LIETUVIŲ KALBOS SPECIALIOJI LEKSIKA

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXII (1983)

J. KLIMAVIČIUS

MELIORATION, DRÄNERING, IRRIGATION: ÖVERSÄTTNINGSLÅN, SYNONYMER OCH HYPONYMER

(Drag i historien, systemen och bruket)

I. Melioration

1. Meliorationens ursprung och historia

Melioration är lika gammal som jordbruket (på litauiska och med moderna ord: lantbruk) — utgångspunkten och grunden för all kultur (andlig och kroppslig, eller fysisk — ända fram till kroppsbyggande, andlig — ända till akultur, antikultur, kontrakultur och materiell — ända till akvakultur och marikultur) och alla slags kulturer (inom jordbruket — spannmåls-, baljväxt- och andra monokulturer och polykulturer, skogskulturer, mikroorganismkulturer, vävnadskulturer, det vill säga explantation, liksom akvakulturer). Själva ordet är betydligt nyare. Lat. melioratio (först i Justinians lagbok) är förbundet med den suppletiva (stambytta) komparativformen melior av adjektivet bonus, ”bättre” (besläktat med litauiska milžinas), och betyder alltså ”förbättring — att göra bättre”. I franskan finns sedan 1421 amélioration (améliorer < äldre fr. ameillorer < lat. ad- och fr. meilleur), men sedan 1584 används också den avledda formen bonification av verbet bonifier, ”förbättra”, som är förbundet med adjektivet bon i positiv, ”god”, med betydelserna ”förbättring” och ”jordbruksmelioration” (denna terminologiska skillnad förefaller alltså hänga samman med betydelsenyansen: ”förbättring — att göra god”). Ordet betyder också ”bonifikation — ett visst pristillägg för kvalitet, det vill säga ett direkt pristillägg eller en omvänd prisreduktion” (sedan slutet av 1800-talet), ”premietillägg, premier” och i sportspråk ”extra poäng eller premietid (tidsavdrag)” (jfr betydelserna ”ta ut dröjsmålsränta” och ”bli billigare” hos synonymen améliorers synonym amender och betydelsen ”sänka skatterna” hos amenders synonym alléger). Vilket av dessa två termer för ”melioration” —

¹ Fr. améliorer betyder också ”gödsla” (améliorer une terre — gödsla jorden). En annan betydelse hos dess synonym bonifier (liksom abonir) amender är också ”fertiliser”, det vill säga ”gödsla” (gödsla med konstgödsel — engraisser, med gödsel — fumer, med kompost — composter, jfr kompost), liksom ”utfodra, göda” och ”bli fet, frodas” (semantiskt jfr fosfatgödsel och fodertillsatser fosfater, fodertillsatser i form av fosfatgödsel, gödsel ger näring åt jorden, fet jord, frodigt gräs). Att pluralformen amendements av dess avledning amendement, ”gödsling”, betyder ”melioration” visar på det semantiska sambandet mellan ”melioration” och ”gödsling”, som numera bara är ett av dess element (jfr termerna meliorationsgödsling Piev₂ 107, gröngödsling MelŽ: fr. plantes améliorantes, ”gröngödslingsväxter”, gödslande effekt av bevattning). Ry. удобрять ”gödsla”: добрый ”god” (jfr den etymologiska homonymen удобрять ”göra god, försätta i gott lynne” СССРЯ XVI).

² Fr. bonification och bonificateur, ”melioratör”, är besläktade med de internationella orden bonitet (för skog, växtplatser, bestånd, jordar och klimat), det vill säga godhet — art, kvalitet, värde (men man skiljer till exempel mellan beståndsboniteter, eller bonitetsklasser, och klasser för saluvärde),

26

… är mer normriktigt, men vår lexikografi är oenig. Båda används i viss utsträckning även i andra språk (ty. Bonifikation, pol. amelioracja), men då med den mycket allmänna betydelsen ”förbättring” eller ”att bli bättre”. Endast ty. Amelioration skiljer sig ut, men även där är Melioration (Bodenmelioration) eller översättningslånen Bodenverbesserung, Wiederherstellung, Wiedergewinnung. vanligare.

I engelskan finns melioration och amelioration [soil(a)melioration – jordförbättring, agricultural amelioration – jordbruksmässig markförbättring, agromelioration, även om det sistnämnda på engelska också heter soil conservation, medan conservation också betyder ”(natur)skydd”, amerikanska ”reservat”, och conservatory betyder ”växthus”], men dessa betyder oftare inte ”jordbruksmässig markförbättring” utan snarare allmänt ”förbättring, att bli bättre”. Betydelsen ”jordbruksmässig markförbättring” uttrycks vanligen med betydelseöversättningen betterment (of land) (betterment betyder också ”förbättring, att bli bättre”, liksom ”förädling”, till och med ”modernisering”, ”höjning av fastighetsvärdet”) och med lånord härledda från andra språk – improvement³ of land / of soil eller land / soil improvement (< improve ”förbättra, förädla” < normandisk franska emprouer ”plöja, gräva, odla, använda” < fornfranska en- och prou ”använda” < senlatin prōde ”nyttig”); land reclamation (< reclaim ”plöja upp; utvidga; markförbättra; återvinna; förbruka” < medelengelska reclamen ”återkalla” < fornfranska reclamer < latin reclāmāre < re- och clāmāre ”ropa”); termen betyder också ”dränering” och ”nyodling” (även reclaiming, medan reclaiming of land betyder ”markförbättring”⁴); mer sällan soil amendment (< amend ”bli bättre, förbättra,”

bonitering (av skog, jaktmarker, mark, åkermark, jordbruksmark, djur, nötkreatur, får, ull), eller (värde)bedömning T 1977 73 2, likaså agrobonitering M ir G 1977 1 11, boniterare, eller (värde)bedömare; vidare bonus, bonistik, bona, bonifratrar, bonvivant; beneficium [pol. även benefaktor, beneficens, eng. även benefication ”(an)rikning”, medan beneficial insects betyder nyttiga insekter AŽŪŽ], beneficient (ty. även Benefiziat), benefis, benefisant, benediktion, benediktiner, benediktin, Benediktas, Benigna, Bonaventūras och Bonifacas (eng. Boniface, bildligt ”värdshusvärd”). På engelska är bonitering / (värde)bedömning judge (som för övrigt också betyder ”domare”, ”kännare”, ”expert”, ”skiljedomare”) och valuation, som också betyder ”prissättning”, ”taxering”; jämför de internationella orden valvation, evalvation, devalvation, revalvation, valuta, valorisering, revalorisering, …; vidare ekvivalent, valens, ambivalens, invalid, revalidering, rekonvalescent, Valent(in)as, Valerija. Taxering, taxeringsbedömning heter estimate survey på engelska (också prissättning, värdering) AŽŪŽ. Ibland kombineras taxera och värdera pleonastiskt, exempelvis: <…> bedöma <…> skogliga taxeringsmått MG 1977 6 18. Bedömning av beståndens taxeringsmått MG 1977 6 19. De aspektuella möjligheterna hos det litauiska verbet åskådliggör väl formen nuvertėti (förlora i värde): <…> I början av 1900-talet började guldet ersätta silver som monetär metall, eftersom silvret hade sjunkit i värde T 1977 146 3.

³ Härifrån kommer amerikanska litauernas imprūmentas, imprūvinimas ”förbättring, förädling” i boken: Margeris A. Amerikos lietuviai ir angliškųjų skolinių žodynas. – Chicago, 1956.

⁴ Eng. reclaim betyder också ”rätta till; återställa”, ”moraliskt förbättra, återföra”, ”civilisera”, ”tämja”, medan reclame betyder ”konstnärlig skapelse eller verksamhet som ger dåligt rykte, vanära”. I betydelsen reklam, ”medel för att göra något känt och locka publik, konsumenter eller köpare”, används inte längre reclame utan publicity (i Rostovs amerikanska slang, som talas på ryska, återges reklama som наблцити; se Ф. Филлин, Ф. П. Сок или друзья, обсужива-ние или сервис? – В кн.: Теория языка. Англистика. Кельтология. М., 1976, с. 153); i nedsättande betydelse ”bullrig marknadsföring av någon eller något” används sensation, racket, ballyhoo, och i betydelsen ”annons, affisch” – advertisement, (bill-)poster; placard. Reklamera i betydelsen ”göra populär med hjälp av reklam” motsvaras av to advertise, (amer.) to publicize, och ”framställa ett reklamationskrav” av to make reclamation, to make a claim (se Англо-русский и русско-английский словарь „ложных друзей переводчика“. Под общим руководством Акуленко В. В. – М., 1969).

27

”förbättra” < fr. amender < lat. ē(m)endāre ”rätta, förbättra” < ex- och mendum / menda ”brist, hinder; fel, misstag”), som också betyder ”gödsling” och ”jordförbättringsmedel” (liksom ”avlägsnande av brister, rättelse; ändring” m.m.); (land)development (< develop ”ta mark i bruk”, ”utveckla(s), expandera” < fr. développer ”utveckla” < fornfranska desveloper < lat. dis- och fr. veloper ”täcka över, omge, dölja”), som vanligen betyder ”evolution, utveckling, tillväxt”, men också ”förädling av sorter” (jfr även development engineer ”markförbättringsingenjör”). Exempelvis ger Русско-английский политехнический словарь (М., 1980) följande användning av dessa termer: мелиорация – (land)reclamation, amelioration, drainage and irrigation: сельскохозяйственная м. – agricultural reclamation, агротехническая м. – cultivating reclamation, техническая м. – engineering reclamation, биологическая м. – biological reclamation, лесная м. – forest reclamation, химическая м. – chemical reclamation, полная м. – full-scale reclamation, осушительная м. – drainage amelioration, обводнительная м. – irrigation amelioration, водная м. – water amelioration, hydroamelioration, м. почвы – soil development.

I takt med att antalet typer och metoder för markförbättring ökar, dess objekt vidgas (till exempel gäller markförbättring inte bara jordar utan även alv M ir G 1978 9 15, ibland till och med terrängen eller hela naturmiljön) och kvaliteten förbättras, uppstår också termen optimisering, besläktad med latinets bonus och superlativformen optimus ”bäst”, det vill säga ”förbättring – att göra bäst”. Exempel:

På alla högre stadier i utvecklingen av människans och naturens relationer (jordbruk, skogsbruk, rekreation, stadsutveckling) tillämpas vid iordningställandet av mark olika åtgärder för att förbättra de naturliga egenskaperna. Systemet av förbättringsåtgärder kallas optimisering. För att exempelvis iordningställa ett fält måste skogen brännas ned, marken plöjas, gödslas, dräneras m.m. Krašt 171. För att anpassa sig till det naturliga landskapets förhållanden måste man således variera markanvändningen, åtgärderna för att optimera markanvändningen, bebyggelsens planering, gårdarnas utformning, byggnadernas konstruktion, vägsträckningar m.m. Vi föreslår att denna anpassning kallas principen om naturlig landskapsanpassning Krašt 173.

⁵ Här framträder en brist i engelsk terminologi – mångordighet, eller polyonymi (om termen, se Суперанская А. В. Общая теория имени собственного. – М., 1973, с. 300, 301, 303; termen polionomija används också, se Девкин В. Д. Немецкая разговорная лексика. – М., 1973, с. 77), ofta dessutom förenad med polysemi. Mångordigheten i engelskt fackspråk uppmärksammas även av dess forskare A. Černuchinas [se Чернухин А. Е. Интралингвистическая пермеативность английского языка и интеграция терминологических инноваций (Анализ современных трудностей перевода английской технической терминологии). – В кн.: Теория языковой коммуникации и перевода научной и технической литературы. Челябинск, 1974, кн. 2, с. 41]. Enligt A. Černuchin är engelskan det enda språket i världen med en så enorm permeabilitet (förmåga att ta upp, genomtränga och ”släppa igenom” innovationer), en sådan förmåga att införliva innovationer (se samma källa, s. 40). Man kan här också tillägga att reglering av fuktighet (eller bevattning — irrigation) ibland även kallas conditioning [annars ”åtgärder för att upprätthålla konditionen”, ”(luft)konditionering”]. För övrigt används i franskan, utöver bonification och amélioration, även en tredje term, assainissement (också ”hälsobringande åtgärder”, ”sanering”), till exempel: assainissement agricole ”jordbruksmässig markförbättring”, ”agromelioration”, vilket också betyder ”dränering”, till exempel: amélioration par assainissement ”dränerande markförbättring” [dränering heter också assèchement (du sol)].

28

Således hör denna senaste optimering (tidigare endast matematisk) inte längre till agronomivetenskapen:

Ur denna princip, som också säkerställer skyddet av de landskap som används i jordbruket, måste geoniken uppstå i framtiden – vetenskapen om att så fulländat som möjligt anpassa tekniska system till naturliga system Krašt 173.

Men inte heller detta är allt. Vid sidan av termerna bonifikation, (a)melioration, optimering har termer skapats inom den ekonomiska geografin som deras antonymer: deterrioration (< lat. dēterus, dēterior, dēterrimus ”dålig, ringa” < de- och tero ”jag gnider”) och pejorisering (< lat. malus, pēior, pessimus ”dålig”). Exempel:

Som den mest allmänna termen för alla processer som betecknar försämring av livsmiljön och miljön föreslås termen deteriorering. Denna term användes för första gången 1972 av den välkände amerikanske ekologen B. Commoner (<…>) <…>. På ryska användes termen första gången 1973. <…> Ek geogr 148. I viss mån kan termen ”förorening” jämföras med termen ”förstörelse av landskapet”, eller pejorisering, det vill säga en störning av livsmiljöns estetik med negativ påverkan på människors psyke Ek geogr 149. Man skiljer mellan kemisk och visuell deteriorering Ek geogr 151.

I sig är dessa ord inte nya, men här försöker man terminologisera dem på stort allvar, liksom antonymen till deteriorering, amelioration, som redan visats inte heller är något nytt:

Om vi däremot antar termen ”deteriorering”, blir det följdriktigt att införa termen amelioration (<…>) för att beteckna processer och åtgärder som är motsatsen till deteriorering Ek geogr 150.

Således är dessa termers historia både mångskiftande och oavslutad; deras system är föränderligt och öppet.

Även om Litauens historia av markförbättring redan sträcker sig över 120 år, beläggs dess benämning för första gången (i formen melijoracija) först i J. Šlapelis ”Liten ordbok över främmande och obegripliga ord” (Tilsit, 1907). I ”Internationella ordböcker” från 1936 och 1969 är amelioracija tydligen bara en så kallad ordboksartikel, inte en levande (och redan behövlig) benämning. Markförbättring fick fäste först under efterkrigstidens sista år. I pressen nämns nu Kėdainiais förkrigstida markförbättringsskola och kulturteknikerna, markförbättrarna M ir T 1976 11 44; i själva verket kallades de högre kulturtekniska skolan MLTE II 113 och kulturtekniker MLTE II 552. Det är sant att den yrkesinriktade tidskriften ”Markreglering och markförbättring”, för lantmätare och kulturtekniker, utkom i Kaunas 1929–1940 MLTE III 904. Enligt J. Skaisgiris ”organiserades 1938 en så viktig markförbättringsavdelning vid jordbruksministeriet” Šv 1977 9 10. När sovjetmakten återupprättades 1940 inrättades en avdelning för vattenbyggnad och markförbättring vid byggnadsfakulteten på Kaunas statliga universitet M ir T 1977 9 39. Nu har vi, med vissa förändringar av begreppen och särskilt benämningarna, till och med kulturteknisk markförbättring.

Markförbättrare⁶ började tydligen användas först under sovjettiden. Förr kallades en arbetare med markförbättring i folkmun zimagōras (zymagōras), simagōras,

⁶Som en tillfällig nybildning kan också nämnas melioracininkas (Dulaitienė-Glemžaitė E. Kupiškėnų senovė. – V., 1958, p. 32). Det bör noteras att liknande agentpar ibland har helt olika betydelser, till exempel: aktieägare och skådespelare, expeditionär och speditör, explo-

29

ibland även betydde ”skogshuggare”, ”stubbröjare”, ”vägarbetare”, rentav ”en främling som kommit från fjärran” och ofta hade en pejorativ snarare än en ameliorativ betydelse. Troligast är det ett lån från ryskt dialektalt slangord зимогор ”luffare, trashank, någon utan fast inkomst” ССРЛЯ IV – dess betydelsemotivation skulle likna den hos litauiska žiemkentys, -ė vanligen i plural ”ett övervintrande sädesslag eller en växt” (till exempel žiemkentis rap- sukas LF III 556) och ”en galt eller sugga som hålls över vintern” (även bildligt žiem- kentės gulbės, žiemkentėlis kuoduotasis vieversys MG 1976 4 24).

2. Typer av markförbättring. Lingvistisk och filosofisk markförbättring

Invariant betydelse av markförbättring är ”förbättring”. Jordbruksmarkförbättring är endast den vanligaste semantiska varianten. Markförbättring och dess släktingar används också i andra vetenskapers terminologi.

Pirmiausia minėtina lingvistinė melioracija⁷. Nors lietuvių kalbotyroje šis terminas dar nėra gyvas, tačiau jo antonimas pejor(iz)azija jau po kiek vartojamas. Aukštinamosios, taurinamosios reikšmės žodis yra melioratyvas, jo antonimas — pejoratyvas (gimininis šių rūšių, taip pat deminutyvo ir augmentatyvo pavadinimas — kvalitatyvas). Dažnesni už šiuos terminus būdvardžiai melioratyvinis, -ė (žodis, reikšmė, priesaga, priešdėlis, afiksas) ir pejoratyvinis, -ė, tai yra menkinamasis, kitaip deterioratyvinis, depreciatyvinis (< lot. de- ir prex, precis „vertė, kaina“)⁸. Prie lingvistinės melioracijos kiek šliejasi – pagal objektą, o ne pobūdį – okazionalizmas teksto melioracija, pvz.: Stiliaus lakoniškumas, iliustracijų vaizdingumas, teksto „melioracija“ ir kitos redagavimo meistriškumo priemonės — štai knygos apimties mažinimo būdai NKn 1977 8 5.

I filosofihistorien är meliorism (< eng. meliorism) känd som ”en idealistisk reaktionär doktrin om det gradvisa fullkomnandet av det borgerliga samhället”⁹.

tacininkas ir eksploatatorius (för att inte tala om skillnaderna mellan deverbala agenter och instrument, t.ex.: kolekcininkas ir kolektorius, reakcininkas ir reaktorius, selekcininkas ir selektorius, ventilacininkas ir ventilatorius).

⁷ Ännu har melioration inte tagits upp i lingvistiska termordböcker, men ordet används och behandlas i litteraturen. Exempel: Med melioration avses konventionellt ”höjning”, med pejoration ”sänkning” <...> (Девкин В. Д. Min. veik., p. 93); melioration, eller semantisk höjning (Шувалов В. И. Семантические процессы мелиорации. — В кн.: Вопросы немецкой филологии. М., 1975, с. 140); meliorativa och neutrala handlingar (Копыленко М. М. О семантической природе молодёжного жаргона. — В кн. Социально-лингвистические исследования. М., 1976, с. 82).

⁸ Vissa författare skiljer mellan pejorativa, det vill säga ord med negativ denotativ betydelse, och depreciation, det vill säga nedsättande konnoterade, stilistiskt nedvärderade ord med neutral eller positiv betydelse (jfr Девкин В. Д. Min. veik., p. 93). Eng. depreciation betyder inte bara ”värdeminskning” (deprecation — ”klander”), utan också ”avskrivning, slitage”. Beteckningarna respektiva och despektiva betydelser (eller ord) används ibland.

⁹ Am. meliorist betyder ”optimist” (eng. optimist). Optimist, optimism är besläktade med den latinska bonuss supinumform optimus ”bäst”; jfr också optimal (icke komparabel), optimum, optimater — det antika Roms aristokrati (:gr. ἄριστος ”bäst”; jfr arier: sanskr. ārya), vars intressen återspeglades hos nobilerna (: lat. nōbilis ”adlig”, jfr nobilitation, nobilitet). Prognostikerna har redan hittat på optimistiska och pessimistiska betydelsevarianter M ir G 1977 1 10.

30

3. Olika former av icke-jordbruksmässig markförbättring

Ändå förekommer markförbättring oftare i naturen och jordbruket än inom lingvistik och filosofi. Innan vi går vidare till den vanligaste formen, jordbrukets markförbättring och markförbättringsspecialisterna, ska vi granska några andra, mer ovanliga former. De är ganska många. Det enklaste sättet att belysa deras innehåll och innebörd är inte genom definitioner (alla har inte ens sådana), utan helt enkelt genom exempel på användningen. Här är de:

På igenvuxna myrmarker är ljung naturens markförbättrare. Genom att suga upp och förä-dla vattnet tillägnar de sig naturligt sina egna områden Kom T 1974 181 4 [Grudzinskas L. Laiškai beržo tošyje. — V., 1976, p. 121 (su apmaudžia korektūros klaida gerindami vandenį)]. Bland naturforskare uppstår många diskussioner om reglering av antalet vargar som biologiska markförbättrare KV 1976 13 15. Och gäddor är särskilt nyttiga biologiska ”markförbättrare”, som lever av lågvärdiga fiskar T 1976 235 4.

