Acta Linguistica Lithuanica

LVII (2007), 45 – 97

Uppbyggnaden av ett partiellt aspektssystem i de östaukštaitiska Vilniusdialekterna av litauiska: samband mellan teliska verb och aktivitetsverb^*

Jurgis Pakerys

Vilniaus universitetas

Björn Wiemer

Johannes-Gutenberg-Universität Mainz

Denna artikel är en pilotstudie baserad på bandinspelade och transkriberade litauiska dialekttexter (från den norra delen av den östaukštaitiska Vilniusdialektgruppen) som undersöker sambandet mellan teliska verb och aktivitetsverb. Vi analyserade morfologiskt korrelerade (prefixavledda och icke-prefixavledda) verbstammar som potentiellt kan ingå i ”gradual-terminative” (GTER)-verbpar. Vi drar slutsatsen att parens prefixavledda medlemmar är ”perfektiva” i den meningen att de är begränsade till händelser, medan simplexverben är funktionellt betydligt mindre begränsade (och därmed aspektuellt diffusa). Denna aspektuella specialisering hos prefixavledda derivat har ändå inte lett till en komplementär funktionsfördelning, vilket skulle krävas om dessa produktiva processer för morfologisk parbildning resulterade i verkliga aspektpar.

0. INLEDNING

Den morfologiska strukturen hos litauiska verb liknar i hög grad den hos slaviska verb, eftersom den bygger på stambildning genom avledning (se figur 1). Eftersom litauiskans närmaste slaviska kontaktspråk tillhör östslaviskan (belarusiska, ryska) och västslaviskan (polska i dess lokala varieteter, samlade under benämningen ”polszczyzna kresowa”), vilka alla kännetecknas av ett fullt de-

* Forskningen genomfördes som en del av projektet LITTERA: Lithuanian national identity in the context of cultural dialogue in 16th-20th century, finansierat av Litauens statliga stiftelse för forskning och högre utbildning. Vi vill tacka dr. Vytautas Kardelis och Daiva Kardelytė-Grinevičienė för dialekttexterna och de många kommentarerna till materialet.

45

Jurgis Pakerys, Björn Wiemer

Med tanke på den utvecklade oppositionen mellan perfektiv och imperfektiv aspekt (pf.: ipf.) är det naturligt att anta att litauiskan också har utvecklat en sådan opposition. Det bör förvisso medges att lokala slaviska varieteter – i synnerhet den nyss nämnda ”polszczyzna kresowa” och belarusiska dialekter som gränsar till eller till och med sträcker sig in på litauisktalande område – har utsatts för omvänd påverkan från litauiskan, på vars substrat de sannolikt utvecklades. Såvitt vi kan bedöma utifrån både litteraturen i ämnet och vårt eget fältarbete uppvisar dessa slaviska varieteter dock inga betydande skillnader i sina aspektssystem (”mätt” antingen utifrån funktionella oppositioner eller utifrån hur aspektpar bildas) jämfört med polska eller belarusiska varieteter utanför detta kontaktsområde. Denna komplicerade och hittills försummade fråga kräver naturligtvis systematisk undersökning grundad på tillförlitliga data. Eftersom detta inte kan vara uppgiften för föreliggande artikel måste vi tills vidare lämna frågan om ömsesidig påverkan inom verbmorfologins och den grammatiska oppositionens område mellan litauiska och slaviska varieteter i kontakt med varandra öppen.

Vid första anblicken bekräftas antagandet ovan av iakttagelsen att stamavledning i litauiskan tycks vara ännu mer produktiv än i de omgivande slaviska språken. Många försök har gjorts att visa att litauiskan har grammatisk aspekt, liksom de senare, ofta genom att helt enkelt överföra den ryska aspektens funktionella principer på litauiskan. Uttrycket för aspektuellt relevanta oppositioner i litauiskan är dock betydligt mindre grammatikaliserat än i dess närmaste slaviska grannspråk, även om vi medger att aspektoppositioner åtminstone delvis kan bygga på andra funktionella distinktioner än i ryska eller polska (jfr Wiemer 2002: kap. 4.1).

För att visa detta räcker det inte att enbart se till morfologin; slavisk aspekts stamavledande karaktär hör inte till de kanoniska exemplen på grammatikalisering, vilka framför allt omfattar morfologiseringsprocesser. Såväl slavisk aspekt som den ”halvvägs” grammatikaliserade litauiska aspektavledningen kan beskrivas adekvat endast om vi förstår den som en process där temporala (och andra) funktioner blir allt fastare knutna till uttrycken, åtföljd av en omfördelning av morfologiskt besläktade och lexikalt identiska stammar som kopplas till motsatta funktionella värden (jfr Wiemer 2002: 4.1.2; 2003: 41–45; 2006; 2008). Ur detta perspektiv bör graden av grammatikalisering

46

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnius dialects

mätas utifrån i vilken utsträckning morfologiska operationer uppfyller följande kriterier, hämtade från Lehmann (1999: 208):

(a) Med avseende på de lexikala stammarna i en given syntaktisk klass (substantiv, verb etc.) har fördelningen av grammatiska markörer (här: avledningsaffix) nått sitt maximum.

(b) Både formella distinktioner (här: avledningsmönster) och funktioner är obligatoriska.

(c) De formella distinktionerna består av regelbundna oppositioner.

(d) Funktionerna är maximalt abstrakta (dvs. i vårt fall omfattar de inte bara egentliga aspektoppositioner utan också modala, illokutionära och textuella sådana).

Hur detta tillämpas på utvecklingen av ett aspektssystem diskuteras vidare i 1.1.

Påståendet att litauiskan inte har grammatikaliserat stamavledande aspekt i en grad som är jämförbar med den hos de närmaste slaviska grannspråken gäller alla varieteter av litauiska, även de dialekter som har haft omedelbar kontakt med (eller till och med varit omgivna av) slaviska, vanligen belarusiska, varieteter, såsom den utdöda dialekten i Dzjatlava (lit. Zietela), eller de utdöende dialekterna i Peljasa (lit. Pelesa) och Harvjaty (lit. Gervėčiai). Alla dessa varieteter uppfyller inte åtminstone några av de starkare kriterierna. Framför allt saknar de en komplementär funktionell fördelning mellan morfologiskt besläktade stammar med identisk lexikal betydelse (= kriterium (b) ovan); dessa stammar lämpar sig inte heller för funktionell neutralisering i tydligt definierbara kontexter (för standardspråket, jfr Wiemer 2001: 39–45; 2002: 4.1.2.8; Kardelis & Wiemer 2002: 63–65, 78). Dessa kriterier uppfylls exempelvis inte i Dzjatlava-dialekten, såvitt man kan sluta sig till utifrån ordboksdata (jfr Kardelis & Wiemer 2003: 59–64), men inte heller utifrån specialiserade, ingående beskrivningar (jfr Vidugiris 1961; 1998), vilka i vilket fall saknar en teori om aspekt och dess samspel med lexikala enheter (stammar).

För att bättre förstå vad som faktiskt har pågått i olika varieteter av litauiska är det nödvändigt att vända sig till textanalys, dvs. till sammanhängande tal som spelats in på band under så spontana omständigheter som möjligt. Endast rikare kontexter, som sammanhängande diskurs tillhandahåller, ger tillräckliga garantier för en tillräckligt tillförlitlig ”kontroll” av temporala och andra egenskaper hos olika verbformer som är relevanta för en välgrundad bedömning

47

Jurgis Pakerys, Björn Wiemer

om graden av grammatikalisering av aspektdistinktioner i en viss varietet. Eftersom sådant arbete aldrig tidigare har utförts på litauiskt material, och eftersom en tillförlitlig bedömning av de funktionella oppositioner som urskiljs av morfologiskt besläktade stammar i själva verket skulle kräva en grundlig undersökning av ett stort antal verb som tillhör olika aspektuellt känsliga klasser (se 1.2), beslutade vi att inleda ett sådant arbete genom att först begränsa oss till en aspektklass, nämligen teliska verb korrelerade med aktivitetsverb (se 1.3, avsnitt 3), och för det andra till ett tydligt avgränsat dialektområde (se avsnitt 1). I detta avseende är föreliggande artikel en pilotstudie. En liknande studie, dock baserad på ett bredare dialektunderlag och med fokus på andra aspektklasser, publicerades som Kardelis & Wiemer (2002). Den studien och den föreliggande har samma teoretiska grund och eftersträvar samma forskningsmål.

Artikeln är disponerad på följande sätt. Först behandlar vi frågan om hur aspektoppositioner som markeras genom stambildning kan uppstå. I samband med detta diskuterar vi avledningsmönstren och de funktioner som en fullt utvecklad aspektopposition bör uppvisa (se 1.1). Därefter ger vi en allmän översikt över ILA-teorin (’Interaktion von Lexik und Aspekt’), som Walter Breu har utvecklat i ett par publikationer sedan slutet av 1980-talet (1.2) och som vi kommer att tillämpa på litauiska dialektdata. I 1.3 fokuserar vi på korrelationen mellan teliska verb och verb som betecknar aktiviteter. Denna korrelation är av särskild betydelse för ett avledningsbaserat aspektsystem, eftersom teliska verbstammar och korrelerade aktivitetsverb lätt kan bilda ”gradual-terminativa” (GTER) verbpar, vilka utgör en utgångspunkt för ett sådant aspektsystems framväxt. Denna typ av ”parbildning” mellan morfologiskt korrelerade stammar blir huvuddelens egentliga ämne, nämligen analysen av potentiella GTER-par i materialet (avsnitt 3). Före detta dataavsnitt ger vi allmän information om de undersökta dialekterna, den typ av data som använts samt hur de samlades in och förbereddes för lingvistisk analys (avsnitt 2). Avsnitt 4 innehåller några slutsatser.

48

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnius dialects

1. ATT BYGGA ETT ASPEKTSYSTEM GENOM STAMAVLEDNING

1.1. Allmän översikt: morfologiska mönster och aspektklasser

I allmänhet talar vi om grammatisk aspekt i alla fall där det finns en stabil korrelation mellan oppositioner mellan verbformer och deras funktioner i fråga om situationernas inneboende tidsstruktur. Observera att en sådan opposition inte bara kan omfatta verbformer organiserade i ett paradigm i vanlig mening, dvs. som en uppsättning böjda former som används med samma stam (enkel eller affigerad)¹, utan den kan också bestå i ett regelbundet förhållande mellan två stammar där den ena är avledd från den andra (se fig. 1 nedan). Grammatisk aspekt måste i alla händelser komma till uttryck i morfologin. Av detta skäl bör så kallad ”aspektuell komposition”, som ofta beskrivs inom formell semantik, inte betraktas som ett uttryck för grammatisk aspekt. Det rör sig endast om aspektuell tolkning på satsnivå. Följaktligen används beteckningarna ’perfektiv’: ’imperfektiv’ (verb, aspekt) strikt som uttryck för verbens (verbformernas) grammatiska status, inte i rent semantisk bemärkelse.

När detta väl har godtagits bör aspektmarkörer behandlas som operatorer på verbstammarnas lexikala innehåll, vilka i sin tur bör betraktas som operander. Ett sådant förhållande mellan operator och operand gäller oavsett den morfologiska form genom vilken aspektoppositionerna uttrycks, dvs. oavsett om formerna har böjningsstatus eller inte, eller om de kodas med bundna eller fria morfem (jfr även Breu 2007: 138–141). Vad vi därför behöver är en teori om grammatisk aspekt som tar hänsyn till samspelet mellan morfologiska markeringsmedel och verbens lexikala betydelse, och som gör det möjligt att gruppera inventariet av lexikala verbstammar (som operander) med hänvisning till det ”resultat” som erhålls när aspektmarkörer (som operatorer) tillämpas. Hittills finns det flera sådana teorier, och i stort sett alla bygger på föreställningen om gränser för situationer (händelser eller tillstånd) och möjligheten att fokusera eller defokusera dem (jfr översikten i Sasse 2002, särskilt s. 222–225). Den ILA-teori som utvecklats av Breu hör till dessa teorier.

¹ Detta omfattar analytiska former, såsom exempelvis engelsk progressiv eller öst- och västslavisk analytisk futurum (för 1pf.-verb).

49

Jurgis Pakerys, Björn Wiemer

Figur 1: Framväxten av mönster för aspektavledning

I. produktiv affigering

Ia. ryska

(i) enkel stam ⇒ prefixerad stam:

pisat’ ⇒ na-pisat’ ’skriva’ (⇒ † napis-yva-t’ ’detsamma’)

(ii) stam ⇒ suffixavledning med {nu}:

dostigat’ ⇒ dostig-nu-t’ ’nå’

(iii) prefixerad stam ⇒ (sekundärt) suffixavledd stam:

(pisat’ ⇒) s-pisat’ ⇒ spis-yva-t’ ’kopiera’

Ib. Litauiska

(i) simplexstam ⇒ prefigerad stam:

rašyti ⇒ pa-rašyti ’att skriva’

(ii) stam ⇒ suffixavledning med {tėlė / terė}:

šokti ’att hoppa’ ⇒ šok-telė-ti ’att hoppa (en gång)’

(iii) prefigerad stam ⇒ (sekundärt) suffigerad stam:

(rodyti ⇒) į-rodyti ’att bevisa’ ⇒ įrod-inė-ti ’att (försöka) bevisa’

II. funktionell omtolkning

(a) imperfektiv ⇒ perfektivt verb (par)

(b) perfektiv ⇒ imperfektivt verb (par)

Innan vi fortsätter med att förklara ILA-teorin (se 1.2–1.3) ska vi kommentera de språkliga former som uttrycker aspektdistinktioner. Hur kan en aspektopposition byggas upp på något annat än böjning (som till exempel romanska tempusformer i preteritum) eller analytiska former (som till exempel engelskans progressiv), nämligen genom avledning? För att förstå detta ska vi se på figur 1, som visar hur så kallade aspektpar bildas i slaviska språk. Den övre delen (I.) omfattar de grundläggande affixationsmönster som är produktiva i slavisk verbal morfologi (Ia); dessa motsvaras av litauiska mönster (Ib). Ur ett morfotaktiskt perspektiv är dessa mönster oberoende av böjningsmässiga distinktioner och gäller därför även obestämda (tempuslösa) former. De skapar avledda stammar vars lexikala betydelse antingen är identisk med betydelsen hos de stammar de avleds från, eller vars lexikala betydelse på något sätt modifieras och/eller får en annan aspektuell (fasal etc.) karaktär. Ett nödvändigt villkor för att ett aspektpar ska uppstå är dock att den avledande och den avledda stammen har identisk lexikal betydelse; del Ia. av fig. 1 illustrerar sådana fall. Här är det viktigt att notera att prefixavledning inte behöver förändra den lexikala identiteten;

50

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnius dialects

jfr paren Russ. pisat’ ⇒ na-pisat’ ”att skriva” (teliskt), stroit’ ⇒ po-stroit’ ”att bygga”, i motsats till t.ex. pisat’ ”att skriva” ⇒ za-pisat’ ”att anteckna”, stroit’ ”att bygga” ⇒ pere-stroit’ ”att bygga om”. I del II ser vi de grundläggande mönstren för aspektpar i slaviska språk². Dessa är omtolkningar av de derivationellt besläktade stammar från del I som är (eller under vissa omständigheter kan vara) identiska i lexikal betydelse (jfr Kardelis & Wiemer 2002: 53f.).

