VAIDA KNABIKAITĖ

PROFESSOR KAZIMIERAS ROMUALDAS ŽUPERKA – SKAPAREN AV LITAUISK SPRÅKSTILISTIK

Den framstående litauiske språkvetaren och stilisten Kazimieras Župerka fyller i år 80. I intervjuer betonar forskaren vid olika tillfällen: ”Stilistiken var mitt öde.”

Kazimieras Župerkas vetenskapliga intressefält är mycket brett. Forskningsproblematiken omfattar allmän stilistisk teori, funktionell och praktisk stilistik, konkurrens mellan språkliga medel, kodnings- och avkodningsstilistik, metalingvistik, lekmannalingvistik, stilistikens didaktik samt text- och etnisk stilistik. Denna problematik avspeglas i K. Župerkas avhandlingar, böcker, artiklar, konferensföredrag och deras sammanfattningar samt i ämnena för de vetenskapliga arbeten han handlett. Från och med nummer 75 har K. Župerka varit medlem av redaktionskollegiet för den vetenskapliga tidskriften Kalbos kultūra (sedan 2014 Bendrinė kalba), där han också har publicerat ett stort antal artiklar.

För K. Župerka som forskare var doktorandstudierna vid institutionen för litauiska språket vid Vilnius universitet (1966–1969) särskilt viktiga. Hans handledare, professor Juozas Pikčilingis, pionjären inom lingvistisk litauisk stilistik, lade så att säga tillsammans med sin begåvade doktorand grunden för detta nya forskningsområde inom språkvetenskapen. J. Pikčilingis bjöd in K. Župerka att hjälpa till med att skriva boken Leksinė ir gramatinė sinonimika (1969). K. Župerka blev medförfattare till detta vetenskapliga verk och kanske J. Pikčilingis mest framstående elev. År 1969 disputerade han framgångsrikt för doktorsgraden (dåvarande graden kandidat i filologiska vetenskaper) med avhandlingen ”Synonymi mellan bisatser och konstruktioner med particip, halvparticip och gerundium i det nutida språket”, där han preciserade stilistikens forskningsobjekt. Med utgångspunkt i syntaxnivån behandlade han syntaktiska synonymers betydelse

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

VAIDA KNABIKAITĖ. Profesorius Kazimieras Romualdas Župerka – lietuvių kalbos stilistikos kūrėjas | 2

för syntaktisk stilistik och visade deras stilistiska skillnader i funktionella stilar. År 1971 tilldelades K. Župerka docenttiteln.

Åren 1974–1975 var K. Župerka gästforskare vid universitetet i Brno i Tjeckien. Där lärde han sig tjeckiska och slovakiska väl och intresserade sig för teorin om konkurrens mellan språkliga medel, utvecklad av Brnouniversitetets professor Milan Jelinek (Jelínek). Från och med nu kan man säga att K. Župerka utvecklar sin egen uppfattning om stilistik, som liksom utgör en länk mellan J. Pikčilingis och M. Jelineks teorier. Han utvidgar den lingvistiska litauiska stilistikens objekt genom forskning om konkurrens mellan språkliga medel.

För första gången inom litauisk språkvetenskap ger K. Župerka begreppet konkurrens mellan språkliga uttrycksmedel terminologisk status i boken Praktinė stilistika (Sinonimai) (1978), och bidrar sakkunnigt till att utveckla en allmän teori om litauisk synonymi, eftersom uppfattningen om synonymer (inte bara inom litauisk språkvetenskap) ännu inte var enhetlig och etablerad under 1980-talet.

Konkurencijos aspektas plačiai taikomas ir Lietuvių kalbos stilistikoje (1983). Autorius apibūdina konkurencijos termino esmę, nusako būdingus šios sąvokos požymius. Pasak K. Župerkos, stilius – tai galėjimas rinktis. Tad knygoje daugiausia rašoma apie kalbos išteklius bei išgales. Į stilistinių išteklių skyrių patenka konkuruojantys vienetai (variantai, sinonimai, stiliaus figūros). Naujai aptariamos sinoniminių raiškos priemonių funkcijos. Šia knyga K. Župerka aprašomąją bei praktinę lietuvių kalbos stilistiką akivaizdžiau pasuko funkcinės stilistikos link.

Språkvetaren sammanfattade sin vetenskapliga verksamhet i habiliteringsarbetet från 1985, ”Konkurrens mellan språkliga medel som den litauiska språkstilistikens forskningsobjekt”, som försvarades vid Vilnius universitet 1996. År 2000 tilldelades K. Župerka professortiteln.

Därefter undersökte professorn hur den metalingvistiska funktionen kommer till uttryck i icke-lingvistiska texter. I publikationer från 1980- och 1990-talen förklaras termerna metakalbinis komentaras och metakalbinis vienetas; metalingvistiska kommentarer i icke-lingvistiska texter undersöks ingående, och det visas hur samhället uppfattar stilnormer och vilka nya språkfenomen det främst lägger märke till. Forskningens relevans motiveras både teoretiskt och praktiskt. Särskilt värdefulla är de metalingvistiska enheter där metalingvistiska kommentarer riktar uppmärksamheten inte mot något nytt ord, utan mot tendenser i det samtida språkbruket. Ur de många artiklarna och konferensföredragen i ämnet växte en omfattande monografi fram: Metalingvistika. Nekalbininkų kalbotyra (2012).

