JŪRATĖ PAJĖDIENĖ

Litauiska språkets institut

OBESTÄMDA TIDSADVERB

NÅGON GÅNG OCH NÅGON NÅGON GÅNG: BETYDELSEFÖRHÅLLANDE OCH BRUK

NYCKELORD: obestämda tidsadverb, pronominella adverb eller pronomen som proform, adverbial, obestämdhetsmarkör.

SAMMANFATTNING

Artikeln behandlar hur användningsområdet för kažkada vidgas genom en övergång från den traditionella modellen, som används för att ange tiden för en (faktisk) handling som ägde rum vid en obestämd tidpunkt i det förflutna, till en mindre vanlig modell där kažkada väljs för att ange tiden för en handling som möjligen kommer att äga rum i framtiden (irreell), vilken traditionellt uttrycks med adverbet kada nors. Martin Haspelmaths (1997) typologiska undersökning av implikativa universaler för obestämda pronomen, där även adverb av pronominellt ursprung (PRO-ADVERBS) ingår, visar att när kažkada väljs för att beskriva tiden för en irreell handling, bryter man mot principen om samarbete med samtalspartnern (eng. the cooperative principle; jfr Grice 1975). Å andra sidan måste ett sådant val ändå också kopplas till den allmänna tendensen till förändring i betydelser och funktioner hos obestämdhetsmarkörer – möjligheten att betydelser hos obestämdhetsmarkörer som intar intilliggande positioner på kartan över implikativa universaler övertas i en viss riktning (jfr Haspelmath 1997: 63).

INLEDNING

Vid första anblicken tycks bruket av adverben kažkada och kada nors vara motiverat av en kontrasterande indelning av tidssituationer (förfluten tid–framtid)¹. På senare tid har adverbet kažkada, som betecknar en tidssituations obestämdhet i framtiden, allt oftare valts i stället för

¹ Jfr anmärkningen på en webbplats: ”kada nors används för att beteckna framtiden, medan kažkada används för det förflutna. Någon gång kommer jag att bli rik; någon gång var jag rik” (https://vaistininkouzrasai.lt/ skaitytoju-klausimai/pastaba-kada-nors-vartojama; besökt 2020-12-29). Intressant nog markerar förekomsterna av kažkada och kada nors i texterna på webbplatsen korrekt skillnaden mellan förfluten tid och framtid, varför språkvägledningen får betraktas som ett slags reklam för webbplatsen.

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Neapibrėžiamieji laiko prieveiksmiai kažkada ir kada nors:

reikšmės santykis ir vartosena | 2

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.01

det förväntade någon gång visar att talarnas uppfattning om att detta tidsadverb endast används för att beskriva situationer i det förflutna håller på att försvinna, jfr:

1) Någon gång ska jag skriva en bok om vilka människor jag har haft förmånen att arbeta med under mitt liv.²

2) det är osannolikt att sådana datorsystem någon gång kommer att fungera bättre än människan klarar av <...>.³

3) Det är nödvändigt <...> att säga någon gång ”Stopp”.⁴

4) om vi tänker på ekonomins läge här och nu, och inte någon gång om tio år, är de viktigaste faktorerna som påverkar den <...> konsumenternas förväntningar och den efterfrågan på konsumtionsvaror och tjänster som de ger upphov till.⁵

5) Karriären är inte en process som börjar någon gång efter avslutade studier.⁶

6) Teatern är en ögonblicklig konstform, den består inte. <...>. Därför erkänns alla scenkonstnärer – sångare, skådespelare, regissörer – om de blir erkända, här och nu, och inte någon gång efter döden.⁷

7) De pengarna kan också användas <...> för att stödja barn på andra sätt. Inte genom att försöka hjälpa dem som ännu inte har fötts, och som kommer att födas någon gång nästa år, utan genom att verkligen undersöka var de sociala problemen finns och vilken ekonomisk hjälp som behövs.⁸

I arbetet med att normera det litauiska språket ägnas fortfarande stor uppmärksamhet åt felaktig användning av kombinationer med indefinita adverb (däribland kažkada, kada nors) och partikeln tai⁹. Även om sådana kombinationer inte längre används särskilt ofta, är exemplen på dem viktiga i ett annat avseende – de belyser typiska användningskontexter för kažkada. I språkvetenskapliga arbeten finns anmärkningar om kažkada och kada nors

² https://www.15min.lt/max/naujiena/verslas/versmes-sanatorijos-direktore-apie-135-atsauk imus-per-savaite-keista-nes-pas-mus-tikrai-saugiau-nei-uzeiti-i-parduotuve-1224-1409156 (hämtad 2020-12-29).

³ https://kauno.diena.lt/naujienos/nuomones/nuomones/snekamoji-kalba-mitai-realybe-ir-tyrimu-galimybes-870672 (hämtad 2020-12-29).

⁴ https://m.delfi.lt/lietuvoje/article.php?id=86384825 (hämtad 2021-02-12).

⁵ https://www.llri.lt/naujienos/ekonomine-politika/o-gal-ekonomikos-prognozuotojai-ne-taip-jau-ir-klydo/irinka (hämtad 2020-12-29).

⁶ http://www.vpvp mc.lt/karjeros-ugdymo-centras/580-karjeros-plano-nauda-siekiant-karjeros-tiksl1.html (hämtad 2020-12-29).

⁷ http://www.lkti.lt/apie_mus/knygynas/teatras/gintaro-varno-teatras.html (hämtad 2020-12-29).

⁸ https://www.delfi.lt/news/daily/lithuania/maciulis-apie-10-tukst-euru-mokejima-gimusiam-vaikui-siulymas-galintis-tureti-neigiamu-pasekmiu.d?id=86100285 (hämtad 2020-12-29).

⁹ Jfr. http://www.vlkk.lt/aktualiausios-temos/didziosios-klaidos/zodyno/neteiktini-vertiniai (hämtad 2020-12-29).

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Neapibrėžiamieji laiko prieveiksmiai kažkada ir kada nors: reikšmės santykis ir vartosena | 3

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.01

Det är svårt att hitta fall där betydelserna blandas ihop. Syftet med denna artikel är därför att undersöka lämpliga – semantiskt motiverade – användningsmöjligheter för de indefinita tidsadverben kažkada och kada nors. För detta ställs tre uppgifter: 1) att granska vilka exempel som ligger till grund för betydelsebeskrivningarna av dessa adverb och deras synonymer i de viktigaste litauiska ordböckerna: den akademiska Lietuvių kalbos žodyne (LKŽe), Dabartinės lietuvių kalbos žodyne (DŽ), Bendrinės kalbos žodyne (BŽe)¹⁰ samt Sinonimų žodyne (SŽe); 2) att diskutera hur dessa markörer för temporal indefinithet beskrivs vad gäller grammatisk status och betydelse i språkvetenskapliga arbeten; 3) att undersöka hur användningsfrekvensen för kažkada fördelar sig i Dabartinės lietuvių kalbos tekstyne (DLKT) och Sakytinės lietuvių kalbos tekstyne (SLKT). Artikelns struktur återspeglar ordningsföljden mellan svaren på dessa uppgifter: 1. Kažkada och kada nors i ordböckerna; 2. Kažkada och kada nors: grammatisk status och semantik; 3. användningen av Kažkada, kažin kada i DLKT och SLKT. För översikten över det teoretiska materialet och undersökningen av det empiriska materialet används analytiska och komparativa metoder.

1. KAŽKADA OCH KADA NORS I ORDBÖCKERNA

Den nämnda skillnaden i användningen av kažkada och kada nors för att beskriva händelser i det förflutna respektive framtiden kan urskiljas i betydelseförklaringarna och exemplen för dessa adverb i DŽ och BŽe (se tabell 1 för en jämförelse av ordböckernas beskrivningar av kažkada och kada nors samt möjliga synonymer). I DŽ skiljs två betydelser av kažkada åt: ”okänt när” och ”för länge sedan”, illustrerade med exempel på handlingar som ägt rum i det förflutna. Även i BŽe beläggs användningen av adverben kažkada, kažin kada med en handling i det förflutna (utan betydelsebeskrivning). I LKŽe hänvisar kažkada och kažin kada till varandra: betydelsen av kažkada förklaras genom en hänvisning till kažin kada, medan kažin kada hänvisar till nežinia kada ir kažkada. Exemplen i tabell 1 visar att adverbet kažkada inte bara förknippas med kažin kada, kadaise, kadai kadà, kadais, som anger en obestämd tidpunkt för en handling i det förflutna, vilket anges i SŽe och LKŽe och delvis även i DŽ. För att förklara betydelsen av adverbet kada nors använder ordböckerna beskrivningar som betonar valet av tidpunkt eller dess obestämdhet, jfr.: när som helst

¹⁰ DŽ och BŽe är normativa ordböcker, jfr. http://lkiis.lki.lt/lkz-pratarme, http://lkiis.lki.lt/lkz-ivadas och http://bkz.lki.lt/?pg=bendros_zinios.

