LIETUVIŲ KALBOS SANDAROS TYRINĖJIMAI

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXVI (1987)

ADELĖ VALECKIENĖ

ANAforisk ANVÄNDNING AV PRONOMENEN KAS, KURIS, -I

§ 1. Förutom interrogativ och relativ funktion har pronomenen kas, kuris, -i även en anaforisk funktion i litauiskan. När dessa pronomen står i substantivposition ersätter de de egentliga anaforiska demonstrativa pronomen som används i samma position.

§ 2. Pronomenet kas ersätter den neutrumform av den generella hänvisningen tai och dess variant tas ”tai”, när dessa former står i början av en bisats i en komplex mening och deras antecedent är hela yttrandet, det vill säga huvudsatsen. Exempel:

Våra nuvarande efternamn, exempelvis sådana som Daukšas, Daujotas, Gediminas, Daugilas, Dargis, Gedvilas och så vidare, var ännu på 1500-talet personnamn, vilket (tai, tas) tydligt framgår av adelsförteckningen från 1528 BūgRR I 203; När jag hade berättat så länge började åhörarna snarka högljutt, och när jag såg det (tai, tą) blåste jag tyst ut ljuset och gick till sängs ValPJ 117; De konstgjorda ”gudabilderna” var kända bland aistiska folk, vilket (tai, tą) visas inte bara av historiska källor utan också av språket BūgRR I 143; Ordet ”Pavoj aus” har ett etymologiskt ”v” mellan ”a” och ”o”, vilket (tai, tą) visas av dialektforskningen, ordets historia och dess ursprung BūgRR I 107; I forntiden fanns det hjortar i Litauen, vilket (apie tai, apie tą) dessa här omnämnda lämningar vittnar om IvanPŽ 263; Än i dag följer flickorna kring Biržai och Pabiržė detta kvinnoväsenbruk, som (to) sedan gammalt inte längre förekommer i Samogitien ValPJ 90; I ett av dessa rum förvarades säd, i ett annat hängde kläder upphängda, och därför (nuo to) kallades det en sädesbod DaukR I 433; Han slog upprepade gånger detta träd med pannan, varav (nuo to) trädet hade böjts åt sidan IvanPŽ 293.

Sådana meningar med anaforiskt kas använde även vår berömde språkforskare J. Jablonskis, som i andra fall rättade detta pronomen (se nedan), till exempel: Vištvan agis rövar fåglar inför människors ögon, två eller tre steg från dem, och för det (už tai) offrar han ibland till och med sitt eget huvud RR I 534–535. Pronomenet kas med denna betydelse är särskilt lämpligt för att foga in parentetiska eller tillagda satser i en mening, till exempel: Om man någon gång måste gå hemifrån allihop – vilket (o tai) sällan händer – låses dörren alltså från insidan, och den siste klättrar ut genom fönstret SimonAŠL 84. I denna mening är kas dessutom praktiskt eftersom konjunktionen tai står längre fram och korrelerar med jeigu. Detta är ett sådant fall där kas behövs och rekommenderas, inte tai.

Å andra sidan begränsas den anaforiska användningen av pronomenet kas av meningsstrukturen och den vidare kontexten. Det fungerar som ett subjunktionellt ord och står i början av en bisats. Denna position i meningen gör det inte alltid möjligt för pronomenet att ersätta de mer fritt använda demonstrativformerna tai, tas ”tai”. Exempel: Kad savas prieš

7. 1835

177

savajį kviestųsi dar bendrą priešą, tai to Žemaičiuose dar nebuvo! VienPD, K 282. Här hindras ersättningen av to med ko av tai som står intill och korrelerar med kad. Det finns också fler kontextuella fall där transformationen kas → tai, tas ”tai” är omöjlig¹. Alltså är den anaforiska användningen av pronomenet kas begränsad i litauiskan: formerna tai, tas ”tai” för generell hänvisning kan användas överallt, medan kas i anaforisk betydelse bara förekommer i vissa strukturellt avgränsade fall. I detta delsystem är formerna tai, tas ”tai” för generell hänvisning primära, medan kas i anaforisk betydelse är en sekundär form. Därför bör kas i denna betydelse användas endast när formerna tai, tas ”tai” inte passar (som i det ovan nämnda fallet). Man bör inte på konstlad väg utvidga användningen av pronomenet kas i anaforisk betydelse i litauiskt standardspråk.

