AGNĖ ČEPAITIENĖ

L i t a u i s k a s p r å k i n s t i t u t

F o r s k n i n g s i n r i k t n i n g a r: geolingvistik, dialektologi, sociolingvistik, särdrag i talad litauiska.

KVANTITATIV UNDERSÖKNING AV DIALEKTSKILJANDE DRAG: ETT FALL AV ÖSTLIGA AUKŠTAITIER FRÅN PANEVĖŽYS OCH ŠIRVINTOS

Kvantitativ undersökning av dialektskiljande drag: ett fall av östliga aukštaitier från Panevėžys och Širvintos

S A M M A N F A T T N I N G

I artikeln används kvantitativa dialektometriska metoder för första gången för att undersöka litauiska dialekter. Genom en kvantitativ bedömning av de särskiljande dragen hos de östliga aukštaitiska underdialekterna från Panevėžys och Širvintos syftar studien till att fastställa dialekttillhörigheten för punkterna i Litauiska språkets atlas (LKA): Stum̃briškis (171), Šilai (338), Kavársko (340), Taujenai (374), Vidiškiai (375 a), Dėltuva (409), Jakūtiškiai (446), Pabaiskas (475), Mančiūšėnai (500) och Čiobiškis (520).

Undersökningsmaterialet består av 12 timmar ljudinspelningar från talare av panevėžiškiska och širvintiškiska. De särskiljande dialektdragen som valts ut ur materialet analyseras med programmet Gabmap, som utvecklats utifrån dialektometriska metoder och är avsett för undersökning av språklig (och geografisk) variation. Utifrån transkriptioner av fonetiska ord beräknas Levenshteinavståndet mellan LKA-punkterna, statistiska beräkningar utförs och de dialektskiljande dragen hos panevėžiškiska och širvintiškiska fastställs.

Resultaten visar att de traditionella dialektdragen hos panevėžiškiska och širvintiškiska sammanfaller både språkligt och språkligt-geografiskt. Statistiskt likartade dialektdrag används oftare vid LKA-punkter som inte tillhör samma underdialekt, utan i de geografiska områden där de undersökta underdialekterna talas. De möjliga särskiljande dragen hos de klustrade LKA-punkterna som framträder är gemensamma för båda underdialekterna och utgör statistiskt stöd för likheten mellan panevėžiškiska och širvintiškiska.

Straipsniai / Articles

143

AGNĖ ČEPAITIENĖ

NYCKELORD: östaukštaitiska panevėžiškiai, östaukštaitiska širvintiškiai, differentiella dialektdrag, dialektometri.

ANNOTATION

Artikeln presenterar den första användningen av dialektometrins kvantitativa metoder för att analysera litauiska dialekter. Efter att ha kvantifierat de differentiella dragen i östaukštaitiskan i Panevėžys och Širvintos underdialekter syftar den till att fastställa den dialektala tillhörigheten för de undersökta punkterna i Lithuanian Language Atlas (LLA) – Stum̃briškis (171), Šilai (338), Kavárskas (340), Taujénai (374), Vìdiškiai (375 a), Déltuva (409), Jakūtiškiai (446), Pabáiskas (475), Mančiūšénai (500), Čiõbiškis (520).

Forskningsmaterialet består av 12 timmars ljudinspelningar av östaukštaitiskan i Panevėžys och Širvintos. De utvalda differentiella dialektdragen analyseras med webbapplikationen Gabmap, som bygger på dialektometriska metoder. Den är utformad för undersökning av språklig (och geografisk) variation. Med utgångspunkt i fonetiska transkriptioner av ord beräknas Levenshtein-avståndet mellan LLA-punkterna, statistiska beräkningar utförs och de differentiella dialektdragen hos östaukštaitiskan i Panevėžys och Širvintos fastställs.

Resultaten tyder på att de dialektala dragen hos den traditionella östaukštaitiskan i Panevėžys och Širvintos sammanfaller ur såväl språklig som språkgeografisk synvinkel. Statistiskt likvärdiga dialektdrag används ofta inte vid samma LLA-punkter i underdialekterna, utan på orter där talare av de undersökta separata underdialekterna bor. De potentiella differentiella dragen hos de klustrade LLA-punkterna som undersöks är gemensamma för båda underdialekterna och ger statistiskt stöd för likheten mellan östaukštaitiskan i Panevėžys och Širvintos.

NYCKELORD: östaukštaitiska panevėžiškiai, östaukštaitiska širvintiškiai, differentiella dialektdrag, dialektometri.

1. INLEDNING

Förhållandet mellan östaukštaitiskan i Panevėžys och širvintiškiai diskuteras ständigt: det råder oenighet om grunden för deras indelning, underdialekternas gränser och om huruvida punkterna Kavársko och Vìdiškiai i Lietuvių kalbos atlaso (LKA)¹ tillhör panevėžiškiai,

¹ LKA 1977; 1982; 1991.

144

Acta Linguistica Lithuanica LXXIV

Kiekybinis diferenciacinių tarminių požymių tyrimas: rytų aukštaičių panevėžiškių ir širvintiškių atvejis

till širvintiškier eller anykštėnare (jfr gränserna mellan panevėžiškier och širvintiškier enligt undersökningar utförda vid olika tidpunkter, fig. 1 och 2)².

¹ PAV. Širvintiškiams priskiriami tiriamieji LKA punktai pagal Aliūkaitė ir kt. 2014: 183³

² Žr. Urbanavičiūtė-Markevičienė 1994: 85–87; Markevičienė, Markevičius 1995: 69–72; Zinkevičius 1997: 237–241; Markevičienė 1999: 18–20; Markevičius 2002: 101–105; Markevičienė ir kt. 2009: 11–56. Markevičienė ir kt. 2009 žr. ir apie iki šiol atliktus širvintiškių tyrimus, o panevėžiškių tyrimų literatūros sąrašą žr. Pukevičiūtė 2014: 175–195.

³ Remiamasi LKA 1977: žemėlapis Nr. 1.

Straipsniai / Articles

145

AGNĖ ČEPAITIENĖ

2 PAV. Širvintiškiams priskiriami tiriamieji LKA punktai pagal Markevičienę ir kt. 2009: 24

146

Acta Linguistica Lithuanica LXXIV

Kiekybinis diferenciacinių tarminių požymių tyrimas: rytų aukštaičių panevėžiškių ir širvintiškių atvejis

I denna artikel undersöks, för första gången med dialektometriska⁴ metoder för studier av litauiska dialekter⁵, 12 timmar ljudinspelningar⁶ som samlades in i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet från 10 LKA-punkter: 6 panevėžiškiai-punkter (Stumbriškis (171), Šilai (338), Kavarskas (340), Taujėnai (374), Kunigiškiai (409)⁷, Jakūtiškiai (446)), 1 anykštėnai-punkt (Vidiškiai (375 a)) och 3 širvintiškiai-punkter (Pabaiskas (475), Mančiūšėnai (500), Čiobiškis (520)) (se fig. 3).

Artikelns syfte är att genom en kvantitativ bedömning av de särskiljande dragen hos underdialekterna panevėžiškiai och širvintiškiai fastställa den dialektala tillhörigheten hos de undersökta LKA-punkterna. Därigenom prövas också likheten mellan LKA-punkterna Kavarskas och Vidiškiai och områdena panevėžiškiai respektive širvintiškiai. Undersökningsobjektet är de särskiljande dialektala dragen hos panevėžiškiai och širvintiškiai.

Panevėžiškiai betraktas som den största och starkaste underdialekten bland östliga höglandsdialekter, och därför är det sannolikt att den kan påverka även širvintiškiai, den minsta och försvagade östliga höglandsdialekten.

Hypotesen grundas på den tämligen små skillnaden mellan underdialekterna: širvintiškiai skiljer sig från (sydliga) panevėžiškiai genom ett annat uttal av de korta vokalerna a, e, i, u i ordslut: širvintiškiai bevarar deras kvalitet, medan panevėžiškiai sammanfaller dessa ljud till ett enda (v efter en hård konsonant, ʋ efter en mjuk konsonant) (Girdėnis, Zinkevičius 1966: 139–147; Zinkevičius 1966: 15; Zinkevičius 1994: 56)⁸.

