Differences and Similarities of Micro-content and Structured Content (Including Terminologies and Other Language and Content Resources)

Blanca Stella Giraldo Perez; Christian Galinski

doi:10.1007/978-3-642-55991-4_26

Go to original

Preparing document pages…

Skillnader och likheter mellan mikoinnehåll och strukturerat innehåll (inklusive terminologier och andra språk- och innehållsresurser)

BLANCA STELLA GIRALDO PEREZ

Center of Translation Studies, University of Vienna

CHRISTIAN GALINSKI

International Information Centre for Terminology (Infoterm)

NYCKELORD: e-innehåll, innehållsinteroperabilitet, lexikalisk semantik, strukturerat innehåll, mikoinnehåll, terminologi och andra språk- och innehållsresurser (TLCR), faktakunskap, mikroinlärningsobjekt (MLO), terminologiska data, lexikografiska data

1. BEGREPPET eINNEHÅLL

Tidigare bidrag har visat att begreppet innehåll – här i betydelsen digitalt innehåll, som i allmänhet benämns ”e-innehåll” – är föremål för en rad tolkningar beroende på olika syften och skilda intressen. Eftersom det finns många slags e-innehåll finns det följaktligen flera slags innehållshanteringssystem (CMS):

”I verkligheten är ett CMS ett begrepp snarare än en produkt. Det är ett begrepp som omfattar en uppsättning processer. Institutionella behov är ofta mycket individuella (vilket återspeglar heterogeniteten i deras processer och informationssystem i bakänden)... Dessutom är gränserna för CMS-området otydliga. Det finns betydande överlappningar med dokumenthanteringssystem, kunskapshanteringssystem, system för integrering av företagsapplikationer, e-handelssystem och portaler. Vi menar också att det finns betydande (men ännu inte allmänt erkända) överlappningar med intranätbaserade grupprogram och virtuella lärmiljöer. Det kan faktiskt visa sig att en institutions ”hanterade lärmiljö” är en annan institutions CMS.” (Browning & Lowndes 2001: 2)

Ovanstående antyder att vissa CMS överlappar med ”hanterade lärmiljöer”, vilket indirekt visar på ett samband mellan innehåll och lärresurser.

e-innehåll utgick från textdata. Snart insåg man inte bara att det finns många språk (och skriftsystem), utan snart

Blanca Stella Giraldo Perez, Christian Galinski

Differences and Similarities of Micro-content and Structured Content (Including Terminologies and Other Language and Content Resources)

eContent behövde utvidgas ytterligare för att omfatta andra slags språkresurser och icke-lingvistiska data, såsom grafiska data, ljuddata och audiovisuella data och i slutändan multimediedata. I allt högre grad förekommer dessa helt olika slags data (ur innehållshanteringens perspektiv) i kombinerad form eller sammanlänkade med varandra, vilket krävde nya tillvägagångssätt för att möjliggöra integrering av innehåll och interoperabilitet för innehåll. Dessutom gör innehållshantering ur ett teoretisk-metodologiskt perspektiv vanligtvis ingen tydlig åtskillnad mellan:

innehåll å ena sidan och data – information – kunskap å andra sidan¹,

stora och små innehållsenheter (och motsvarande innehållsresurser),

strukturerat och ostrukturerat innehåll.

Detta utgör ofta ett stort hinder för innehållets integrerbarhet och interoperabilitet, något som i allt högre grad krävs i allt fler e-applikationer i dag (Giraldo & Galinski 2014).

Detta bidrag undersöker en rad olika slags små enheter av strukturerat innehåll och deras roll i en mängd olika tillämpningar, analyserade i förhållande till mikroinnehåll.

2. INTEROPERABILITET FÖR INNEHÅLL

Som nämnts ovan gjorde de tidiga begreppen eContent ingen åtskillnad mellan olika slags innehåll, inte heller mellan stora innehållsobjekt – såsom hela databaser – och någon av deras komponenter. Snart blev flerspråkiga data (inklusive olika skriftsystem) nödvändiga inom flera tillämpningsområden, såsom produkt- och programvarulokalisering. Globaliseringen stimulerade utvecklingen av metoder för ”internationalisering” för att underlätta lokalisering. Detta krävde en högre grad av innehållsstrukturering, för vilken olika tillvägagångssätt utvecklades – i allt högre grad med målet att hantera ”semantik”. Omkring 1980 inleddes försök att standardisera den semantiska struktureringen av små digitala objekt² av innehåll – särskilt sådana som registrerades och underhölls i databaser. Senare bearbetades även andra slags innehåll – också sådant som presenterades i ett bredare utbud av modaliteter – i

¹ I allmänhet kan man säga att information ur användarens perspektiv är allt innehåll, medan den ur datorprogrammerarens perspektiv är all data. (Boiko 2004: 5)

² ”Digitala objekt” kallas också poster, enheter, register, dokument etc. – i detta bidrag används den neutrala termen ”entitet”.

Terminologija | 2014 | 21

Databaser och framväxten av mobila enheter driver ytterligare på införandet av förbättrade modaliteter, bland annat för att hjälpa personer med funktionsnedsättning (PwD) inom eAccessibility och eInclusion (Galinski & Beckmann 2012). Det behöver knappast sägas att denna utveckling gör interoperabilitet i alla dess aspekter allt viktigare.

Därför anger ”Recommendation on software and content development principles 2010” följande som grundläggande krav för semantisk interoperabilitet:

• flerspråkighet (som även omfattar kulturell mångfald),

• multimodalitet och multimedia,

• eAccessibility och eInclusion,

• presentationer via flera kanaler.

De bör beaktas så tidigt som möjligt i programvarans designprocess och datamodelleringen (inklusive definitionen av metadata), och därefter under hela de iterativa utvecklingscyklerna (MoU/MG 2012). Denna rekommendation kräver oundvikligen en högre grad av strukturell komplexitet, som måste hanteras med en högre grad av datagranularitet i datamodellerna.

