Mikalojaus Daukšos raštų germanizmai

Nijolė Čepienė

Go to original

Preparing document pages…

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XXXIX (1998)

Nijolė ČĖPIENĖ

Litauiska språkets institut, Vilnius

GERMANISMER I MIKALOJAUS DAUKŠAS SKRIFTER

I M. Daukšas skrifter, översatta från polska, liksom i andra religiösa verk från 1500-talet, finns det få germanismer. Flest förekommer i Jonas Bretkūnas ”Bibel”. Särskilt få germanismer återfinns i Daukšas korta ”Katekism” (1595). Där finns sex germanismer och sju avledningar bildade av dem: kunigas, vertas, kuoras ”kör”, mirra ”välluktande kåda”, šarvas, skyda¹; kunigystė, kunigiškas, hevertas, vertai, nevertai, nevertybė, išliuosuoti.

I M. Daukšas ”Postilla” (1599) påträffades 21 germanismer och 19 avledningar – 18 avledningar och en sammansättning: penigmainys. Utöver de redan uppräknade bör följande nämnas: penigas (peringas, pinningas, pinigas), budelis, ola, stalda ”ladugård”, šilingas m.fl.; se tabell 1.

Stavning och former hos vissa lånord i Daukšas skrifter varierar, liksom hos inhemska ord, till exempel: kunigáikszts, kunigáigszts, kunigáistis; kunigákzts; pęnigas, pęni-gas, penigas, pęnigas, peningas.

När man fastställer germanismernas ursprung stöter man på frågan om ett ord har lånats direkt från tyskan eller kommit via de slaviska språken, främst polska eller vitryska. Om ursprunget till vissa lånord råder delade meningar, till exempel falšus härleder K. Alminauskis från tyskan, medan E. Fraenkel härleder det från polskan; Pr. Skardžius tar inte upp ordet i sin bok ”Die slavischen Lehnwörter im Altlitauischen”; lampa, mirra anser Alminauskis vara lån från tyskan, medan Skardžius anser dem vara lån från polskan (i originalet mira). Ofta hjälper inte källspråket till att klargöra ursprunget, eftersom den fonetiska och morfologiska strukturen hos tyska och slaviska former helt eller delvis sammanfaller, till exempel: gruntac, jfr ty. Grunt, po. grunt; handlius ”handel”, jfr ty. Handel, po. Handel; jarmarkas ”mässa, marknad”, jfr ty. Jahrmarkt, po. jarmark; laterna ”lykta”, jfr ty. Laterne, po. laterna; pancierius ”rustning”, jfr ty. Panzer, po. pancerz; šturmas ”storm, oväder”, jfr ty. Sturm, po. szturm; šniūras ”rep”, jfr ty. Schnur, po. sznur; tancius ”dans”, jfr ty. Tanz, po. taniez. Dessa germanismer i ”Postilla” anses av många forskare ha kommit in via de slaviska språken. Polen och Tyskland hade naturligtvis gamla kontakter inom ekonomi och kultur. Tyska riddare reste till polska hov från 1000-talet, och den största migrationen ägde rum under 1200–1700-talen. Hovens riddare gifte sig med tyska kvinnor, och polska adelsmän vistades vid tyska hov. Därifrån spreds seder och bruk,

¹ S. Karaliūnas anser att detta ord är baltiskt. – Baltistica 30(1), 1995, 29–39.

Det förekom också kontakter inom vetenskapen. År 1364 grundades universitetet i Kraków, och studenter utbyttes. Under de första trettio åren var 12 av 19 professorer tyskar.

Vissa germanismer är dock jämförelsevis inte gamla lån i de slaviska språken; exempelvis användes polska jarmark, lampa, laterna under 1400-talet, handel, szturm, taniec, grunt ’grund, fundament’ under 1500-talet (liksom i litauiskan). En del av dessa lån, såsom pinigas, kunigas, som enligt K. Būga kom in i litauiskan omkring 1100–1200-talet och alltså är belagda före Daukša, kan ha kommit in i litauiskan direkt från tyskan. Vägarna för spridningen kan ha varit olika: Lill-Litauen, Litauens norra del (livländsk-tysk samogitisk dialekt) och slutligen även det tyska språk som användes i storfurstendömet Litauen. Redan på 1300-talet fanns det tyskar i Litauen; de uppförde S:t Nikolaikyrkan i Vilnius. En del lån kan också ha kommit in via böcker, genom översättning av skrifter från tyska (izopas, mirra).

