FRISÖRSALONGERNAS NAMN I LETTLAND: EN SEMANTISK ASPEKT
Frisörsalongernas namn i Lettland: en semantisk aspekt
SAMMANFATTNING
Vid sidan av annan visuell information utgör namn på butiker, kaféer, nöjesställen och företag som tillhandahåller olika hushållstjänster (dvs. ergonymer), vilka vi ser i stadsmiljön, en betydande del av den urbana miljön. Dessa namn, som till största delen motiveras av respektive företagsägares kreativa tanke, associativa uppfattning eller av skäl som är okända för textmottagaren, bildar ett specifikt delsystem i det lingvistiska landskapet.
Artikeln fokuserar på namn på frisörsalonger och skönhetssalonger – både deras onomastiska (dvs. symboliska) del och nomenklaturdelen, liksom den möjliga motivationen bakom namnen. Syftet är att försöka fastställa vilka kriterier som kännetecknar namnbildningen inom denna grupp av ergonymer och vilka drag hos gruppens namn som är mest populära och utbredda. Studien bygger på en sammanställning av excerpter av symboliska namn och nomenklaturnamn (dvs. namn som innehåller ett nomenklaturord) på frisörsalonger och skönhetssalonger i Lettland, hämtade från 806 poster i företagskatalogen på internet www.1188.lv och 1127 poster i företagskatalogen på internet www.zl.lv, samt av enskilda namn som författaren själv har dokumenterat. Namnen delas in i tre större grupper: namn bildade på lettiska, namn bildade på engelska och namn bildade på ett språk som inte kan fastställas. Varje grupp delas vidare in i undergrupper.
NYCKELORD: onomastik, semantik, ergonymer, namn på frisör- och skönhetssalonger, Lettland.
ANNOTATION
Förutom andra typer av visuell information utgör namnen på olika butiker, kaféer och nöjes- eller nyttotjänster (ergonymer) en betydande del av stadens
194
Acta Linguistica Lithuanica LXXIV
Page 2
Frizētavu nosaukumi Latvijā: semantiskais aspekts
landskap. Namnen, som ofta motiveras av etableringsägarnas kreativitet och associativa tänkande eller av vissa dunkla faktorer, bildar tillsammans ett typiskt delsystem i den språkliga landskapsbilden.
Artikeln fokuserar främst på frisörers och skönhetssalongers namn – både namnens onomastiska och nomenklatoriska komponenter samt motiven bakom dessa ergonymer. Ett försök görs att ta reda på vilka typer som är populärast.
Det material som används i denna undersökning består av 1,933 namn på frisörsalonger och skönhetssalonger, insamlade från onlinekatalogerna www.1188.lv och www.zl.lv. Vissa namn observerades direkt. De klassificeras i tre grupper – namn på lettiska, engelska och ett oidentifierbart språk. Var och en av dessa grupper analyseras sedan vidare.
NYCKELORD: onomastik, semantik, ergonymer, namn på frisörsalonger och skönhetssalonger, Lettland.
Vid sidan av annonser, affischer och skyltar som informerar om institutioners öppettider och liknande utgör namnen på butiker, kaféer, nöjesställen och företag som tillhandahåller olika hushållstjänster (dvs. ergonymer) en viktig del av den visuella stadsmiljön. Vi ser dem på skyltar, i skyltfönster, på fristående skyltställ i stadsrummet och på liknande platser. Dessa namn, som oftast motiveras av det berörda företagets ägares kreativa idéer, associativa uppfattningsförmåga eller vissa för textmottagaren okända orsaker, bildar ett specifikt delsystem i det språkliga landskapet. Även om de inte utmärker sig genom någon särskild originalitet och kan räknas till de triviala eller ordinära (Balode, Bušs 2014: 20), är det inte alltid möjligt att spåra motivet bakom ett namns tillkomst, dvs. den orsak som ligger till grund för det aktuella namnets uppkomst. När vi granskar en namnklass mer ingående kan vi emellertid urskilja appellativ, antroponymer, toponymer eller andra lexikala grupper som används i namnens symboliska del, och även fastställa vilken av dessa lexikala grupper som oftare används för att identifiera företag inom en viss bransch.
Innan vi övergår till en semantisk analys av ergonymer, närmare bestämt en viss grupp av ergonymer, dvs. namn på frisörsalonger och skönhetssalonger, behöver vi granska definitionen av detta begrepp, eftersom förståelsen av termen ”ergonym” är förknippad med flera problem.