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

VAIDA KNABIKAITĖ. Profesorius Kazimieras Romualdas Župerka – lietuvių kalbos stilistikos kūrėjas | 3

K. Župerka undersöker de inbördes relationerna mellan olika språkliga medel (konkurrens) och funktionella stilar och använder sig av den moderna pragmatiska lingvistikens metoder. Detta framgår tydligt av studien Reklamos tekstas: pragmatika, stilius, kalba (2008). Författaren framhåller att ett betraktelsesätt på reklam utifrån pragmatikens perspektiv inte bara förutsätter en annan analys, utan också andra termer.

Nya, originella insikter kännetecknar också läroboken för skolan Lietuvių kalba. Stilistika. Vadovėlis XII klasei (2001). När författaren förklarar förhållandet mellan stil och språkliga enheter skriver han inte bara om språk och ord, stil och ordform, utan också om stil och text. Det viktigaste i läroboken är en tydlig, konsekvent och övertygande framställning samt harmoni mellan teori och praktik. Detta är ett fulländat exempel på didaktisk stilistik.

K. Župerka ägnade stor uppmärksamhet åt att diskutera den konstnärliga stilens särdrag, den stilistiska analysen av skönlitterära verk, poetiken och stilistiken, och följde utvecklingen av den litauiska skönlitteraturen. Han intresserade sig för stilteori som grund för textanalys. Begreppet konstnärlig stil ersatte han ofta med den generaliserande term som blivit etablerad inom lingvistiken, laisvieji stiliai (fria stilar), vilka omfattar den konstnärliga och den talade stilen samt den expressiva understilen inom publicistisk stil. Ett helt nytt synsätt på de fria stilarna framträder i den ingående studien ”Regioninės tapatybės raiška laisvųjų stilių tekstuose” (2014). Där undersöks hur invånarna i Litauens fyra etnografiska regioner (Aukštaitija, Dzūkija, Suvalkija och Žemaitija) uttrycker sin identitet och särarten i sin världsbild. Tre aspekter med anknytning till regional identitet har valts ut: rum (regionens landskap), regional karaktär (tänkande, känslor, beteende) samt språk och tal. I artikeln ”Dėl kalbos etnostilistikos objekto”, publicerad i artikelsamlingen från 2013 Šiuolaikinės stilistikos kryptys ir problemos, behandlar K. Župerka etnisk stilistik som en gren av språkvetenskapen. Författarens syfte är att definiera språkets etnostilistiska forskningsobjekt och diskutera ämnesområdena för denna stilistikgren. I artikelns slutsatser skisseras etnostilistikens ämnesområde som gren av språkvetenskapen. K. Župerka kan alltså betraktas som pionjär inom etnostilistiken i litauisk språkvetenskap. När han skriver om den litauiska nationella mentaliteten jämför han den med den lettiska nationella karaktären och lägger därmed grunden för kontrastiv stilistik i artikeln ”Dėl gretinamosios latvių ir lietuvių kalbų stilistikos” (Linguistica Lettica, 1999) och i konferensen ”Lietuva–Latvija XX amžiuje” (Litauen–Lettland på 1900-talet) bidragsteser ”Latviai ir lietuviai: tautinio charakterio ir tautinio stiliaus koreliacija” (1998).

BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204

VAIDA KNABIKAITĖ. Profesorius Kazimieras Romualdas Župerka – lietuvių kalbos stilistikos kūrėjas | 4

När K. Župerka gratulerades på sin 80-årsdag framhöll han att han numera helst skulle vilja kallas etnostilist, eftersom han i två decennier har samlat in, ordnat och systematiserat material om etnostilistik och undersökt hur det litauiska folkets särdrag avspeglas i litauiskt tal och i texter. Detta är ett arbete som kräver stor bildning och sakkunskap.

K. Župerka var också handledare för författarens doktorsavhandling ”Lingvistinės lietuvių stilistikos raida XX amžiuje”, som utvecklades till en vetenskaplig monografi med samma titel (2006). Monografin innehåller även kapitlet ”Kalbos priemonių konkurencijos teorijos plėtotė” (s. 154–165), som sammanfattar K. Župerkas vetenskapliga verk.

När jag gratulerar professorn på denna högtidsdag vill jag uppriktigt tacka honom för att han då litade på mig och stöttade mig, inte bara som ung forskare utan också som en människa i behov av hjälp och stöd. K. Župerka tog sig an uppgiften att fostra en professionell lingvist och hjälpte mig att utvecklas från elevaktiga små artiklar till en mogen stilist. Det fruktbara och meningsfulla samarbetet med doktoranden möjliggjordes inte bara av den framstående forskarens och pedagogens talang, professionalism, bildning och sakkunskap, utan också av hans medfödda sinne för humor och optimistiska livssyn. Allt detta fick jag då lära mig av professorn.

I dag, omhändertagen och vägledd av min käre professor, känner jag mig mycket starkare inom språkvetenskapen. Jag har ju den främste stilisten i Litauen, Kazimieras Župerka, som rådgivare. Tack, professor.

Mottagen 2017-10-27

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204