Det europeiska interoperabilitetsramverket (EIF – med hänvisning till alleuropeiska e-förvaltningstjänster) definierar interoperabilitet som ”förmågan hos informations- och kommunikationstekniksystem (ICT) och de affärsprocesser som de stöder att utbyta data och möjliggöra delning av information och kunskap” (IDABC EIF 2004: 5). Denna definition är inriktad på teknisk interoperabilitet, men brister när det gäller innehållsinteroperabilitet. Den indikerar dock komplexiteten i ’interoperabilitet’ genom att identifiera teknisk, organisatorisk och semantisk interoperabilitet, till vilka politisk interoperabilitet (mellan länder eller regioner) och strategisk interoperabilitet (inom eller mellan organisationer) skulle kunna läggas till på beslutsnivå (Galinski 2008).

Innehållsinteroperabilitet går ett steg längre än teknisk innehållsintegration och semantisk interoperabilitet genom att omfatta (i betydelsen mellanmänsklig kommunikation) syntaktisk, konceptuell och pragmatisk interoperabilitet. Innehållsinteroperabilitet avser alltså data och datastrukturer i integrerade (men ändå potentiellt heterogena) system – men i ännu högre grad distribuerade (och potentiellt heterogena) innehållsdatabaser, utifrån de grundläggande kraven på innehållshantering, nämligen ’single sourcing’ och ’resursdelning’. En enda källa eller en enda

12 Blanca Stella Giraldo Perez, Differences and Similarities of Micro-content and Structured Content (Including Terminologies and Other Language and Content Resources) Christian Galinski

En enda källa (härlett från publicering från en enda källa) gör det möjligt att använda samma innehållsobjekt – som lagras och underhålls endast en gång – i olika dokument eller i olika format för alla slags tillämpningar, medan resursdelning gör det möjligt för användare och skapare av innehållsenheter att undvika dubbelarbete genom samarbetsprocesser. Innehållsinteroperabilitet motsvarar således inte bara dagens krav på mobilitet/allestädesnärvaro samt distribuerade och federerade innehållsresurser, utan är också en förutsättning för att de aktuella teknikerna ska prestera väl. Innehållsinteroperabilitet omfattar inte bara en hög grad av integrerbarhet och återanvändbarhet hos innehåll, utan bör också göra innehåll mycket anpassningsbart för nya ändamål, till exempel för e-lärande. Ur ett tekniskt perspektiv kräver databehandlingstekniker och innehållets syntax och semantik (tekniskt sett) tekniska metodstandarder (särskilt programvarurelaterade sådana). Ur perspektivet mänsklig kommunikation kräver innehållsinteroperabilitet metodstandarder inte bara för alla slags innehåll, utan även för:

distribuerad (webbaserad) arbetsflödeshantering,

kvalitetshantering av innehåll,

identifiering av innehållsobjekt,

hantering av upphovsrätt (inklusive exploateringsrättigheter),

utformning och underhåll av metadatalager,

principer och krav för generisk datamodellering,

metamodeller även för metadatalager,

federeringsmetoder och -tekniker etc.

I följande stycken analyseras eContent ur perspektivet olika typer av strukturerat innehåll, inklusive terminologi och andra språk- och innehållsresurser (TLCR), betraktade som strukturerat innehåll på den lexikalsemantiska nivån.

3. LEXIKALISK SEMANTIK OCH TLCR

Dictionary.com’s 21st Century Lexicon (2003–2014) definierar lexikalisk semantik som ”studiet av betydelsen hos ord och fraser och relationerna mellan dem, såsom synonymi, antonymi och hyponymi”. (Barker & Chris 2001: 1) anger: ”Det främsta skälet till att semantik på ordnivå är särskilt intressant ur ett kognitivt perspektiv är att ord är namn på enskilda begrepp”. Enligt (Baldwin 1998: 7) ”överlappas lexikalisk semantik på ett avgörande sätt med områden som:

Terminologija | 2014 | 21

lexikografi,

fraseologi,

filosofi,

korpuslingvistik,

syntax,

pragmatik,

språktillägnande hos barn”.

Baldwin (1998) is subsuming terminological entities under lexicography. The semantic entities in the literature on lexical semantics can be represented by lexical entities ranging from morphemes via words, compounds, phrases up to collocations, and also cover relationships between them. Needless to say that the concepts represented by lexical entities and the relations between them need explanation to become explicit. A look into common language dictionaries and other works of reference proves that lexical entities are often supplemented or exemplified by non-verbal representations – especially if a concrete object or a class of concrete objects is referred to.

Terminologiteori och terminologiska metoder behandlar vetenskapliga och tekniska begrepp som i fackspråklig kommunikation främst representeras av benämningar, däribland morfem (om de är betydelsebärande) och termer (inklusive flerordsuttryck). Terminologisk fraseologi beaktas också, antingen som terminologiska enheter i kontext (som visar på kommunikationskonventioner inom det aktuella området eller ämnet) eller som benämningar i form av terminologiska frasemer. Terminologisk metodik ställer inom fackspråklig kommunikation, inte minst för att undanröja tvetydighet och säkerställa konsekvens (bland annat för att undvika rättsligt ansvar och andra problem), strängare krav på dokumentation av begreppsbeskrivningar, såsom definitioner, definierande kontexter etc. På grund av fackspråkliga texters karaktär är icke-verbala representationer mycket vanliga inom många områden/ämnen och ofta lika självständiga som verbala representationer. Detta gäller både

icke-verbala betecknande representationer, såsom grafiska och andra icke-verbala symboler;

icke-verbala beskrivande representationer, såsom delar av tekniska ritningar, komplexa formler etc.