§ 3. Pronomenet kuris, -i har också en anaforisk funktion när det står i en bisats i en komplex mening. Till skillnad från pronomenet kas ersätter pronomenet kuris, -i i anaforisk betydelse formerna tas, ta för specifik hänvisning i samma pronomen, maskulinum och femininum. Dess antecedenter är substantiv som uttrycks i huvudsatsen. Exempel:

När han lyfte huvudet pekade (Vainorius) på svalorna, som (de) flög högt omkring och badade i himlens blå djup KrėvŠP 26; I en halvtimme jagade (Pliauga) en gris i trädgårdarna, som (den) hade bökat upp hela hans potatisland … KrėvŠP 183; Sedan tar han Juozapėlis och Mikė i axlarna; de två (de där två) står fortfarande och håller fast i varandra CvR II 103; Vargen och räven sprang tillsammans förbi snarorna, på vilka (på dem) en gås var upphängd KatkR 267; I forna tider levde en gammal man vars (som) hustru dog S I 133; Det finns en liten by i Dainavas land, som (om vilken) få har hört talas KrėvRg 79; jfr exempel med tas, ta: Žolys förde Kupstis till ölet. Han lämnade inte heller Petro kvar. Denne, även om han var en utsvävare, måste ändå lyda sin farbror ŽemR I 162 → Han lämnade inte heller Petro kvar, som, även om han var en utsvävare, ändå måste lyda sin farbror; Vi får nyheter från korgen; den går ofta till marknaden Balč AP 202→Vi får nyheter från korgen, som ofta går till marknaden; Alla var skodda, men de använde skorna bara tills de gick ut ur kyrkan ValPJ 30→Alla var skodda med skor som de bara bar tills de gick ut ur kyrkan.

Liksom användningen av pronomenet kas i stället för tai, tas ”tai”, begränsas också användningen av pronomenet kuris, -i i stället för tas, ta av kontexten och meningsstrukturen. För att ersätta pronomenformerna tas, ta med pronomenet kuris, -i måste man ofta ändra satsdelarnas ordningsföljd och meningssort; i vissa kontexter är en sådan ändring helt omöjlig, exempelvis vid direkt tal och berättartext. Jfr:

Skvätt, skvätt, hon stänkte vatten på flickorna, och de som blev våta fnissade, eftersom de (dessa) prasslade omkring, fint klädda som till en helgdag ValPJ 83; – Le kuk! – ropade Baltaragis. Denne vände sig om och lyssnade ŽemR II 62.

Alltså är tas, ta de primära formerna i detta delsystem, medan kuris, -i är sekundära.

§ 4. Liksom pronomenet kuris, -i används även pronomenet kat-ras, -a med samma anaforiska betydelse, till exempel: På väg fann de båda en mycket vacker tall, vars (som, tai) mitt var ihålig BM 97.

¹ Se vidare Valeckienė A. Neutrumformen tai och dess förhållande till andra pronomenformer. — I: Ordböjning och språkbruk (Frågor i litauisk lingvistik). V., 1974, vol. 15, s. 71.

178

Pronomenen kuris, -i och katras, -a är fria varianter, men katras, -a används sällan i denna funktion; dess plats intas av kuris, -i. Den senare är den primära formen, katras, -a den sekundära.

