulationist) ALKTŽ; projektör (eng. designer) ALKTŽ, programvaru d e s i g n e r (eng. software designer) ALKTŽ, system d e s i g n e r (eng. system designer) ALKTŽ; krypterare (eng. coder) ALKTŽ; sändare (eng. broadcaster) ŠKPTŽ.

Som nybildningar inom databehandling skulle hybriderna kodare ”person som utför kodning” (eng. coder, encoder) IŽ, ALKTŽ, AKTŽ, programmerare ”person som skapar, testar, förbättrar och underhåller program” (eng. programmer, coder) IŽ, ALKTŽ, EKŽ₂, AKTŽ betraktas. Med den senare termen bildas många sammansättningar i ordböckerna, t.ex.:

junior p r o g r a m m e r a r e (eng. junior programmer) IŽ, ALKTŽ; konservativ p r o g r a m m e r a r e (eng. traditionbound programmer, tradition-bound programmer) IŽ, ALKTŽ; p r o g r a m m e r a r e analytiker (eng. programmer analyst) IŽ; reserv p r o g r a m m e r a r e (eng. backup programmer) ALKTŽ; system p r o g r a m m e r a r e ”programmerare som skriver systemprogram” (eng. system programmer) IŽ, AKTŽ, system p r o g r a m m e r a r e (eng. system programmer, analyst-programmer, toolsmith) ALKTŽ; begåvad p r o g r a m m e r a r e (eng. programmer of ability) ALKTŽ; programmerare med medelgod kompetens (eng. average programmer) ALKTŽ; lokal p r o g r a m m e r a r e (eng. on-site programmer) ALKTŽ;

³ Kriterierna för nybildningar är ganska relativa; tidpunkten då ett ord uppstår är inte alltid klar, och en överenskommen gräns behövs. Som nyhetskriterium kan man betrakta att ordet saknas i de viktigaste allmänna ordböckerna – LKŽe och DLKŽ₇ (men dessa källor motbevisar inte nyheten om ordet har tagits in där från databehandlingssammanhang, till exempel programuotojas), och även ordböcker inom andra områden bör beaktas.

⁴ Det har påpekats att egenskapen ”mycket tid” kan vara överflödig i bruket (Murmulaitytė 2016: 7), och detta verkar ganska välgrundat.

110

Alvydas Umbrasas | Asmenų pavadinimai kompiuterijos žodynuose

seniorprogrammerare (eng. senior programmer) ALKTŽ;

chefsprogrammerare (eng. chief programmer) IŽ, ALKTŽ.

När ordböckerna saknar definitioner eller åtminstone korta förklaringar är det inte alltid klart om en person avses. Eftersom de engelska motsvarigheterna också kan beteckna något som inte är en person (och i den aktuella kontexten ofta gör det), kan man ifrågasätta om de litauiska motsvarigheterna, som alltid syftar på en person, verkligen motsvarar innebörden och är lämpligt valda, till exempel:

byggare (eng. builder) ALKTŽ, programbyggare (eng. program builder) ALKTŽ, systembyggare (eng. system builder) ALKTŽ;

profilerare (eng. profiler) ALKTŽ, exekveringsprofilerare för huvudprogram (eng. execution profiler) ALKTŽ;

webbläsare – webbsidans webbläsare (eng. Web spider, Web crawler, Web worm) ŠKPTŽ;

navigator (eng. navigator) ŠKPTŽ.

Särskilt bör termen användare nämnas: ”fysisk eller juridisk person, eller en grupp av sådana personer, som använder en dator, dess programvara, data och alla andra informationsresurser” (eng. user, consumer, subscriber) IŽ, ALKTŽ, ŠKPTŽ, LŽ, ATTŽ, AKTŽ. Den utmärker sig genom den största variationen av undertyper. Sammansättningar visar ofta användarens erfarenhet, status, beteendemönster, förekomsten av vissa funktioner, tillhörighet till den ena eller andra gruppen och liknande, till exempel:

anonym användare (eng. anonymous user) ŠKPTŽ;

tillfällig användare (eng. casual user) ALKTŽ;

användare i interaktivt läge (eng. interactive user) IŽ;

tillfällig användare (eng. ad hoc user) ALKTŽ;

slutanvändare (eng. end user, ultimate user) ALKTŽ;

interaktiv användare ”som arbetar i dialogläge” (eng. interactive user) ALKTŽ;

kommersiell användare ”som betalar för datortid” (eng. real user) ALKTŽ;

ny användare ”användare som inte registrerats i systemet före sin första inloggning” (eng. first-time user) ALKTŽ, ATTŽ;

odisciplinerad (som inte följer reglerna) användare (eng. tough user) ALKTŽ;

icke schemalagd användare (eng. nonscheduled user) IŽ;

datorovan användare (eng. computer-naive) ALKTŽ;

fjärranvändare ”användare som arbetar med en fjärransluten terminalenhet” (eng. remote user) IŽ, ATTŽ;

huvudanvändare (eng. root user) LŽ;

utbildad användare (eng. trained user) IŽ;

Terminologija | 2018 | 25

111

sista a n v ä n d a r e (eng. last user) ŠKPTŽ;

erfaren a n v ä n d a r e ”användare av en dator eller dess programvara som har erfarenhet av att arbeta med sådan utrustning eller enskilda komponenter av den” (eng. advanced user) AKTŽ;

enskild a n v ä n d a r e (eng. single user) LŽ;

nybörjare a n v ä n d a r e (eng. novice user) ALKTŽ;

ansluten a n v ä n d a r e (eng. connected user) ŠKPTŽ;

privilegierad a n v ä n d a r e ”användare med fler rättigheter, t.ex. högre prioritet” (eng. privileged user, privileged operator, superuser) IŽ, ALKTŽ, ATTŽ;

direkt a n v ä n d a r e ”användare som deltar i behandlingen av meddelanden genom att direkt använda ett meddelandeöverföringssystem” (eng. direct user) ATTŽ;

fjärrarbetande a n v ä n d a r e (eng. telecommuter, remote user) ALKTŽ;

sluten a n v ä n d a r e (eng. closed user) IŽ;

styrande a n v ä n d a r e (eng. superuser) LŽ;

lokal a n v ä n d a r e (eng. local user) ALKTŽ.

Mer sällan avses ett objekt⁵ som användaren arbetar med och som hens handlingar riktas mot, t.ex.:

datoranvändare (eng. liveware) ALKTŽ;

”Netscape”-användare (eng. Netscape user) ŠKPTŽ;

tjänsteanvändare ”slutanvändare som använder nätverkstjänster” (eng. service user) ATTŽ;

terminalanvändare (eng. terminal user, terminal operator) IŽ, ALKTŽ;

videotexanvändare ”person som via en videotexterminal använder de tjänster som videotextjänsten tillhandahåller” (eng. videotex user) ATTŽ.