I detta sammanhang kan det vara intressant att elementen i trafikskyltar inom trafikskyltsdesign kallas ”morfem”, medan trafikskyltarna är

Blanca Stella Giraldo Perez, Christian Galinski

Differences and Similarities of Micro-content and Structured Content (Including Terminologies and Other Language and Content Resources)

kallade ”begrepp”. På vägarna kan två eller flera trafikmärken kombineras för att uttrycka en betydelse som kan förklaras i form av varningar, information, förbud eller begränsningar osv. Trafikmärkenas färg och form har stor semantisk betydelse! (Galinski 2011)

Ovanstående visar att fenomenen som rör lexikala och terminologiska enheter – vilka båda representerar begrepp – är tämligen parallella. Det är bara fokus som skiljer sig: här kommunikation på allmänspråk, där specialiserad kommunikation. Emellertid,

• enligt modern hjärnforskning växlar människans tänkande ständigt mellan allmänna begrepp och domän- eller ämnesspecifika begrepp, vilket kan betraktas som en av de viktigaste mekanismerna för kunskapsutveckling;

• forskare inom fackspråksområdet (LSP) bedömer gång på gång att det inte finns någon skarp gräns mellan texter i kommunikation på allmänspråk och texter i specialiserad kommunikation. (Arntz, Picht & Schmitz 2014: del 2.2)

Beroende på kommunikationens syfte och sociala sammanhang kommer dess kommunikativa innehåll att omfatta fler lexikala enheter på allmänspråk eller fler terminologiska enheter för specialiserad kommunikation. Dessutom finns det

• processer av ”avterminologisering” som omvandlar terminologiska enheter till lexikala enheter på allmänspråk;

• processer av ”terminologisering” där lexikala enheter på allmänspråk återanvänds som mycket domän- eller ämnesspecifika terminologiska enheter.

Därför framstod det som naturligt att den internationella tekniska kommittén ISO/TC 37 ”Terminology and other language and content resources” år 2005 beslutade om denna långa titel och utvidgade sitt mandat till att lyda: ”Standardization of principles, methods and applications relating to terminology and other language and content resources in the contexts of multilingual communication and cultural diversity.”³

Mot bakgrund av ovanstående överväganden omfattar TLCR enheter på lexikalisk-semantisk nivå.

³ Se: http://www.iso.org/iso/home/standards_development/list_of_iso_technical_committees/iso_technical_committee.htm?commid=48104

Terminologija | 2014 | 21

4. STRUKTURERAT INNEHÅLL OCH MIKROINNEHÅLL

På liknande sätt som innehåll, data och information används omväxlande, används termerna ”strukturerat innehåll”, ”strukturerade data” och ”strukturerad information” mer eller mindre synonymt, vilket framgår av följande citat:

”Strukturerade data kan definieras som data som finns i fasta fält i en post eller fil. Relationsdatabaser och kalkylblad är exempel på strukturerade data.” (PC.COM)/Uppenbarligen är motsatsen, nämligen ”ostrukturerade data”, ”data som inte finns på fasta platser.... En stor mängd företagsinformation består av ostrukturerad text.” (PC.COM)

Utifrån sådana förklaringar drog Giraldo & Galinski (2014) slutsatsen att TLCR även är strukturerat innehåll på den lexikalsemantiska nivån.

I detta sammanhang har en paradox påpekats: en hög grad av strukturell komplexitet i form av högre granularitet, representerad av fler metadata (inklusive fler olika typer av metadata), minskar i själva verket komplexiteten ur informationsbehandlingens perspektiv:

”Kunskapsbaser med hög grad av struktur gör det möjligt för informationssystemet att hantera en låg komplexitetsgrad. Däremot är komplexitetsgraden mycket hög i svagt strukturerade kunskapsbaser, där användaren bara behöver en liten mängd information om metastrukturen.” (Zumpe & Esswein 2002: 246)

Små eller allra minsta innehållsenheter kallas i allt högre grad för mikroinnehåll. Enligt Leene (2006) är mikroinnehåll som sådant inget nytt; det har funnits i århundraden. Termen mikroinnehåll uppstod i samband med utvecklingen av databaser och senare webbaserad kommunikation.

”Ursprungligen avsåg Jakob Nielsen (1998) med mikroinnehåll små grupper av ord som en person snabbt kan ögna igenom för att få en tydlig uppfattning om innehållet på en webbsida. Han räknade in artikelrubriker, sidtitlar, ämnesrader och e-postrubriker. Sådana fraser kan också tas ur sitt sammanhang och visas i en katalog, på en sökresultatsida, i en bokmärkeslista osv.”⁴

En annan användning av termen (även kallad mikroformat⁵) omfattar andra små informationsbitar som kan stå för sig själva eller användas i en mängd olika sammanhang, däribland snabbmeddelanden, blogginlägg, RSS-flöden och sammanfattningar.

⁴ Se: http://en.wikipedia.org/wiki/Microcontent#cite_note-1

⁵ Se: http://en.wikipedia.org/wiki/Microformat)

Blanca Stella Giraldo Perez, Christian Galinski

Differences and Similarities of Micro-content and Structured Content (Including Terminologies and Other Language and Content Resources)

In any case, things have changed dramatically since Anil Dash (2002: 246⁶) defined ‘microcontent’:

”I dag används mikroinnehåll som en mer generell term för innehåll som förmedlar en primär idé eller ett primärt koncept, är tillgängligt via en enda definitiv URL eller permalänk och är lämpligt skrivet och formaterat för visning i e-postklienter, webbläsare eller på handhållna enheter efter behov. En dags väderprognos, ankomst- och avgångstider för ett flyg, ett abstract från en längre publikation eller ett enstaka snabbmeddelande kan alla vara exempel på mikroinnehåll.”