Utöver detta drag undersöks ytterligare 7 dialektala särdrag hos panevėžiškiai och širvintiškiai för att uppnå syftet (se tabell 1).

⁴ Dialektometri är en inriktning inom geolingvistiken vars syfte är att beräkna, visualisera och analysera övergripande dialektala likheter eller skillnader som en funktion av geografiska rumsliga egenskaper (Szmrecsanyi 2011: 45).

⁵ Dialektometriska metoder används i moderna studier av utländska forskare: kvantitativa undersökningar av varianter av engelska (Shackleton 2007: 30–102), nederländska (Spruit ir kt. 2009: 1624–1642), norska (Heeringa ir kt. 2009: 167–183), svenska (Leinonen, 2010, 2011: 75–95), schweizertyska (Scherrer 2012: 63–71), kinesiska (Stanford 2012: 247–278), bulgariska (Prokić, Cysouw 2013: 147–168), nederländska och belgiska (Heeringa, Hinskens 2014: 26–52; 452–453) samt andra språk.

⁶ Registreringsnr CD 1204 RAS 31, CD 484 RAS 26, CD 456 RAS 10, CD 958 RAP 69; för övriga har registreringsnummer ännu inte tilldelats. Ljudinspelningarna förvaras i Institutet för det litauiska språkets dialektarkiv.

⁷ Dialektstudier från början av 2000-talet visade att LKA-punkten Kunigiškiai har upphört att existera och därför flyttats till Deltuva. I det följande kallas LKA-punkt 409 Deltuva.

⁸ Det har föreslagits att andra dialektala drag skulle kunna ligga till grund för åtskillnaden mellan underdialekterna širvintiškiai och panevėžiškiai, till exempel övergången av obetonat stam-o till a (Markevičius 2002: 103).

Straipsniai / Articles

147

AGNĖ ČEPAITIENĖ

3 PAV. Tiriamieji LKA punktai (LKA 1977: žemėlapis Nr. 1)

TABELL 1. Dialektdrag i de undersökta panevėžiškiai- och širvintiškiai-dialekterna⁹

Dialektdrag

Belagda ord

Förlängning av betonade korta vokaler

Var, stor, min, sin, har, allt

Förkortning av obetonade långa vokaler

Bor

Sammanfall / icke-sammanfall av korta betonade ändelsevokaler a, e, i, u

Är, är inte, svårt, människa

Obetonat ändelse-o återges som a, o; ändelse-e återges som kort e

Min, ingenting, säger, sin, hade

Den första komponenten i de betonade fallande diftongerna ai, au uttalas otydligt

Var, bra, hur, mycket, jag vet inte, så

Accentförskjutning

Var, bra, är, jag vet inte, är inte, svårt, människa

Ändereduktion

Stor, bor, är, år, inte, en, allt, människa, människor

Återgivning av obetonat stam-o som a

Människa, människor

⁹ LKTCH 2004: 160–164, 173–183.

148

Acta Linguistica Lithuanica LXXIV

Kiekybinis diferencinių tarminių požymių tyrimas: rytų aukštaičių panevėžiškių ir širvintiškių atvejis

Det undersökta materialet bearbetades i flera steg: 1) enstaka ord (sammanlagt 26) som speglar särdragen hos de undersökta underdialekterna panevėžiškiai och širvintiškiai noterades vid avlyssning av dialektinspelningar; 2) de noterade orden transkriberades med internationell fonetisk transkription (eng. International Phonetic Alphabet (IPA)) (se fig. 4 och 5); 3) uppgifterna fördes in i programmet MS Excel och sparades i Unicode (eng. Unicode) (ett textdokument skapades); 4) materialet bearbetades med datorprogrammet Gabmap¹⁰; 5) med hjälp av datorprogrammen RuG/L04¹¹ och Google Earth¹² skapades en karta över undersökningsområdena, vilken också bearbetades med datorprogrammet Gabmap (se karta 1 och fig. 6). Vid tolkningen av resultaten beaktas inte informanternas sociolingvistiska uppgifter.

4 PAV. IPA balsių klasifikacija (Kasparaitis 2013: 4)

Grunden för dialektometriska analyser som utförs med olika beräkningsverktyg i datorprogrammet Gabmap utgörs av de språkliga skillnaderna (avstånden) mellan par av undersökta orter. Dessa bedöms genom att beräkna medelvärdet av skillnaderna mellan orternas variabler (dvs. ord där dialektdrag återspeglas). Oftast analyseras fonetiska transkriptioner – Levenshteinavståndet beräknas (eng. Levenshtein distance¹³) (Leinonen m.fl. 2015: 6)¹⁴.

De verktyg i datorprogrammet Gabmap som används i denna studie för att mäta dialektdrag, samt principerna för beräkning och tolkning av skillnader, beskrivs kortfattat separat i varje underavsnitt i följande kapitel.

¹⁰ Huvudutvecklare – Çağrı Çöltekin. Datorprogrammet Gabmap. Tillgängligt online: https://www.gabmap.nl/; Nerbonne m.fl. 2011: 65–89; Leinonen m.fl. 2015: 1–21.

¹¹ Datorprogrammet RuG/L04. Tillgängligt online: http://www.let.rug.nl/~kleiweg/L04/.

¹² Datorprogrammet Google Earth. Tillgängligt online: https://www.google.com/earth/.

¹³ Apie Levenšteino atstumo algoritmą žr. Kessler B. 1995: 60–66; Nerbonne ir kt. 1996: 185–202; Nerbonne ir kt. 1999: 5–15; Heeringa 2004: 121–124 ir kt.

¹⁴ Även numeriska data (vektorer av formantfrekvenser för vokaler) och kategoriska data (lexikala eller syntaktiska) kan undersökas (Leinonen m.fl. 2015: 6).

Straipsniai / Articles

149

AGNĖ ČEPAITIENĖ

5 PAV. IPA priebalsių klasifikacija (Kasparaitis 2013: 5)

KARTA 1. Karta över de undersökta LKA-punkterna, skapad med datorprogrammet Gabmap^.15

FIG. 6. Utsnitt från kartan över de undersökta LKA-punkterna

¹⁵ Här och på övriga kartor står RAA för östlitauiska anykščiai-dialekttalare, RAP för östlitauiska panevėžiškiai-dialekttalare och RAŠ för östlitauiska širvintiškiai-dialekttalare.

150

Acta Linguistica Lithuanica LXXIV

Kiekybinis diferencinių tarminių požymių tyrimas: rytų aukštaičių panevėžiškių ir širvintiškių atvejis

2. ANALYS AV DIALEKTALA DIFFERENTIERANDE DRAG

2.1. Statistisk tillförlitlighet hos de utförda beräkningarna

Tillförlitligheten hos de utförda beräkningarna utvärderades statistiskt genom att Cronbachs alfa (en. Cronbach‘s alpha)¹⁶ beräknades med datorprogrammet Gabmap. Med detta mått bedöms inte, som brukligt, tillförlitlighetskoefficienten för data, utan tillförlitlighetskoefficienten för de olika mätningarna av hela datamängden. Den beror på datakvaliteten, kvaliteten hos den metod som används för beräkningarna och antalet undersökta enheter.

Koefficientens värden kan öka från 0 till 1: ju närmare värdet är ett, desto mer samhöriga är de undersökta enheterna¹⁷. Det är önskvärt att Cronbachs alfakoefficient är minst 0,5. Värdet kan variera något beroende på undersökningens syfte och undersökningsmaterialet: ju fler undersökta enheter, desto högre koefficient (Vaitkevičius, Saudargienė 2010: 98).

Beräkningar med datorprogrammet Gabmap visade att tillförlitlighetskoefficienten för de olika mätningarna av undersökningsmaterialet inte uppfyller den fastställda rekommenderade normen – den är 0,04. Antagandet är att den låga koefficienten kan ha orsakats av ett litet antal undersökningsenheter (26 undersökta ord, använda i 10 orter), och att det erhållna värdet därför inte nödvändigtvis visar att datamätningarna är föga tillförlitliga.