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Neapibrėžiamieji laiko prieveiksmiai kažkada ir kada nors: reikšmės santykis ir vartosena | 4

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.01

(LKŽe), vid en obestämd tidpunkt (DŽ), vid en obestämd tidpunkt (BŽe). I BŽe illustreras användningen av kada nors mer ingående: detta adverb beskriver inte bara tidpunkten för en handling som kommer att ske i framtiden, utan också möjligheten att handlingen kan ha ägt rum i det förflutna.

TABELL 1. Kažkada, kada nors och uppslagsformer för tidsadverb som i vissa betydelseaspekter är synonyma med dem, i de viktigaste litauiska ordböckerna

LKŽe

DŽ

BŽe

ŠŽe

kažkadà

se kažin kada

1. okänt när: Kažkada han bodde här. 2. för länge sedan: Vi kažkada avslutade arbetet redan för länge sedan.

Kažkada här låg det en butik.

kadaise

kaži(n) kadà

1. någon gång, någon gång: Kažin kadà tåget kommer, och vi måste vänta. 2. för länge sedan: Vi kažin kadà slutade redan för länge sedan att gräva potatis <...>. ‖ mycket länge sedan: Kažin kadà jag hade varit i Kupiškis. ‖ en gång i tiden: Kažin kada kunde även jag brodera så här <...>.

någon gång

Jag har någon gång hamnat i en liknande situation som du nu.

–

en gång i tiden

någon gång, för länge sedan, förr i tiden: Tilindis <...> log, när han mindes att han själv en gång i tiden hade varit <...> en riktig vildbasare. En gång i tiden fanns det skogar här. <...>. En gång i tiden sjöng även jag bra. <...> ◊en gång i tiden, för länge sedan:

förr i tiden, för länge sedan: Vi levde annorlunda förr. En gång i tiden fanns det skogar här.

En gång i tiden tillhörde det området tyskarna.

inte nu, utan för länge sedan: Här växte en ekdunge.

en gång i tiden

En gång i tiden fanns det skogar här. <...>. En gång i tiden sjöng även jag bra. <...> ◊en gång i tiden, för länge sedan:

för länge sedan: En gång i tiden var det, det minns jag inte längre. en gång i tiden, förr i tiden adv. vard. för länge sedan: En gång i tiden kom jag tillbaka. En gång i tiden såg jag dig.

Det var en gång för länge sedan.

förr i tiden, en gång i tiden (Han bodde förr i staden), en gång, vid ett tidigare tillfälle (Det fanns en sådan gammal man), någon gång, förr i tiden,

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Neapibrėžiamieji laiko prieveiksmiai kažkada ir kada nors: reikšmės santykis ir vartosena | 5doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.01

Det fanns en gång i forna tider en poet vid namn Mačys.

kadaĩ kąs prv. för länge sedan, inte nu: Någon av våra skar en gång rågen

för länge sedan, förr (S. här har skogarna slumrat), på gamla tider knyg., när då <...>. –

kadaĩ(s)

1. se kadaise: Man for ofta åka dit på den tiden. <...> 2. när som helst: Och vi vet säkert att vi alla en gång kommer att dö BPII6.

kadaĩ prv. 1. för länge sedan: Jag har väntat på dig länge. Han har redan varit hemma länge. <...> 2. en gång i tiden: En skog växte här en gång.

En gång trodde jag heligt på kärleken.

kadaĩ prv. → kadaise

kitadà

förr, nästa gång, i forna tider: <...> tolv timmar, som ibland är långa, ibland korta BPI 232. Sjukdomen kommer att drabba oss någon gång Mž 290.

adv. nästa gång, en gång i tiden: En gång i tiden bodde det en man

Jag kommer inte att kunna komma vare sig då eller nästa gång.

–

kitadõs

1. kitada: <...> Det levde en kung i forna tider. <...> 2. ibland: Ibland vet han inte ens själv vad han vill

kitada

Förr i tiden låg det en gammal begravningsplats på denna plats.

–

någon gång

när som helst: Och du kan också komma när som helst. J. Jabl.

vid en obestämd tidpunkt: Kanske träffas vi någon gång. Kom någon gång.

vid en obestämd tidpunkt: Har du någonsin köpt något på nätet? Jag vill så gärna fortfarande någon gång åka till Paris. Det är den mäktigaste någonsin improviserade laddningen.

–

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)http://journals.lki.lt/bendrinekalbaISSN 2351-7204

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Neapibrėžiamieji laiko prieveiksmiai kažkada ir kada nors: reikšmės santykis ir vartosena | 6 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.01

Således ger exemplen i DŽ endast belägg för användningen av någon gång och när som helst i kontrastiv betydelse (obestämd tid i det förflutna: obestämd tid i framtiden); i BŽe presenteras betydelsespektrumet för dessa uttryck för obestämd tid mer utförligt: någon gång förknippas med verkliga (faktiska) situationer i det förflutna, medan när som helst förknippas inte bara med tidpunkten för en handling som kommer att äga rum i framtiden, utan också med en handling som möjligen ägde rum under ett visst tidsintervall.

Innan vi diskuterar dessa ords grammatiska status och semantik är det viktigt att ta upp vilka kategorier av verbmodalitet och modus de ovan nämnda beskrivningarna av handlingar som ägt rum i verkligheten (faktiska) respektive möjliga handlingar (icke-faktiska) hör samman med. Faktiska (reella / inträffade) handlingar uttrycker vi vanligen med verb för epistemisk (värderande¹¹) modalitet. Med avseende på modus kategoriseras de som indikativ: ”Epistemisk modalitet är knuten till människors kunskap om världen <...>. Epistemiska predikat modifierar påståenden som kan bedömas med avseende på sanningsvärde, och resultatet av denna operation är också ett påstående vars sanningsvärde kan fastställas” (Holvoet, Judžentis 2004: 82, 85). Icke-faktiska handlingar uttrycker vi med verb för deontisk (irrealis¹²) modalitet. Icke-faktiska verb med deontisk modalitet används för att återge handlingar med anknytning till framtiden – avsikter, uppmaningar, befallningar och behov: ”Deontisk modalitet – till skillnad från epistemisk – beskriver inte påståenden, utan abstrakta propositioner som uttrycker handlingar eller gärningar utförda av vissa subjekt” (Holvoet, Judžentis 2004: 83). Framtid är särskilt utmärkande ur modalitetssynpunkt¹³. Den uttrycker framtida handlingar, varför verbformer i denna tempusform ”uttrycker påståenden som inte kan verifieras vid talögonblicket: de kan inträffa, och därmed kontrolleras, först vid någon tidpunkt i framtiden” (Holvoet, Pajėdienė 2004: 123). Framtiden förknippas med avsikter¹⁴, vilka vanligen framställs som planer, eftersom den projekterade följden av framtida händelser kan störas och den förutsagda händelsen kanske inte inträffar. Därför kan benämningen på framtida företeelser inte enbart knytas till tidsuttryck – framtida företeelser innefattar även ett element av förutsägelse (profetia) och något som är förknippat med modalitet

¹¹ Jfr Vladimir Plungians definition av värderande modalitet: ”det är talarens bedömning av en situations verklighetsgrad (eller sannolikhetsgrad)” (Plungian 2011: 192).

¹² Enligt V. Plungian hör irrealis modalitet till de betydelser som är viktigast ur kognitiv och kommunikativ synvinkel; den används för att beskriva irreella situationer – ”när modala markörer beskriver en viss ’alternativ värld’ som existerar i talarens medvetande vid yttrandetillfället” (Plungian 2011: 193).

¹³ För mer om problematiken kring begreppet futurum och hänvisningar till litteratur, se Holvoet, Pajėdienė 2004: 122–124.

¹⁴ Apie ketinimų interpretaciją žr. Lyons 1993: 814tt.

BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Neapibrėžiamieji laiko prieveiksmiai kažkada ir kada nors: reikšmės santykis ir vartosena | 7 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.01

reikšmę (plg. Lyons 1993: 677). Lietuvių kalboje būsimojo laiko veiksmažodžių formomis reiškiamus teiginius¹⁵ galima laikyti modalumo požiūriu nežymėtais (plg. Holvoet, Pajėdienė 2004: 123).

2. NÅGON GÅNG OCH NÅGON GÅNG GRAMMATISK STATUS OCH SEMANTIK

2.1. I lingvistiska arbeten någon gång och någon gång (liksom deras varianter och synonymer¹⁶) kan beskrivas som tillhörande tre olika grammatiska underklasser – adverb (jfr Senn 1966; Ulvydas 1971, 2006; Paulauskienė 1976; Forssman 2003), adverbial (jfr Makauskaitė 2016, 2019) eller indefinita pronomen (jfr Haspelmath 1997). Dessa skillnader i klassificering beror på arten av det undersökta materialets grupperingsomfattning.

Traditionellt brukar någon gång och någon gång skiljas åt som adverb, vilka räknas som en självständig ordklass och kännetecknas av ”självständighet i lexikal betydelse” (jfr Ulvydas 1971: 425; 2000: 1; 2006: 410), vilket grundas på funktionen att ange ”omständigheter kring den handling eller det tillstånd som uttrycks med verbet” (jfr Ulvydas 2006: 410). Begreppet adverbial används för att beskriva medel för tidsbetydelse av olika ursprung (bildning)¹⁷. I Indrė Makauskaitės undersökning av positionsmöjligheterna för tidsadverbial i modern litauiska räknas ”tidsadverb och deras semantiska motsvarigheter, som formellt inte betraktas som adverb, samt ord eller ordkombinationer som nästan övergått till adverb” till adverbialen (Makauskaitė 2019: 76). Det bör noteras att Antanas Smetona och Aurelija Usonienė, de första författarna att tala om behovet av att urskilja en klass av adverbial vid beskrivningen av vissa företeelser i litauiska¹⁸, betonar att den semantisk-funktionella klassen adverbial ”inte likställs med adverb som traditionell ordklass i grammatiken eller adverbial som traditionell satsdel i syntaxen” och att ett sådant val ”inte ifrågasätter de aktuella språkfenomenens status ur ordklass- eller satsdelsperspektiv” (Smetona, Usonienė 2012: 124).

¹⁵ Jfr: ”Litauiskan har tidsformer som är tydligt åtskilda från det modala systemet, och därför hänförs tre värden till den deiktiska tidskategorin – presens, preteritum och futurum” (Holvoet, Pajėdienė 2004: 124).

¹⁶ Jfr de former som anges i lingvistiska arbeten: kažin kada, kažin kuomet, kažkuomet, kuomet nors (Ulvydas 1971: 454; 2000: 30) eller kažkadais, kaž(i)n kada, kaž(i)n kuomet ir kuomet nors (Makauskaitė 2019: 77, 91, 107, 108).

¹⁷ Om semantiska undersökning av litauiska tidsuttryck som kan betraktas som adverbial, se Makauskaitė 2016.

¹⁸ Se Smetona, Usonienė 2012: 124, 128–131, 136.

BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351–7204

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Neapibrėžiamieji laiko prieveiksmiai kažkada ir kada nors:

reikšmės santykis ir vartosena | 8

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.01

När man överväger möjligheterna att välja lämpligt mellan någon gång och någon gång är det också viktigt att beakta typologiska studier. Dessa litauiska indefinithetsmarkörer behandlas särskilt i Martin Haspelmaths arbete Indefinite Pronouns (1997), där resultaten av en undersökning av implikativa universalier för indefinita pronomen i 140 språk presenteras. M. Haspelmath använder begreppet pronomen inte enbart i etymologisk mening (PRO-NOUN), utan också i en vidare betydelse – som ursprunglig form (PRO-FORMA) – som en term för olika bildningar av pronominellt ursprung, däribland pronominella adverb (eng. pronominal adverbs; jfr Haspelmath 1997: 10–11). Behovet av att behandla någon gång och någon gång som enheter i gruppen ord som hör till pronomen framgår också av litauiska grammatiska beskrivningar, där dessa ord och deras synonymiska eller avledda varianter presenteras som adverb, deras pronominella ursprung betonas, liksom deras sammansatta bildning av flera pronomen, och andra liknande beskrivningar ges (jfr Senn 1966: 313; Paulauskienė 1976: 202, 204; Valeckienė 1979: 130¹⁹; Kniūkšta 2001: 161²⁰; Forssman 2003: 284). Innan vi går vidare till de betydelser och användningsmöjligheter för någon gång och någon gång (och deras synonyma varianter) som framträder i Haspelmaths studie, är det viktigt att nämna de betydelsebeskrivningar av dessa tidsindefinithetsmarkörer som ges i tidigare (Ulvydas 1971, 1985) och nyare (Forssman 2003; Makauskaitė 2019) studier av litauiskt material.

2.2. I beskrivningen av betydelsegrupperna för adverb i Lietuvių kalbos gramatikoje (LKG) tillhör kažkada, kažkuomet²¹ och kada nors, kuomet norint de temporala adverben för omständigheter, som betecknar ”nutiden eller allmänna tidsbegrepp” (Ulvydas 1971: 454; 2000:

¹⁹ Adelė Valeckienė (1979: 131–133) aptaria kada etimologijas, taip pat mini ir kartūna „kada nors“ (ten pat, 130), kuris LKŽe šia reikšme iliustruojamas tarminiais pavyzdžiais (plg.: Kartūnta gal ir aš būsiu laimingas; Kartūnta tu paprašysi manęs).

²⁰ Jfr: ”Nu glöms mångfalden av indefinita pronomen och motsvarande adverb bort, och man nöjer sig med former med kaž-: kažkas, kažkoks, kažkada… A. Vienuolis använder former med kaž- och kazin på det sätt som är vanligt i levande språk – när man berättar om någon obestämd sak: <...>. När det handlar om en av flera okända saker väljer författaren subtilt ett annat ord: <...> Var och en mindes att också han eller hon någon gång (förr eller senare) måste dö (R II 84). Ur den samtida litteraturen skulle vi kunna samla hundratals meningar där kažkoks och kažkada redan tränger sig in även i sådana fall. A. Vienuolis behöver över huvud taget inte det betydelsemässigt grumliga ordet kažkada – obestämd förfluten tid uttrycker han med adverben kadaise ir kitados <...>” (Kniūkšta 2001: 161).

²¹ Jfr LKG:s anmärkning att adverben ”<...> kadaise, <...>, kitada, kitados <...>” har en ”mer allmän betydelse av förfluten tid” (Ulvydas 1971: 455; 2000: 31).

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Neapibrėžiamieji laiko prieveiksmiai kažkada ir kada nors: reikšmės santykis ir vartosena | 9

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.01

30)²², undergruppen, även om exemplen som ska stödja påståendet inte visar detta: kažkada illustreras med meningar med verbformer i preteritum, medan kada nors, kuomet norint illustreras med meningar med verbformer i futurum, jfr:

8) Kažkuomet <...> trampade på den slängda lieen <...>.

9) Kažin kada också jag kunde brodera så här <...>.

10) Kada nors ska jag någon gång berätta för dig om Damulienė.

11) Vis kuomet norint kommer att behöva släppa <...>.

I Den stora grammatiken över litauiska språket (DLKG) kan man se en precisering av en sådan beskrivning: i undergruppen av adverbiala adverb som anger ”nutid eller allmänna tidsbegrepp” nämns endast kada nors, och i undergruppen av adverb som anger det förflutna nämns av de tidigare uppräknade endast kadaise²³ (jfr Ulvydas 2006: 426).

