VIDAS VALSKYS Litauens armés utbildnings- och doktrinförvaltning Valideringskommissionen för litauiska språket ORCID id: orcid.org/0009-0000-9983-0634

Forskningsområden: terminologi, syntax, språkpolitik.

DOI: doi.org/10.35321/all89-15

Ramunė Vaskelaitė

MAKROEKONOMISK TERMINOLOGI: ORSAKER TILL SYNONYMI

Vilnius: Litauiska språkets institut, 2022, 136 s. DOI doi.org/10.35321/e-pub.46.makroekonomikos-terminija ISBN 978-609-411-332-1

År 2022 publicerade Litauiska språkets institut Ramunė Vaskelaitės elektroniska vetenskapliga studie Makroekonomikos terminija: sinonimijos priežastys – ännu en omfattande undersökning av termsynonymi, som kan betraktas som en fortsättning på tidigare studier av liknande slag och med liknande tema inom andra områden (t.ex. astrologi (Vaskelaitė 2021)) av denna studies författare och samtidigt som ett nytt perspektiv på makroekonomisk terminologi och dess användning i läromedel – läroböcker för högre utbildning. Studien är tämligen omfattande (136 s.) och verkligen aktuell, eftersom den inte bara gör det möjligt att undersöka orsakerna till synonymi bland termer inom det aktuella området, utan också att beröra vissa andra aspekter av användningen av makroekonomisk terminologi och undersöka vissa allmänna problem med termbildning, användning, inbördes konkurrens och införande. Som det står i publikationens Inledning är förhoppningen att ”[d]enna vetenskapliga studie, som fokuserar på makroekonomiska termer, ska bidra till de relativt fåtaliga undersökningarna av ekonomisk terminologi och minska denna lucka” (s. 10). Eftersom det är omöjligt att på en gång täcka in många aspekter, har författaren valt att noggrannare undersöka synonymin bland makroekonomiska termer. Efter undersökning och sammanfattning av denna kan man tämligen tillförlitligt dra slutsatser inte bara ”om terminologin inom det undersökta området är etablerad eller inte” (s. 12), utan också lyfta fram andra särdrag hos terminologin.

Recenzijos / Reviews

313

VIDAS VALSKYS

Den vetenskapliga studien består av Förord, Inledning, fem framställande kapitel, Slutsatser, käll- och litteraturförteckningar samt en sammanfattning på engelska. I Inledningen behandlas makroekonomins (som vetenskap och undervisningsämne) genes, uppkomstorsaker, makroekonomins objekt och den litauiska makroekonomiska terminologins utveckling; dessutom framhålls och motiveras synonymins betydelse som ett av verktygen för terminologisk forskning. Även begreppet variation, som ligger mycket nära synonymi, behandlas; likheter och skillnader mellan begreppen anges, och motiven och orsakerna till deras olika tolkning och utbredning i terminologiska arbeten i Litauen och andra länder undersöks. Författaren erkänner begreppens nära samband och möjligheten att det saknas en gräns mellan dem, men väljer ändå att dra denna gräns och håller konsekvent fast vid uppfattningen att synonymi och variation inte är identiska företeelser. För analysen har tio makroekonomiska läroböcker (eller delar av ekonomiska läroböcker) från olika högskolor, utgivna under en tjugoårsperiod (1997–2017), valts. Detta urval förefaller tillräckligt för att belysa och ingående undersöka undersökningsobjektet, behandla de viktigaste användnings- och redigeringsmässiga tendenserna samt fastställa orsakerna till synonymi.

Den vetenskapliga studien är skriven på ett klart och lättillgängligt språk; påståenden och slutsatser formuleras varsamt och precist, även om ett och annat svårbegripligt påstående förekommer (t.ex. att ”olika engelska benämningar på samma begrepp angavs som en orsak till synonymin bland de litauiska termerna” (s. 87)). En liten sked tjära är de oupptäckta korrekturmissarna: Švenčionienė (borde vara Švenčionienė, s. 10), agreguota paklausa och agreguota paklausa (i det senare fallet borde det vara pasiūla, s. 41), įvardijamas (borde vara įvardijimas, s. 50), alternatyvius (s. 83), tipologiname (s. 85) m.fl. Även skrivningen av ordet vyriausybė med liten bokstav (i litteraturförteckningen, där Litauens regerings resolution av den 6 november 2000 anges) kan betraktas som ett resultat av ouppmärksamhet.