En del termer har positiva och negativa oppositionella motsvarigheter (prefixet ne– används), t.ex.:

roaminganvändare (eng. roaming user) ŠKPTŽ – icke-roaminganvändare (eng. non-roamed subscriber) ŠKPTŽ;

kvalificerad användare (eng. advanced user, computer-literate user, expert user, skilled user, trained user) ALKTŽ – okvalificerad användare (eng. lay user, naive user, unskilled user) ALKTŽ;

prioriterad användare (eng. high-priority user) IŽ, ALKTŽ – icke-prioriterad användare (eng. low-priority user) ALKTŽ.

Ibland varierar prefixed och icke-prefixed former samt bestämda och obestämda former; jfr:

registrerad användare ”person, firma, bolag eller annan institution som har tillstånd att använda de tjänster som tjänsteleverantören tillhandahåller” (eng. authorised user, scheduled user) ATTŽ;

⁵I ingen av de granskade ordböckerna finns den aktuella termen internetanvändare.

112

Alvydas Umbrasas | Asmenų pavadinimai kompiuterijos žodynuose

registrerad användare (eng. scheduled user, real user) ALKTŽ;

registrerad användare (eng. authorized user) IŽ;

auktoriserad (registrerad) användare (eng. authorised user) ALKTŽ;

oregistrerad användare ”användare av en tjänst eller tjänster som inte har registrerat sig hos tjänsteleverantörens organisation” (eng. nonauthorised user, non-scheduled user) ATTŽ;

oregistrerad (obehörig) användare (eng. unauthorised user) ALKTŽ;

oregistrerad användare (eng. nonauthorized [unauthorized] user) IŽ.

I princip kan både bestämd och obestämd form försvaras här. Bestämd form ökar graden av bestämdhet och framhäver den klassificerande karaktären. Det bör noteras att även om termen vartotojas används i de flesta datavetenskapliga ordböcker, inklusive de senaste, användes naudotojas (eng. user) i EKŽ₂. De artspecifika termerna skiljer sig följaktligen också åt (EKŽ₂ innehåller få sådana); jfr galutinis naudotojas (eng. end user) i EKŽ₂ och galutinis vartotojas (eng. end user, ultimate user) i IŽ, ATTŽ, AKTŽ, numatytasis naudotojas (eng. default user) i EKŽ₂ och numatytasis vartotojas (eng. default user) i AKTŽ. Definitionerna visar att begreppen är identiska, till exempel:

galutinis naudotojas ”en person som använder en dator eller dess programvara i enlighet med deras avsedda användning och drar nytta av resultaten av deras arbete, inte som en komponent för att sätta samman, utveckla eller tillverka andra program eller system” EKŽ₂ – galutinis vartotojas ”en person som använder programvara för dess avsedda ändamål för att uppnå arbetsresultat, inte som en komponent för att sätta samman eller utveckla andra program” AKTŽ; numatytasis naudotojas ”en användare vars profil blir utgångsvärde för en nyregistrerad profil, dvs. när en ny användarprofil skapas kopieras standardanvändarens profil till den” EKŽ₂ – numatytasis vartotojas ”en användare vars profil blir utgångsvärde för en nyregistrerad profil, dvs. när en ny användarprofil skapas kopieras standardanvändarens profil till den” AKTŽ.

Som framgår används termen vartotojas i den senaste förklarande ordboken; motsvarande artspecifika termer har också ändrats i den senaste upplagan av EKŽ (den har inte getts ut i bokform utan publiceras på webbplatsen www.raštija.lt). I den senare har de artspecifika termerna med ledet naudotojas tagits med som synonymer i hänvisningsartiklar som leder till motsvarande termer med ledet vartotojas. Däremot har de överordnade termerna naudotojas och vartotojas tagits med båda som självständiga uppslagsord och förklaras som ”en fysisk eller juridisk person, eller en grupp sådana personer, som använder något” respektive ”en person eller en grupp sådana personer som konsumerar något” (formuleringen i den första definitionen bör ses över). Vid båda termerna anges att ”de ibland används synonymt, men ur

Terminologija | 2018 | 25

113

De är i själva verket inte synonymer, eftersom de anger olika relationer mellan en person och ett föremål — att konsumera eller använda det.” Redan för ett decennium sedan skrev en av författarna till EKŽ²: ”Det är vanligt att säga att vi konsumerar mat, läkemedel och ord, medan vi använder mark, sjöar, byggnader och maskiner. Men vad gör vi med datorn och dess programvara? Det verkar inte riktigt passa att konsumera en dator; vi använder den. Programmen är osynliga, lagrade på diskar. Kanske konsumerar vi dem på samma sätt som luft? Program har emellertid en intressant egenskap. När vi har skaffat dem får vi använda dem endast enligt de regler som anges i licenserna. Oftast får vi inte rätt att kopiera, demontera eller modifiera dem. Program ska hanteras ungefär som ett hyrt eller lånat föremål. Därför passar användning ännu bättre här än konsumtion. Vi är alltså användare av datorer och deras program (inte konsumenter), och vi använder datorer, vi konsumerar dem inte” (Grigas 2007: 4). Det är väl i stort sett riktigt sagt, men språkbruket visar att gränserna mellan användning och konsumtion inte alltid är lika tydliga som i sammanhang som gäller mat, läkemedel, ord och liknande. Både datorer och program är hjälpmedel, verktyg (vissa fysiska, andra virtuella), och de kan både användas och konsumeras. Användning är i grunden en typ av konsumtion; DLKŽ⁷ anger att använda betyder ”bruka som medel eller verktyg för att uppnå något”. I LKŽ hittar vi sådana exempel: Jag kan inte klara mig med andra redskap, men jag är van att använda yxan BsP1114(Tlž). Vi har inte haft tillfälle att använda sådana yxor Lkv. För att luckra jorden använde man förr en träplog, senare förstärkt med en järnskodd bill. Jag använder en skära när jag går ut för att rensa i trädgården Y1. Jag skulle ha använt en stålskära, en stålskära, inte en blank sabel LB98. Bland betydelseförklaringarna i DLKŽ⁷ hittar man också liknande språkbruk: en liten räfsa ”en liten räfsa som används för att forma en kärve när man skär med skära”, lins ”en ljusbrytande hinna som används i stället för glasögon”, pincett ”en liten tång för att gripa små föremål, som används inom medicin och i laboratorier”. Numera skulle vi antagligen vara benägna att säga används här, men samtidigt visar språkbruket att begreppet konsument har blivit universellt: konsumenten både konsumerar och använder (jämfört med engelskan omfattar det både user och consumer), och därför är uttryck som programkonsument och datorkonsument inte överraskande. I grund och botten kan man här säga både konsument och användare, men det allmänna systemet lutar åt konsument.”