I de senaste studierna uppmärksammas dessa ords deiktiska karaktär. Berthold Forssman (2003: 51, 264) klassificerar kažin kada / kažkada / kažkuomet ”irgendwann” (beskrivningskontexten tyder på att även kada nors²⁴) som punktuella men icke-deiktiska²⁵ indefinita tidsadverb, medan I. Makauskaitė (2019) klassificerar dem som deiktiska tidsadverbial. Skillnaderna i bedömning hänger samman med att definitionen av deiktiskhet påverkas av hur materialet undersöks: i det första fallet – en morfosemantisk beskrivning av adverbssystemet – betraktades de undersökta elementen som en anaforisk (dvs. en hänvisning med en plats i den övergripande diskursförståelsen) referens, medan de i det andra fallet bedömdes utifrån de beskrivna elementens semantik i verklig diskurs eller subjektiv deiktiskhet²⁶. Vid beskrivning av tidsadverbial enligt den tredelade – deiktiska, intrinsiska och

²² Jfr också den felaktigt tillskrivna betydelsen ”när som helst” för frasen kuomet norint i ett annat arbete, illustrerad med meningen Oi, klius jam nuo manęs kuomet norint (Ulvydas 1974: 23; 2000: 320).

²³ Jfr den ryska översättningen i Грамматика литовского языка: kada nors ”когда-либо”, kadaise ”некогда, когда-то” (Ulvydas 1985: 341).

²⁴ Kada nors hänförande till denna grupp av punktuella, icke-deiktiska indefinita adverb kan utläsas ur den betydelse som anges på tyska, jfr: kadanorint (kadanonts, kadanorįs, kadanōrs) ”irgendwann” (Forssman 2003: 200). Här kan man erinra sig de översättningar av de aktuella adverben som Alfredo Senn (1966: 313) ger, jfr: kažkada, kažkuomet, kaž(n) kada, kaž(i)n kuomet översätts med ‘irgendwann einmal, vor langer Zeit einmal, wer weiß wann’, medan kada nors översätts med ‘je, einmal’.

²⁵ Enligt B. Forssman betecknar icke-deiktiska tidsadverb en absolut position grundad i världsuppfattningen, vilken kan klassificeras som tidigare, senare eller samtidig med den angivna referenstiden, eller en position där handlingens tid medvetet hålls öppen eller anses oviktig (jfr Forssman 2003: 51).

²⁶ Apie deiksę ir anaforą dar plg. Lyons 1993 [1977]: 673tt; Levinson 1983: 54–55.

BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Neapibrėžiamieji laiko prieveiksmiai kažkada ir kada nors: reikšmės santykis ir vartosena | 10 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.01

den extrinsiska tidsreferensen – modellen, tillskrevs de deiktiska adverbialen tidsbegrepp som beror på observatörens position (jfr Makauskaitė 2019: 12, 37, 39, 40).

I. Makauskaitė (2019: 82) adverbialą kažkada vadina daugiazoṅiu²⁷: juo gali būti nusakoma tolima praeitis, nežinomas laikas praeityje bei ateityje. Tyrėja adverbialą kada nors apibūdina kaip galintį nurodyti nežinomą laiką praeityje ir ateityje, kuriuo realizuojami leksiniai konceptai NEŽINOMAS LAIKAS PRAEITYJE ir NEŽINOMAS LAIKAS ATEITYJE, bet daugiazoṅiu jo nevadina (plg. Makauskaitė 2019: 91, 107–109, 228–229). Remdamasi DLKT užfiksuotos vartosenos pavyzdžiais, autorė teigia, kad ir kada nors, ir kažkada būna pasirenkami leksiniams konceptams NEŽINOMAS LAIKAS PRAEITYJE ir NEŽINOMAS LAIKAS ATEITYJE²⁸ perteikti, o adverbialais kažkada, kažkuomet (kaip ir adverbialais kadaise, kitados, kitąkart, kitąsyk, seniai ir senokai bei jų variantais) dar gali būti realizuojamas ir leksinis konceptas TOLIMA PRAEITIS (plg. Makauskaitė 2019: 230–231). Taigi, naujausiame tyrime pateiktas kada nors semantinių galimybių apibūdinimas atitinka įprastą vartoseną (kuri atspindima ir BŽe pateiktuose pavyzdžiuose), o kažkada, kažkuomet ir jų variantų reikšmės aprašai skiriasi. Tai skatina pažvelgti ne vien į DLKT pasitaikančius paskirus kažkada vartojimo atvejus pasirenkamam leksiniam konceptui NEŽINOMAS LAIKAS ATEITYJE realizuoti, bet ir nustatyti santykinį tokių atvejų dažnumą tiek visame tekstyne, tiek jo dalyse (žr. šio straipsnio 3 sk.).

2.3. Martin Haspelmaths (1997) typologiska undersökning av implikativa universaler för indefinita pronomen gör det möjligt att urskilja de system för uttryck av indefinithet som uttrycks med pronomen som proformer i olika språk och att förutsäga möjligheterna till förändring i uttrycket av indefinita pronomen²⁹. Enligt M. Haspelmath avgörs den serietypiska karaktären (eng. SERIES) hos indefinita pronomen av två komponenter: en stam som anger en ONTOLOGISK KATEGORI (i detta fall skulle det vara kada och kuomet, som betecknar tidskategorin, jfr: kada nors,

²⁷ Enligt Renaat Declercks modell för indelning av adverbial som anger fyrdimensionell tid (jfr Declerck 2006: 590) betraktas ett adverbial som kan beskriva ett tidsintervall i nutid, framtid och dåtid som mångsidigt (jfr Declerck 2006: 593; Makauskaitė 2019: 85).

²⁸ I. Makauskaitė påpekar att detta lexikala begrepp realiseras ”med samma adverbial som också kan beskriva en okänd tid i det förflutna. I sig själva anger dessa adverbial endast temporal indefinithet, och det är just kontexten som avgör om de hänvisar till det förflutna eller framtiden” (Makauskaitė 2019: 107–108).

²⁹ Apie šį tyrimą žr. Croft 2003: 133–138. Apie proformomis perteikiamo apibrėžtumo ar neapibrėžtumo semantinę ir pragmatinę skirtį žr. Bhat 2007: 201–202.

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Neapibrėžiamieji laiko prieveiksmiai kažkada ir kada nors: reikšmės santykis ir vartosena | 11

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.01

kuomet nors; kažkada, kažkuomet) och ett närstående affix (prefix eller postfix) som fungerar som markör för indefinithet (eng. INDEFINITENESS MARKER) – det skulle vara kaž(i(n)) eller nors / norįs / norint(s), jfr: kada nor(int)s / kuomet nor(int)s, kaž((i)n)kada, kaž(i)n))kuomet (Haspelmath 1997: 21–22). Indefinita pronomen kan förknippas med negation, fraser med negativ polaritet, hänvisningar till specificitet och ospecificitet, uttryck för talarens kunskap och fritt val (jfr Haspelmath 1997: 31–52). De aktuella litauiska markörerna för temporal indefinithet, bildade med kaž- och nors³⁰, står i ett förhållande grundat på kontrasterande användningsmöjligheter: bildningar med kaž- uttrycker typiskt specifik, medan bildningar med nors uttrycker ospecifik indefinithet (jfr Haspelmath 1997: 38–39). Hänvisningen till specificitet eller ospecificitet avgörs av om det finns en motsvarighet i verkligheten: specifik hänvisning är knuten till motsvarigheter i verkligheten – det vill säga kunskapens eller faktumets domän; hänvisningar som inte uttrycker specificitet är förbundna med viljans eller den irreala domänen, vilken uttrycks genom konstruktioner med möjlighet, skyldighet, futurum och imperativ samt genom villkorssatser och frågor (jfr Haspelmath 1997: 108, 109)³¹. När det gäller vilka hänvisningar till temporal indefinithet som används i litauiska bör det betonas att specificitet uttrycks med adverbiella pronomen som härstammar från stammen hos verbet žinoti ’veta’: kažkada / kažkuomet (<-- kažin kada / kuomet <-- vem vet när / vid vilken tidpunkt), medan ospecificitet uttrycks med adverbiella pronomen som härstammar från stammen hos verbet norėti ’vilja’³²: kada / kuomet nors (kada / kuomet norįs / norint(is). Enligt M. Haspelmath kan motsättningen mellan specificitet och ospecificitet som uttrycks med indefinita pronomen realiseras i många kontexter, men den märks särskilt tydligt när man väljer mellan sätt att beskriva faktiska och irreala handlingar (Haspelmath 1997: 39). I kontexter som beskriver Realis-situationer används endast specifika indefinita pronomen – detta är användningen av kažkada för att beteckna temporal indefinithet i det förflutna. I vissa irrealis-kontexter³³ är det möjligt att använda både en markör för specifik och en för ospecifik indefinithet.