Andra källor⁷ anger egenskaper hos mikroinnehåll som här jämförs med terminologiska data i följande tabell:

Mikroinnehåll:

Jämfört med terminologiska data:

generisk term för en adresserbar, strukturerad, odelbar och fristående del digital information (vanligen enspråkig)

→ representation av ett begrepp genom en terminologisk post, vanligtvis med data på mer än ett språk

fristående informationsdel som kan stå för sig själv, dvs. det behövs inget sammanhang eftersom hela betydelsen finns i själva delen (denna egenskap gäller inte många typer av mikroinnehållsenheter)

→ detta kan gälla ett språkavsnitt i en enskild terminologisk post med låg komplexitet eller hela den terminologiska posten, om begreppsrelationer bortses från

odelbar informationsdel som inte längre kan delas upp i mindre användbara delar (denna egenskap gäller inte många typer av mikroinnehållsenheter)

→ detta kan gälla ett enskilt språkavsnitt i en terminologisk post

strukturerat i den meningen att det inte består av en enda informationsklump utan har en struktur

→ detta gäller också de flesta TLCR

”extern struktur” består av metadata

→ datakategorier används inom terminologihantering

adresserbar i den meningen att den är adresserbar på Internet, vilket innebär att den har en permalänk

→ detta gäller den unika identifieraren för varje terminologisk post (liksom för många andra typer av poster), som – om den är webbaserad – kan hämtas via en permalänk

⁶ Se: http://dashes.com/anil/2002/11/introducing-microcontent-client.html

⁷ Se: http://www.sivas.com/microcontent/articles/definition/definition.html

Terminologija | 2014 | 21

Mikroinnehåll:

Jämfört med terminologiska data:

inte nödvändigtvis litet, eftersom det faktiskt kan vara mycket stort räknat i megabyte

→ oftare än inte gäller detta också TLCR, särskilt om icke-verbala representationer ingår

flexibelt i den meningen att det går att lägga till nya fält och därmed förbättra strukturen hos ett objekt

→ detta kan (och bör i allt högre grad) också gälla många TLCR

relationer mellan objekt kan förekomma (detta strider mot egenskapen ”självständigt och fullständigt”)

→ detta gäller också terminologiposter

objekten bör ägas av sina författare, som bör kunna ändra eller ta bort ett objekt

→ detta gäller i allt högre grad också TLCR som utvecklas och underhålls med webbaserade och samarbetsinriktade metoder

möjliggör återanvändning av ett objekt, vilket också kan kallas mashup

→ detta kan dock – på ett annat sätt, eftersom terminologin kräver striktare kontroll – också tillämpas på TLCR

behöver en ”behållare” för att kunna utbytas och återanvändas, vilket kräver ett ”format”

→ detta gäller också poster i TLCR

Formellt sett är även metadata en typ av mikroinnehåll, för vilket man återigen behöver metadata för att registrera och förvalta det i metadateregister enligt serien av internationella standarder ISO 11179.

Av ovanstående kan man dra slutsatsen att skillnaden mellan TLCR och mikroinnehåll teoretiskt sett inte är grundläggande. Mikroinnehåll av det slag som används på Internet syftar till att göra det enkelt att producera, återanvända och smidigt anpassa det aktuella innehållet till nya ändamål, medan TLCR har utvecklats i syfte att uppfylla minimikraven på datakvalitet, datastabilitet och hållbarhet. Dessutom har det flerspråkiga angreppssättet varit rådande inom terminologihantering från början.

Av ovanstående att döma skulle TLCR utan större svårighet kunna användas som mikroinnehåll på Internet.

5. MIKROINNEHÅLL OCH TLCR

På en övergripande nivå finns det exempel (se bland andra Leene 2006) på typer av mikroinnehåll, såsom:

Blanca Stella Giraldo Perez, Christian Galinski

Differences and Similarities of Micro-content and Structured Content (Including Terminologies and Other Language and Content Resources)

adresskort (den elektroniska motsvarigheten till ett visitkort), som kan ha flera fält,

recept (de har taggar, såsom nyckelord, och bilder – mikroinnehållsobjekt som ökar komplexiteten),

bilder,

ljudfiler,

blogginlägg (som anses vara en av de viktigaste typerna av mikroinnehåll).

Det finns många källor från vilka mikroinnehåll kan hämtas, till exempel⁸:

starkt formaliserade väderprognoser (t.ex. Accuweather),

dagens erbjudande,

fotografier,

mikrovideor (t.ex. Instagram-format),

kuraterat innehåll.

Andra exempel på typer av mik innehåll som enkelt kan skapas är⁹:

tips,

instruktioner,

citat,

checklistor,

infografik.

Följande text kan ge en ledtråd till att förstå skillnaden – dock sannolikt inte en grundläggande skillnad – mellan TLCR och mik innehåll:

”Det finns många mer eller mindre välbekanta begrepp som kan uttryckas med språk men som saknar ett motsvarande ord. Det finns inget enskilt ord på engelska som specifikt betecknar doften av en persika eller området med mjuk hud på underarmens undersida, även om det förmodligen skulle kunna finnas ett. Dessutom är det vanligt att ett språk väljer att lexikalisera en något annorlunda uppsättning begrepp än ett annat.” (Barker & Chris 2001: 1)

Av ovanstående kan man bland annat dra slutsatsen att

det potentiellt finns alltför många materiella eller immateriella objekt i universum vars begrepp kan behöva ett namn (dvs. en lexikal enhet eller en TLCR-post);

⁸ Se: http://heidicohen.com/4-micro-content-marketing-ideas-you-can-steal/

⁹ Se: http://www.sivas.com/microcontent/articles/definition/definition.html

Terminologija | 2014 | 21

benämningen av begrepp – särskilt i vardagsspråk – kan skilja sig från språk till språk (och mellan respektive kulturer), för att inte tala om olika syften etc.;

visst mikroinnehåll avser fakta snarare än klassificerad kunskap – t.ex. snabbt föränderlig information i väderprognoser (vilket inte utesluter att klassificerade kunskapselement används för att ta fram fakta).

Vissa typer av mikroinnehåll liknar faktadata i betydelsen ”verifierbara fakta” (vilka – i kommersiella miljöer – rimligen kan antas bidra till undersökning, förståelse och lösning av det aktuella problemet¹⁰) eller faktainformation (det vill säga en typ av information som återger verkliga händelser). Den senare kräver ingen ytterligare information när den förmedlas till någon. En terminologisk post kan betraktas som en behållare för vissa faktadata om begrepp och deras representationer. Att lägga till eller kombinera data tycks öka informationens semantiska rikedom både i mikroinnehåll och i TLCR.

Även här kan man observera att data och information används synonymt. När det gäller faktakunskap har det dock utvecklats en närbesläktad diskussion inom e-lärande, som skulle kunna påverka diskussionen om mikroinnehåll.