Jämfört med avledningar med suffixet -tojas uppvisar personbeteckningar med suffixet -ėjas inom datavetenskap något mindre variation, men de är också ganska talrika. En genomgång av datavetenskapliga ordböcker visade inga hybrida avledningar med detta suffix-

114 Alvydas Umbrasas | Asmenų pavadinimai kompiuterijos žodynuose

avledningssuffix; alla är litauiska och kan betraktas som terminologiserade eller transterminologiserade, till exempel:

utförare (eng. performer) ŠKPTŽ;

anropare (eng. calling party) IŽ;

begärande ”en abonnent, användare eller systemkomponent som vänder sig till en tjänst” (eng. requestor) IŽ, ŠKPTŽ, ATTŽ;

skapare (eng. builder, creator, manufacturer) ALKTŽ, programvarusystemets skapare (eng. software programmer) ALKTŽ;

anropare ”den person som anropar” (eng. invoker) ŠKPTŽ;

spelare (eng. player) IŽ;

försäljare (eng. vendor) ŠKPTŽ;

rådgivare (eng. guru) ŠKPTŽ;

presentatör (eng. presenter) ŠKPTŽ;

intrångsgörare ”en person som försöker tränga in i ett skyddat system” (eng. violator) ALKTŽ;

efterträdare (eng. successor) IŽ;

avsändare ”den person som sänder försändelsen, vars e-postadress anges i fältet ”från” i e-brevets rubrik” (eng. sender) IŽ, ATTŽ, EKŽ₂, AKTŽ, avsändare eller mottagare (eng. originator/recipient) ŠKPTŽ, meddelandeavsändare ”meddelandets ursprungliga källa” (eng. sender, message originator) ALKTŽ, ATTŽ.

Vissa avledningar förekommer endast i sammansättningar, till exempel:

installatör – installatör av programvara (eng. implementor) ŠKPTŽ;

telefonhackare – telefonisk hackare (eng. phreaker) ŠKPTŽ;

assistent – chefsprogrammerarens assistent (eng. assistant chief programmer) ALKTŽ;

vidarebefordrare – anonym vidarebefordrare (eng. anonymous remailer) ŠKPTŽ;

utvecklare – utvecklare av elektronisk affärsverksamhet (eng. e-business enhancer) ŠKPTŽ;

orsakare – den som orsakar en översvämning (eng. spammer) ŠKPTŽ.

Det bör noteras att till exempel orden anropare, installatör inte finns i vare sig DLKŽ₇ eller LKŽe, även om anropa, installera finns med. Dessa beteckningar på aktörer är systematiska, så det är knappast rimligt att betrakta dem som nybildningar inom datavetenskap; det handlar snarare om luckor i den allmänna lexikografin. Å andra sidan kan det vara så att orden inte togs med i DLKŽ₇ eftersom en användning av former utan prefix, som bättre motsvarar normernas tendens, är mer sannolik. Exempelvis finns inlämnare, vidarebefordrare med i LKŽe, men inte i DLKŽ₇.

De mest omfattande ordfamiljerna finns bland termer som omfattar aspekter av att ta emot eller tillhandahålla något. Ett sådant personbetecknande term är mottagare ”adressat som tar emot ett elektroniskt brev eller någon annan elektronisk försändelse” (eng. recipient, receiver, acceptor) IŽ, ŠKPTŽ, ATTŽ, EKŽ₂, AKTŽ. Med det samman-

Terminologija | 2018 | 25

115

bildas åtskilliga arttermer (främst inom telekommunikationsområdet, där meddelandemottagare klassificeras), till exempel:

av mottagaren utsedd alternativ m o t t a g a r e ”användare eller mottagarlista (om en sådan finns) som kan väljas av den utsedda mottagaren eller av en alternativ avsändare som utsetts av avsändaren, eller som är en listmottagare för omdirigering av meddelandet” (eng. recipient-assigned alternate recipient) ATTŽ;

ruttad m o t t a g a r e (eng. routing recipient) ŠKPTŽ;

kopiemottagare ”mottagare till vilken meddelandet inte är direkt adresserat, men som har tagits med i mottagarlistan för att informeras” (eng. copy recipient, secondary recipient) ATTŽ;

dold m o t t a g a r e ”mottagare som inte kan röjas för andra mottagare av samma meddelande” (eng. blind-copy recipient) ATTŽ;

avsedd m o t t a g a r e ”en av användarna eller mottagarlistorna som avsändaren anger som avsedd mottagare av meddelandet” (eng. intended recipient) ATTŽ;

alternativ m o t t a g a r e ”i samband med meddelandebehandling: användare eller mottagarlista som avsändaren kan (men inte nödvändigtvis måste) vända sig till med en begäran om att ett meddelande eller en informationsobjektkopia ska levereras till denne endast om de inte kan levereras till en viss primärmottagare” (eng. alternate recipient) ATTŽ;

ersättningsmottagare ”användare eller mottagarlista som den primära mottagaren, en alternativ mottagare eller en registrerad mottagare kan välja för omdirigering av meddelanden” (eng. substitute recipient) ATTŽ;

prioriterad m o t t a g a r e ”en av användarna eller mottagarlistorna som avsändaren väljer som prioriterad destinationspunkt för meddelandet” (eng. preferred recipient) ATTŽ;

listmottagare ”användare eller mottagarlista till vilken ett meddelande levereras när mottagarlistan expanderas” (eng. member recipient) ATTŽ;

av avsändaren utsedd alternativ m o t t a g a r e ”användare eller mottagarlista (om en sådan finns) till vilken avsändaren begär att meddelandet ska levereras om det inte kan levereras till en viss utsedd mottagare” (eng. originator-specified alternate recipient) ATTŽ.

Termen leverantör (eng. provider, supplier) används i ŠKPTŽ vanligen om tjänster – tjänsteleverantör ”en enhet (en fysisk person, en privaträttslig juridisk person, en offentligrättslig juridisk person eller en grupp sådana personer) som tillhandahåller vissa tjänster <....>” (eng. service provider) ATTŽ, AKTŽ. Som framgår av definitionen omfattar begreppet fysiska och juridiska personer⁶. När

⁶Det är sannolikt Europeiska unionens lagstiftning som har medfört att den homonyma termen person i vår rätt på senare tid allt oftare används som en term som omfattar både fysiska och juridiska personer. Tidigare var detta inte brukligt; vanligen uppfattades person som en fysisk person, och annars angavs alltid ett bestämningsord. Även med bestämningsordet juridisk anser Pranas Kniūkšta att termen förvanskar betydelsen av ordet person, men är acceptabel eftersom den inte inkräktar på språksystemet. Enligt honom hade man också kunnat finna bättre termer, till exempel juridisk person (Kniūkšta 1999: 18–19).