Vidare är det avgörande att förstå att sådana parvisa verb (stammar) inte är vanliga synonymer, eftersom de inte kan ersätta varandra ad libitum. Tvärtom begränsas deras användning av den grammatiska kontexten (t.ex. inom räckvidden för verb som betecknar faser, såsom ”börja, fortsätta, avsluta”, kan endast infinitiver av verb som klassificeras som ipf. användas), och de uppvisar mer eller mindre tydliga distributionspreferenser över funktioner som omfattar inte bara aspektuella distinktioner utan även funktioner inom domänerna temporal lokalisering, temporal definithet (episodicitet), modalitet, illokution och presupposition³. De respektive verben som bildar ett par uppvisar en nästan komplementär distribution över dessa funktioner, så att de tillsammans delar ett gemensamt paradigm (jfr Wiemer 2001: 37–39). Om grammatikaliseringen fortskrider ytterligare uppstår villkor där verb från ett par måste ersätta varandra. Det mest kända exemplet på ett sådant villkor är narrativ presens, där endast ipf.-verb kan användas i östslaviska språk och polska, och därmed så att säga blir lexikala ersättare för sina pf.-motsvarigheter (jfr Zaliznjak & Šmelev 2000: 44, 47–49)⁴. Denna process, som förändrar grammatiken utan att förändra derivation till böjning, kan alltså kallas ”funktionell utvidgning av komplementära restriktioner”. Den består i en alltmer komplementär

² Suppletiva par lämnas här därhän (t.ex. klast’ ^IPF / položit’ ^PF ”att lägga ner”, brat’ ^IPF / vzjat’ ^PF ”att ta”). Eftersom suppletion per definition förstås som ett slags undantag från en regel (här: det derivationella mönstret), bekräftar förekomsten av sådana par endast regelns giltighet.

³ Denna utvidgning av funktioner bortom temporalitet förefaller vara särskilt stark i östslaviska språk (framför allt i standardryska) och i polska (jfr Wiemer 2008).

⁴ I den ryska aspektologiska litteraturen har denna typ av ersättning vanligen kallats ”aspektneutralisering” (”vidovaja nejtralizacija”). Den bör i själva verket ses som ett extremfall av den så kallade ”aspektrivaliseringen” (”vidovaja konkurencija”), där verb av båda aspekterna kan användas, men med något olika betydelsenyans (beroende på det semantiska eller pragmatiska sammanhanget).

51

Jurgis Pakerys, Björn Wiemer

omfördelning av derivationellt besläktade verbstammar för ett växande antal semantiska och pragmatiska distinktioner.

Ju fler verb (från klasser som är olika känsliga för aspekt) som involveras i denna process, desto mer blir stambildning en fråga om grammatik eller, mer precist, om grammatiska restriktioner till följd av funktionell omfördelning. Denna process kan kallas ”lexikal expansion genom omfördelning” (mer om detta ämne i Lehmann 1999: 203–205, 207–229; 2004). Både funktionell utvidgning av komplementära restriktioner och lexikal expansion är nödvändiga beståndsdelar i en gradvis grammatikaliseringsprocess.

Omtolkningen av derivationella mönster (se II. i Fig. 1) är således resultatet av en gradvis ökning av komplementära funktionella restriktioner på produktiv affixation. Samtidigt innebär den en ökning av antalet verbpar med gemensam lexikal betydelse. Dessa kriterier gäller framför allt så kallad sekundär suffixation (se exemplet i Ia. (iii) i Fig. 1), eftersom prefixation i de flesta fall leder till en förändring av simplexstammens lexikala betydelse. Ovan har vi emellertid noterat att prefixation av en simplexstam utan lexikal förändring är möjlig. I avsnitt 3 är det just dessa fall som är av intresse.

Alla de nämnda typerna av affixation är också produktiva i standardlitauiska; de är sannolikt till och med mer produktiva än i (standard)ryska eller polska. Det verkar dock inte finnas några kontextuella begränsningar för användningen av något av verben i ett sådant par, än mindre några regler för neutralisering (obligatorisk ersättning). Komplementär distribution mellan derivationellt besläktade stammar tycks gälla endast för aspektuella betydelser i egentlig mening, dvs. funktioner som rör situationens interna temporala kontur, och endast med vissa teliska verb (jfr Wiemer 2001: 41f.). Detta kan betraktas som aspektoppositionernas centrala funktion (se den klassiska definitionen av aspekt i Comrie 1976: 3), och det kan rimligen ses som den diakroniska utgångspunkten för uppkomsten av grammatisk aspekt i ett språks system, medan temporal lokalisering och andra domäner blir markerade först senare (vilket har visats för ryska av Bermel 1997; se även argumentationen i Wiemer 2003: 41–46). På litauiska har dock alla dessa domäner förblivit i stort sett irrelevanta för verbens stambildning, eftersom hittills inga tydliga funktionella restriktioner av detta slag har kunnat påvisas (jfr Wiemer 2002: 4.1).

52

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnius dialects

1.2. ILA-teori, aspektklasser och lexikonet

B seus ILA-teori syftar till att klassificera och förklara samspelet mellan verblexem⁵ och aspektmarkörer; de förra förstås som operanda, de senare som operatorer⁶. Som vi har sett bygger den slaviska oppositionen pf.: ipf. på den avledningsrelation som råder mellan stammar. Breu utgår från antagandet att verb (liksom andra lexikala enheter som kan fungera som predikat) i sig är känsliga för aspektuella distinktioner. Denna känslighet ligger till grund för deras lexikonsinterna klassificering och gäller i princip för alla språk, oavsett om de har ett aspektsystem eller inte. ILA-klassificeringen delar in verb i grupper beroende på om de uppvisar inneboende gränser (början eller slut) eller inte. Om ett språk har aspektmarkörer fokuserar dessa antingen på en lexikalt inneboende gräns (pf. aspekt), eller så avfokuserar de den (ipf. aspekt). Denna centrala uppdelning i aspektfunktioner fångas med begreppet ’fokuserad aspekt’. Nedan koncentrerar vi oss på denna fråga, även om teorin också gör förutsägelser om beteendet vid avsaknad av tidslokalisering (iteration osv.).

Alla kommentarer och exempel i återstoden av detta avsnitt avser standardspråket (lit. ’bendrinė kalba’) och är av preliminär karaktär (jfr Wiemer 2002: 4.1). De tjänar som utgångspunkt för beskrivningen av dialektmaterialet.

Verblexem kan delas in i fyra enkla ILA-klasser, varav tre dessutom kan kombineras till tre komplexa klasser. De fyra enkla klasserna är följande:

(i) ’helt statiska’ (TSTA): dessa betecknar typiskt sett oskiljaktiga egenskaper, t.ex. sverti ’väga’, prilygti ’motsvara’ (t.ex. Viljamas Frajus padarė išvadą, jog, nusijuokus 100 kartų, tai prilygsta 10 minučių bėgimo ristele ’William Fry drog slutsatsen att 100 skratt om dagen motsvarar 10 minuters joggning’).

(ii) ’relativt statiska’ (RSTA): sådana lexem betecknar tillfälliga tillstånd som förutsätter en utgångspunkt, vilken fokuseras om det finns en pf. aspekt. Jämför t.ex. girdėti ’höra’, mylėti ’älska’.

⁵ Med ’lexem’ avser vi ett verb i en enda lexikal betydelse. Dessutom talar vi helt enkelt om ’verb’ när det inte finns någon risk för förväxling.

⁶ For the latest explication of the theory cf. Breu (2005: 46–56; 2007: 144–155).

53

JURGIS PAKERYS, BJÖRN WIEMER

(iii) ’aktiviteter’ (ACTI): denna typ kan likställas med atelisk varaktighet, dvs. aktiviteter som inte har någon inneboende avgränsning och består av homogena delintervall. Jämför t.ex. juoktis ’skratta’, bėgioti ’springa omkring’, rūkyti ’röka’. Enbart temporala gränser (början och slut) kan dock sättas av avgränsare, t.ex. prefix (se nedan).

Dessa tre klasser är ateliska och kan utgöra den lexikala motivationen för ipf. verb. Utöver dem finns en fjärde enkel klass:

(iv) ’helt terminativa’ (TTER): den består av verb som betecknar punktuella händelser, dvs. händelser utan någon tidslig utsträckning; t.ex. suklupti ’snubbla’, pažadėti ’lova’, apsirikti ’begå ett misstag’. Sådana verb kan motivera pf. aspekt. TTER-verb förekommer ibland i par, antingen i mönstret simplex–prefix (vanligen med verb som betecknar talhandlingar, t.ex. žadėti ⇒ pa-žadėti ’lova’, sakyti ⇒ pa-sakyti ’säga’) eller genom sekundär suffixavledning (t.ex. susitikti ’träffas’ ⇒ susitik-inė-ti ’träffas ofta, regelbundet’). I det senare fallet ger suffixet dock ofta upphov till en ytterligare iterativ (vanemässig) betydelsekomponent. Suffixavledning förekommer emellertid mer sällan. På grund av den punktuella karaktären hos de händelser som TTER-verb betecknar skiljer deras parbildningar inte mellan olika komponenter i situationen; därför uppfyller fokuserad aspekt här en tom tillämpning. Om några funktionella skillnader kan urskiljas hos TTER-verb gäller de antingen händelsernas mångfald (iteration) eller vissa pragmatiska drag (som återstår att undersöka grundligt).

Låt oss nu gå över till de tre komplexa klasserna⁷. De avser situationer som består av en händelse och antingen ett tillstånd som följer på den eller en telisk aktivitet som föregår den. Komplexa klasser är därför sammansatta av enkla klasser; TTER-komponenten ingår i varje fall, eftersom den fokuserar på gränsen, vare sig det gäller början, slutet eller båda. Om den kombineras med ett efterföljande tillstånd (RSTA-lexem) får vi ’inceptiv-stativa’ (ISTA) verb (eller verbpar). Litauiskan har inte många stampar som representerar denna ILA-typ; se

⁷ For a detailed account on Russian data cf. Breu (1998a).

54

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnius dialects

dock, t.ex. galvoti ‘att tänka’ ⇒ pa-galvoti ‘att tänka’, jausti ⇒ pa-jausti ‘att känna’, draugauti ‘att vara vänner’ ⇒ susi-draugauti ‘att bli vänner’, sirgti ‘att vara sjuk’ ⇒ su-sirgti ‘att bli sjuk’ och möjligen även matyti ‘att se’ ⇒ pa-matyti ‘att se’ (inceptivt), girdėti ‘att höra’ ⇒ iš-girsti ‘att höra’ (inceptivt).

Om TTER-komponenten appliceras på en föregående aktivitet (ACTI-lexem) blir resultatet ett ’gradvis terminativt’ (GTER) verb (eller verbpar), förutsatt att aktiviteten är telisk, dvs. om den innebär en successiv närmandeanpassning till ett slutresultat. Par som uppfyller detta villkor tycks vara fler än ISTA-par. Några av dem listas här:

(1) GTER-verbpar

→ fokus på händelsen → fokus på den teliska processen

(1a) įtikinti ‘att övertyga’ ⇒ įtik-inė-ti⁸ ‘att (försöka) övertyga, övertala’

(1b) įrodyti ‘att bevisa’ ⇒ įrod-inė-ti ‘att (försöka) bevisa’

(1c) pa-rašyti ‘att skriva (färdigt)’ ⇐ rašyti (laišką) ‘att skriva (ett brev)’

(1d) pa-statyti ‘att bygga’ ⇐ statyti ‘att bygga’

(1e) pa-taisyti ‘att reparera’ ⇐ taisyti ‘att reparera’

Som vi ser förekommer både prefixbildning och suffixbildning.

Slutligen, om TTER-komponenten på ett alternativt sätt kombineras med ett efterföljande tillstånd eller slutet på en telisk aktivitet, blir resultatet ’inkoativa’ (INCO) verb. Som exempel kan vi nämna paren siekti ⇒ pa-siekti ‘att nå’ och slėptis ⇒ pa-sislepti ‘att gömma sig’:

(2a) Han strävade alltid efter perfektion.siekė tobulýbės. → ACTI

‘Han strävade alltid nådde efter perfektion.’

(2b) Turistgruppen nådde bergstoppen. → TTER

‘Turistgruppen nådde bergstoppen.’

(2c) Vattnet nådde upp till halsen. → RSTA

’Vattnet stod en upp till halsen.’

(3a) Mergaitė slėpėsi už krūmo. → tvetydigt: antingen RSTA eller ACTI

’Flickan höll på att gömma sig bakom busken.’

⁸ Här antar vi att det avledningssuffix {inė} i verb som įtik-inė-ti (⇐ į-tik-in-ti ’övertyga’ uppstod genom en sammansmältning av {in} + {e}, som senare identifierades med det generaliserade suffixet {inė}.

55

JURGIS PAKERYS, BJÖRN WIEMER

(3b) Mergaitė pasislėpė už krūmo. → TTER ’Flickan gömde sig bakom busken.’

(3c) Miškuose slepiasi senas dvaras. → RSTA ’En gammal herrgård ligger dold i skogen.’

Ett annat bra exempel är supti ⇒ ap-supti ’omringa’.

De tre komplexa ILA-klasserna kan sammanfattas så här: ISTA = TTER (”vänster” gräns) + RSTA (efterföljande tillstånd) GTER = ACTI (telisk, inkrementell process) + TTER (”höger” gräns, processens mål) INCO = ACTI (telisk) + TTER + RSTA.

Nu återstår ateliska aktiviteter. De kan avgränsas, men de gränser som sätts för dem är rent temporala och ger den allmänna betydelsen ’under en viss tidsrymd’. En operator som fokuserar på början, slutet eller båda ger ett resultat som tydligt skiljer sig från GTER- eller INCO-lexem. Observera att delimitativa verb bildade från ateliska ACTI-lexem förblir ACTI.

Ateliska ACTI-verb i litauiskan bildar produktivt stammar med prefixet {pa}, som avgränsar den obegränsade aktiviteten i tiden (utan ett inneboende mål), t.ex. pa-sijuokti ’skratta (en stund)’, pa-bėgioti ’springa (en stund)’, pa-rūkyti ’röka (en stund)’. I avsnitt 3 kommer lexem som tillhör denna grupp att särskilt anges, eftersom det ofta blir svårt att avgöra om ACTI-lexem + prefix uttrycker en enkel delimitativ (atelisk) betydelse eller ett GTER-lexem (teliskt).