Med ett annat statistiskt mått – lokal inkongruens (en. Local Incoherence) – beräknas skillnader mellan enheter (de undersökta orterna) med hänsyn till det geografiska avståndet mellan dem. Det optimala värdet är 0. Beräkningar med datorprogrammet Gabmap visade att måttet på undersökningsmaterialets lokala inkongruens är något större än 0 – det är 0,42. Detta kan också ha orsakats av det låga antalet undersökta orter, och inte alla ligger intill varandra (den mest avlägsna orten är Stumbriškis).

Även om undersökningsmaterialet är begränsat och LKA-punkterna inte ligger inom ett sammanhängande område, är beräkningarna som utförts med datorprogram tillförlitliga för att pröva hypotesen i denna artikel.

¹⁶ Apie Kronbacho alfa koeficientą plačiau žr. Pukėnas 2009: 24–28.

¹⁷ I den här undersökningen innebär ett värde som ligger närmare ett att de olika datamätningarna är mer samstämmiga och relaterade.

Straipsniai / Articles

151

AGNĖ ČEPAITIENĖ

2.2. Levenshteinavstånd

Med denna algoritm beräknas avstånden (skillnaderna) mellan de fonetiska transkriptionerna av uttalade ord, och det minsta antalet operationer (insättningar, borttagningar, ändringar) som krävs för att ersätta en transkriptionsenhet med en annan fastställs (Kessler 1995: 62; Nerbonne m.fl. 2011: 65–89). Vid beräkningen av Levenshteinavståndet beaktas de undersökta orternas geografiska läge på kartan – ju större det geografiska avståndet mellan orterna är, desto större är också Levenshteinavståndet (Nerbonne m.fl. 1999: 8).

Eftersom det geografiska avståndet påverkar det beräknade värdet, är Levenshteinavståndet för samtliga undersökta särdrag störst mellan Stum̃briškis, som ligger längst från de undersökta orterna, och de övriga LKA-punkterna (se tabell 2).

TABELL 2. Levenshteinavstånd mellan de undersökta LKA-punkterna¹⁸

Stum̃briškis | Šilai | Taujėnai | Deltuva | Jakūtiškiai | Kavárskas | Vidiškiai | Pabáiskas | Mančiūšėnai | Čiobiškis Stum̃briškis | — | 0,9 | 0,77 | 0,54 | 0,65 | 0,96 | 0,9 | 0,44 | 0,65 | 0,56 Šilai | — | 0,64 | 0,67 | 0,71 | 0,75 | 0,39 | 0,62 | 0,79 | 0,89 Taujėnai | — | 0,62 | 0,46 | 0,15 | 0,48 | 0,52 | 0,31 | 0,52 Deltuva | — | 0,67 | 0,77 | 0,44 | 0,56 | 0,5 | 0,71 Jakūtiškiai | — | 0,39 | 0,79 | 0,23 | 0,31 | 0,75 Kavárskas | — | 0,56 | 0,67 | 0,39 | 0,6 Vidiškiai | — | 0,58 | 0,71 | 0,58 Pabáiskas | — | 0,56 | 0,69 Mančiūšėnai | — | 0,48 Čiobiškis | —

Det framgår att Levenshteinavståndet är ganska stort även mellan LKA-punkter inom samma underdialekt, där panevėžiškiai bor (Stum̃briškis och Šilai (0,9)¹⁹, Taujėnai (0,77), Jakūtiškiai (0,65), Deltuva (0,54); mellan Stum̃briškis, som exempelvis tillhör panevėžiškiai, och Pabáiskas, där širvintiškiai bor, är Levenshteinavståndet 0,44). Sådana resultat påverkas inte bara av det större geografiska

¹⁸ LKA-punkter för panevėžiškiai markeras med mörk färg, för širvintiškiai med ljus färg och för anykštėnai med vitt (enligt den traditionella klassificeringen av de litauiska dialekterna, se fig. 3).

¹⁹ Här och på andra ställen anges inom parentes Levenshteinavståndet som beräknats med datorprogrammet Gabmap.

152

Acta Linguistica Lithuanica LXXIV

Kiekybinis diferencinių tarminių požymių tyrimas: rytų aukštaičių panevėžiškių ir širvintiškių atvejis

avstånd, men också att Stum̃briškis tillhör de nordliga östliga höglandsmålens panevėžiškiai, medan alla andra tillhör de sydliga²⁰.

Resultaten i tabell 2 visar att den språkliga och geografiska likheten är större inte mellan orter inom samma undermål, utan mellan panevėžiškiai och širvintiškiai, det vill säga mellan Taujėnai och Kavárskas (0,15), Jakūtiškiai och Pabáiskas (0,23), Taujėnai och Mančiūšėnai (0,31), samt Jakūtiškiai och Mančiūšėnai (0,31). Det framgår också att samma dialektdrag används i Kavárskas som vid LKA-punkten för panevėžiškiai.

Analysen visade också att Vidiškiai liknar panevėžiškiai – det minsta Levenshteinavståndet skiljer denna LKA-punkt från Šilai (0,39). Mellan Kavárskas och Vidiškiai är Levenshteinavståndet jämförelsevis måttligt (0,56), vilket innebär att språket hos dem som bor här och talar dialekt bör vara likartat.

Resultaten visar alltså att det totala Levenshteinavståndet mellan panevėžiškiai och širvintiškiai är litet. Statistiskt sett är dessa undermåls egenskaper likartade (med hänsyn till det geografiska avståndet mellan LKA-punkterna) och kan tyda på en pågående process där undermålen närmar sig varandra vid LKA-punkterna.

För att ytterligare underbygga detta påstående ritades med datorprogrammet Gabmap kartor och diagram som visar Levenshteinavståndet från enskilda orter till andra LKA-punkter.

2.3. Rumsliga och språkliga relationer mellan LKA-punkter

Rumsliga och språkliga relationer visas i referenspunktskartor och diagram. De visar hur mycket en vald ort (markerad med en stjärna på kartan) skiljer sig från andra orter, både dialektalt och geografiskt. Ju mörkare färg på kartan, desto mer likartade är orterna.

Karta 2 samt figur 7 och 8 visar de redan diskuterade starkaste språkliga och rumsliga förbindelserna mellan LKA-punkten Kavárskas och Taujėnai (0,15), vilket visar att dialektdrag från panevėžiškiai används mest i Kavárskas.

Här registreras även dialektala kännetecken som är typiska för širvintiškiai – detta framgår av den mindre likheten mellan Kavárskas och inte bara Jakūtiškiai, som hör till panevėžiškiai, utan även Mančiūšėnai, som hör till širvintiškiai (0,39 vardera). Sett till förhållandet mellan geografiskt avstånd och dialektal särprägel skiljer sig Kavárskas mest från Stum̃briškis (0,96), möjligen av de skäl som diskuterats ovan.

²⁰ De nordliga östliga höglandsmålens panevėžiškiai bor norr om Panevėžys, medan de sydliga bor söder om Panevėžys. Den främsta särskiljande egenskapen hos de nordliga och sydliga panevėžiškiai är graden av vokalreduktion, som skiljer sig åt (LKTCH 2004: 173).

Straipsniai / Articles

153

AGNĖ ČEPAITIENĖ

KARTA 2. Geografiska och språkliga förbindelser mellan Kavársko och andra LKA-punkter

FIG. 7. Utdrag ur kartan över geografiska och språkliga förbindelser mellan Kavársko och andra LKA-punkter

FIG. 8. Geografiska och språkliga förbindelser mellan Kavársko och andra LKA-punkter

154

Acta Linguistica Lithuanica LXXIV

Kiekybinis diferencinių tarminių požymių tyrimas: rytų aukštaičių panevėžiškių ir širvintiškių atvejis

KARTA 3. Geografiska och språkliga förbindelser mellan Vidiškiai och andra LKA-punkter

FIG. 9. Utdrag ur kartan över geografiska och språkliga förbindelser mellan Vidiškiai och andra LKA-punkter

FIG. 10. Geografiska och språkliga förbindelser mellan Vidiškiai och andra LKA-punkter

Straipsniai / Articles

155

AGNĖ ČEPAITIENĖ

På karta 3 och i fig. 9 och 10 framgår att LKA-punkten Vidiškiai, sett till geografisk och språklig likhet, främst kan jämföras med orter i panevėžiškiaiområdet – Šilai (0,39), Deltuva (0,44), Taujėnai (0,48) och Kavársko (0,56). Ett större Levenshteinavstånd skiljer denna ort från LKA-punkterna i širvintiškiaiområdet, och det största avståndet är till Stum̃briškis (0,9) (möjligen av samma skäl som nämnts ovan).