116

Alvydas Umbrasas | Asmenų pavadinimai kompiuterijos žodynuose

vilka aktörsbeteckningar som lämpar sig för att beteckna både den ena och den andra typen av personer, även om detta inte alltid anges i ordboksdefinitionerna (eller så saknas definitioner helt). Av de definitioner som hittats i ordböckerna (främst ATTŽ) framgår att endast juridiska personer ofta nämns, men enligt gällande rätt skulle begreppet åtminstone teoretiskt kunna omfatta även fysiska personer (även om detta inte nödvändigtvis tillämpas i Litauen), till exempel:

molntjänstleverantör ”leverantör som tillhandahåller molnplattformar, molninfrastruktur, molnapplikationer, molndatalagring och andra molntjänster” (eng. cloud provider) AKTŽ;

informationsleverantör (eng. information provider) ŠKPTŽ;

internetleverantör (eng. Internet service provider) ŠKPTŽ, internetleverantör ”företag som ger tillgång till internettjänster, såsom webben och Gopher” (eng. internet service provider, internet access provider) ATTŽ;

nättjänstleverantör ”organisation eller institution som bedriver verksamhet inom nättjänster” (eng. network service provider) ATTŽ;

nätleverantör ”organisation som tillhandahåller ett nät för telekommunikationstjänster. Om samma organisation erbjuder tjänster blir den också tjänsteleverantör” (eng. network provider) ATTŽ;

innehållsleverantör (eng. content provider) ŠKPTŽ;

videotexttjänsteleverantör ”organisation som ansvarar för att tillhandahålla videotexttjänster till användaren” (eng. videotex service provider) ATTŽ;

leverantör av videotextkommunikationsnät ”organisation som enligt avtal med videotexttjänsteleverantören ansvarar för att upprätta förbindelser mellan användarnas terminaler, informera användarna och/eller tillhandahålla tjänster via videotextens värddatorer” (eng. videotex communications network provider) ATTŽ;

webbtjänstleverantör ”företag som ger kunder med telefonlinje och modem tillgång till internet och webben” (eng. Web service provider, Web provider) ATTŽ.

Fysiska och juridiska personer omfattas också av den liknande termen leverantör (eng. source, supplier, provider) ALKTŽ, ŠKPTŽ. Skillnaden är bara att tillhandahållare vanligtvis används om tjänster, medan leverantör används om konkreta varor. Det finns få underordnade termer i ordböckerna, till exempel: (dator- och programvaruleverantör (eng. vendor) ALKTŽ, leverantör av kompletta system (eng. turnkey vendor) ALKTŽ. Som motsvarighet till eng. third-party supplier anger ALKTŽ flera termer: oberoende leverantör, tillfällig leverantör, mellanhandlande leverantör. I huvudsak betecknar även mellanhand samma sak (eng. third-party vendor) ALKTŽ.

Terminologija | 2018 | 25

117

En ganska betydande grupp av termer utgörs av personbeteckningar med suffixet priesaga –ininkas. De tidigare nämnda suffixavledningarna bygger på verb och betecknar den som utför en handling, medan stammen till avledningar med –ininkas oftast är ett substantiv. Personer betecknas vanligen med avledningar utifrån yrke, verksamhetens art och liknande. I datavetenskapliga ordböcker har man främst tagit med avledningar som redan används i språket inom andra områden, till exempel:

trollkarl (eng. wizard) ALKTŽ;

vetenskapsman (eng. scientist) ALKTŽ;

bidragsgivare ”en fysisk person som har bidragit till utvecklingen, tillverkningen eller distributionen av ett datorobjekt, men inte blivit medupphovsman till eller ägare av hela produkten” (eng. contributor) EKŽ², AKTŽ;

chef (eng. manager) ALKTŽ;

chef – postchef (eng. postmaster) ŠKPTŽ, webbchef (eng. webmaster) ŠKPTŽ.

En avledningsmässigt annorlunda bildning (med pronomen som bas) är ägare (eng. owner) IŽ, ALKTŽ, ŠKPTŽ, LŽ; med denna term anges flera specifika termer: data bank owner (eng. data bank owner) IŽ, data owner (eng. data owner) IŽ, ŠKPTŽ, nuvarande ägare (eng. current owner) ŠKPTŽ, ny ägare (eng. new owner) ŠKPTŽ, standardägare (eng. default owner) ŠKPTŽ. I AKTŽ föredras termen förvaltare för denna betydelse.

Terminografin visar att ord som i det allmänna språket betecknar personer ibland används inom datavetenskapen för att beteckna annat än personer, till exempel förstås bibliotekarie inte bara som ”en person som organiserar programbibliotek” (eng. librarian) IŽ, ALKTŽ, utan även som ”ett styrprogram för att arbeta med biblioteksprogram” ALKTŽ (vanligare vore biblioteksunderhållsprogram IŽ eller liknande). Jämför också filbibliotekarie, ”en person eller process som utför funktionerna att komplettera, arkivera och kopiera en fil samt att komma åt data” (eng. file librarian) ALKTŽ. Mäklare (eng. dealer) ALKTŽ, som vanligtvis används i betydelsen person, får också andra betydelser, till exempel:

molnmäklare ”en entitet⁷ som upprätthåller kontakter med olika molntjänstleverantörer och hjälper molnkunder att hitta lämpliga tjänsteleverantörer och övervaka tjänsteleveransen” (eng. cloud broker) AKTŽ;

användaragent ”ett funktionellt block som säkerställer datautbyte” (eng. user agent) ALKTŽ.

⁷Entitet (eng. entity) definieras som ”ett i grunden självständigt föremål, fenomen eller annat objekt inom ett visst område” AKTŽ.

118

Alvydas Umbrasas | Asmenų pavadinimai kompiuterijos žodynuose

Som en hybrid nybildning skapades termen kompiuterininkas⁸ för databehandlingens behov (eng. computer science expert, computer scientist) IŽ. Relativt nyligen dök nybildningarna tinklaraštininkas ”person som skriver en blogg” (eng. blogger) AKTŽ och mikrotinklaraštininkas ”person som skriver i en mikroblogg” (eng. microblogger) AKTŽ upp i dataterminografin. tinklininkas, känt från sport- och fiskeområdena, försökte man använda inom databehandling med en annan betydelse: ”person som surfar på nätet, internetanvändare” (eng. internaut, internette r, netizen, cybernaut, cyber surfer) ŠKPTŽ, men det tycks inte ha fått spridning i bruket. Nybildningen internetininkas ”någon som tillbringar mycket tid med att surfa på internet”, som ibland förekommer i texter med friare språkbruk, har ännu inte tagits med i terminografin.