Vi vill återigen betona att vi vid stamavledning har att göra med verbpar, men att vi kan tala om ett aspektpar endast om de två stammarna fördelar de aspektuella funktionerna mellan sig: att fokusera på händelsen respektive på det korrelerade tillståndet eller aktiviteten⁹. Litauiska verb är mycket ofta aspektuellt diffusa. Ta till exempel tillståndsverb. Ett sådant verb kan antingen syfta på ett tillstånd eller, utan någon förändring av stammen, beteckna en händelse som inleder detta tillstånd. Exempelvis kan patikti ’tycka om’ användas både inkoativt för att beteckna början på ett tillstånd och för att enbart beteckna det efterföljande tillståndet. Följande mening är tvetydig i detta avseende:

⁹ Detsamma gäller aspektuella böjningsmarkörer, exempelvis i romanska språks preteritumtempus (jfr Breu 1996; 1998b; 2007: 139f. för en jämförelse med slaviska språk).

56

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnius dialects

(4) Milda patiko Egidijui. ”Egidijus tyckte om Milda.” (en inceptiv händelse eller ett efterföljande tillstånd, eller båda?)

Andra exempel är till exempel suprasti ”förstå”, sutikti ”hålla med” (talhandling och mentalt tillstånd), apnikti ”falla över, hemsöka” (t.ex. Mane apninka abejonės ”Tvivel hemsöker mig”).

Låt oss nu kort undersöka denna fråga med avseende på potentiella GTER-par.

1.3. Potentiella GTER-verbpar

Verb som betecknar en situation med en inneboende slutpunkt är teliska; t.ex. atidaryti (duris) ”öppna (dörren)”, grįžti (namo) ”återvända (hem)”. Händelsen som betecknar detta mål förutsätter ofta en telisk process, dvs. en process som utvecklas mot detta mål. På litauiska kan många teliska verb beteckna en sådan process utan att stammen ändras, som exempelvis ateiti ”komma”:

(5) Pažiūrėk, jis kaip tik ateina. ”Titta, han kommer just nu.”

I många fall måste en sådan aspektuell diffushet klargöras genom den grammatiska formen eller härledas ur det vidare sammanhanget. Det har därför ofta påpekats att teliska verb som atidaryti ”öppna” eller ateiti ”komma” ”beter sig som pf.-verb” (dvs. fokuserar på en händelse) när de används i preteritum, men ”som ipf.-verb” (dvs. med fokus på den teliska processen) när de används i presens. Se hur grįžti ”återvända” beter sig. Dess preteritumformer anger som regel en händelse (6a), medan tolkningen som halvparticip (lit. ”pusdalyvis”) kan vara tvetydig och växla mellan process och händelse (6b):

(6a) Den natten gav ministern till slut efter en smula och godkände mitt förslag att man kunde släppa in några personer åt gången på torget till dem som hungerstrejkade. Jag återvände till vice ministern och berättade det för honom (...) (V. Landsbergis, Lūžis, s. 117) ”(...) jag återvände till vice ministern och berättade det för honom (...)”

57

Jurgis Pakerys, Bjorn Wiemer

(6b) (...) hon tänkte så här, och när hon gick tillbaka till sitt lilla rum tog hon av sig kappan i mörkret, eftersom dess fönster också var mörka, och lade sig genast, som dagen innan (...). (R. Granauskas, Raudoni miškai, s. 24) ‘(...) hon tänkte så på vägen (tillbaka) till sitt rum (...).’

Den aspektuella tolkningen av grįžti beror på böjningsformen eller stamutvidgningen hos en nominal avledning (particip). Det är anmärkningsvärt att grįžti faktiskt har en prefigerad motsvarighet, su-grįžti, som inte skiljer sig från simplexverbet i lexikal betydelse. Denna avledning kan emellertid endast fokusera på den teliska händelsen; jämför:

(7) Och nu hade vi trots allt åter Frihetsallén, frihetens väg. Den var gammal och gropig och hade senare krävt inte bara möda och tårar, utan också blod. Men sugrįžo frihetens väg hade kommit tillbaka, och vi började åter gå längs den. (V. Landsbergis, Lūžis, s. 167) ‘(...) Men frihetens väg återvände och vi började åter gå längs den.’

Lika intressant är det att grįžti också kan få ett suffix (⇒ grįž-inė-ti). Denna avledning skiljer sig inte heller lexikalt från simplexverbet, men används i vardaglig litauiska om talaren vill fokusera på den teliska processen; jämför:

(8) När vi var på väg hem råkade vi ut för en olycka. ‘På väg hem råkade vi ut för en olycka.’

Därför ”specialiserar” sig avledningarna sugrįžti och grįžinėti på de komplementära komponenterna telisk process respektive telisk händelse, medan simplexverbet grįžti, som de avletts från, i princip kan användas för båda ändamålen.

De sista exemplen är typiska för situationen åtminstone i standardspråket (exempel (8) anses inte vara helt acceptabelt enligt det litauiska standardspråkets normer). Vad dialekterna beträffar har en omfattande utvidgning av lexikala stammar med suffixet {inė} (med varianter) observerats i vissa litauiska enklavdialekter i Belarus (se inledningen; även Vidugiris 1961; 1998). Dessa dialekter är (eller var) dock huvudsakligen belägna söder om den litauisk-belarusiska gränsen. De dialekter vi vill behandla ligger betydligt längre norrut och talas inom

58

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnius dialects

den litauiska ”moderlandsterritoriet”. I detta område är stamutvidgning med {inę} praktiskt taget obefintlig (V. Kardelis, personlig kommunikation).

Av detta skäl vill vi koncentrera oss på en annan morfologisk typ av potentiella GTER-par, nämligen typen

(9) enkel stam X ⇒ prefix-X.

Detta motsvarar det avledningsmönster som anges ovan i (1c–e). Med detta mönster uppstår ytterligare ett problem som vi måste hantera i vår dataanalys. Simplexverb som potentiellt ingår i (och är avledningsbaser för) GTER-par växlar ofta mellan teliska och ateliska tolkningar. Även här kan vi behandla detta fenomen som ”aspektuell diffushet”: de teliska och ateliska tolkningarna kan förstås som varianter som inte nödvändigtvis utesluter varandra. Detta innebär att den grammatiska kontexten eller diskurskontexten kan skilja mellan dessa varianter, men inte behöver göra det¹⁰.

2. ANMÄRKNINGAR OM DATA OCH DIALEKTOMRÅDET

Vi har valt att analysera bandinspelat tal från dialektgruppen östaukštaitiska Vilniusdialekter (rytų aukštaičiai vilniškiai), som gränsar till Belarus i öster; vissa enklaver av dialekten sträcker sig in på belarusiskt territorium¹¹. Vissa talare av dialekten behärskar polska (lokalt) eller ryska (Kardelis et al. 2006: 41–42). Det är därför inte förvånande att stöta på märkbara influenser från slaviska språk i dessa dialekter. Vårt material kommer från tre socknar i den norra delen av dialektområdet: Vidiškės, Daugėliškis och Palūšė (fler texter publiceras i Kardelis et al. 2006: 48–205). Vi har samlat in oförsedda och prefixförsedda verbformer från två texter från Vidiškės (hädanefter Vid, ca 17 000 tecken långa) och Daugėliškis (hädanefter Dglš; ca 38 000 tecken långa). Dessa verb korrelerades morfologiskt: det ena var en simplexstam, det andra (eller de andra) ett eller flera prefixavledda verb; semantiskt var de goda kandidater för medlemmar i gradvisa terminativa aspektpar (se avsnitt 3).

¹⁰ I en mer formell semantisk beskrivning kan detta faktum redogöras för med en inklusiv disjunktion (”a ∨ b”), vilket betyder: ”välj ’a’ eller ’b’ eller båda”. Vi kommer dock inte att ta oss an denna uppgift i föreliggande bidrag.

¹¹ Grundläggande språkliga kännetecken för dialekten och en utvald bibliografi finns i Bacevičiūtė et al. (2004: 100–110) och Kardelis et al. (2006).

59

Jurgis Pakerys, Björn Wiemer

Eftersom detta var en pilotstudie och vi ville få en heltäckande överblick över de stammar som intresserar oss och deras användningstyper i texterna, beslutade vi att analysera sådana stammar genom ett slumpmässigt urval och ta exempel från var tredje sida i transkriptionerna (Vid, Dglš). Detta gav 107 stammar (typer), som vi kunde klassificera som separata lexem, med 211 förekomster (belägg) för Vid, och 208 stammar (typer) med 416 belägg för Dglš. Vi använde dessutom ytterligare texter från Palušė (hädanefter Plš; ca 96 000 tecken långa) för att söka efter korrelerande medlemmar av GTER-par som vi inte kunde hitta i Vid och Dglš. När vi inte kunde hitta någon motsvarighet i texterna, arbetade vi med dialektens informanter för att kontrollera om ett sådant verb användes i deras dialekt. Vi arbetade också med dessa informanter för att verifiera den lexikala betydelsen hos de potentiella medlemmarna i GTER-paren. Vår slutliga materiallista omfattar 67 GTER-par (se tabell 1 i slutet av artikeln).

3. ANALYS AV DATA

Vi har delat in de potentiella GTER-paren i följande fyra semantiska grupper:

1) verb med direkt påverkade eller skapade objekt (t.ex. att stänga, att sela, att väcka; att väva, att baka),

2) rörelseverb (t.ex. att gå, att rida; att köra (hästar), att föra),

3) intransitiva verb som betecknar en förändring av tillstånd (t.ex. att torka, att gulna, att dagas),

4) verb som betecknar sociala och/eller mentala aktiviteter eller händelser (att förhandla, att undervisa, att organisera, att berätta en historia).

Det är i allmänhet mycket svårt, och ofta omöjligt, att fastställa en uppsättning aspektuella funktioner för enskilda verb (lexem, stammar) på grundval av en mycket begränsad mängd data. Även om vi här studerar textdata kan beläggsfrekvensen för vissa funktioner anses vara hög, medan andra förekommer sällan och därför sannolikt saknas i en relativt liten korpus. Följaktligen ger det undersökta materialet här sannolikt endast en fragmentarisk bild av funktionernas fördelning. Eftersom vi emellertid valde verbstammar från sidor med jämna mellanrum, dvs. med en ”mekanisk” metod som inte styrdes av a priori semantiska överväganden, kan det ändå

60

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnus dialects

Man kan åtminstone hävda att urvalet är representativt för användningen (betydelserna) av dessa verbstammar i naturliga dialekttexter.

Vi sätter de verbstammar (infinitivformer) inom hakparenteser som inte påträffades i texterna, men som bekräftades av informanterna. De former som förekommer i texterna ordnas efter grammatiska kriterier (tempus och infinita former) och därefter efter sina funktioner, i den mån dessa kan fastställas med tillräcklig säkerhet. Om så inte är möjligt anger vi detta och ger relevanta exempel. Avsaknad av exempel på grammatiska former eller funktioner innebär helt enkelt att de inte är belagda i vårt material. I detta avseende erbjuder vi här en ordnad samling representativa dialektdata för lexikografiska och aspektologiska ändamål. Slutsatserna följer i det avslutande avsnittet.

3.1. Verb med direkt påverkade / åstadkomna objekt

3.1.1. [arpūti¹²]: iš-arpūti ’tröska ut’

Presens, habitualt:

(10) tį maši̇.na.s bú·daua. šiti̇em isiku̇. It gru. dá.m arkli̇.nie.s bu̇.úą. gi maši̇.na.s paskui̇ gi árpas ti̇ tɔ·kis išarpuji (Vid).

’Förr fanns det hästdrivna tröskverk, och det fanns en sådan där rensningsmaskin, man rensar ut (säden med den).’

Informanterna bekräftar också förekomsten av pa-arpūti, som dock betecknar en rent temporal avgränsning av den handling som simplexformen uttrycker (’att rensa säd en stund’).

3.1.2. austi: iš-austi ‘väva’

Simplex: presens, habituellt:

(11) iñ̄.vere į kiek ní·ču. / į dvīliku ní·ču. / į aštuonî·lika ní·ču. skai·tą.s / į keturō·m / į dvīem ní·tum và // jaū / jaū.ti. / i---/ in̄ve·rta tąį ti jaū drā·bi. á.uze (Vid).

’De lägger in ett antal trådar, tolv eller arton, eller trär fyra eller två trådar och väver linnetyg.’

¹² LKŽe anger endast arpavoti med samma betydelse.

61

JURGIS PAKERYS, BJÖRN WIEMER

Prefixavledd stam: particip preteritum passiv neutrum (habituellt):

(12) dą.bú.dauą. / šį.tas kėlnieni.s sá.ka. / tai ké.lne.m jau va vī.ram apacõ.n tai // dá.kap navatnãi bú.dauą. aglú.ti và išá.usta (VID). ’Det brukade finnas det där tyget för mäns underkläder [...] och (det tyget) brukade vävas i ett granmönster.’

Informanterna bekräftar förekomsten av ett rent delimitativt pa-austi.

3.1.3. [autis]: ap-si-auti ’att ta på sig skor’

Particip praet. act. nom. sg. masc.:

(13) dievų.lâu / tąs kadulīnais ấpšievi.s klam klam klam šitâis kelẽis jáu, sė.ka jáu / in tūr.gu. (DGLŠ). ’Min Gud, den där mannen med träskorna på [...] följer (den där tjuven) till marknaden.’

Även om simplexformen autis inte är belagd i våra texter, används den i dialekten. Dess grundbetydelse är telisk. Observera att autis också kan motsvara det prefigerade verbet med omvänd betydelse: nusiauti ’att ta av sig skor’. Inte heller detta är belagt i våra texter, men enligt informanterna finns det. Autis utgör därför ett fall av enantiosemi och bildar i båda betydelserna ett GTER-par med respektive prefigerad avledning.

3.1.4. braukti: iš-braukti ’att skäkta (ut), bråka

Både simplexformen och den prefigerade avledningen: presens, habitualis:

(14) nù.tai / tadù l.šmina / tadù juõs.ti. tã.kù / brãũ.ktuve.s medī.nies padarīta skaĩ.ta. išbrãũ.ke // brãu.--- / brãũ.ke // tai i--- / l.šmùša (VID). ’Och sedan bryter de det (linet), och sedan använder de träskäktor, skäktar ut det, skäktar det och bankar det.’

Endast simplexformen: infinitiv och imperfekt habitualis:

(15) linũz gi mī.ndaua.m tãlkà.z / bú.ù. / talkɔ:sù mī.ndava.m / tai tadù gi jáũ kap l.šmini / tai brãũ.kt / mèz gi vadī.ndavà.m brãũ.kt

62

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnus dialects

raĩ.gdava. / [...] brūũ.gdava.m / šukúgdava.m (Plš).

”Vi brukade bryta lin, vi arbetade tillsammans, och när man bryter ner linet måste man bråka det, brukade vi säga ”bråka”, [...] och vi brukade bråka och sedan häckla linet.”

Även i detta fall ska simplex braukti i alla typer av användning betraktas som teliskt. Även om vi här alltså har ett bra exempel på ett GTER-par, är det fortfarande oklart om dess medlemmars funktioner är komplementärt fördelade.