I lettisk språkvetenskaplig litteratur betraktas traditionellt egennamn som benämner en sammanslutning av människor som bildats för en viss verksamhet (organisation, företag, institution osv.) som ergonymer (se VPSV 2007: 109). I rysk språkvetenskap definieras ergonym som en typ av onyma, ett egennamn som också betecknar kommersiella och affärsmässiga sammanslutningar av människor, däribland föreningar, organisationer, institutioner, korporationer, företag, förbund, institutionella organ och klubbar (Подольская 1988: 151). En liknande bild kan vi se i den språkvetenskapliga litteratur som publicerats på engelska,
Straipsniai / Articles
195
Page 3
ANITRA ROZE
där forskarnas huvudsakliga uppmärksamhet har riktats mot namn på vissa branscher och särskilda typer av företag, främst butiker, kaféer och frisörsalonger. För att beteckna dessa namn används dock inte termen eronīms, utan begrepp som commercial names ”kommersiella namn” och company names ”företagsnamn” används (se Bergien, Kremer, Zilg 2010; Bergien 2009: 7; i viss mån liknar detta Ojārs Būšs term för beteckningar på företag och varor, ekonomonīmi; se Buss 2013: 50). Inom den tyska lingvistiken, där olika sammanslutningar av människor också betraktas som ergonymer, räknas dessutom varunamn, namn på periodiska publikationer och skönlitterära verk samt namn på nästan alla andra slags författade verk, däribland program producerade av medier för offentlig information, konstverk och dylikt, till ergonymerna (se t.ex. Bauer 1985).
Jeļena Butakova (Елена Бутакова), som har undersökt den lingvistiska kreativiteten i ergonymer, menar att det inte räcker att använda traditionella lingvistiska ordbildningsmedel för att särskilja ett namn bland stadens många skyltar, ge det uttrycksfullhet och göra det attraktivt och estetiskt. För att uppnå detta använder namngivarna formella och semantiska språkliga medel, grafiska element, framhävningar samt extralingvistiska och paralingvistiska medel och dylikt (Бутакова 2013: 146).
Eftersom en ergonyms uppgift dels är att signalera och informera om vad ett visst företag producerar, säljer eller erbjuder, dels att fylla en nominativ, informativ, reklamande, estetisk, memorial och äganderättsskyddande funktion (Хисамов 2012; Sjöblom 2008: 351), det vill säga att ge det namngivna objektet ett individuellt namn och väcka uppmärksamhet kring det (Шакирова 2012), är det viktigt att namnet är unikt, minnesvärt och skapar positiva associationer. Med tanke på den överflödande informationsmängden i stadsmiljön är denna uppgift tämligen svår att genomföra. Enligt slutsatsen i en studie har ergonymer som fyller både en reklamande och en informativ funktion större användningspotential (Хисамов 2012).
När företagaren söker ett lämpligt namn kan hen välja en av två vägar: att välja ett namn som direkt hänvisar till den vara som säljs eller den tjänst som erbjuds och är nära förknippat med den, eller att föredra ett abstrakt namn som är associativt knutet till företagets verksamhetsområde (se Шакирова 2012). Utöver dessa finns också en tredje väg, representerad av namn som varken är direkt eller associativt förknippade med företagets verksamhetsområde (eller där sambandet åtminstone inte är märkbart för användaren).
Man kan inte heller bortse från att det finns ett slags modetrender när det gäller namn, och att dessa förändras regelbundet (Крюкова 2008). Det är möjligt att vissa namn har valts just genom att följa någon av dessa trender eller någon form av tradition. Man har exempelvis undersökt att ägare till företag verksamma inom skönhetsvård, restaurangbranschen, underhållning och rekreation genom sina ergonymer
196
Acta Linguistica Lithuanica LXXIV
Page 4
Frizētavu nosaukumi Latvijā: semantiskais aspekts
försöker förmedla en särskild berättelse om företaget, dess ägare, utbudets kvalitet, historia, verksamhetsprinciper, ledmotiv eller läge till den potentiella kunden (Pošeiko 2014: 191). Det finns också en viss tradition när det gäller valet av egennamn, särskilt antroponymer, som ingår i ergonymer (se nedan).
Denna artikel fokuserar på namn på frisörsalonger och skönhetssalonger i Lettland – både deras onomastiska (det vill säga symboliska) och nomenklatoriska delar samt namnens möjliga motivation. Målet är att fastställa vilka kriterier som kännetecknar just denna grupp av ergonymer och vilka namn som är populärast och vanligast.
Namn som direkt eller associativt är förknippade med företagets verksamhetsområde har i studier av företags- och institutionsnamn kallats motiverade, medan namn som inte på något sätt hänvisar till företagets verksamhetsområde har kallats omotiverade (Laugale, Šulce 2012: 31–34; Хисамов 2012). Enligt författarens uppfattning är dessa namn ändå inte helt omotiverade, även om det ibland är svårt eller rentav omöjligt att fastställa deras motivation. Därför benämns de förstnämnda i denna studie som motiverade av huvudfunktionen och de sistnämnda som motiverade av andra omständigheter.