Analysen av de geografiska och språkliga förbindelserna mellan Kavársko och Vidiškiai och enskilda orter visar alltså att båda LKA-punkterna geografiskt och dialektmässigt kan jämföras med panevėžiškiai, inte med širvintiškiai.

När oproblematiska orter undersöks med samma algoritm framträder också geografiska och dialektala likheter mellan LKA-punkter i panevėžiškiai- och širvintiškiaiområdena. Exempelvis liknar Pabáiskas, som räknas till širvintiškiai, enligt Levenshteinavståndet inte en ort i sitt eget dialektområde mest, utan Jakūtiškiai (0,23), som ligger i panevėžiškiaiområdet (se karta 4, fig. 11 och 12).

Pabáiskas geografiska och språkliga förbindelser med LKA-punkter i širvintiškiaiområdet är obestridliga (medelstarka förbindelser finns med Mančiùšėnai (0,56), som tillhör širvintiškiai), men den aktuella LKA-punkten har fler likheter med orter i panevėžiškiaiområdet – Stum̃briškis (0,44), Taujėnai (0,52) och Deltuva (0,56). Liksom i fallet Kavársko visar även detta fall att panevėžiškiai-drag möjligen dominerar vid en LKA-punkt, även om också širvintiškiai-drag kan förekomma.

Mančiùšėnai i širvintiškiaiområdet ligger geografiskt och dialektmässigt närmast även panevėžiškiai – LKA-punkterna Taujėnai (0,31) och Jakūtiškiai (0,31) (se karta 5, fig. 13 och 14).

Ett något större Levenshteinavstånd skiljer Mančiùšėnai från Kavársko (0,39), Čiõbiškis (0,48), Deltuva (0,5) och Stum̃briškis (0,65), och det största avståndet är till Šilai (0,79). Utifrån resultaten kan man hävda att LKA-punkten Mančiùšėnai, som ligger i širvintiškiaiområdet, har starkare geografiska och språkliga förbindelser med LKA-punkterna i panevėžiškiaiområdet än med dem i širvintiškiaiområdet. Följaktligen används också fler panevėžiškiai-drag än širvintiškiai-drag på denna ort.

Endast i fallet Čiõbiškis uppvisar LKA-punkten störst likhet med orter i samma dialektområde. Geografiskt och dialektmässigt liknar den mest Mančiùšėnai (0,48), som tillhör širvintiškiai (se karta 6, fig. 15 och 16). Mančiùšėnai har dock sina starkaste geografiska och språkliga förbindelser med LKA-punkter i panevėžiškiaiområdet (se karta 5, fig. 13 och 14). Ett liknande Levenshteinavstånd skiljer Mančiùšėnai från Taujėnai (0,52), som ligger i panevėžiškiaiområdet.

156

Acta Linguistica Lithuanica LXXIV

En kvantitativ undersökning av differentiella dialektdrag: fallet med östaukštaitiska panevėžiškiai och širvintiškiai

KARTA 4. Pabaiskos rumsliga och språkliga förbindelser med andra LKA-punkter

FIGUR 11. Utdrag ur kartan över Pabaiskos rumsliga och språkliga förbindelser med andra LKA-punkter

FIGUR 12. Pabaiskos rumsliga och språkliga förbindelser med andra LKA-punkter

Straipsniai / Articles

157

AGNĖ ČEPAITIENĖ

KARTA 5. Mančiūšėnųs rumsliga och språkliga förbindelser med andra LKA-punkter

FIGUR 13. Utdrag ur kartan över Mančiūšėnųs rumsliga och språkliga förbindelser med andra LKA-punkter

FIGUR 14. Mančiūšėnųs rumsliga och språkliga förbindelser med andra LKA-punkter

158

Acta Linguistica Lithuanica LXXIV

Kiekybinis diferencinių tarminių požymių tyrimas: rytų aukštaičių panevėžiškių ir širvintiškių atvejis

KARTA 6. Čiobiškios rumsliga och språkliga förbindelser med andra LKA-punkter

FIGUR 15. Utdrag ur kartan över Čiobiškios rumsliga och språkliga förbindelser med andra LKA-punkter

FIGUR 16. Čiobiškios rumsliga och språkliga förbindelser med andra LKA-punkter

Straipsniai / Articles

159

AGNĖ ČEPAITIENĖ

Trots det största geografiska avståndet mellan de undersökta orterna liknar Čiobiškis mycket Stum̃briškis (0,56), som ligger i (norra) panevėžiškiaiområdet, medan orten skiljer sig mest från Šilai (0,89), som ligger något närmare. Čiobiškis uppvisar också en ganska stor likhet med LKA-punkterna Vidiškiai (0,58) och Kavārsko (0,6), vilka knyts till orter i panevėžiškiaiområdet genom starkare geografiska och språkliga förbindelser. Utifrån resultaten kan man preliminärt hävda att språket hos invånarna i Čiobiškis domineras av fler dialektdrag från panevėžiškiai än från širvintiškiai.

Således framhäver kartorna och diagrammen över referenspunkterna inte några separata områden för panevėžiškiai och širvintiškiai; tvärtom är nästan alla undersökta bosättningar i širvintiškiaiområdet, utifrån förhållandet mellan geografiskt avstånd och dialektal karaktär, mest lika LKA-punkter i panevėžiškiaiområdet.

Det går dock inte att fastställa enbart utifrån Levenshtein-avståndet vilken skillnad – den geografiska eller den språkliga – som är större mellan de undersökta orterna. Detta kan fastställas med hjälp av andra verktyg för att mäta skillnader i datorprogrammet Gabmap.

2.4. Fonologiska skillnader mellan LKA-punkterna

Fonologiska skillnader analyseras med hjälp av skillnadskartor. Med dessa fastställs om förbindelserna mellan två intilliggande orter är starka utifrån de övergripande fonologiska skillnaderna. Ju mörkare linjen som förbinder LKA-punkterna är, desto mer lika är orterna.

Av karta 7 och figur 17 framgår att de starkaste förbindelserna förenar Taujėnai och Kavārskas; nästan lika starka är förbindelserna mellan Jakūtiškiai och Pabāiskas samt mellan Jakūtiškiai och Mančiūšėnai. Detta visar att de dialektdrag som används på dessa grannorter är mest lika. Resultaten överensstämmer med de behandlade uppgifterna om Levenshtein-avstånd (se tabell 2). Således kan man med säkerhet hävda att särskiljande dialektdrag kan förekomma lika ofta inte bara på orter inom en och samma subdialekt, utan också vid enskilda LKA-punkter i panevėžiškiai- och širvintiškiaiområdena.

Vid bedömningen av resultaten framgår att närliggande LKA-punkter inom samma subdialekt inte alltid är de mest lika fonologiskt. Detta framgår av fallen Šilai och Kavārsko samt Šilai och Jakūtiškiai, som tillhör panevėžiškiai, liksom Pabāiskas och Čiobiškis, som tillhör širvintiškiai. Dessa orter uppvisar också stora Levenshtein-avstånd.

De svagaste förbindelserna finns mellan LKA-punkterna Stum̃briškis och Šilai – det finns många fonologiska skillnader mellan dem. Resultaten kan förklaras av att de tillhör olika grupper av östliga höglitauer, panevėžiškiai: Stum̃briškis tillhör den nordliga gruppen, medan Šilai tillhör den sydliga.

160

Acta Linguistica Lithuanica LXXIV

Kiekybinis diferenciinių tarminių požymių tyrimas: rytų aukštaičių panevėžiškių ir širvintiškių atvejis

KARTA 7. Förbindelser mellan närliggande LKA-punkter utifrån fonologiska skillnader

FIG. 17. Utdrag ur kartan över förbindelser mellan närliggande LKA-punkter utifrån fonologiska skillnader

Analysen av skillnadskartan, baserad på fonologiska skillnader mellan närliggande LKA-punkter, bekräftade således resultaten från den beräknade Levenshtein-distansen – den dialektala likheten mellan LKA-punkterna i panevėžiškiai- och širvintiškiai-områdena. Dessa tendenser framträder även när materialet undersöks med andra verktyg i datorprogrammet Gabmap.

