Internationell vetenskaplig konferens

Terminologi och terminografi: utveckling, aktuella frågor, framtidsutsikter

ASTA MITKEVIČIENĖ

Litauiska språkinstitutet

Den 10–11 oktober 2013 hölls vid Litauiska språkinstitutet den internationella vetenskapliga konferens om terminologi som arrangeras vartannat år. Årets konferens hade titeln Terminologi och terminografi: utveckling, aktuella frågor, framtidsutsikter. Den arrangerades av Terminologicentrum vid Litauiska språkinstitutet och Infoterm (Internationella centret för terminologiinformation). Vid konferensen hölls 10 föredrag på engelska och 14 på litauiska. På tio år har terminologikonferensen blivit verkligt internationell: utländska föredragshållare kom från Spanien, Österrike, Ungern, Tyskland, Danmark, Finland, Polen, Ryssland och Lettland (jämför med den internationella terminologikonferensen 2003, som begränsades till de baltiska länderna).

Konferensen inleddes med ett inbjudet föredrag av Sergiusz Grinewas-Griniewicz (Universitetet i Białystok, Moskvas humanistisk-pedagogiska institut), som talade om principer och framtidsutsikter för terminologisk verksamhet. Föredragshållaren behandlade separat terminologivetenskap (teoretisk verksamhet) och terminologiarbete (praktisk verksamhet). Enligt professorn omfattar praktiskt terminologiarbete inventering och organisering av terminologi, harmonisering av enskilda terminologier, konstruktion av termsystem, terminografisk verksamhet, terminologisk redigering, sakkunniggranskning, översättning, dokumentations- och informationstjänster inom terminologi, införande av standardiserad terminologi, utbildning av terminologispecialister och andra, samt terminologiledning och planering.

Professor emeritus Heribert Picht undersökte begrepp som en återspegling av sociala förändringar. Enligt honom är sociala begrepp: 1) oftast tvärvetenskapliga, 2) vissa av dem kan vara ytterst normativa, 3) deras livscykel bestäms till största delen av sociala faktorer, 4) de flesta är konstruktioner, 5) de är beroende av ideologi eller religion, 6) de kan bli föremål för diskussion och tolkning, 7) de kan förändras plötsligt eller gradvis. Internationella

Terminologija | 2013 | 20

227

Ett lettiskt-litauiskt team – Juris Borzovs (Lettlands universitet), Albina Auksoriūtė (Litauiska språkinstitutet) och Ilze Irēna Ilziņa (Institutet för matematik och datavetenskap vid Lettlands universitet) – utarbetade ett föredrag om informationsteknologisk (IT) terminologi i Lettland och Litauen. Efter att 220 engelska IT-termer valts ut analyserades deras motsvarigheter på lettiska respektive litauiska – 818 respektive 276. Infoterms representanter Blanca Stella Giraldo Perez och Christian Galinski talade om skillnader och likheter mellan mikroterminologi och strukturerat innehåll. De jämförde begreppen innehåll, information och data, strukturerat innehåll med ostrukturerat, enheten inom mikroterminologi med en terminologisk post och talade om digitala lärandeobjekt. Elvira Sorokinas (Moskvas statliga regionala universitet) föredrag ägnades åt det ständigt aktuella problemet med termsynonymi. Professorn gick igenom orsakerna till att synonyma termer uppstår.

En annan inbjuden föredragshållare, Anita Nuopponen från Vasa universitet (Finland), betraktade sociala medier som ett verktyg för terminologisk information och verksamhet. Sociala medier är användbara för terminologisk verksamhet när det gäller kommunikation (t.ex. LinkedIn), delning (t.ex. terminologibloggar, Pinterest), möten (t.ex. Webinar), undervisning och lärande (Webinar), samarbete (TermWiki) och forskning.

Susanne Lervard (Termplus ApS och Centrum för textilforskning vid Köpenhamns universitet) presenterade det danska projektet textilnet.dk. Ett av dess mål är att skapa en databas på internet över termer inom historisk textil och dräkter (http://dragt.dk). Ricardo Eito-Brunas, docent vid Universidad Carlos III de Madrid, talade om integrering av språkliga resurser i tekniska processer och föreslog hur XML-baserade termdatabaser kan anpassas till den utrustning som ingenjörer använder för att hantera tekniskt innehåll. Péter Gaál (Pécsi universitet, Ungern) presenterade ett föredrag som han utarbetat tillsammans med Ágota Fóris (Károly Gaspar-universitetet, Ungern), med titeln Lexikografi och terminografi i terminologiundervisningen. I Ungern har ett tvåårigt masterprogram i terminologi börjat genomföras. Evgenia Dimitrieva (Baltiska statliga akademin för fiskeflottan vid Kaliningrads statliga tekniska universitet) talade om engelska för sjöfarten och om hur den undervisas vid en sjöfartsskola.