³⁰ Enligt Alberto Rosinas används två typer av indefinita pronomen (substantiviska och adjektiviska) i litauiskt standardspråk och i dialekterna; de bildas med kaž(in) (prepositionellt) respektive nors (postpositionellt), och mellan dem råder ett förhållande av komplementär, inte kontrastiv, distribution (jfr Rosinas 1988: 114–115; 1996: 116). Pronomen av denna typ, bildade med kaž- och nors, räknas till gruppen existenspronomen (’obestämdhet’), med den särskiljande egenskapen ’indefinit’, eftersom de hänvisar till eller betecknar element som är okända och obestämda för adressaten (jfr Rosinas 1988: 113, 253).

³¹ Om möjlighets-/nödvändighetsdomänen och viljans underdomän, som utgör området för irrealis-modalitet, se Plungian 2011: 199–200.

³² Dar plg. Forssman 2003: 200.

³³ Om betydelserna hos termerna realis och irrealis och deras användning för att beteckna modus-typer, se Holvoet, Judžentis 2004: 88tt.

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Neapibrėžiamieji laiko prieveiksmiai kažkada ir kada nors: reikšmės santykis ir vartosena | 12 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.01

Möjligheten att välja antingen kažkada eller kada nors framgår också av några meningar i DLKT som beskriver hypotetiska situationer i det förflutna, jfr:

12) några barnvisor kažkada kan ha varit en viktig del av žyniai- och vaidilosrepertoaren.

13) Att det avgränsade området kažkada kan ha varit betydligt större, framgår av omnämnandena <...>.

14) Nu är det svårt att tro att människor kada nors kunde prata så fantastiskt <...> som apor.

Pasak M. Haspelmatho (1997: 41), kai kuriuose irrealis kontekstuose dera tik nespecifinis neapibrėžtumo rodiklis. Specifinių neapibrėžiamųjų įvardžių netinkamumą imperatyvo konstrukcijoms M. Haspelmathas (1997: 42) grindžia bendradarbiavimo principo (angl. the cooperative principle; žr. Grice 1975) pažeidimu, šiam teiginiui iliustruoti pateikdamas ir lietuviško sakinio variantus su kada nors ir kažkada³⁴ kaip tinkamo ir netinkamo vartojimo parinktis, plg.:

15) (a) Besök mig någon gång.

(b) *Besök mig kažkada.

När talaren ber om en tjänst vid en obestämd tidpunkt i framtiden måste hen välja någon gång för att uttrycka den. Genom att välja kažkada skulle hen undanhålla viktig information från samtalspartnern, eftersom tidsreferensen då skulle kodas inte bara som obestämd utan också med drag av specificitet (dessa skulle uppfattas som kända för talaren, men dolda för samtalspartnern)³⁵. Enligt M. Haspelmath skulle samarbetsprincipen också brytas om obestämda pronomen användes i frågesatser eller villkorssatser, eftersom införandet av specifika obestämda pronomen i dessa satser också skulle kunna leda till att samarbetsprincipen bröts (Haspelmath 1997: 42, 44). Sådana begärandesituationer (uttryckta med frågesatser) och situationer där något utlovas eller blir möjligt (uttryckta med villkorssatser)³⁶ kan illustreras genom att formulera om meningarna 15 (a och b) till fråge- eller villkorssatser, jfr:

16) (a) Kommer du att besöka mig någon gång?

(b) *Kommer du att besöka mig kažkada?

17) (a) Jag skulle visa den boken om du besökte mig någon gång.

(b) *Jag skulle visa den boken om du besökte mig kažkada.

³⁴ M. Haspelmath citerar meningsvarianterna med hänvisning till Alfonso Pilkas studie (Pilka 1984: 56).

³⁵ Platesnį aiškinimą ir nuorodas į literatūrą žr. Haspelmath 1997: 42. Apie bendradarbiavimo principą bei konvencinę ir nekonvencinę implikatūras dar žr. Satkauskaitė 2011: 29–42.

³⁶ Om användningen av konjunktiv i villkorssatser och betydelsen möjlighet, se Holvoet, Judžentis 2004: 99f.

BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Neapibrėžiamieji laiko prieveiksmiai kažkada ir kada nors:

reikšmės santykis ir vartosena | 13

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.01

Enligt M. Haspelmath är talarens kunskap den semantiska faktor som avgör om referenten som betecknas med ett indefinit pronomen identifieras eller inte (Haspelmath 1997: 45). Faktivitet hänger samman med handlingens/objektets unikhet och kunskap om den. Litauiska kažkada (liksom andra osäkerhetsmarkörer av kaž--typen) har etymologiskt sitt ursprung i konstruktioner som uttrycker en fråga om kunskap: kaž- (< kažin < kas žino³⁷) kada (jfr Haspelmath 1997: 275). I beskrivningar av irrealis-situationer förknippas handlingar/objekt med en möjlig unikhet i det förflutna, nuet eller framtiden, som ännu inte har bekräftats eller förverkligats (så länge objektet ännu inte uppfattas som existerande är det inte unikt, och dess egenskaper är därför ospecifika), samt med valmöjligheter. På litauiska uttrycks detta med osäkerhetsmarkörer som har utvecklats ur fraser med icke-finita (oböjda) former av verbet norėti ’vilja’³⁸ (jfr Haspelmath 1997: 71, 159).

Indefinita pronomen kännetecknas av mångfunktionalitet, vilket i vissa fall också leder till polysemi: samma funktioner (hänvisning till en specifik känd, specifik okänd, ospecifik (irreell) handling eller ett objekt osv.) kan i olika språk – varje språks användningsmöjligheter utgör ett unikt mönster – realiseras med indefinita pronomen från en eller flera underklasser (jfr Haspelmath 1997: 59, 76).

Användningsmönstren för osäkerhetsmarkörer i vissa främmande språk, särskilt språk vars inlärning och behärskning uppmuntras på statlig nivå och/eller blir prestigefyllda, uppfattas ibland som förebilder. Detta kan uppmuntra till att bevara de befintliga användningsmönstren för modersmålets osäkerhetsmarkörer (när de funktionella uttrycksmöjligheterna för osäkerhet i vissa språk med nära kontakt sammanfaller) eller att gradvis förändra dem (om möjligheterna att uttrycka osäkerhet skiljer sig åt). När man bedömer trenderna i användningen av indefinita pronomen (i vid bemärkelse) med kaž- i standardspråklitauiska, kan man hävda att ryska

37

Om reducerade varianter av frasen kas žino i de samogitiska och högaitiska dialekterna, eller om ursprunget till den sammansatta frasen *kas žina + nežymimasis įvardis (indefinite pronoun), se Rosinas (1981: 25–26; 1988: 220–223; 253). Om indefinita pronomen har ett tudelat ursprung, antingen från FRÅGEPRONOMEN eller från SUBSTANTIV SOM BETECKNAR EN ALLMÄN ONTOLOGISK KATEGORI, se Haspelmath 1997: 26ff.

³⁸ Om fraser som började bildas ”redan under den förlitauiska epoken av indefinita pronomen och ett vanligen postpositivt presensparticip *narins”, vilka har egenskapen ”indefinit”, som positionsvarianter av fraser med betydelsen ”någon”, se Rosinas 1988: 223–224.

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Neapibrėžiamieji laiko prieveiksmiai kažkada ir kada nors: reikšmės santykis ir vartosena | 14

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.01

systemet av osäkerhetsmarkörer i språket³⁹ under en viss period⁴⁰ bidrog till att bevara dessa osäkerhetsmarkörers traditionella användning, som är förknippad med uttryck för specifik okändhet. M. Haspelmaths implicationala universalitetskarta r visar att användningsområdena för den ryska osäkerhetsmarkören -to och den litauiska osäkerhetsmarkören kaž- sammanfaller, eftersom dessa markörer fyller samma funktioner i båda språken (jfr Haspelmath 1997: 71, 273, 275–276). Den förändrade prioriteringen av främmande språk och det faktum att kunskaper i engelska har blivit ett eftersträvansvärt (och verkligt) mål kan sannolikt i någon mån bidra till förändringar i användningen av vissa osäkerhetsmarkörer, däribland tidsrelaterade markörer. Det är troligt att osäkerhetsmarkörer av engelsk some-typ, som används för att uttrycka både specifik okändhet och ospecifik okändhet, i viss mån kan⁴¹ bidra till att vidga användningsområdet för litauiska osäkerhetsmarkörer av kaž--typen, från uttryck för specifik okändhet till uttryck för ospecifik okändhet (om möjligheten att betydelsen hos osäkerhetsmarkörer som intar närliggande positioner på den implicationala universalitetskartan överförs i en viss riktning, se Haspelmath 1997: 63). Användningen av kažkada i stället för det vanliga kada nors kan ha påverkats inte bara av engelskan utan också av andra språk – polska, tyska och lettiska. Denna fråga kräver dock naturligtvis en separat undersökning.