Övriga avledningar som används för att benämna personer i datorordböcker bildar inga betydande grupper; de är huvudsakligen enstaka avledningar med olika suffix, hämtade från andra områden eller från allmänspråket i stort, till exempel:

bastūnas (eng. lurker) ŠKPTŽ;

dalyvis (eng. participant, attendee) ŠKPTŽ;

pusprogramių gudručiai (eng. script kiddies) LŽ;

klajūnas (eng. wired worker, nomad, road warrior, roaming) ŠKPTŽ;

kvietiniai ”personer som bjuds in till ett möte eller en nätverkskonferens” (eng. attendees) ŠKPTŽ;

naujokas (eng. luser) LŽ;

sutuoktinis (eng. spouse) ŠKPTŽ;

užsakovas ”fysisk eller juridisk person som tar emot kommunikationsnättjänster från en nätoperatör eller en behörig mellanhand och är skyldig att betala samtliga avgifter för tjänsterna” (eng. customer) ATTŽ;

konferencijos vadovas (eng. conference conductor) ATTŽ.

Flera avledningar med suffixet -ėlis har negativ konnotation, till exempel: įsibrovėlis (eng. intruder) LŽ, įsilaužėlis ”person som genom att kringgå lösenord och andra säkerhetsåtgärder obehörigen får tillgång till någons maskin- eller programvara” (eng. cracker, intruder) LŽ, ŠKPTŽ, EKŽ, AKTŽ, nemokėlis (eng. lamer) LŽ. I negativ kontext används ofta också motsvarigheter till eng. hacker eller det negativt kodifierade lånet hakeris. För detta begrepp har den intressanta nybildningen programišius myntats: ”person med intresse för att programmera och undersöka operativsystem och annan

⁸ Kompiuterininkas ”datorentusiast eller specialist” har redan tagits med i DLKŽ⁷; ordet förekom inte i tidigare upplagor av ordboken. kompiuteristas är vanligt i bruket, men enligt de allmänna tendenserna har en hybridavledning kodifierats.

Terminologija | 2018 | 25

119

”programkälltexter, förbättra dem” ŠKPTŽ, LŽ, EKŽ₂, AKTŽ (suffixet –išius har valts på grund av de konnotationer och associationer som ord bildade enligt denna modell väcker, jfr mergišius, vag išius etc.), som synonym föreslogs tidigare även sammansättningen programavimo a i s t r u o l i s ŠKPTŽ, VLKK, Leksika 2005: 56. Som nybildning kan nämnas avledningen med suffixet –alius brukalius ”en person som skickar oönskade meddelanden – brukalas” (eng. spammer) EKŽ₂, AKTŽ, som har bildats i analogi med den likaledes nybildade termen brukalas (eng. junk, junk mail, spam) ”oönskade elektroniska meddelanden” EKŽ₂, AKTŽ. Både ordet programišius och brukalius prövas fortfarande i bruk; det är för tidigt att säga att de redan har etablerats.

Termer som betecknar personer och har bildats på andra sätt förekommer nästan inte alls i datorterminografin. Inga avledningar med ändelser eller prefix hittades; bland sammansättningar kan nämnas termen talkininko (eng. contributor) bendradarbis, som anges som synonym, EKŽ₂, AKTŽ; inom det undersökta området är den naturligtvis inte någon nybildning.

De lånord som betecknar personer och förekommer i datorordböcker är varken lika talrika eller lika varierade som termer av inhemskt ursprung. Som en intressantare term kan man lyfta fram nyordet internautas, som kom in i språket relativt nyligen och betyder ”en person som tillbringar särskilt mycket tid med att surfa på internet” (eng. cybercitizen, cybernaut, internaut, netizen) EKŽ₂, AKTŽ. Det engelska ordet internaut (bildat genom att slå samman Internet och astronaut) uppstod under det sista årtiondet av förra seklet (https://en.oxforddictionaries.com), används också i andra språk. Med samma betydelse används på engelska det strukturellt likartade ordet cybernaut (ordagrant ”resenär i cyberrymden”), men det användes redan på 1960-talet i betydelsen ”robot”, ”cyborg” (https://en.oxforddictionaries.com). Av litauiska internetkällor framgår att lånordet kibernautas används endast sporadiskt; vid mitten av 2018 hade ordet ännu inte tagits med i LKND, men denna databas dokumenterar i bruk den hybrida bildningen internetininkas, som är likvärdig med internautui. Som redan nämnts togs infonautas med i ŠKPTŽ som synonym till tinklo naršytojo – ännu en konkurrent till internauto (jfr eng. infonaut; den första delen av ordet visar dess koppling till information), men det har inte fått spridning i bruk och finns inte heller registrerat i LKND.

De flesta lånord som betecknar personer och förekommer i datorordböcker är inte specifika för datorsammanhang, utan används också inom andra områden (naturligtvis kan betydelserna skilja sig åt mellan områdena och motsvara deras behov), till exempel:

120 Alvydas Umbrasas | Asmenų pavadinimai kompiuterijos žodynuose

abonentas ”registrerad mottagare av elektroniska tjänster (vanligen avgiftsbelagda), som har ingått avtal om tjänsterna med leverantören” (eng. user, subscriber, customer, abonent) IŽ, ALKTŽ, ATTŽ, EKŽ₂, AKTŽ, abonentai (eng. members) ŠKPTŽ; administratorius ”den person som har full behörighet att administrera en dator, ett datornätverk eller något annat datorsystem och ansvarar för den dagliga skötseln, uppdateringen, säkerheten och andra frågor som rör det objekt som administreras” (eng. admin, administrator, manager) IŽ, ŠKPTŽ, EKŽ₂, AKTŽ, jfr duomenų banko administratorius (eng. database administrator) ALKTŽ; adresantas ”avsändare som överför ett informationsmeddelande till mottagaren i kodad form – med språkliga tecken och kommunikationsmedel – via en kanal” (eng. addressar) AKTŽ; adresatas ”person, institution eller dess (under)avdelning som något adresseras till” (eng. contact, target, destination, addressee, called party, buddy) IŽ, ALKTŽ, ŠKPTŽ, ATTŽ, AKTŽ; analitikas (eng. analyst) IŽ, ALKTŽ, jfr duomenų bazės analitikas ”person som ansvarar för utformningen av databasens struktur och schema” (eng. database analyst) EKŽ₂, AKTŽ; autorius ”fysisk person som har skapat ett datorprogram eller ett annat datorobjekt” (eng. author) IŽ, ŠKPTŽ, EKŽ₂, AKTŽ; dešifratorius ”person som dekrypterar krypterad, på ett oigenkännligt sätt presenterad eller skadad information” (eng. decipherer, decryptor) EKŽ₂, AKTŽ; dizaineris (eng. designer) ALKTŽ; dokumentalistas (eng. documentalist, documentor) IŽ; ekspertas (eng. expert) ALKTŽ; grafikas (eng. designer) ALKTŽ; inžinierius (eng. engineer) IŽ, ALKTŽ, jfr aparatinės įrangos inžinierius ”ingenjör med kunskaper om maskinvaran för informationsmottagning, lagring, återgivning och bearbetning, som utför tekniskt underhåll av datorer och fjärrkommunikationssystem” (eng. hardware engineer, computer hardware engineer) AKTŽ; klientas ”person som får service: köpare, beställare, abonnent, webbplatsbesökare eller den som efterfrågar och använder andra tjänster” (eng. client, customer) ATTŽ, EKŽ₂, AKTŽ; konsultantas – innehålls-konsultantas (eng. content advisor) ŠKPTŽ; korespondentas ”person som inleder eller avslutar ett telefonsamtal” (eng. party) ATTŽ; operatorius ”person som utför rutinmässiga operationer med den apparat, det system eller den tjänst som hen ansvarar för” (eng. operator, human-operator) IŽ, ALKTŽ, EKŽ₂, AKTŽ; redaktorius ”ansvarig för en publikation (bok, tidskrift, tidning) eller ett program (radio, television), som godkänner innehållet, programproducent, redaktör” (eng. editor, writer) ALKTŽ, EKŽ₂, AKTŽ; sistematika analitikas (eng. systems analyst) ALKTŽ; specialistas (eng. engineer) ALKTŽ, jfr sisteminės analizės specialistas (eng. systems analyst) ALKTŽ; technikas (eng. engineer) ALKTŽ.

Terminologija | 2018 | 25

121

Även om engelskan har stor påverkan på dataterminologin uppfyller lån från andra områden ofta formellt inte uttryckssätten hos engelska termer; de används som självständiga enheter som fungerar i litauiskan, och valet av dem styrs av språkets interna system och betydelseöverföring, t.ex.:

abonnent för elektronisk post (eng. email user, e-mail user) EKŽ₂;

informationssystemadministratör (eng. sysop, system operator) ALKTŽ;

e-postadministratör ”person som övervakar e-posttjänsten och ansvarar för dess drift” (eng. postmaster) AKTŽ;

webbplatsadministratör ”person som övervakar och uppdaterar en webbplats, besvarar besökarnas e-postmeddelanden som rör webbplatsens funktion” (eng. webmaster) EKŽ₂, AKTŽ;

ändringsförfattare ”fysisk person som förbättrar och modifierar ett program eller ett annat datorobjekt” (eng. contributor) EKŽ₂, AKTŽ;

originalets upphovsperson ”fysisk person som har skapat ett ursprungligt datorprogram eller ett annat datorobjekt” (eng. initial developer) EKŽ₂, AKTŽ;

instruktör (eng. tutor) ALKTŽ;

handledare ”person som hjälper en studerande att lära sig: ger konsultationer, råd och praktisk hjälp” (eng. tutor) EKŽ₂, AKTŽ;

licenstagare ”innehavare av upphovsrätt” (eng. copyright owner, right holder) EKŽ₂, ALKTŽ;

licenstagare ”användare av ett verk som omfattas av upphovsrätt” (eng. copyright user) EKŽ₂, AKTŽ;

tekniker (eng. engineer) ALKTŽ;

testspecialist (eng. tester) ALKTŽ.

Bland de undersökta källorna är det endast i ordlistan till ”Linux“ (LŽ) som lån som betecknar personer har tagits med med markeringen ntk., dvs. sådana som anses olämpliga som termer. Alla är markerade som slang: hakeris (eng. hacker) – programmerare; juseris (eng. user) – användare; krekeris (eng. cracker) – intrångsgörare; lameris (eng. lamer) – okunnig; luzeris (eng. luser) – 1. nybörjare, 2. användare. I ALKTŽ anges formen hekeris utan värderande markeringar, men det sägs att det engelska ordet hacker i sig är slang, så man kan anta att motsvarigheten också är det. Det är möjligt att slangmarkeringen beror på en försiktig inställning till den litauiska motsvarigheten. Det engelska ordet är mångtydigt; ALKTŽ anger hela fem betydelser: ”1. fanatisk programmerare. 2. en framstående medlem av en programmerargemenskap. 3. expert på ett visst program. 4. expert som använder sina kunskaper för olagliga ändamål, t.ex. genom att ta sig in i ett skyddat system. 5. begåvad programmerare som effektivt skapar utmärkta program” (vissa betydelser skulle man kunna

1 2 2 Alvydas Umbrasas | Asmenų pavadinimai kompiuterijos žodynuose

(sammanfogade). Det bör nämnas att vissa engelska ord eller ordkombinationer som i ALKTŽ betraktas som slang inte tycks ha några motsvarigheter på litauiska; de återges beskrivande: bit twiddler (slang) – en datorfanatiker, en amatörprogrammerare i assemblerspråk; code bums (slang) – en överdrivet petig programmerare; luser (slang) – en användare som inte kan arbeta med systemet; en oprofessionell användare. Det är förståeligt att det kan vara svårt att hitta motsvarigheter till slang eller yrkesspråk i andra språk. I engelskan övergår sådana enheter ofta till terminologins nivå (det finns särskilt gott om dem inom vissa områden⁹), medan man i litauisk terminografi i regel undviker slang och yrkesspråk.