Utan att ifrågasätta värdet av naturens och de biologiska markförbättrarnas betydelse bör följande påpekas om dessa konkreta exempel. Ljung verkar inte vara naturens markförbättrare, utan en markavvattnare. Rovdjuren – vargar och gäddor – utför snarare biologisk (mer exakt, endast zoologisk) selektion än markförbättring. (Det är också felaktigt att kalla dem naturens sanitärer. Sådana är asätare, eller nekrofager, till exempel hyenor, schakaler, kråkor, vissa skalbaggar och i allmänhet destruenter. Vargar och gäddor är däremot konsumenter.) Alla som förbättrar något kallas inte markförbättrare. En reproduktionshane (tjur, hingst, galt) som förbättrar rasen tituleras inte rasens markförbättrare. Fåglar som utrotar gnagare och skadedjur utför både naturligt urval och förbättrar skörden, men kallas därför varken förädlare eller markförbättrare. Även i populär stil borde journalister uppenbarligen förlita sig mer på vedertagna ord och termer.

Fiskar som är fytófager (växtätare) och deras verksamhet är något annat, till exempel: <…> gräskarpar och silverkarpar, som lever av växter, <…> bidrar till att framgångsrikt lösa det nu mycket aktuella problemet med biologisk förbättring av vatten MG 1977 4 23. <…> gräskarpar är också nyttiga för vattenbassängen som biologiska markförbättrare T 1979 147 4. <…> en fisk som markförbättrare T 1977 66 4 [apie baltąjį amūrą, suėdantį kanalų augaliją]. Här har vi alltså att göra med förbättring av själva vattnet, inte marken — genom att förbättra vattenregimen. Detta är i själva verket något som liknar ichtyomelioration av vatten.

Dessa två olika saker blandas dock ibland tanklöst ihop – rovdjur kallas biologiska markförbättrare i vatten (eller till och med i vattendrag) T 1978 81 4) biologiska markförbättrare MG 1975 7 29. Man skriver till och med om biologisk förbättring av dammar T 1980 205 4. Och det finns ju även termer med andra betydelser: fiskeriets, fiskodlingens och dammarnas markförbättring. Till exempel: Fiskodlare kallar förbättring av vattenbassänger och fiskfångster för markförbättring. Eftersom biologiska metoder används här kallas arbetet därför biologisk markförbättring M ir G 1973 11 28. Inom dammodlingen är fiskodlingens markförbättring av stor betydelse; dess uppgift är att återställa, upprätthålla på en fastställd nivå och höja dammarnas naturliga fiskproduktivitet Tvenk 50. Markförbättring av fiskodlingsdammar Tvenk 50. När dammen helt töms måste dess förutsättningar för fiskodling förbättras inte bara med gödselmedel, utan också genom lämpliga markförbättrande bearbetningar av dammfåran

31

bet Tvenk 83. På ryska finns рыбохозяйственная мелиорация, på lettiska zivsaimnieciskā meliorācija Hidromet ordlista.

Dessa former av markförbättring skulle kunna kallas hydrobiologisk markförbättring.

Kita melioracijos rūšių grupė susijusi su mišku arba su mišku ir kartu su žeme. Bandoma ją vadinti agrobiologine melioracija. Melioruojami patys medynai: Miško priežiūros (auklėjamieji)¹⁰ kirtimai kai kada vadinami melioraciniais, t.y. pagerinančiais miško augimą kirtimais, <…> Bendr mišk 427 (tai atitinka angl. improvement cutting felling, rus. улучшающая выборочная вырубка), plg. medyną reikia gerinti MG 1977 6 19. Dažnesnė yra ne medynų, o paties miško melioracija. «<…> miškų ūkis naudojasi agronominėmis miškų melioracijos priemonėmis“ Bendr mišk 348. Ji apima „miškų sausinimą ir vėjo pustomų smėlynų stiprinimą bei apželdinimą mišku“ MLTE II 553. Miško ar miškų melioratorius (rus. лесмелиоратор СССРЯ VI) lietuvių kalboje retas, pvz.: <…> nuo 1943 metų Baškirijos ATSR <…> dirbau <…> rajono žemės ūkio įstaigoje — vyresniuoju laukų ir miškų melioratoriumi Šv 1977 9 11 (J. Skaisgiris).

Även skog används för att förbättra mark – bergssluttningar och sandmarker. Till exempel: Skogsmarkförbättringsarbeten i bergen utförs för att helt eller åtminstone delvis eliminera ytavrinningen i bergsområden genom att tillämpa skogsbruksmässiga och ingenjörstekniska metoder, <…> Mišk kult 389. Förbättring av sandmarker Mišk kult 363 innebär att de stabiliseras med mekaniska (icke-levande) barriärer och planteringar (levande barriärer).

Oftast förbättras dock marken, jordmånen, med hjälp av skog. På engelska kallas detta agrosylviculture, på lettiska agromežmeliorācija, eller lauka | lauku mežmeliorācija (jfr mežmeliorācija | mežu melioracija — miško | miškų melioracija). Litauiska agromiškomelioracija betyder «ett system av skogsbruksåtgärder med syftet att förbättra de naturliga förhållandena någonstans (! — J.K.), eliminera eller delvis minska skadliga naturfaktorer som minskar (!— J.K.) bördigheten (torrvindar, erosion och liknande)». Melž överensstämmer inte med litauiskans morfologi. Termen agromiškomelioracija är inte bara felaktigt formad utan också inexakt – den leder tanken till begreppet «förbättring av jord genom skog», inte «förbättring av jord och skog». Dessutom, när nya ord har tillkommit, såsom agromiškas «jordbruks-, kollektivjordbruks- och icke-statlig skog» och agromiškininkas KV 1976 40 15, liksom agromiško želdiniai eller agroželdiniai MG 1978 8 7, skulle en litauisering av formen agromiškomelioracijos ge ett annat resultat – agromiško melioracija. Om leden byter plats, som föreslås¹¹, skulle även betydelsen förändras – miško agromelioracija skulle betyda «förbättring av skogsmark».

Detta har också fler benämningar. Melž och PolŽ har teknisk skogsmarkförbättring — jfr skyddande skogsbälten «träd och buskar planterade i bälten för att skydda mot vinden, minska avdunstningen och annat» (bland annat nämns skyddande, fuktighetsreglerande, vattenabsorberande och vindbromsande skogsbälten på åkrar), liksom skyddande skogsplanteringar, eller helt enkelt skogplanteringar «plantering av träd för att stabilisera sandmarker, förbättra fuktförhållandena och för andra ändamål», och dessutom skogstekniska

¹⁰ Numera har den mer precisa termen gallring Medž.

¹¹ Žr. Valeckienė A. Kitų kalbų kilmės sudurtiniai žodžiai. — Kalbos kultūra, 1968, sąs. 15, p. 23.

32

åtgärder (Drek 226 skogstekniska åtgärder) se skogsbruksåtgärder ”användning av skogen som en faktor som skyddar mot olika ogynnsamma klimatologiska och meteorologiska influenser (genom att bekämpa torka och reglera vattenregimen)”. En sådan mängd termer, ofta alltför allmänna och inexakta, är inte önskvärd. Tyvärr är mångfalden ännu större i litteraturen. Exempel: En särskild typ av markförbättring utgörs av skyddande skogsbälten som anläggs i områden med fuktbrist och skyddar åkrarna mot torra vindar och andra ogynnsamma naturfaktorer Saus 8. En särskild typ av markförbättring utgörs också av åtgärder för att skydda jorden mot vatten- och vinderosion — <...> Saus 8. En särskild typ av markförbättring utgörs av skyddande skogsbälten kring åkrar för att skydda dem mot torra vindar och andra ogynnsamma naturfenomen Dirv mel 6. Ibland räknas även skyddande skogsbälten, erosionsbekämpande åtgärder med mera till särskilda typer av markförbättring Mel 10. Särskilda typer av markförbättring utgörs av skyddande skogsbälten kring åkrar och skydd mot vatten- och vinderosion Mel 10. Som särskilda typer av markförbättring kan anläggning av skyddande skogsbälten och erosionsbekämpande åtgärder nämnas Agr 165. <...> skogsbrukets erosionsbekämpande markförbättringsåtgärder Eroz 136. Med en förvånansvärt likartad stilmall har här så många typer och benämningar skapats som det finns åtgärder, trots att markförbättring i andra fall klassificeras efter syfte och inte efter åtgärderna.

LTE I agroskogsbrukets markförbättring inriktad på planteringsbaserad markförbättring. Det är godtagbart. Mycket praktiska och mer närliggande termerna i andra språk skulle vara agroskogsbruk och agroskogar för markförbättring. Termen agroskogsplanteringar för markförbättring används redan. ŽŪ 1976 11 4.

Inom meteorologin används termen klimatförbättring (förbättring) MetŽ.

4. Jordbruksmarkens markförbättring och dess typer

Den främsta typen av markförbättring är jordbruksmarkens markförbättring. Den är mycket mångsidig. Det framgår också av definitionerna: Markförbättring förstås i allmänhet som en förbättring av vatten-, luft- och vindregimen inom ett landområde Mišk kult 352. Vetenskapen om de grundläggande åtgärderna och metoderna för att förbättra mark genom att förändra ogynnsamma jordmåns-, klimat- och hydrologiska förhållanden kallas markförbättringsvetenskap Mel 5. Inom agronomin förstås markförbättring som förbättring av olämplig mark Tvenk 50. Denna beskrivning blottlägger kanske markförbättringens väsen mest exakt: Markförbättringens främsta uppgift är att reglera vattenregimen i jorden Saus 5¹². Därför skiljer man i första hand mellan vattenreglerande — hydroteknisk (utförd med hydrotekniska åtgärder) markförbättring (hydromarkförbättring¹³).

Den är av två slag: dränerande markförbättring MelŽ, eller dräneringsmarkförbättring Hidrogeol 92, och bevattnande markförbättring MelŽ, eller bevattningsmarkförbättring Drėk 5 /

¹² I grund och botten är det riktigt, men lite komiskt: Fukten regleras av områdets specialister — markförbättrare Augal 343. Zenonas Budrikas, regnmästare på den kollektiva gården i Žemaičių Naumiestis. Šv 1976 20 1. Nästan som den amerikanske dramatikern Richard Nashs pjäs ”Regnmakaren” eller känslospecialist T 1976 265 4.

¹³ Det finns också en benämning på en specialist: hydromarkförbättrare MelŽ.

2. 1019

33

bevattningsrelaterad markförbättring Hidrogeol 13¹⁴. Detta kallas också helt enkelt avvattning¹⁵, bevattning. Avvattning passar väl ihop med apsausinimas (torrläggning), som används i andra betydelser: Innan dränering anläggs rekommenderas en inledande torrläggning med diken Mel 67 och persausinimas Melž, Piev ir gan 212, MG 1967 5 4 (motsvarar ryska пересушка, engelska overdry).

Ibland används nusausinimas, till och med så att förvaltningsorganens namn förvanskas (t.ex.: nusausinimo sistemų valdybos T 1976 287 3); ordet har ingen ny betydelsenyans och är därför onödigt (ingen har ännu hittat på sudrėkinimo, ”återfuktning”, heller). För övrigt kan avvattning vara annat än hydromeliorativ: Man skiljer mellan hydromeliorativa och agromeliorativa avvattningsåtgärder. Till de förstnämnda hör diken och dränering, till de sistnämnda mullvadshål, fårbildning, uppluckring av alven och bäddplöjning Mel 47 (det vore dock mer korrekt att kalla åtgärderna hydrotekniska respektive agrotekniska). Därför används, för att uppnå hög precision, termerna sausinamoji hidromelioracija Mel 10, drėkinamoji hidromelioracija Mel 10.

Två mer specialiserade metoder för att avvattna översvämningsområden bör också nämnas: polder, eller avvattning med poldersystem Hidrogeol 302, polderbaserade avvattningssystem Hidrogeol 312, det vill säga ett system för att skydda ”kustnära marskmarker (Nederländerna, Västtyskland), belägna under havsnivån” GeogrŽ eller Nemunas nedre lopp och deltas svämängar från översvämning: vallar, bortpumpning av vatten bakom vallarna, avvattning med dräneringsrör och diken samt kolmatažas – inte en sänkning av vattennivån i jorden, utan en upp-

¹⁴ Detta är termer av nästan samma värde; participkonstruktionen blir dock ibland tvetydig, jfr sausinamieji grioviai Mišk kult 400. Se författarens uppfattning i denna omstridda fråga i Mūsų kalba, 1972, nr 8, s. 35–37. P. Kniūkšta (liksom V. Būda och A. Kucinskaitė, se samma ställe, s. 38–42) försvarar ”participens mångtydighet” och ser skeptiskt på deras ”betoning av grundbetydelsen”, som ”terminologerna stöder” (Kniūkšta P. Priesagos -inis būdvardžiai. – V., 1976, s. 192; se även s. 133–134, 191), men undersöker inte de terminologiska betydelserna. K. Gaivenis, som analyserat fenomenet ”inte bara ur grammatisk (syntaktisk) synvinkel, utan också med avseende på den uttryckta tanken” (Gaivenis K. Dvižodžiai sudėtiniai terminai dabartinėje lietuvių kalboje. – Kn.: Lietuvių terminologija. V., 1975, s. 65), och som utgår från ”frasens grundläggande huvudled” (s. 70) och tar hänsyn till att denna ”inte alltid sammanfaller med dess semantiska dominans” (s. 61), når mer hållbara slutsatser. Han påpekar: ”När en underordnad led i en sammansatt term anger en arbetsoperation som utförs med ett instrument eller av en agent” (s. 71), uttrycks den leden ”oftare med substantivets genitiv än med <...> passivparticip” (s. 72). Därför ”har termer av den nyare typen ’kultimo mašina’ rätt att existera sida vid sida med termer av typen ’kultamoji’” (s. 75). Bilden skulle kanske bli något mer precis om patienter särskildes från agenter och instrument. I allmänhet skulle det ge mycket att sammanställa hela inventariet av genitiv- och passivparticipkonstruktioner (och deras faktiska och möjliga transformationer), eftersom ett begränsat material vanligtvis också inskränker de teoretiska antagandena och slutsatserna.

¹⁵ Naturligtvis kan avvattning också vara något annat än markförbättring, jfr: Hästgödseln kritiseras för att vara alltför het och därför torkar ut torr jord ännu mer Vad 33. Eller till exempel avvattning av en torvmosse, inte för odling eller jordbruk utan för utvinning; likaså avvattning av stenbrott, mineralfyndigheter, idrottsplatser och andra planer, flygfält, bosättningar, byggplatser, vägar och liknande. Även tekniska objekt snarare än mark avvattnas: fartyg (undervattensdelen), lastrum och maskinrum avvattnas med kassuner (för reparation) eller nödpumpar; fartygs kylaggregat har en avfuktare (för att avskilja vatten från flytande freon), och det finns torkad isolering och liknande. Även garo sausinimas används. Men termen med bestämning – avvattning av våta eller alltför fuktiga marker – väcker inga tvivel.

34

ytans höjning, avskild med vallar, genom sedimentation (jfr engelska deposition — sediment, avlagringar; kolmatažas ĄŽŪŽ) av mineraliska partiklar som förs med flodvatten, vilket kontinuerligt eller periodvis översvämmar området (via en kolmatationskanal) (engelska colmatage/colmation motsvaras av warping: warp, ”medfört slam”), och gödsling av marken med dessa (tillämpas inte i Litauen), eller genom att täcka våtmarksjord med ett lager sand.

Ännu mer sällsynt är avvattning med växter (till exempel genom att plantera eukalyptusträd i varma klimat) Žem kul 54. Naturlig avvattning av detta slag, utan markförbättring, är dock ganska vanlig. Utöver L. Grudzinskas tidigare nämnda exempel viržiai — gamtos melioratoriai, det vill säga avvattnare, kan man också anföra ett folkligt uttryck: nusausino jerais (t.y. ajerais) ežerą Adomynė.

Ibland används nusausinti i betydelsen ”tappa ur, släppa ut (vatten)”, till exempel: Därför behöver fiskodlingsdammarna hållas torrlagda under en längre tid <…> Tvenk 51–52. Det bästa sättet att bekämpa vattenvegetation är att torrlägga dammen och bearbeta dess botten med tallriksharv eller motorfräs Tvenk 54–55. Ibland används torrlägga en damm jämsides med tappa ur en damm: Det är bäst att bygga dammen så att den kan tappas ur, så att den kan torrläggas helt Tvenk 59. Eller också används torrlägga en damm jämsides med tappa ur vatten: En damm kan torrläggas i de fall då vattnet kan tappas ur <…> Tvenk 59. Detta gör till och med anspråk på att vara terminologi: draw a pond — (nu)sausinti balą, tvenkinį ĄŽŪŽ. Detta görs i onödan. Det finns inget att invända mot meningarna: Avvattningen av en del av Medelhavet MG 1976 9 22. Den första etappen av sjöns torrläggning ägde rum <…>. En smal remsa runt sjön omvandlades till ängar och åkrar, <…> MG 1977 4 30. Här används hav och sjö nämligen inte i betydelsen vatten, bassäng eller vattenområde, utan i betydelsen botten, område eller territorium. Vattendrag förhåller sig annorlunda än dammar, till exempel: Målet är att bevara minst 80 procent av de små vattendragen i icke-torrlagt tillstånd och utan att omvandla dem till avvattningsdiken MG 1977 4 10. Här skulle apsausinti (torrlägga delvis) nog passa bättre.

En följd av avvattning är uttorkning. Men naturliga faktorer torkar också ut, jfr MetŽ uttorkning [uttorkning] av jord (ut), (jordens) övertorkning, (ut)torkning av grödor.

Vid sidan av kausativen (orsaksformen) sausinimas kan också kurativen (den låtande formen) sausandinimas finnas, jfr Herren lät också den där skogsdungen huggas ner; nu låter han ängarna torrläggas J. Jablonskis. Sausindinimas används inte längre alls. Kurativformer håller i allmänhet tyvärr på att försvinna ur det nutida språket.

Det är nog inte utan markförbättringens inverkan som humorister har tagit förkärlek till sausinimas ir džiovinti. Exempel: Han torkade de läkande örterna, rötterna, ormarna och andra råvaror – fasorna som låg och drog i flaskor K. Saja. Saltet driver ut vätskan ur lungorna (= vätskan), medan brännvinet torkar ut den ŠI 1974 17 6. Vi hann dricka upp bäckarna av konjak och vin medan vi satt där ŠI kal 5. Till och med nykterhetsanstalten har fått smeknamnet ”torkhuset” ŠI 1978 7 13.

Meliorativ bevattning är ”en samling åtgärder som syftar till att på konstgjord väg komplettera de vattenreserver som saknas i bevattnade områden” MelŽ, på ryska орошение. Det finns också icke-meliorativ – materialbevattning: ”att öka materialets fukthalt genom att låta det absorbera fukt i gasformig eller flytande miljö” – увлажнение, Anfeuchtung MedŽ. En liknande betydelse av bevattning som inom trävetenskapen finns också inom textilområdet. Även luften fuktas: Om lägenheten är torr måste den fuktas TM 1979 4 P5.

2*

35

Fuktad och ständigt ren luft i omgivningen [på avdelningen] SA 1977 6 22. Självklart kan man fukta inte bara jorden utan också frön och växtrötter (men inte själva växterna). Inom melioration skiljer man från bevattning begreppet fuktackumulering, fuktning – накопление влаги ”berikning av jorden med fukt genom att använda vissa metoder, såsom plantering av skyddande skogsbälten, snöhållning, höstplöjning, byggande av dammar m.m.” MelŽ. Att återge begreppet ”vattentillskott utöver den hygroskopiska fukthalten” med termen fuktning (ryska увлажнение) i MelŽ är inte tillräckligt precist – innehållet motsvaras bättre av överfuktning eller genomblötning.

I överförd bemärkelse används ”liten bevattning” på ett mycket intressant sätt – trädesbruk T 1978 260 4.

