AGNĖ ALEKSAITĖ

Litauiska språkinstitutet

EMOTIONELL-EXPRESSIV LEKSIK SOM ETT SPRÅKLIGT VERKTYG FÖR ATT SKAPA POLITIKERPORTRÄTT PÅ NYHETSPORTALEN DELFI.LT

NYCKELORD: emotionell-expressiv leksik, stilistik.

Ändå publicerar vår ”fria press” (det var L. Jakimavičius som först satte citationstecken kring den) varje dag bara ”världens undergång”. Principen om pressfrihet kränks redan genom att läsarna nästan inte har något att välja mellan. Medierna blir alltmer tabloida. De påtvingar samhället ämnen, talar bara om livets svårigheter och ger nästan ingen konstruktiv, uppbyggande information. Även när objektiv information förmedlas programmerar den tabloida, manipulativa överbyggnaden en godtrogen människa att reagera känslomässigt på ett inadekvat sätt.

(V. Juknaitė ”Išsidūsi. Balsu: esė, pokalbiai”. Vilnius, Lietuvos rašytojų s-gos leidykla, 2002, p. 168.)

INLEDNING

Om man ser på nyhetsportaler inom internetmedierna blir det tydligt att pressens medarbetare (journalister, redaktörer, rubriksättare m.fl.) använder språket, närmare bestämt stilistiskt markerade språkliga uttrycksmedel, som en kraftfull skapande makt som formar den allmänna opinionen. Det är just på grund av opinionsbildningen som massmediet – medierna – ibland också kallas den fjärde statsmakten, trots att mediernas främsta funktion är att sprida information och nyheter (Gudonienė 1999: 23; se även Mažylė 2012: 163; Petrauskis 2012: 6). Internetmedierna har blivit en källa till manipulation som påverkar attityder och beteenden hos de subjekt som deltar i kommunikationsakten, även om journalister måste förbli rationella, inte uppvigla läsarnas känslor och inte förmedla sina egna värderingar i egenskap av pressmedarbetare (Juodytė 2011). Ett sätt att forma den allmänna opinionen är att manipulera med emotionell-expressiv leksik.

Artikeln undersöker den emotionell-expressiva leksiken i artiklar som publicerats på nyhetsportalen delfi.lt från oktober 2012 till juni 2014 och från september 2015 till juni 2016

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika kaip kalbinė politikų portretų kūrimo priemonė naujienų portale delfi.lt | 2

lexik som används för att beskriva aktörer inom litauisk politik (sammanlagt samlades 464 belägg)¹. Journalisternas främsta kommunikativa mål på nyhetsportalen delfi.lt, som bevakar litauisk politik i nätmedierna, är att informera allmänheten och kritiskt granska politiska händelser (Arcimavičienė 2010: 6). I exemplen på emotionellt-expressiv lexik som analyseras här behandlas politiska händelser och politikernas beteende; här ”blir orden som används i texter viktiga, eftersom deras betydelser bäst återspeglar den världsbild och de värderingar som har formats i diskursdeltagarnas medvetande” (Būdvytytė-Gudienė 2013: 6). Syftet med artikeln är att undersöka hur och med vilken emotionellt-expressiv lexik politikerporträtt skapas (dvs. vilka karaktärsdrag och beteenden som framställs).

SKAPANDET AV LITAUISKA POLITIKERS IMAGE SOM SOCIALA ANTIHJÄLTAR

Företrädare för nätmedier använder medvetet emotionellt-expressiv lexik för att påverka. I Termordboken i lingvistik (nedan KTŽ) definieras den som ”ord som i språket har en stabil konnotation av uttrycksfullhet och emotionalitet. Emotiva och expressiva är diminutiv- och smekformer, liksom grova och familjära ord m.m.” Med denna lexik uttrycker de direkt eller indirekt värderingar av offentliga personer. Just axiologiskt markerade språkliga uttrycksmedel framställer offentliga personer som tydliga sociala antihjältar.

”Den själviska hållningen hos enskilda politiker och tjänstemän samt korruptionsföreteelser har oansvarigt generaliserats, vilket har lett till att en negativ stereotyp uppfattning om alla politiker, parlamentsledamöter och tjänstemän har fått fäste: <...>” (Žibartas 2012: 19). Därför finns en tydlig tendens på nyhetsportalen delfi.lt att framställa nästan alla litauiska politiker som sociala antihjältar (jfr Žibartas 2012: 17).

Ett sätt att skapa sådana politikerporträtt är att beskriva dem med neologismer. Neologismer är av två slag (Pikčilingis 1975: 156), och båda förekommer på nyhetsportalen delfi.lt:

1) etablerade neologismer (nya ord som kontinuerligt tillkommer i språket och betecknar nya begrepp);

¹ Språket i de användningsexempel som återges i denna studie har inte redigerats, med undantag för uppenbara korrekturfel.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika kaip kalbinė politikų portretų kūrimo priemonė naujienų portale delfi.lt | 3

2) tillfälliga neologismer (nya ord som används i stället för benämningar på välbekanta företeelser eller föremål och som tillför ytterligare information eller fyller en annan emotionellt-expressiv funktion) (Aleksaitė 2014: 6).

