DEN 19:E JONO JABLONSKIS KONFERENS FÖR ATT HÖGTIDLIGHÅLLA LITAUISKA SPRÅKETS SYNTAX HUNDRAÅRSJUBILEUM

Vid Vilnius universitet hölls den 5 oktober 2012 den nittonde konferensen tillägnad Jonas Jablonskis (sedan 1993). Konferensen, som arrangerades av avdelningen för standardspråk vid Litauiska språkets institut och institutionen för litauiska språket vid Vilnius universitet, ägnades denna gång åt att högtidlighålla hundraårsjubileet av Litauiska språkets syntax av Rygiškių Jonas (J. Jablonskis), utgiven i Sejny 1911. Fem föredrag om syntaktisk teori och praktik hölls: man talade om bruket av ord, ordkombinationer och meningar och diskuterade tendenser i syntaxens utveckling. Nyttan och betydelsen för skolorna av Litauiska språkets syntax, som kallades en gåva till det litauiska språket, betonades: före dess utgivning rådde det stor brist på läroböcker med ett avsnitt om syntax.

VITAS LABUTIS (Vilnius universitet) tog i sitt föredrag ”Exempel ur Rygiškių Jono Lie-tuvių kalbos sintaksės del I, deras källor, syfte och framställningssätt” upp till diskussion de över 2 900 exempel från talat och skrivet språk som presenteras i publikationen på 110 sidor. Större delen av dem hade inte dokumenterats någon annanstans. J. Jablonskis insåg att syntaxens lagar och regler kan fastställas utifrån en mängd exempel från talspråket, folkdiktningen och noggrant utvalda exempel från skriftspråket. Han klassificerade dem omsorgsfullt och exakt efter satsdelar, satstyper och andra syntaktiska egenskaper, och denna klassificering låg därför även till grund för senare utgivna syntaktiska arbeten. J. Jablonskis Lietuvių kalbos sintaksė uppmuntrade också andra lingvister att djärvare ge sig in på syntaxforskningens väg.

ALBINAS DRUKTEINIS (Klaipėda universitet) presenterade resultaten av en undersökning av hur semantiska satsstrukturer förkortas (”Förkortning av semantiska satsstrukturer: typ av aktantinkorporering”), både övergripande och med fokus på enskilda lexem. Konferensdeltagarna intresserades av att det ofta finns olika möjligheter att omforma en satsstruktur och skapa en sekundär sats (subjektivering, substantivering av predikatet eller förkortning av dess struktur m.m.), vilka uttrycker olika talarintentioner.

RITA MILIŪNAITĖ (Litauiska språkets institut) aktualiserade syntaktiska konstruktioner för uttryck av tillstånd och höll föredraget ”Uttryck för tillstånd i konstruktioner med verbet tapti: motsättningen mellan bruk och kodifiering”. Lingvisten lyfte fram problemet att den kodifierade normen inte särskilt ofta sammanfaller med det faktiska språkbruket och inte är stabil.

230

KALBOS KULTŪRA | 85

Adjektiviska uttryck i konstruktioner med tapti borde visserligen stå i dubbel kasus, men när kasusformerna kongruerar i attributposition framstår sådana konstruktioner ganska ofta som onaturliga. Med hänsyn till uppgifter om dagens språkbruk föreslogs att kodifieringen av sådana konstruktioner skulle omprövas och, om tungt vägande argument framkom, ändras.

RASUOLĖ VLADARSKIENĖ (Litauiska språkets institut) jämförde, i sin behandling av ämnet ”Normering av komplexa hypotaktiska meningar”, rekommendationerna om bruket av komplexa meningar i äldre normativa publikationer med dem som följs i dag. Störst uppmärksamhet ägnades åt bisatsled som binds samman med ordet kuris. Diskussionen gällde när sådana komplexa meningar är korrekta och när de bör rättas, eftersom deras bruk ännu inte har undersökts tillräckligt. Därför är normerna inte heller helt tydligt definierade, vilket skapar svårigheter för språkbrukarna. De flesta konferensdeltagarna ansåg att det viktigaste är att ta hänsyn till bisatsens betydelse, det vill säga om bisatsen preciserar det ord eller den fras som pronomenet kuris syftar på. Ordföljden ansågs ha något mindre betydelse för meningarnas korrekthet.

DAIVA ŠVEIKAUSKIENĖ (Litauiska språkets institut) tog i föredraget ”Syntaktisk korpus” upp problemet att litauiskan är ett av de minst datoriserade språken i Europa. I Litauen har det ännu inte skapats några korpusar där även syntaktiska funktioner anges, medan sådana korpusar är mycket vanliga i världen (antalet språk, annoteringsform och/eller omfattning varierar) och deras data används brett i olika datortekniker. Föredragshållaren redogjorde för planer på att sammanställa ett syntaktiskt korpus för litauiska som, grundat på beroendegrammatik och utformat med hänsyn till traditionell grammatiks principer, skulle vara mycket värdefullt för alla språkbrukare.

Förslag på hur språkforskningen kan utvecklas och normkodifieringen förbättras framfördes inte bara av föredragshållarna utan också av konferensdeltagarna. Vid varje Jonas Jablonskis-konferens delar man erfarenheter och insikter, diskuterar aktivt och gläds åt att det normativa arbetet med litauiskans standardspråk fortsätter med gott resultat.

Mottaget 2012 12 01

UGNĖ TAMAŠAUSKAITĖ

Litauiska språkets institut

P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

[email protected]

19-oji Jono Jablonskio konferencija Lietuvių kalbos sintaksės šimtmečiui paminėti

231