2.5. Klusteranalys av LKA-punkter utifrån likhet i dialektdrag²¹

Klustringen som utförs av datorprogrammet Gabmap är ett alternativ till de isoglosstekniker som används inom traditionell dialektologi. När objekt klustras dras dock gränser som inte motsvarar någon enskild isogloss, utan de övergripande dialektala skillnaderna mellan de orter som bildar separata grupper (Nerbonne m.fl. 2011: 80). Klusteralgoritmer grupperar data så att de dialektala skillnaderna inom ett kluster av undersökta orter blir så små som möjligt, medan skillnaderna mellan klustren blir så stora som möjligt (Leinonen m.fl. 2015: 11).

²¹ För en redogörelse för klusteranalys som tillämpats i dialektstudier och utförts med ett annat datorprogram, SPSS Statistics, se Pukevičiūtė 2015: 175–195.

Straipsniai / Articles

161

AGNĖ ČEPAITIENĖ

Data som analyserats med de hierarkiska klusteranalysmetoderna viktat medelvärde (eng. Weighted Average) och ward (eng. Ward‘s Method) gör det möjligt att undersöka hur undersökningsorterna grupperar sig efter likheten i användningen av dialektdrag. Vid analys av materialet med metoden viktat medelvärde tillmäts alla kluster samma betydelse (vikt), oavsett antalet objekt i varje kluster. När materialet däremot analyseras med ward-metoden väljs i varje analyssteg separata klusterpar, och summan av kvadraterna för variablernas avvikelser från det sammanslagna klustrets centrum beräknas. Detta görs för varje klusterpar, och till sist slås de kluster ihop vars sammanslagning ger den minsta avvikelsesumman. Data som beräknats med de båda metoderna kan skilja sig åt, eftersom skillnaderna mäts enligt olika principer (Prokić 2008: 156, Leinonen m.fl. 2015: 11)²²

Grupperingen av de identifierade likartade objekten visas på kartor och i dendrogram. Antalet identifierade kluster är 2 (material från två subdialekter undersöks).

På kartan över klusteranalysen som utförts med metoden viktat medelvärde urskiljs två grupper av likartade objekt – Stum briškis och Čiobiškis bildar den ena, medan de återstående orterna bildar den andra (se karta 8 och fig. 18). De differentiella dialektdragen vid LKA-punkterna i panevėžiškiai- och širvintiškiai-områdena kan alltså vara mycket lika, oavsett deras geografiska läge.

KARTA 8. Gruppering av undersökta LKA-punkter utifrån likhet i dialektdrag. Metoden viktat medelvärde²³

FIG. 18. Utdrag ur kartan över gruppering av undersökta LKA-punkter utifrån likhet i dialektdrag (enligt metoden viktat medelvärde)

²² Plačiau apie svorinio vidurkio ir wardo klasterinės analizės metodus žr. Prokić 2008: 153–172.

²³ På kartor över klusteranalyser och i dendrogram markeras den första gruppen likartade objekt med en mörkare färg och den andra med en ljusare.

162

Acta Linguistica Lithuanica LXXIV

Kvantitativ undersökning av differentiella dialektdrag: fallet med östaukštaitiska panevėžiškiai och širvintiškiai

Dendrogrammet visar på ett överskådligt sätt i vilken ordning klustren slogs samman (se fig. 19). Det framgår att Taujėnai och Kavárskas i kluster 2 först sammanfördes utifrån likheten mellan dialektdragen, därefter Mančiūšėnai och Jakūtiškiai, och så vidare. Ju tidigare LKA-punkterna sammanförs, desto mer lika är orterna ur dialektsynpunkt.

FIG. 19. Dendrogram över klustersammanslagning. Metoden med viktat medelvärde

De erhållna uppgifterna bekräftar att undersökningsorterna som hör till olika underdialekter kan vara mer lika varandra än LKA-punkter inom samma underdialekt.

När wardo-metoden användes för att gruppera orterna förändrades resultaten: utifrån användningen av liknande dialektdrag bildar Čiobiškis, Dél tuva, Stumbrìškis, Šilai och Vidiškiai ett kluster, medan de återstående orterna bildar ett annat (se karta 9 och fig. 20). Samma tendens kvarstår dock: širvintiškiai och panevėžiškiai grupperas tillsammans utifrån likheten mellan dialektdragen.

En jämförelse av resultaten från klusteranalyser som genomförts med olika metoder visar att en annan princip för gruppering av orterna ledde till att Šilai, Dél tuv os och Vidiškiai omgrupperades. Precis som beräkningarna med metoden med viktat medelvärde visar dendrogrammet från klusteranalysen med wardo-metoden dock att liknande eller identiska dialektdrag används både i panevėžiškiai- och širvintiškiaiområdena: de mest lika är LKA-punkterna Vidiškiai och Šilai samt Stumbrìškis och Dél tuv os (i kluster 1), liksom orterna Taujėnai och Kavárskas samt Jakūtiškiai och Mančiūšėnai (i kluster 2). Vid grupperingen av undersökningsobjekten sammanfördes dessa i de första stegen (se fig. 21).

Den hierarkiska klusteranalys som genomförts med två metoder visar alltså att dialektdragen vid LKA-punkterna för både panevėžiškiai och širvintiškiai är mycket lika eller till och med identiska; den lilla skillnaden i uttalet av enstaka ord är galimai ett alltför svagt skäl för att skilja dessa underdialekter åt. För att underbygga de erhållna uppgifterna måste resultaten av klusteranalysen bekräftas med andra statistiska metoder, det vill säga man måste undersöka hur undersökningsobjekten fördelar sig i en flerdimensionell skala (Nerbonnė m.fl. 2011: 81).

Straipsniai / Articles

163

AGNĖ ČEPAITIENĖ

KARTA 9. Gruppering av de undersökta LKA-punkterna utifrån likheten mellan terminologiska drag. Wardo-metoden

FIG. 20. Utdrag ur en karta över grupperingen av de undersökta LKA-punkterna utifrån likheten mellan terminologiska drag (enligt wardo-metoden)

FIG. 21. Dendrogram över klustersammanslagning. Wardo-metoden

2.6. LKA-punkternas placering på den multidimensionella skalan

Den multidimensionella skalan undersöker i vilken utsträckning dialekterna bildar ett kontinuum. Ur språklig synvinkel ligger de mest lika orterna närmare varandra på planet, medan de olika ligger längre ifrån varandra. Diagrammet hjälper till att identifiera personer som inte är ortsbor och att känna igen dialektgrupper. Det visar också vilka strukturer som är klustrade

164

Acta Linguistica Lithuanica LXXIV

Kiekybinis diferenciacinių tarminių požymių tyrimas: rytų aukštaičių panevėžiškių ir širvintiškių atvejis

grupper som under analysen fastställdes bestå av LKA-punkter som liknar varandra ur dialektsynpunkt (Leinonen m.fl. 2015: 11).

Resultaten utvärderas statistiskt med Rands index (eng. Rand index) (betecknat med bokstaven r) från 0 till 1: 0 visar att de två kluster som bildats av undersökningsenheterna inte sammanfaller i någon dialektegenskap, medan 1 innebär att undersökningsklustren är helt identiska (Prokić 2008: 161–163)²⁴.

De erhållna uppgifterna motsvarar den fördelning av grupper av likartade objekt som fastställts genom klusteranalys med Wards metod: de närmaste orterna ur dialektsynpunkt är Šilai och Vidiškiai (även om de ligger långt från planet, förenas de av ett litet Levenshtein-avstånd (0,39)), vilka tillhör kluster 1, samt Taujėnai, Jakūtiškiai och Mančiūšėnai (Levenshtein-avståndet mellan dessa orter är också ett av de minsta), vilka tillhör kluster 2 (se fig. 22).