En del av de lån som M. Daukša använde i sina skrifter saknar litauiska motsvarigheter eller ersättningsord. De infördes tillsammans med nya företeelser för att beteckna okända begrepp och benämna föremål och personer. Alla direkta germanismer i ”Katekizmas”, med undantag för avledningen išliuossuoti (i stället för skyda används skydas i standardspråket, och i stället för kuoras – choras) används i standardspråket. ”Postilė” innehåller, liksom andra äldre skrifter, lån som inte används i dag, exempelvis cieks ’tecken, fläck’, liuosas, stalda.

En jämförelse mellan germanismerna i Daukšas ”Postilė” och lånen i Mažvydas skrifter och Bretkūnas ”Postilė” visar att Daukšas ”Postilė” har flest germanismer, inklusive avledningar (40), följt av Bretkūnas ”Postilė” (39), medan M. Mažvydas skrifter har minst (25 – varav fem efternamn). I de tre nämnda verken används endast 10 gemensamma ord: kunigas, penigas, mûras, hûkis, izapas (izopas), kaplanas (kaplonas), kunigaikštis, mirra (myrha, mirrhas), skyda, hûkinykas (hukenykas); DP och BP har 19 gemensamma ord, Mž och BP 13, medan DP och Mž endast har 11. Av de sammanlagt 65 germanismerna i Daukšas och Mažvydas skrifter och Bretkūnas ”Postilė” (efternamn ej medräknade) används endast 20 i standardspråket; dessutom förekommer några av lånen i en annan form, exempelvis används hercekis i stället för hercogas.

Det har konstaterats att DP innehåller många avledningar bildade av lån, framför allt avledningar med suffix, exempelvis: išliuosuoti, išliuosavimas: liuosuoti; peniguojas ’förmögen’, penigėlis: penigas; kunigystė, kunigiškas, kunigaikštis: kunigas; šarvuotas, šarvinukas ’en bepansrad person’, pašarvinti ’beväpna’: šarvas; vertumas, never- tumas /DK nevertybė/; vertas. Sammantaget finns 19 avledningar bildade av germanismer i Daukšas ”Postilė”, 7 i Daukšas ”Katekizmas”, 9 i Bretkūnas ”Postilė” och 7 i Mažvydas skrifter.

16 a. raštų (Mž, BP, DK, DP) germanizmai

Tabell 1

Lånord Avledningar Grundord Källor

brantai ’syfilis’ v.v.ž.brant BP

budelis ’bödel’ Pr.v. v.v. ž. budel DP

ciekas ’tecken’ pabugruoti ’låna’ v.borgen Mž

Daubmanas ’ett sådant efternamn’ Pr.v. žeken DP

farba ’färg’ v. Daubmann Mž

gasas ’gata, väg’ v. Farbe BP

grabė ’dike’ Pr.v. gas, gass BP

hereckis (herčiks) ’hertig’ Pr.v.grobė, v.Graben BP

heubtmonas (hotimanas) ”överordnad, ledare” hereckystė ”hertigdöme” jfr. Hertzig Mž, BP

hūkis lågty. houbetman Mž, BP

hūkinykas, -ė (hūkenykas) lågty. Huck, Hucke Mž, BP, DP

ūkinykas DP

hūkenystė BP

Lånord

Avledningar

Grundläggande ord

Šaltiniai

Hulrichas „tokia pavardė“

hūkinykavimas

v. Hulrich

ižapas (izopas) „vaistinio juozapo (Hyssopus officinalis) sultys“

kunigė „kunigo žmona; kunigaikštienė“

v. Isop

Mž

juozapo (Hyssopus officinalis) sultys“

kunigystė (kunigysta) „kunigo pareigos, kunigavimas; viešpatystė“

v. Kaplan

Mž, BP, DP

kaplanas (kaplonas) „kunigas“

kunigiškas „dvasininkiškas“

s.s. kelik, v.ž. kelik, s.v.a. kelich

Mž, BP, DP

kylikas „taurė“

kunigauti, būti kunigu; viešpatauti“

s.v.a., v.a.a., v.v.ž. kuning

Mž, BP, DK, DP

kunigas

kunigaikštis „karo vadas ir srities valdovas“

Mž

DK, DP, BP

kuoras (choras)

kunigaikštė „kunigaikštytė“

Pr.v. kor, v.v.a. kor,v.Chor

Mž

kvieys

gout hwaities, s.gem. xweitiz,

DK, DP, Mž

BP, DP

Skoliniai

Dariniai

Pamatiniai žodžiai

Šaltiniai

Perbant „tokia pavardė“

penigmainys

v. Perbant

ratūžė „rotušė“

Pr.v. rūthús

Mž

skıda „skydas“

s.frizu skid, s.v.a. scit

spykerė „javų sandėlis, klėtis“

v.v. ž. spiker, Pr.v. špiker

Mž, DK, DP, BP

stalda „vartas“

danu stald, v.v. ž. stal(l-)