Bevattning kan också ha andra syften – det finns gödslingsbevattning Drėk 5, Mel 140, ŽŪŽ, PolŽ, uppvärmningsbevattning Drėk 6, Mel 140, ŽŪŽ och renande bevattning Drėk 6, Mel 140, ŽŪŽ. Även på ryska har benämningen för vanlig bevattning sin egen bestämning— увлажнительное орошение. Genom att blint följa detta försöker man ibland också använda fuktande bevattning på litauiska, Drėk 5, Mel 140. Men det semantiska förhållandet mellan leden är här snarare det motsatta jämfört med ryskan: ryska орошение, etymologiskt besläktat med роса (: lit. rasa, lat. rōs, rōris, fr. rossée ”dagg”, jfr. fr. arrosage ”vattning; bevattning”, sanskrit rasā ”fukt”, rāsas ”saft, vätska”), är semantiskt tydligen närmare inte bevattning utan fuktning. Att fukta är besläktat med drėkti, -sta, -o / drėgti, -sta, -o ”bli fuktig”, drėkti, -ia, -ė ”regna, snöa”, drėkti, drėkia, -ė ”smutsa ned, förorena”, drėkuoti ”dugga”, drėkva ”regnväder, ruskväder”, drėgnas¹⁶, drėgnuoti ”regna”, drėgnoti ”dugga” och ”snöblanda”, drėgenti ”förfalla” (vidare även med dėrkti ”smutsa ned, förorena” / dėrgti ”förorena” och ”vara ruskig”, dūrgti ”bli smutsad, bli våt”, ”regna”, ”bli karg och ofruktbar”, ”ströva omkring, vara ruskig”, dārgi ”bli våt, bli ful”, dargana, drengti, …), nybildningen drėgmens¹⁷ (A. Vireliūnas), drėgulai (K. Būga) ”nederbörd”. Drėgnumas hade i äldre skrifter (av K. Širvydas, P. Ruigys) betydelsen ”saft, juice”: Och dess smak var som smaken av den finaste oljans must S. Chilinskis. Drėgninti används ibland i betydelsen ”göra fuktig (genom vattning)”: Hämta en kanna vatten och fukta blommorna Kūr­tuvėnai. Vilgyti skiljer sig semantiskt avsevärt, trots att det etymologiskt är besläktat med ryska влажный, влага. Влага betyder ”vätska, vatten” och används om tårar och saliv; om en vattenmassa eller vattenyta, till exempel: зеркальная влага (пруда), серебристая влага (родника), голубая влага (океана); om fukt, till exempel: влага тучи (dess släktingar är ju också tyska Wolke och fornsanskrit vṛjani, som betyder ”moln”), ночная влага; i högtidlig poetisk stil om vin och dryck, till exempel: Вакхова влага (: lat. ūmor Bacchi), драгоценная влага, огненная влага, играющая влага, живительная влага

¹⁶ Till en början användes även drėgninimas i betydelsen ”bevattning”, till exempel: melioration – förbättring av jord genom torkning, fuktning och gödsling (Šlapelis J. Svetimų ir nesuprantamų žodžių žodynėlis). Drėgninimas skulle kanske bättre passa som motsvarighet till den tidigare nämnda skogsvetenskapliga termen drėkinimas.

¹⁷ Nu används drėgmena i betydelsen ”fukt som avsatts ur dimma”, ryska наморось MetŽ.

36

ССРЛЯ II. På litauiska finns inte ens något motsvarande (etymologiskt) substantiv¹⁸ [de besläktade orden valgis, pavalga(s), pavalgis, pavilga ”det inledande tillbehöret till en måltid — kött, fett, mjölk, ost, ägg — inte bröd, potatis eller soppa”, pavilgas ”tillbehör” och ”sås, dopp” har betydelser som avlägsnat sig — närmare ryska волога ”vätska, flytande fett till förrätten”, ”kokspad” […] — översätts med dagg, fukt, vätska eller annat. I MelŽ hänvisas suvilgymas — смачивание till sudrėkinimas. Vilgyti (kausativ av vilgti ”bli lite våt, bli fuktig”) betecknar en något annorlunda och mindre intensiv handling än drėkinti. (Det är förstås helt felaktigt att skriva: Fisken steks <…> efter att ha fuktats med mjöl eller ströbröd T 1977 98 4). Men när man talar om regn, dimma och dagg används orden synonymt, jfr: regnet fuktar jorden och regnet väter jorden, daggen fuktade jorden och daggen väter jorden (även: regnet bildade dagg); fuktiga kläder, dvs. våta A. Juškas ordbok. Så är det i folkspråket och poesin, till exempel: Fuktar, väter den hårda torkan, skogen, åkern och varje plats; bäckarna släpper ut dimmor likt rök, med fukten väter de ängar och buskar Litauische Mundarten, Gesammelt von Baranowski A. Leipzig, 1920, Bd. I, S. 432 (från Kupiškis). Ibland skriver även journalister vilgo i stället för drėkina: Där uppe i himlens höjder, väldiga massor av snö och is, — väntar på att väta öknen T 1978 103 4. Men inom terminologin är den pleonastiska betydelsen hos leden i fuktande bevattning onödig och oacceptabel. Både опоситель i MelŽ och увлажнитель i MetŽ heter på litauiska drėkintuvas¹⁹. En annan misslyckad benämning är fuktande gjutning. En artspecifik bestämning behövs inte för en generisk, icke-specialiserad term. Även om det finns ventilerad dränering i MelŽ, lägger man inte till dränering en bestämning som betyder avvattnande. Опошаемая культура heter på litauiska bevattnad gröda ŽUŽ, eftersom ingen fuktar växter eller spannmål; jfr även bevattnat jordbruk, trots att jorden är både bevattnad, vattnad och översvämmad ŽUŽ. Turkiska lånord förefaller helt onödiga i litauiskan: bogarinė žemdirbystė ŽUŽ (богарное земледелие), AŽUŽ (dry farming) och bogarinė kultūra ŽUŽ (богарная культура), AŽUŽ (rain crop). På litauiska heter detta icke-bevattnat jordbruk, icke-bevattnad gröda. Engelska rain crop och motsvarande ryska дождевая культура. har en intressant motivering.

¹⁸ Endast i dialekterna används vilgatis ”fukt” i Ūdrija, Rudaminā, Veisiejai, Leipalingis, Nemunaitis, Druskininkai, Varėna, Švenčionėliai, Pelesa, Ródūnia, vilgastis i Vilkaviškis, Dievėniškės, vilgmastis i A. Juškas ordbok, vilga i Jonava.

¹⁹ I PolŽ, ŽUŽ, BŽ II översätts увлажнитель och i AŽUŽ dampener och humidifier med drėkintuvas, vilgytuvas, men skillnaden mellan dem är oklar (humidor — en anordning för att fukta luft). Vanligtvis används drėkintuvas. Termbruket är för övrigt inte heller strikt på engelska, jfr: moistening — fuktning AŽUŽ [ground moistening — fuktning av underjorden (marken) AŽUŽ], увлажнение Гидр сл, moisture — fuktighet; fukt; väta Гидр сл; damp — 1. väta; fuktighet || väta: fukta || rå, fuktig, 2. lerig Гидр сл, dampness — fuktighet, fukt AŽUŽ; wet — fukt, fuktighet || väta; blötlägga; fukta (jord) || våt, fuktig (om jord); regnig (om väder) AŽUŽ; wetting — fuktning, vätning AŽUŽ, wetness — fuktighet AŽUŽ, увлажнение Гидр сл; water — 2) vattna, fukta AŽUŽ, 2. орошать; <…> Гидр сл; madefaction — смачивание; увлажнение Гидр сл; maceration — väta; fuktning; blötläggning; maceration AŽUŽ; bedabble — орошать; обрызгивать Гидр сл [och dew ”fukta, stänka” och ”dagg; tår, droppe”, bedew ”bestänka, vattna, väta, daggbestänka”]. Jfr not 5.

37

Det finns flera metoder för bevattning.

1) Underbevattning MelŽ, Drėk 141 (jfr även täckt, se slutet bevattningssystem MelŽ), ryska подпочвенное орошение Гидр сл. Dess internationella synonym infiltrationsbevattning: upward irrigation – underbevattning, infiltrationsbevattning AŽŪŽ, eng. även subirrigation Гидр сл förekommer mer sällan. Ibland kallas den felaktigt underjordisk bevattning och högst olämpligt underjordisk vattning M ir G 1980 5 34. Den översvämningsbevattning (bassängbevattning) Liet 150 som används inom växthusodling (Krukorna ställs på fyllnadsmaterialet och jorden suger upp fukt genom hålet i botten, <….>) borde nog kallas bassängbevattning.

2) Ytbevattning MelŽ, Drėk 56 (jfr även öppet bevattningssystem MelŽ) – översvämningsbevattning Drėk 57 (områden, exempelvis risfält, översvämmas kontinuerligt med vatten under hela växtsäsongen Drėk 57) och översilningsbevattning²⁰ MelŽ, Drėk 57: i fåror – genomströmningsfåror (grunda fåror) Drėk 65 (där markytan har tillräcklig lutning Drėk 65) och översvämningsfåror (djupa fåror) Drėk 65 (annorlunda: genomströmningsfåror Mel 161 och blindfåror för översvämning / blinda översvämningsfåror²¹ Mel 162) – samt i remsor Drėk 69. MelŽ hade också vattning, överspolning, ”en engångsartad artificiell fuktning av jorden genom att hälla vatten över ytan eller genom att sprida det som regn”: ytvattning ”vattning genom att hälla vatten över ytan” (och vattning över ytan) samt översvämningsvattning ”полив затоплением”; avrinningbevattning ”bevattningsmetod där överskottsvattnet kan rinna undan” (och självfallsbevattning) samt bevattning utan avrinning; remsbevattning, se fårbevattning och bevattning i fåror: bevattning i återvändsgränder och bevattning i avledande fåror. Denna klassificering är mindre tillfredsställande: verbens aspekt blandas ihop och de semantiska relationerna mellan leden är onaturliga. Detta gäller också den grundläggande benämningen på typen bevattningsbevattning (dess ryska motsvarighet är densamma som för fuktighetsbevattning – увлажнительное орошение), som myntats vid sidan av de särskilda termerna uppfrisknings- och urlakningsbevattning. Enligt semantiken hos vattning är endast gropbevattning MelŽ och den nya metoden droppbevattning Liet 150 lämpliga (eller droppbevattning ŽŪ 1976 11 4, M ir G 1978 9 15).

3) Den så kallade regnbevattningen, eller bevattning genom regning²² ŽŪŽ, MelŽ är endast rörlös regnbevattning, trots att den också tar upp regnbevattningsrör, regnmunstycke. För övrigt används regnbevattningssystem eller anordningar ofta också för vattning, exempelvis: utveckla <….> automatiserade regnbevattningssystem med en kapacitet på 10–15 bevattnade hektar per arbetsskift och person, vid en bevattningsnorm på 400 kubikmeter vatten per hektar ŽŪ 1976 11 4 (jfr även spridning av flytgödsel genom bevattning och bevattnare för flytgödsel ŽŪ 1977 3 12). <….> övergå till bevattning genom att spruta vatten med regnbevattningsanordningar Armand 50–51. Eftersom vattnet sprutas ut med dem (jfr även: regnbevattningsrör – rör avsett för regnbevattning, med spridare monterade för att spruta ut vatten MelŽ, långstrålande regnmunstycke – arbetsorgan i en långstrålande regnbevattningsapparat

²⁰ Blogai taiso „Kalbos praktikos patarimai“ (V., 1976): drėkinimas apliejant, apliejimu (= užliejamasis drėkinimas). Tai skirtingos sąvokos.

²¹ Översvämningsfåror hör verkligen inte hemma vid översilningsbevattning.

²² Det är mycket märkligt att i stället för bevattning ibland inte bara vattning utan också regnbevattning påtvingas, exempelvis: En lämplig placering av skogsbälten är det mest ekonomiska sättet att regnbevattna åkrar. Regnbevattning med planteringar! Till och med bevattnings-regnbevattningssystem förekommer Šv 1978 6 5.

38

apparater MelŽ, kortstrålande regnbevattningsanordningar Liet 52, bevattningsstråle MelŽ), kan denna metod alltså kallas sprutbevattning | strålbevattning | bevattning. T. Ivanauskas använder helt enkelt sprutning (=sprutning) Vad 58, 61. Även regnbevattning | regnaktig bevattning eller smältning | smältning är möjligt. På ryska finns, utöver дождевание och орошение дождеванием, även струйчатое орошение Гидр сл. Engelska termer med liknande bildning som de föreslagna är också: flush irrigation, spray irrigation, sprinkler irrigation Гидр сл (något annorlunda overhead irrigation Гидр сл), jfr också sprinkler head system — дождевальная система с насадком-дождевателем, sprinkler pipe system — дождевальная установка с перфорированными трубами och beträffande betydelsen — under-ground sprinkler system — система подземного орошения Гидр сл. På polska finns, utöver deszczowanie och sztuczne zraszanie, nawadnianie zraszające (medan bevattning, увлажнительное орошение — nawadnianie zwilżające). Regnbevattning bör reserveras för meteorologin [jfr lett. liედēšana (mākslīgā) — дождевание (искусственное), medan lietēšana betyder дождевание, полив дождеванием Hidromet vard. Varken DŽ₁, DŽ₂ eller LKŽ VII anger någon betydelse av lieti (eller lietyti, lietauti) som ”regna”. Och sprutbevattning får under inga omständigheter kallas artificiellt regn: Pumpstationen och regnbevattningsanordningarna ”Volžanka” har byggts. De ska med artificiellt regn ge 200 hektar odlade betesmarker nytt liv T 1977 131 2. Regnbevattnare (jfr ryska дождеватель) ”apparat för artificiellt regn” A. Kaulakienė. — Kalbos kultūra, 1977, häfte 33, s. 27 borde också vara någon sorts sprutbevattnare.

Bland de mer specialiserade bevattningsmetoderna bör nämnas limanbevattning MelŽ, ŽŪŽ, Mel 187, Drėk 205 — en engångsöversvämning med uppdämt översvämningsvatten eller (mer sällan) vatten från snösmältning som särskilt hållits tillbaka (därför kallas den på engelska catchwork irrigation AŽŪŽ; intressant nog är den polska termen limanbevattning — nawadnianie polderowe). Till den anknyter även snömelioration MetŽ — att hålla kvar snö på stäpperna för att bevattna dem, enklast uttryckt — snöhållning GeogrŽ 125.

Till bevattning anknyter den så kallade vattenförsörjningsmeliorationen, ”förbättring av vattenförsörjningen i torra områden för kulturella, hushålls- och ekonomiska behov” MelŽ. Översättningslånen apvandeninimas, nuvandeninimas [: ryska обводнение, обезвоживание, tyska Bewässerung – också ”bevattning” (och Berieselung), Entwässerung – också ”dränering”, eng. watering ”bevattning”, ”vattning, överspolning”, ”utspädning” (det finns också water-supply — водоснабжение, jfr urban water-supply — stadens водопровод, liksom water feed — питание водой och водоснабжение Гидр сл), dewatering ”avlägsnande av vatten”, ”dehydrering”] är ovanligt bildade. På mer idiomatisk litauiska skulle detta kunna kallas med en nybildning, vandentieka MetŽ ”водоснабжение”: Vandentieka betecknar en centraliserad, kontinuerlig försörjning av vatten av lämplig kvalitet till olika vattenanvändare. Ett vattenförsörjningssystem, eller vandentieki, betecknar ett komplex av tekniska anläggningar och åtgärder som centralt levererar vatten av god kvalitet ŽŪVand 5 (ryska водоснабжение), jfr drėgmėtieka MetŽ ”влагообеспечение” (detta ord är redan 40 år gammalt). Att använda vandentiekį²³ för detta ändamål, såsom i PolŽ (både водопровод och водоснабжение), vore olämpligt — vatten-

²³ Vandentiekis används också i anatomisk terminologi: hjärnans akvedukt — aqu(a)eductus cerebri MedicŽ, Žmog anat 527, Gyv anat 321, 330, vestibulens akvedukt — aqu(a)eductus vestibuli MedicŽ, Žmog anat 625, Anat I 68, Gyv anat 362 och snäckans akvedukt —

39

Försörjningen omfattar inte bara vattenledning, utan även transport av vatten i tankbilar, liksom reservoarer, brunnar osv. På engelska används termen — water service AŽŪŽ. Ett nytt begrepp uppstår: vandentvarka T 1977 258 6.

I andra terminologier används de internationella termerna hidratacija ”vattenupptagning” och dehidr(at)acija ”vattenborttagning” med liknande betydelser. Exempel: Under hydratiseringen binder mineralerna vatten Hidrogeol 39; hydratisering — tillsättning av H₂O ČhŽ; hydratiserad olja och dehydratiserat kött (på engelska heter även släckt kalk dehydrated lime); dehydratisering — borttagning av vatten — обезвоживание, дегидратация ЧhŽ; обезвоживание — avvattning, dehydrering MetŽ (medan det reflexiva обезводить — torka ut, förlora vatten [fukt] MetŽ); pulpad dehydrering — dehydra(ta)tio pulpae, обезвоживание пульпы StomatŽ. På engelska finns även desiccation — обезвоживание; сушка Гидр сл, — torkning, uttorkning; avtorkning AŽŪŽ, jfr de internationella orden sickativ, desiccation, desickant, exsickator, exsickation, exsickas, exsickant (:lat. siccus ”torr”). Inom meteorologi, klimatologi och hydrologi används termerna ariditet, torrhet MetŽ, arid zon [torr zon] / arid zon [bälte] / torr [arid] zon MetŽ, arid [torr] klimat MetŽ, ökenspridning i arida områden M ir G 1976 12 12, eng. arid — torr, ofruktbar (om jord) AŽŪŽ, aridity — marktorka AŽŪŽ, semiarid — halvtorr AŽŪŽ och humid, fuktig MetŽ, humid zon MetŽ, humid [fuktigt] klimat MetŽ, eng. humidification — fuktning, befuktning AŽŪŽ, увлажнение Гидр сл, humidify — fukta, befukta AŽŪŽ, humidity — fuktighet, fukt AŽŪŽ, humid farming — bevattnat jordbruk AŽŪŽ, humid area — увлажнённая область Гидр сл, dehumidification (mel.) — dränering, avvattning AŽŪŽ, dehumidify — dränera, avvattna AŽŪŽ [: lat. aridus ”torr” och (h)ūmidus ”fuktig”].

De vanliga internationella motsvarigheterna till dränering och bevattning är drenage (se kap. II) och irrigation.

Hydromeliorering förbättrar själva marken, eller är agroteknisk (utförd med agrotekniska metoder) meliorering (agromeliorering): mullvadsdränering (gångdränering²⁴)— ett slags kortvarigt, tätt och grunt mullvadsdräneringssystem som lagrar fukt, ökar markens vattenpermeabilitet och samtidigt dränerar, förbättrar markluftningen och luckrar upp alven, samt djupplöjning, fördjupning (förstoring) av plogsulan, smalspårsplöjning, fårning, vågformning av åkrar²⁵ eller annan markprofilering, markutjämning (planering) osv. Agromelioratör är ett ohört ord.

aqueductus cochleae Žmog anat 625. I J. Elisonas ”Samling av terminologiskt material om biologins och ryggradsdjurens (även människans) jämförande anatomi” (Švietimo darbas, 1924, nr 1–9) används termen vattenledning. Vattenledning (troligen en översättningslån från pol. wodociąg) användes av J. Basanavičius, A. Vireliūnas, A. Poška och Vaižgantas. I folkligt språkbruk avses ibland en bäck med vandentraukis, till exempel: Det rinner en liten bäck över vår åker, men den har inget namn, bara ett sådant vattenflöde Păbiržė.

²⁴ Žr. Kučinskaitė A. Ar geri terminai kurminimas, kurmint uvas. — Žemės ūkis, 1973, Nr. 11, p. 39.

²⁵ Žr. Balašaitis A. Dirvų subangavimas. — Žemės ūkis, 1976, Nr. 9, p. 31. Taip pat žr. G. aivenis K. Ne dirvų banguotavimas, bet bangojimas. — Kalbos kultūra, 1981, sąs. 41, p. 63.

40

Kulturteknisk meliorering innebär röjning av buskar, stubbar, stenar och tuvor, samt grundbearbetning (melioreringsplöjning, tallriksharvning eller fräsning, vältning) och grundgödsling (inom ängsbruket kallas den också melioreringsgödsling Piev₂ 107).

Kemisk meliorering innebär användning av kemiska jordförbättringsmedel²⁶: kalkning av sura jordar²⁷ (på ryska även удобрение известью, jfr även lit. kalkgödsel T 1976 40 1, 287 3), gipsning av salthaltiga sodajordar ŽŪ 1976 11 3 (på ryska även удобрение гипсом), i syfte att uppnå demineralisering / avsaltning, samt sådd och nedplöjning av grön gödsel || gröngödslingsgrödor | gröngödslingsväxter (baljväxter, till exempel lupiner), det vill säga gröngödsling, eller gröna gödselmedel (eng. sideral fertilizer AŽŪŽ) – grön gödsling.

Från detta skiljer sig fytomeliorering M ir G 1979 6 9, som först nu börjar användas hos oss (pol. fitomelioracja Słownik wyrazów obcych. Redaktor naukowy Tokarski J. – Warszawa, 1971), det vill säga meliorering med växter (jfr agromelioreringsskogar | planteringar | bestånd || planteringsbaserad meliorering, dränering med växter).

Om man planerar att meliorera enskilda landskap MG 1977 2 28, dröjer det kanske inte länge innan även någon form av landskapsmeliorering eller komplex meliorering²⁸ uppstår.

5. Markförbättring eller markförbättringar

Eftersom det finns många slags markförbättringar har vissa författare, utan att tänka igenom saken ordentligt, infört pluralformen melioracijos (markförbättringar). Exempel:

Jordbruksmarkförbättringar delas in i hydrotekniska, agrotekniska, kulturtekniska och kemiska markförbättringar. Ibland räknas även skyddande skogsbälten, erosionsskyddsåtgärder m.m. till separata typer av markförbättringar.