I medierna tenderar man att benämna politiker med neologismer som uttrycker en negativ känslomässig värdering. Sammansättningar med förleden valdžia- är tämligen vanliga (se även Girčienė 2013: 80), till exempel den tillfälliga nybildningen valdžiagyvis ”neds. benämning på en makthavare” och den etablerade nybildningen valdžiažmogis, -ė ”nedsättande, iron. person i maktställning; byråkrat”, till exempel:

”Så mycket får jag. Så mycket saknar jag”, skriver litauiska medborgare klagomål på internet och beklagar sig över sitt usla liv, förfäras över arbetsgivarnas godtycke och anklagar valdžiagyvius för att inte bry sig om dem och inte skapa förutsättningar för bättre löner. (delfi.lt 2015 10 06, Andrius Tapinas)

I dag gick jag förbi ruinerna av biografen ”Lietuvos”, som är övertäckta med plywood, i huvudstaden. Någon slagfärdig jävel, som klottrar ned hela Gamla stan med idiotiska sentenser, skrev nu också där: ”Litauen – hjärta mot hjärta, tjuv mot tjuv.” Folk går förbi, läser och småler. ”Så snyggt de fick till det där om makten”, säger de till sig själva. ”Nu ska de där valdžiažmogiai få veta.” (delfi.lt 2016 03 02, Andrius Užkalnis)

När journalister skriver om offentliga personer och vill framställa politiker som tydliga sociala antihjältar använder de oftare tillfälliga neologismer i publicistiska texter². Dessa neologismers referentiella (informationsförmedlande) funktion överskuggas av den emotionellt-expressiva funktionen, eftersom den avgörande drivkraften bakom tillfälliga nybildningar är behovet av ett nyare och mer uttrycksfullt uttryckssätt, inte strävan att benämna nya företeelser (Girčienė 2013: 79).

Av stilistiska skäl används också lånord, till exempel:

Men att hävda att människor åker till Polen för att handla på grund av den är ett politiskt retarderiotecken. Ja, här har vi ännu en retorisk liten pärla, som Andrius Kubilius bjöd på i lördags när han drog till med den här och förklarade att han syftade på en mekanism i en buss. Förstå det som att retarderis är ett bromssystem och inget illa menat, men ändå kommer alla att tänka på retardus i regeringen, vilket skulle syfta på personer med intellektuell funktionsnedsättning, och det blir väldigt fyndigt. (delfi.lt 2016 03 14, Andrius Tapinas)

² I Neologismdatabasen (nedan ND) finns fler sammansättningar med starkt negativ konnotation, vars första led är valdžia-, till exempel: valdžiadurnis, -ė ”skämts. en idiot i maktställning”, valdžiagrobis ”iron. någon som har lagt beslag på makten”, valdžiasnukis ”nedsättande benämning på en makthavare” och valdžiauryvis ”iron. person i maktställning”.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika kaip kalbinė politikų portretų kūrimo priemonė naujienų portale delfi.lt | 4

I en text i publicistisk stil används ett ord med en nyligen inlånad stam retarderis (eng. retarder), vars primära betydelse enligt ND är ”retarder (ett bromssystem i en bil som gör det möjligt att undvika att använda de vanliga bromsarna)”. När ordet förs in i den politiska diskursen får det en ironisk, expressiv nyans och används i överförd betydelse som ”efterbliven: ett hinder för den politiska processen”.

För att framställa politiker som sociala antihjältar väljer journalister också metaforiska substantiv, till exempel:

S. Skvernelis, tvärtom. Senatens malar har inte gnagt sönder honom. Trots att han får stryk blir inrikesministern ändå en vinnare. En narkoman till tjuv rymde och avväpnade dessutom två poliser? I vilket land som helst skulle inrikesministern vara körd. Men här får S. Skvernelis opinionssiffror ett sådant uppsving att till och med landets främste vilmor tappar hakan. (delfi.lt 2015 12 20, Rimvydas Valatka)

Substantivet malar, som i Litauiska språkets ordbok (hädanefter LKŽ_e) definieras som ”zool. en liten fjäril vars larver gnager sönder kläder och äter säd, mjöl, växter m.m.”, ges en överförd betydelse för att framhäva den skada och förlust som litauiska politiker orsakar. Jfr LKŽ_e: malar ”bildl. skada, förlust”.

Eftersom ”[i] språket återspeglas alla våra värderingar – sådana som erkänns av samhället, traditionella och ’objektiva’, vilka utgör grunden för moraliska normer, liksom helt personliga, individuella och subjektiva <...>” (Gudavičius 2000: 119), råder det inget tvivel om sambandet mellan texter i publicistisk stil och den världsbild och livssyn som språket skapar, eftersom ”[i] den offentliga diskursen dokumenteras inte bara den världsuppfattning som är typisk för språkets världsbild och för en viss kultur, utan också mer genomgripande förändringar i uppfattningen om världen, vilka är oundvikliga i texter som beskriver vardagens aktuella frågor <...>” (Kvašytė, Papaurelytė-Klovienė 2013: 108). Det är just den känslomässigt expressiva lexiken i artiklar på nyhetsportalen delfi.lt som visar vilken stereotyp bild av politikern som dominerar i samhället. På nyhetsportalen delfi.lt framställs politiska aktörer som sociala antihjältar på grund av de negativa karaktärsdrag och beteenden som tillskrivs dem.

