Regina Kvašytė. EN LÄRANDE TERMINOLOGISK ORDLISTA. Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla, 2005, 148 s.

År 2005 utkom i en upplaga på 200 exemplar den förklarande och översättande Mokomasis terminologijos žodynėlis, sammanställd av docent dr Regina Kvašytė vid institutionen för litauisk lingvistik och kommunikation vid humanistiska fakulteten, Šiaulių universitetas. Detta är det första försöket att ge ut en ordlista över termer som behövs för terminologistudier. Även om antalet termer inte anges vare sig i förordet eller på titelsidan bör ordlistan omfatta över 230 termer. Den har granskats av dr A. Auk-soriūtė, chef för Terminologicentrum vid Lietuvių kalbos institutas, och docent dr Jolanta Vaskelienė vid institutionen för litauisk lingvistik och kommunikation vid humanistiska fakulteten, Šiaulių universitetas. Ordlistan riktar sig till studenter inom olika ämnesområden vid högskolor och universitet, både på campus och på distans, särskilt till masterstudenter.

Läroboken består av Förord (4), en inledande del – Ordlistans uppbyggnad (5), Förkortningar (7) och Konventionella tecken (7), en huvuddel – Termordlista (8–90), samt register över engelska (91–94), ryska (95–98) och lettiska (99–102) termer. Därutöver finns register över termled (103–106) och illustrerande ord (107–117). I slutet av ordlistan finns förteckningar över källor (118–120), litteratur (121–123) och ytterligare litteratur (124–127), samt bilagor (128–148). Som författaren skriver innehåller ”ordlistans bilaga scheman och exempel på sidor ur termordböcker från olika områden och av olika typer” (6).

Den lärande ordlistan är en alfabetisk, kapslad och förklarande översättande ordlista. Alla uppslagsord är accentmarkerade. Inga fel i accentmarkeringen förekommer.

När författaren diskuterar ordlistans uppbyggnad anger hon att ursprunget till de internationella termerna har fastställts ”med hjälp av ordböcker över internationella termer” (5), medan källförteckningen endast nämner en ordbok över internationella ord, utgiven 2001. De internationella ordens etymon anges inom parentes. Det har noterats att förklaringarna av ursprunget till de internationella termernas extension och intension skiljer sig åt – lat. extensio ’utsträckning, utvidgning, utdragning’ (extension), men lat. extensio ’utvidgning’ (extensionell definition), lat. intensio ’spänning’ (intensionell definition), medan lat. intentio betyder ’spänning, ansträngning’ (intension). Etymologier för de tvåledade termerna ordbildningskomplex (20), grammatisk kategori (34) och grammatisk relation (34) saknas; jfr grammatisk betydelse (52) för etymologier till internationella termled. Ursprunget till orden motivation (se ordbildningsmotivation; 21), internationalitet (37), internationalism (37) och kalk (38) behöver preciseras. Det kan diskuteras om ursprunget till internationella ord behöver förklaras. Kanske – i en lärande ordlista.

166

I den lärande terminologiska ordlistan finns också termer från ordbildning, lexikologi och andra vetenskapsgrenar; det sägs att den innehåller termer som behövs för terminologistudier. Det nämns inte varifrån definitionerna kommer. Kanske skrev författaren dem själv …

Termbetydelserna förklaras på en ny rad. Förklaringarna är oftast kortfattade. Ett intressant drag hos ordlistan är att termförklaringarna dessutom kompletteras med olika exempel, eller, som författaren skriver, illustrationer (5). Förklaringarna av illustrationerna, det vill säga vissa ordbildningsrelationer, väcker tvivel, till exempel: tarifikav-imas (: tarifikuoti; 18). Det är uppenbart att ordet tarifikavimas inte är bildat av infinitiven tarifikuoti utan av preteritumformen tarifikavo (Keinys 1999: 39). Det finns fler sådana inexaktheter, till exempel: mit-yba (: mįsti; 45), asmenav-imas (: asmenuoti; 45), emaliav-imas (: emaliuoti; 45) med flera. Felaktiga förklaringar av ordens ordbildningsrelationer vilseleder läsaren, särskilt den som ännu studerar.