För att genomföra en kvalitativ undersökning är ett lämpligt och exakt urval av det empiriska materialet mycket viktigt. Eftersom uppgifterna hämtades inte ur termordböcker utan ur makroekonomiska läroböcker, var det mycket viktigt att alla makroekonomiska termer som användes i de utvalda läroböckerna kom inom forskarens synfält, och att allmänna termer, som används inom många vetenskapsområden, eller termer från andra, icke-mikroekonomiska områden inte kom med och därigenom kunde påverka undersökningens tillförlitlighet. För att välja ut lämpliga termer tillämpade författaren huvudsakligen två kriterier: kriteriet för grafisk markering (t.ex. när ett begrepp inom det undersökta området markeras med fetstil i texten) och definitionskriteriet (dvs. ”som makroekonomiska termer betraktas termer som definieras i makroekonomiska läroböcker” (s. 20)). Dessa kriterier förefaller utgöra en god grund för att samla in nödvändiga uppgifter och avskilja irrelevanta uppgifter, men de undanröjer ändå inte helt möjligheten att bland de analyserade termerna finns sådana som inte är makroekonomiska termer. Det medger även författaren själv när hon hävdar att ”[d]enna studie syftar inte till att dra en mycket exakt gräns mellan termer inom makroekonomi och andra ekonomiska grenar, eftersom detta inte är ett arbete av terminografisk karaktär

314

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX

Ramunė Vaskelaitė. Makroekonomikos terminija: sinonimijos priežastys

utan i termordböcker dras inte heller särskilt strikta gränser mellan termer från närliggande vetenskapsgrenar eller undergrenar” (s. 22). Samtidigt kan man instämma i att ”de termer som behandlas här bör återge inventariet av de viktigaste makroekonomiska termerna” (ibid.), och därför uppstår inga större tvivel om det undersökta materialets representativitet.

Studien andra kapitel ägnas åt en kvantitativ (delvis även kvalitativ) analys av de termsynonymer som används i makroekonomiska läroböcker. Totalt registrerades 355 synonymrader i läroböckerna, medan 522 termer saknar synonymer. Ett sådant förhållande skulle kunna antyda att den makroekonomiska terminologin är tämligen etablerad, men med hänsyn till att en stor del av de termer som saknar synonymer används endast i en eller annan lärobok, och att 52 av dem har någon form av varianter, kan man också dra den motsatta slutsatsen, ”att den terminologi som används i makroekonomiska läroböcker är särskilt oetablerad” (s. 26). Ändå uttrycks detta inte så kategoriskt, eftersom ett större urval än tio läroböcker skulle behövas för att bedöma terminologins utveckling ur synonymisynpunkt. Förutom termernas (o)etablering behandlas även andra orsaker till termsynonymi som nämns i litauiska och utländska terminologiska arbeten: vetenskapsspråkets utveckling, terminologisk redigering och normering, språkens inverkan, stilens eller genrens inflytande m.m. För att fastställa ”i vilken utsträckning den ena eller andra orsaken bestämmer synonymin hos de termer som används i makroekonomiska läroböcker” (s. 29) använder studiens författare ett i terminologiska arbeten tämligen vanligt verktyg – indelning av synonymer i typer efter ursprung (inhemska, främmande och blandade) och sammansättning (enordiga och flerordiga termer), samt indelning med avseende på nominering (så kallade aspektuella synonymer) och ordbildning (samerotade och icke-samerotade termer). En sådan metodologi gör det möjligt att fånga och beskriva ett brett spektrum av orsaker till termsynonymi och därmed också att uppnå arbetets syfte – att undersöka de viktigaste orsakerna till termsynonymin i makroekonomiska läroböcker.

Det tredje kapitlet, där synonymer efter ursprung behandlas ingående, ägnar störst uppmärksamhet åt sådana faktorer bakom termsynonimins uppkomst som främmande språks inflytande och språknormering. För den senare faktorn använder författaren ofta den synonymiska termen kalbos (terminijos) tvarkyba (ibland förenas de med en konjunktion, t.ex. kalbos ir terminijos tvarkyba (s. 64) eller kalbos bei terminijos tvarkyba (s. 113); ibland används dock endast ett ord, terminijos, t.ex. s. 36, 115). Är denna varierande benämning av begreppet motiverad? Hade inte ett av termerna varit tillräckligt? Eftersom termer normeras genom tillämpning av i huvudsak allmänna principer för språklig redigering (särskilt den renhetsprincip som tillämpas på lexikalskiktet och som är mest relevant vid behandling av termsynonymi) och kodifieringskriterier, hade kanske kalbos tvarkybos varit tillräckligt?

Vid behandlingen av blandad synonymi, till vilken 103 synonymrader räknas och som utgör nästan en tredjedel av alla synonymifall, skiljs mellan grupper av vanliga och sällsynta synonymifall. Det är dock inte helt klart vad som räknas som vanligt och vad som räknas som sällsynt.