FIG. 22. LKA-punkternas fördelning på den multidimensionella skalan utifrån likheter mellan dialektegenskaper

²⁴ Se där för en utförligare redogörelse för formlerna för beräkning av Rands index.

Straipsniai / Articles

165

AGNĖ ČEPAITIENĖ

LKA-punkterna Stumbriškis, Deltuva, Pabaiskas, Čiobiškis och Kavarskas, som tillhör olika dialekter, hamnade inte heller inom de avgränsade zonerna och skiljer sig mest från de undersökta orterna. Detta kan möjligen förklaras av det relativt stora Levenshtein-avståndet mellan dessa och de andra orter som behandlas.

Enligt beräkningen med datorprogrammet Gabmap är r = 0,82; detta innebär att de dialektegenskaper som används i grupperna av likartade objekt, vilka fastställts utifrån LKA-punkterna, skiljer sig obetydligt.

Den multidimensionella skalan ger således statistiskt stöd åt resultaten från klusteranalysen och framhäver ytterligare likheterna mellan panevėžiškiai- och širvintiškiai-dialekternas egenskaper.

2.7. LKA-punkternas dialektala särdrag som skiljer dem åt

Med hjälp av datorprogrammet Gabmaps verktyg identifieras dialektala särdrag som representerar ett dialektområde. Uppgifterna presenteras i fyra tabeller: de särskiljande dialektdragen anges för de två grupper av LKA-punkter som identifierats genom klusteranalys med metoden för viktat medelvärde, och för de två andra kluster som identifierats genom klusteranalys med ward-metoden.

I kolumnen Skillnad mellan kluster (eng. Between score) anges skillnaderna mellan det valda klustret och den andra gruppen. Ju högre poäng, desto tydligare särskiljande drag (eng. item) uppvisar LKA-punkterna som ingår i det valda klustret. I kolumnen Variation inom klustret (eng. Within score) ges information om hur mycket ett visst drag varierar inom det valda klustret. Ju lägre variationspoäng, desto mer representativt är det särskiljande draget. Totalpoängen (eng. Score) visar den sammanlagda skillnaden mellan dessa båda poäng (eng. Between–Within score) (Leinonen m.fl. 2015: 14).

Resultaten av klusteranalysen med metoden för viktat medelvärde visar att det tydligaste särskiljande draget hos LKA-punkterna Stumbriškis och Čiobiškis, som bildar det första klustret, är förlängning av korta betonade vokaler (dessa orter skiljs åt genom användningen av ordet jis, delvis även didelis) (se tabell 3). Totalpoängen för detta särskiljande drag är hög (över 2), vilket visar att Stumbriškis och Čiobiškis skiljer sig markant från de övriga undersökta orterna (något över 1). Variationen inom klustret är negativ, vilket innebär att det dialektala särdraget är representativt.

Skillnaden mellan klustren i användningen av ordet didelis, som återspeglar samma särdrag eller reduktion av ändelsen, är mindre än skillnaden i användningen av ordet jis. Uttalet av detta ord varierar dock mindre i Stumbriškis och Čiobiškis än uttalet av ordet jis, och totalpoängen för båda måtten är hög. Därför kan man hävda att användningen av ordet didelis stöder slutsatsen att förlängning av korta betonade vokaler eller reduktion av ändelsen är representativa dialektala drag som skiljer LKA-punkterna Stumbriškis och Čiobiškis från de övriga.

166

Acta Linguistica Lithuanica LXXIV

Kiekybinis diferenciinių tarminių požymių tyrimas: rytų aukštaičių panevėžiškių ir širvintiškių atvejis

TABELL 3.

Särskiljande dialektala drag i kluster 1 (Stuṁbriškis, Čiobiškis). Metoden för viktat medelvärde

Totalpoäng

Variation inom klustret

Skillnad mellan kluster

Ord / särskiljande dialektalt drag

2.065730

−0.734482

1.331248

Jis

0.991031

−1.057100

−0.066069

Didelis

…

…

…

…

−1.485962

1.699261

0.213300

Finns inte

Detta kluster representeras inte alls av det ojämna uttalet av korta betonade ändelse-a, som betraktas som grund för åtskillnaden mellan de panevėžiškiska och širvintiškiska dialekterna (detta framgår av användningen av ordet nėra). Även om en hög variationspoäng inom klustret innebär att uttalet av ordet nėra varierar mycket vid LKA-punkterna Stuṁbriškis i den panevėžiškiska dialekten och Čiobiškis i den širvintiškiska dialekten (vilket skulle visa att korta betonade ändelse-a uttalas olika vid dessa LKA-punkter och att LKA-punkterna (och dialekterna) skiljer sig åt med avseende på detta dialektdrag), är totalpoängen och skillnaden mellan klustren i uttalet av detta ord mycket låga (cirka −1,5 respektive cirka 0,2). Detta innebär att detta dialektdrag inte är representativt – korta betonade ändelse-a uttalas nästan likadant i både panevėžiškiska och širvintiškiska orter.

Förlängning av korta betonade vokaler kännetecknar också området kring andra undersökta LKA-punkter, vilka bildar ett annat kluster (detta framgår av användningen av orden jis och delvis turi) (se tabell 4). Poängen för skillnad mellan kluster, variation inom klustret och totalpoäng överensstämmer helt med poängen för det särskiljande ordet jis i den första gruppen. Således är förlängning av betonade korta vokaler ett gemensamt särskiljande dialektalt drag i båda grupperna av likartade objekt, trots att LKA-punkterna tillhör olika dialekter. Därför skiljer sig orterna inte åt med avseende på detta dialektdrag.

TABELL 4.

Differentierande dialektala drag i kluster 2 (Šilai, Tau jėnai, Deltuva, Jakučiškiai, Kavárskas, Vidiškiai, Pabáiskas, Mančiūšėnai). Metoden med viktat medelvärde

Totalpoäng

Variation inom klustret

Skillnad mellan klustren

Ord / differentierande dialektalt drag

2.065730

−0.734482

1.331248

Han

0.516433

−0.218049

0.298383

Har

…

…

…

…

−0.495996

0.202406

−0.293589

Mycket

Straipsniai / Articles

167

AGNĖ ČEPAITIENĖ

Klustret i fråga differentieras inte av det otydliga uttalet av ai i den första betonade cirkumflexa stavelsen (detta framgår av användningen av ordet labai) – det uttalas på ett liknande sätt i båda klustren (skillnaden i användningen mellan klustren är liten, omkring -0,3). Detta dialektdrag varierar också föga i själva klustret, som består av LKA-punkter.

Det otydliga uttalet av ai i den första betonade cirkumflexa stavelsen är dock ett av de differentierande dialektdragen som skiljer LKA-punkterna Stumbrškis, Šilai, Deltuva, Vidiškiai och Čiobiškis från det andra klustret enligt resultaten av klusteranalysen med wardos metod (detta framgår av användningen av ordet kaip, se tabell 5). Något mer representativ är ändelsereduktion (detta framgår av användningen av ordet metų). Den sammanlagda poängen för hur särskiljande de båda dialektdragen är ligger högt, och de varierar inte särskilt mycket inom själva klustret. Ändelserna reduceras dock på liknande sätt, och den första komponenten i det betonade cirkumflexa ai uttalas otydligt i båda grupperna av LKA-punkter (skillnaden mellan klustren är omkring 0,3 respektive 0,5).

TABELL 5. Differentierande dialektdrag i kluster 1 (Stumbrškis, Šilai, Deltuva, Vidiškiai, Čiobiškis). Wardos metod

Sammanlagd poäng | Variation inom klustret | Skillnad mellan klustren | Ord / differentierande dialektdrag 1.189237 | −0.924962 | 0.264275 | Metų 1.086116 | −0.641110 | 0.445006 | Kaip... |... |... |... −0.494413 | 0.494413 | −0.000000 | Žmogus −0.494413 | 0.494413 | −0.000000 | Sako

LKA-punkterna i den första gruppen av liknande objekt utmärker sig inte genom övergången av obetonat o i stammen till ^a²⁵, ändelsereduktion, sammanfall av kort betonat u i ändelser, övergång av obetonat o i ändelser till a eller accentretraktion. Detta framgår av den sammanlagda poängen noll för användningen av orden žmogus, sako i båda klustren, vilket innebär att de två undersökta klustren inte alls skiljer sig åt vad gäller dessa drag; dessa företeelser förekommer lika ofta på alla undersökta orter. Däremot varierar de i genomsnitt inom de LKA-punkter som här diskuteras och som bildar det första klustret.