Som framgår av det presenterade materialet kan endast ett fåtal personbetecknande avledningar betraktas som särskilt bildade för databehandlingens behov. De flesta personbeteckningar i databehandlingsordböckerna är färdiga ord hämtade från det allmänna språket, där de används inom andra områden (man kan säga att de oftare har överförts terminologiskt än terminologiserats). I princip kan samma sak sägas om lånorden – de flesta av dem är inte unika inom databehandlingen. Ibland är det bara tillagda bestämningsled som tydligare knyter termen till databehandling och dess företeelser. Det bör sägas att databehandlingsordböcker ofta, i översättningssyfte, innehåller inte bara databehandlingsterminologi utan också lexik och fraser från olika program och från databehandlingssammanhang i allmänhet. Därför är inte alla personbeteckningar som presenteras egentliga databehandlingstermer. De har kommit in i ordböckerna tillsammans med vissa mikrosystem av termer och kompletterar dem. Det kan naturligtvis ifrågasättas om vissa av dem, särskilt de allra allmännaste och minst specialiserade (såsom man, kvinna, barn, make/maka), behövs i databehandlingsterminografin. Samtidigt kan man också ställa den motsatta frågan: räcker de personbeteckningar som finns i de undersökta ordböckerna? I dessa ordböcker finns det ganska många olika verb och deras abstrakta substantiv, och av verb kan man vanligen mycket enkelt bilda ett ord som betecknar den som utför handlingen (särskilt med de produktiva suffixen -tojas, -ėjas). Sådana ord kan fungera i en viss situation, men behöver inte nödvändigtvis behövas för att beteckna ett särskilt fackbegrepp (som termer), till exempel: naujinti (eng. update) – naujintojas, formatuoti (eng. format) – formuotojas, tinkinti (eng. cus-

⁹ Det uppges att personbetecknande slang och yrkesspråk i exempelvis ekonomi- och företagsordböcker utgör omkring 20% av de engelska personbeteckningarna och omkring 6% av de ryska personbeteckningarna (Trypфанова 2006: 8).

Terminologija | 2018 | 25

123

tomize) – tinkintojas, įdiegti (eng. install) – įdiegėjas osv. Vissa ord förekommer inte ens i bruket, men skulle vid behov kunna beteckna ett fackbegrepp, till exempel kompiuterizuotojas. En liknande form, skaitmenintojas, har redan uppstått i bruket (bibliotek och museer har befattningar som benämns så), och därför skulle den med fog kunna stå i databehandlingsordböckerna bredvid termen skaitmeninimas.

Det finns naturligtvis fall där begreppet för den som utför handlingen inte är ett rent databehandlingsbegrepp. I vissa databehandlingsordböcker finns till exempel termerna spausdinimas (IŽ, ŠKPTŽ, AKTŽ) och maketavimas (IŽ, ALKTŽ), men inte spausdintojas eller maketuotojas – sådana termer förekommer i bruket (de betecknar även befattningar), men passar kanske bättre i tryckeritekniska ordböcker. Det finns verkligen beteckningar för aktörer i databehandlingssammanhang som förtjänar att finnas i databehandlingsordböcker. Exempelvis tas žaidimas, kompiuterinis žaidimas (IŽ, AKTŽ) och piratavimas (ALKTŽ, EKŽ, AKTŽ) med i ordböckerna, men inte de i bruket aktuella formerna žaidėjas, piratautojas (databehandlingssammanhanget tycks just skilja den lexikografiskt obelagda formen piratautoją från sjö-pirata). Ibland märks luckor i systematiken. AKTŽ tar till exempel upp de tidigare nämnda nybildningarna tinklaraštininkas, mikrotinklaraštininkas vid sidan av tinklaraštis, mikrotinklaraštis, men anger ljudblogg (eng. audioblog) och vaizdo tinklaraštis (eng. video blog, vlog) var för sig. Garso tinklaraštis verkar ha begränsad aktualitet, men vaizdo tinklaraščių aktualitet ökar ständigt, och även vaizdo tinklaraštininkas är aktuell (den konkurrerar med videotinklaraštininku). Med roten tinkl- bildas nu många olika nyord, ibland endast situationsbundna, till exempel tinklažmogis, tinklinėtojas, tinkli šius (Girčienė 2011: 174), vilka inte behövs i terminografin.

Det bör tilläggas att personbeteckningar i de undersökta termordböckerna endast anges i maskulinum. Detta är en sedan länge nästan etablerad terminografisk tradition. Den absoluta majoriteten av beteckningarna (med undantag för sådana som asmuo, moteris, vyras, vaikas) uttrycks med så kallade mobila substantiv (substantiva mobilia) och deras sammansättningar, det vill säga de har eller kan åtminstone teoretiskt ha motsvarande feminina former, som vid behov kan användas i facktexter, men ordböckernas läsare förväntas själva bilda dem enligt språkets allmänna regler. Personbeteckningar som av sociala roller eller andra orsaker endast förekommer i ett genus är överlag ovanliga (Džežulskienė 2001: 67). Numera lägger man ibland till den saknade formen i ett par, till exempel kan den feminina formen licenciarė användas vid sidan av det vanligen maskulina ordet licenciaras.

1 2 4 Alvydas Umbrasas | Asmenų pavadinimai kompiuterijos žodynuose

SLUTSATSER

Även om man ibland ifrågasätter om personbeteckningar är terminologiska, tas de med i termordböcker och detta bör inte betraktas som en brist hos termordböckerna. Snarare bör man överväga om personbeteckningar som är relevanta inom vissa områden verkligen på goda grunder utelämnas ur terminografin.

Databehandlingsordböcker innehåller jämförelsevis många personbeteckningar. En del betecknar inte enbart begrepp i databehandlingssammanhang, men har uppenbarligen tagits med i dessa ordböcker på grund av sin relevans inom området eller sina samband med andra ordboksbegrepp, liksom i översättningssyfte. Man kan ifrågasätta om vissa av dem behövs i databehandlingsordböcker, men samtidigt kan man konstatera att vissa beteckningar saknas.

Personbeteckningar uttrycks oftast med mobila substantiv som kan ha både maskulint och feminint genus, men en tradition har utvecklats där termordböcker endast tar med de generaliserade maskulina formerna.

Databehandlingens terminografi visar att de flesta termer som betecknar personer inom området är suffixavledningar. Litauiska avledningar dominerar, men det förekommer också hybrider. Mönstren med suffixen -tojas och -ėjas är mest produktiva; avledningar med suffixet -ininkas förekommer något mer sällan. Det finns endast ett fåtal avledningar som skulle kunna betraktas som nybildningar inom databehandling; de flesta är terminologiserade eller transterminologiserade, det vill säga hämtade från det allmänna språket eller övertagna från andra områden.

Lånord som betecknar personer och har införlivats i litauisk terminografi enbart för att beteckna databehandlingsbegrepp är mycket sällsynta. De flesta lånorden används också inom andra områden, det vill säga de är inte unika i databehandlingssammanhang. Vissa lånord betraktas inom terminografin som icke rekommenderade eller slangartade, och man är obenägen att släppa in dem i det allmänna språket. Lånorden är överlag inte många; de litauiska avledningarna är kvantitativt minst tre gånger fler.

HUVUDKÄLLOR

AKTŽ – Dagienė V., Jevsikova T. Förklarande ordbok över datatermer, Vilnius: Vilnius universitets matematik- och informatikinstitut, 2016.