²⁶ Pol. meliorant betyder också ”markförbättrare” (även om meliorator är vanligare). Det finns fler sådana paralleller, till exempel: informant och informatör, demonstrant och demonstratör, ålderdomligt amatas och amatorius, ryska секундант och секундантор ”den som piskar burscher”, фабрикант och фабрикатор ”den som tillverkar i fabrik”, оркестрант och оркестратор ”den som orkestrerar”, liksom konservant och konservator, men deras betydelser är vanligen olika (samma semantik har спекулянт – спекулятор, пренумерант – пренумератор). Liknande par för agent och instrument skiljer sig också oftast åt: фумигант och фумигаторius ”rökare”, реагентаѕ och реакториус, антитранспирантаѕ och транспиранториус, вариантаѕ och вариаторius, sekantas och секаториус ”trädgårdssax”, även om дезодорантаѕ och дезодор(из)атораѕ, транквилантаѕ och транквилизаторius, стимулантаѕ och стимуляторius används med samma agentbetydelse (de första varianterna bör föredras; jämför även антидепресантаѕ, адстрингентаѕ, релаксантаѕ, фотосенсибилантаѕ, även om оксидаториус). (Bio)стимуляториус har betydelsen ’apparat’.

²⁷ Jämför: Under förhållanden i dammbruket är kalkning en viktig markförbättringsåtgärd Tvenk 52. Kalk används som markförbättrings- och desinfektionsmedel Tvenk 82.

²⁸ Denna gissning från artikelns första redaktion (1977) bekräftades mycket snabbt. Först talade man om markförbättring som ett komplex av åtgärder MG 1973 3 6, T 1973 52 4, därefter om ett komplex av markförbättringsarbeten M ir G 1978 9 15 och deras komplexitet M ir G 1978 9 14, komplexa markförbättringsarbeten T 1978 67 2, att arbetsprogrammet blir komplext T 1978 129 3, markförbättringen blir allt mer komplex T 1978 67 2, och slutligen kungjordes som ett slagord: Huvudinriktningen är komplex markförbättring T 1978 70 1 (artikelns titel). För övrigt uppkom komplex dränering något tidigare – MG 1976 10 7. Mer sällan förekommer landskapets biologiska markförbättring Šv 1978 19 22.

41

Hydroteknisk markförbättring, eller hydromarkförbättring, delas också in i dränerande och bevattnande Mel 10.

Ett ännu större fel är att pluralformen inte används konsekvent, utan blandas ihop med singularformen. Exempel: Markförbättringarna är mycket betydelsefulla, <…>. Denna vetenskapsgren är särskilt viktig nu Mel 3. Vetenskapen om de grundläggande åtgärderna och metoderna för att förbättra marken, <…>, kallas markförbättringsvetenskap Mel 5. Även om den praktiska användningen av markförbättring (dränering och bevattning) går tillbaka flera årtusenden före vår tideräkning, började den bredare teoretiska utvecklingen av markförbättringsvetenskapen relativt nyligen Mel 5. Forskningsarbete inom markförbättringsområdet bedrivs i vår republik i störst omfattning av Litauens institut för hydroteknik och markförbättring Mel 6. Mycket arbete inom markförbättringsvetenskapen har utförts utomlands <…> Mel 6. Mycket har bidragits till vårt lands markförbättringsvetenskap av <…> Mel 6. För närvarande arbetar flera tiotal institut i vårt land med att utveckla markförbättringsvetenskapen Mel 6. <…> planering av markförbättring Mel 227. <…> plan för markförbättringsarbeten Mel 228. Liknande variationer finns det gott om också på andra håll, till exempel: bevattnande markförbättringar Hidrogeol 13, men dränerande markförbättring Hidrogeol 92; hydroteknisk jordbruksmarkförbättring Drėk 3, men bevattnande markförbättring Drėk 5; markförbättringssystem Vand ūk 48 och markförbättringssystem Vand ūk 66, 90, 134, 170. En bok av J. Čeičis heter ”Markförbättring av jordar”, en annan ”Jordbrukets markförbättring. Dränering”, även om den onödiga pluralformen förekommer redan i den första, till exempel: Långvariga jordförbättringar som utförs med agrotekniska åtgärder kallas agromarkförbättring Saus 6. I K. Ramanauskas bok ”Vattenhushållningens ekonomi” används markförbättringarnas ekonomiska effektivitet Vand ūk 186, 200, 204 (även Mel 235), men det finns också V. Mališauskas ”Markförbättringens ekonomiska effektivitet” (V., 1970), S. Šešelgienės ”Markförbättringens effektivitet i Sovjetlitauen” (V., 1973).

Denna förvirring kommer från ryskan. År 1965 utkom exempelvis två böcker i Moskva: Панцадиди А. Д. m.fl. Сельскохозяйственная мелиорация och Розин В. А., Безменов А. И., Луганский В. Д. Сельскохозяйственные мелиорации. Detta är naturligtvis ingen ursäkt för oss. Markförbättring skulle kunna ha en pluralform endast i den konkreta betydelsen ”markförbättringssystem” (jämför: anlade markförbättring/markförbättringar, markförbättringen/markförbättringarna fungerar väl, markförbättringen/markförbättringarna gick sönder). Men den har inte en sådan betydelse (som till exempel konstruktioner, operationer, organisationer, reparationer, repetitioner...), lika lite som avlopp, mekanisering, automatisering, filtrering²⁹…

Det värsta är att även dränering förekommer som exempel på pluralformen markförbättringar: Anordningar för att leda bort eller sänka grundvattnet kallas dräneringar Autokel 106 (även om Olika fall av dräneringsanordningar Autokel 106, dräneringstyper Autokel 107), Vid vägbyggen anläggs följande dräneringar: <…> Kel 129; bevattningar: särskilda bevattningstyper Mel 185 (även om bevattningstyper Mel 140, bevattningsmetoder Mel 140); översvämningar: typer av översvämningar Mel 151, vegetationsbevattningar Mel 151. Till och med pluralformen tekniker försöker göra sig gällande: På kolchosen pågår reparation av tekniker samordnat och mekaniserat ŠI 1977 10 9 (ur pressen). <…> estampage, utförda med djuptrycks- eller litografiteknik. Nya sätt att lösa teman krävde nya tekniker, bland vilka populä-

²⁹En sådan betydelse förekommer ibland i poesi: Jag går och går längs huvudvägar och stigar Förbi markförbättringar, som förr var en äng L ir M 1980 4 10.

42

olika etsningstyper och blandtekniker blev vanligare P 1977 6 132. De har emellertid ingen konkret betydelse, liksom plöjningar och vävar, och kan därför inte tolereras. Pluralitet uttrycks oftast inte enbart genom grammatisk plural.

6. Gerinimas

Eftersom lat. melioratio betyder ”förbättring”³⁰, är detta ord också det viktigaste i förklaringarna och beskrivningarna av markförbättring. Exempel: markförbättring – grundläggande förbättring av ogynnsamma naturförhållanden i syfte att få rikliga och stabila skördar av jordbruksgrödor MelŽ; agromarkförbättring – grundläggande förbättring av jordens egenskaper med agromarkförbättrande åtgärder MelŽ; hydromarkförbättring – grundläggande förbättring av marken med hydromarkförbättrande åtgärder MelŽ; markförbättring – grundläggande förbättring av marken: <...> TŽ 1936, markförbättring, markförbättrande verksamhet – grundläggande förbättring av marken för jordbrukets behov, <...> TŽ 1969; endast grundläggande, långsiktiga förbättringar av jorden kan kallas markförbättringsåtgärder Saus 7; Vetenskapen om de grundläggande åtgärderna och metoderna för att förbättra marken, <...> kallas markförbättringsvetenskap Mel5. Förklaringarna varierar något – på vissa håll marken, jorden eller dess egenskaper, på andra naturförhållandena (i andra källor även vatten-luft- och vindregimen Mišk kult 352) – men överallt förekommer, vid sidan av betydelsekärnan ”förbättring” och dess objekt (marken, jorden …), också ett tredje betydelseelement: bestämningen grundläggande (ungefär: genomgripande). Trots detta talar man ibland också om löpande och grundläggande markförbättringsarbeten Tvenk 50 eller grundläggande markförbättring Armand 38 (med detta avses tydligen hydromarkförbättring), jfr ryska коренная мелиорация, polska melioracja podstawowa.

Förbättring är inte bara det viktigaste förklarande (definierande) elementet i markförbättring, utan används också – oftast bara i ordböcker – som en självständig term. Således återger ŽOŽ улучшение – gerinimas (vid sidan av termen för förbättring av sorter inom genetik, växtförädling och eugenik finns också förbättring av markveislių gerinimas yra ir žemių gerinimas), AŽOŽ soil improvement – dirvos melioracija, gerinimas, och MelŽ har pagerinimas – улучшение ”ökning av positiva egenskaper och minskning av negativa, sett till de förväntade resultaten” samt pagrindinis pagerinimas – коренное улучшение ”förbättring av markområden genom långsiktiga åtgärder som kräver avsevärda arbets- och penninginsatser” (med andra ord melioracija).

Ibland förklaras inte ens markförbättring med förbättring (utan bestämningen grundläggande), utan tvärtom, exempelvis: Långsiktiga jordförbättringar som genomförs med agrotekniska metoder kallas agromarkförbättring Dirv mel 6. De viktigaste åtgärderna för att förbättra jordbrukslandskapet är bevattning i torra landskap och dränerande markförbättring i fuktiga landskap Krast 173.

I populär stil används ibland markförbättring som förklaring eller beskrivning av markförbättring, exempelvis: <...> ämnet markförbättring, med andra ord att förbättra marken, tycks ha hamnat i skymundan hos oss L ir M 1977 23 16 (R. Sadauskas).

³⁰ Ibland skrivs det felaktigt också så här: det latinska ordet melioratio betyder grundläggande förbättring av marken för jordbrukets behov genom att dränera våtmarker, stabilisera flygsand, bevattna artificiellt och anlägga vattensamlingar M ir G 1973 11 28.

43

Inom ängsskötseln, även om det finns en ängsmarkförbättringsgrupp MelŽ och en ängsmarkförbättringsstation MelŽ (ryska лу гомелиоратор ССРЛЯ VI), används själva termen markförbättring mycket sällan, exempelvis: ytlig och grundläggande markförbättring Armand 110. I facklitteraturen är den vanliga termen förbättring, exempelvis ängsförbättring, betesförbättring ŽUŽ, pasture improvement – betesmarksförbättring AŽUŽ (likaså förbättrade ängar T 1977 97 1). Den är grundläggande respektive ytlig, partiell³¹, exempelvis: Grundläggande förbättring är när all tidigare vegetation förstörs och en ny skapas; därför kallas den också anläggning av sådda ängar Piev₂ 74; ytlig ängsförbättring – förbättring av ängar utan att plöja upp grässvålen MelŽ. Andra källor talar om två metoder för att anlägga ängar och betesmarker: grundläggande och ytlig Augal 345 (ryska залужение), men också termen grundläggande förbättring används Augal 346. Termen ytlig förbättring är något märklig. Än märkligare är att grundläggande förbättring avslutas med grundläggande (före sådd) gödsling Piev₂ 90, medan den ytliga avslutas med markförbättrande gödsling Piev₂ 107. Termoppositionen är inte perfekt.

I allmänhet har jordförbättring en något obestämd betydelse; termen saknar precision. Jfr: Bokens andra syfte är att samla <…> erfarenhet som förvärvats av jordbrukare, markförbättringsspecialister, agronomer och forskare, vilka oavbrutet ägnat sig åt att förbättra jorden och utrota olika slags markföroreningar, <…> Žem kult 3. Samma lag gäller i Indien, där en försumlig bondes mark kan konfiskeras i tio år och återlämnas efter förbättring och användning som täckt kostnaderna Armand 12–13. Ibland uttrycker man sig rentav så här: Jorden är av naturen fullkomlig och frikostig, människan älskar den och är stolt över den, och därför förbättrar och rättar hon till den L och M 1971 33 10. Varför förbättra det fullkomliga? Ofta används (för)bättring och förbättra uppenbart inte i betydelsen ”markförbättring” respektive ”markförbättra”, men här finns ingen skarp gräns, jfr: Sapro pel iu (<…>) har förbättrat över 100 ha ofruktbar mark och <…> användningen av slam för att förbättra jordar bör bli en särskild typ av markförbättring T 1979 112 4. Den allmänna åtgärden för att förbättra jordarna är gödsel Vad 28. <…> vi transporterar torv för att förbättra jorden T 1977 47 4. <…> mineralgödsel är inte den främsta åtgärden för att förbättra våra grödor, utan endast en kompletterande åtgärd Vad 32. Den sumpiga, dystra urskogen i dessa trakter stod i vägen för brödfödan. Att röja den innebar att ljusa upp och förbättra jorden och göra den odlingsbar P 1978 9 124. Detsamma kan sägas om en förbättrare: Baljväxter är den bästa gröngödseln, <…> förbättrare av jordens luftnings-, fuktighets- och temperaturförhållanden MG 1977 2 25. Forskning har fastställt skogens roll som förbättrare av jordarnas kemiska och organiska sammansättning M ir G 1981 1 37. Dessa anmärkningar bör naturligtvis inte uppfattas som ett fördömande av sådant språkbruk.

Markförbättring har redan blivit så etablerat att det, visserligen tillfälligt, också ger upphov till helt litauiska avledningar, till exempel ”pomelioracinės” (”efter markförbättrings-”) bosättningar MG 1976 10 6.

Även om deterioracija ännu inte är belagt i litauiskan förekommer dess översättningslån blogėjimas (”försämring”) redan: Ett hotfullt tecken på den ekologiska krisen är försämringen av miljökvaliteten M ir G 1978 12 7.

³¹ Ibland benämns den med båda namnen – Piev₂ 74, ibland endast med det ena – ytlig Gyvul 93, 114, partiell Piev₁ 212 (ryska поверхностное).

44

7. Funktionella brister

Markavvattningens historia och funktionella-semantiska struktur är tämligen komplicerad och något paradoxal. Och dess blomstrande nutid slår ibland ut i helt tomma blommor. Här ska jag lyfta fram några mer typiska användningsbrister.

Endast som pretentiösa pleonasmer (dolda tautologismer) bör följande exempel betraktas: Det naturliga jordtillståndet kunde förbättras genom att fälten markavvattnades <...> M ir G 1978 5 27. Genom markavvattning och uppodling förbättras jordarnas produktivitet Šv 1980 3 13. Den omfattande markavvattningen, den intensiva omdaningen och förbättringen av jorden ger allt tyngre ax T 1976 31 1. <...> den markavvattningstekniska statusen hos 300 tusen hektar bevattnad mark har förbättrats. Bevattningssystem har byggts om på en yta av 300 tusen hektar T 1972 19 2. <...>den markavvattningstekniska statusen hos 92 tusen hektar bevattnad mark har förbättrats och bevattningssystem har byggts om på en yta av 76 tusen hektar T 1973 172 2. Vad betyder markavvattningsteknisk status? Visserligen finns i MelŽ markens markavvattningsförhållanden — почвенно-мелиоративные условия, men denna ”term” förklaras inte. Tydligen betyder det samma sak som markförhållanden ”markens vatten-, luft- och näringsförhållanden, mekaniska sammansättning, förekomst av karbonater” MelŽ (jfr condition of soil surface — состояние поверх-ностной почвы Гидр сл), fastän de betraktas ur markavvattningens perspektiv³². Endast ett naturligt tillstånd eller naturliga förhållanden kan och bör förbättras, men inte ens efter förbättring blir de markavvattningstekniska utan odlade. Vad betyder att markavvattna i stor (eller liten) omfattning? Det vet förmodligen varken markavvattnarna eller språkvetarna. Klart är bara att sådana tidningskuriositeter måste ”markavvattnas” ordentligt — vattnet tappas ur och tankarnas snårskog röjs undan. Även bevattningssystem för bevattning är pleonastiskt M ir G 1980 1 22.

Det finns två problem med den allmänna användningen av ordet markavvattna och dess hyponymer (partiella synonymer, implicita benämningar)³³ torrlägga, dränera och bevattna, irrigera. För det första tränger det besläktade ordet (hyperonymen³⁴) markavvattna undan den specifika beteckningen (hyponymen) torrlägga eller dränera. Detta minskar inte, trots att bevattning utövas allt mer vid sidan av torrläggning. Exempel: Markavvattningen håller på att torrlägga pölarna och utrota busksnåren T 1977 187 4. År 1975 var den genomsnittliga spannmålsskörden på markavvattnade jordar 8,1 cnt/ha högre än på icke torrlagda jordar Šv 1976 20 4. Med flerhinkgrävmaskiner tillverkade i Estland har över 4 miljoner hektar av den mark i Sovjetunionen som är föremål för markavvattning torrlagts (i Litauen har de dränerat 97 procent av de områden som markavvattnas) Šv 1978 4 17. Efter markavvattningen av områden med för hög fuktighet rapporterades en snabb minskning av antalet storkar avta något T 1978 75 4. I Litauen planerar man att under den här femårsperioden markavvattna 540 tusen hektar alltför fuktig mark T 1977 90 2. Markavvattnarna [inledande del av meningen]

³²Liknande är också markavvattningskarta ”en karta där den lokala terrängen återges med konventionella tecken” MelŽ.

³³ Dėl šių terminų žr. Lyons J. Wstęp do językoznawstwa. — Warszawa, 1976, s. 496. Dž. Lajenzas hiponimiją apibrėžia kaip vienpusę implikaciją (p. 497), arba inkluziją (p. 496), o sinonimiją — kaip abipusę, arba simetrinę, hiponimiją (p. 498). Žr. taip pat Степанов Ю. С. Основы общего языкознания. — М., 1975, с. 52.

³⁴Om termen hyperonymi (och hyponymi), se Agricola Ch., Agricola E. Wörter und Gegenwörter. Antonyme der deutschen Sprache. — Leipzig, 1979, S. 15. Båda termerna finns numera med i läroboken. — Новиков Л. А. Семантика русского языка. — М., 1982, с. 241.

45

jordytan till bördiga åkrar Ekspl 283. <…> indikering av överskottsvatten, vilket markavvattningen exakt (! — J. K.) och planmässigt avlägsnar M ir G 1977 8 11. V. Šileikas ”Markavvattning av vattensjuka områden” (V., 1956) behandlar endast ”frågor om torrläggning av vattensjuka områden” (s. 5), inte alla former av markavvattning. Bortkommen är också vitsen fickornas torrläggning Šl 1976 10 6 (=torrläggning) och författarna till ”Burtai” föreslår att markavvattna N 1975 6 59, det vill säga, som man säger på samogitiska, torrlägga barnet lite. I allmänhet är markavvattna ett mindre lyckat bildande med ett prefix hämtat från torrlägga — det betyder detsamma som förbättra, dvs. att förstöra något genom att förbättra det för mycket.

Även yrkesbeteckningen torrläggare är omotiverad. Visserligen använder torrläggarna, som själva alltid titulerar sig markavvattnare, ibland detta ord, men felaktigt i betydelsen ”dräneringsrör”. Endast i den ordglade Albinas Žukauskas dikt har jag stött på torrläggaren KV 1976 29 4.

Också torrläggningsdiken Mel 10 är sällsynta; vanligen används markavvattnings- eller markavvattningsdiken. V. Šileikas bok heter ”Markavvattningsdiken” (V., 1968), fastän den bara behandlar torrläggningsnätet (s. 3, 9). Detsamma gäller förklaringarna i MelŽ: markavvattningssystemets reglerande del — samtliga dräneringsanordningar i torrläggningssystemet, och markavvattningssystemets avledande del — samtliga avledningskanaler i torrläggningssystemet, <…>. Specialisterna tycks skämmas för att skriva enkelt och precist.

Det andra problemet är att hyponymerna torrlägga, bevattna, irrigera jämställs eller rentav likställs med hyperonymen markavvattna. Exempel: Genom markavvattning (torrläggning) förbättras de sumpiga skogsbestånden <…> Mišk kult 398. Dränering av skogsmark, eller dess hydrotekniska markavvattning Mišk kult 397. Det är orealistiskt att helt avstå från markavvattning och torrläggning i de omgivande områdena; därför strävar man vid samordningen av torrläggningsprojekten efter att verksamheten ska påverka reservatet så lite som möjligt (! — J. K.) MG 1976 8 7. <…> hur påverkas biocenoserna av bevattnings- och markavvattningsarbeten M ir G 1979 10 16. I den fortsatta intensifieringen av jordbruksproduktionen och ökningen av dess ekonomiska effektivitet spelar även irrigation och markavvattning en allt större roll, <…> T 1978 238 1. Staten och kolchozerna satsade 6,6 miljarder rubel på byggandet av irrigations- och markavvattningsanläggningar T 1976 26 2. Detta avspeglas till och med i administrationen, jfr: 1949–63 utfördes arbetena med torrläggning och uppodling av sumpmarker av markavvattningsmaskinstationer (MMS). <…>. Från 1963 utförs markavvattningsarbeten av markavvattningsbyggnadsförvaltningar (MSV), <…>. Markavvattningsarbetena planeras och kontrolleras av <…> (sedan 1963) torrläggningssystemens förvaltningar MLTE II 553. Sådan användning motsvarar jordbruk eller växtodling, jordbruk och växtodling och liknande. Sådana klassifikationsalogismer bör undvikas.