3.1.5. ‘daryti: až-daryti ‘stänga, låsa in’

Simplex: presens, narrativ, progressiv:

(16) ɛ. m̃a.na. tievaĩ sanĩ / rá.uda // atajáũ/ rá.uda / in pė.čãu---// čė tik brɔ---/ šú.nu. pakavá.ja./ čė mañ. [...] jáũ dá.ra. kalėĩ.man (DGLŠ). ”Och mina föräldrar var gamla, de gråter, jag kom dit, de gråter vid bakugnen, de skyndade bara på sonen och nu ska de låsa in mig i fängelset.”

Detta enda belägg för daryti kan också tolkas i en mer specifik konativ betydelse (’de försöker sätta mig i fängelse’).

Prefixavledd form: perfekt particip passiv, nominativ plural femininum:

(17) á.šei prabundù / má.na. [...] avė.lu. nierà / avė.la.s jáũ ižbė:gi mána. // [...] nuveinù pìršk̃ĩ i sakau / má.ma / má.na. avė.lu nierà / až bijáu ai.t / jėška.t // nu su má.mù mės i ai.nam abì // nu ataĩ-nam.gi mú.su. aždarĩtɔ.s avė.les (Plš). ”Och jag vaknar och mina får är borta, mina får har sprungit iväg, [...] jag går in i stugan och säger: ’Mamma, mina får är borta, jag är rädd för att gå och leta efter dem.’ Och mamma och jag går tillsammans, och vi kommer fram och (ser att) våra får är inlåsta (där inne).”

63

JURGIS PAKERYS, BJÖRN WIEMER

3.1.6. ²daryti: pa-daryti ’att göra, framställa’

Simplex: preteritum, habitualis:

(18) sanāu̯ bū.ų̯ą. kã.lvei / kã.ldava. / á.r̥klus kã.usti.dava. / i(r).r̥atūs da-rí.dava. (Plš).

’Förr i tiden fanns det smeder; de brukade smida, de brukade sko hästarna, och de brukade tillverka hjul.’

Avledd form med prefix: presens, particip praet. pass. neutr., båda med habitual funktion:

(19) tai bū.dau̯a. padá.ra. padarí:ta tə:kis va šakalīs í.lgas medī.ni.s žu-va.só:nai.gi jáų bū.ų̯ą. medī.nei (Vid).

’Och det brukade vara så att de gör, det var gjort, den där långa flisan; (vissa verktyg) var av trä.’

I båda betydelserna (1. ’låsa in’, 2. ’framställa’) måste simplexformen daryti tolkas som telisk. I båda fallen ingår den alltså i ett GTER-par, återigen dock med oklar distribution. Jämför detta med darytis: pasidaryti ’bli till’ (tillståndsförändring, grupp 3) och med daryti: padaryti ’organisera, ordna’ (sociala / mentala aktiviteter, grupp 4).

3.1.7. [džioventi]: iš-džioventi ’torka (upp)’ (transitivt)

Presens, habituellt:

(20) i̯š.va ši.te sustá.ta. tù.gibūdau̯a. sá.ka. in.pã.lu. // va kap.vanã.ties / sustá.ta. sustá.ta. įpaku.rẽ.na ižže.vẽ.na (Vid).

’Där skulle de lägga den (linet) på bänkarna (i ångbadhuset) (...), värma huset och torka upp det.’

Det finns också avledningen pa-džioventi med betydelsen ’torka till viss grad (inte helt)’. Simplexverbet džioventi¹³ motsvarar således två olika par av teliska verbstammar: ett med en absolut gräns (džioventi: iš-džioventi) och ett med en relativ gräns (džioventi: pa-džioventi).

¹³ För simplexverbet, jfr ett DglŠ-exempel från LKŽe: Šieną [praes. 3] džiovėnam DglŠ. Jfr även džiūti: išdžiūti (spontan tillståndsförändring) i grupp 3.

64

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnius dialects

3.1.8. [galabyti]: nu-galabyti ’döda’

Preteritum:

(21) da.į nemažai ti jų. bū.ų. a. paskuįgi va. kietęs jau jųs [žydus] nugalub.bija. (ViD).

’Det fanns inte så få av dem (nämligen judar), och sedan dödade tyskarna dem.’

Simplexverbet galabyti har inte bekräftats av informanterna.

3.1.9. ginti: raz-ginti ’att skilja åt, driva bort’

Detta fall är problematiskt, eftersom ginti i den teliska betydelsen ’skilja åt’ inte bekräftas av informanterna och inte heller återfinns med denna betydelse i LKŽe. Det kan röra sig om en återbildning baserad på razginti (ginti).

Simplex: preteritum, progressiv; prefigerad avledning: infinitiv. Båda stammarna är belagda i samma kontext, som vi återger här i sin helhet.

(22) kaį susi.ja.me. bá.ba.(s) su vėlneį.s/ níekap razgį.nt nemuł.žna // dabar dievaz dabó.damas iż dungū. s tū và tvarkǒ.s nier // švin.tu. * jü.r-gi. / lip įn á.rkle. i. jǒ.k sutá.iki.k / kat nešpeštu. nesmuštu. // tas atjájia į dá. [...] jǒ.gi šl.tas gį.nklas saní.bá.s šo.čku ți.kǫ.kù vadí.ndavà. [...] // dabar taz.gí.ne. gí.ne/ tá.ike. tá.ike./ kuř.tū vé.liu. su bá.bu su-tá.iki.si (DGLŠ).

’När (de gamla) kvinnorna började slåss med djävlarna fanns det inget sätt att skilja åt dem. Nu ser Gud, som betraktar (scenen) från himlen, att det inte råder någon ordning och (säger) till Sankt Göran: Sadla hästen, rid dit och få dem att hålla sams, så att de inte slåss. Han kom dit med sitt svärd (...). Och han försökte skilja åt dem, försökte försona dem (utan framgång). Hur kan man försona en (gammal) kvinna med djävulen!’

Eftersom statusen för ginti är problematisk kan vi mycket väl behandla razginti som ett TTER-verb. I annat fall utgör ginti och razginti ett idealiskt exempel på ett GTER-par. Ginti, använt i denna kontext, kan också tolkas konativt (’försökte skilja åt’).

65

Jurgis Pakerys, Björn Wiemer

3.1.10. karti: pa-karti ’att hänga, hänga upp’

Både simplex och prefigerade avledningar är belagda i infinitiv; simplexformen är också belagd i presens i en habitual kontext (med konativ funktion):

(23) aštāĩ.gi dabar̃gi jāu išẽl.na prasmã.ne. svã.tūs kã.rt/ kat á.ni.s me-lūnja / kat á.nos ti turĩ.ngaz bū.ța. / ti. ti šulnej vĩna. / ti / ti.j / ti sãdai bū.ța. / ti kaip atvaže.va. nieka. ne.ra // tai išẽl.na jāu tadi svã.tas paká.rt/ kat neteisĩ.ngaz bū.ța. (Dglš).

’Och därför införde de vanan att hänga upp äktenskapsmäklarna¹⁴: eftersom de ljuger, eftersom just den där ljög och sade att brudgummen var rik, att det fanns vinkällare och trädgårdar, men när de kom dit fanns det ingenting. Och därför måste man hänga upp äktenskapsmäklaren, eftersom han inte talade sanning.’

3.1.11. [¹kavoti]: pa-kavoti ’gömma’¹⁵

Detta fall är likaså problematiskt, eftersom simplexverbet gömma vanligtvis används i RSTA-funktion (t.ex. Var har han gömt saxen? ‘Var har han gömt saxen?’). Informanterna bekräftar att gömma också kan ha en tolkning som en telisk process, jfr.: Göm kniven snabbt! (‘Göm kniven nu!’), Titta, vad gömmer han där borta? (‘Titta, vad försöker han gömma där borta?’).

Prefigerat derivat: preteritum:

(24) atã.ja. á.nãs iš_pirtẽs jāu pasprãu.si.s šl.ta(s) šuvėjas/ e., á.nas pakavõj-ži.rklas (Dglš).

’Och den där skräddaren kom tillbaka från ångbadhuset efter att ha badat, och han (skräddarens lärling) hade gömt saxen.’

3.1.12. kelti: pa-kelti ’väcka’ (transitivt)

Simplexform: vanemässigt förflutet; prefigerat derivat: presens, vanemässig aspekt:

¹⁴ Verbet syftar på en praxis där matchmakaren bildligt talat hängs för sina lögner.

¹⁵ Detta är homonymt med ²kavoti ’begrava’ (se grupp 4). Kavoti ’gömma’ är ett lån från polska chować ’gömma’ eller belarusiska хаваць (samma betydelse) (Kardelis 2003: 180).

66

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnius dialects

(25) unkšti pá.kele // ñaũ.gi miega.si kai i.rà dá.rbà. // ké.ldava. / neda-bá.dava. ka(t) tú.jaina.s má.žas // kàt và jaũ. pa.-augũ.kas (V^ID). ‘(And he) wakes me up early, how can you sleep when there is work. They used to wake (people) up (early), no matter if they were kids or teenagers.’

Det enkla verbet kelti kan knappast uppfattas som ateliskt, så detta par bör klassificeras som GTER. Det är dock tveksamt om kelti kan beteckna en telisk PROCESS, så paret bör snarare anses tillhöra TTER (både det enkla verbet och den prefixavledda formen betecknar samma teliska händelse).

3.1.13. kepti: iš-kepti ’baka’

Enkelt verb: presens, habitualt:

(26) isivé.řdi tai raugiene.z bú.daya. pridd.ra. // dúonu. gi namié / namié kepi (V^ID). ’Man brukade göra en rätt av rågmjöl, och brödet gräddades (vanligen) hemma.’

Prefixavledd form: infinitiv; dåtid, habitualt:

(27) tai bú.dava. katarã.s mó.terus labaĩ mŏ.ka dúona.s iškė.pt// tõ.kè gardi dúona žinai/ kvė.pja/ įn klė.va. lá.pu./ abà įn á.lieru. iškė.bdava. // [...] ále jaũ labaĩ raĩke šeiminĩ.ke.s gerà.s/ kat dúonu. geraĩ iškėpt// nelabaĩ kas ma.ké.dava. d--- / dúona.s iškė.pt (DGLŠ). ’Det fanns kvinnor som brukade baka bröd så bra; brödet blev så gott och doftade gott, det gräddades vanligtvis på lönn- eller kalmusblad. Men man behöver en bra husmor för att baka gott bröd; det var få som kunde baka (gott) bröd.’

Med ett konkret-referentiellt objekt-NP måste det enkla verbet kepti betraktas som teliskt. Det finns en annan avledning, pa-kepti; den har enbart delimitativ funktion och bör klassificeras som atelisk.

67

Jurgis Pakerys, Björn Wiemer

3.1.14. [kinkyti]: pa-kinkyti ’att spänna för’

Presens, habitual funktion:

(28) ti maşī.na.s bū:dava. šiṭiem isikú.lt gru.dá.m arkļi.nies bū.ļa. gi maşī-na.s paskuį gi ār.pas ti tə-kis isi--- / išarpuji bet / ne viši jūs turė:da-vå. // arklėž.gi bū:dauå. pakiń.kå. į.sū.ka // ir į.iši.kuli.gi ná.udu. (Vid). ’Det brukade finnas hästdrivna tröskmaskiner, och det fanns en sådan där kastmaskin; man rensar säden med den, men alla hade dem inte. De brukade spänna för hästarna, de kör (maskinen) och tröskar ut säden åt sig själva.’

Kinkyti är teliskt från början. Enligt informanterna kan kinkyti också stå i korrelation med en prefigerad avledning med omvänd betydelse, nämligen iškinkyti ’att spänna ifrån’. Kinkyti är således ytterligare ett exempel på ett enantiosemiskt verb (jämför med autis).

3.1.15. kulti: [iš-kulti] / nu-kulti ’att tröska’

Simplex: preteritum, habitual funktion; presens i habitual funktion:

(29) į tadù [rugius] mašinù kú.ldava. nå.kti, paši kele nuɔ.ðvie vå.landu. / á.rkļus paskųjkie. privuɔ.dan / tai dabar jau kàp kú.le? kambá.ind.m? (Plš). ’Och då brukade de tröska (rågen) med en (trösk)maskin sent på natten. De steg upp klockan två på natten, spände för hästarna (och tröskade rågen). Och hur tröskar de nu? Med skördetröskor?’

Prefigerad avledning: presens, habitual funktion:

(30) nu tai šituås sá:menis vadī.nas tai / šituås / và / ta.kå:s padarī.ta medi.-nies kú.ltuve.s į nu.kuli šituås / jau jū.gi dėrlu. kap sá.ka. (Vid). ’Och man tröskar ut dessa linfrön med en viss träklubba.’

Kulti är ateliskt (se ex. 29). Iškulti bekräftas endast av informanterna. Det reflexiva-benefaktiva išsikulti ’att tröska åt sig själv’ är belagt i texterna i presens och med habitual betydelse:

68

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnius dialects

(31) arklẽ.ž.gi bū.dau̯ā. paki̯.kā. į.sū.ka // ir̃ į isi.kuli gi ná.udu. (Vid).

”De brukade spänna hästarna för, de kör (maskinen) och du tröskar ut säden för dig själv.”

Skillnaden mellan prefixen iš- och nu- är inte tydlig; informanterna bedömer det förstnämnda som vanligare.

3.1.16. kūrenti: iš-kūrenti ”elda (i en spis)”

Både simplex och prefigerad avledning: narrativ presens:

(32) tadù jāu̯ mɔːmà pé.ču. ku.rā.na / nu pé.ču. ku.rā.na jāu̯/ dúona jāu̯ pasi̯kele anà sulik.šitu̯ jāu̯ bačkeli̯ jāu̯ pí.lnu/ tadù jāu̯ išku.-rā.na. mɔːmà/ tĩtũ.ri jāu̯ tā.kõ:san/ in.pá.gale. pušies jāu̯ šluóti vadi.-nas/ puš.nie. ká.imi saní.bā.s/ tadù šl.tu. puš.ni. jāu̯/ mɔːmà išlúoja gražẽi vī.su. péču (Plš).

”Och sedan eldar mamma (brödbaknings)spisen, eldar hon spisen, brödet (=bröddegen) jäser ända upp till kanten på den här karet, sedan eldar mamma spisen (till rätt temperatur), och sedan använder hon en kvast av tall för att rengöra spisen ordentligt.”

I det här exemplet tycks den progressiva funktionen hos kūrenti stå i kontrast till funktionen hos iškūrenti, som betecknar att eldningen fullbordas och därmed en händelse. Detta skulle illustrera ett idealiskt fall av GTER-parning.

3.1.17. kurti: ažù-kurti ’göra upp eld’

Både simplexformen och det prefigerade derivatet förekommer endast i narrativ presens:

(33) tadù kurì pé.ču. / ažù.kuri į ce.padarì.ta tɔ.kõː medi.nie.s / kai̯ lāpetàva li.žie. vadi.nas // nu tai tadù šl.tu. bā.kanu. tai̯ / kai̯ /pá.dedi gi į̃ šitāːs li.žie.s [...] (Vid)

’Sedan tänder du spisen. När du har tänt den finns det en sorts träspade, som kallas brödspade; sedan lägger du limpan på den brödspaden.’