§ 5. Pronomenen kas och kuris, -i med anaforisk betydelse är fördelade enligt principen om komplementär distribution. När de förekommer i samma position – i början av en bisats med korrelat – utesluter dessa pronomen varandra: kas är en ersättning för de neutrala formerna tai, tas ”det” vid generaliserad hänvisning, medan kuris, -i (katras, -a) är en ersättning för formerna tas, ta vid specifik hänvisning. Med avseende på egenskapen generaliserad/icke-generaliserad (specifik) hänvisning bildar pronomenen kas och kuris, -i en privativ opposition, där den markerade termen är kuris, -i (katras, -a), och den omarkerade kas (det sistnämnda pronomenets användning är mer omfattande). Förhållandet mellan dessa pronomen kan återges grafiskt på följande sätt:

Pronomen med anaforisk betydelse

Dessa pronomens isomorfa relationer är följande: tai, tas ”det”: kas = tas, ta: kuris, -i (katras, -a) eller tai, tas ”det”: tas, -a = kas: kuris, -i (katras, -a).

§ 6. I en viss kontext förekommer pronomenet kas i en neutraliseringsposition: den särskiljande egenskapen mellan kas och kuris, -i (katras, -a) neutraliseras, och kas ersätter den motsatta termen – kuris, -i (katras, -a). Exempel: Nematau žmogaus, kas (kuris) galėtų vėlyvą paimti LnkV; Nebėr mano bermužėlio, kas (kuris) su manim šneka NS 1297; Šit ir atsiradęs toks meistras, kas (kuris) jų vaiką visaip kaip apsėmė išmokyti SlnŠLSA 149; Tur’ per laukelį judą mergelė, kas (kuri) nuramina mano širdelę (d.) Všk.; Ar tu neatmeni Labanoro dūdą, ką (kurią) po pažastim maigydavo? Lb.

Kas, som inte böjs efter numerus, används också i stället för pluralformen kurie, -ios, exempelvis: Buvę du broliai, kas (kurie) labai pakeleivius priimdavę SlnŠLSA 43; Ner taip baisu, kaip sako tie, kas (kurie) ten niekados nebuvo Myk-PutAŠ 12.

Neutraliseringsfallen bekräftar att pronomenet kas är den omarkerade termen i den angivna oppositionen.

§ 7. I neutraliseringspositionen stelnade kas i anaforisk betydelse i ackusativformen ką, blev oböjligt och utvecklades till en konjunktion som ersätter kasusformerna av pronomenet kuris, -i i både singular och plural, eller adverbet kur. Exempel: Aš iš karto pažinau tą krypuolį, ką (kuris) buvo atėjęs kadaise pas mane į mišką: Povilas Dovydonis! BaltPV I 119; Man tokis ne žmogus, ką (kuris) sa (= savo)

7°

179

språket glömmer Mrp; Olycklig är den pojke som (vilken) lyssnar till flickorna Mrk; Välsignad är den hand som (vilken) uppfann yxan! BaranR I 38; Var är de män som (vilka) övernattade här? LB 306; Och dessa lätta moln, som (vilka) i natt gläder dina ögon, kommer inte tillbaka, de har flugit bort till avlägsna länder PietRR 45; Från husen, som (vilka) låg längst bort i byn, slog en väldoft ut PietRR 285; Bara människor som vuxit upp i skogen känner igen dem (träden), läkare och kloka män, som (vilka) strövar omkring i skogarna BaranR I 31; Man kan inte heller be dem som (vilka) är skyldiga att arbeta PietRR 256; De där två stenarna, som (vilka) ligger på berget, befallde han att rulla ned till smedjan BsMt I 70.

Samma form, ką, kan också ha betydelserna hos andra konjunktioner: att, hur, om, i stället för och liknande. Exempel:

Därför att (att) det är vått, lågmark, duger det inte (säden) Vlk; Kasta för hundarna din mage, eftersom (att) den är så sjuk Kp; Jag insåg att jag inte längre var den bro som jag (som) en gång var KudR I 151; Om (om) jag ska be, är det bättre att inte alls (= helt) ha Skp; Det är bättre att han inte köper, än att (i stället för att) han förebrår mig varje gång (= varje gång) Skp. Jfr också betydelsen ”hur mycket” hos ką: Ką kaštūoj svats cukraus?; Hur mycket hälsa tog de där arbetena ifrån mig².