1. För det första tenderar journalister att förlöjliga politiker för deras brist på beslutsamhet, likgiltighet inför väljarnas intressen och ovilja att fatta beslut som är viktiga och gynnsamma för samhället.

För att framhäva denna egenskap hos politiker används metaforiska substantiv, målande verb, slangord och traditionella fraseologismer.

För att skriva mer förolämpande och fräckt om obeslutsamma och apatiska makthavare använder journalister metaforiska substantiv med starkt negativ emotionell laddning, till exempel:

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika kaip kalbinė politikų portretų kūrimo priemonė naujienų portale delfi.lt | 5

Det blir värre i Tyskland och i några andra europeiska länder. Nazisterna, som har lyft händerna i luften, kan knappast hoppas på en gynnsammare miljö än den som råder i dag: maktens impotenta ger genom sin passivitet och hjälplöshet inte bara upp, de lämnar helt enkelt planen, och motståndarna kan skjuta bollar i tomma mål. Spelet är i grund och botten över. (delfi.lt 2016 01 08, Andrius Užkalnis)

Detta metaforiska substantiv impotentas bör också diskuteras ur etisk-stilistisk synvinkel. Enligt Kazimieras Župerka (2005: 25) ”uppfattas språkliga uttryck mycket ofta som oetiska av mottagaren när de är stilistiskt markerade, aktualiserade och expressiva”. I en publicistisk text används det metaforiska substantivet impotentas i överförd betydelse, ”en man som är hjälplös i en viss situation”. Jfr LKŽₑ: ”någon som är sexuellt impotent” och Dabartinės lietuvių kalbos žodyną (härefter DŽ₆): ”en man som är sexuellt impotent”. Här likställs sexuell hjälplöshet med politisk hjälplöshet, men det språkliga uttryck som valts är etiskt olämpligt och tämligen kränkande. Journalister väljer bildliga verb och slanguttryck för att beskriva politikers handlingar och forma publikens bedömning av politiska processer (Juodytė 2011: 70–71), till exempel:

Regeringen trampar vatten i frågan om VAE, medan grannarna väljer kärnkraft [artikelrubrik] (delfi.lt 2013 03 27, Ramūnas Bogdanas)

A. Butkevičius förändras inte. När han var finansminister smet han till Druskininkai när det var dags att i Seimas försvara den årsbudget som hans ministerium hade utarbetat, och lämnade detta svåra arbete åt sina ställföreträdare. (delfi.lt 2013 09 21, Ramūnas Bogdanas)

I det första exemplet används det bildliga verbet trampa vatten i betydelsen ”inte kunna bestämma sig, inte våga ta ett beslut”, och slanguttrycket smeta i den andra meningen, i betydelsen ”avlägsna sig för att undvika ansvar”, framhäver en negativ egenskap hos politikerna – obeslutsamhet. Politikernas apati inför väljarnas intressen och ovilja att fatta beslut som är viktiga och gynnsamma för samhället kommer också till uttryck genom traditionella idiom, till exempel:

Polisreformatorerna gömmer i dag huvudet i sanden, eftersom skuggan från de senaste händelserna, då polisen inte reagerade på rätt sätt på rapporterna, faller just på dem – de som drastiskt skar ned polisens finansiering och inte lyfte ett finger för att polisväsendet inte skulle förblöda. (delfi.lt 2013 04 07, Virginija Baltraitienė)

BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika kaip kalbinė politikų portretų kūrimo priemonė naujienų portale delfi.lt | 6

I Frazeologijos žodyną (härefter FŽ) upptas idiomet inte röra ett finger i betydelsen ”inte göra någonting”. Även om de traditionella idiomens expressivitet bleknar något i jämförelse med tillfälliga idiom (jfr Butkutė 2008: 46), väljer journalister ändå oftare traditionella idiom än tillfälliga när de vill påverka och forma den allmänna opinionen.

2. På nyhetsportalen delfi.lt skapas med traditionella idiom och bildliga verb en bild av slarviga och ansvarslösa politiker (jfr Būdvytytė-Gudienė 2013: 9), till exempel:

Av det som sagts kan man dra slutsatsen att en regeringskris uppstår när man ser mellan fingrarna med lagarna.

(delfi.lt 2012 11 08, Aloyzas Sakalas)

Politikerna slösar bort de miljarder som sparats ihop till pensionerna [artikelrubrik] (delfi.lt 2013 10 17, Romas Sadauskas-Kvietkevičius)

Den negativa känslomässiga bedömningen av politiker uttrycks genom det traditionella idiom som finns upptaget i FŽ, se mellan fingrarna i betydelsen ”inte bry sig, inte ta hand om”, och det bildliga verbet slösa bort, upptaget i LKŽₑ, ”vardagligt: slösa, förbruka”, som används för att beteckna politikernas ansvarslösa handlingar.