Recenzijos / Reviews

315

VIDAS VALSKYS

Vilken kvantitativ indikator avgör hänförandet till den ena eller andra gruppen? Vad som betraktas som sällsynta fall kan utläsas av påståendena att ”synonymen förekommer i endast en eller annan lärobok” (s. 37) eller ”termer vars synonym förekommer i endast en eller två läroböcker” (ibid.), även om s. 58 tycks motsäga en sådan indelning, eftersom det hävdas att ”det vore felaktigt att utifrån termens förekomst i 1–3 läroböcker dra slutsatser om dess synonymiska tendenser; därför bedömdes sådana fall vid presentationen av uppgifterna som enstaka förekomster av termen” (samtidigt antyds också att en sådan åtskillnad är villkorlig (s. 40)). På ett annat ställe hävdas att ”blandad synonymi delades in i fall av sällsynt och vanlig synonymi utifrån huruvida termens synonymer var spridda i läroböckerna” (s. 58). Man kan anta att om gränsen mellan synonymernas frekvens och sällsynthet hade dragits något tydligare, skulle det finnas mindre utrymme för vissa tvivel, både beträffande noggrannheten i uppdelningen av uppgifterna och beträffande deras tolkning.

Vid behandlingen av synonymifall och undersökningen av olika aspekter av deras uttryck och presentation i texter nämns också ord eller ordkombinationer som används inom citattecken, t.ex. ”pinigų įdėjimai” (s. 49) eller effekten ”iššūmimo” (s. 52). Vid undersökningen av lånord inom citattecken (t.ex. ”šokas”, s. 55) stöder man sig på antaganden hos forskare av främmande ord, enligt vilka sådan skrivning kan visa en strävan att integrera ordet i texten och/eller en önskan att ta avstånd från lånordet. Däremot saknar man studieförfattarens reflektioner över hur litauiska ord inom citattecken bör bedömas. Visar inte citattecknen att läroboksförfattaren (och/eller textredaktören) är osäker och tvivlar på termens lämplighet, precision osv.? Kan sådana ord eller ordkombinationer inom citattecken, både av litauiskt och främmande ursprung, betraktas som vanliga fall av termsynonymi, med andra ord kan de likställas med egentliga termer som presenteras utan citattecken?

Vid analysen och bedömningen av andra språks inflytande som en av faktorerna bakom termsynonymi lyfts och behandlas aspekter som synonymers uppkomst genom översättning av termer (inverkan av denna aspekt framgår särskilt tydligt av de fall av synonymi mellan termer med överförd betydelse som behandlas på s. 73–74 och som är direkt översatta från engelskan, samt av fallen av synonymi mellan metaforiska termer) eller genom synonymi som förekommer i ett annat språk. Engelskan betraktas helt befogat som den främsta källan till lån i den makroekonomiska terminologin – detta visas av fallen av blandad synonymi som uppstått genom användningen av lånord med engelsk rot. Termerna bumas, kliringas, barteris, lizingas, faktoringas m.fl. behandlas separat, liksom deras presentation, sökandet efter litauiska motsvarigheter och andra användningsdrag. Tillsammans med termer av engelskt ursprung behandlas forfetavimas, även om det ”förklaras som härrörande från franskan a forfait” (s. 69), liksom importas ir eksportas, vilka erkänns som ”ord av latinskt ursprung, inkomna via engelskan” (s. 70). Engelskan kan verkligen ha varit förmedlingsspråket här, men det förefaller inte särskilt välgrundat att kalla dessa ord termer av engelskt ursprung. Kanske borde denna behandlade grupp (Kiti angliškos kilmės terminai) ha benämnts mer precist? Oklarheter uppstår vid en blick på uppgifterna i den sjunde

316

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX

Ramunė Vaskelaitė. Makroekonomikos terminija: sinonimijos priežastys

tabellen och vid tolkningen av dem. Anta till exempel att termerna ⟟Lietuviškų terminų sinonimija som anges i den andra kolumnen, vars rubrik är ”Synonymi bland litauiska termer”, ⟟valiutos kurso režimas / sistema, har internationella beståndsdelar genomgående, alltså ord av icke-litauiskt ursprung; därför är det oklart varför de behandlas tillsammans med litauiska termer.