§ 8. Det systematiska bruket av de undersökta pronomenen, särskilt fallen av neutralisering av dem, visar att pronomenet kas och dess stelnade ackusativform ką i stället för kuris, -i sannolikt inte är ett slaviskt lån, såsom man tidigare trodde hos J. Jablonskis³ och på senare tid hos A. Piročkinas⁴ och andra, utan ett gemensamt baltiskt och slaviskt fenomen, vilket J. Palionis⁵ nyligen har påpekat. Typologiska data stöder också denna slutsats.

§ 9. I lettiskan används kas i anaforisk betydelse oftare än i litauiskan och i större utsträckning än det särskilda pronomenet kurš, -a⁶ för detta fall i sådana yttranden: Kā gan viņš neklausīs savu māti, kas par viņu tik daudz rūpējusies ”Hur skulle han kunna låta bli att lyssna till sin mor, som har brytt sig så mycket om honom”; Grāmatas, ko mes labprāt būtu lasījuši, bija paņēmuši citi lasītāji ”Böckerna, som vi gärna skulle ha läst, hade andra läsare tagit”; Uzkāpuši kalniņā pie būdas, mēs sākām vākt malku, ar ko uguni kurt ”När vi kommit upp på kullen vid kojan började vi samla ved att elda med”⁷.

Anaforiskt kas förekommer också i preussiskan, kongruerande eller icke-kongruerande i genus med antecedentens substantiv, exempelvis: edeitte, std ast mais kermens, kas perwans dats wirst 7, 21–22 ”Esset, Das ist meyn leyb, der für euch gegeben wirdt”, lit. ”ät, detta är min kropp, som blir given för er”; beggi stāi ast Deiwas schlusiniki, quad i stawidan absergisān turri erdaiḱit 57, 22 ”Denn es sind

^² Grinaveckienė E. Kai kurios lietuvių kalbos tarmių ypatybės (iš 1961 metų dialektologinių ekspedicijų). – Kn.: Lietuvių kalbotyros klausimai. V., 1962, t. 5, p. 165.

^³ Jablonskis J. Rinktiniai raštai/Sud. J. Palionis. – V., 1957, t. 1, p. 512.

^⁴ Piročkinas A. Jono Jablonskio gramatiniai taisymai. – K., 1976, p. 14.

^⁵ Palionis J. [Rec.:] Piročkinas A. Prie bendrinės kalbos ištakų. – V., 1977, 228 p.; J. Jablonskis – bendrinės kalbos puoselėtojas. – V., 1978. – 279 p. – Baltistica, 1979, t. 15(2), p. 162.

^⁶ Kabelka J. Latvių kalba. – V., 1975, p. 140.

^⁷ Mūsdienu latviešu literārās valodas gramatika/Atb. red. E. Sokols. – Rīgā, 1962, 2, lpp. 671, 670, 673.

180

”Gottes Diener, die solchen Schutz sollen handhaben”, lit. ”ty de är Guds tjänare, som ska upprätthålla ett sådant skydd”; ”kiršča wissans swirins, kas nosemien lise-67, 12 ”über alles Thier, das auff Erden kreucht”, lit. ”över alla djur som (vilka) krälar på jorden”⁸

Motsvarande pronomen qui, quae, quod används i latinet, t.ex.: argentum, quod habes, condonamus te⁹ ”silvret som (vilket) du har skänker vi till dig”.

I ryskan används pronomenet что i yttranden av motsvarande typ snävare än det särskilda pronomenet который, -ая och har en tendens att stelna – den för ryskan karaktäristiska motsättningen mellan levande och livlösa кто/что beaktas inte längre – что används både om föremål och personer, t.ex.: живу от вас через улицу, в этом домике, что против ваших окошек ”Jag bor på andra sidan gatan från er, i det här lilla huset som ligger mittemot era fönster”; Ребята! Надо сходить назад – взять офицера, что ранен там в канаве¹⁰ ”Hörrni! Vi måste gå tillbaka och hämta officeren som är sårad där i diket”.

I polskan används pronomenformen co i stället för który, t.ex.: Zły to ptak, co własne gniazdo kala¹¹ ”En dålig fågel är den som smutsar ner sitt eget bo”.