³⁹ M. Haspelmath framhåller att det ryska systemet av indefinita pronomen är rikare än det engelska både kvantitativt och kvalitativt (Haspelmath 1997: 64–65)

⁴⁰ Om tvåspråkighet i det sovjetiska Litauen och möjliga orsaker till motstånd mot den, jfr Toyota 2010: 132–133.

⁴¹ Om engelskans påverkan på sammanblandningen av betydelseområdena för de indefinita pronomenen kažkas och kas nors, se Rosinas 1996: 116.

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Neapibrėžiamieji laiko prieveiksmiai kažkada ir kada nors: reikšmės santykis ir vartosena | 15

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.01

3. ANVÄNDNINGEN AV KAŽKADA, KAŽIN KADA I TEXTKORPUSAR

3.1. I DLKT finns belägg inte bara för användning av kažkada, kada nors, utan också för deras synonymer kažin kada, kuomet nors⁴² (de två sistnämnda tidsobestämda uttrycken förekommer inte i de delar av korpusen som återger talat språk – Sakytinė kalba och Administracinė literatūra⁴³); se tabell 2.

TABELL 2. Användningsfrekvens i DLKT för adverben kažkada, kada nors, kažin kada, kuomet nors som uttrycker tidsobestämdhet

kažkada | kažin kada | kada nors | kuomet norsDLKT-delar | Publicistik | 3 001 (61,1%) | 29 (53,7%) | 3 478 (53,25%) | 7 (63,6%) | Skönlitteratur | 1 394 (28,4%) | 21 (38,9%) | 1 957 (29,96%) | 1 (9,1%) | Facklitteratur | 320 (6,5%) | 4 (7,4%) | 955 (14,62%) | 3 (27,3%) | Administrativ litteratur | 108 (2,2%) | – | 113 (1,73%) | – | Talat språk | 91 (1,8%) | – | 29 (0,44%) | – | 4 914 (100%) | 54 (100%) | 6 532 (100%) | 11 (100%)

Som framgår av uppgifterna i tabell 3 väljs kažkada inte särskilt ofta i DLKT för att uttrycka det lexikala konceptet OKÄND TID I FRAMTIDEN – sådana belägg utgör endast cirka 3,05% av samtliga användningsfall.

⁴² Adverben kažkuomet, kaži(n) kuomet har inga belägg i DLKT.

⁴³ Den huvudsakliga källan till beläggen på kažkada och kada nors i denna del av DLKT är protokollen från Litauens republikens Seims sammanträden.

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Neapibrėžiamieji laiko prieveiksmiai kažkada ir kada nors: reikšmės santykis ir vartosena | 16

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.01

TABELL 3. Den totala relativa användningsfrekvensen för kažkada i DLKT

kažkada anger en obestämd tidpunkt för en handling som ägde rum i det förflutna | anger en obestämd tidpunkt för en handling som eventuellt ägde rum i det förflutna | anger en obestämd tidpunkt för en handling som eventuellt kommer att äga rum i framtiden | (i sammanhang som uttrycker skyldighet och villkor) | (uttryck för framtid som önskan eller möjlighet) | totalt antal belägg i DLKT och deras relativa andel | DLKT-delar | Publicistik | 2 904 (~59,1%) | 10 (~0,2%) | 19 (~0,39%) | 68 (~1,38%) | 3 001 (~61,1%) | Skönlitteratur | 1 376 (~28%) | 2 (~0,04%) | 5 (~0,1%) | 11 (~0,22%) | 1 394 (~28,37%) | Facklitteratur | 314 (~6,4%) | 3 (~0,06%) | 1 (~0,02%) | 2 (~0,04%) | 320 (~6,51%) | Administrativ litteratur | 81 (~1,65%) | – | 15 (~0,3%) | 12 (~0,24%) | 108 (~2,2%) | Talat språk | 74 (~0,08%) | – | 5 (~0,1%) | 12 (~0,24%) | 91 (~1,85%) | Hela korpusen | 4 749 (~96,64%) | 15 (~0,3%) | 45 (~0,92%) | 105 (~2,14%) | 4 914 (100%) | 4 764 (~96,95%) | 150 (~3,05%)

Jämför man den relativa frekvensen av de två användningsfallen för någon gång i olika delar av korpusen ser man att någon gång används i skriftligt språk betydligt mer sällan för att beteckna icke-specifika situationer som rör beskrivningen av framtida händelser än i de delar av DLKT som återger talspråk (se tabell 4 och 5). Av de 4 715 förekomsterna i texter på skriftspråk (vilket utgör 95,95% av hela urvalet av någon gång i DLKT) betecknar 106 förekomster (~2,25%) framtida situationer: 87 förekomster (~2,9%) återfinns i journalistik, 16 förekomster (~1,1%) i skönlitterära texter och 3 förekomster (~0,9%) i de delar av DLKT som återger facklitterära texter. I de delar av DLKT som återger talspråk används 44 av 199 förekomster (vilket utgör 4,05% av hela urvalet av någon gång i DLKT) för att beteckna framtida situationer (~22,11%): 27 förekomster (25%) återfinns i DLKT-delen Administrativ litteratur och 17 förekomster (~18,7%) i delen Talspråk. någon gång

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Neapibrėžiamieji laiko prieveiksmiai kažkada ir kada nors:

reikšmės santykis ir vartosena | 17

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.01

TABELL 4. Fördelningen av användningsfall av adverbet kažkada i de delar av DLKT som representerar talat respektive skrivet språk

kažkada

anger en obestämd tidpunkt i det förflutna för handlingen

anger en obestämd tidpunkt för en handling som eventuellt äger rum i framtiden

det totala antalet förekomster i DLKT och dess relativa andel

DLKT:s delar

Publicistik

Skönlitteratur

Facklitteratur

4 609 (97,75%)

106 (~2,25%)

4 715 (100%)

Administrativ litteratur

155 (77,89%)

44 (~22,11%)

199 (100%)

Talat språk

Hela korpusen

4 764 (~96,95%)

150 (~3,05%)

4 914 (100%)

TABELL 5. Relativ frekvens för användningsmönstren för adverbet kažkada i delarna av DLKT

kažkada

anger en obestämd tidpunkt för en handling i det förflutna

anger en obestämd tidpunkt för en handling som eventuellt äger rum i framtiden

totalt antal förekomster i DLKT och deras relativa andel

DLKT:s delar

Journalistisk text

2 914 (~97,1%)

87 (~2,9%)

3 001 (100%)

Skönlitteratur

1 378 (~98,9%)

16 (~1,1%)

1 394 (100%)

Facklitteratur

317 (~99,1%)

3 (~0,9%)

320 (100%)

Administrativ litteratur

81 (~75%)

27 (~25%)

108 (100%)

Talspråk

74 (~81,3%)

17 (~18,7%)

91 (100%)

Hela korpusen

4 764 (~96,95%)

150 (~3,05%)

4 914 (100%)

I SLKT är förekomsterna av adverbet ⁴⁴ kažkada få (kažin kada, kažkuomet har inte registrerats), och det används inte heller ofta i framtidskontexter – 3 fall (7,3%) av

⁴⁴ Undersökningens källa är SLKT, en morfologiskt annoterad korpus som sammanställs vid Vytautas Magnus-universitetet (sakytinistekstas.vdu.lt). Korpusens tillkomst stöddes av Litauens statliga fond för vetenskap och högre utbildning (2006–2008), Litauens

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Neapibrėžiamieji laiko prieveiksmiai kažkada ir kada nors: reikšmės santykis ir vartosena | 18 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.01

41 (se tabell 6). Uppmärksamhet bör ägnas åt dessa fallens situationskontext: det rör sig om kommunikation i medierna – en mening yttrad av en deltagare i ett tv-program (2,4%) – och spontant institutionellt tal – två meningar yttrade av bankanställda (4,9%).