Ett annat problem är förvrängningen av det internationella ordet markavvattna vad gäller dess semantiska styrning. Exempel: Däremot har vi ingenting liknande om sjöarna Druskonis och Ilgis, som för närvarande markavvattnas T 1974 256 4. Vid bergets fot — Kražantė, rak som en pil, markavvattnad L ir M 1979 7 13. Här bör man inte säga markavvattna, utan torrlägga. Även författare och humorister gör sig skyldiga till detta: <…> djärvt och demonstrativt, så att säga, ”markavvattnas” våra välbekanta bäckar och småbäckar, med deras poetiska skönhet, slutna logiska tankegångar och känslomässigt öppenhjärtliga argumentation Šv 1979 18 11. Och konjaken och bitterlikören ”markavvattnas” av servitrisen … Šl 1976 10 6.

46

Den sista märkligheten är konstbevattning: bestämningen konstgjord har fogats till i onödan och är överflödig, eftersom detta betydelseelement redan ingår i den grammatiska kausativa formen, som uttrycks med suffixet -inti — ”göra så att det blir fuktigt”, ”främja att det blir fuktigt” (aktiv, antropogen kausativ) eller ”låta det bli fuktigt” (passiv, naturlig kausativ). Inte heller ordböckerna undgår denna brist. Så här förklaras irigacija i dem: konstgjord bevattning av åkrar, vattning M. och S. ”Ordbok över främmande och internationella ord”, konstgjord bevattning av åkrar, vattning TŽ 1936, konstgjord bevattning av åkrar TŽ 1951, DŽ₁, DŽ₂, konstgjord bevattning av åkrar GeogrŽ. På liknande sätt i MetŽ: орошение — ирригация, иригация, (дқрб-тиніс) drėkinimas, орошение — (dirbtinis) drėkinimas, irigavimas, искусственное орошение — dirbtinis drėkinimas. Detsamma gäller förklaringarna av melioracija: grundläggande förbättring av marken: utdikning av kärr, förbättring av jorden, konstgjord bevattning, stabilisering av flygsand TŽ 1936, grundläggande förbättring av marken <…>, <…>, <…>, genom konstgjord bevattning, <…>, <…> TŽ 1969. Så skriver man också i texter, till exempel: I världen bevattnas nu omkring 20 procent av jordbruksmarken på konstgjord väg ŽŪ 1976 8 31. På en yta av mer än 1000 hektar kommer vi att anlägga konstbevattning MG 1976 10 5. Var rötterna till detta fenomen har uppstått är uppenbart: i ryska, där liknande diateser för handlingar inte är lika vanliga. Orsaken till sådan interferens är förstås psykolingvistisk; det är alltså inte ryska som bär skulden, utan vår egen bristande kunskap — oförmågan att förstå litauiska och dess skillnader från ryska. Lika oförsvarlig är naturlig bevattning, som uppkommit på samma sätt, till exempel: Med kärr avses markområden som är rikligt bevattnade (=mycket fuktiga, vattensjuka) Kel 295. Till de endogena räknas även sådana fenomen som driften hos jordens magnetiserade kärna, vilken orsakar svängningar i gravitationsfältet (…), vilka i sin tur påverkar atmosfärens anticykloniska cirkulation och bestämmer rytmen i bevattningen (=fuktigheten, fukten) på norra halvklotet M ir G 1980 5 36. Därigenom uppstår också motsatsen naturlig bevattning: Den används <…> för naturlig och konstgjord bevattning av åkrar, <…> Armand 14.

Av annat ursprung är konstgjord tvåsidig lutningsbevattning — bevattning genom att hälla vatten från bevattningsanordningen åt båda hållen längs en konstgjort skapad lutning MelŽ. Den borde kallas lutningsbevattning, mer exakt sluttande tvåsidig bevattning.

Utdikning kallas aldrig konstgjord: i ryska finns nämligen diateserna осушение och высыхание³⁵.

II. Dränering

Det finns många typer och metoder för dränering och utdikning. Till exempel: fullständig och ofullständig dränering Hidrogeol 268 (jfr fullständig dränering Hidrogeol 268 och ofullständig dränering Hidrogeol 269, fullständig brunn Hidrogeol 252 och ofullständig brunn Hidrogeol 252, ”fullständig” brunn MelŽ och ”ofullständig” brunn MelŽ); intensiv och extensiv utdikning

³⁵ I den första upplagan råkade författaren ta miste en aning — sådant förekommer visserligen ibland hos icke-specialister, till exempel: Jordbruket i Etrurien <…> var möjligt först efter konstgjord utdikning av kärren Maškina s N. Senovės Romos istorija. — V., 1955, p. 80. Č. Kudaba använder till och med konstgjord bevattning genom översilning — L ir M 1971 33 40.

47

ŽŪŽ [intensyvus nusausinimas „toks nusausinimas, kur yra įvykdyta (! – J. K.) reguliuojanti nusausinimo sistemos dalis (uždari ar atviri sausintuvai)“ MelŽ]; sis-teminis drenažas „toks drenažas, kai sausintuvai išdėstomi lygiagrečiai vienas ki- tam per tam tikrus atstumus“ MelŽ; pilnas sisteminis drenažas „neišretintas siste- minis drenažas“ MelŽ ir rinktinis išretintas sisteminis drenažas „toks išretintas sis- teminis drenažas, kai išvedami tik atrinkti, labiausiai reikalingi sausintuvai, tačiau prisilaikant tam tikros sistemos ir lygiagretumo“ MelŽ, taip, kad „praleistas drenų linijas galima įvykdyti (! – J. K.) papildomai“ Mel 56 (ir detalus sausinimas grioviais Mel 72) ir nesisteminis drenažas „toks drenažas, kai drenos išdėstytos nevienodais atstumais, neprisilaikant lygiagretumo, tik tomis vietomis, kur pasireiškia drėgmės perteklius“ MelŽ, arba rinktinis drenažas / dalinis drenažas žr. atrankinis drenažas „nesisteminis drenažas, kai sausintuvai išvedami ne visame plote, o tik sausinimo reikalingomis vietomis“ MelŽ. Kartais artimi būdai susilieja, pvz.: 1920–39 intensyviai (detaliai) nusausinta <...> MLTE II 552 arba per neapdairumą supainiojami, pvz.: Šiuo metu respublikoje nusausinta 2,2 milijono hektarų, iš jų intensyviai (t.y. atliekant visus melioracijos ir žemių kultūrinimo darbus) – 1,7 milijono Šv 1976 20 4.

Terminparet vertikal och horisontell dränering skapar också problem. I MelŽ förklaras horisontell dränering som ”dränering där vattnet leds bort”, inte helt horisontellt utan med en enkel lutning, medan vertikal är ”sådan dränering där utdikningen utförs med vertikala rör, genom vilka vattnet antingen leds ner i genomsläppliga djupare lager (nederländsk dränering) eller lyfts upp till markytan (kalifornisk dränering)”. Vägbyggarna försöker emellertid klassificera dränering inte efter vattenledningarnas riktning, utan efter filterlagrens riktning i dräneringsgraven, till exempel: Rationell vertikal dränering, där filterlagren läggs inte horisontellt utan vertikalt: finkorniga lager intill den vattenförande jordarten och grovkorniga lager i mitten av dräneringen Kel 130–132. Detta är alltså en primitiv variant av den vanliga horisontella dräneringen — dränering utan ett ihåligt vattenledande rör, liknande stendränering, men utan täckning och i stället förbättrad med sidofilter av sand och grus. Det är olämpligt att kalla den vertikal, eftersom det leder till terminologisk förvirring.

Det största problemet är emellertid förhållandet mellan betydelserna hos den vanliga horisontella dräneringen och dess litauiska motsvarighet utdikning, hur de skiljs åt — desynonymisering och dess följder (pleonasmer och oxymoroner).

Historien om den litauiska dräneringen är kort — den började för drygt ett halvt sekel sedan, nästan två århundraden efter den moderna dräneringens uppkomst (dränering med lerrör förekom redan i Mesopotamien för 4 000 år sedan). I M. och S. ”Ordbok över främmande och internationella ord” förklaras dränering så här: ”Utdikning av mark med särskilda underjordiska rör”. I definitionen i TŽ 1936 — ”utdikning av fuktig jord med rör och kanaler som grävs ner i alven” — avses uppenbarligen öppna kanaler (eftersom man inte kan gräva ner kanaler). Förklaringen i TŽ 1969 är liknande: ”utdikning av sank jord med öppna diken eller porösa rör (eller rör med sidoöppningar) som läggs under marken”. Facklitteraturen beskriver det på liknande sätt: En dräneringsanordning kan vara ett dike, en ränna, ett galleri, en rad rör som lagts under marken och andra anordningar som sänker vattennivån

48

Hydrogeol 268. Av detta dras följande principiella slutsats: Teoretiskt sett fungerar alla horisontella dräneringsanordningar i princip på liknande sätt. Därför kommer vi nedan helt enkelt att kalla dem drän eller dränering Hydrogeol 268. Alltså är i grunden även ett dike ett drän. Kel 129 säger helt enkelt: Den enklaste dräneringen är ett öppet dike som grävts ned i ett vattenförande lager. Ett öppet dike är likvärdigt med ett dräneringsdike, och båda står i motsats till sluten dränering: Sluten dränering anläggs oftast (fig. 2. 3. 3). I dikets botten läggs en anordning som leder bort vatten – en dränering Kel 129. Följaktligen är dränering här redan tvetydigt. Andra författare har motsatt uppfattning: Konstgjorda underjordiska vattenvägar som leder bort (avlägsnar) överskott av mark- och grundvatten kallas dränering Mel 51.

Vilken uppfattning som är riktigare eller på vilket sätt den är överlägsen kan bäst visas genom den ursprungliga betydelsen och utvecklingen hos drän och dränering – naturlig och konstgjord, det vill säga markförbättrande. Det är bättre med en större utvikning in på hydrologi än att lämna kvar vita fläckar.

1. Naturlig dränering

Litauiska drena betyder 1. ”en anlagd ledning av dräneringsrör för torrläggningsändamål”; 2. ”dräneringsrör” MelŽ. Denna dubbeltydighet har redan lyfts fram (som negativ) till och med i allmänna arbeten om terminologi (teori)³⁶. Den är dock mer uttalad i ordböckerna än i praktiken: betydelsen ”dräneringsrör” är vanligare för drena endast i folkspråket: Dräneringsrör, eller på folkligt språk drenos, är ingen nyhet i Litauen. De första tillverkades redan år 1855 Vas 199. (I dialekterna förekommer också drėnė, i läkarspråk drenas.) Rördränering är ovanligt i ŽŪŽ (liksom rördränering i Šv 1978 16 13). Engelska drain har en mycket vidare betydelse – ”dränering, drän, dräneringskanal; avrinning” AŽŪŽ, 1. ”дренаж; дрена; дренажная канава”; 2. ”водосток; водоотвод” Гидр сл. På motsvarande sätt har draining också vidare betydelser – ”torrläggning; avlopp; avrinning; utflöde; dränering” AŽŪŽ, liksom drainage, som främst betyder 1. ”водосбор, бассейн”; 2. ”речная сеть” (och först därefter 3. ”дренаж”; 4. ”дренирование; осушение”): lake drainage – водосбор озера, drainage lake – проточное озеро (motsats: drainless lake – бессточное озеро), drainage basin – водосборный бассейн, водосбор, lake drainage basin – водосборный бассейн озера, sink drainage – сточная система Гидр сл. Blind / closed drainage betyder inte bara закрытый дренаж utan också бессточный бассейн (jfr closed basin – 1. бассейн, не имеющий стока в море; 2. закрытый бассейн; 3. непроточный водоём, och inland basin – бессточный бассейн) Гидр сл. Engelskan har slutligen autogenetic drainage – дренажная сеть, созданная самой рекой, well drained stream basin – хорошо дренированный речной бассейн, poorly drained stream basin – слабо дренированный речной бассейн Гидр сл. ”The Concise Oxford Dictionary of Current English” (Fourth Edition Revised by E. McIntosh) förklarar drainage i allmänna ordalag som ”draining; system of drains, artificial or natural”.

Naturlig dränering har ännu inte tagits upp i litauiska ordböcker, men används i stor utsträckning i facklitteraturen. I skrifter om markförbättring

³⁶ Žr. Keinys S. Terminologijos abėcėlė. – V., 1980, p. 32.

49

för betydelsen naturlig dränering av marken – i kontrast till konstgjord dränering – används vanligtvis den litauiska motsvarigheten sausinimas, eftersom den är mer generell. Exempel: Dräneringsnätet består av bäckar av olika storlek och diken med olika funktion Mel gr 3. Åtgärder för torrläggning av ett område kan vara naturliga (bäckar, floder, sjöar) och konstgjorda (diken, fåror, drän) Mel 39. Däremot förekommer inom hydrogeologin drenažas, drenavimas, drenavimasis. Liksom inom markförbättring avses i första hand dränering av mark, det vill säga uppsamling av vatten (jfr eng. the river drains the whole countryside – floden samlar upp vattnet från hela området) och bortledning från marken, men endast via naturliga vattendrag, till exempel: God naturlig dränering, eftersom floderna har skurit sig djupt ned: nivåskillnaden mellan flodfåran och vattendelaren är 15–18 m (= höjdskillnad) Hidrogeol 309. Lerjordar dräneras naturligt M ir G 1978 12 15, naturlig markdränering ibid. 16. Men inom hydrogeologin dränerar även vatten, det vill säga leder bort vatten från avrinningsområden: I Trakaiområdet finns många sjöar (295), men de täcker bara 3,30% av områdets yta. Deras nivå har sjunkit avsevärt till följd av naturlig dränering Krašt 81. Grundvattenströmmen rör sig vanligen (=rinner) mot de lägsta terrängelementen: floder, bäckar, diken, dalar, sjöar och sänkor, som dränerar den Hidrogeol 134. När en flod eller sjö dränerar ett artesiskt vattenförande lager sjunker den piezometriska vattenytan mot dräneringsstället, <...> Hidrogeol 164. När grundvattennivån är högre än nivån för mellanliggande grundvatten fyller grundvattnet på det artesiska mellanliggande grundvattnet. Detta kallas naturlig dränering av grundvatten Hidrogeol 144. Processens naturliga, spontana karaktär, när den utlösande faktorn inte anges, uttrycks med reflexiv form: Det område där det grundvattenförande lagret närmar sig markytan och grundvattnet tränger fram till markytan kallas grundvattnets dräneringsområde Hidrogeol 135. Exemplen visar varför den litauiska motsvarigheten sausinimas eller sausėjimas inte kan användas här: vatten kan inte torrlägga vatten eller mark; vattendrag leder bort, avleder eller för bort vatten (jfr eng. to drain into the river – föra vatten till floden (om ett tillflöde)], och vatten torkar inte heller ut, utan rinner bort, flyter undan eller svämmar över. Även om markvattnet ofta är föremål för torrläggningsåtgärder Hidrogeol 131, är det inte vattnet som torrläggs; endast marken torrläggs – dess fuktighetsregim regleras. Ibland torrläggs vattenområden: Men ängar räcker för oss, och Kuriska lagunen är oss mycket kär, så vi kan inte låta naturen torrlägga den Vas 90.

Naturlig dränering | naturlig dränering | dränering || självdränering är endast en del av vattencirkulationen i marken. Den hänger samman med den motsatta processen – vattentillförsel. Exempel: I områden med medelfuktigt och mycket fuktigt klimat försörjer grundvattnet främst floder och andra naturliga ytvattenförekomster, eller så dränerar floden grundvattnet Hidrogeol 141. Dräneringsområdet för artesiskt vatten utgörs av de delar där det vattenförande lagret når markytan och som ligger lägre än tillrinningsområdet Hidrogeol 158. Mossar eller försumpade marker i låglandet försörjs främst av grundvatten eller mellanliggande grundvatten som tränger fram Hidrogeol 311. Mossar lagrar stora vattenreserver och försörjer bäckar, floder och sjöar M ir G 1978 7 36. <...> floder som mynnar i sjöar får vatten enbart från underjordiska källor <...> T 1980 25 4. Därför är floderna i Centralasien tranzi-

50

tiska, dvs. inte matade av ytavrinningens vatten, utan endast förande smältvatten från högfjällsglaciärer T 1980 203 4. I områden utanför glaciärens gräns matades flodernas fåror av smältvatten från glaciären Hidrolog 48. Dessa [mellanliggande] vatten kan matas av grundvatten, floder och till och med artesiskt vatten Mel 28. Grundvattnet matas däremot av nederbörd Hidrogeol 144. Och omvänt: <…> smältande snö och is matar inte bara bäckar och floder utan också moln som bildas intill berget Galv 148.

För övrigt är motsatsen till matning (försörjning) inte bara dränering (drän), utan också avrinning eller utflöde, jfr: I infiltrationssystem med trycksatt vatten sker grundvattenfiltration från högre belägna tillrinningsområden mot drän av lokal eller regional betydelse Hidrogeol pagr 9 och Med hydrogeologiskt område avses en geologisk struktur eller del därav, som kännetecknas av gemensamma förhållanden för grundvattnets bildning och omfattar dess huvudsakliga tillrinnings-, transit- och utflödesområden samt <…> samma ställe 7. <…> grundvattnets tillrinnings- och utflödesområde T 1980 209 2.

mata används också inom markförbättring eller ameliorering, optimering, t.ex.: <…> floden har fått en annan uppgift — att mata bevattningskanalerna med vatten L ir M 1976 46 13. <…> bevattningssystemet förser stora risodlingsområden med vatten T 1980 111 3. En damm på 419 ha, försörjd av Dubysa T 1979 194 4. Det planeras att bygga flera stora dammar, som ska försörjas med vatten från Senegalfloden. <…> T 1980 37 3. Vattenförsörjning (utan angivande av objekt) finns också i MelŽ: underjordisk vattenförsörjning ”försörjning av någon flod, kanal eller brunn med grundvatten”, trycklös vattenförsörjning ”försörjning av ett visst markområde med vatten som tillförs utan tryck” — tydligen naturlig (jfr även tillrinningsområde ”område från vilket grund- eller ytvatten når ett vattendrag eller en akvifer”), även om den kan utnyttjas av människan och vara konstgjord: trycksatt vattenförsörjning ”försörjning av ett visst markområde med vatten under tryck”, jfr trycksatt (artesiskt) underjordisk bevattning ”bevattning där vatten under tryck tränger in i jorden” MelŽ³⁷. Underjordisk försörjning (av floder) finns också i GeoIž³⁸.

³⁷ I den polysema engelska terminologin (jfr not 5, 19) motsvaras matning av feed: feed by lake — озёрное питание, groundwater feed — грунтовое питание, spring feed — 1. весеннее питание; 2. родниковое питание, water feed — питание водой; водоснабжение (om gravity feed — подача самотёком), jfr feeder canal — питающий канал, feeding canal — питательный канал, feeder — 1. приток (реки); канал, 2. источник, ключ; collecting area — 1. площадь питания; 2. водосборная площадь, jfr kollektor/samlare; infiltration area — 1. площадь инфильтрации; 2. площадь питания грунтовых вод; reception basin — водосбор, речной бассейн питания, приёмный бассейн; influent river — река, питающая грунтовые воды [motsats till effluent river — река, вытекающая из водоёма другой (подземной) реки или озера]; recharge — пополнение; питание; подпитывание; artificial groundwater recharge — искусственное подпитывание грунтовых вод, recharge area — область питания, motsats till discharge — расход (воды) (se längre fram i texten om vattenbalansens utflöden): hydraulic och phreatic discharge — выход грунтовых вод на поверхность, groundwater discharge area — площадь выхода грунтовых вод (jfr den tidigare synonymen till vattendränering, vattnens utflöde), discharge canal och channel — отводящий канал, canal discharge — расход канала, discharging — истечение, стекание Гидр сл. Glaciärens matning heter också något annat på engelska i MetŽ, men även där finns flera varianter:

51

Ofta används vid sidan av eller i stället för naturlig dränering, dränerad och matning, matad torrhet, torr och fuktighet, fuktig. T.ex.: Blåbärsskogar upptar fuktiga, mindre dränerade områden Bendr mišk 314. Mossrika skogar upptar svagt dränerade, fuktiga områden samma ställe 315. Ekskogar på gråa lerjordar (<…>) växer på brantare sluttningar med torrare, dränerade och ännu mer kuperade (försämrade) jordar samma ställe 335. Jfr: Lavtallskogar upptar mycket torra sandiga eller steniga, humusfattiga (=humusfria) jordar samma ställe 315. Särskilt vanligt är bevattning i stället för matning, t.ex.: Jordarna i de övre lagren bevattnas rikligt av nederbörden Kel 119. Granskogarna i denna grupp växer på plana, låglänta platser med riklig bevattning av stillastående vatten Bendr mišk 318. Jordarna är näringsrika, humusrika och slamrika, översvämmas ofta om våren, är våta eller fuktiga, men bevattnas av rinnande vatten samma ställe 319. Dalsgranskog (Pic. fontinale) växer i smala bäck- och ådalar, på näringsrikare, humusrika och starkt bevattnade jordar samma ställe 319–320. När jord- och underjordsförhållandena varierar både med avseende på bevattning och luftning och på underjordens näringsinnehåll, märker man att även typerna varierar (i fråga om areal och tid) samma ställe 316. I de två sista meningarna är endast jordens näringshalt förenlig med dess bevattning, inte matning (inte ens med vatten). Jfr eng. subirrigation — rus. подпочвенное орошение: artificial — искусственное och natural — естественное Гидр сл, samt irrigation basin — оросительный бассейн, motsats till drainage basin — водосборный бассейн, водосбор Гидр сл. För övrigt kallas denna bevattning aldrig naturlig, trots att den i grunden är det, och detta ger ingen grund för att kalla den bevattning som används inom markförbättring konstgjord (om detta fel, se s. 47).