Studien bygger på ett urval av symboliska och nomenklatoriska namn (det vill säga namn som består av ett nomenklaturord) på lettiska frisör- och skönhetssalonger, hämtade från 806 poster i den elektroniska företagskatalogen www.1188.lv och 1127 poster i företagskatalogen på nätet www.zl.lv, samt ett urval av enskilda namn som författaren själv dokumenterat.
De identifierade onomastiska namnen på skönhetssalonger och frisörsalonger har delats in i tre större grupper: namn bildade på lettiska, namn bildade på engelska och namn bildade på ett oidentifierat språk. Var och en av grupperna har ytterligare delats in i undergrupper.
FRISÖRSALONGERS OCH SKÖNHETSSALONGERS ONOMASTISKA NAMN BILDADE PÅ LETTISKA
1. Namn som direkt anger företagets verksamhetsinriktning, det vill säga namn motiverade av dess grundläggande funktioner.
Eftersom de ur semantisk synvinkel åtminstone delvis är onomastiska, är de samtidigt också nomenklaturiska (t.ex. Frizētava, Frizieru pakalpojumi). Ofta kompletteras nomenklaturordet i dessa onomastiska namn av en mer eller mindre tydligt angiven målgrupp (t.ex. Kungu frizētava, Frizētava visai ģimenei, Frizētava vīriešiem, Frizētava jums, Frizētava TEV), och specialisering är också möjlig
Straipsniai / Articles
197
Page 5
ANITRA ROZE
(t.ex. Mazā franču salona frizētava) eller en mer eller mindre konkret platsangivelse (t.ex. Ķekavas frizētava, Auces frizētava, Baseina frizētava).
Till denna undergrupp hör också namn som använder icke-litterärt lettiskt ordförråd. I det aktuella fallet används ordet balbieris ’manlig frisör, barberare’ i namnet (t.ex. Skujiņas Balbieris, Balbieris, Balbieris E). Det går inte att förneka att namnet, trots att ordet semantiskt inte helt motsvarar företagets verksamhetsprofil (frisörsalonger betjänar förmodligen även kvinnor), har en viss originalitet och väcker uppmärksamhet.
2. Namn som befinner sig i ett mellanläge mellan onomastiska namn och nomenklaturiska benämningar, men som också entydigt anger företagets verksamhetsinriktning, det vill säga motiveras av dess grundläggande funktion (t.ex. Frizieru darbnīca, Frizieru studija, Matu meistari).
3. Onomastiska namn som delvis återspeglar företagets verksamhetsinriktning (t.ex. Bize, Matu rota, Karē, Loka, Londa Lukss (sammanträffandet med namnet på det välkända märket för hårvårdsprodukter Londa är uppenbart).
En del av dessa namn har snarare en associativ koppling till företagets verksamhetsinriktning, t.ex. Imidžs, Ampluā, Fasons, Šarms, Stils (det sistnämnda är ett av de populäraste namnen på frisörsalonger; 6 salonger med namnet Stils har registrerats, en med namnet Stils ZS, Stils LJ, samt en vardera i kombination med ett annat substantiv: Stila Kods, Stila maģija, Stila pērles, Meistara stils).
4. Namn som består av ett egennamn.
4.1. Oftast är det ett personnamn, som kan vara eller inte vara företagets ägares förnamn och/eller efternamn. Även dessa namn kan betraktas som motiverade av företagets grundläggande funktion, det vill säga förbundna med företagets verksamhetsområde, i detta fall genom association.
Ergonymer som bygger på kvinnonamn förknippas vanligen med skönhet, mildhet och tillförlitlighet (Хисамов 2012). Personnamn som ingår i namn nämns dessutom som några av de ergonymer som personer utan sakkunskap oftast förknippar just med skönhetssalonger och frisörsalonger (Pošeiko 2014: 189).
För frisörsalonger väljs oftare kvinnonamn, t.ex. Ieva, Marieta, Ornella, Kate, Linda, Maija, Agate, mer sällan mansnamn, t.ex. Aleksandrs, Ādams, Emīls, Rūdis, eller en kombination av flera egennamn (t.ex. Dace un Martins, Edgars un Kristīne, Olita un Vivita).
Särskilt kan nämnas namn som består av ett förnamn, en förstabokstav i förnamnet och ett efternamn i kombination med en nomenklaturisk del. Denna typ av namn anger inte bara företagets verksamhetsprofil utan också dess ägare (t.ex. A. Mālderes frizētava, Ritas frizētava, Andas salons, Astrīdas salons, Edītes nams).