3. Inte bara politikernas nonchalanta och ansvarslösa, utan också omoraliska beteende betonas, när viljan att ärligt företräda väljarnas intressen överskuggas av maktbegär och en önskan att sko sig. För att lyfta fram politiska aktörers omoraliska beteende används metaforiska substantiv och tillfälliga idiom.

De metaforiska nominalorden (substantiv och adjektiv) som används på internetmedieportalen delfi.lt kan delas in i två grupper:

1) konventionella ord i överförd betydelse, som i sin tur delas in i två mindre undergrupper (betydelsen hos vissa ord i överförd betydelse finns upptagen i DŽ₆ eller LKŽₑ, medan betydelsen hos andra inte är registrerad i ordböcker, trots att orden är allmänt spridda i bruket och väl förstås av läsarna);

2) tillfälliga ord i överförd betydelse (deras betydelser finns varken i DŽ₆ eller LKŽₑ) (Aleksaitė 2014: 2).

I de undersökta texterna dominerar konventionella metaforiska substantiv, till exempel:

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika kaip kalbinė politikų portretų kūrimo priemonė naujienų portale delfi.lt | 7

Det andra målet är att ta sig in i maktens och privilegiernas centra och att försöka behålla sin egen trygga, lönsamma och bekväma nisch i Seimas. Med andra ord: att för lång tid säkra sig en plats vid maktens fodertråg, vars förmåner och privilegier de kämpade så häftigt, ursinnigt och kompromisslöst mot. (delfi.lt 2013 01 29, Karolis Jovaišas)

Genom att välja det konventionella metaforiska substantivet fodertråg i betydelsen ”källa till egen vinning” nedvärderar textförfattaren maktens företrädare och utgår från att offentliga personers strävan efter makten drivs av personliga intressen, närmare bestämt en önskan att berika sig.

Maktens företrädare förlöjligas också genom användningen av tillfälliga fraseologiska uttryck, till exempel:

En något större tvivlar (kanske), men gör som han blir tillsagd eller vänligt ombedd att göra. Kanske gör han det helt enkelt av gott hjärta, eller så har han fått något sött i tassen – vem kan nu reda ut det. (delfi.lt 2012 11 12, Vytautas Landsbergis)

Genom att använda ett tillfälligt fraseologiskt uttryck – en bildlig ordkombination som stelnat i en enskild publicistisk text och sällan förekommer utanför denna text (se även Butkutė 2008: 16–24) – få något sött i tassen, det vill säga ”ta emot en muta”, antyder artikelförfattaren indirekt att mutor i form av gåvor kan påverka politikernas beteende och beslut, eftersom det finns politiska aktörer som försöker berika sig olagligt genom att utnyttja sina ämbeten.

Det är uppenbart att inga konkreta personer nämns i dessa språkbruksexempel, och därför förmedlas en generaliserad bild av omoraliska och ohederliga politiker till läsarna.

4. På nyhetsportalen delfi.lt betraktas politikerna som sociala antihjältar, eftersom de inte klarar av att styra staten; de förvaltningsmetoder som dessa offentliga personer valt är olämpliga. Denna egenskap hos politikerna illustreras av bildliga verbformer (attributiva particip), inslag av främmande språk och konventionella nybildningar.

Attributiva particip ”har i relativt hög grad bevarat sin kategoris adjektiviska natur och är, när de saknar styrda eller knutna ord, ofta mycket svåra att skilja från adjektiv” (Ambrazas 1971: 8). Därför skiljer sig deras användning på nyhetsportalen delfi.lt inte alls från metaforiska adjektiv, till exempel:

Den föregående regeringens pådrivna reform av högre utbildning lyckades bara delvis, om den alls lyckades: studenternas möjlighet att själva fatta beslut ledde inte till bättre utbildningskvalitet, utan till en kamp om anseende; universiteten skyndade sig inte att gå samman och effektivisera verksamheten som man hade tänkt, och tillgången till avgiftsfri högre utbildning minskade till och med. (delfi.lt 2013 01 26, Marijus Širvinskas)

BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika kaip kalbinė politikų portretų kūrimo priemonė naujienų portale delfi.lt | 8

I denna text i publicistisk stil används verbformen (attributivt particip) stumtas, -a i överförd betydelse: ”om den som man vill ta in, välja, utse eller få igenom”. Jfr DŽ₆: stumti ”bildl. försöka få någon att hamna i en viss position” och LKŽₑ: prastumti ”bildl. genom att dölja de verkliga avsikterna se till att någon blir antagen, få igenom någon”.