6. M I K R O I N N E H Å L L O C H F A K T A K U N S K A P

Det har länge varit känt att det finns olika slags kunskap. Olika discipliner klassificerar eller kategoriserar kunskap på olika sätt – exempelvis i samband med Blooms taxonomi över utbildningsmål (reviderad)¹¹:

Typ av kunskap

Exempel

Faktakunskap De grundläggande element som elever måste känna till för att bli förtrogna med en disciplin eller lösa problem inom den

Fackterminologi; musikaliska symboler; viktiga naturresurser; tillförlitliga informationskällor; verk av en konstnär; historiska händelser

¹⁰ Se: http://www.businessdictionary.com/definition/factual-data.html#ixzz33j0vSCEK

¹¹ Inom utbildning http://cte.illinois.edu/resources/topics/syllabus/blooms.html

Blanca Stella Giraldo Perez, Christian Galinski

Differences and Similarities of Micro-content and Structured Content (Including Terminologies and Other Language and Content Resources)

Typ av kunskap

Exempel

Begreppslig kunskap Sambandet mellan de grundläggande elementen i en större struktur som gör att de kan fungera tillsammans

Syntaxklassificeringar; geologiska tidsperioder; former av företagsägande; Pythagoras sats; fysikens grundläggande lagar; evolutionsteorin; plattektonikteorin; genetiska modeller; styrelseformer

Procedurkunskap Hur man gör något, undersökningsmetoder och kriterier för att använda färdigheter, algoritmer, tekniker och metoder

Färdigheter som används för att måla akvarell; färdigheter som används för att fastställa en idrottsskada; algoritmer för att lösa andragradsekvationer; metoder för litteraturkritik; den vetenskapliga metoden; kriterier för att avgöra vilket statistiskt förfarande som ska användas

Metakognitiv kunskap Kunskap om kognition i allmänhet samt medvetenhet om och kunskap om den egna kognitionen

Kunskap om olika minnesstrategier; kunskap om olika organisationsstrategier; kunskap om att elaboreringsstrategier, såsom att sammanfatta och parafrasera, kan leda till djupare förståelse; kunskap om den egna kunskapsnivån inom ett område; kunskap om den egna motivationen för en uppgift

Här avser faktakunskap de grundläggande element som studenter måste känna till för att vara insatta i en disciplin eller lösa problem inom den¹². Exempel är:

kunskap om terminologi: fackvokabulär, musikaliska symboler etc.;

kunskap om specifika detaljer och element: viktiga naturresurser, tillförlitliga informationskällor etc.

Faktakunskap tycks således i första hand omfatta TLCR och faktainformation, vilka båda kan betraktas som mikroinnehåll. Exemplen på faktakunskap kan mycket väl omfatta alla slags TLCR å ena sidan och många olika slags mikroinnehåll å andra sidan. Liksom TLCR och mikroinnehåll i stort kan de omfatta semantiskt grunda och semantiskt rika entiteter.

I detta sammanhang är lexikala entiteter viktiga för att förstå och kommunicera alla slags mikroinnehåll på en grundläggande nivå. Fackvokabulär (dvs. terminologiska entiteter) är grundläggande för att förstå ett områdes ämnesinnehåll och för att kunna kommunicera mellan experter. Dessutom har terminologier ytterligare en viktig funktion:

¹² Se: http://oregonstate.edu/instruct/coursedev/models/id/taxonomy/factual.htm

Terminologija | 2014 | 21

Eftersom terminologiska entiteter bygger på begreppsklassificering (Wüster 1971) är de oumbärliga för att ordna kunskap och för att få en djupare förståelse av kunskap – för att inte tala om att använda den korrekt i fackspråklig kommunikation.

Många typer av mikroinnehåll består av föränderlig faktakunskap som inte nödvändigtvis är avsedd att dokumenteras och bevaras under längre tid. Vissa typer kan skapas i stunden som svar på en användares begäran – i allt högre grad även automatiskt av ICT-system. Många av dessa är starkt ändamålsorienterade eller ändamålsberoende. Deras ”värde” ligger i möjligheten att utnyttja dem samhälleligt eller rentav kommersiellt. Mikroinnehåll som erbjuds på webben är i allt högre grad flerspråkigt (eller översätts automatiskt till andra språk).

Värdet hos andra typer av mikroinnehåll, såsom terminologi, bygger på deras kvalitet, tillförlitlighet och hållbarhet. Efter många års gradvisa utveckling av terminologiteori och -metodik utvecklades datamodeller som kan hantera den interna komplexiteten hos en terminologisk post (inklusive kraven på flerspråkighet och multimodalitet i många tillämpningar).

Alla typer av mikroinnehåll är, eller skulle kunna bli, viktiga framför allt på en grundläggande nivå för kunskapsinhämtning inom utbildningsområdet. Mot bakgrund av ovanstående kan TLRC och faktainformation/-kunskap betraktas (eller användas) som mikroinnehåll, och allt kan ses som strukturerat innehåll på lexikalisk-semantisk nivå. I detta sammanhang är den närbesläktade diskussionen om mikrolärandeobjekt också relevant.

7. MIKROINNEHÅLL OCH MIKROLÄRANDEOBJEKT (MLO)

Job & Ogalo (2012: 92) observed:

”Mikrolärande växer fram ur mikroinnehåll. Mikroinnehåll är små bitar digital information i ett permanent tillstånd av förändring och cirkulation. Det handlar ofta om ett enda ämne, är begränsat till omfånget, konsumeras snabbt och begränsas ofta av programvara eller enhet. Det bygger på delning av resurser. Det förlitar sig på interaktion mellan människor och interaktion med internetmedier. Mikrolärande har en aktiv roll i filtreringen och tillhandahållandet av information. Med hjälp av kunskap om användarens lärandekontext kan mikrolärande erbjuda och initiera intressant information. Aktuella tekniska, ekonomiska och sociala förändringar driver fram behovet av nya begrepp och strategier för att stödja livslångt lärande.”