I mindre antal förekommer namn där personnamnet föregås av prepositionen pie, vilket kanske på ett rent känslomässigt plan skapar ett intryck av mer personlig service och större avskildhet, kanske också en viss retrostämning, t.ex. Pie Aivas, Pie Evitas, Pie Irēnas.
198
Acta Linguistica Lithuanica LXXIV
Page 6
Frizētavu nosaukumi Latvijā: semantiskais aspekts
FIGUR 1. Skönhetssalongens Aleksandrs fasad
Jämfört med exempelvis frisörsalongers namn i Tyskland, där modellen ”yrkesrelaterat appellativ + förnamn, efternamn eller ägarens för- och efternamn”, t.ex. Beas Friseursalon, Tina’s Haarstudio, Peter’s Frisierstube, Nussmann Frisiersalon, är en av de mest traditionella (se Kohlheim 2015: 128), är denna modell relativt ovanlig i Lettland.
Relativt sällan, men ändå, förekommer också namn där siffror har lagts till ett personnamn. Motiveringen till siffrorna kan anas, men är inte helt klar, t.ex. Karina 95 (95 kan syfta på året då företaget grundades, t.ex. 1995?).
Namn som består av bokstäver som har kombinerats matematiskt eller på annat sätt kan möjligen också förknippas med personnamn, t.ex. A+A, N un I, D.Ģ. saloniņš).
4.2. Ibland används namnet på en mytologisk, historisk, litterär eller liknande person i namnet, t.ex. Afrodīte, Klio, Nofrete, Aspazija, Leda, Orfejs, Prozerpina, Figaro, Milēdija, Melnais Gulbis, Mikausis (namnet på en barnfrisörsalong, som för den invigde förknippas med en barnvisa med samma namn), ibland även med en stavning som avviker från normen men kanske just därför, enligt namngivarens uppfattning, väcker uppmärksamhet, t.ex. Kassius, BaGira.
4.3. Den andra vanligare delen av namn med egennamnsmotiv har motiverats av namnet på en viss plats eller ett geografiskt objekt, vanligen salongens eller frisörsalongens läge, adress och liknande. Det kan vara:
1) ett område, t.ex. Jugla – L&Co (frisörsalongen ligger på Brīvības gatve 430, i Juglaområdet), Stils Teika (frisörsalongen ligger på Brīvības gatve 296, i det så kallade Teikaområdet);
Straipsniai / Articles
199
Page 7
ANITRA ROZE
2) en gata, t.ex. Baložu ielas frizētava (frisörsalongen ligger på Baložu iela i Riga), Aveņu salons (ligger på Aveņu iela i Daugavpils), salongen Zaļā (ligger på Zaļā iela i Bauska);
3) en gata och ett husnummer, t.ex. Rīgas 66 (frisörsalongen ligger på Rīgas iela 66 i Daugavpils), Avotu 43 (frisörsalongen ligger på Avotu iela 43 i Riga);
4) endast ett husnummer, t.ex. 55 (frisörsalongen ligger på Valdeķu iela 55 i Riga).
Ibland har namnet också motiverats av frisörsalongens läge, t.ex. på ett gathörn (Stūrīša saloniņš).
Till dessa namn kan man också räkna de tidigare nämnda lägesrelaterade namnen Ķekavas frizētava (ligger i Ķekava), Auces frizētava (ligger i Auce), Lielvārdes frizētava (ligger i Lielvārde), Baseina frizētava (ligger i Olaines sportcenter) och liknande.
En del av dessa namn är dock inte kopplade till företagets läge, utan har valts av associativa eller andra skäl som den vanlige betraktaren inte känner till. Namnet Ēdene förknippas exempelvis naturligt med Edens trädgård, en plats där allt var fullkomligt, vackert och gott. Salongens namn Fidži har däremot uppenbarligen valts för att skapa positiva associationer till landets geografiska läge, det vill säga till sol, värme, hav, öar, palmer, avkoppling, semesterorter och liknande. Salongsnamnet Venēcija ska i stället väcka associationer till den italienska staden och dess särskilda atmosfär.
5. Namn som bildas, med Buša ord, av ”ett ord med positiv semantik, ett sådant som brukar kallas ett vackert ord, även om ordets appellativa semantik inte har något som helst samband med företagets verksamhetsområde” (Bušs 2014: 354). I frisörsalongernas sammanhang är det oftast blomnamn, t.ex. Frēzija, Gerbera, Lotoss, Orhideja, Puķuzirnis, Magnolija, Madara (här kan man möjligen se en associativ kedja: kvinna→skönhet→blommor); så kallade ”kvinnliga namn”, t.ex. Dīva, Grācija, Rota, Daile; ord som väcker positiva känslor, t.ex. Sapnis, Pērle, Paradīze, Saule, Saules salons, samt det traditionellt positiva namnet Dzintars. Djurvärlden återspeglas mer sällan i namn, t.ex. Koala, Kamene, Panda, Zebra studija.