Samma anmärkning som för det föregående exemplet gäller också för detta exempel (och paret kurti: ažùkurti).

69

Jurgis Pakerys, Björn Wiemer

3.1.18. [mažinti]: su-mažinti ’minska (trans.)’

Presens:

(34) ti.ná.i ti.ná.i jāǔ.pali.cini.ku. sumā.žina. *ceikinuōs (Plš).

”Där i Ceikiniai minskade de antalet poliser.”

Mažinti är inte belagt i texterna, men jfr LKŽe från en annan dialekt: Mato tie vilkai, kad juos per daug mažina (šaudo) (J. Basanavičius, Lietuviškos pasakos įvairios, IV 284). Informanterna betecknar det som sällsynt, men jfr även det antikausativa [mažintis]: susimažinti i grupp 3 nedan.

3.1.19. melžti: pa-melžti ’mjölka’

Simplex: particip, pret. pass. ack. pl. fem.:

(35) pažūrù / pū.sa.i dvīlikā.s naktiēs // a.diev / aš.ká.fve.z da.ú.n.lauki. / i.né.melšta.s (DglŠ).

’Och jag inser att klockan redan är halv tolv på natten. Åh, min Gud, och mina kor är ute och inte mjölkade!’

Prefixavledning: preteritum:

(36) tai tadū.tu kǝla ká.rves aci.vežāu namǝ. / kǝla pá.melžāu (DglŠ).

’Och sedan tog det en stund för mig att ta hem korna och mjölka (dem).’

Eftersom simplex endast är belagt med detta enda belägg i form av ett perfekt particip, vågar vi inte säga om det kan beteckna en telisk process. Men enligt informanterna är det i alla fall teliskt.

3.1.20. minti: iš-minti ‘att bräcka (lin)’

Både simplexformen och det prefixavledda verbet används i narrativ presens:

(37) ižže.vé.na tedù mt.na // tā.ki mintuvai padaríta [...] nù tai / tadù i.šmina / tadù jušs.ti. tā.kù / brāu.kuve.s medi.nies padaríta skāi.ta. ižbrāu.ke // brāu.--- / brāu.ke // tai i--- / i.šmuša (VID).

‘Och sedan torkar de (linet) och bräcker det med linbråkor [...] Och sedan bräcker de det färdigt, och sedan använder de träskäktor, skäktar ut det, skäktar det och bankar det.’

70

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnius dialects

Simplexformen kunde användas som ett ateliskt verb (jämför med braukti: iš-braukti).

3.1.21. [mūryti]: [iš-mūryti] ‘att bygga av tegel’

Det verb som beläggs i texterna är ett reflexivt-benefaktivt verb, iš-si-mūryti ‘att bygga (av tegel) åt sig själv’, men endast som particip praet. pass. neutr.:

(38) ją. bū. uą. (namai) mū-rinei isimūri.ta / pli.tā.m raudā.na.m (DGLŠ).

‘Hans (hus) var byggt av röda tegelstenar.’

Simplexformen mūryti och dess derivat pa-mūryti bekräftas av dialektens informanter, men endast med atelisk betydelse (t.ex. Prastas meistras: pamūrijo, pamūrijo ir vėl sėdi ‘Han är en dålig hantverkare: han bara lade några tegelstenar och sitter återigen (utan att arbeta)’).

3.1.22. plauti: [iš-plauti] ’att torka (golvet), att tvätta (kläder)’

Narrativ presens (plus habitual betydelse som markeras av būdavo):

(39) nu tai / jau grīndis plā.umu/ bū.daua. [...] // e. kni-gà į šitš./ tai ne-numanāu kap aciverčū į paskaitāū (DGLŠ).

’Och jag brukade torka golvet [...] Och jag märker inte alls hur jag öppnar den här boken och läser lite.’

Det enkla verbet plauti är svårt att föreställa sig som ateliskt. Išplauti är inte belagt i texterna, men bekräftas av informanterna. Vi har dock stött på det reflexiva-benefaktiva iš-si-plauti ’att tvätta åt sig själv’:

(40) e. kat nuvejai kuokīne.n (su perkelio suknele) tai vē: isiplē:vei isiprā.-sujēi į vē: nedėle.s lā.uki (PlŠ).

’Och om du går på fest (i en perkalekjol), så tvättar du den igen, stryker den och väntar på (nästa) söndag.’

3.1.23. [ruošti]: pa-ruošti ’att förbereda’

Endast infinitiv:

(41) sanā.ve.(s) stalai nē.dinkta / tai kąt išē.na stā.las padinkįt į / i pa-

71

JURGIS PAKERYŠ, BJÖRN WIEMER

rūšt jãu piršļi·ba.m // nū. tadū klāja // nu. jãu tadū klāja / i rā.iške jãu/ jãu mergà.gi tō: ruššes (DGLŠ).

”Förr i tiden täcktes borden inte med dukarna, och om ett bord måste täckas och förberedas för trolovningen, så dukar de det, och det betyder att flickan gör sig i ordning (för trolovningen).”

Det reflexiva-benefaktiva verbet beläggs som ett par: ruošti-s / pa-si-ruošti ’göra sig i ordning (förbereda sig)’; simplexformen i presens (42), den prefigerade avledningen i particip praet. act. nom. masc. sg. (43):

(42) tãị kàt išėi.na stã.las padįnkt į. / i parūšt jãu piršļi·ba.m // nū. tadū klāja // nu. jãu tadū klāja / i rā.ške jãu/ jãu mergà.gi tō: ruššes (DGLŠ).

”Och om bordet måste täckas och förberedas för trolovningen, så dukar de det, och det betyder att flickan gör sig i ordning (för trolovningen).”

(43) į ta.kū. da. bū.uã. svã.tu./ kurīs pasrūši.(s) svã.tu būt/ toį nèt apgã.udava. té.vus (DGLŠ)

”Det fanns trolovare som (alltid) var redo att vara trolovare (att sköta trolovningen), och de brukade lura och ljuga för föräldrarna.”

3.1.24. rišti: pri-rišti ’binda fast’

Simplexform: narrativ presens:

(44) bã.bå.s rļ.ša da. ká.rves pievã.i (DGLŠ).

”De (äldre) kvinnorna binder fast korna (för bete) på ängen.”

Prefigerad avledning: particip praet. pass. neutr.:

(45) má.na. bū.ųa. kã.rve.s pri.rišta ce.va až kiluβ.metra. (DGLŠ).

”Och mina kor var fastbundna (för bete) en kilometer bort (härifrån).”

Det reflexiva-benefaktiva rištis är också belagt, men motsvarar at-si-rišti ’lösa upp, binda loss (för egen räkning)’. Det prefigerade verbet (pri-si-rišti) är inte belagt i vårt korpus, men informanterna bekräftar det:

72

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnius dialects

(46) tai̯ á.nas pilnai sakis/ kàt á.nas tá.u suma.kė. / į peṙ ji̇ knigė.le. ì / į á.nas árkli. ri.šas (DGLŠ).

”Och han kommer att hävda att han redan hade betalat dig, och att han har fått hästens papper, och att han löser hästen.”

3.1.25. seti: pa-seti ”så”

Både simplexformen och den prefigerade avledningen förekom i infinitiv; simplexformen förekom också i presens (narrativ):

(47) (anas) tik paklá.use kas kur pasé·t kas kur kap tai̯ á.nas jáu̯ pasà.ka. kur sé·t/ á.nas į sé·je (PLŠ).

”Och han frågar bara var man ska så vad (för säd) och när han får veta var han ska så, sår han.”

De två förekomsterna av simplexformen seti har olika aspektuella värden; endast den andra förekomsten kan karakteriseras som progressiv. Detta visar att paret seti: paseti är ett bra exempel på ett GTER-par.

3.1.26. [sodinti: pa-sodinti ”placera, sätta (i fängelse)”

Particip praet. act. nom. masc. sg:

(48) vàt / á.naz žinai̯ ku./ á.naz bú·t mùs/ mãn. pasà.dì.ni.s (DGLŠ).

”Och du vet, han kunde ha satt oss, mig i fängelse.”

Simplexformen sodinti i denna specifika betydelse bekräftas av informanterna, men betraktas som sällsynt. Exempel i LKŽe dokumenterar verbet i presens använt för vanemässiga fängslanden, t.ex. Kap kuris pavogė ką ar ažumušė, turmon sodina (Šalčininkai) ”Om någon stal något eller mördade någon, sätter de (honom/henne) i fängelse”. Eftersom simplexformen i denna betydelse inte betecknar en telisk process utan samma händelse som dess avledning (pasodinti), bör detta par snarare karakteriseras som TTER. Sodinti kan dock beteckna en telisk process om det används i den mer konkreta betydelsen ”plantera” (t.ex. sodinti mišką: pasodinti mišką); då tillhör paret GTER-klassen.

73

JURGIS PAKERYS, BJORN WIEMER

3.1.27. statyti: pa-statytì ”att bygga, att uppföra”

Simplex: preteritum, infinitiv; prefixavlett verb: preteritum, participium praeteriti passivi neutr.:

(49) e. trĩ.ždẽšimpunktais mẽtais ji. stá.tie. // [...] į.pastá.tie vą čė krĩ-žu. // [...] tai čė jau tadù šl.tas krĩžus nupù.ųa. / [...] jau dabar nãri į vẽ. statīt (DGLŠ).

”De uppförde den (korset) år 1935, [...] och de uppförde den här. Och sedan ruttnade det här korset bort, och nu vill de uppföra det igen.”

Det finns inga tydliga exempel på simplex i progressiv funktion.

3.1.28. šukuoti: iš-šukuoti ”att häckla, hackla (lin)”

Både simplex och prefixavlett verb: narrativ presens (i habitual kontext):

(50) paskuĩ šepečẽi padarita triz bū.ųa. // vẽnas medĩ.neis tã.kẽl.z duntĩm. nemã.žas vą šl.te vã // tai juos tadù. šukuoja (VID).

”Och sedan fanns det tre borstar, en var ganska stor och hade trätänder, och sedan häcklade de det (linet med dessa borstar)”

(51) tai bū.daua. mã.n atã.nes--- / atã.nesã pã.kulã.s // tã. jau šukuoja / linùs l.šmina (VID).

”Och sedan brukade det vara så att (de) tog med blånor (och man får blånor efteråt), de bröt och häcklade linet (till önskad grad).”

Simplex kan användas ateliskt, som till exempel i (50).

3.1.29. [tapyti]: nu-tapyti ’bedra, orsaka att någon får ett dåligt liv’

Preteritum, deiktisk tidsanvändning:

(52) tai d.nas ne vienu. mergõ.ti. nutã.pija. // šl.ta.ku madù (DGL).

’Och han (äktenskapsmäklaren) bedrog mer än en flicka på det här sättet.’

74

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnius dialects

Detta verb betyder bokstavligen ’drunkna’¹⁶. Den metaforiska betydelse som framgår av kontexten verkar vara ganska ovanlig. Informanterna saknar erfarenhet av detta verb och dess (förmodade) simplexmotsvarighet, så något tydligt omdöme om deras aspektuella funktioner kan inte fällas.

3.1.30. tvarkyti: su-tvarkyti ’ställa i ordning, ta hand om, reparera’

Simplex: infinitiv (53); prefixavledd form: particip praet. pass. neutr. (54):

(53) jau va dabar ši.tas va ná.mas [...] vą.prałi.ja.gi [...] nù.toi.gi raĩke tvarkí.c.gi (Plš). ’Och nu släpper det där huset [...] in regnvatten [...] och man måste reparera det’

(54) niekur nelį.gdavå, niekos nešená.uta visur. sutvarkí.ta / visakàs nūimta / vį.saz der.lus (Vīd). ’Och ingenstans skulle det finnas någon oslagen äng, allt hade tagits om hand överallt, hela skörden skulle bärgas.’

Simplexverbet är teliskt från början. Informanterna föreställer sig dock ap-tvarkyti som en avledning med delimitativ betydelse (’ställa i ordning i viss mån’).

3.1.31. ūgenti: užūgenti ’uppfostra barn’

Simplex: preteritum och presens; prefixavlett verb: preteritum:

(55) į aš jau sunk ei vaikus u.genåū. / e. jau má.na. vaikai kitėp vaikus jau u.gė.na.// jau daug lingvåū u.gė.na.// [...] aš va ušū.genåū. så.va. sū.nu. ši.tu. *gėdru. bla.gåį/ bla.gåį vatš.uka.į (Dglš). ’Och för mig var det svårt att uppfostra barn, och mina barn uppfostrar redan sina barn på ett annat sätt; de uppfostrar dem lättare. Och jag uppfostrade min son Giedrius, med bara den där riktigt dåliga (vadderade) jackan åt honom.’

Det verkar inte som om simplexformen kan användas ateliskt. Därför kan dessa två verb klassificeras som ett GTER-par.

¹⁶ Som sådan är det uppenbarligen ett lån från ryskans (у)монит eller polskans (u)topić ’dränka’.

75

Jurgis Pakerys, Björn Wiemer

3.1.32. valyti: iš-valyti ’rengöra (upp)’

Simplex: preteritum, vanemässig aspekt:

(56) mes šį.ta. dí.rba.m bú.dauja. [...] aš.á.fklus valau/ ká.rves valau/ šeřu/ ma.n.patij.ka ši.tas dá.rbas (Plš).

’Det brukade vara så att vi arbetade [...] jag rengör hästarna, rengör korna, matar dem; jag tycker om det här arbetet.’

Prefixavlett verb: perfekt particip passiv, genitiv singularis femininum:

(57) ažmã·ki [...] kíekei trīs taý.ké.tūrus ti pu·dūs / ar šešūs pudūs ti kã / a(r) rūgū. / a(r) kviečū. va // e.,geráž.gi naudãs jáū išvalí·ta.s (Vīd).

’Och sedan betalar man [...] tre eller fyra eller sex pud råg eller vete; av god säd redan rensad.’

Simplexformen valyti kan beteckna ateliska processer, och det avledda verbet pa-valyti förekommer och betyder att rengöringen har nått en viss grad, men inte nått sin absoluta slutpunkt (jämför till exempel med pa-džioventi, pa-kepti ovan).

3.2. Rörelseverb

Rörelseverben i vårt material kan delas in i två grupper: 1. egen rörelse (att gå, att rida etc.) och 2. kausativ rörelse (att bära, att köra). Ett gemensamt drag hos alla rörelseverb är deras deiktiska riktning, som uttrycks med prefix. I de flesta fall används at(a)- och nu- med motsvarande betydelser av att röra sig mot det deiktiska centrumet respektive bort från det; jfr at(a)-eiti ’komma (hit)’: nu-eiti ’gå, ta sig (dit)’.