ALKTŽ – Förklarande engelsk-litauisk ordbok över datatermer. Red. A. Kirejevas, Kaunas: Smaltija, 1997.

ATTŽ – Förklarande ordbok över telekommunikationstermer. Sammanställd av V. Valiukėnas, R. Sabaliauskaitė, J. Gabijūnienė, Vilnius: Lietuvos telekomas, 2004.

EKŽ – Dagienė V., Grigas G., Jevsikova T. Encyklopedisk ordbok över datavetenskap. 2:a kompletterade upplagan, Vilnius: TEV, 2008.

IŽ – Informatik: ordbok över termer på litauiska, engelska, ryska och tyska. Sammanställd av Z. Kudirka, A. Mačernius, K. Paulauskas, J. Riabūnas, B. Stulpinas, D. Šveikauskienė, R. Valatkaitė, Vilnius: Matematikos ir informatikos institutas, 1997.

Terminologija | 2018 | 25

125

LŽ – ”Linux-ordlista: en kort ordlista med de vanligaste termerna på engelska och litauiska. Red. V. Žalkauskas, Kaunas: ”Smaltijos” förlag, 2004.

SKPTŽ – Žalkauskas V. Ordbok över moderna datorprogram och nätverk, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2003.

LITTERATUR OCH ÖVRIGA KÄLLOR

DLKŽ₇ – Litauisk ordbok över nutida språk. Huvudredaktör S. Keinys, 7:e reviderade och utökade upplagan, Vilnius: Litauiska språkinstitutet, 2012, elektronisk version, 2015 (uppdaterad version, 2017). Tillgänglig på internet: http://lkiis.lki.lt/dabartinis.

Džežulskienė J. 2001: Asmenų pavadinimai, reiškiami veiksmažodiniais mobiliaisiais daiktavardžiais (substantiva mobilia). – Acta Linguistica Lithuanica 44, 55–69.

Gaivenis K. 2002: Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, Vilnius: LKI leidykla.

Girčienė J. 2011: Naujažodžiai su dėmeniu (–)tinkl-. – Kalbos kultūra 84, 165–177.

Grigas G. 2007: Keletas panašių, bet skirtingas reikšmes turinčių žodžių porų kompiuterijoje. – Gimtoji kalba 2, 3–5.

Kniūkšta P. 1999: Ypatingesni kanceliarinės kalbos atvejai. – Kalbos kultūra 72, 16–28.

KTŽ 1990: Gaivenis K., Keinys S. Kalbotyros terminų žodynas, Kaunas: Šviesa.

Leksika 2005: Kalbos patarimai 4. Leksika: skolinių vartojimas. Autorė ir sudarytoja D. Mikulėnienė, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

LKND – Databas över litauiska neologismer. Sammanställd och administrerad av R. Miliūnaitė. Tillgänglig på internet: http://naujazodziai.lki.lt.

LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas (I–XX, 1941–2002), elektroninis variantas. Vyr. red. G. Naktinienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2008. Prieiga per internetą: http://www.lkz.lt.

MTŽ 2005: Kvašytė R. Mokomasis terminologijos žodynėlis, Šiauliai: VŠĮ Šiaulių universiteto leidykla.

Murmulaitytė D. 2016: Naujieji asmenų pavadinimai darbovės ir semantiniu aspektu. – Lietuvių kalba 10. Prieiga per internetą: http://www.lietuviukalba.lt/index.php/lietuviu-kalba/article/view/200.

Umbrasas A. 2005: Asmenis įvardijantys teisės terminai 1918–1940 m. Lietuvos kodeksuose. – Terminologija 12, 107–136.

VLKK – Litauiska statliga språknämndens rekommendation nr 1 av den 5 juni 2003 ”Om litauiska motsvarigheter till vissa främmande ord inom datavetenskap” (Inf. pran., 2003, nr 42).

VSŽ 2014: Pažūsis L., Maskaliūnienė N., Darbutaitė R., Klioštoraitytė R., Mankauskienė D., Miškinienė I., Paura M. Vertimo studijų žodynas, Vilnius: Lodvila.

Труфанова Н. О. 2006: Проблема номинации лиц в финансово-экономической терминологии (на материале русского и английского языков). Автореферат диссертации на соискание ученой степени кандидата филологических наук, Москва.

PERSONBETECKNINGAR I DATAVETENSKAPLIGA ORDBÖCKER

Terminologiforskningen omfattar olika begrepp, men personbeteckningar hör till de företeelser som sällan diskuteras i terminologisammanhang. I litauiska terminologers arbeten har det konstaterats att det i allmänhet är problematiskt att hänföra personbeteckningar till terminologin. Inom vissa fackområden utgör sådana beteckningar dock en betydande del av terminologin. Man kan anta att termbildningssystem för personbeteckningar är mer utvecklade inom samhällsvetenskaperna. Artikeln behandlar personbetecknande termer som har samlats in ur datavetenskapliga ordböcker. Syftet är att fastställa vilka beteckningar som omfattas av datavetenskapens terminologi och att analysera deras form med avseende på ordbildning och ursprung (termernas nyhet och särprägel beaktas vid jämförelse med andra fackområden). Undersökningen visar att majoriteten av personbeteckningarna i datavetenskapliga ordböcker är suffixavledningar, men mycket få av dem är nybildade termer som särskilt skapats för datavetenskapens nomineringsbehov.

126

Alvydas Umbrasas | Asmenų pavadinimai kompiuterijos žodynuose

Avledningar hämtas oftast från andra fackområden, det vill säga terminologiseras på nytt. Avledningar av litauiskt ursprung dominerar, men även hybrider förekommer. Lån som betecknar personer och tas upp i litauiska terminologiska ordböcker som datavetenskapliga termer är också ganska sällsynta. De flesta lån används även inom andra fackområden och är alltså inte unika i datavetenskapssammanhang. I översättningssyfte tar ordböcker inom detta område inte bara upp datavetenskapliga termer utan även ord och fraser från olika programvaru- och andra datorrelaterade sammanhang. Därför är inte alla personbeteckningar som förekommer i sådana ordböcker egentliga datavetenskapliga termer. Det kan starkt ifrågasättas om vissa mer allmänna beteckningar behöver tas med i datavetenskapliga ordböcker. Samtidigt finns det personbeteckningar som är viktiga inom datavetenskapen men som inte har tagits med i sådana ordböcker, vilket kan betraktas som en brist.

Mottagen 2018-06-04

Alvydas Umbrasas Litauiska språkinstitutet P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E-post: [email protected]

Terminologija | 2018 | 25

127