6. Namn utan samband med företagets verksamhetsområde och med oklar motivering, t.ex. Oranžs, Oranžā (möjligen en koppling till salongens inredning), Princips, Persona, Ritms, Romance, Spīgana, Liesmiņa, Marmelāde, Kolāža.
7. Namn som bildas av pseudord, t.ex. Aganava, Stille, Turija, Amorete, Apka, Bilora, Eileos, Alegors, Al Ira, Fitners, Gataitri, Lilimens. Ofta är dessa namn bildade som stavelseförkortningar av företagsägarnas namn, men för den oinvigde är det naturligtvis omöjligt att fastställa.
8. Namn där en bokstav eller siffra fogats till ett verkligt existerande ord eller ett pseudord, vilket uppenbarligen fungerar som en identifierare som hjälper till att skilja i övrigt identiska namn från varandra, t.ex. E Konkords, L Konkords.
200
Acta Linguistica Lithuanica LXXIV
Page 8
Frizētavu nosaukumi Latvijā: semantiskais aspekts
Bokstaven har dock inte alltid en identifierande funktion, eftersom bokstavstillägg också förekommer i fall där det inte finns något annat liknande frisörsalongsnamn, t.ex. Kari S, Kursa A, Aleksandra D, Beatrise A, Ekselence IR, Eva F, L Denaro, Šiks B, T Nams.
I denna funktion, dvs. som identifierare, skulle förmodligen även en siffra som fogats till namnet kunna fungera, t.ex. Fantāzija 1. I vissa fall kan man dock ifrågasätta siffrans identifierande roll. I det nämnda fallet Fantāzija 1 är siffran 1s identifierande roll tveksam, eftersom frisörsalonger med namnet Fantāzija finns i andra lettiska städer, men inte i Liepāja, där namnet Fantāzija 1. har registrerats. I flera andra fall är det också svårt att avgöra varför en siffra ingår i namnet, eftersom det inte finns någon annan frisörsalong med samma namn men utan siffra i namnet (t.ex. Ellat – 21 (ingen koppling till adressen, och det finns inte heller någon frisörsalong Ellat), Frizieru studija 212 (ingen koppling till adressen), Pils 21 (ingen koppling till adressen). Bušs har också skrivit om sådana namn och nämnt dem som exempel på namn vars motiv är svåra att tyda (Bušs 2014, 357). Vi kan anta att siffrans semantik används i vissa fall (Fantāzija 1, Pils 21), medan en identifierare i andra fall behövts för att skilja ett företag från ett annat. Vid sammanställningen av lettiska frisörsalongsnamn identifierades endast två namn där den tillagda siffran möjligen kan sägas ha en identifierande roll, om än med vissa förbehåll. Det är namnen Gella 2, Tadi 2. Det är dock oklart varför just siffran 2 valdes, eftersom man, trots att frisörsalongerna Gella och Tadi finns, varken har funnit någon frisörsalong Gella 1 eller Tadi 1. Vi kan endast anta att den befintliga Gella betraktas som den första och att nästa Gella följaktligen helt logiskt är Gella 2.
I vissa fall används i stället för en bokstav eller siffra förbindelsen ”un Co” eller ”un Ko” (t.ex. Krokus un Co, Barons un Ko); även denna tycks snarare ha en identifierande funktion än att tillägget av Co eller Ko skulle motiveras av att företaget består av flera aktieägare.
9. Akronymnamn (t.ex. INLI, GSSG, A.N.D.A), liksom delvis akronymbaserade namn, vars syfte sannolikt är att återge något välkänt ur en originell synvinkel, t.ex. Kristi N.A. (troligen har denna stavning valts i stället för det traditionella Kristina).
10. Vid sidan av de onomastiska namnen på frisör- och skönhetssalonger på lettiska som just har behandlats finns det en rad namn som, trots att de till synes bevarar vissa drag av lettiska, balanserar på gränsen till en oidentifierbar språkgrupp. Dit hör namnen Ailin, Asol, Džaz, Edenn, Kristal, Karmen, Katrin, Lotos, Lavren, Nais, Arnedin, Brizz, där ryskt språkinflytande märks, liksom former som bildats i strid med lettiska stavnings- och/eller grammatiknormer, såsom Klērs Serviss, Inndra, Tiina och liknande. Det bör sägas att namn av typen Klērs Serviss är relativt vanliga bland lettiska ergonymer, men,
Strāipsniai / Articles
201
Page 9
ANITRA ROZE
när det specifikt gäller namn på frisör- och skönhetssalonger är sådana former relativt få.