Det otydligt uttalade obetonade ai-elementet i en cirkumflex stavelse är också ett särskiljande dialektdrag för den grupp av liknande objekt som identifierats genom den andra klusteranalysen med wardos metod (Taujėnai, Kavárskas, Jakūtiškiai, Pabáiskas och Mančiūšėnai differentieras genom användningen av orden gerai, kaip, se tabell 6). Den differentieras också av accent-

²⁵ Detta dialektdrag har föreslagits som grund för att skilja underdialekterna širvintiškiai och panevėžiškiai åt (Markevičius 2002: 103).

168

Acta Linguistica Lithuanica LXXIV

Kiekybinis diferencinių tarminių požymių tyrimas: rytų aukštaičių panevėžiškių ir širvintiškių atvejis

retraktion som dialektdrag. I båda klustren som består av LKA-punkter används dessa dialektdrag i ungefär lika hög grad (omkring 0,3 respektive 0,5), vilket motsvarar variationen i deras användning på de orter som bildar det andra klustret (omkring -0,9 respektive -0,5), trots att den sammanlagda poängen är hög.

TABELL 6. Differentierande dialektdrag i kluster 2 (Taujenai, Kavárskas, Jakūtiškiai, Pabáiskas, Mančiūšėnai). Wardos metod

Sammanlagd poäng Variation inom klustret Skillnad mellan klustren Ord / differentierande dialektdrag 1.189237 -0.924962 0.264275 Gerai 0.916410 -0.471405 0.445006 Kaip............ -0.496747 0.531640 0.034893 Žmonių

De icke-differentierande dialektdragen i denna grupp överlappar delvis med dem i kluster 1 – övergången av obetonat o i stammen till a och ändelsereduktion (detta framgår av användningen av ordet žmonių). Uttalet av detta ord skiljer sig obetydligt mellan de båda klustren, varierar i genomsnitt i kluster 2, och den sammanlagda poängen för båda dessa mått är låg. Följaktligen kan varken ändelsereduktion eller övergången av obetonat o i stammen till a betraktas som särskiljande dialektdrag mellan panevėžiškiai och širvintiškiai.

Även om resultaten av analysen av differentierande dialektdrag, fastställda med metoder som bygger på olika beräkningsprinciper, inte överensstämmer, visar de ändå samma tendenser. Resultaten kan sammanfattas så här: eftersom samma dialektdrag kännetecknar de enskilda grupper av liknande objekt som identifierats med båda klusteranalysmetoderna och som består av såväl LKA-punkter från panevėžiškiai som från širvintiškiai, är dessa drag gemensamma för båda dialektområdena och bör inte betecknas som differentierande.

Analysen identifierade inte heller några andra möjliga differentierande dialektdrag som skulle kunna skilja underdialekterna panevėžiškiai och širvintiškiai åt – samma drag återfinns också på orter där både panevėžiškiai och širvintiškiai talas. Därför kan man preliminärt hävda att det inte finns några väsentliga skillnader mellan dessa underdialekter.

Artikeln utesluter inte möjligheten att panevėžiškiai och širvintiškiai tidigare kan ha haft tydligare dialektskillnader. Resultaten av den genomförda undersökningen visar dock att om sådana skillnader har funnits, registreras de differentierande dialektdragen inte längre i dialektala ljudinspelningar från slutet av 1900-talet och början av 2000-talet. Detta kan ha orsakats av olika

Straipsniai / Articles

169

AGNĖ ČEPAITIENĖ

faktorer – till exempel den gradvisa konvergensen mellan de båda underdialekterna²⁶. Detta är dock föremål för framtida och mer ingående studier, eftersom de båda underdialekterna, enligt Peter Auer m.fl. (2005: 16), måste jämföras diakroniskt i minst två avseenden för att språkliga förändringar ska kunna betecknas som dialektal konvergens.

3. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER

De traditionella dialektdragen hos östaukštaitiska panevėžiškiai och östaukštaitiska širvintiškiai sammanfaller ur såväl språklig som språkgeografisk synvinkel. Detta beläggs av betydande fonologiska likheter i det undersökta materialet och det korta Levenshtein-avståndet mellan dessa underdialekters LKA-punkter.

Samma dialektdrag används statistiskt sett oftare i de bebodda orterna inom de undersökta underdialekterna än vid LKA-punkter inom en och samma underdialekt. De möjliga särskiljande dragen hos de klustrade LKA-punkterna som framträtt är gemensamma för båda underdialekterna och belägger statistiskt deras likhet. Analysen identifierade inga dialektdrag som möjligen skiljer panevėžiškiai från širvintiškiai.

Utifrån Levenshtein-avståndet och de statistiska uppgifterna bör Kavárskas och Vidiškiai betraktas som mer lika panevėžiškiai-LKA-punkterna.

För att kunna betrakta širvintiškiai som en separat underdialekt måste andra särskiljande dialektdrag sökas.

LITERATŪRA

Aliūkaitė Daiva, Bakšienė Rima, Jaroslavienė Jurgita, Judžentytė Gintarė, Leskauskaitė Asta, Lubienė Jūratė, Meiliūnaitė Violeta, Pakalniškienė Dalia, Ragaišienė Vilija, Rinkauskienė Regina, Švambarytė-Valužienė Janina, Urbanavičienė Jolita, Vaišnienė Daiva 2014: Punktų tinklo tankis geolingvistinės skirties aukštaičiai: žemaičiai požiūriu. – XXI a. pradžios lietuvių tarmės: geolingvistinis ir sociolingvistinis tyrimas (žemėlapiai ir jų komentarai), sud. Danguolė Mikulėnienė, Violeta Meiliūnaitė. Vilnius: Briedis, 129–196.

Aliūkaitė Daiva, Mikulėnienė Danguolė 2014: Geolingvistika: ideologija, teorija ir metodai. Pagrindinės sąvokos. – XXI a. pradžios lietuvių tarmės: geolingvistinis ir

²⁶ Kalbinė konvergencija vadinama kalbėtojo, kuris, siekdamas sumažinti skirtumus, prisitaiko prie kitų kalbos, kalbine apraiška (Auer ir kt. 2005: 6–7). Dar žr. ir Aliūkaitė, Mikulėnienė 2014: 44.

170

Acta Linguistica Lithuanica LXXIV

Kiekybinis diferenciacinių tarminių požymių tyrimas: rytų aukštaičių panevėžiškių ir širvintiškių atvejis

sociolingvistinis tyrimas (žemėlapiai ir jų komentarai), sud. Danguolė Mikulėnienė, Violeta Meiliūnaitė. Vilnius: Briedis, 29–47.

Auer Peter, Hinskens Frans, Kerswill Peter, eds. 2005: Dialect change: Convergence and divergence in European languages. Cambridge: Cambridge University Press.

Girdenis Aleksas, Zinkevičius Zigmas 1966: Dėl lietuvių kalbos tarminių klasifikacijos. – Kalbotyra 14, 139–147.

Heeringa Wilbert 2004: Measuring Dialect Pronunciation Differences using Levenshtein Distance. PhD thesis. The Netherlands: University of Groningen.

Heeringa Wilbert, Hinskens Frans 2014. Convergence between dialect varieties and dialect groups in the Dutch language area. – Aggregating Dialectology, Typology, and Register Analysis: Linguistic Variation in Text and Speech, ed. by B. Szmrecsanyi, B. Wälchli. New York: Walter de Gruyter, 26–52, 452–53.

Heeringa Wilbert, Johnson Keith, Gooskens Charlotte 2009: Measuring Norwegian Dialect Distances using Acoustic Features. – Speech Communication 51, 167–183. Prieiga internetu: http://www.let.rug.nl/~kleiweg/L04/

Kasparaitis Pijus 2013: Kompiuterinės lingvistikos įvadas. Fonologija ir fonetika. Prieiga internetu: http://www.mif.vu.lt/~pijus/CLF/Fonetika.pdf

Kessler Brett 1995: Computational dialectology in Irish Gaelic. – Seventh Conference of the European Chapter of the Association for Computational Linguistics, 60–66.