För att skapa porträtt av politiker som sociala antihjältar används också främmande språkinslag på nyhetsportalen delfi.lt, till exempel:

Koalitionen: krugovaja poruka [artikelrubrik]

På ryska finns uttrycket ”krugovaja poruka”, som skulle kunna översättas till litauiska med ”bindning”. Termen används bland brottslingar. När en ny medlem ansluter sig till ett kriminellt gäng får personen ett kriminellt uppdrag för att bryta mot lagen, smutsa ner sig och bli lika sårbar som de andra gängmedlemmarna. Då blir den nya medlemmen lojal och pålitlig, eftersom hens öde har knutits nära samman med de andras. Man kan se hur dessa metoder förs över till dagens politik. De senaste omröstningarna visar att koalitionen cementeras utan att man skäms för att följa den nämnda kriminella principen. (delfi.lt 2012 11 28, Kęstutis Masiulis)

Textens författare väljer omsorgsfullt det ryska språkinslaget krugovaja poruka i artikelrubriken. I texten förklarar han inte bara betydelsen av denna term, som används av ryska brottslingar, utan anger också varför en kriminell term passar för att beskriva litauiska politiker. Jämförelsen mellan politiker och företrädare för den kriminella världen skapar på ett effektfullt sätt ett mycket negativt porträtt av litauiska politiker som sociala antihjältar.

Nyhetsportalen delfi.lt saknar inte tillfälliga nybildningar som bildats med suffixformanter från efternamnen på politikerna³ – de sociala antihjältarna – till exempel:

I tron att A. Butkevičius åsikt inte hinner ändras före måndag försöker jag föreställa mig hur han ska lyckas övertyga företrädarna för de tre regeringskoalitionspartierna i Seimas att glömma allt de har sagt om V. Landsbergis de senaste dagarna och rösta för att tilldela honom Frihetspriset. För resultatet av den första omröstningen var inte

³ I ND har följande nybildningar tagits med: gražulėjimas ”iron. att bli mer lik Petras Gražulis (ledamot av Litauens Seimas, känd för sitt särskilt häftiga sätt, sitt beteende och sina uttalade åsikter)”, gražulesnis, -ė ”skämts. lik Gražulis (här avses ledamoten av Litauens Seimas Petras Gražulis)”, gražuliada ”en ideologi som motsätter sig genderism, förespråkad av ledamoten av Litauens Seimas Petras Gražulis”, gražuliškai ”skämts. på det sätt som kännetecknar Gražulis (här avses Seimasledamoten Petras Gražulis, känd för sin extrema uppfattning om LGBT)” och gražulizmas ”neds. Seimasledamoten Petras Gražulis extrema åsikter som fenomen”. Som framgår av uppgifterna i ND är Seimasledamoten P. Gražulis efternamn synnerligen produktivt när det gäller att bilda nyord med nedsättande, ironisk eller skämtsam ton och negativ emotionell värdering.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika kaip kalbinė politikų portretų kūrimo priemonė naujienų portale delfi.lt | 9

en sorts kuriös tillfällighet, sådana förekommer också i Seimas, när de parlamentsledamöter som är kvar i salen strax före mötets slut och ännu inte hunnit gå hem vid första behandlingen godkänner ett lagförslag som de inte ens hunnit läsa ordentligt, gražuliškam eller sysiškam. (delfi.lt 2015 11 29, Romas Sadauskas-Kvietkevičius)

I detta exempel används de vedertagna nybildningarna gražuliškas, –a och sysiškas, –a i betydelsen ”dåligt genomtänkt, förhastad”. Det är uppenbart att texten i publicistisk stil anspelar på Seimasledamöter som utmärker sig genom förhastade, ogenomtänkta beslut och uttalanden; adjektiven som bildats av deras efternamn får inte individuella utan generaliserade betydelsedrag.

5. På nyhetsportalen delfi.lt finns gott om stereotypa uppfattningar med en emotionell värderingsaspekt (Gudavičius 2000: 61–62) om politiska aktörers vältalighet och till och med deras intellektuella förmåga. Därför skapas genom målande verb och deras former (predikativa particip, gerundier), metaforiska substantiv och traditionella fraseologismer en bild av politiker som inte kan styra staten och inte förmår förklara politiska processer för väljarna.

På nyhetsportalen delfi.lt används rikligt med emotionellt-expressiva lexikala medel (målande verb, deras former (predikativa particip, gerundier) och metaforiska substantiv som bildats av dem), vilka blottlägger politikernas oartikulerade tal, till exempel:

Utslitna reliker som stinker av sovjetisk surrogat, babblande om det konstnärliga värdet hos statyerna på Gröna bron, kommunistpartiets gamla stötar, dessa hjärndöda, som företräder Litauen i europeiska institutioner, mekenantys om den ekonomiska skadan av sanktionerna mot Ryssland och nödvändigheten av att föra dialog med brottslingar, tycks enligt deras mening förneka varje möjlighet att koppla pseudokonst eller ekonomisk nytta till propaganda (riktad desinformation). (delfi.lt 2016 01 28, Aurimas Navys)

Därefter hördes endast Vilniuspolitikernas otydliga memlenimas, att något minsann gjordes i Bryssels korridorer, att, hörni, kanske (med tvekan i rösten) Kreml agerade på grund av det aktiva deltagandet i att driva det östliga partnerskapsprojektet framåt. (delfi.lt 2013 09 17, Valentinas Mitė)