11. Ovanliga eller kreativa namn (Balode, Bušs 2014: 21).
11.1. Onomastiska namn bestående av flera ord och fraser. Bland namn på frisör- och skönhetssalonger (till skillnad från exempelvis namn på kaféer och restauranger) är sådana ergonymer relativt få, t.ex. speglar frisörsalongsnamnet Bitīt’ matos både ett välkänt expressivt utrop och anger samtidigt företagets verksamhetsområde, dvs. dess koppling till hår. Andra namn som är kreativa till innehåll eller form har också identifierats: Pauze skaistumam, Tavs sapnītis, Pinku nams, Smalkais saloniņš, Spogulīt, spogulīt (en tydlig association till sagan Sniegbaltīte).
Möjligen hör även namnet 1 Moments hemma i denna grupp; det väcker en naturlig association till snabb service, dvs. möjligheten att snabbt få önskat utseende och önskad frisyr. Även namnet Melnais knābis saknar semantiskt varje koppling till företagets verksamhetsområde, men en sådan koppling framträder när man betraktar namnets visuella utformning på fasaden: bokstaven K är formad som en öppen sax och skapar därmed en ytterligare association mellan en öppen sax och en öppen fågelnäbb.
FIGUR 2. Fasaden till frisörsalongen Melnais knābis
Detta företags särprägel gentemot de övriga framhävs också av den nomenklatoriska delen av dess namn (som dock inte syns på fasaden) – litterär frisörsalong eller (som på andra håll) frisörsalong – läsrum, frisörsalong – bibliotek.
202
Acta Linguistica Lithuanica LXXIV
Page 10
Frizētavu nosaukumi Latvijā: semantiskais aspekts
11.2. Ord bildade av element från två språk. Till denna grupp kan ett namn räknas, Frizurnaya, som är bildat av tyskans Frisur eller lettiskans frizūra och den translittererade ändelsen –aya, dvs. -ая, i traditionella ryska namn på verksamheter inom en viss bransch (jfr булочная, прачечная).
FIGUR 3. Frisörsalongens Frizunaya fasad
12. Namn som inte har något samband med företagets verksamhetsprofil och snarare ger ett vilseledande intryck av företagets verksamhetsområde (t.ex. Reaktors SK (förklaringen blir tydlig om man vet att frisörsalongen tillhör sportklubben Reaktors), Servers A, Skan M, Tehnoimpeks, PARC, Krams, Kvadro, Gaisma, IT – Pārvalde, Kokles A, Tasha), samt namn som, åtminstone enligt författarens subjektiva uppfattning, kan väcka negativa associationer, t.ex. Skaistuma studija Pam Pam, salongen Friko, frisörsalongen Gaiļi LK, frisörsalongen Geja.
Det går inte att undgå att lägga märke till att antalet kreativa namn inom just frisör- och skönhetssalongsbranschen är relativt litet. Om vi betraktar den bild som Rosa Kohlheims (Rosa Kohlheim) studie av frisörsalongsnamn i Tyskland ger, ser vi att kreativa namn där är relativt vanliga och att ordlekar dominerar tydligt; exempelvis leker man med det tyska appellativet mati ‘Haar’ eller motsvarande engelska appellativ ‘Hair’ – Haarmonie, Haar-em, Haarezeit, Hair-Force One, On Hair, Hair Line m.fl. (se Kohlheim 2015: 132, 133). Bland lettiska frisörsalongsnamn förekommer sådana i praktiken inte (det enda möjliga undantaget är det redan nämnda Bitīt’ matos), och det är svårt att ange några välgrundade skäl till att den här typen av namn saknas i Lettland, eftersom det tycks saknas allvarliga språkliga hinder för att skapa dem.
Straipsniai / Articles
203
Page 11
ANITRA ROZE
FRISÖRSALONGS- OCH SKÖNHETSSALONGSNAMN BILDADE PÅ ENGELSKA
1. Namn som mer eller mindre direkt återspeglar företagets verksamhetsområde, t.ex. Hair Code, Beauty, Glamour, Look, O Jo VIP HAIR, Coiffure.
2. Namn som bildas av ett egennamn, oftast ett personnamn eller ett ortnamn, ensamt eller i kombination med ett annat ord.
2.1. Personnamn, vanligen använt tillsammans med ett generiskt verksamhetsord som mer eller mindre direkt anger företagets verksamhetsområde, t.ex. Andrey Silchenko hair salon, Anna Style, Marly Estetica, Best of Style, men i vissa fall används endast personnamnet, t.ex. Crista, Merlin.