TABELL 6. Den relativa frekvensen av användningsmönstren för adverbet kažkada i SLKT

kažkada

anger en obestämd tidpunkt för en handling som ägde rum i det förflutna

anger en obestämd tidpunkt för en handling som eventuellt äger rum i framtiden (uttryck med futurum)

antal förekomster

andel av SLKT

Akademisk kommunikation (totalt antal ord 50 714)

4 (9,8%)

–

4 (9,8%)

Kommunikation i medierna (totalt antal ord 68 493)

2 (4,9%)

1 (2,4%)

3 (7,3%)

Teologisk kommunikation (totalt antal ord 2 100)

–

–

–

Spontant privat tal (totalt antal ord 121 788)

27 (65,9%)

–

27 (65,9%)

Spontant institutionellt tal (totalt antal ord 40 478)

5 (12,2%)

2 (4,9%)

7 (17,1%)

I hela korpusen (totalt antal ord 297 798)

38 (92,7%)

3 (7,3%)

41 (100%)

Således visar DLKT:s delar Administrativ litteratur och Talat språk att för att hänvisa till den lexikala koncepten OKÄND TID I FRAMTIDEN väljs kažkada betydligt oftare än

Forskningsrådet inom ramen för det nationella programmet för utveckling av litauistik 2009–2015 (LIT-9-11) och det statliga programmet för litauistisk forskning och spridning 2016–2024 (LIP-085/2016).

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Neapibrėžiamieji laiko prieveiksmiai kažkada ir kada nors: reikšmės santykis ir vartosena | 19 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.01

i skrift: i offentliga sammanhang utgör sådana fall 25%, medan de vid privat kommunikation utgör 18,7% (se tabell 5). SLKT registrerar bruket av kažkada i futurumkontexter endast i offentliga sammanhang – 7,3% (se tabell 6).

3.2. En genomgång av DLKT:s bruksmönster för adverben kažkada, kada nors, kažin kada, kuomet nors ger grund för ytterligare ett hypotetiskt antagande: att betydelserna hos kažkada och kada nors kan närma sig varandra också till följd av att kažkada sammanfaller med det mindre grammatikaliserade sammansatta adverbet kažin kada, som lämpar sig för att beteckna tidpunkten för såväl en handling som ägt rum i det förflutna (faktisk) som en handling som äger rum i framtiden (irreell)⁴⁵. Bruket av det sammansatta kažin kada är relativt sparsamt i DLKT (54 belägg). Det förekommer endast i de delar av korpusen som återger skriftspråk (21 belägg i skönlitteratur, 4 i facklitteratur och 29 i publicistiska texter)⁴⁶. I 44 fall (81,5%) uttrycks osäkerhet om tidpunkten för en inträffad (specifik) handling, och i 10 fall (18,5%) osäkerhet om tidpunkten för en möjlig (ospecifik) framtida handling (se DLKT-data i tabell 7). I kontexter med faktiska handlingar kan betydelsen ”för länge sedan” hos kažin kada förstärkas med den emfatiska partikeln jau, medan betydelsen ”okänt när” kan markeras med fraser som innehåller olika markörer av typen kaž- (se meningarna 20–21). I kontexter med framtida (irreella) handlingar har kažin kada fortfarande kvar sin etymologiska frågebetydelse ”vem vet när”, som också lämpar sig för att uttrycka den lexikala koncepten OKÄND TID I FRAMTIDEN (se meningarna 22–23), jfr:

18) Povilas hade redan kažin kada inte sett i sonens ögon. DLKT

19) Du har ju kažin kada inte sett Kazys. DLKT

20) En sal pryddes av ett turkiskt tält, kažin kada dit vet inte vem som hade fört dit. DLKT

21) Fadern hade kažin kada sagt något, vem vet vad <...>. DLKT

22) slutet på hans kö är alldeles nära, men tallen? Vem vet när. DLKT

23) Hon nöjer sig inte med löften – hon vill ha hjälp nu, inte kažin kada. DLKT

Så även om kažin kada förekommer 91 gånger mer sällan än kažkada i DLKT (jfr 4914: 54), visar brukskontexterna att det mindre grammatikaliserade kažin kada betydligt oftare (~18,5%)

⁴⁵ Ett sådant bruksmönster framgår också av exemplen i LKG, jfr: Och honom hade jag kaži kada mött i staden; Aniolus (=änglar⟧) kažin kada ska vi få se <...> (Ulvy das 1971: 454).

⁴⁶ I DLKT finns 55 belägg på kažin kada, men i ett fall ingår denna sammansättning i en direkt fråga, jfr: Fru, vem vet när jag kan ta hem den där televisionen? Frågefrasen, som består av kažin kada i direkt följd, är oftare förknippad med futurumkontexter (som framgår av det citerade exemplet), men kan också användas för att ta reda på när en handling som redan har utförts ägde rum, jfr meningen: Vem vet när den där ryggsäcken dök upp? Om skillnader och likheter i bruket av interrogativa och indefinita pronomen, se Bhat 2007: 231–232.

BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351–7204

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Neapibrėžiamieji laiko prieveiksmiai kažkada ir kada nors: reikšmės santykis ir vartosena | 20 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.01

än någon gång (~3,05%) väljs för att beskriva kontexter som är förknippade med framtida situationer (irreala handlingar).

TABELL 7. Semantiska användningsmönster för adverbet någon gång i DLKT

någon gång

anger den okända tidpunkten för en handling som ägde rum i det förflutna

anger den okända tidpunkten för en handling som eventuellt äger rum i framtiden

Totalt

Texttyp

Publicistik

21 (38,9%)

8 (14,8%)

29 (53,7%)

Skönlitteratur

19 (35,2%)

2 (3,7%)

21 (38,9%)

Facklitteratur

4 (7,4%)

–

4 (7,4%)

Administrativ litteratur

–

–

–

Talspråk

–

–

–

I hela korpusen

44 (81,5%)

10 (18,5%)

54 (100%)

SLUTSATSER

En jämförelse av beskrivningarna av adverben kažkada och kada nors i de viktigaste litauiska ordböckerna visar att spektrumet av betydelser hos dessa obestämda tidsuttryck mest utförligt redovisas i Bendrinės kalbos žodynas: exemplen där visar att användningen av kažkada endast förknippas med verkliga (faktiska) situationer i det förflutna, medan kada nors förknippas inte bara med tidpunkten för en handling som äger rum i framtiden, utan också med tidpunkten för en handling som kan ha ägt rum under en viss tidsperiod.

I språkvetenskapliga arbeten återfinns tre olika klassificeringar av dessa tidsuttrycks grammatiska status: som adverb, adverbial eller obestämda pronomen (i vid bemärkelse). Skillnaderna i klassificering beror endast på att det undersökta materialet grupperas med olika omfattning. Även betydelsen hos dessa ord beskrivs på olika sätt. Det finns också en missvisande beskrivning av betydelsen hos kažkada och kada nors, som strider mot semantiken i de meningar som ges som exempel, där de klassificeras som adverb som betecknar ”nuet eller allmänna tidsbegrepp” (Ulvy das 1971: 454), samt en beskrivning som enbart grundar sig på att användningen i DLKT är faktisk (utan diskussion av den relativa frekvensen hos denna användningsmodell),

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Neapibrėžiamieji laiko prieveiksmiai kažkada ir kada nors: reikšmės santykis ir vartosena | 21 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.01

kažkada, vilken tillåter att ordet klassificeras som ett polysemt adverbial, det vill säga ett adverbial som betecknar både situationer i det förflutna och i framtiden (jfr Makauskaitė 2019: 82). Den användningsmodell som är knuten till semantiken hos de obestämda tidsadverben kažkada och kada nors kan klargöras med hjälp av M. Haspelmaths (1997) typologiska undersökning av implicativa universalier hos obestämda pronomen, där även adverb med pronominellt ursprung ingår. Utifrån denna undersökning kan endast användningen av kažkada anses lämplig när den uttrycker tidsmässig obestämdhet hos faktiska situationer (med drag av specificitet). Om Kažkada också väljs för att beskriva en irreell (ospecifik) tidpunkt för en handling, skulle samarbetsprincipen med samtalspartnern brytas.