Men konstgjord matning är möjlig inom ameliorering: <…> konstgjord matning av akviferer och skydd mot förorening och utarmning M ir G 1979 4 16. Ändå anläggningar för konstgjord vattenmatning Šv 1976 9 9, installerad

alimentation of glacier — 1. питание ледника; 2. нарастание ледника, region of alimentation — область питания, accumulation area — область аккумуляции, область питания (ледника), surplus area — область аккумуляции; область питания (ледника), condition of nourishment — условия питания (ледника), jfr artificial nourishment of shore — искусственное питание берега наносами Гидр сл. På litauiska används endast de juridiska termerna alimentai (lot. alimentum ”föda”), alimentininkas, -ė, alimentinė prievolė, inom medicinen är alimentinis känt: Alimentinė distrofija — sjukdom orsakad av otillräcklig näring. För åtminstone det tidiga stadiet är G. Gelšteins föreslagna term ”Alimentinio išsekimo” mer precis (i själva verket är den första termen pleonastisk: <distrofija gr. dys och trophē ”näring”). Formen alimentarinis TŽ 1969: alimentarinė distrofija TŽ 1969; Andra författare anser att karies uppkommer genom alimentära faktorer M ir G 1976 12 20 är sämre.

³⁸ Förutom vatten (och glaciärer) samt mark är även sanddynernas matning känd T 1976 114 4 (V. Gudelis). Det är också vanligt att mata används metaforiskt, t.ex.: Litteraturen är som en källa, — <…>, — levande, klar och rik så länge den matas och får nytt liv av djupa källor P 1974 7 125. Kanske är det därför poetens skapande är så starkt knutet till folklore, till de outsinliga källor som så länge har närt den litauiska poesin L ir M 1981 3 4. Det förekommer även utan vatten: Än så länge är denna godhet inte banal; den får näring av personlig dramatik L ir M 1980 34 5.

52

ett system för artificiell tillförsel till vattenmagasin T 1979 87 4 är pleonasmer: anordningar, anlagt här, duplicerar semantiken hos ordet artificiell, -t.

Till sist används, vid sidan av eller i stället för naturlig dränering, också det enklaste avrinning. Exempel: <...> jorden är mindre rik på näringsämnen (= innehåller näringsämnen), med långsammare vattenavrinning Bendr mišk 320. Överskottsvatten rinner inte nödvändigtvis enbart av ovan jord. Underjordisk dränering av sjöar förekommer också ofta MG 1977 5 16, jfr. avloppslös sjö Hydrolog 24, 156 och avloppssjö — genomströmningssjö därsammastädes 156.

I populär stil passar förse med vatten och bevattna väl ihop med att dricka och vattna: Jacques-Yves Cousteau undersökte Victoriasjön. <...> härifrån dricker Nilen T 1980 78 3. Alla floder som genom Ukraina rinner ut i Svarta havet — <...> — har dämts upp många gånger och ”vattnar” kanalerna M ir G 1980 9 30.

Hela systemet för tillförsel av vatten till jorden och dränering — naturlig och artificiell — ser ut så här: Vattenbalansens tillflöden eller vattenförsörjningskällor Mel 36. — Jordens fuktförråd fylls ständigt på av naturliga och artificiella vattenförsörjningskällor, vilka delas in i följande typer: 1) atmosfärisk, 2) ytlig, 3) grundvatten eller underjordisk, 4) översvämningsvatten, 5) artificiell bevattning därsammastädes 36–37. — Den atmosfäriska vattenförsörjningskällan verkar överallt, eftersom nederbörd i form av regn eller snö förekommer i alla delar av jordklotet därsammastädes 37. Till den atmosfäriska tillförseln räknas också kondensation i jorden av vattenånga i atmosfären därsammastädes. Nederbörd, särskilt av högre intensitet, hinner inte tränga ned i jorden, bildar ytavrinning och tillför vatten till lägre belägna områden därsammastädes. Grundvatten- eller underjordisk tillförsel <...>.<...> består av vatten som strömmar till under jord från högre belägna platser, S₁, och vatten som tillförs från djupare jordlager, R₁ därsammastädes. Översvämningstillförsel förekommer i floddalar när floden under högvatten svämmar över sina bräddar och översvämmar flodslätten eller dalen. Flodvattnet mättar vanligtvis dalens jord till full vattenhållande kapacitet (alla porer är fyllda med vatten, <...>) därsammastädes 38. Tillförsel genom bevattning därsammastädes (naturligtvis i meliorativ bemärkelse). — Jordens vattenbalansförluster består av fem huvuddelar: 1) total avdunstning, 2) ytavrinning, 3) grundvattenavrinning, 4) vatten som rinner ned i djupare lager; 5) avrinning som samlas upp genom områdets dräneringsåtgärder (floder, kanaler, dräneringsledningar osv.) därsammastädes. Som redan nämnts (se s. 50), kan områdets dräneringsåtgärder vara naturliga (bäckar, floder, sjöar) och artificiella (diken, fåror, dräneringsrör) därsammastädes 39.

På liknande sätt kan också källorna till flodernas vattenförsörjning vara: 1) ytvatten, som rinner över jordytan när det regnar eller snö och glaciärer smälter, och 2) grundvatten Hydrolog 63. Motsvarande typer är regntillförsel, snötillförsel, glaciärtillförsel eller tillförsel från smältvatten från glaciärer samt grundvattentillförsel därsammastädes.

Naturlig dränering (avrinning) och bevattning (tillförsel) kan, som närbesläktade företeelser, övergå i varandra: <...> samma vattenmängd kan för en terrängform

53

vara ytavrinning, och för en annan ytlig tillförsel Mel 39, jfr. drainage system — гидрографическая сеть; дренажная сеть; система орошения Гидр сл.

2. Dräneringsledning och dränering

Även om det finns naturlig dränering, eller naturdränering, finns det dock inga naturliga dräneringsledningar. Frågan om vad en dräneringsledning är handlar därför om följande: vilken slags avvattningskanal är det — vilken som helst eller endast en underjordisk? Låt oss först söka svaret i ordets etymologi och begreppets historia.

Eng. drain betyder inte bara ”dränera (med dräneringsrör)”, utan också ”torrlägga” (jfr myrdikning — torrläggning av en myr AŽŪŽ), ”torka”, ”torka (disk)” (vanligen kärl, jfr drainer — diskställ och naturligtvis avloppskanal), jfr dry ”torka”, ”torka; torrlägga”, ”torka sig”; ”torr, uttorkad”, ”torr”, ”törstig”; ”torka”, ”land”, drought ”torka”, ”(luftens) torrhet, brist på fukt”, droughty ”torr; uttorkad”, ”törstig”, inte bara ”rinna ut, rinna av, flyta samman” (jfr drainless — бессточный Гидр сл, dry ”sina”), ”(sila) igenom, filtreras, silas” (även ”dricka”, dvs. bildligt ”torrlägga, sila, suga upp; dricka upp”), utan också ”tappa av; leda bort; släppa ut; pumpa ut, suga ut”. Därför säger man också helt korrekt på litauiska: anordning som leder bort vatten — dränering Kel 129. Inom vägbyggnad finns det ju ingen egentlig torrläggning; här sänker man bara vattennivån. Å andra sidan torrläggs marken när vattnet leds bort, det vill säga torrläggning av marken är en följd av vattenavledningen. Ibland anges orsak och verkan mycket träffande sida vid sida: <…> för att torrlägga marken används (!) en särskild anordning — dränering. Dräneringens huvuduppgift är att leda bort grundvatten, <…> Kel 127. När vägar byggs anläggs följande slags dräneringar: a) släntdränering för att torrlägga schaktens slänter; <…>; c) dränering <…> för att leda bort vatten som samlas bakom brostöden; <…>; e) dränering av vägbanans underbyggnad för att leda bort vatten under vägbanan Kel 129. Uttrycket dränera vatten, används också direkt, till exempel: Dräneringens längslutning bestäms så att det dränerade vattnet inte sköljer bort jorden Autokel. 108. <…> diket dränerade bort vattnet i alven Armand 20, jfr eng. drain water — ryska дренированная вода Гидр сл. Troligen hänger uttrycket ”dränerande sand” samman med betydelsen ”filtrera”: dränerande sand: Det är mycket viktigt att säkerställa god avrinning av grundvatten och nederbörd från det dränerande sandlagret och skiljeremsan M ir T 1977 7 49—50. På liknande sätt används dränera bildligt i humoristiska texter: Vi utvecklar markavvattningen, <…> Vid bardisken dränerar vi alla konjaken, tills vi blir… torra Valaitis L. Kelmai ir kelmučiai. — V., 1973, p. 41—42.

Eng. drain har också betydelsen ”(dränerings)dike”: agricultural drain — dräneringsdike, dräneringsledning Гидр сл (på andra håll även — dräneringsdike, dräneringsrör). På litauiska betyder drena inte dike, men i vetenskapliga beskrivningar uttrycker man sig på liknande sätt, till exempel: Den enklaste dräneringen är ett öppet dike, <…> Kel 129 (med pleonastisk betoning — öppet dike). Utan tvekan skulle drain ha haft endast denna betydelse (och drena skulle ha fått den, om den hade behövts — vi har ju dike), om inte dräneringen hade utvecklats. Diken slammar igen, och därför började man förstärka dem —

54

att lägga stenar i dem, placera störar, träslanor, ris och risknippen, på litauiska kallade žabynis MelŽ, DŽ, žabinis TŽ 1969, žabynas AŽŪŽ (DŽ – ”risig skog, buskar”), internationellt – fašina³⁹, och eftersom även sådana fyllda diken delar upp fältet och upptar mark började man också fylla dem med jord ovanpå ett dränerande sandskikt⁴⁰. Senare tillkom rör för att förbättra vattenavrinningen, först av trä – plankrör, borrade eller frästa rör, därefter lerrör, sedan betongrör och slutligen gummi (rubber drain – gummidräneringsrör AŽŪŽ) och plast. Då uppstod också behovet i språket att skilja mellan ett avvattningsdike – (open ditch (och to ditch, ’gräva ett dike’ och ’avvattna genom diken’) – och en underjordisk avvattningsledning: drain pipe – дренажная труба, jfr även pipe drainage – трубчатый дренаж (likaså pipeline – трубопровод, piping – 3. трубопровод, såsom water-pipe | water piping, water-line – водопровод) och drainage tube – дренажная труба, jfr också tube drainage – трубчатый дренаж Гидр сл, likaså drainage way | drainageway – дрена och till och med drain canal – дренажный канал; дрена Гидр сл.

I Litauen fick avvattningen sannolikt större omfattning när den dominerande typen av avvattningsledning var underjordisk och rörformig. Därför betyder litauiska drena ”underjordisk kanal (rör) för att leda bort grundvatten eller sänka dess nivå” TŽ 1969. Ibland talar man också mer allmänt om požeminiai takai – drenos Dirv mel 26, men vanligen avses vamzdinė drena Saus 200, MelŽ, ŽŪŽ (jfr drenažo vamzdis MelŽ), vamzdinis drenažas MelŽ, ŽŪŽ, PolŽ eller helt enkelt keraminių (molio) vamzdžių drenažas PolŽ. I takt med att avvattningen och tekniken utvecklades och hänsynen till naturen prioriterades, tillkom även underjordiska avvattningsledningar utan rör. De kallas också drenomis. En sådan är karminė drena – ”en dränerande gång med bestämd diameter, gjord på ett visst djup med en särskild (karmin-)plog,”

³⁹ Fašina < tyska Faschine < latin fascina ”risknippe”, jfr latinets genitiv plural fasces ”knippen av käppar, hopbundna med remmar och med en yxa i mitten – symboler för romerska magistraters ämbete, burna av liktorer som gick framför dem; fascier”. Jfr anatomiskt fascija ”bindvävshinna” [< latin fascia ”bandage” < fasciare ”(för)binda”], botanik fascijacija ”sammanväxning och tillplattning av stam eller grenar”, inom datavetenskap en informationsledsagare och ofta ersättning för informationen fascinacija (< latin fascinatio ”förtjusning, förtrollning, förhäxning, besvärjelse”; inom medicinen fascinacija – fullständig dvala (hypnos)” MedicŽ) och dess motsats kontrfascinacija Šreideris J. Ženklų sistemų logika (Semiotikos elementai). – V., 1976, p. 71; fašizmas (< italienska fascismo < fascio ”förbund” < ”knippe”). På engelska används, utöver fascine, även fagot Гидр сл, som oftare betyder ”risknippe som bränsle” (< italienska fagotto ”knippe”, jfr fagotas ”träblåsinstrument med dubbelt rörblad”), kidding Гидр сл, bavin (bavin drainage – faschindränering AŽŪŽ)

⁴⁰ Självklart har varje slags dränering vissa fördelar och används på olika sätt, utan att man överger äldre typer. Exempel: Brända lerrör används för dränering av mineraljordar och torvjordar Mel 52. Faschiner eller löst ris används främst för dränering av torvmarker Mel 53. Stendränering <...>. <...>. <...>, <...> är frostbeständig och växer inte igen av rötter, och lämpar sig därför väl för avvattning av trädgårdar, parker och källrika platser Mel 54. Även krukväxtodling dräneras på ett annat sätt, till exempel: I krukans botten anläggs dränering av träkolsbitar A b r a m o v a E. Kaktusai mėgėjo kolekcijoje. – V., 1973, p. 18. Dräneringshålen i fatet täpps till med skärvor, träkolsbitar läggs ovanpå dem och därefter ytterligare krossade skärvor; sedan fylls den förberedda jorden på ovanifrån ibid., p. 23. <...> dränering av otätad jord Gėlių auginimo vadovas. – V., 1971, p. 170.

55

liknar den som grävs av en mullvad” MelŽ (även PolŽ och ŽUŽ; ŽUŽ har också kurminis kanalas) och kurminis drenažas MelŽ, Saus 234, 239, jfr lettiska kurmju drena och kurmjaltu drenāža Lauk teh vārd, engelska mole drain — ryska кротовая дрена, кротовина (och molehill — кротовина, mole — 3. кротовина, inte crotovine — кротовина) Гидр сл, ryska кротовой дренаж MelŽ. Urvelis används inte bara för att beteckna kurminei drenai, utan ibland också som dess synonym, exempelvis: kurminės drenos (urveliai) Saus 200, Dirv mel 34. I Dirv mel 34 sägs också att de rausiamos (”grävs fram”), även om det strax därpå står: Kurmini plog <…> gör en gång. En mullvadsplog är ”ett redskap för att lägga mullvadsdräneringar” (! – J. K.) MelŽ (märkligt är också kurminis ėjimas och dess förklaring — ”en särskild (mullvads-)plogs passage över det område som ska dräneras; <…>”) kallas också drenažinis plūgas ”plog för att anlägga mullvadsdränering” MelŽ samt kurminio drenažo plūgas. Till den monteras dreneris – ”arbetsorgan på en mullvadsdräneringsplog som gör gångar i jorden för vattenavrinning” MelŽ. På litauiska kallas dreneris kurmint uvas, exempelvis: Mullvadsläggaren (dreneris) är monterad på plogen Pav saus 51. Mullvadsläggaren är fäst vid den andra kroppen på en femskärig plog Mel 79. En gång som gjorts med mullvadsläggaren Mel 53. Den fästs vid kurminio peilio ”bladet på mullvadsdräneringsplogen, avsett att skapa dräneringen på önskat djup” MelŽ. En typ av mullvadsdränering är plogskiktsdränering: En grund mullvadsdränering, som används inte som en hydromeliorativ åtgärd utan som en agromeliorativ åtgärd, kallas plogskiktsdränering PPMel 111. Det finns också kurminis raižymas (kurminimas) – ”systematisk anläggning av konstgjorda gångar med bestämd diameter i skiktet under plogskiktet” (! — J. K.) MelŽ (ryska кротова́ние — engelska moling Гидр сл), utförd med ett redskap kallat kurminis raižytuvas (kurmint uvas) – ”verktyg för mullvadsräffling av jord” MelŽ (ryska кротователь, машина для кротового дренажа — engelska moling machine Гидр сл). Även om det här handlar om att göra gångar, jfr också kurminis urvelis ”gång gjord med en mullvadsräfflare (mullvadsläggare)” MelŽ (ryska кротовина, som för övrigt också betyder kurmiarausis, ’mullvadshög’), men betydelsen hos orden raižymas, raižytuvas liksom förklaringen av raižytuvo ”щелеватель — räfflingsverktyg, räfflare; jfr mullvadsräfflare” MelŽ ger anledning att tro att det så kallade kurminimas ligger nära eller rentav är identiskt med termen plyšinė drena — щелевая дрена ”en springa i jordmånen (marken) för avvattningsändamål” MelŽ och plyšinis drenažas Saus 237, anlagd med en skiv- eller skruvmaskin⁴¹.

⁴¹ Allt detta bör beaktas när man slutgiltigt tar ställning till A. Kučinskaitės intressanta och fyndiga förslag att ersätta kurminimą, kurmintuvą med urvinimu, urvintuvu (se not 24). Ett sådant byte försvåras också av terminologins motivering: dess internationella prägel och en viss livfullhet och folklig, associativ tydlighet, liksom dess emotionella och expressiva karaktär, som alls inte är främmande för terminologin, eller snarare nomenklaturen (om detta, se П. Пороховава В. Н. Актуальные проблемы современной русской лексикологии. — М., 1973, с. 48; Арзуманян Э. Р. О некоторых закономерностях в подборе эквивалентов к терминам, образованным лексико-семантическим способом. — В кн.: Русский язык. Вопросы теории и методики. Ереван, 1976, с. 135—136. Åtminstone kurmine drena, kurminis drenažas, för att inte tala om kurminį plūgą ir peilį, verkar till och med mer precisa än urvinis, -ė. Till dem passar kurminis urvelis väl. Därför bör även om man antar urvinimą och urvintuvą dessa bestämmas med attributet kurminis.

56

På ryska finns безтрубный дренаж Slow tech, men en sådan term kan beteckna såväl det övergripande begreppet för mullvads- och slitsdränering som dränering med sten, störar, ribbor, ris eller fasciner, eller båda dessa grupper tillsammans.

Det finns också kombinerad dränering – комбинированный дренаж – ”rördränering i kombination med mullvadsdränering eller mullvadsplöjning” Melž (se även Mel 54–55, Saus 239). Den ryska termen комбинированный дренаж förklaras i Slow tech som en kombination av underjordisk och vertikal dränering.

En mullvadsplog, eller en mullvadsplog för gångbildning, används också för att anlägga dränering av plaströr: Plaströrsdränering kan anläggas med eller utan schakt. <…> Vid schaktfri (=schaktlös) metod dras rören in i en gång som gjorts med en mullvadsplog Mel 53. För övrigt räknas även anläggning av mullvadsdränering till de schaktfria metoderna⁴².

En maskin för att lägga dräneringsrör (eller en universalmaskin för att lägga dräneringsrör och anlägga mullvadsdränering) kallas på ryska дренажер Slow tech, дреноукладчик – på lettiska drenu licējs Lauk teh vārd. På litauiska skulle det heta drenuotuvas, drenų klotuvas.

Det litauiska ordet drenos har alltså helt nyligen fått en utvidgad betydelse. Det motsvarar betydelsen av ryska дрена – ”подземный искусств. водоток (труба, скважина, полость) <…>” Политех сл, ”подземный искусств. водоток (труба, полость)” БСЭ, VIII 496, även om det anges att det inte bara finns трубчатые och полостные (кротовые, щелевые) дрены, utan även с заполнителями (гравийные, фашинные) där. Här närmar man sig alltså redan betydelsen av engelska drain, som är ännu bredare – den omfattar inte bara ”dike” utan också ”avloppsrör” (jfr drain – ”channel carrying off liquid, artificial conduit for water, sewage, etc. <…>” The Concise Oxford Dictionary … by E. McIntosh), jfr engelska drainage ”avlopp”, även om det också finns canalisation ”avlopp” (liksom ”kanalisering – utläggning av distributionsnät för gas och elkablar”) och ”anläggning av kanaler” samt ”kanalsystem”.