L. Graužinienės čirškimo à la ”dålig Skvernelis, mycket dålig” går inte ens att citera. När Seimas talman med allvarlig min förklarar att inrikesministern sov medan polisen jagade en beväpnad rymling, eftersom han själv hade sagt det till henne, återstår bara att trösta sig med att en av landets blivande ”ledarinnor” sorterade genom potatisar som grott och ruttnat i kollektivgårdens lager när Gud delade ut humor och verklighetskänsla till människorna. (delfi.lt 2015 11 22, Rimvydas Valatka)

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika kaip kalbinė politikų portretų kūrimo priemonė naujienų portale delfi.lt | 10

Således uppfattar tuteišiai och deras ledare – en örn av sjukliga vanföreställningar och billig demagogi, som visserligen tuteišiai kleketuojantis på förvanskad litauiska – ändå intuitivt att Litauen inte vill och inte har något intresse av att hamna i konflikt med det betydligt mäktigare Polen och skaffa sig en god fiende i stället för en dålig vän, eller ett gott krig i stället för en dålig fred. (delfi.lt 2013 10 15, Karolis Jovaišas)

Kort sagt skickade Gud presidenten en duva – en slö polis från Švenčionys och en skicklig narkoman. S. Skvernelis avgick. Medan L. Graužinienė bubblade av belåtenhet och, för säkerhets skull, också grymtade något om ministerns valkampanj. (delfi.lt 2015 11 22, Rimvydas Valatka)

Av definitionerna av de citerade grundverben i ordböckerna framgår att textförfattarna valde uttrycksfulla ord som återger politikernas olämpliga tal på ett negativt sätt. Som Vytautas Ambrazas (1971: 8) har påpekat liknar användningen av predikativa particip, som fungerar som predikat i en sats och betecknar den huvudsakliga handlingen (eller det huvudsakliga tillståndet), användningen av målande verb. I publicistiska artiklar dominerar ord med en stadigvarande (systemisk) målande kraft. Jfr DŽ₆: mekenti ”bildl. stamma, tala stammande”; LKŽₑ: ”meknoti, stamma, tala med avbrott”; LKŽₑ: memĕnti ”tala otydligt, utan att uttala orden ordentligt, stamma”; DŽ₆: čirkšti ”bildl. tala ilsket och missnöjt, muttra”; DŽ₆: kleketuoti ”bildl., vard. snacka strunt, pladdra, skratta, gapskratta”; DŽ₆: burbuliuoti ”tala otydligt, mumla” och LKŽₑ: prakriuksėti ”bildl. säga något som om man grymtade”. Journalisterna gör narr inte bara av politikernas osammanhängande, oartikulerade tal utan också av deras intellektuella förmåga, till exempel:

Både hedendom och zenbuddhism är mycket intressanta, men vill ni att er Seimasledamot ska tänka som på 1200-talet, vara helt zen – det finns ju redan tre fjärdedelar av Seimas sådana – och att det över huvud taget skulle slåss kaniner i huvudet även om huruvida han tror eller inte och på vad han tror? Kommer en sådan person att vara i stånd att ta sig an geopolitikens, den globala ekonomins och demografins utmaningar, om han inte ens ordentligt förstår vem han själv är? (delfi.lt 2016 01 24, Rimvydas Valatka)

I FŽ tas den traditionella fraseologismen harar slåss med kralikai i huvudet upp i betydelsen ”helt från vettet”. För övrigt drar sig journalister, när de skriver om företeelser i Litauens inrikespolitik, inte för att återge väljarnas missnöje och besvikelse över makthavarna, vilket ytterligare förstärker bilden av politiker som sociala antihjältar som skapas på nyhetsportalen delfi.lt. Väljarnas besvikelse över makthavarna beskrivs med utvidgade fraseologismer, till exempel:

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika kaip kalbinė politikų portretų kūrimo priemonė naujienų portale delfi.lt | 11

Avslutningsvis ändå lite poesi: vi sitter lyckliga på Europas botten, vi jobbar inte med huvudet utan med arslet. (delfi.lt 2012 11 12, Jurgis Jurgelis)

Genom att utvidga det traditionella fraseologiska uttrycket sitta på botten med elementet lyckliga skapas en paradoxeffekt som blottlägger artikelförfattarens negativa, ironiska inställning till den rådande politiska situationen, där man inte försöker förändra det dåliga och besvärliga läget.