I den lärande terminologiska ordlistan används termerna enkelt term och sammansatt term, till exempel antonym och lexikal antonym, metaforisk term med flera. Dessutom finns i slutet av uppslagsartikeln enords-term hänvisningen ”se”, vilket betyder att termen hänvisas till en term som rekommenderas framför den; i det här fallet är den term som ordlistans sammanställare föredrar enkel term (74), trots att termen enords-term är vedertagen i terminologisk litteratur.

Några termer bör korrigeras. Man bör använda ordbildning, inte ordbildningslära (KTŽ 1990; Keinys 1999: 115), och inte suffixbildning, utan bildning med suffix (KTŽ 1990; Keinys 1999: 109). Även följande termer bör korrigeras: hybridbildning (= bildning av hybrider), suffixbildning (= bildning med suffix Keinys 1999: 112), prefixbildning (= bildning med prefix Keinys 1999: 112), ordbildningsbekvämlighet (= bekvämlighet i ordbildningen). Det är oklart varför ordlistan föreslår termerna determinering, reterminisering, standardisering, terminisering, transtermin isering. Eftersom man inom terminologin brukar tala om en b e t y d e l s e, e t t f ö r e m å l, inte om en h a n d l i n g, bör man använda termer med suffixet -ation, det vill säga determination, reterminisering, standardisering, terminisering, transtermin isering (jfr motivation, denotation med flera).

Det är intressant att termen antonym definieras så här: ”E n e n k e l l e l l e r s a m m a n s a t t t e r m eller en t e r m l e d som betecknar ett begrepp inom samma kategori som används inom samma verksamhetsområde och som står i motsats till ett annat begrepp i kategorin i fråga i fråga om en väsentlig egenskap. Δ är medlem av ett binärt oppositionspar och är till sitt ursprung antingen litauisk eller internationell.” I KTŽ 1990 förklaras antonymer som ”ord med motsatt betydelse”. Kanske är det mer precist att säga

167

inte antonym, utan en antonymisk term. En mer exakt term är också synonymisk term, inte synonym (59).

I förordet finns några stilistiska småfel, till exempel: Om en term inte bildar ett bo, tas den upp i alfabetisk ordning (= alfabetiskt, 5) efter det första ledet (se KP 2003: 93). Termleden i ordlistan och de sammansättningar där de används är i alfabetisk ordning (= i alfabetisk ordning, 5) upptagna i registret över termled (se KP 2003: 93).

Publikationen har utarbetats mycket omsorgsfullt; endast ett korrekturfel påträffades – asbėstcemen tis (= asbėstcemen tis). Dessa anmärkningar förringar på intet sätt värdet av Mokomojo terminologijos žodynėlio. Den berikar litauisk terminografi. Anmärkningarna kommer förhoppningsvis till nytta vid utarbetandet av en ny, förbättrad utgåva av denna ordbok.

LITERATŪRA

Keinys St. 1999: Bendrinės lietuvių kalbos žodžių daryba, Šiauliai.

KP 2003: Kalbos patarimai 2: Sintaksė: 1. Linksnių vartojimas. Sudarė R. Miliūnaitė. Vyr. red. A. Pupkis, Vilnius.

KTŽ 1990: Gaivenis K., Keinys St. Kalbotyros terminų žodynas, Kaunas.

LoLėŽ 1996: Kuzavinis K. Lotynų–lietuvių kalbų žodynas, Vilnius.

TŽŽ 2001: Tarptautinių žodžių žodynas. Ats. red. A. Kinder ys, Vilnius.

VaitkTŽŽ 2003: Vaitkevičiūtė V. Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius (e. leidimas).

Aušra RIMKUTĖ

Gauta 2005-12-07

Lietuvių kalbos institutas

P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

E. paštas [email protected], [email protected]

168