Även i andra språk tenderar vissa former av pronomenet kas att övergå till konjunktioner, t.ex. lett. ka ”att”, fornpreuss. kai ”att”, kan. ”när, då”, lat. quod ”att”¹² m.fl.

§ 10. Således är formerna kas, ką, använda i stället för pronomenen kuris, -i (katras, -a) och adverbet kur, troligen inte felaktiga och bör inte klandras om de förekommer någon gång. I det moderna litauiska litteraturspråkets system är detta ett reliktartat, arkaiskt, perifert fenomen som oftast återfinns i folkvisor och berättande folklore. Enstaka meningar med detta pronomen har kommit in i skönlitteraturens språk (och därifrån även i grammatiker), särskilt hos författare vars språk ligger närmare folkets talspråk (J. Bal tušio, I. Simonai ty tės m.fl.). I allmänhet har formerna kas, ką i stället för kuris, -i svagt stöd i dagens litauiska. Pronomenen kuris, -i, katras, -a eller adverbet kur är de dominerande och mer rekommenderade formerna för detta bruk.

ANAFORISK ANVÄNDNING AV PRONOMEN

KAS (VEM, VAD), KURIS, -I (VILKEN, -ET)

Sammanfattning

Förutom i frågande och relativ funktion används pronomenen kas, kuris, -i i litauiskan även anaforiskt. Pronomenet kas ersätts i denna funktion av den neutrala formen för generell hänvisning tai (detta), vars antecedent är en hel fras, medan pronomenet kuris, -i ersätts av maskulina och feminina former för konkret

⁸ Mažiulis V. Prūsų kalbos paminklai. – V., 1981, t. 2, p. 77, 181, 207.

⁹ Hofmann J. B., Szantyr A. Lateinische Syntax und Stilistik (Leuman-Hofmann-Szan- tyr. Lateinische Grammatik, Bd. 2). – München, 1972, S. 555.

¹⁰ Грамматика русского языка. – М., 1960, т. 2, ч. 2, с. 273.

¹¹ Szober S. Gramatyka języka polskiego. Wyd. 4/Opracował W. Doroszewski. – Warszawa, 1957, s. 371.

¹² Se vidare Valeckienė A. Lietuvių kalbos gramatinė sistema/Giminės kategorija. – V., 1984, p. 71–72.

181

указания tas, ta (этот, эта, тот, та) того же местоимения, антецедентами которых служат существительные, напр.: Tolimoje senovėje elnių būta Lietuvoje, apie ką (= apie tai) byloja čia paminėti palaikai Ivan „В глубокой древности олени жили в Литве, о чем (= об этом) говорят здесь упомянутые остатки“. Buvo karta vyras, kuriam (=tam) mirė pati, ir buvo moteris, kuriai (= tai) mirė pats Балц Жил однажды мужик, у которого (=у него) умерла жена, и жила женщина, у которой (=у ней) умер муж“. По широте употребления в анафорической функции tas, ta, tai являются первичными формами, а kas, kuris, -i – вторичными. В анафорическом употреблении местоимение kas противопоставляется местоимению kuris, -i по дифференциальному признаку обобщенного/необобщенного (конкретного) указания так же, как форма tai формам tas, ta. В данной оппозиции местоимение kuris, -i является маркированным членом, а kas – немаркированным. Оппозиция местоимений kas и kuris, -i подвергается нейтрализации, в таких случаях маркированный член kuris, -i заменяется немаркированным kas, напр.: Nemat au žmogaus, kas galėtų vėliavą paimt Lnk „Не вижу человека, кто (который) мог бы взять знамя“. В позиции нейтрализации форма вин. п. ką местоимения kas становится устойчивой и превращается в союз.

Artikeln presenterar paralleller mellan användningen av litauiska kas i anaforisk funktion och motsvarande pronomen i andra besläktade språk – lettiska, preussiska, slaviska språk, latin med flera. Slutsatsen är att användningen av kas, ką i stället för kuris, -i i litauiskan inte är ett lån från de slaviska språken, utan ett gemensamt fenomen i slaviska och baltiska språk.

18