Blanca Stella Giraldo Perez, Christian Galinski

Differences and Similarities of Micro-content and Structured Content (Including Terminologies and Other Language and Content Resources)

Years before, Sánchez-Alonso et al. (2006: 296) stated about microlearning:

”Begreppet ”/micro/¹³lärandeobjekt” (McGreal, 2005) har under de senaste åren blivit allmänt spritt som det centrala strukturerande begreppet för lärresurser – beskrivna med metadataposter. I princip kan ett mikroinnehållsstycke med pedagogiskt syfte, tillsammans med metadata som beskriver både stycket självt och dess pedagogiska användning, betraktas som ett reguljärt lärandeobjekt. Mikroinnehållsvisionen innebär dock att dessa beskrivningar bör utgå från subjektiva personliga världsbilder, till exempel sådana som bloggare ger uttryck för.”

De konstaterade vidare:

”Mikrolärande har betraktats som en särskild pedagogisk ansats som fokuserar på användningen av mikroinnehåll som en särskild, liten och subjektiv redogörelse för begreppet ”lärresurs”. En annan inriktning, lärandeobjektparadigmet, fokuserar på återanvändning av lärresurser med hjälp av metadata. Vid första anblicken kan båda ansatserna betraktas som kompletterande. Mikrolärandeansatsen betonar dock (tveklöst) subjektiva perspektiv, snabbt informationsskapande och en viss grad av informell karaktär. Detta innebär att skapandet av metadata bör följa samma filosofi, vilket i slutändan skulle leda till en särskild stil eller idiom vid skapandet av lärandeobjekt.” (Sánchez-Alonso et al. 2006: 296)

Sánchez-Alonso et al. (2006: 302) conclude:

”Mikroinnehåll kan betraktas som lärandeobjekt med fin granularitet, skapade i konkreta miljöer med en viss inneboende subjektivitet och som i många fall är informella och inte följer någon stark pedagogisk avsikt. Därför har metadataskapande och användningen av metadata vid sökning vissa särskilda kännetecken.”

Implicit antyder detta att det å ena sidan kan krävas ytterligare specifika metadata för att omvandla mikroinnehållsentiteter till MLO:er – och faktakunskap i stort – på ett systematiskt sätt utifrån perspektivet innehållsinteroperabilitet (inklusive hållbarhetsfrågor), så att kraven inom mikropedagogik eller mikrodidaktik uppfylls. Å andra sidan skulle MLO:er själva åter kunna betraktas som mikroinnehåll. Detta och de två områdena mikropedagogik och mikrodidaktik kräver fortfarande ytterligare forskning.

8. S L U T S A T S E R

Detta bidrag undersökte närbesläktade begrepp med avseende på de minsta enheterna av eContent, såsom (semantiskt) strukturerat innehåll,

¹³ Tillagt av författarna, eftersom det är detta som avses här.

Terminologija | 2014 | 21

2 3

lexikal semantik, terminologi och andra språk- och innehållsresurser (TLCR), mikrounderhåll, faktakunskap och mikrolärandeobjekt (MLO). Den visar att flera forskningsområden har utvecklat olika terminologier för liknande eller möjligen samma ”digitala objekt”, som kan sammanföras under ”strukturerat innehåll på lexikal semantisk nivå”, såsom:

• terminologi och andra språk- och innehållsresurser (TLCR),

• mikrounderhåll,

• faktakunskap,

• mikrolärandeobjekt (MLO).

Lexikal semantik är under alla omständigheter inte begränsad till verbala enheter, utan kan bestå av vilken typ av modalitet som helst för att representera begrepp.

Det finns starka indikationer på att ”strukturerat innehåll på lexikal semantisk nivå” är det lämpliga begreppet för att omfatta alla slags mikrounderhåll eller potentiella mikrounderhåll, och att de respektive enheterna av strukturerat innehåll på lexikal semantisk nivå antingen i stor utsträckning överlappar varandra eller kan sammanfalla för vissa ändamål eller tillämpningar. I verkligheten kan det finnas ännu fler slags sådana enheter som ännu inte identifierats som sådana. I vilket fall som helst är så gott som alla sådana enheter MLO:er, eller skulle kunna bli det, beroende på syftet eller tillämpningen. Det är knappast nödvändigt att bevisa att ett betydande antal av dem redan har omvandlats till lönsam affärsverksamhet på Internet.

Dessutom finns det starka indikationer på att alla slags strukturerat innehåll inte skiljer sig åt ur en grundläggande teoretisk synvinkel. De skiljer sig åt vad gäller syfte och tillämpning, som vanligen är inriktade på en viss målgrupp, vilket påverkar tillvägagångssätt och metodik. Men det verkar som om skillnaderna i tillvägagångssätt och metodik i mindre grad beror på mikrounderhållets natur och det aktuella syftet än på den systemdesign som används för att genomföra ett visst tillvägagångssätt eller en viss metodik. Det verkar snarare vara programvarutekniken som styr detaljerna i en mångfald av implementeringar än inneboende krav hos det aktuella innehållet eller de krav som är nödvändiga för ett visst syfte.

Så gott som allt mikrounderhåll (inklusive MLO:er betraktade som innehållsenheter med högre semantisk rikedom) bygger på datamodelleringsmetoder som använder metadata:

”Följaktligen bör beskrivning, lagring och hämtning av ”mikrolärandeobjekt” följa vissa principer som överensstämmer med den konkreta kontextskapande processen för mikrounderhåll. Till exempel skulle mikrometadata ha

Blanca Stella Giraldo Perez, Christian Galinski

Differences and Similarities of Micro-content and Structured Content (Including Terminologies and Other Language and Content Resources)

kravet att vara lätt att redigera – precis som blogginlägg. Dessutom leder mikroinnehåll till en mängd mikrometadataregistreringar i en sådan omfattning att det krävs noggrant övervägande ur ett tekniskt perspektiv.” (Sánchez-Alonso et al. 2006: 296)