Det gäller alla simplexverb i denna grupp att de är diffusa i fråga om denna deiktiska orientering. Därför förekommer de flera gånger med olika prefixavledningar. De problem detta medför diskuteras kort nedan.

3.2.1. Verb för egen rörelse

3.2.1.1. eiti ’gå’: at(a)-eiti ’komma’

Även om det ur lexikologisk synvinkel kan diskuteras huruvida detta

76

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnius dialects

par kan anses representera ett lexem¹⁷, finns det uppenbarligen ingen ytterligare avledning av ateiti (som till exempel atei-dinė-ti i vissa andra dialekter). Därför beslutade vi att ta med det i vår lista.

Simplex: presens (progressiv); prefixavledning: imperativ, preteritum (narrativ):

(58) paskãm.binau vá.ndai/ sakaũ *vá.nda tų kat̨ nerasivĩl.kus sakaũ atȧ.j […] sá.ka. gerãi ainũ/ taį atȧ.ja. (PLŠ).

’Jag ringde Vanda och säger: ”Om du inte redan ligger i sängen, kom gärna come (och hjälp mig)” […] (säger hon:) ”Okej, jag är på väg coming”. Och hon kom.’

I vilket fall som helst kan simplexverbet eiti beteckna en process, så att det tillsammans med sin avledning bildar ett GTER-par.

3.2.1.2. [eiti] ’gå’: į-eiti ’gå in’

Narrativ presens:

(59) dabȧr iné.ja. muziká.ntas vidũn / e. vé.lnes lí.ka. až dũ.ru. (DGLŠ).

’Nu kom musikanten in, och djävulen stannade utanför.’

Detta fall kan diskuteras, eftersom det i texterna inte finns något tydligt exempel på det oförsedda eiti använt i betydelsen ’gå in i något slutet utrymme’. Exempel med imperativ, som eik vidun! ’gå in!’, bekräftas av informanterna; men i detta fall anges rörelseriktningen uttryckligen genom en fossiliserad illativform av substantivet vidus ’insida’.

3.2.1.3. eiti ’gå’: nu-eiti ’gå, ta sig någonstans (till fots)’

Här gäller samma anmärkningar som för eiti / ateiti (se ovan).

Simplex: imperativ; prefigerad avledning: preteritum (narrativ):

(60) a.na(s) sá.ka. ai̇.nam *vi̇žiusan// jȧu netã.li *vi̇.žei // nuvé.ja.// dabȧr isir̨u̇.j.k in vi̇.sa. tũr.gaus á.rkli. (DGLŠ).

’Han säger: ”Låt oss gå till Vidžiai, det är redan inte långt härifrån”. De

¹⁷ För det första är det för eiti oklart om dess deiktiska orientering snarare är ’här’ eller ’där’ och om det följaktligen kan betraktas som enantiosemiskt (se korrelationen med nu-eiti nedan).

77

Jurgis Pakerys, Bjorn Wiemer

gick dit, (och han säger:) ”Välj nu vilken häst du vill på marknaden.”

Liksom eiti: ataeiti, eiti kan i denna betydelse också beteckna en telisk process.

3.2.1.4. joti ’rida till häst’: at-joti ’komma till häst’

Simplex: imperativ; prefigerad avledning: preteritum (narrativ):

(61) dabar̃ diẽvaz dabō-damas iš_duŋgaũ.s tù và tvarkō:s nier // švìn.-tu. *jū.rgi. / līp in_á.rkle. i. jō.k sutá.iki.k / kat_nešpeštū: nesmuštū. // tas_atjāja (Dglš).

’Nu ser Gud, som ser (scenen) från himlen, att det inte finns någon ordning (och säger) till S:t Georg: sitt upp på hästen, åk dit och få dem att komma till sans så att de inte slåss. Och han kom dit.’

Samma anmärkningar som för eiti: ataeiti och eiti: nueiti gäller även här.

3.2.1.5. lipti ’klättra, stiga upp’: už-lipti ’klättra upp, stiga upp’

Simplex: imperativ (62); prefigerad avledning: preteritum (63):

(62) vé.ìne(s) sá.ka. lí.p i(n) nù.garà.s/ aš tàũ pé.rnešu (Dglš).

’Nu säger djävulen: ”Sätt dig upp på min rygg, jag bär dig över (diket).”’

(63) nù.i ú.šìipe. in pé.čàus i rá.da. (Dglš).

’Nu steg de upp på kakelugnen och hittade (vår hare där).’

Simplex lipti kan användas för att beteckna en telisk process.

3.2.1.6. [važiuoti] ’köra’: at-važioti ’komma hit, köra hit’ (dvs. mot det deiktiska centrumet)

Vi har inte hittat något exempel där simplexformen važiuoti skulle ha använts synonymt med atvažiuoti. Ett exempel på det senare (i preteritum) finns i (65), där det används som antonym till nuvažiuoti.

3.2.1.7. važiuoti ’komma någonstans, köra’: nu-va žiuoti ’komma dit, köra dit’ (dvs. bort från det deiktiska centrumet)

78

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnius dialects

Simplexform: presens (progressiv och habitual) (64); prefixed derivatives: presens, narrativ (65):

(64) kąp važiúji in vi.nč̌āus/ tadù / dúoda pl.nigus (Dglš).

’När du åker till en vigselceremoni får du pengarna’

(65) tąi atvažė. vā. / arklìːz gražùs/ linēkąi // nū tąi gi / jāu nuvažùoja gi *daugielì.škin (Dglš)

’Och han kom med en vagn och en fin häst, och nu kör de till Daugėlìškis.’

3.2.2. Verb för kausativ rörelse

3.2.2.1. [nešti] ’att bära’: at(a)-nešti ’att ta med (hit)’

Imperativ, preteritum:

(66) āi.k in dɔ.ktāru. / atneš paži.mė.jimu. ka(t) tu nešč̌e [...] // nuvejau/ atá.nešau (Dglš)

”’Gå till läkaren och ta med pappret (som bekräftar) att du är gravid”. [...] Och jag gick (till läkaren) och tog med (pappret).’

Återigen har vi inte påträffat exempel med simplexverbet som uttryckligen skulle visa att det är synonymt med avledningen atnešti och anger en rörelseriktning mot det deiktiska centret. Exempel som Žiūrėk, ką anas ten mums neša? ’Titta, vad tar han med åt oss?’ är dock acceptabla för informanterna.

3.2.2.2. nešti ’att bära’ nu-nešti ’att ta med (dit)’

Simplex: presens (narrativ, habitual) (67); prefigerad avledning: preteritum (68):

(67) pavā.sari. / labai uŋkšči / rá.da.m zūīku.ku. maži.ti. // aċ.nešiem namō [...] nė.šam i dɔ.bilu.ti i avižu. pribrāu.ki. (Plš).

’Tidigt på våren hittade vi en harunge och tog hem den [...] (nu) tar vi med klöver och havre (för att mata den).’

79

Jurgis Pakerys, Björn Wiemer

(68) (det brukade finnas vargar och mamma var alltid rädd och sade:) vil.kas gá.l ti jau.nú.-neš kur má.na. vaĩ.ku. / į dė.kui dievui nė (Plš).

’(Det brukade finnas vargar och mamma var rädd och brukade säga:) ”En varg har kanske burit bort mitt barn”. Gudskelov hände det inte.’

3.2.2.3. varyti: nu-varyti ’driva (ett djur) någonstans’ (bort från det deiktiska centrumet)

Simplex: infinitiv, preteritum; presens; prefigerat derivat: preteritum:

(69) išė.na raĩ.ke arkli:s va---/ vari.t jau mú.m // taĩ.má.na. tę́:ų---/ až̌.gi tai vaĩ.kaz buuáu/ tik tę́:vas nuvá.re. tu.á.rkli.// dáu.k/ vi.sas ká.imas mús vá.re. (DglŠ).

’Och vi var tvungna att driva (lämna bort) hästen (till armén). Och min far, jag var fortfarande ett barn, min far drev den hästen (dit), alla från vår by drev hästar (dit).’

3.2.2.4. vežti: at-vežti ’köra, föra, leverera hit’ (dvs. mot det deiktiska centrumet)

Simplex: presens (negerat, habituellt); prefigerat derivat: futurum:

(70) taĩ.asima.kė́j / tá.u atvėš namó. [...] alè alè ale.gi tiktai.na.s tá.u nė. vežà gerǹ:s / tá.u atvėš ka.kiõ.gi va puvė.se. (DglŠ).

’Om du betalar, så kommer han att leverera det (veden) hem till dig. [...] Men han levererar inte bra (ved), han kommer att ta med en bit ruttet trä till dig.’

3.2.2.5. vežti: nu-vežti ’köra (någon, något) dit’ (dvs. bort från det deiktiska centrumet)

Både simplex och prefigerat avlett verb: preteritum:

(71) mùs į pačùž gi kàp sílpni bù.va.m / manì gi i bró.li. / taĩ ǐr.gi ná.kti. vė.žie / *ceikiñússan va [...] in kù.nigu (Plš).

80

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnius dialects

’När vi, jag och min bror, var svaga (nyfödda), körde de oss också till Ceikiniai, till prästen (för att döpa oss)’

(72) mès kǫṗ èjã.m (namo) i mù(s) stã.cei iñ šitũ pɔ.ļi.ciṅku. [...] (sulai-kè) i nù. vežie. mùs paļ.cijǫn (DgLŠ).

’När vi var på väg hem stod poliserna i vår väg [...] de (arresterade oss) och körde oss till polisstationen.’

3.2.3. Intransitiva verb för tillståndsförändring

3.2.3.1. aušti: [iš-aušti] ’gryning’

Narrativ presens:

(73) bù.ʋa. šǫ:kei / ti netà:li [...]. nù i nuvejãu // atajãu jáu gi zã.ra dienà ãušta (Vīd).

’Det var dans (fest) inte långt härifrån. Jag gick dit, kom tillbaka och (ser att) dagen redan gryr.’

Simplexverbet aušti betecknar här en telisk process. Något prefigerat avlett verb som betecknar den korrelerande teliska händelsen kunde inte påträffas, men dess existens bekräftades av informanterna.

3.2.3.2. daryti-s: pa-si-daryti ”bli till”

Simplex: infinitiv (74); prefigerad avledning: presens, habituell (75):

(74) kɑ(p) pradé.jãu / šviesà darí.tes/ jãu ļī(k) ká.rve.s śniegī gi sliedē.lei (pradėjo matytis) (DgLŠ).

”När dagsljuset började träda fram (när det började gry), kunde man redan se kons spår i snön.”

(75) tai tadù stó-ja. dù žmǫ:ni.s // tai šitũ. žmã.nũ. tadù vaikái. / vaikái. rasipí.la. / vat pazdá.ra. šē.ma.s (DgLŠ).

”Sedan började två personer leva tillsammans, sedan fick de många barn, och därefter kom (nya) familjer (till barnen) till.”

I (74) står darytis inom räckvidden för fasverbet pradėti ”börja” och betecknar en process. Eftersom det betecknar en tillståndsförändring är dess betydelse telisk. I (75) är avledningen pasidaryti tydligt inriktad på en telisk händelse.

81

Jurgis Pakerys, Björn Wiemer

3.2.3.3. džiūti: iš-džiūti ”torka (upp)” (intrans.)

Simplex: preteritum; prefigerad avledning: presens (narrativ, habituell):

(76) rã.ke sakít (tokį užkalbėjimą) ẽja. * jėzus jis keliù / susitì.ka. trīs rɔžės / vienà žū.vv. / antrà vī.ta. / uɔ tračė visaĩ prani̇ka. (Plš).

”Man ska säga (följande besvärjelse): ”Jesus var på väg, och han mötte tre rosor, den ena torkade bort, den andra vissnade, och den tredje försvann helt.””

(77) pí.rma juós nurd.umi // tadù va sustataĩ / va ši.te va ši.ta.keĩs ku.lū. kai(s) sustataĩ sustataĩ jāū ižžū.sta / taĩ tedù / sú.vežą.gi jāū ti klu-nūsan (Vīd).

”Först rycker man upp linet med rötterna, sedan lägger man det i små knippen, och sedan torkar det upp, och därefter för de det till ladan.”

Jämför med det motsvarande kausativa paret džioventi: išdžioventi (grupp 1).

3.2.3.4. [gelsti]: iš-gelsti ’gulna’

Particip praet. act. nom. pl. masc.:

(78) vá.ikščė.dava. die.vū.li višī ižgel.ti./ utielū. apstò.ti (Vīd).

’Min Gud, de brukade gå omkring helt gulaktiga och hade löss.’

Enligt våra informanter kan gelsti endast användas med telisk betydelse, till skillnad från geltonuoti.

3.2.3.5. [geltonuoti]: su-geltonuoti ’gulna’

Particip praet. act. nom. sg. masc.:

(79) į.pervá.sar ká.rves adgā.na. vaĩ.kas ši.ta(s) sugeltš.na.vi.s (Vīd).

’Och den där pojken, helt gulaktig (på grund av hårt arbete), vallade korna hela sommaren.’

Enligt informanterna kan geltonuoti ha en stativ betydelse, ’vara, se gul ut’, eller en progressiv-telisk betydelse, ’gulna’.

82

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnius dialects

3.2.3.6. [gisti]: aż-gisti ’släckna (om eld)’

Particip praet. act. neutr.:

(80) paškáũ ãi.na ãi.na ta.lãu / rañ.da trẽ.cu. kã.tilu. // jáũ.ti ku.rí.nta i. ažgĩ.si. (DGLŠ).

’Och sedan går han vidare och hittar den tredje kitteln, och elden är redan släckt (under den).’

Gisti bekräftas av informanterna och är belagt i LKŽe från orter nära Vidiškės, Daugėliškis och Palūšė (även om infinitiven enligt LKŽe är gýsti i Dūkštas, Linkmenys och Rimšė).

3.2.3.7. [mažinti-s]: su-si-mažinti ’minska (om antal, mängd)’ (intransitivt)

Preteritum:

(81) paskui gi jau / jáu cè kai kã.rai šitìe pradždéja. visi / taĩ,tedu tiẽ gi i cigõ:nai susmã.žinã. (VID)

”Och sedan när dessa krig bröt ut, minskade antalet romer.”

Mažintis är inte belagt i texterna, men jfr LKŽe, där detta verb har telisk betydelse: När hönsen ruvar (på äggen), minskar äggen, snart finns det inga alls (Leipalingis). Informanterna beskriver det som sällan använt; jfr [mažinti]: sumažinti (transitivt) (se den första gruppen ovan).

3.2.3.8. [nykti]: iš-/pra-nykti ”att försvinna, att gå upp i rök”

Preteritum (med endera prefixet):

(82) (kai) ã.ni.z.gi (vagys) jáu uščuvã:/ kat ã.nas vẽ.jas// taĩ kã.rvi. inpušė.bl. prí.rišė./ pã.ti.s išnĩ.kã. (DGLŠ)

”(När) de (tjuvarna) insåg att han följde efter dem, band de fast kon till tallen och försvann (sprang iväg).”