2.2. Ortnamn som i det aktuella fallet inte är kopplat till företagets, salongens eller frisörsalongens geografiska läge, utan snarare har funktionen att väcka positiva associationer, t.ex. Miami Beach, Soho, Tokyo Hair Studio.
3. Namn med oklar funktion, t.ex. Art’e Studio, CHI Studio, Chop-Chop, City, Donna Dea, Vanilla.
Vid sidan av de engelskspråkiga namnen förekommer det sporadiskt namn på italienska och franska (t.ex. De Luna, A La Fregate, Bella Vita, Bellezza, Fleur, La Soare, LeMond). Syftet med dessa namn är sannolikt att skapa associationer till de traditionella modestorheterna Italien och Frankrike, och som Solvita Pošeiko har påpekat används andra språk, såsom spanska, italienska och franska, i symboliska namn inte av kommunikativa behov, utan enbart för att namnen ska låta vackert, förmedla elegans och prestige. (Pošeiko 2014: 186, 187, 191) Detta gäller utan tvekan även namn på skönhets- och frisörsalonger. Ofta, särskilt när stavningen på främmande språk är felaktig, uppnås dock raka motsatsen – ett intryck av slarv och bristande professionalism. Den sista gruppen som diskuteras illustrerar detta väl.
ONOMASTISKA NAMN PÅ FRISÖRSALONGER OCH SKÖNHETSSALONGER UTFORMADE PÅ ETT ODEFINIERAT SPRÅK
Bland de onomastiska namnen förekommer ibland namn som är utformade på ett odefinierat språk. Det vill säga, namnet är skrivet som om det vore på engelska eller franska, men i stället för originalspråkets stavning ser man en återgivning efter uttalet eller
204
Acta Linguistica Lithuanica LXXIV
Page 12
Frizētavu nosaukumi Latvijā: semantiskais aspekts
en felaktig stavning (t.ex. Kapri Star (engelska Capri Star), Vizavi (franska Vis-à-vis), Voile (möjligen franska voilà), Springs (möjligen engelska Spring).
På samma sätt förekommer i litet antal namn vars språkliga tillhörighet över huvud taget är svår att fastställa, t.ex. Brizz, Exito Delor, liksom hybridnamn som består av komponenter från flera språk, t.ex. Happy Hair Studija, Le Studio.
NOMENKLATURDELEN I SKÖNHETSSALONGERS OCH FRISÖRSALONGERS NAMN
När man granskar den nomenklaturdel som fogats till de onomastiska namnen ser man att den består både av känslomässigt neutrala ord, t.ex. frisörsalong, salong, barnfrisörsalong, och av ord som i en viss kontext har en viss konnotation och uttrycker ägarnas kreativitet, t.ex. skönhetsstudio; skönhets- och känslosalong; centrum för skönhet, hälsa och harmoni; känslosalong.
Sammantaget kan man dra slutsatsen att namn på frisör- och skönhetssalonger i Lettland uppvisar en ganska brokig lingvistisk bild, men att ingen av de undersökta namngrupperna dominerar särskilt starkt. Om vi jämför förhållandet mellan denotativ användning (direkt branschrelaterad) och konnotativ användning (metaforisk), måste vi konstatera att den konnotativa användningen utan tvekan är vanligare.
Bland de undersökta namnen förekommer praktiskt taget inga preedenfenomen (se Bušs 2013: 51, 52; Malevych 2012), det vill säga namn som specifikt kännetecknar letter som nationell eller kulturell gemenskap, liksom namn som direkt skulle rikta sig till den lettiska mentaliteten (de enda undantagen, även om vart och ett på sitt sätt skulle kunna vara Bitīt’ matos och Laimdotas skaistuma centrs; dessutom spelar i det senare exemplet, utöver kopplingen till Laimdota som en positiv lettisk litterär gestalt, även skyltens visuella utformning roll, där Lielvārdes bälte avbildas).
Om man exempelvis jämför med tyska frisörsalongsnamn, förekommer nästan inga ordlekar i lettiska frisörsalongsnamn; detta har företagsägarna mer än väl kompenserat med sin stormiga associativa fantasi.
KÄLLOR
Internetskatalog för företag www.1188.lv
Internetbaserad företagskatalog www.zl.lv
Straipsniai / Articles
205
Page 13
ANITRA ROZE
LITERATŪRA
Balode Laimute, Bušs Ojārs 2014: Two sketches on Latvian Names in the Economy. – Studii și cercetări di onomastică și lexikologie (SCOL). Nr. 1/2. Craiova: Sitech,13.–25.
Bauer Gerhard 1985: Namenkunde des Deutschen. Bern/ Frankfurt: P. Lang.