3. Dränering och avvattning

När betydelsen av dräneringsrörsordet snävades in eller vidgades förändrades följaktligen också betydelseomfånget hos litauiska drena, ryska дрена, medan engelska drain förblev en konstant och innehållsrik term. Detsamma kan sägas om dränering. Så här återspeglas utvecklingen av dessa begrepp (och termens betydelse) i ett ryskt uppslagsverk. Дренаж – 1) осушение, 2) система канав и труб, проложенных для осушки грунтов и почв, 3) в технической литературе – способ осушения путем прокладки на нек-рой глубине под поверхностью земли системы гончарных, деревянных и др. труб <…> или устройство траншей, заполняемых водопроницаемым материалом (камень, хворост) Энц сельхоз сл; – ”сеть подземных труб (дрен)”, även om ”дренажная сеть может включать в себя и открытые каналы” БСЭ, XV. Tjugo år senare beskrivs дренаж сельскохозяйственных земель i БСЭ, VIII som ”спо-

⁴² Det står att: <…> det dränerade området täcks inte helt av dräneringsnätet; rören läggs endast på de mest nödvändiga platserna (i sänkor i markytan) Mel 56. Man bör inte tro att det här handlar om någon slags ytlig dränering – det är bara en enkel sak som ”täckning” som uttrycks med det lärda ordet ”nät”.

57

egen markdränering med hjälp av underjordiska konstgjorda vattenlopp — ”drän”, och klassificeras därför också som underjordisk; man skriver särskilt att ”utomlands (USA, Storbritannien) avses med D. varje slag av dränering”.

I engelskan har drainage (liksom drain) inte förändrats i betydelse i takt med begreppets utveckling. Det säger sig självt att det inte heller kunde vara annorlunda, eftersom drainage — det är dränering. Begreppets utveckling och system återspeglas i systemet av arttermer, bildade med bestämmande determinanter: open (cut) drain — öppet drän och blind drain — täckt drän Гидр сл, open (cut) drainage — öppen dränering och blind drainage — 1. täckt dränering (2. dränering utan avlopp) / closed drainage — täckt dränering / covered drainage — täckt dränering (≠ indirect drainage — dold dränering) Гидр сл, ytavvattning AŽŪŽ och underjordisk dränering — täckt dränering [jfr. underbevattning / subirrigation — underjordisk bevattning, subterranean irrigation — underjordisk bevattning, jfr. broad irrigation — ytbevattning (ir surface irrigation — bevattning med ytvatten AŽŪŽ) / subdrain — täckt dränering (och underjordisk dränering AŽŪŽ) / underdrainage — täckt dränering (och sluten dränering AŽŪŽ), intern markdränering — dränering i marken Гидр сл⁴³.

Som vi ser är engelska drainage i översättningsordböcker överallt återgivet som дренаж (även öppen), dränering (även ytlig). Naturligtvis är detta bara generösa författares översättningar, ordboksord, inte levande termer, liksom PolŽ:s ytlig dränering och översättningen av ditch — 2) dränera marken med öppna diken, och Armand 50: det är särskilt viktigt att övergå från öppen dränering till täckt. I engelskan finns endast drainage, medan det på litauiska motsvaras av två termer: dränering och avvattning: Överskottsfukt från områden som ska avvattnas kan avlägsnas genom att dränera dem eller leda bort vattnet via diken och fåror (ytavvattning) Pav saus 6. Dränering är enbart avvattning med dränering, medan dränering är en metod för avvattning där överskottsfukt avlägsnas genom (täckta) vattenlopp (t.ex. rör) MelŽ. Ur etymologisk synvinkel är den första definitionen pleonastisk (en dold tautologi), liktydig med avvattning genom avvattning, medan den andra är alltför snäv och motsvarar endast begreppet täckt dränering. Om detta sägs i MelŽ: ”ibland används ordet så i allmänhet om dränering”. Och öppen dränering förklaras i MelŽ som 1. ”dränering vars dike fylls ända upp till markytan med ett vattengenomsläppligt material (t.ex. makadam)”; 2. ”ibland (sällan) används ordet så om avvattning”

⁴³ När man återigen stöter på den mycket vanliga polyonymi och polysemi som kännetecknar engelsk hydrologisk terminologi (se även not 5, 19, 37), bör man göra ett förbehåll. Även om detta inte betraktas som något fullkomligt, är det inte heller en exceptionell (möjligen bara vanligare) brist i engelsk terminologi. Sådana avvikelser är helt regelbundna. ”En ’idealisk’ term bör vara entydig, men i praktiken förekommer ganska ofta polysemi inom ett och samma terminologiska system, homonymi mellan terminologiska system, synonymi som inte alltid kan reduceras till dubletter, emotionellt expressiv markering <...>”, säger E. Arzumajanas (Арзуманян Э. Р. Min. veik., p. 135). I. Volnina säger rakt ut: ”En av de vetenskapliga terminologiernas särdrag är polysemi” (Волнина И. В. О специфике научного стиля. — В кн.: Язык и стиль научной литературы. Теоретические и прикладные проблемы. М., 1977, с. 26), även om hon medger att man i texten strävar efter monossemantism (ibid., p. 32).

58

diken”. I själva verket är den första betydelsen dock inte helt exakt (= dränering | avvattning med öppet fyllnadsmaterial); dessutom är den inte längre aktuell, utan endast historisk. I den andra betydelsen används vanligtvis inte öppen dränering, utan (ytavvattning (genom diken)). Öppen och ytlig dränering är, som redan nämnts, inga levande termer. På litauiska används inte dränerings synonym täckt dränering, utan täckt avvattning genom dränering, segta nosusinšana Lauk teh vārds.

Termer för underordnade begrepp (hyponymer) (slutet) dränering och avvattning (genom diken) (man skiljer mellan ytavvattning ”avlägsnande av vatten som finns på markytan” och bottenavvattning ”avvattning av torvmark genom hela torvlagrets tjocklek” MelŽ) har den överordnade benämningen (hyperonymen) avvattning: Avvattningssystem kan vara öppna, slutna och blandade⁴⁴ Mel 50, jfr öppet avvattningsnät — system av öppna avvattningsdiken MelŽ, slutet avvattningsnät — dräneringssystem⁴⁵ MelŽ, eller slutet (täckt) avvattningsnät — dränering Saus 170. Logiskt sett borde vattenförande led i varje avvattningssystem vara en avvattningsledning, men i praktiken består det öppna systemet — avvattning genom diken — av diken, medan det slutna systemet — dräneringen — består av dräneringsrör, och den överordnade termen avvattningsledning används emellanåt endast som beskrivning: Vid dikningsavvattning är avvattningsledningarna öppna diken, medan de i dräneringssystemet är slutna (dräneringsrör) Dirv mel 18 (stil och logik kommenteras inte …) eller som systematisk term i ordböcker: öppen avvattningsledning ”avvattningsledning dike” och sluten avvattningsledning ”avvattningsledning dräneringsrör”, samt dräneringsledning | dräneringsrör MelŽ eller öppen avvattningsledning och dräneringsledning ŽŪŽ. I praktiken används avvattningsledning oftast om den lägsta komponenten i avvattningsnätets hierarki. En högre nivå är uppsamlingsledning, och i dräneringsnätet används dränerings- förleden i den internationella termen kollektor, även om MelŽ försöker ge uppsamlingsledning en systematisk betydelse som överordnad term: vattenuppsamlare ”dike eller dräneringsrör som samlar upp vatten från avvattningsledningarna”; uppsamlingsdike och dräneringskollektor se dräneringsuppsamlare | dräneringsrörsuppsamlare. Benämningarna för nätets högsta komponent skiljer sig också åt — avledare och avloppskanal | avledningskanal || underjordisk uppsamlingskanal, liksom de icke-hierarkiska benämningarna — fångare och uppsamlande dräneringsledning.

Ordens etymologi och begreppens utveckling visar alltså tydligast hur detta trassel uppstod. Den ursprungliga betydelsen av engelska drainage är ”avvattning”, medan drain betyder ”avvattningens vattenlopp”. Men ”dike” (drain, dike) > ”dike med fyllnadsmaterial” (drain) > ”täckt dike med fyllnadsmaterial” (drain) > ”täckt dike med rör” och ”smågång” (drain, drän), medan ”avvattning” (drainage, avvattning) > ”täckt avvattning” (drainage, dränering). Det litauiska, liksom det ryska, terminologiska systemet är alltså komplicerat och tudelat — det omfattar dike och drän, avvattning och dränering, och därtill en kombination av desynonymiserade synonymer — pleonasm (dold eller etymologisk tautologi) avvattning genom dränering. Man bör anta att detta är ett allmänt drag hos lånande-

⁴⁴ Utöver den tidigare nämnda kombinerade dräneringen finns några särskilda metoder inom väg- och järnvägsbyggnad: dränering under vägens sidodiken Kel 129, 132, dränering under dike Geležkel 28 (på ryska finns inte bara подкюветный дренаж, utan även прикюветный дренаж Slow tech).

⁴⁵ Men själva dräneringen är systematisk och icke-systematisk MelŽ, så det skulle alltså också kunna finnas ett system för icke-systematisk dränering.

59

en egenskap hos de låntagande språkens lexikala och semantiska struktur, som skiljer dem från de språk som lånar.

En komplikation föder en komplikation. Den borde helt enkelt kallas paradoxal – drenažo betydelse blir snävare, medan drenos betydelse blir vidare: ”avvattningsvattenledning” > ”meliorationsvattenledning”. Onaturliga, konstlade antonymiska förbindelser uppstår, så kallade oxymoroner, eller en motsättning mellan bestämning och huvudord (lat. contradictio in adiecto): bevattnings-drena MelŽ, ŽŪŽ, bevattningsdrena PolŽ. Dessutom vidgas omfånget för det betydelsemässigt snäva drenažo – termer som dräneringsbevattning ŽŪŽ och bevattningsbaserad reglering av dräneringsslussar Saus 264 dyker upp (semantiskt är detta en annan typ än ventilerande dränering MelŽ). Etimologiskt sett skulle resultatet bli bevattnings-avvattnare, avvattnad bevattning. Detta är oxymoroner som uppstått spontant och naturligt, inte sådana medvetna poetiska uttryck med djupt innehåll som ljudande tystnad, bitter glädje, söt smärta eller de fyndiga paradoxer som talande tystnad, offentlig hemlighet⁴⁶.

Det är alltid svårare att benämna lånade företeelser än inhemska. Namngivningen av övergångsfenomen är ännu mer komplicerad. Så länge alla butiker betjänade kunder kallade vi dem bara parduotuvėmis, krautuvėmis; när försäljningsformen började förändras uppstod savitarnos parduotuvė (men vi hittade inte på aptarnaujamosios parduotuvės, trots att formen fortfarande existerar). Så länge man överallt sålde varor från hyllor var det helt enkelt prekyba; när vi började handla även från lådor uppstod konteinerinė prekyba (fast vi inte skapade någon antonym, lentyninė prekyba). Men när dessa nyheter väl har slagit igenom överallt kommer savitarnos parduotuvė och konteinerinė prekyba att förlora sin betydelse – det blir åter (om bara vår språkkänsla inte avtrubbas) helt enkelt parduotuvė och prekyba. Så är det också med avvattningen. Först när dikena försvinner – och de kommer verkligen att försvinna⁴⁷ – blir frågan inte längre hur sausinimo och drenažo ska skiljas åt, utan

⁴⁶ De nämnda oxymoroniska termerna är desto farligare eftersom de sprids – och utan tvivel kommer att etableras – sausinimo-drėkinimo sistemos Saus 266, det vill säga system för reglering av fukt åt båda hållen (inte dubbel, som i Armand 59, T 1978 70 1). Redan nu är ett av bevattningssystemets element avvattningsnätet – det vill säga diken eller dränering, vars uppgift är att leda bort överskottsvatten från det bevattnade området efter bevattning eller under regn Mel 141. Här är Bevattningsanordningarna är anslutna till drena Mel 165. Sämre är: Underbevattning <…> med mullvadsdräner Mel 164. Det billigaste materialet för bevattningsanordningar är vanliga dräneringsrör med diametern 5 eller 7,5 cm Drėk 148. Fullständigt nonsens är: <…> under regniga dagar ersätter bevattningsanordningarna avfuktarna Drėk 148 (= bevattningsanordningarna fungerar som avfuktare). Här framträder den subtila fördelen hos engelska pipe, tube jämfört med drain, drena.

⁴⁷ Det är beklagligt att den påbörjade ersättningen av diken med underjordiska vattenledningar har fått ett oprecist namn. Exempel: <…> dikena blev ett allvarligt hinder. <…> skötseln av dikena blev ett slags börda: <…> Därför uppstod idén att <…> anlägga slutna kanaler T 1976 267 2. Vanligen kanaliserar meliorationsarbetarna dikena där. Vår arbetsgrupp kanaliserar också diken genom att anlägga samlingsledningar med stor diameter T 1976 268 2. Men här handlar det inte om att förvandla ett dike till en kanal (och om det vore en kanal, skulle vi då förvandla kanalen till en kanal?!), det vill säga om att ändra vattenledningens storlek, utan om att ändra dess tvärsnittsform – att göra en öppen ledning sluten. Kanalizuoti betyder dessutom ”anlägga avlopp”, medan det här tycks handla om drenizaciją. Mycket märklig och helt odisciplinerad är också denna formulering: Grioviai – po žeme (rubrik på en nyhet) T 1977 239 1. <…> man har börjat kanalisera öppna meliorationsdiken. Meliorationsarbetarna i Raseiniai har här ”gömt” nästan fem kilometer diken under jord där. Nu gömmer vi varje år hundra kilometer diken under jord Šv 1978 6 5. Man försöker också använda ordet užversti för detta, till exempel: <…> vi planerar att täcka över alla

60

frågan om deras synonymi och eventuella konkurrens (när griovio, drena inte längre finns inom meliorationen kan drenažo ställning stärkas).

Den som fallit i en pöl kommer inte upp torr. Men man måste få upp den och också dränera pölen, utan att vänta tills dikena försvinner och avvattningssystemet förslits. Naturligtvis är detta i första hand en fråga för specialister, inte språkvetare. De motsägelser och paradoxer som har lyfts fram kan övervinnas på två sätt. Ett radikalt, men sannolikt orealistiskt sätt vore att avskaffa dem — att använda drenažą och sausinimą som synonymer. Då skulle oppositionen mellan de specifika termerna vara systematisk: sluten — öppen — blandad dränering | avvattning, liksom avvattningssystem skulle passa ihop med bevattningssystem — underbevattning MelŽ | underbevattning PolŽ — ytbevattning MelŽ, PolŽ samt täckt, se sluten bevattningssystem — öppet bevattningssystem MelŽ. I vardagligt språk skulle man också kunna säga röravvattning (med rör) och dikesavvattning (med diken). Efter en sådan lösning skulle man, vid sidan av drenos, också behöva en avvattnare. Ett bättre sätt att övervinna motsägelserna är att känna till dem och grundligt förstå deras uppkomsthistoria och orsaker. Det kan hjälpa oss att hantera saken klokt – kanske avstå från de nämnda oxymoroniska termerna, vara vaksamma på andra stilistiska egenheter och framför allt undvika liknande brister i framtiden.

4. Icke-meliorativ drenažas

Eftersom den etymologiska betydelsen av drenažo är ”avledning”, sträcker sig termens semantik och användningsområde utanför meliorationens gränser. Drenažas är inte bara avledning eller avrinning av vatten, och inte heller endast av vätskor.

Inom geologin används dränering av en fyndighet om ”processen då olja strömmar från fyndigheten in i borrhålet som öppnat den” TŽ 1969. Inom maskintekniken kallas ångledningars dehydrering för dränering (дренирование паропровода Slow tech). Erosionscykel heter i engelsk terminologi inte bara erosion cycle utan också drainage cycle Гидр сл. Inom kemin är drenažas ”katodiskt korrosionsskydd för underjordiska anläggningar” ChŽ.

Drenažas (och drenas MediČ) används i stor utsträckning inom medicinen (lat. umoris deductio: sårdränering, lungdränering, aktiv dränering, sifondränering (för behandling av pleurit). På tyska heter det här inte längre Entwässerung (”avvattning”, ”avlopp”, ”dehydrering”) utan Drainage (Dränage).

öppna dikningsdiken MG 1976 10 6. Detta är dock mycket inexakt — det betyder ju något helt annat än en igenfylld dräneringsgrav Hidrogeol 269 (jfr även fyllnadsmaterial för dräneringsgravar, bulldozerskopa T 1976 76 1). Man skriver också jämna ut kanalen | fylla igen | fylla över, t.ex.: För närvarande, <…>, jämnas dikningskanaler ut och ersätts (= omvandlas) till slutna rörledningar med stor diameter, <…>. För att undvika att erosionsprocesserna intensifieras på platser där kanaler fyllts igen har LHMMTI utarbetat lämpliga åtgärder MG 1974 4 11. <…> kanaler fylls igen och underjordiska vattenledningar anläggs i deras ställe T 1980 43 4. Mycket inexakt: tvärtom läggs först en rörledning i kanalen, och sedan täcks den över och jämnas till. Och det är ingen avloppsledning: här blir kanalerna underjordiska rörledningar, inte kanaler. Mer precist är: fylla igen efter att betongrör lagts Šv 1978 6 5 eller ersätta diken med rör M ir G 1978 9 14. Utöver den nämnda dikes- (och kanal-)dräneringen skulle även dikesvattenledning kunna passa, jfr: täckt se sluten bevattningsanläggning — bevattningsanläggning där vattnet leds till och fördelas över bevattningsområdet genom täckta vattenvägar (t.ex. rör) MelŽ, och dikesgrävare.

61

Det finns också gasdränering. Inom gruvdriften innebär det avlägsnande av metan, demetanisering (дренаж метана Slow tech), inom flyget i allmänhet avluftning (дренаж Slow tech).

Längst från den ursprungliga betydelsen används drenažas inom elektrotekniken, exempelvis: current drainage – 2. потребление тока; 3. отдача тока; 4. утечка тока Мельникова М. М., Смирнов И. П. Англо-русский словарь по электрохимии и коррозии. М., 1976; drain – 2. эксплуатационный ток разряда, режим разряда (гальванического элемента); 3. потребление тока också där samt elektri- cheскый дренаж – дренаж электрических подземных устройств Slow tech, avledande till muntlig källa – odprowadzanie prądu, drenowanie prądu Slow tech.

Eng. drain har också betydelsen ”(landets tillgångar; medel; krafter) förbrukning; (hälsans) försvagning” [i motsats till fr. drainer – ”samla, lägga beslag på (kapital)”] och uttrycket brain drain – hjärnflykt (jfr beträffande denna betydelse: Utvandringen från Litauen – emigrationen – dränerade bort en hel fjärdedel av det friska, unga blodet). Lit. drenuoti används metaforiskt mycket nyligen och sparsamt, exempelvis: Någon har sagt att ambition dränerar alla andra känslor, liksom alkohol – B-vitaminkomplexet ur kroppen L ir M 1975 9 9.

Redan 1932 skrev medlemmarna i Prags lingvistiska cirkel, som lade den språkvetenskapliga kulturens fasta teoretiska grund, B. Havránek och V. Mathesius i alla sina meningsfränders namn: ”Språkvetenskaplig teori stöder på ett mycket verksamt sätt skapandet av terminologi, och detta arbete är oändligt”⁴⁸. Teorin är särskilt viktig för studiet av termers semantik. I den strukturella lingvistikens inledande skede, då både metoden höll på att utvecklas och den prövades på exempel från de enklaste strukturerna (fonologin), blev det varken tid eller krafter över för semantiken; ofta förringades dess roll avsiktligt eller ignorerades rentav (till exempel inom amerikansk deskriptivism). Under de senaste åren har läget förbättrats. Redan 1963 angav V. Ivanov i artikeln ”Några problem inom den moderna språkvetenskapen” beskrivningen av betydelse som den femte av sju punkter. Studiet av betydelse förs allt mer enträget fram till positionen som språkvetenskapens huvudsakliga analysuppgift. Även den allmänna (filosofiska) och logiska semantikens sökande torde ha bidragit till detta. Det går inte längre att leka kurragömma med betydelsen och undersöka språkstrukturer utan hänsyn till semantiska problem, säger R. Jakobson i artikeln ”Verbal (språklig) kommunikation” (1972). En livskraftig teori om den semantiska strukturen är nödvändig för en allmän språkvetenskaplig teori, hävdar V. Čef i boken ”Betydelse och språkets struktur” (på ryska 1975). Betydelseproblemet är numera ett allmänvetenskapligt problem, anser V. Koduchov. V. Mažiulis, deltagare i den tolfte internationella lingvistkongressen, menar att det mest aktuella problemet vid kongressen var semantiken. Men Dž. Lajenz är inte ensam om uppfattningen att ingen hittills har lagt fram någon tillfredsställande och rimlig semantisk teori. Semantikforskningen kännetecknas av en mångfald metoder. Även strukturell semantik växer nu fram. Komponentanalys tillämpas till och med inom etymologin. Man försöker ge en strukturell grund åt den sedan länge etablerade fältteorin. I allmänhet blir ett semasiologiskt snarare än ett onomasiologiskt synsätt på språket (och särskilt lexikonet) alltmer dominerande. Det stöds också av den sedan länge påbörjade och gradvis utvidgade

⁴⁸ Allgemeine Grundsätze der Sprachkultur. – In: Grundlagen der Sprachkultur. Beiträge der Prager Linguistik zur Sprachtheorie und Sprachpflege. Berlin, 1976, Tl. 1, S. 84.