(83) raĩ.ke sakìt (tokį užkalbėjimą) ẽ.ja. * jėzus jus keliu / susiti.ka. tris rɔžės / vienã žũ.vv. / antrã vĩ.ta. / u tračė visai pranĩ.ka. (PLŠ).

”Man måste säga (följande besvärjelse): ”Jesus var på väg,

83

Jurgis Pakerys, Björn Wiemer

och han mötte tre rosor; en höll på att torka bort, en annan vissnade, och den tredje försvann helt.”

Nykti ”att försvinna, att minska” förekommer inte i texterna, men informanterna bekräftar ordet. Skillnaden mellan išnykti och pranykti är oklar, eftersom exempel saknas.

3.2.3.9. prausti-s: pa-si-prausti ‘att tvätta sig (ren)’

Simplex: preteritum (84); prefigerad avledning: particip praet. act. nom. sg. masc. (85):

(84) taī vé.lnēs [...] ųu.pē.li. pū.si. vā.landa.s prāūse.s mir.ka. undeni. (DGlŠ). ‘Och djävulen tvättade sig ren i bäcken i en halvtimme och blötte sig i vattnet’

(85) atá.ja. á.naõs iš.pirtės jāū pasprāū.si.s šī.ta(s) šuvėj.as (DGlŠ). ‘Han, den där skräddaren, kom från ångbadet efter att ha tvättat sig ren.’

3.2.3.10. [tais(yti-s]: pa-si-tais(yti ‘att bli bättre, tillfriskna (från sjukdom)’

Presens (habitualt):

(86) taī jɔ. bã·bɔ kap apsar·ga/ [...] taī kàp jāū vištienā.s me.šā.s pavā·lgā./ tadū / pastāi.sā. (DGlŠ). ‘När hans fru blir sjuk, [...] och när hon får lite kycklingkött att äta, blir hon bättre.’

Simplexformen taisytis bekräftas av informanterna.

3.2.3.11. temti (timti): su-temti (su-timti) ’att bli mörkt’

Simplex: narrativ presens (87); prefigerad avledning: preteritum (88):

(87) kai ganāū (tada) aṣ sā.va. gi·vūlus/ tai (matau, kad) dabar gi jāū tī.msta (PlŠ). ’Jag vallade min boskap (då), och (jag ser att) det börjar redan mörkna.’

84

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnius dialects

(88) atvažā: *ká.lvesalin //ti pa. *ignalinu [...] ká.imas// bé.ŋ grā.ǰa. grāǰa.ti jāu kū./ kie(g) grā.ǰa./ ku. dá.re.// tadū jāu. skaī.tai / i sutīma. (DGLŠ).

’De kom till Kalvėsalis, en by nära Ignalina, och de spelade musiken, och det blev mörkt.’

Simplex kan inte användas för att hänvisa till ett tillstånd (’att vara mörk’). Det beter sig därför som gelsti, men inte som geltonuoti (se ovan).

3.2.4. Sociala / mentala aktiviteter

Verben i detta underavsnitt hänvisar till mentala och sociala händelser. Det var knappast möjligt att avgöra om simplexverb i denna undergrupp kan beteckna pågående processer, även om det är rimligt att anta att åtminstone några av dem kan det (t.ex. ¹derintis ’att anpassa sig’, mokytis ’att lära sig’, taikyti ’att förlika’).

3.2.4.1. ³daryti: pa-daryti ‘att organisera, ordna (en fest), förbereda’

Simplex: preteritum (89), narrativt preteritum (vanemässig handling) (90); prefixed derivative: vanemässigt preteritum (91):

(89) mez dabar dá.re.m vesé.lu.// ketureždėšimdeviñtai.s mé.tais (DGLŠ).

‘Vi höll på att ordna vår bröllopsfest år 1949’.

(90) į dá.re.m špektaklius// *žemā.ities rašt.tj.s išm.davau knī.gu.// jō:s ti aprašīta tə-ki idā.mus [...] (PLŠ).

‘Och vi gjorde (satte upp) föreställningar, vi brukade ta någon bok av Žemaitė; hon har några bra berättelser.’

(91) nù e. až pa--- / pá.skaitas būdava. padarī.davau/ tai ape. švīn.tu. *kazi.mieru. papá.saka.davau (PLŠ).

‘Och jag brukade förbereda och hålla föredrag, jag brukade berätta historier för dem om Sankt Kasimir.’

3.2.4.2. derėti-s: su-derėti ’att förhandla, att komma överens’

Simplex: narrativ presens (habitualt) (92); prefixed derivative: presens (habitualt) (93):

85

Jurgis Pakerys, Björn Wiemer

(92) zajiedli bū.ūd. vírai // jāu bró/ į tiek dé.raž.gi/ į kap dé.ras/ į kiek kas dúot/ į kap dúot (DglŠ).

’Männen var hårda (när det gällde att förhandla). Oj, vad de förhandlar mycket om hur mycket, hur och vad som ska ges’.

(93) im.dava. tarná.ut [...] // nu tai / tai kiek sú.dera gi kiek pũ.du./ ti tiek į ma.kiédava. (Vid).

’De brukade anställa [...], och de brukade betala det antal pud (spannmål) som de kom överens om.’

3.2.4.3. [¹derinti-s]: da-si-derinti ’att anpassa sig till någon, att komma i nära kontakt med någon’

Presens (habitualt):

(94) tai ă.nas nevā.gdavā. ū.baga. // išēina kur vargūolā./ ale [vā.gdavā.] kur įn.pā.nu. dazdé.rina (DglŠ).

’Han brukade inte råna en fattig man, men han rånade när han kunde komma nära någon rik man.’

Derintis och derinti bekräftas av dialektens informanter. Jfr även LKŽe ’att försöka anpassa sig till någon’: Marti kiek galėdama prie visų derinasi (Svärdottern försöker anpassa sig till alla så gott hon kan (Geistarai)). Se även derinti(s): paderinti omedelbart nedan.

3.2.4.4. [²derinti(-s)]: pa-derinti ”fånga, välja ett tillfälle”

Particip praet. act. nom. sg. masc.:

(95) tai šl.tas [...] ti kadù padé.rini.s muž.mentu./ inlin.dā. / palū.ve.n (DglŠ).

”Och han [...] fångade ett tillfälle och kom under sängen”.

Derinti(s) förekommer inte i texterna, och inte heller ges någon adekvat betydelse i LKŽe¹⁸. Derintis och derinti bekräftas av dialektens informanter; jämför med ¹derinti: dasiderinti.

¹⁸ Jfr LKŽe, där derinti är belagt med en betydelse nära ketinti ”ha planer, ämna”: Šitą vištą dėrinam pjaut (”Vi tänker slakta den här hönan”) (Dusetos). Ett exempel kommer från Daugelīškis: Dievas dėrina sušaldyt visus (”Gud tänker frysa alla”).

86

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnius dialects

3.2.4.5. [²kavoti]: pa-kavoti ”begrava”

Preteritum:

(96) į vaikų(s) sapti̇˙nus turá.u [...] / e. kė.turùs pakavó.u (DGlŠ).

”Jag hade sju barn [...] och jag begravde fyra av dem.”

Simplexverbet kavoti bekräftas av informanterna, jfr: Šiandien kavoja Juozapą (”Juozapas begravs i dag”).

3.2.4.6. laikyti: at-/iš-laikyti (blandad) ’att hålla mässa’

Både simplex och prefigerat derivat (at-laikyti): narrativ presens (vanemässig betydelse).

Simplex även: habituellt preteritum (97). Derivat med prefixet {iš}: infinitiv (98), med prefixet {at}: presens (narrativ):

(97) lęj.kiškai pá.maldas và laiki˙dava.// dešimti˙ và.lundu. [...] (PLŠ).

’Klockan 10 på förmiddagen brukade de hålla mässa på polska’.

(98) tai vàt / bù.ųà. vagis // tai.ą.nas mã.kieja. / į.mišęs išlaikìt // [...] tai.ą.nas [...] priši.meta kat ą.nas kú.nigas/ [...] nù i mi.šu. atlaï-ka./ nu tai tadù nuzdabója kur pinigai / (ir pavagia) (DGlŠ).

’Det fanns en tjuv som visste hur man skulle hålla mässa. Han [...] låtsas vara präst [...] han håller mässa och tar sedan reda på var pengarna finns (och stjäl dem).’

Vi kunde inte fastställa någon märkbar skillnad mellan atlaikyti och išlaikyti; båda verben är belagda i samma textavsnitt.

3.2.4.7. mokyti: iš-mokyti ”att undervisa”

Simplex: habituell dåtid (99); prefigerat derivat: futurum, dåtid (100):

(99) par mùz bū.ųà. ká.jimi vienà mɔ.terá.le./ tai.ana mus mɔ˙ki.davɔ. skaitìt maldá.kni.gie (PLŠ).

”Det fanns en kvinna i vår by som brukade lära oss att läsa en bönbok”.

87

Jurgis Pakerys, Björn Wiemer

(100) meš ńó·ri eš tāū išmó·ki.su vα i. nuɔ kìrme.lē:s kalbē:t i. / i.nuɔ ákú. vα // taĩ išmó·kie anà mani (Plš). ”Om du vill ska jag lära dig besvärjelsen mot maskar eller (det onda) ögat, och hon lärde mig.”

Jämför med mokytis: išsimokyti omedelbart nedan.

3.2.4.8. mokyti-s: iš-si-mokyti ”att lära sig”

Simplex: infinitiv (101); prefigerat derivat: dåtid (102):

(101) dá.rba. má.n né.raikie. jéška.t/ aš dá.rbu. namie turé.jau// galé.u su, ta.tukù.gi ká.lt galé.u// mó·ki.tis ká.lt (Plš). ”Jag behövde inte leta efter ett arbete, jag hade mycket att göra hemma, jag kunde smida med min pappa, (jag kunde) lära mig smide.”

(102) padabó·davau padabó·davau i / dā.bì.ški. parš·di.dava. / krì.kštama.-me. nù.i. isimó·kâu (austi ir verpti) (Plš). ”Jag brukade titta (på hur andra kvinnor spann och vävde), och min gudmor visade mig lite, och (på så sätt) lärde mig (att spinna och väva).”

3.2.4.9. pasakoti: pa-pasakoti ”att berätta en historia”

Simplex: förfluten habitual (103); prefigerad avledning: futurum (104):

(103) cè.pavardie bū.ùa. pirmā ne. *kù.jiškie / ale *kù.nigiškie / a.hā. / *kù.-nigiškie// ale kai cè bū.ùa. má.na. tievai / taĩ má.n tievai pạ.saka. dava. (DGLš). ”Tidigare hette den här byn inte Kūjiškė, utan Kunigiškė, men (det var tidigare) när mina föräldrar (bodde där) och de brukade berätta en historia för mig (om varför namnet ändrades).”

(104) na. kù. aš jú.m papó·saka.su sanó·ve.i // jāu ka(s) sanó·ve.i bū.-ùā. / daugāũ nebegrì·š (DGLš). ”Vad ska jag berätta för er (om det förflutna?), vad som fanns förr kommer inte tillbaka längre.”

88

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnius dialects

3.2.4.10. [rinkti-s]: iš-si-rinkti ”att välja”

Imperativ, preteritum:

(105) dabaṙ isirūṅ.k in v̇i.sa. tuṙ.gaus á.rkli // kurès tá.u patiks [...] // bá.ba isirūj.ka. / ažma.kė ážu.ši.tu. á.rkli. (DGLŠ). ‘(And he says:) „Now choose any horse you like in the market”. And the (old) woman chose one and he paid for it.’

Informanterna bekräftar att simplexformen rinktis också används.

3.2.4.11. skaityti: pra-skaityti ’läsa igenom’

Simplex: förfluten vanemässig handling (106); prefigerad avledning: preteritum (107):

(106) tėvas labai skaitīdava. knī.gu. dauk (Plš). ’Min far brukade läsa många böcker’

(107) tik á. timinti. turė.davau/ jau.ku. praskaicāũ kas ceká.va to. nežmiršu (DGLŠ). ’Jag hade gott minne, och det jag läste igenom och det jag tyckte var intressant glömmer jag inte.’

3.2.4.12. taikyti: su-taikyti ’försona’

Simplex: preteritum; prefigerad avledning: futurum:

(108) dabaṙ taz.ġne. ġne/ tá.ike. tá.ike. / kuṙ tū vé.linu. su bá.bu sutá.i-ki.si (DGLŠ). ’Och han försökte skilja dem åt, försökte försona dem. Hur kan man försona en (gammal) kvinna med djävulen!’

Här förstärks simplexverbets progressiva (kanske till och med konativa) funktion av reduplikationen.

3.2.4.13. tikrinti: pa-tikrinti ‘kontrollera, verifiera’

Simplex: narrativ presens (109); prefixed derivat: infinitiv (110):

(109) išė.na ti. krina / ar tū miegi // kap arklì:s tuūpsi/ tái / tái ar tū mie-gi (DGLŠ).

89

JURGIS PAKERYS, BJORN WIEMER

‘Och då följer att han kontrollerar om du sover genom att trampa som en häst’

(110) dabár atá.ja. rú.su. laikáũs pé.kla.n raví.zija kap i vĩ.sadu patì.krint / ka(p).pé.kla.i kà:kè tvarkà (DGLŠ).

‘Under den ryska (sovjetiska) tiden kom inspektionskommittén till helvetet för att kontrollera ordningen.’

4. SLUTSATSER

I denna artikel har vi intresserat oss för att upprätta ett representativt urval av verbpar som morfologiskt motsvarar varandra som simplex och prefixed derivat. Eftersom prefixavledning i dessa fall inte leder till någon förändring i lexikal betydelse kan de betraktas som goda kandidater till gradvis-terminativa aspektpar. Vi såg att deras klassificering som GTER-par i hög grad beror på huruvida simplexverbet kan beteckna en telisk process. Mycket ofta kunde vi inte hitta lämpliga exempel, och inte heller gav informanternas svar alltid tillfredsställande resultat. Ett ännu allvarligare problem uppstår om vi frågar oss huruvida de två morfologiskt korrelerade stammarna är komplementärt fördelade över temporala (och andra) funktioner. Någon sådan tendens kunde inte påvisas, men de begränsade data vi har bör hindra oss från mer långtgående antaganden i detta avseende.

Vad vi däremot kan slå fast är följande. Prefixavledda stammar används ofta för att beteckna habituella händelser, både i preteritum- och presensformer (ibland ytterligare markerade med den förflutna habitualformen būdavo ’(det) brukade vara/hända’); jämför ex. 10, 14, 19, 25, 28, 30, 31, 51, 75, 77, 86, 93, 94, 98. Även om simplexstammar också förekommer i denna funktion, tycks deras prefixavledda motsvarigheter i presens endast användas för att beteckna itererade (i synnerhet habituella) h ä n d e l s e r; i dessa fall är processer (eller tillstånd) uteslutna. En analog observation gjordes redan i Kardelis/Wiemer (2002: 63f.) på grundval av ett större område med östlitauiska dialekter, med hänvisning till verb som betecknar talhandlingar och olika sätt att tala. Dessa verb tillhörde huvudsakligen andra ILA-klasser än GTER.