De litauiska föredragen behandlade såväl terminologins historia som problem inom modern terminologi. Stasys Keinys (Litauiska språkinstitutet) talade om entydighet och flertydighet hos termer. Enligt docenten är både i forskning och i praktiskt terminologiarbete

228

Asta Mitkevičienė

Tarptautinė mokslinė konferencija Terminologija ir terminografija: raida, aktualijos, perspektyvos

Det är nog inte alltid lämpligt att använda ord med en tvingande betydelse krav, förbud, får inte; vi vet nog inte alltid själva om en term verkligen är entydig eller, än mindre, om den kommer att vara det även efter en tid. Robertas Stunžinas (Institutet för litauiska språket) analyserade mikrosystemet av folkliga termer för byggnadsmaterial med avseende på termers ursprung, hierarkiska relationer, synonymi och polysemi. Regina Kvašytė (Šiauliai universitet) jämförde de lettiska (2011) och litauiska (2012) lingvodidaktiska ordböcker som publicerats under senare år. Docenten behandlade ordböckernas terminografiska aspekter, analyserade deras terminologi och konstaterade att internationell terminologi dominerar inom lingvodidaktiken, även om det också finns lyckade nybildningar. Egidijus Zaikauskas (Europeiska kommissionen) talade om förhållandet mellan termmotsvarigheter i engelska som källspråk och litauiska som översättningsspråk. Förhållandet kan vara kvantitativt (antalet led) och kvalitativt (motsvarighet, precisering, grammatisk, ordbildningsmässig och lexikal utveckling eller förkortning, grammatisk och lexikal förändring, demetaforisering osv.).

I flera föredrag behandlades historien om termer inom ett visst ämnesområde. Diana Šilobritaitė (Institutet för litauiska språket) talade om enordiga termer i S. Skačkauskas lärobok Aritmetikos (1897) – de flesta används inte längre, men är viktiga för matematikterminologins historia. Palmira Zemlevičiūtė (Institutet för litauiska språket) behandlade de litauiska enordiga medicinska termerna i den första litauiska vetenskapliga medicintidskriften Medicina ir gamta (1913), deras uppkomst och bildning samt deras samband med dagens medicinska terminologi. Mer än hälften av termerna har överlevt och används fortfarande inom medicinsk vetenskap. Solvita Labanauskienė (Institutet för litauiska språket) analyserade litauiska och lettiska växtnamn i Antanas Juškas Latvių-lietuvių-lenkų kalbų žodyne (cirka 1875, opublicerad) och Mykolas Miežinis Lietuviškai-latviškai-lenkiškai-rusiškame žodyne (1894). Hon talade om växtnamnens ursprung, synonymer och varianter. Föremålet för Aušra Rimkutės (Vytautas Magnus-universitetet) föredrag var katekismer från 1800–1882 och deras religiösa termer. Asta Mitkevičienė (Institutet för litauiska språket) behandlade benämningar på figurer och troper i litteraturvetenskapliga läroböcker från 1918–1940, med särskilt fokus på termers ursprung, synonymi och litauisering.

Andra litauiska föredrag hade på ett eller annat sätt samband med informationsteknik. Frågor om korpusterminologi behandlades i två föredrag av grupper från Vytautas Magnus-universitetet. Erika Rimkutė och Irena Markievicz presenterade en specialiserad korpusbaserad resurs som utarbetades 2012

Terminologija | 2013 | 20

229

en ordbok över utbildnings- och vetenskapsterminologi samt en ontologi över utbildnings- och vetenskapsterminologi (båda tillgängliga på internet). Ordboken definierar cirka 300 termer och ger exempel på deras användning, vänster- och högerställda kollokationer, konkordans med mera. Relationer och regler för klasserna i den nämnda ontologin konstrueras utifrån ordbokens definitioner. Agnė Bielinskienė, Loïc Boizou och Jolanta Kovalevskaitė ägnade sitt föredrag åt att identifiera terminologiska kontexter inom utbildning och vetenskap i en specialiserad korpus med hjälp av en mönstermetod – de vanligaste mönstren ger ett ganska stort antal lämpliga kontexter.

I år är det tio år sedan lagen om Republiken Litauens termbank antogs. Alvydas Umbrasas (Institutet för litauiska språket) behandlade i sitt föredrag Termbankens http://terminai.vlkk.lt) struktur, innehåll, sökstatistik med mera. Termbanken innehåller nu mer än 210 000 termposter, över 9 000 godkända termer från rättsakter och uppgifter från 36 termordböcker. För närvarande är den den mest heltäckande och tillförlitliga fritt tillgängliga källan till litauiska termer. Egidijus Zaikauskas (Europeiska kommissionen) behandlade en annan omfattande, digital och systematiserad termresurs – EU-institutionernas termbas IATE. Den innehåller nu cirka 48 000 litauiska termer (cirka 10 000 definierade), varav cirka 3 500 har bedömningen ”mycket tillförlitlig”. Föredragshållaren jämförde den icke-offentliga interna IATE med den offentliga IATE, som är tillgänglig http://iate.europa.eu.

Renata Špukienė (Tilde IT) betraktade terminologi och språk ur ett affärsperspektiv. Föredragshållaren presenterade Tilde ITs arbete med lokalisering och automatisk översättning och diskuterade hur problematiken förändras, liksom nya utmaningar och framtidsutsikter. R. Špukienė avslutade sitt föredrag med retoriska frågor: vad händer härnäst med terminologin – kommer programmen att skapa termerna medan terminologerna bara granskar dem?

Sammanfattningarna av konferensföredragen finns på webbplatsen för Institutet för litauiska språket (http://www.lki.lt/LKI_LT/images/TMA/2013_tez_s_abstracts.pdf). Nästa internationella vetenskapliga terminologikonferens vid Institutet för litauiska språket hålls traditionellt om ett par år.

Mottagen 2013-10-21

Asta Mitkevičienė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected]

230

Asta Mitkevičienė

Tarptautinė mokslinė konferencija Terminologija ir terminografija: raida, aktualijos, perspektyvos