På nyhetsportalen delfi.lt dominerar en stereotyp negativ inställning till nästan alla litauiska politiker, eftersom de flesta tillskrivs negativa karaktärsdrag (giriga, egoistiska, apatiska, viljelösa), egenskaper (oförmögna att styra staten, osammanhängande tal, begränsad intellektuell förmåga) och beteenden (omoraliska, nonchalanta, oansvariga). Man kan hävda att det sammanfattande särskiljande draget hos litauiska politiker är oförmågan att företräda folket. Den negativa inställning till nästan alla litauiska politiker som fått fäste i nätdiskursen kan för övrigt förklaras med psykologiska och sociala orsaker: i litauiskan, liksom i många andra språk, uttrycks negativ känslomässig värdering oftare än positiv, eftersom allt gott tas för givet som norm och människor inte ger uttryck för särskilda känslor inför normala företeelser. Därför betraktas allt dåligt som en avvikelse från normen och värderas med språkliga uttrycksmedel som har en stark negativ emotionell-expressiv laddning (Jakaitienė 1988: 51; Gudavičius 2000: 130–131).

KARAKTERISTISK EMOTIONELL-EXPRESSIV LEKSIK VID SKAPANDET AV POLITIKERPORTRÄTT

På nyhetsportalen delfi.lt dominerar, när politiker framställs som sociala antihjältar, verb och verbformer med fast (systemisk) bildlighet (supjudyti; ištaškyti; mekenti; pakriukšėti) samt traditionella fraseologiska uttryck (sūnus palaidūnas; kiaulės akis turėti; nė piršto nepajudinti; padus pasipustyti; pro pirštus žiūrėti; subinę bučiuoti; krūmaišiai pjaunasi), vilka journalister använder betydligt oftare än tillfälliga eller utvidgade fraseologiska uttryck. Pressmedarbetare väljer ändå tillfälliga uttryck (Lietuvos Viagra; Pravieniškių vilties koalicija; gauti saldumynų į letną) eller utvidgade uttryck (ant populizmo grėblio užlipti; laimingiems Europos dugne sėdėti; ilgus ragus užsiauginti) när de vill förmedla en känslomässig värdering av en viss politiker och tilltala läsaren på ett mer originellt och fyndigt sätt, eftersom de väcker läsarnas uppmärksamhet mer än traditionella uttryck.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika kaip kalbinė politikų portretų kūrimo priemonė naujienų portale delfi.lt | 12

För att skapa politikerporträtt finns det gott om metaforiska substantiv och konventionella nyord på nättidningsportalen delfi.lt. Konventionella metaforiska substantiv dominerar (parazitas, -ė; kandis; impotentas; lovys; apendicitas): den överförda betydelsen hos vissa ord finns upptagen i DŽ₆ eller LKŽ, medan andra ords överförda betydelser inte finns registrerade i ordböcker, trots att de är allmänt spridda i bruket och fullt begripliga för läsarna. Däremot påträffades inga tillfälliga metaforiska substantiv, vars betydelser saknas både i DŽ₆ och LKŽ, i de undersökta politiska texterna på nyhetsportalen delfi.lt. Några adjektiv med uttrycksfullt negativ betydelse förekom (bufetavas, -a; išverstaskūris, -ė).

På nättidningsportalen delfi.lt förekommer både konventionella nyord (kremlinas; skvoteris, -ė) och tillfälliga nyord (europederastas). Uttrycksfulla är särskilt bildningar med leden valdžia- (valdžiagyvis; valdžiažmogis, -ė). Det finns också gott om nybildningar som med suffixala ordbildningselement bildats av efternamnen på politiker – sociala antihjältar – (gražuliškas, -a; sysiškas, -a; paleckininkas, -ė; tomaševskininkas, -ė; kubiloidas). Även lånord används (retarderis), och liksom litauiska ord får de överförd betydelse i den politiska diskursen.

För att skapa politikerporträtt används slanguttryck (grybauti, nusiplauti) och inslag av främmande språk (krugovaja poruka) mer sällan.

SLUTSATSER

1. När internetmedier har blivit en källa till manipulation märks en tydlig tendens att framställa nästan alla litauiska politiker som sociala antihjältar. Ett av de sätt som formar den allmänna opinionen är manipulation med emotionellt-expressivt ordförråd.

2. Genom att undersöka en del av artiklarna som publicerats på nyhetsportalen delfi.lt kunde man fastställa hur och med vilket emotionellt-expressivt ordförråd politikernas porträtt skapas:

2.1. Journalister som väljer metaforiska substantiv, uttrycksfulla verb, traditionella fraseologismer och slangord förlöjligar politikerna för deras brist på beslutsamhet, likgiltighet inför väljarnas intressen och ovilja att fatta beslut som är viktiga och gynnsamma för samhället.

2.2. På nyhetsportalen delfi.lt skapas genom traditionella fraseologismer och uttrycksfulla verb en bild av politiker som beter sig hårt och ansvarslöst.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika kaip kalbinė politikų portretų kūrimo priemonė naujienų portale delfi.lt | 13

2.3. De metaforiska substantiven och de tillfälligt bildade fraseologismerna illustrerar ett omoraliskt beteende hos politiska aktörer, där viljan att ärligt företräda väljarnas intressen överskuggas av maktbegär och en önskan att sko sig.

2.4. På nyhetsportalen delfi.lt framställs politikerna som sociala antihjältar, eftersom de inte förmår styra staten och de styrmetoder som dessa offentliga personer väljer är olämpliga. Denna egenskap hos politikerna illustreras av former av uttrycksfulla verb (attributiva particip), inslag på främmande språk och konventionella nybildningar.