Detta visar att harmonisering av metadata och deras tillämpning skulle kunna vara en hävstång för att uppnå en högre grad av interoperabilitet mellan innehåll inom detta område av eContent, vilket skulle vara särskilt fördelaktigt för ett effektivt skapande och en effektiv tillämpning av MLO:er inom eLearning. Terminologiteori och terminologisk metodik skulle kunna tjäna som bästa praxis i detta sammanhang. Detta bekräftas av Sánchez-Alonso et al.:

”På den tekniska sidan krävs mekanismer för semantisk sökning, urval och aggregering av mikroinnehåll om vi verkligen vill utnyttja fördelarna med metadata (Koper, 2004). Dessutom bör verktyg för ’mikroannotering’ av mikroinnehåll för populära tekniker (bloggar, wikis osv.) utvecklas och studeras ur olika perspektiv – däribland människa–datorinteraktion. På den konceptuella sidan är det främsta olösta problemet hur mikropedagogik eller mikrodidaktik kan bäddas in i användbara ontologier, så att programvaruverktyg kan utvecklas för att hjälpa människor att skapa mikrolärandekontexter–...” (Sánchez-Alonso et al. 2006: 302)

Ytterligare undersökningar behövs

• att analysera datamodeller och format (inklusive tillämpade metadata) för olika slags entiteter inom strukturerat innehåll på lexikalisk semantisk nivå – däribland även aspekten semantiskt ytliga kontra semantiskt rika entiteter;

• att undersöka hur hela området med entiteter inom strukturerat innehåll på lexikalisk semantisk nivå kan dra nytta av terminologihanteringens flerspråkiga och multimodala ansats – med tanke på att flerspråkighet i allt högre grad krävs för många slags mikoinnehåll;

• att undersöka möjligheten till en generisk datamodell för MLO:er som omfattar de flesta eller alla dessa entiteter inom strukturerat innehåll på lexikalisk semantisk nivå – åtminstone vad gäller de grundläggande metadata som krävs för att alla eller de flesta slags entiteter inom strukturerat innehåll på lexikalisk semantisk nivå ska kunna återanvändas som MLO:er.

Sánchez-Alonso et al. (2006: 302) are right when stating: “... but for this, studies on learning theories must come before actual ontology engineering”.

Terminologija | 2014 | 21

REFERENCES

Arntz R., Picht H., Schmitz K.-D. 2014: Fachsprache und Fachwortschatz. – Arntz R., Picht H., Schmitz K.-D. Einführung in die Terminologiearbeit, Hildesheim: Georg OlmsVerlag, 11–34.

Baldwin T. 1998: ACL/HCSNet Advanced Programme in NLP Lexical Semantics: An Introduction – [viewed 30 January 2014] slide 7. Available from: http://www.pdfe2dg.org/read-360973/#.U4ykomSx9k

Barker C., Chris B. 2001: Lexical Semantics. – Encyclopedia of Cognitive Science USA, Macmillan. Available from: http://semarch.linguistics.fas.nyu.edu/barker/Research/barker-lexical.pdf

Boiko B. 2004: Defining Data, Information, and Content. – Content Management Bible, 2nd Edition, Indianapolis: Wiley Publishing Company, 3–12. Available from: http://www.metatorial.com/downloads/Boiko_Wp_DefiningDataInformationContent.pdf

Browning P., Lowndes M. 2001: Content Management Systems. – JISC TechWatch Report, 2. Available from: http://pozi.dsic.upv.es/spw/viejo/content%20management/tsw_01-02.pdf

Dash A. 2002: Introducing the Microcontent Client. Blogged November 13, 2002. Available from: http://dashes.com/anil/2002/11/introducing-microcontent-client.html

Dictionary.com (n.d.).Lexical semantics. WordNet® 3.0 [viewed June 01, 2014]. Available from: http://dictionary.reference.com/browse/lexical_semantics

Galinski C. 2008: Content Interoperability of multilingual content resources. – Prys D., Williams B. eds. Proceedings of the International Conference on Global Understanding in Multilingual and Multimedia Contexts (GUM3C2008), Bangor: University Bangor, 11–38.

Galinski C. 2011: A Sign equals Thousand Words; Consistency of Traffic/Road Signs and Verbal Messages. – Bekiaris E., Wiethoff M., Gaitanidou E. Infra-structure and Safety in a Collaborative World: Road Traffic Safety (1st ed.), Heidelberg, Dordrecht, London, New York: Springer, 263–284.

Galinski C., Beckmann H. 2012: Concepts for Enhancing Content Quality and Accessibility: In General and in the Field of eProcurement – Kajan E., Dorloff F.-D., Bedini I. Handbook of Research on E-Business Standards and Protocols: Documents, Data and Advanced Web Technologies, Hershey PA, USA: IGI Global, vol. 1, 84–101.

Giraldo B. S., Galinski C. 2014: Typology of structured content in e-Applications – Under a content interoperability perspective. – Budin G. & Lušicky V. Languages for Special Purposes in a Multilingual, Transcultural World. Proceedings of the 19th European Symposium on Languages for Special Purposes. 8–9 July 2013, Vienna: University of Vienna, 405–417.

IDABC EIF 2004: European Interoperability Framework for Pan-European eGovernment Services. – European Interoperability Framework for Pan-European eGovernment Services, Belgium: Office for Official Publications of the European Communities. Available from: http://ec.europa.eu/idabc/servlets/Docd552.pdf?id=19529

ISO 1087:2000 Terminology work– Vocabulary – Part 1: Theory and application. Travauxterminologiques – Vocabulaire – Partie 1: Théorieet application

ISO 11179 (series). Information technology – Metadata registries (MDR)

Job M. A., Ogalo H. S. 2012: Micro Learning As Innovative Process of Knowledge Strategy. – International Journal of Scientific & Technology Research 1(11), 92–96. Available from: http://www.ijstr.org/final-print/dec2012/Micro-Learning-As-Innovative-Process-Of-Knowledge-Strategy.pdf

Leene A. 2006: MicroContent is Everywhere!!! Defining MicroContent.MicroLearning. Available from: http://www.sivas.com/microcontent/articles/ML2006/MicroContent.pdf