Bergien Angelika 2009: Cultural and regional connotations of company names in local contexts. – Names as Language and Capital Proceedings Names in the Economy 3, Amsterdam, 11–13 June 2009 (no vietnes http://www.meertens.knaw.nl/nite/).
Bergien Angelika, Kremer Ludger, Zilg Antje 2010: Commercial names as indicators of innovation and change: new reflections and challenges. – Onoma 43, 7–23.
Bušs Ojārs 2013: Īpašvārdi ekonomikā: dažas izpētes iespējas pasaulē un Latvijā. – Vārds un tā pētīšanas aspekti 17(1). Liepāja: LiePA, 50–55.
Bušs Ojārs 2014: Netriviālie veikalu, restorānu un izklaides iestāžu nosaukumi Latvijā. – Onomastikas pētījumi. Rīga: LU Latviešu valodas institūts, 353–361.
Kohlheim Rosa 2015: Sprachliche Kreativität bei der Benennung von Friseurgeschäften in Deutschland. – Acta Linguistica Lithuanica 72, 126–135.
Laugale Velga, Šulce Dzintra 2012: Galvenie problēmjautājumi nosaukumu veidošanā un rakstībā. – Lielo burtu lietojums latviešu valodā: ieskats vēsturiskajā izpētē, problēmas un risinājumi. Rīga: LVA, 29–36.
Malevych Iryna 2012: The Types and Functions of the Precedential Phenomena in the Language of Outdoor Advertising (on the Basis of Ukrainian Ergonyms). – Names in the Economy 4. Abstracts of all the presentations [bez lpp. numerācijas].
Pošeiko Solvita 2014: Komerciālie ergonīmi Baltijas valstu lingvistiskajā ainavā. – Vārds un tā pētīšanas aspekti. Rakstu krājums 18(2). Liepāja: LiePA, 178–193.
Sjöblom Paula 2008: Multimodality of Company Names. – Onoma 43, 351–380.
Бутакова – Бутакова Екатерина Сергеевна 2013: Лингвистическая креативность в Томской эргонимики. – Вестник ТГПУ (TSPU Bulletin) 3(131), 146–152.
Крюкова Ирина Васильевна 2008: Мода на названия (по vietnes http://www.informnauka.ru/rus/2008/2008-02-18-8-051_r.htm).
Подольская Наталия Владимировна 1988: Словарь русской ономастической терминологии. Москва: Наука.
206
Acta Linguistica Lithuanica LXXIV
Page 14
Frizētavu nosaukumi Latvijā: semantiskais aspekts
Хисамов Олег Ришатович 2012: Особенности эргонимии г. Казани. – Ашаринские чтения. Вып. 8. Чебоксары: Новое Время, 268–273.
Шакирова Татьяна Владимировна. Антропонимические эргонимы в коммерческой номинации (на материале тюменских наименований). – Молодой ученый 4, 2012, 259–261 (по vietnes http://www.moluch.ru/archive/39/4607/).
Kirpyklų pavadinimai Latvijoje: semantinis aspektas
SANTRAUKA
Straipsnyje analizuojami Latvijos kirpyklų ir grožio salonų pavadinimai siekiant atskleisti šių ergonimų pasirinkimo motyvus ir kriterijus bei nustatyti, kurie iš jų yra populiariausi ir labiausiai paplitę.
Daug latviškų kirpyklų ir grožio salonų turi pavadinimus su onomastiniu dėmeniu, kuris yra latvių ar anglų kalbos arba išgalvotos užsienio kalbos žodis. Jų įvairovė gana plati, neturinti vyraujančios tendencijos. Tačiau šių įstaigų pavadinimuose retai pasitaiko žodžių žaismo, kūrybiškumo. Pavyzdžiui, Vokietijoje kirpykloms pavadinti naudojami ergonimai, kaip rodo Rosos Kohlheim tyrimas, dažnai yra gana kūrybiški, jiems kurti pasitelkiamas žodžių žaismas. Kokios šių skirtumų priežastys – pasakyti sunku. Tačiau latviškų ergonimų kūrybiškumo stoką dažnai kompensuoja turtinga ir asociatyvi jų kūrėjų vaizduotė.
Šių pavadinimų nomenklatūrinių dėmenų analizė rodo, kad jie yra neutralūs žodžiai, pvz.: frizētava ‘kirpykla’, salons ‘salonas’, bērnu frizētava ‘vaikų kirpykla’ ir pan., arba žodžiai, turintys tam tikrą konotaciją, taip pat ir kūrybiškumo, pvz.: skaistuma studija ‘grožio studija’, skaistuma un sajūtu salons ‘grožio ir jausmų salonas’, skaistuma, veselības un harmonijas centrs ‘grožio, sveikatos ir harmonijos centras’, sajūtu salons ‘jausmų salonas’.