62

teori och praktik inom den ideografiska (semantiska) lexikografin. Semantikens renässans förstärks också av den lingvistiska typologins återkomst (uppenbarligen även den stimulerad av den strukturella språkvetenskapens framsteg). I takt med att intresset för nominering (benämning), dess motivation (grund och mening för benämningen samt omtolkning), ordets inre form och förhållandet mellan realia och ord har ökat markant, behandlas dessa frågor på bredare och mer allmän grund: man undersöker motivationen hos lexikala och semantiska grupperingar (inom ett språk eller flera, till och med närbesläktade och obesläktade språk) och söker efter deras typologi — universella drag, analogier och särdrag. Dessa frågor är inte bara teoretiskt livsviktiga och aktuella för terminologin, som en del av lexikologin och en av de viktigaste faktorerna som formar språkets framtid. I fruktbara, särskilt omfattande studier av folklig terminologi (på ryska, lettiska och litauiska), vilka kvalitetsmässigt klart överträffar forskningen om vetenskaplig och teknisk terminologi, används kritiskt värderade erfarenheter från ord- och sakskolan (Wörter und Sachen) (H. Schuchardt, R. Meringer m.fl.), som skapade en syntetisk metod — inte en jämförande utan en korsvis tolkning av språk- och etnografiska, historiska och arkeologiska fakta; som bedriver parallell etymologisk forskning (i den traditionella, klassiska betydelsen av rekonstruktion av roten eller etymonet) och historisk-kulturell forskning; som förbinder ordets historia med ordets geografi (jämförelse av isopragmer med isoglosser); och som utvecklat två onomasiologiska operationer — undersökning av ordskapandet (sökandet efter orsakerna till att ett föremål benämns) och ordbruket (uppföljning av ordets fortsatta semantiska öde).⁴⁹. Visserligen utgör de så kallade denotativa (onomasiologiska) orden, som betecknar föremål, lexikonets marginalia, dess mest föränderliga del (relikter, arkaismer, etnografismer, historicismer, dialektismer, neologismer); mer lovande och fruktbara är numera studier av designativt (semasiologiskt) lexikon, av långlivade, mångtydiga och universella nyckelord för kulturen (Schlüsselwörter, ключевые слова) (E. Benveniste, R. Budagov)⁵⁰. Nomenklaturen utgör dock en stor del av terminologin, och dess forskningsmetodik och teori är en angelägen uppgift.

Att klarlägga termers betydelser och innebörder, deras nyanser och förändringar är mycket komplicerat, men nödvändigt. Det är synnerligen angeläget i praktiken. För ett halvsekel sedan skrev A. Peshkovskij: ”Jag ber er tänka på hur mycket tid som i våra diskussioner går åt till att verkligen klarlägga sanningen och hur mycket till att reda ut språkliga missförstånd och komma överens om vad orden betyder <…> — och läsaren håller med mig om att svårigheter att förstå är en ofrånkomlig följeslagare till ett kultiverat litterärt språkbruk… Vildar bara ”pratar”, medan vi alltid vill säga något. Var och en förstår helt och hållet endast sitt eget språk.” Därav uppstod hela filologin. Danielius Kleinas, författaren till den första litauiska grammatiken, gjorde för mer än tre sekler sedan den insiktsfulla iakttagelsen: ”Just det,

⁴⁹ Гавдис В. П. К вопросу места и значимости направления „Слова и вещи“ в истории лингвистики. — В кн.: Романское и германское языкознание. — Минск, 1977, вып. 7, с. 105—106, 108—109,

⁵⁰ Tredje generationens (franska) strukturalism (C. Lévi-Strauss, R. Barthes, J. Lacan, M. Foucault) går ännu längre — i sin vetenskapsmetodologi lägger den på ordet tre funktioner: kunskapsobjekt, grund för kunskap (metod) och kunskapsmedel (se Автономова А. С. Философские проблемы структурного анализа в гуманитарных науках. — М., 1977, с. 243. Detta är lingvocentrism, en övervärdering av språkets roll som ”tankens omedelbara verklighet” (K. Marx), ”teckenfetischism” och en absolutisering av kulturens språkligt-symboliska aspekt (se samma verk, s. 251—252).

63

det krävs att förståelsen av orden och deras eleganta sammanfogning kommer före kunskapen om och användningen av tingen. Och i samma mån som man misstar sig om orden går också själva saken förlorad; <…>. Vi måste komma överens om orden i förväg, och då blir den fortsatta färden över detta hav ännu lättare och lyckligare, utan att stöta mot klippor och utan risk för skeppsbrott.”

Här har man försökt precisera en liten del av den färdens kurs. Den är mer komplicerad än den först verkade. ”Varje vetenskapsområdes terminologi kännetecknas av en grundläggande motsättning – motsättningen mellan terminologins systematiska karaktär och dess historiska framväxt. Termsystemet återspeglar vetenskapens begreppssystem. Det är just detta som gör terminologin systematisk. Men vetenskapens utveckling och nya upptäckter förändrar det gamla begreppssystemet; vetenskapliga begrepp får nya relationer. Begreppens omfattning och karaktär förändras, medan orden som beteckningar förblir oförändrade en tid. Detta tvingar det gamla termsystemet att förändras och leder till en diskrepans mellan gamla och nya termer”⁵¹. Detta framgår också av artikelns komposition. Sakliga samband upprepas avsiktligt på vissa ställen, medan de på andra, trots stora ansträngningar, förblivit svaga och utdragna, även om de i grunden är verkliga. Här är det omöjligt att åstadkomma en linjär komposition; den påminner snarare om ett hydrografiskt nät med vindlande strömmar, bäckar och forsar. Terminologins brister kan förefalla något överdrivna. Men avsikten var bara att framhäva dem och göra dem lättare att förstå, inte att förstora dem. Det verkar vara enda sättet att försöka rätta till och förbättra den.

Analysen av utvecklingen hos de grundläggande termernas system inom markförbättring (intern, intralingvistisk och internationell, interlingvistisk) gör det också möjligt att dra en mer allmän slutsats inom terminologiteorin: terminologin är visserligen en specifik gren av lexikologin och föremål för särskild reglering, men den lyder ändå under semantikens allmänna lagar och undgår inte polysemi, synonymi, pleonasmer, oxymoroner och andra verkliga eller skenbara brister.

Korta slutsatser

1. Markförbättring är ett internationellt ord, men i vissa språk används andra internationalismer med den gängse betydelsen ”grundläggande förbättring av marken” (fr. bonification, amélioration…), deras översättningslån (eng. betterment) eller helt andra termer (eng. reclamation, improvement…). Alla dessa är också flertydiga. Till detta öppna termsystem tillkommer nya medlemmar: ett tredje ord från det latinska suppletiva adjektivet bonus, melior, optimus – optimisering och antonymerna försämring och pejorisering.

2. Markförbättring är en universell term som används även inom många andra områden – språkvetenskap, filosofi, fiskodling, skogsbruk, klimatologi och ekologi.

3. Begreppet och termen jordbruksmarkförbättring har ett omfattande innehåll. Även vissa av dess komponenter används med attributet markförbättrande – plöjning, gödsling. De huvudsakliga typerna av markförbättring är dränering (och dräneringssystem) samt bevattning | irrigation.

4. Dikningens olika typer betecknas i onödan med plural (dessutom inkonsekvent).

⁵¹ Ицкович В. А. О словаре новой лингвистической терминологии. — В кн.: Лингвистическая терминология и прикладная топономастика. М., 1964, с. 33.

64

5. Melioration har också den litauiska motsvarigheten *gerinimas* (förbättring), men den är inte helt adekvat, terminologisk eller livskraftig.

6. Melioracijos och användningen av dess hyponymer sausinimas, drėkinimas har funktionella brister (pleonasmer, användning av hyperonymer i stället för hyponymer). Ju mer universell och obestämd en term är, desto mer aktuell och vanlig är den, och desto fler användningsfel förekommer.

7. Drenažo och sausinimo är inte åtskilda av någon inneboende skillnad, utan bara av historisk utveckling och traditionellt bruk.

8. Drenažas (drenavimas) är artificiell och naturlig, eller naturgiven (samt drenavimasis, nutekėjimas, taip pat sausumas). Motsatsen till naturlig dränering är maitinimas (drėkinimas, taip pat šlapumas).

9. Drena är en vattenledare för artificiell dränering: på engelska (drain) vilken som helst, på litauiska (och ryska) endast en täckt underjordisk ledning. Denna skillnad uppstod eftersom dränering, som spreds från England, fick bredare genomslag i Litauen först när den dominerande typen av vattenledare för dränering inte längre var ett dike, utan ett underjordiskt rör (eller en rörledning).

10. Även betydelsen av dränering har snävats in på liknande sätt: engelska drainage avser all slags markavvattning, litauiska drenažas betyder sluten underjordisk markavvattning, medan öppen markavvattning helt enkelt kallas sausinimas eller sausinimas grioviais (det senare uttrycket ger upphov till antonymen sausinimas drenažu, markavvattning genom dränering). Systemet av överordnade och underordnade termer på litauiska är komplicerat och inte helt logiskt invändningsfritt (det innehåller pleonasmer).

11. Därav uppstod en verklig paradox: när betydelsen av drenažo snävades in, vidgades betydelsen av drenos: ”vattenledare för markavvattning (underjordisk)” → ”vattenledare för melioration (underjordisk)”, till exempel: drėkinimo drena. Vid sidan av denna oxymoron förekommer till och med drenažinis drėkinimas.

12. Detta systems förslitning kommer att försvinna när det inte längre finns några diken inom meliorationen. Men då uppstår frågan om synonymi, eller rättare sagt dubbelbruk och konkurrens, mellan sausinimo och drenažo. Om dikena ersätts med dräneringsledningar kan drenažas komma att segra. Av samma skäl blir det också svårt att göra sig av med drėkinimo drenos, drenažinio drėkinimo. En gång förlorad fullkomlighet är svår att återvinna.

Förkortningar

Agr — Agronomijos pagrindai. — V., 1973.

Armand — Armandas D. Mums ir anūkams. — V., 1967.

Augal — Dereškevičius K., Subačienė A., Tuminas A. Augalininkystė. — V., 1972.

Autekel — Autokeliai ir jų eksploatacija / Red. E. Palšaitis. — V., 1954.

AŽŪŽ — Litauisk-engelsk ordbok över jordbruksterminologi / Sammanställd av D. Čeponienė, R. Gelūnienė, J. Kazėnas, R. Kelbauskienė (ansvarig redaktör). — V., 1977.

Bendr mišk — Kolpikovas M. Bendroji miškininkystė. — K., 1948.

БСЭ₂ XV — Большая Советская Энциклопедия. Изд. 2.—М., т. 15, 1952.

3. 1019

65

БСЭ₃ VIII — Большая Советская Энциклопедия. Изд. 3. — М., т. 8, 1972.

BŽ I och II — Rysk-litauisk ordbok / Förberedd av V. Baronas, V. Galinis. — V., 1967, vol. 1 och 2.

ChŽ — Daukšas K. Chemijos žodynas. — V., 1960.

Dirv mel — Čeičys J. Dirvožemių melioracija. — V., 1951.

Drėk — Diršė A., Ziberskas J. Drėkinimas. — V., 1967.

DŽ₁ — Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. — V., 1954.

DŽ₂ — Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. — V., 1972.

Эк геогр — Алаев Э. Б. Экономико-географическая терминология. — М., 1977.

Ekspl — Astrauskas J. ir kt. Mašinų-traktorių parko eksploatacija. — V., 1972.

Энц сельхоз сл — Энциклопедический сельскохозяйственный словарь-справочник (краткий). — М., 1959.

Eroz — Visockis O. Dirvožemių erozija. — V., 1971.

Galv — Galvydis J. Kodėl ir kaip žmonės pradėjo tikėti? — V., 1978.

Gelžkel — Aksionovas I., Sujazovas I. Lärobok för studier av reglerna för teknisk drift av Sovjetunionens järnvägar. — V., 1955.

GeogrŽ — Agapovas S., Sokolovas S., Tichomirovas D. Geografijos žodynas. — K., 1972.

GeolŽ — Gudelis V. Geologijos ir fizinės geografijos terminų žodynas. — V., 1956.

Гидр сл — Англо-русский гидрологический словарь. — М., 1966.

Gyv anat — Pabijanskas A. Žemės ūkio gyvulių anatomija. — V., 1967.

Gyvul — Gyvulininkystės pagrindai. — V., 1952.

Hidrogeol — Kinderis Z. Hidrogeologija ir gręžyba. — V., 1974.

Hidrogeol pagr — Juodkazis V. Pabaltijo hidrogeologijos pagrindai. — V., 1979.

Hidrolog — Poška A. Hidrologija ir hidrometrija. — V., 1976.

Hidromet vãrd — Hidrometeorologijos terminų vardinė. — Riga, 1976.

Kel — Lukošiūnas S. ir kt. Kelių tiesimas. — V., 1972, t. 2.

KomT — Komsomolskaja pravda.

Krašt — Basalykas A. Lietuvos TSR kraštovaizdis. — V., 1977.

KV — Språk, Vilnius.

Lauk teh vãrd — Lauksaimniecības tehnikas terminu vārdnīca. — Rīga, 1974.

LF III — Litauiska SSR:s flora. — V., 1961, vol. 3.

Liet — Žemės ūkio kultūrų lietinimas. — V., 1972.

L och M — Litteratur och konst.

LKŽ — Lietuvių kalbos žodynas. — V., 1956–1978, t. 1–11 (ir jo santrumpos).

LKŽ K — Kartoteket till den litauiska språkordboken.

LTE I — Lietuviškoji tarybinė enciklopedija. — V., 1976, t. 1.

MedicŽ — Medicinos terminų žodynas. — V., 1980.

MedŽ — Aiškinamasis medienos apdirbimo terminų žodynas. — V., 1971.

66

Mel — Dirsė A., Kinderis Z., Tumas R., Urbonas R Žemės ūkio melioracijos. — V., 1971.

Mel gr — Šileika V. Melioraciniai grioviai. — V., 1968.

MelŽ — Čeičys J. Melioracijos terminų žodynas. — V., 1960.

MetŽ — Mikalajūnas M. Rusų–lietuvių kalbų meteorologijos terminų žodynas. — V., 1975.

MG — Vår natur.

M och G — Vetenskap och liv.

M och T — Vetenskap och teknik.

Mišk kult — Zaborovskis E. Miškų kultūros. — V., 1954.

MLTE II — Mažoji lietuviškoji tarybinė enciklopedija. — V., 1968, t. 2.

N — Nemunas.

NKn — Nya böcker.

P — Seger.

Pav saus — Gražys J. Paviršinis laukų sausinimas. — V., 1963.

_{Piev₁ — Čugunovas L. Pievininkystė. — V., 1952.}

_{Piev₂ — Petkevičius A., Rimkus K. Pievininkystė. — V., 1972.}

Piev ir gan — Tonkūnas J., Kadžiulis L. Pievos ir ganyklos. — V., 1966.

Политтех сл — Политехнический словарь. — М., 1976.

PolŽ — Rysk-litauisk polyteknisk ordbok / Redaktionskollegium: {A. Novodvorskis (ordförande), L. Kumpikas, J. Mikuckas, {J. Stanaitis, S. Vasauskas, J. Vidmantas. — V., 1959.

PPMel — Šileika V. Primirkusių plotų melioracija. — V., 1956,

SA — Hälsoskydd.

Saus — Čeičys J. Žemės ūkio melioracijos. Sausinimas. — V., 1965.

Słow tech — Wielki słownik techniczny rosyjsko-polski. — Warszawa—Mockba, 1973.

СССРЛЯ — Словарь современного русского литературного языка. — М—Л., 1948—1965, т. 1—17.

StomaŽ — Stomatologisk latin-litauisk-rysk ordbok/ sammanställd av S. Čepulis. — Litauiska SSR:s stomatologers arbeten, 1976, vol. 7, s. 185—235.

Šl — Kvasten.

Šl kal — ”Kvastens kalender” 1978.

Šv — Fyren.

T — Sanning.

TM — Sovjetisk kvinna (P — minstingen).

Tvenk — Martyšiovas F. Kaspinas B. Teknik för fiskodling i kolchosdammar. — V., 1953.

TŽ 1936 — Tarptautinių žodžių žodynas. — Klaipėda, 1936.

TŽ 1951 — Tarptautinių žodžių žodynas. — V., 1951

TŽ 1969 — Tarptautinių žodžių žodynas. — V., 1969.

Vad — Ivanauskas T. Vadovas jaunajam sodininkui—daržininkui. — V., 1969.

Vand ūk — Ramanauskas K. Vandens ūkio ekonomika. — V., 1971.

3°

67

Vas — Šniukas D., Šiekštele A. Žalioji tėviškės vasara. — V., 1977.

Vid lig — Gelšteinas E., Zeleninas V. Vidaus ligų specialioji patologija ir terapija. — V., 1952.

Žem kult — Vasinauskas P. Žemių kultūrinimas. — V., 1969.

Žmog anat — Pavilonis S., Stropus R., Tamašauskas K., Urbonas A. Žmogaus anatomija. — V., 1972.

ŽŪ — Žemės ūkis.

ŽŪVand — Kusta A., Kustienė R., Matulis J. Žemės ūkio vandentiekia. — V., 1977.

ŽŪŽ — Anskaitis V., Kilas M. Rusų–lietuvių kalbų žemės ūkio terminų žodynas. — V., 1971.

Siffran efter en förkortning anger sidan, två siffror anger volymen eller numret och sidan.

MELIORATION, DRÄNERING, IRRIGATION: KALKE, SYNONYMER OCH HYPONYMER (HISTORISKA DRAG, SYSTEM OCH ANVÄNDNING)

S a m m a n f a t t n i n g

En undersökning av den rikhaltiga litauiska litteraturen om markförbättring och närliggande ämnen samt av terminologiska och allmänspråkliga ordböcker gör det möjligt att dra följande kortfattade lingvistiska slutsatser:

1. Lit. melioracija ”markförbättring” är ett internationellt ord, men i vissa språk används andra internationalismer i dess vanliga betydelse ”grundläggande förbättring av mark”, till exempel fr. bonification, amélioration..., deras kalker (eng. betterment...) eller helt andra termer (eng. reclamation, improvement...). Alla dessa ord är också flertydiga. Nya medlemmar börjar tillkomma i detta öppna terminologiska system: det tredje ordet från det latinska substantivet/adjektivet bonus, melior, optimus — optimering — samt antonymiska termer som deteriorering och pejorisering.

2. Markförbättring är en universell term som används inom många andra områden — lingvistik, filosofi, fiske, skogsbruk, klimatologi och ekologi.

3. Begreppet och termen jordbruksmarkförbättring har ett omfattande innehåll. Även vissa av dess komponenter används med bestämningen markförbättrande, -ande, -ande — plöjning, gödsling. De huvudsakliga typerna av markförbättring är avvattning (och dränering) samt bevattning (irrigation).

4. Plural används onödigt (och dessutom inkonsekvent) för att beteckna samtliga typer av markförbättring.

5. Lit. melioracija har också sin egen kalka gerinimas ”förbättring”, men den är inte helt adekvat, terminologisk eller livskraftig.

6. I användningen av lit. melioracija och dess hyponymer sausinimas ”avvattning”, drenkinimas ”bevattning” förekommer funktionella brister (pleonasmer, användning av en hyperonym i stället för hyponymer). Ju mer universell, vag och aktuell en term är, desto fler fel uppstår i dess användning.

7. Skillnaden mellan betydelserna dränering och avvattning är inte naturlig, utan har uppkommit historiskt och upprätthålls traditionellt.

8. Dränering (dränerande avvattning) kan vara konstgjord eller naturlig (även avrinning). Autonymen till naturlig dränering är tillförsel, sällan fuktning).

9. Ett drän är ett vattendrag i ett konstgjort dräneringssystem: på engelska (drain) avses vilket som helst, på litauiska (och ryska) endast ett underjordiskt, slutet drän. Denna skillnad uppstod eftersom den avvattning som spreds från England fick fäste i Litauen vid den tid då den dominerande typen av avvattningsvattenledning inte längre var ett dike, utan ett underjordiskt rör (eller en rörledning).

68

10. På ett liknande sätt har även begreppet dränering snävats in: eng. drainage betyder all slags markavvattning, lit. drenažas betyder sluten underjordisk markavvattning, medan öppen markavvattning helt enkelt är sausinimas ”markavvattning” eller sausinimas grioviais ”avvattning genom diken” (den senare termen ger upphov till antonymen sausinimas drenažu ”avvattning genom dränering”). Systemet av specifika och generiska termer på litauiska är behäftat med komplikationer och är logiskt bristfälligt (det förekommer pleonasm).

11. Härav uppstår en verklig paradox: begreppet dränering snävas in, medan betydelsen av dräneringsledning utvidgas: ”avvattnande (underjordiskt) vattendrag” → ”(underjordiskt) markförbättrande vattendrag”, till exempel: bevattningsdräneringsledning. Vid sidan av denna oxymoron uppstår till och med dräneringsbevattning.

12. Denna dubblering av systemet försvinner när det inte längre finns några diken inom markförbättringen. Men då uppstår frågan om synonymi, närmare bestämt dubbelformer och konkurrensen mellan markavvattning och dränering. Om diken ersätts med dräneringsledningar kan dränering segra. Av samma skäl blir det också svårt att bli av med bevattningsdräneringsledning, dräneringsbevattning.