Kompiuterinė programa Gabmap. Prieiga internetu: https://www.gabmap.nl

Kompiuterinė programa Google Earth. Prieiga internetu: https://www.google.com/earth/

Kompiuterinė programa RuG/L04. Prieiga internetu: http://www.let.rug.nl/~kleiweg/L04/

Leinonen Therese 2010: An Acoustic Analysis of Vowel Pronunciation in Swedish Dialects. Doctoral dissertation. Groningen: University Library Groningen.

Leinonen Therese 2011: Aggregate analysis of vowel pronunciation in Swedish dialects. – Oslo Studies in Language 3(2), 75–95.

Leinonen Therese, Çöltekin Çağrı, Nerbonne John 2015: Using Gabmap. – Lingua (in press). Prieiga internetu: http://dx.doi.org/10.1016/j.lingua.2015.02.004

LKA 1977: Lietuvių kalbos atlasas 1. Leksika, ats. red. K. Morkūnas. Vilnius: Mokslas.

LKA 1982: Lietuvių kalbos atlasas 2. Fonetika, ats. red. K. Morkūnas. Vilnius: Mokslas.

LKA 1991: Lietuvių kalbos atlasas 3. Morfologija, ats. red. K. Morkūnas. Vilnius: Mokslas.

Straipsniai / Articles

171

AGNĖ ČEPAITIENĖ

LK TCH 2004: Lietuvių kalbos tarmių chrestomatija, sud. Rima Bacevičiūtė, Audra Ivanauskienė, Asta Leskauskaitė, Edmundas Trumpa. Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla.

Markevičienė Žaneta 1999: Aukštaičių tarmių tekstai 1. Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.

Markevičienė Žaneta, Markevičius Valdimantas 1995: Kelios pastabos apie Vidiškių šnektos balsių ir dvibalsių trukmę. – Kalbotyra 44(1), 69–72.

Markevičienė Žaneta, Markevičius Valdimantas, Markevičius Aurimas 2009: Širvintiškių tekstai. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

Markevičius Valdimantas 2002: Kelios rytų aukštaičių širvintiškių ir pietų panevėžiškių tarmių vokalizmo ypatybės. – Baltistika 37(1), 101–105.

Nerbonne John Colen Rinke, Gooskens Charlotte, Kleiweg Peter, Leinonen Therese 2011: Gabmap – A Web Application for Dialectology. – Dialectologia Special Issue 2, 65–89.

Nerbonne John, Heeringa Wilbert, Hout Erik van den, Kooi Peter van der, Otten Simone, Vis Willem van de 1996: Phonetic distance between Dutch dialects. – CLIN VI. Papers from the sixth CLIN meeting, ed by. G. Durieux, W. Daelemans, S. Gills. Antwerpen: University of Antwerpen, 185–202.

Nerbonne John, Heeringa Wilbert, Kleiweg Peter 1999: Edit distance and dialect proximity. – Time Warps, String Edits and Macromolecules: The Theory and Practice of Sequence Comparison. Second edition, 5–15.

Prokić Jelena, Cysouw Michael 2013: Combining regular sound correspondences and geographic spread. – Language Dynamics and Change 3.2, 147–168.

Prokić Jelena, Nerbonne John 2008: Recognizing Groups among Dialects. – International Journal of Humanities and Arts Computing, Special Issue on Language Variation, ed. by J. Nerbonne, Ch. Gooskens, S. Kürschner, R. van Bezooijen, 153–172.

Pukėnas Kazimieras 2009: Kokybinių duomenų analizė SPSS programa: mokomoji knyga. Kaunas: LKKA.

Pukevičiūtė Agnė 2015: Rytų aukštaičiai panevėžiškiai: klasterinė analizė ieškant tarmiškumo. – Acta Linguistica Lithuanica 72, 175–195.

Scherrer Yves 2012. Recovering dialect geography from an unaligned comparable corpus. – Proceedings of the 2012 Joint Workshop of LINGVIS and UNCLH. Stroudsburg, PA: Assoc. Comput. Linguist, 63–71.

172

Acta Linguistica Lithuanica LXXIV

Kiekybinis diferencialinių tarminių požymių tyrimas: rytų aukštaičių panevėžiškių ir širvintiškių atvejis

Shackleton Robert George Jr. 2007: Phonetic variation in the traditional English dialects. A computational analysis. – Journal of English Linguistics 35, 30–102.

Spruit Marco René, Heeringa Wilbert, Nerbonne John 2009: Associations among linguistic levels. – Lingua 119(11), 1624–1642.

Stanford James N. 2012: One size fits all? Dialectometry in a small clan-based indigenous society. – Language Variation and Change 24, 247–78.

Szmrecsanyi Benedikt 2011: Corpus-based dialectometry: a methodological sketch. – Corpora 6(1), 45–76.

Urbanavičiūtė-Markevičienė Žaneta 1994: Dar kartą apie rytų aukštaičių tar-mių ribas. – Kalbotyra 43(1), 85–87.

Vaitkevičius Raimundas, Saudargienė Aušra 2010: Psichologinių tyrimų duomenų analizė. Praktikos darbai. Kaunas: VDU leidykla.

Zinkevičius Zigmas 1966: Lietuvių dialektologija. Vilnius: Mintis.

Zinkevičius Zigmas 1994: Lietuvių kalbos dialektologija. Vilnius: MEL.

Zinkevičius Zigmas 1997: Dėl rytų aukštaičių tarmės skirstymo. – Lietuvių kalbotyros klausimai 38, 237–241.

Quantitative Research of Differential Dialectal Features: Case of Eastern Aukštaitians of Panevėžys and Širvintos

SUMMARY

The article presents the first-time use of the quantitative methods of dialectometry to analyse Lithuanian dialects. After quantifying the differential features of the Eastern Aukštaitians of Panevėžys and Širvintos subdialects, it aims to identify the dialectal dependence of Lithuanian Language Atlas (LLA) points under analysis – Stumbřiškis (171), Šilai (338), Kavárskas (340), Taujėnai (374), Vidiškiai (375 a), Deltuva (409), Jakūtiškiai (446), Pabaiskas (475), Mančiūšėnai (500), Čiobiškis (520).

The research material consists of 12 hours of audio recordings of the Eastern Aukštaitians of Panevėžys and Širvintos. Differential dialectal features were selected from it: lengthening of the stressed shorts; shortening of the longs; pronunciation of the stressed short a, e, i, u in the ending; o instead of unstressed a; short e instead of ė; pronunciation

Straipsniai / Articles

173

AGNĖ ČEPAITIENĖ

of inarticulate first stressed / unstressed component; retraction of accent; reduction of endings.

They are analysed by the web application Gabmap based on dialectometry methods. It is designed for the research of linguistic (and geographical) variability. On the basis of phonetic transcriptions of words, the Levenshtein distance is calculated between LLA points, the statistical computations are performed and the differential dialectal features of the Eastern Aukštaitians of Panevėžys and Širvintos are determined.

The results suggest that the dialectal features of the traditional Eastern Aukštaitians of Panevėžys and Širvintos coincide from the linguistic and linguistic-geographical points of view. The closest locations by the Levenshtein distance measure are Taujėnai and Kavárs-kas (0,15), Jakūtiškiai and Pabaiskas (0,23), Taujėnai and Mančiūšėnai (0,31), Jakūtiškiai and Mančiūšėnai (0,31). All areas under analysis are linked by significant phonological similarities.

Statistically equal dialectal features are frequently used not in the same LLA points of subdialects but in the localities inhabited by the speakers of separate subdialects under analysis. The potential differential features of clustered LLA points under analysis found in the study are common to both subdialects and statistically justify the similarity of the Eastern Aukštaitians of Panevėžys and Širvintos.

Įteikta 2015 m. lapkričio 19 d.

AGNĖ ČEPAITIENĖ

Lietuvių kalbos institutas

Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius, Lietuva

[email protected]

174

Acta Linguistica Lithuanica LXXIV