En undersökning av frekvensen hos olika grammatiskt-semantiska användningsfall av kažkada i Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas visar att kažkada, som anger en obestämd tidpunkt för en handling som eventuellt äger rum i framtiden, utgör cirka 3,05% (det totala antalet belägg är 4 914). En jämförelse av frekvensen hos sådana belägg i olika delar av korpusen visar att kažkada används betydligt oftare för att beskriva tidpunkten för en irreell (ospecifik) handling i talspråkliga texter (cirka 22,11%) än i skriftspråket (cirka 2,25%). En analys av uppgifterna från Sakytinės lietuvių kalbos tekstynas (det totala antalet belägg är endast 41) visar att kažkada valdes för att beskriva tidpunkten för en irreell (ospecifik) handling när man talade offentligt, inte privat: den sparsamma användningen registrerades i korpusdelarna Komunikacija žiniasklaidoje (2,4%) och Spontaninė institucinė kalba (4,9%).

Orsakerna till att kažkada väljs i stället för kada nors för att beteckna tidpunkten för en irreell (ospecifik) handling kan vara många: såväl användningsmönster för obestämda pronomen i vissa främmande språk som systemet av litauiska obestämdhetsuttryck eller allmänna utvecklingstendenser i användningen av obestämdhetsuttryck. För att klarlägga dessa krävs dock ytterligare forskning.

ŠALTINIAI

BŽe – Bendrinės lietuvių kalbos žodynas (rengiamas), vyr. red. D. Liutkevičienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://bkz.lki.lt.

DLKT – Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas. Prieiga internete: http://tekstynas.vdu.lt [žiūrėta 2021-02-15]

BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Neapibrėžiamieji laiko prieveiksmiai kažkada ir kada nors: reikšmės santykis ir vartosena | 22 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.01

DŽ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas (internetinis), vyr. red. St. Keinys. 7-as patais. ir papild. leid., Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2015 (atnaujinta versija, 2017). Prieiga internete: http://lkiis.lki.lt.

LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas, t. 1–20, 1941–2002 (elektroninis variantas 2005, atnaujinta versija 2017), vyr. red. G. Naktinienė. Prieiga internete: www.lkz.lt.

SLKT – Sakytinės lietuvių kalbos tekstynas. Prieiga internete: http://sakytinistekstynas.vdu.lt [žiūrėta 2021-05-26].

ŠŽe – Sinonimų žodynas (elektroninis variantas). A. Lyberis. 2-asis patais. leid., Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2015. Prieiga internete: http://lkiis.lki.lt/sinonimu.

LITERATŪRA

Bhat Darbhe Narayana Shankara 2007: Pronouns, Oxford: Oxford University Press.

Croft William 2003: Typology and Universals, Cambridge: Cambridge University Press.

Declerck Renaat 2006: The Grammar of the English Verb Phrase 1: The Grammar of the English Tense System. A Comprehensive Analysis, Berlin, New York: Mouton de Gruyter.

Forssman Berthold 2003: Das baltische adverb: Morphosemantik und Diachronie, Heidelberg: Universitätsverlag Winter GmbH.

Grice Paul H. 1975: Logic and Conversation. – Syntax and Semantics 3: Speech arts, 41–58. Prieiga internete: https://www.ucl.ac.uk/ls/studypacks/Grice-Logic.pdf.

Haspelmath Martin 1997: Indefinite Pronouns, Oxford: Oxford University Press.

Holvoet Axel, Judžentis Artūras 2004: Nuosakos kategorijos struktūra. – Axel Holvoet, Loreta Semėnienė, red., Lietuvių kalbos gramatikos darbai 2: Gramatinių kategorijų tyrimai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 77–104.

Holvoet Axel, Pajėdienė Jūratė 2004: Laiko kategorija ir laiko formos. –Axel Holvoet, Loreta Semėnienė, red., Lietuvių kalbos gramatikos darbai 2: Gramatinių kategorijų tyrimai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 121–140.

Kniūkšta Pranas 2001: Kalbos vartosena ir tvarkyba, Vilnius: LKI leidykla.

Levinson Stephen C. 2005: [1983]. Pragmatics, Cambridge: Cambridge University Press.

Lyons John 1993 [1977]: Semantics 2, Cambridge: Cambridge University Press.

BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Neapibrėžiamieji laiko prieveiksmiai kažkada ir kada nors: reikšmės santykis ir vartosena | 23 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.01

Makauskaitė Indrė 2016: Lietuvių kalbos laiko adverbialai: pozicija laiko raiškos priemonių sistemoje ir semantinių tyrimų apžvalga. – Lietuvių kalba 10. Prieiga internete: http://www.lietuviukalba.lt/index.php/lietuviu-kalba/article/view/209/163.

Makauskaitė Indrė 2019: Lietuvių kalbos laiko adverbialų semantinė struktūra (humanitarinių mokslų daktaro disertacija), Vilnius: Vilniaus universitetas.

Paulauskienė Aldona 1976: Prieveiksmis. – Lietuvių kalbos morfologija, Vilnius: Mokslas, 201–211.

Pilka Alfonsas 1984: Lietuvių kalbos nežymimieji determinatyvai (gretinant su anglų kalba) (filologijos mokslų kandidato disertacija), Vilnius: Vilniaus universitetas.

Plungian Vladimiras 2011: Gramatinių kategorijų tipologija 2, Vilnius: Vilniaus universitetas, asociacija „Academia Salensis“.

Rosinas Albertas 1981: Kelios pastabos parodomųjų ir nežymimųjų įvardžių evoliucijos klausimu. – Baltistika 17(1), 16–27.

Rosinas Albertas 1988: Baltų kalbų įvardžiai, Vilnius: Mokslas.

Rosinas Albertas 1996: Lietuvių bendrinės kalbos įvardžiai, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

Satkauskaitė Danguolė 2011: Linguistinė pragmatika. Prieiga internete: https://www.knf.vu.lt/dokumentai/failai/katedru/germanu/Satkauskaite_LINGVISTINE_PRAGMATIKA_elektronine.pdf

Smetona Antanas, Usonienė Aurelia 2012: Autoriaus pozicijos adverbialai ir adverbializacija lietuvių mokslo kalboje. – Kalbotyra 64(3), 124–139.

Toyota Junichi 2010: Identity-related Issues in Contact-induced Historical Changes. – Identity Issues – Literary and Linguistic Landscapes, Cambridge Scholars publishing, 127–138.

Ulvydas Kazys 1971: Prieveiksmis. – Lietuvių kalbos gramatika 2, vyr. red. Kazys Ulvydas, Vilnius: Mintis, 425–576.

Ulvydas Kazys 1974: Iš lietuvių kalbos prieveiksmio tyrinėjimų. – Lietuvių kalbotyros klausimai 15, 7–28.

Ulvydas Kazys 1985: Наречие. – Грамматика литовского языка, vyr. red. Vytautas Ambrazas. Vilnius: Mokslas, 327–414.

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Neapibrėžiamieji laiko prieveiksmiai kažkada ir kada nors:

reikšmės santykis ir vartosena | 24

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.01

Ulvydas Kazys 2000: Lietuvių kalbos prieveiksmiai, sud. Elena Valiulytė, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

Ulvydas Kazys 2006: Prieveiksmis. – Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, vyr. red. Vytautas Ambrazas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 410–431.

Valeckienė Adelė 1979: Tada, kada, šiada, andai, idant. – Baltistika 15(2), 130–134.

Gauta 2021 02 24

Priimta 2021 05 18

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Neapibrėžiamieji laiko prieveiksmiai kažkada ir kada nors:

reikšmės santykis ir vartosena | 25

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.01

INDEFINITE TEMPORAL ADVERBS KAŽKADA AND KADA NORS: RELATIONSHIP OF MEANING AND USAGE

Summary

The article discusses the shift in the usage of kažkada ‘sometime’ from the traditional model under which the time of the specific (real) action, which took place at an indefinite moment in the past, is described towards a less usual model where kažkada is used to describe the time of the non-specific (irreal) action, which may potentially occur in the future and which is traditionally expressed by the adverb kada nors ‘sometime’. Referring to Martin Haspelmath’s (1997) typological research addressing the implicational universals of indefinite pronouns, which also include pronominal adverbs, the article attempts to explain this shift and anticipates the further shift in the usage of kažkada. The analysis of kažkada usage patterns is based on the data provided by two text corpuses – the Corpus of the Modern Lithuanian Language and the Corpus of Spoken Lithuanian.

KEYWORDS: indefinite temporal adverbs, pronominal adverbs or pronoun as pro-forma, adverbials, indefiniteness marker.

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ

Lietuvių kalbos institutas

Petro Vileišio g. 5, 10308 Vilnius

[email protected]

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204