2.5. Med uttrycksfulla verb och deras former (predikativa particip och gerundier), metaforiska substantiv och traditionella fraseologismer skapas en bild av politiker som inte förmår styra staten och inte kan förklara politiska processer för väljarna.

3. De vanligaste typerna av emotionellt-expressivt ordförråd som journalisterna på nyhetsportalen delfi.lt använder för att skapa en negativ bild av politiker är uttrycksfulla verb och deras former, traditionella fraseologismer, metaforiska substantiv och konventionella nybildningar.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika kaip kalbinė politikų portretų kūrimo priemonė naujienų portale delfi.lt | 14

ŠALTINIAI

DŽ 2011: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. S. Keinys. Šeštas (trečias elektroninis) leidimas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://dz.lki.lt.

FŽ 2001: Frazeologijos žodynas. Red. J. Paulauskas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

KTŽ 1990: Kalbotyros terminų žodynas. K. Gaivenis, S. Keinys, Kaunas: Šviesa.

LKŽ_e 2005: Lietuvių kalbos žodynas 1–20 (elektroninis variantas). Vyr. red. G. Naktinienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: www.lkz.lt.

ND – Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas. Internetinė duomenų bazė. Sud. R. Miliūnaitė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://naujazodziai.lki.lt/.

LITERATŪRA

Aleksaitė A. 2014: Ekspresyviosios antraštės naujienų portale delfi.lt. – Bendrinė kalba 87. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/straipsniai/87/Aleksaite_BK_87_Str aipsnis.pdf.

Ambrazas V. 1971: Dėl lietuvių kalbos dalyvių sintaksinės sistemos raidos. – Baltistica pr. 1, 7–16.

Arcimavičienė L. 2010: Moralės modeliai viešajame diskurse: kontrastyvinė metaforų analizė. Daktaro disertacijos santrauka, Vilnius: Vilniaus universitetas. Prieiga internete: http://vddb.laba.lt/fedora/get/LT-eLABa-0001:E.02~2010~D_20100517_160502-21233/DS.005.0.01.ETD.

Būdvytytė-Gudienė A. 2013: Metaforiniai modeliai 2000–2005 m. politikos diskurse. – Filologija 18, 5–17.

Butkutė L. 2008: Frazeologizmų stilistinės ir retorinės išgalės politiniame diskurse. – Lituanistica 54, 44–54.

Girčienė J. 2013: Stilistiniai naujadarai internete. – Šiuolaikinės stilistikos kryptys ir problemos, 79–88.

Gudavičius A. 2000: Etnolingvistika, Šiauliai: Šiaulių universitetas.

Gudonienė V. 1999: Įvadas į masinės komunikacijos teorijas, Vilnius: Žara.

Jakaitienė E. 1988: Leksinė semantika, Vilnius: Mokslas.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika kaip kalbinė politikų portretų kūrimo priemonė naujienų portale delfi.lt | 15

Juodytė A. 2011: Manipuliaciniai scenarijai naujienų vadyboje: žurnalistų profesinių vertybių tyrimas. Daktaro disertacija, Vilnius: Vilniaus universitetas. Prieiga internete: http://vddb.laba.lt/fedora/get/LT-eLABa-0001:E.02~2011~D_20120302_093556-27490/DS.005.0.01.ETD.

Kvašytė R., Papaurelytė S. 2013: Kai kurie koncepto liga bruožai Lietuvos viešajame diskurse. – Filologija 18, 107–117.

Mažylė J. 2012: Naujienų atrankos įtaka publikacijos pateikimo būdui ir formai. – Medijos, žiniasklaida, žurnalistika tradicinėje ir tinklaveikos visuomenėje, 165–171. Kolektyvinė monografija, moksl. red. Ž. Pečiulis, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.

Petrauskis K. 2012: Ekonominiai, technologiniai ir socialiniai Lietuvos žiniasklaidos pokyčiai. – Žurnalistikos tyrimai 5, 5–24. Prieiga internete: http://www.zurnalai.vu.lt/zurnalistikos-tyrimai/article/view/1808/1078.

Pikčilingis J. 1975: Lietuvių kalbos stilistika 2, Vilnius: Mokslas.

Žibartas J. 2012: Socialinės šizofrenijos industrija. Demokratiją jau pakeitė mediakratija? – Kultūros barai 5, 14–22. Prieiga internete: http://etalpykla.lituanistikadb.lt/fedora/objects/LT-LDB-0001:J.04~2012~1367183492522/datastreams/DS.002.0.01.ARTIC/content.

Župerka K. 2005: Tekstas etinės stilistikos požiūriu. – Žmogus ir žodis I, 25–28. Prieiga internete: http://etalpykla.lituanistikadb.lt/fedora/get/LT-LDB-0001:J.04~2005~1367153622685/DS.002.0.01.ARTIC.

Gauta 2016 08 29

Priimta 2017 01 20

AGNĖ ALEKSAITĖ

Lietuvių kalbos institutas

Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

[email protected]

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204