I det fjärde kapitlet gör analysen av termsynonymifall under villkor för varierande nominering det möjligt att ”förklara varför två eller flera termer av litauiskt ursprung eller två eller flera lånord konkurrerar med varandra” (s. 76). De variationer i nominering och uttryck som registrerats i makroekonomiska läroböcker förbinds med goda skäl med termbildning, bristande etablering, strävan att vid benämningen lyfta fram olika kännetecken, användning av olika källor, skillnader i klassificering och andra faktorer bakom termsynonymi. Termvariation betraktas brett – inte bara på nivån av en enskild text utan även intertextuellt – vilket gör det möjligt att täcka in ännu fler aspekter och ge en detaljerad bild av sökandet efter den lämpligaste termen, drivet av funktionell ändamålsenlighet, olika konceptualisering av begreppet och andra motiv. I slutet av kapitlet nämns fall ”när ett begrepp förklaras med ett annat och båda benämns som synonymer av läroboksförfattarna” (s. 89). Ett exempel av denna typ ges – begreppet visuminės pajamos används som synonym till bendrojo nacionalinio produkto. Några fler fall anges inte, med motiveringen att man följer den i litauisk terminologi utbredda uppfattningen att skilja begreppssynonymi från termsynonymi. Samtidigt hävdas dock att begreppssynonymi också är ett forskningsobjekt inom utländsk terminologi. Därför kunde såväl studieförfattarens reflektioner över lämpligheten (eller olämpligheten) i att utvidga forskningsfältet i detta avseende som andra exempel på begreppssynonymi i läroböckerna ha varit värdefulla i teoretiskt och praktiskt avseende och ha avslöjat författarens syn på ändamålsenligheten eller framtidsutsikterna för sådana undersökningar inom litauisk terminologi.

I det femte kapitlet undersöks samerotade synonymer samt de ordbildningsmöjligheter och orsaker som bestämmer deras användning. I början av kapitlet behandlas skillnaderna i hur samerotade synonymer tolkas i litauiska och utländska terminologiska arbeten – inom utländsk terminologi urskiljs denna typ av synonymer vanligtvis inte (samerotade termer som benämner samma begrepp betraktas som fall av terminologisk variation), medan begreppet samerotade synonymer blir alltmer etablerat inom litauisk terminologi (A. Umbrasos, A. Mitkevičienės och studieförfattarens arbeten nämns), eftersom indelningen av synonymer i samerotade och icke-samerotade bland annat gör det enklare att analysera och systematisera dem samt att tydliggöra termsynonimins samband med ordbildningsmöjligheter, vilka betraktas som en av synonymins orsaker. Därefter behandlas fallen av synonymi mellan samerotade termer i makroekonomiska läroböcker mer detaljerat. Som man kunde förvänta sig förekom flest synonympar där en av termerna bildas med suffixet –inis och den andra med en genitivisk bestämning i ett sammansatt uttryck (t.ex. finansinis tarpininkas och finansų tarpininkas). Orsakerna till sådana falls utbredning är ”inte bara språkets möjlighet att bilda termer med avledningar med suffixet –inis, utan också den betydelselikhet eller oklarhet i betydelseskillnader som förenar sådana termer med termer som har en genitivisk bestämning” (s. 95).

Recenzijos / Reviews

317

VIDAS VALSKYS

Andra fall av synonymi mellan samerotade termer i makroekonomiska läroböcker bestäms av formers inbördes utbytbarhet, andra språks inflytande och sökandet efter inhemska motsvarigheter. Separat behandlas gruppen av termsynonymer med olika antal beståndsdelar (t.ex. senjorażo pajamos ir senjorażas, akseleracijos teorija ir akseleratorius), vilket gör det möjligt att lyfta fram sådana användningsorsaker som undvikande av upprepning och/eller en strävan efter förkortning, förknippad med tillämpningen av korthet, en av terminologins allmänna principer (enligt författarens iakttagelse är sådan variation ”särskilt karakteristisk för benämningar på de viktigaste riktningarna, strömningarna och skolorna inom ekonomisk teori” (s. 100), t.ex. keinsizmas / Keinso ekonominė teorija / keinsistinė teorija). Det förekommer dock också motsatta fall, när ”den korta termen definieras men den längre används i texterna” (ibid.) – detta motiveras med strävan efter klarhet.