Dessa observationer sammantagna får oss att anta att om simplexstammar genom prefixavledning bildar utvidgade stammar med identisk lexikal

90

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnius dialects

betydelser är den prefixförsedda medlemmen i paret ”perfektiv” i den meningen att den är begränsad till händelser, medan simplexverben är funktionellt mycket mindre begränsade (och därmed aspektuellt diffusa). Såvitt vi kan bedöma har denna aspektuella specialisering av prefixavledningar ändå inte lett till en komplementär funktionsfördelning, vilket skulle krävas om dessa produktiva processer med morfologiska parbildningar skapade verkliga aspektpar.

Utöver detta kan följande slutsatser dras av det analyserade textmaterialet:

1) Många simplexstammar kan förses med prefixet {pa}. De belades oftast inte i texterna, utan uppgavs av informanterna på förfrågan. Dessa avledningar betecknar oftare än inte en rent temporal avgränsning av ateliska processer (benämnda av simplexstammarna), t.ex. pa-arpūti ”rensa säd från agnar (en stund)”. Undantag är sodinti ⇒ pa-sodinti i betydelsen ”plantera” och kelti ⇒ pa-kelti ”väcka, höja”. Eftersom simplexverbets progressiva funktion verkar tvivelaktig i det senare fallet bör paret kelti—pakelti dock snarare betraktas som tillhörande TTER-klassen (dvs. båda medlemmarna i paret betecknar samma händelse).

2) I anslutning till detta kan vi konstatera att simplexstammar ofta är diffusa (underbestämda) med avseende på telicitet. Deras teliska respektive ateliska tolkning korrelerar med skillnader i prefixbildning: {pa} ger som regel ateliska avledningar, medan andra prefix, t.ex. {iš}, ger teliska avledningar. Jfr till exempel anmärkningarna om austi ”väva”, džioventi ”torka” (trans.), kepti ”baka”, valyti ”rengöra (städa upp)”.

3) I motsats till den föregående gruppen är ett par simplexstammar i sig teliska, så prefixbildningen tillför inte denna egenskap till stammen. Motsvarande stambildade par är idealiska exempel på GTER-par. Se till exempel braukti ”skäkta, torka av”, ¹daryti ”stänga, låsa”, ²daryti ”framställa”, ruoštis ”förbereda sig”, ūgenti ”uppfostra barn”, gelsti ”gulna”, temti ”mörkna”.

4) Några verb i den sistnämnda gruppen uppvisar enantiosemi, som kan särskiljas genom olika prefix. Hit hör autis ”ta på sig/ta av sig skor”, kinkyti ”spänna för/lossa (en häst)”, möjligen också rišti(s) ”binda/lossa”.

91

Jurgis Pakerys, Bjorn Wiemer

Tabell 1.

1. Verb med direkt påverkade / skapade objekt

1. [arpūti]: iš-arpūti ”rensa säd från agnar (helt)”

2. austi: iš-austi ”väva”

3. [auts]: ap-sı-auti ”ta på sig skor”

4. braukti: iš-brauktı̄ ”skäkta (ut), bråka”

5. ¹daryti: āž-daryti ”stänga, låsa”

6. ²daryti: pa-daryti ”göra, framställa”

7. [džioventi]: iš-džioventi ”torka (upp)” (transitivt)

8. [galabyti]. nu-galabyti ”döda”

9. ginti: raz-ginti ’att skilja åt, att driva bort’

10. karti: pa-karti ’att hänga, att trä upp’

11. [¹kavoti]: pa-kavoti ’att gömma’

12. kelti: pa-kelti ’att väcka’ (transitivt)

13. kepti: iš-kepti ’att baka’

14. [kinkyti]: pa-kinkyti ’att spänna för’

15. kulti: [iš-kulti] / nu-kulti ’att tröska’

16. kūrenti: iš-kūrenti ’att elda (i en kamin)’

17. kurti: āžu-kurti ’att göra upp eld’

18[mažinti]: su-mažinti ’att minska (transitivt)’

19. melžti: pa-melžti ’att mjölka’

20. minti: iš-minti ’att bråka (lin)’

21. [mūryti]: [iš-mūryti] ’att bygga av tegel’

22. plauti: [iš-plauti] ’att torka av (golvet), att tvätta (kläder)’

23. [ruošti]: pa-ruošti ’att förbereda’

24. rišti: pri-rišti ’att binda fast’

25. seti: pa-seti ”att så”

26. [sodinti]: pa-sodinti ”att placera, att sätta (i fängelse)”

27. statyti: pa-statyti ”att bygga, att uppföra”

28. šukuoti: iš-šukuoti ”att häckla (lin)”

29. [tapyti]: nu-tapyti ”att bedra, att orsaka någons olyckliga liv”

30. tvarkyti: su-tvarkyti ”att ordna, att ta hand om, att reparera”

31. ūgenti: už-ūgenti ”att uppfostra barn”

32. valyti: iš-valyti ”att städa (upp)”

92

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnius dialects

Fortsättning av tabell 1

2. Rörelseverb

1. Verb för egen förflyttning

1. eiti ’gå’: ata-eiti ’komma’

2. [eiti] ’gå’: į-eiti ’gå in’

3. eiti ’gå’: nu-eiti ’gå, ta sig någonstans (till fots)’

4. joti ’rida till häst’: at-joti ’komma till häst’

5. lipti ’klättra, ta sig upp på’: už-lipti ’klättra upp, ta sig upp på’

6. [važiuoti] ’köra’: at-važi(u)oti ’komma hit, köra hit’ (dvs. i riktning mot det deiktiska centret)

7. važiuoti ’ta sig någonstans, köra’: nu-važi(u)oti ’komma dit, köra dit’ (dvs. bort från det deiktiska centret)

2. Verb för kausativ rörelse

1. [nešti] ’att bära’: at(a)-nešti ’att föra hit’

2. nešti ’att bära’ nu-nešti ’att föra dit’

3. varyti: nu-varyti ’att driva (ett djur) någonstans’ (bort från det deiktiska centrumet)

4. vežti: at-vežti ’att köra, föra, leverera hit’ (dvs. mot det deiktiska centrumet)

5. vežti: nu-vežti ’att köra (någon, något) dit’ (dvs. bort från det deiktiska centrumet)

3. Intransitiva verb för tillståndsförändring

1. aušti: [iš-aušti] ’att gry’

2. daryti-s: pa-si-daryti ’att bli till’

3. džiūti: iš-džiūti ’att torka (ut)’ (intrans.)

4. [gelsti]: iš-gelsti ’att gulna’

5. [geltonuoti]: su-geltonuoti ’att gulna’

6. [gisti]: až-gisti ’att slockna (om eld)’

7. [mažinti-s]: su-si-mažinti ’att minska (i antal, mängd)’ (intrans.)

8. [nykti], iš-/pra-nykti ’att försvinna, gå upp i rök’

9. prausti-s: pa-si-prausti ’att tvätta sig’

10. [taisyti-s]: pa-si-taisyti ’att bli bättre, tillfriskna (från sjukdom)’

11. temti (tumti): su-temti (su-timti) ’att mörkna’

4. Sociala / mentala aktiviteter

1. derėti-s: su-derėti ’att förhandla, komma överens’

2. ³daryti: pa-daryti ’att organisera, ordna (en fest), förbereda’

3. [’derinti-s]: da-si-derinti ’att anpassa sig efter någon, komma i nära kontakt med någon’

93

Jurgis Pakerys, Björn Wiemer

Fortsättning på tabell 1

4. [²derinti(-s)]: pa-derinti ’att fånga, välja ett tillfälle’

5. [²kavoti]: pa-kavoti ’att begrava’

6. laikyti: at-/iš-laikyti (mišias) ’att hålla (mässa)’

7. mokyti: iš-mokyti ’att undervisa’

8. mokyti-s: iš-si-mokyti ’att lära sig’

9. pasakoti: pa-pasakoti ’att berätta en historia’

10. [rinkti-s]: iš-si-rinkti ’att välja’

11. skaityti: pra-skaityti ’att läsa igenom’

12. taikyti: su-taikyti ’att försona’

13. att kontrollera: att kontrollera ‘att kontrollera, att verifiera’

FÖRKORTNINGAR OCH SYMBOLER

Dglš Daugeliškis

LKŽe Lietuvių kalbos žodynas (t. I–XX, 1941–2002), elektroninis variantas, redaktorių kolegija: G. Naktinienė (vyr. redaktorė), J. Paulauskas, R. Petrokienė, V. Vitkauskas, J. Zabarskaitė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, http://www.lkz.lt

Plš Palušė

Vid Vidiškės

⇒ ⇐ riktning för morfologisk operation (stambildning)

intrans. intransitiv stam

trans. transitiv stam

pf., ipf. perfektiv, imperfektiv (aspekt, stam – beträffande slaviska språk)

ILA-KLASSER

1) enkla klasser:

ACTI ’aktivitet’

RSTA ’relativt statisk’

TSTA ’helt statisk’

TTER ’helt terminativ’

2) komplexa klasser:

94

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnius dialects

GTER ’gradvis terminativ’ ISTA ’inceptivt statisk’ INCO ’inkoativ’

REFERENCES

Bacevičiūtė, R., Ivanauskiene, A., Leskauskaite, A., Trumpa, E. 2004: Lietuvių kalbos tarmių chrestomatija. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

Bermel, N. 1997: Context and the Lexicon in the Development of Russian Aspect. Berkeley–Los Angeles–London: University of California Press.

Breu, W. 1996: Komponentenmodell der Interaktion von Lexik und Aspekt. In: W. Girke, ed., Slavistische Linguistik 1995. München: Sagner, 37–74.

Breu, W. 1998a: Komplexe aktionale Verbklassen, insbesondere Inchoativa. In: T. Berger & J. Raecke, eds., Slavistische Linguistik 1997. München: Sagner, 55–80.

Breu, W. 1998b: Sopostavlenie slavjanskogo glagol’nogo vida i vida romanskogo tipa (aorist: imperfekt: perfekt) na osnove vzaimodejstvija s leksikoj. In: M. Ju. Čertkova, ed., Tipologija vida (problemy, poiski, rešenija). Moskva: Škola «Jazyki russkoj kul’tury», 88–99.

Breu, W. 2005: Verbalaspekt und Sprachkontakt. Ein Vergleich der Systeme zweier slavischer Minderheitensprachen (SWR/MSL). In: S. Kempgen, ed., Slavistische Linguistik 2003. München: Sagner, 37–95.

Breu, W. 2007: Der Verbalaspekt im Spannungsfeld zwischen Grammatik und Lexikon. Sprachwissenschaft 32–2, 123–166.

Comrie, B. 1976: Aspect. Cambridge etc.: Cambridge University Press.

Kardelis, V., Wiemer, B. 2002: Ausbildung von Aspektpaarigkeit in litauischen Grenz- und Inseldialekten (am Beispiel von Sprechverben). Linguistica Baltica 10, 51–80.

Kardelis, V., Wiemer, B. 2003: Kritische Bemerkungen zur Praxis der Erstellung litauischer Wörterbücher, insbesondere von Mundarten – am Beispiel des slavischen Lehnguts und des ‘veikslas’. In: N. Ostrowski & O. Vaičiulytė-Romančuk,

95

Jurgis Pakerys, Björn Wiemer

eds., Prace batystyczne. Język, literatura, kultura. Warszawa: Wydział Polonistyki UW, 45–72.

Kardelis, V. 2003: Rytų aukštaičių šnektų slavizmų fonologijos bruožai. Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.

Kardelis, V., Kardelytė-Grinevičienė, D., Navickaitė, A., Strungytė, I. 2006: Šiaurės rytų aukštaičiai vilniškiai. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

Lehmann, V. 1999: Sprachliche Entwicklung als Expansion und Reduktion. In: T. Anstatt, ed., Entwicklungen in slavischen Sprachen. München: Sagner, 169–254.

Lehmann, V. 2004: Grammaticalization via extending derivation. In: W. Bisang, N. P. Himmelmann & B. Wiemer, eds., What makes Grammaticalization? A Look from its Fringes and its Components. Berlin–New York: Mouton de Gruyter, 169–186.

Sasse, H.-J. 2002: Recent activity in the theory of aspect: Accomplishments, achievements, or just non-progressive state? Linguistic Typology 6–2, 199–271.

Vidugiris, A. 1961: Veiksmažodžiai su priesagomis -inėti ir -dinėti Zietelos tarmėje. Lietuvos TSR MA darbai, Serija A, 2 (11), 219–231.

Vidugiris, A. 1998: Dėl daugkartinio veiksmo raiškos pietrytinėse lietuvių kalbos tarmėse. Lietuvių kalbotyros klausimai 39, 183–191.

Wiemer, B. 2001: Aspektual’nye paradigmy i leksičeskoe značenie russkix i litovskix glagolov (Opyt sopostavlenija s točki zrenija leksikalizacii i grammatikalizacii). Voprosy jazykoznanija 2001–2, 26–58.

Wiemer, B. 2002: Grammatikalisierungstheorie, Derivation und Konstruktionen: am Beispiel des klassifizierenden Aspekts, des Passivs und des Subjektimpersonals im slavisch-baltischen Areal. Unpublished MS of postdoctoral thesis, Konstanz.

Wiemer, B. 2003: Objektive Wiederholungsstaten, verworrene Funktionsbelegungen und entartete Inferenzen in der Synchronie als Folge der Diachronie. In: T. Anstatt & B. Hansen, eds.: Entwicklungen in slavischen Sprachen 2 (Für Volkmar Lehmann zum 60. Geburtstag von seinen Schülerinnen und Schülern). München: Sagner, 35–62.

96

Building a partial aspect system in East Aukštaitian Vilnius dialects

Wiemer, B. 2006: O razgraničenii grammatičeskix i leksičeskix protivopostavlenij v glagol’nom slovoobrazovanii, ili: čemu mogut naučit’sja aspektologi na primere sja-glagolov? In: V. Lehmann, ed., Glagol’nyj vid i leksikografija (= Semantika i struktura slavjanskogo vida IV). München: Sagner, 97–123.

Wiemer, B. 2008: Zur innerslavischen Variation der Aspektwahl und der Gewichtung ihrer Faktoren. In: K. Gutschmidt, U. Jekutsch, S. Kempgen & L. Udolph, eds., Deutsche Beiträge zum 14. Internationalen Sl slavistenkongreß, Ochrid 2008. München: Sagner.

Zaliznjak, Anna A., Šmelev, A. D. 2000: Vvedenie v russkuju aspektologiju. Moskva: Jazyki russkoj kul’tury.

Jurgis Pakerys

Vilniaus universitetas, Baltistikos katedra Universiteto g. 5, LT-01513 Vilnius

Björn Wiemer

Johannes-Gutenberg-Universität Mainz, Institut für Slavistik, Jakob-Welder-Weg 18 D-55099 Mainz, Germany

97