(staldas)

stukis „gaballas, liūtas“

Pr.v. stuk, v.v. ž. stukke

šarvas (Šarvai)

šarvinykas „šarvuotas žmogus“

gotu sarva

šarvuotas

BP, DK, DP

BP, DP

šarvuotas

pasārvinti „apginkluoti“

šilingas

v. Schilling

Šiparus „irkluotojas, laivininkas“

Pr.v. Schipper

šūrčės „prijuostė“

v. Schürze

vertas

v. wert

BP, DK, DP

nevertas

BP, DK, DP

Školiniai

Dariniai

Pamatiniai žodžiai

Šaltiniai

Weinreichas „tokia pavardė“

vertai

v. Weinreich

DK, DP

žėgplis „purė“

neverta(i)

v. Segel

DK, DP

vertumas

nevertumas

nevertėbė

vertingas

vertingai

Mž

Gauta 1998 02 25

FÖRKORTNINGAR

isl. – isländska. Pr.v. – preussisk tyska. s. s. – fornsaxiska. s. v. a. – fornhögtyska. š. germ. – nordgermanska. v. – tyska. v. v. a. – medelhögtyska. v. v. ž. – medellågtyska. v. ž. – lågtyska.

Övriga förkortningar är desamma som i den stora ordboken över det litauiska språket.

LITERATŪRA

Alminauskis K. Die Germanismen des Litauischen. Die deutschen Lehnwörter im Litauischen, Teil 1, Kaunas, /1934/.

Brückner A. Słownik etymologiczny języka polskiego, Warszawa: Wiedza Powszechna, 1974.

Būga K. Rinktiniai raštai, V: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla, 1958–1959. T. 1–2.

Fraenkel E. Litauisches etymologisches Wörterbuch 1–2, Göttingen: Vandenhoeck&Ruprecht, 1955–1965.

Karaliūnas S. Dėl baltų kalbų šaukšto ir skydo pavadinimų kilmės – Baltistica 30(1), 1995, 29–39.

Karszniewicz-Masur A. Zapożyczenia leksykalne ze źródła niemieckiego w współczesnej polszczyźnie, Wrocław, 1986.

Skardžius Pr. Die slavischen Lehnwörter im Altlitauischen, Kaunas, 1931.

DIE GERMANISMEN IN SCHRIFTEN DES MIKALOJUS DAUKŠA

Zusammenfassung

Die Übersetzungen von M. Daukša, wie überhaupt die litauischen Religionsschriften des 16. Jhs., enthalten nicht viel Germanismen. Im „Katekizmas“ (1595) sind sechs Germanismen und sieben von ihnen gebildete Ableitungen, in „Postilė“ – einundzwanzig Germanismen, achtzehn Ableitungen und eine hybride Zusammensetzung. Bei der Bestimmung des Ursprungs der Germanismen entsteht eine Frage – das Wort ist gerade aus dem Deutschen oder durch die Vermittlung der slawischen Sprachen ins Litauische gelangt. Manche deutsche Lehnwörter konnten ohne Vermittlung der slawischen Sprachen ins Litauische gelangen, z. B.: šturmas (Sturm), gruntās (Grant), tancius (Tanz). Aus 65 in den Schriften von Daukša, Mažvydas und Bretkūnas „Postilė“ vorliegenden Germanismen werden nur 20 in der litauischen Gegenwartssprache gebraucht. Die Übersetzungen des M. Daukša unterscheiden sich von den Schriften der anderen oben genannten Autoren des 16. Jhs. durch die Mehrheit der aus den Lehnwörtern gebildeten Ableitungen.

GERMANISMER I MIKALOJAUS DAUKŠAS SKRIFTER

16 a. raštų (Mž, BP, DK, DP) germanizmai

FÖRKORTNINGAR

LITERATŪRA

DIE GERMANISMEN IN SCHRIFTEN DES MIKALOJUS DAUKŠA

Zusammenfassung

Document details