MoU/MG (Management Group of the ITU-ISO-IEC-UN/ECE Memorandum of Understanding concerning eBusiness standardization) 2012: Recommendation on software and content development principles 2010. (MoU/MG/12 N 476 Rev.1) Available from: http://isotc.iso.org/livelink/livelink/fetch/2000/2489/Ittf_Home/MoU-MG/Moumg500.html

PC.COM (n.d.).Encyclopedia [viewed: 1. July 2013.] Available from: http://www.pcmag.com/encyclopedia/term/52162/structured-data

Sánchez-Alonso S., Sicilia M.-A., García-Barriocanal E., Armas T. 2006: From microcontents to micro-learning objects – which semantics are required? (Semantics for Microlearning), 295–304. Available from: http://www.cc.uah.es/ssalonso/papers/SanchezEtAl_Microlearning06.pdf

Wüster E. 1971: Begriffs- und Themaklassifikationen.Unterschiede in ihrem Wesen und ihrer Anwendung [Concept and subject classifications.Differences in their nature and in their application]. – Nachrichten für Dokumentation, n°3 98–104 and n°4 143–150.

Blanca Stella Giraldo Perez, Christian Galinski

Differences and Similarities of Micro-content and Structured Content (Including Terminologies and Other Language and Content Resources)

Zumpe S., Esswein W. 2002: Simplification of Knowledge Discovery using “Structure Classification”. – Gaul W., Ritter G. Classification, Automation, and New Media: Proceedings of the 24th Annual Conference of the Gesellschaft fürKlassifikatione. V., University of Passau, March 15-17, 2000, Dresden, Germany: Springer, 245-252 [viewed 1. June 2013]. Available from: http://link.springer.com/chapter/10.1007/978-3-642-55991-4_26

MIKRO TURINIO IR STRUKTŪRINIO TURINIO (ĮSKAITANT TERMINIJĄ IR KITUS KALBOS BEI TURINIO IŠTEKLIUS) SKIRTUMAI IR PANAŠUMAI

Elektroninio turinio tvarkyboje yra sričių, tokių kaip terminologiniai duomenys, bibliotekų informacija, daugelis produktų pagrindinių duomenų rūšių, kuriuose turinio ištekliai – ir dėl standartizavimo pastangų – tampa integruojami ar bent suderinami. Kitose srityse galima pastebėti išsiskyrimo tendencijas, dėl kurių galiausiai išryškėja didžiulis pastangų dubliavimas. Švietimo ir mokymo srityje yra labai daug turinio kūrėjų ir dar daugiau šios srities turinio išteklių, skirtų mokytojams ir mokiniams. Daugelį šių išteklių sudaro leksinės semantikos lygmens struktūrinis turinys, apimantis terminologinius, leksikografinius duomenis ir kitus turinio išteklius. Dabar tokie duomenys laikomi ir mikroturiniu.

Ankstesniuose darbuose terminologiniai, leksikografiniai duomenys ir kiti turinio ištekliai buvo laikomi pagrindinėmis leksinės semantikos lygmens struktūrinio turinio rūšimis. Dabar peržiūrimame ISO 1087:2000 standarte terminija apibrėžiama kaip „žymiklių, priklausančių vienai specialiajai kalbai, aibė“. Žymiklis apibrėžiamas kaip „ženklas, kuriuo žymima sąvoka“. Šio termino straipsnio pastaboje rašoma, kad „terminologijos darbe skiriamos trys žymiklių rūšys: terminai, simboliai ir tikriniai vardai“. Šios ir kitos apibrėžtys tiesiogiai ar netiesiogiai apima ir nekalbinius sąvokų ir vardų (įskaitant tikrinius vardus) ženklus, kurie yra svarbūs daugelyje sričių, ypač švietimo srityje.

Mikroturinys yra labai naudingas ir reikalingas įvairiems verslo, viešojo administravimo tikslams, taip pat elektroniniam mokymui(si), tačiau jis dar retai tampa sistemiškai išplėtotu mokymosi objektu. Švietimo srities turiniui taikomi metodai turi būti suderinami tam, kad sukurtiems mokymosi objektams taip pat būtų būdingas semantinis suderinamumas.

Mikromokymosi ir mikrodidaktikos srities literatūroje aptariami ir mikromokymosi objektai. Šio straipsnio tikslas yra nustatyti, kiek mikromokymosi objekto sąvoka susijusi su mikroturinio sąvoka. Sistemiškai taikant terminologijos metodologiją galima pagerinti įvairiapusišką mikroturinio kaip mikromokymosi objektų naudojimą. Atsirastų daugiau mikroturinio naudojimo galimybių, jį būtų galima suderinti ir su elektroniniu turiniu apskritai, ir panaudoti elektroniniam mokymui(si).

Gauta 2014–06–05

Blanca Stella Giraldo Perez Center of Translation Studies, University of Vienna Gymnasiumstrasse 50, 1190 Vienna, Austria E-mail [email protected]

Christian Galinski International Information Centre for Terminology (Infoterm) Gymnasiumstrasse 50, 1190 Vienna, Austria E-mail [email protected]

Terminologija | 2014 | 21

Skillnader och likheter mellan mikoinnehåll och strukturerat innehåll (inklusive terminologier och andra språk- och innehållsresurser)

1. BEGREPPET eINNEHÅLL

2. INTEROPERABILITET FÖR INNEHÅLL

3. LEXIKALISK SEMANTIK OCH TLCR

4. STRUKTURERAT INNEHÅLL OCH MIKROINNEHÅLL

5. MIKROINNEHÅLL OCH TLCR

6. M I K R O I N N E H Å L L O C H F A K T A K U N S K A P

7. MIKROINNEHÅLL OCH MIKROLÄRANDEOBJEKT (MLO)

8. S L U T S A T S E R

Ytterligare undersökningar behövs

REFERENCES

MIKRO TURINIO IR STRUKTŪRINIO TURINIO (ĮSKAITANT TERMINIJĄ IR KITUS KALBOS BEI TURINIO IŠTEKLIUS) SKIRTUMAI IR PANAŠUMAI

Document details