Särskilt värdefullt är studiens sjätte kapitel, där betydelsefulla men ännu tämligen sparsamt undersökta aspekter av termval och funktionell spridning som styrs av en viss stil behandlas (de har ägnats större uppmärksamhet i A. Mitkevičienės arbeten). Dessa aspekter framhäver betydelsen av skillnader i den kommunikativa situationen, anpassning till mottagaren och olika andra stilfaktorer vid användningen av olika termer, och bidrar till att avslöja nya eller tydliggöra kända särdrag hos termsynonymi. Läsarna kan dock förvirras något av den korta termformen veiksnys i underrubrikerna (i stället för veiksnys). Exempelvis ger rubriken till avsnitt 6.2, ”Uttrycket för veiksnys i makroekonomiska läroböcker”, intryck av ett syntaktiskt perspektiv – uttrycket för veiksnys som satsens huvudled – medan avsnittets innehåll ägnas åt att analysera uttryckssätten för mottagaren och andra stilfaktorer samt åt att behandla hur synonymer införlivas i texten. Vissa orsaker till synonymi kan också utläsas av de sätt på vilka synonymer markeras i makroekonomiska läroböcker (presentation inom parentes eller införande av metalingvistiska kommentarer som eller, med andra ord, kallad m.fl.). I det första fallet kan man tala om ”variationer som hänger samman med att ett lånord ersätts eller med att en term ännu inte är etablerad” (s. 108), medan det andra markeringssättet främst förbinds ”med mottagaren, publikationens karaktär, med andra ord med den funktionella stilfaktorn: i läromedel eftersträvas att förklara de viktigaste makroekonomiska begreppen, medan användningen av alternativa benämningar på begreppen gör det möjligt att belysa olika aspekter av begreppen” (s. 109).

Undersökningen sammanfattas i träffsäkra och exakt formulerade slutsatser, som inte bara visar undersökningens resultat utan också tendenser i användningen av makroekonomisk terminologi och vissa förändringar i dess utveckling. De väl valda och skickligt tillämpade undersökningsverktygen gjorde det möjligt att fastställa och behandla orsakerna till termsynonymi inom det undersökta området – analysen av synonymtyper och oppositioner tydliggjorde andra språks inflytande och språkets redigeringsfaktor, medan andra språks inflytande avslöjades av den blandade synonymins

318

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX

Ramunė Vaskelaitė. Makroekonomikos terminija: sinonimijos priežastys

undersökning, som bland annat ledde till slutsatsen att skillnader mellan alternativa benämningar på samma begrepp kan ha uppstått genom olika klassificering och olika benämning av begreppet. De viktigaste orsakerna till den samerotade synonymins utbredning är ordbildningsmöjligheter, semantiska skillnader och utbytbarhet; i vissa fall, när en längre term används bredvid en kortare, är strävan efter klarhet och systematik orsaken.

Författarens teoretiska beredskap och fördjupning i undersökningens kontext framgår av den imponerande litteraturförteckning som ges i slutet av studien. Förteckningen skulle dock ha varit ännu längre om alla arbeten som nämns i studien hade tagits med. Ett sådant verk är John M. Keynes arbete Bendroji užimtumo, palūkanų ir pinigų teorija (1936), som man hänvisar till på s. 5, 100 och på andra ställen. Detsamma gäller Adam Smiths bok Tautų turtų prigimties ir priežasčių tyrinėjimas (första gången utgiven 1776). Såvitt man kan förstå har ingen av dessa böcker publicerats på litauiska; därför hade bibliografiska hänvisningar på engelska till dessa verk varit mycket användbara för den vetenskapliga studiens läsare.

Trots de synpunkter som framförts här ger Ramunė Vaskelaitės vetenskapliga studie Makroekonomikos terminija: sinonimijos priežastys ett solitt och omfattande intryck av ett kvalitativt vetenskapligt arbete som på ett betydande sätt berikar den litauiska terminologin och utgör ett tillskott till förrådet av undersökningar av termer inom olika områden. Den vetenskapliga studien kan vara betydelsefull inte bara på grund av den ingående analysen av makroekonomiska termer, utan också genom att aktualisera vissa allmänna terminologiska aspekter som behandlas i utländska terminologers arbeten men hittills inte har undersökts närmare inom litauisk terminologi, exempelvis framhävandet av kognitiva, diskursiva eller funktionella orsaker som påverkar termsynonomi. Man kan bara hoppas att de teoretiska insikter och undersökningsresultat som presenteras i denna vetenskapliga studie inte bara blir en impuls för författaren att inleda nya terminologiska undersökningar, vars tema antyds i studien, utan också får den vederbörliga uppmärksamheten och responsen från terminologer och språkforskare inom andra områden samt ger näring åt analys och bedömning av olika aspekter av terminologi och andra språkfenomen.

Inlämnad den 23 oktober 2023.

VIDAS VALSKYS

Litauens armés utbildnings- och doktrinförvaltnings ledningsstabs doktrinsektions Šilo g. 5A, LT-10322 Vilnius, Lietuva [email protected]

Valideringskommissionen för litauiska språket Gedimino pr. 60, LT-01110 Vilnius, Lietuva [email protected]

Recenzijos / Reviews

319