Solvita LABANAUSKIENĖ

Institutet för litauiska språket

LATVISKA VÄXTNAMN I JURGIS (AMBRAZIEJUS) PABRĖŽAS ORDBÖCKER

Artikelns material består av namn på 298 lettiska växtarter, hämtade ur två ordböcker av Jurgis (Ambraziejus) Pabrėža (1771–1849) – Taislôs augininu (1843, hädanefter TA) och Waardaau tayslynee Auginiu (1834, hädanefter WTA). När J. Pabrėža ordnade och skapade litauiska växtnamn enligt K. Linnés växtsystem stödde han sig också på källor på andra språk – han lät skicka böcker från Vilnius, Sankt Petersburg och Riga (Gidžiūnas 1993: 207). En av dem var Oekonomisch-technische Flora von Wilhelm Christian Friebe (Riga, 1805) (förvarad vid Vilnius universitetsbiblioteks avdelning för rariteter). Den tyske författaren återger i sin bok inte bara växtnamn på latin och tyska, utan också lettiska, estniska och ryska namn intill vart och ett, vilka, som titeln visar, samlats in med ett särskilt syfte. Det var just ur W. Ch. Friebes ordbok Oekonomisch-technische Flora som lettiska och även ryska (moskovitiska) växtnamn infördes i båda hans botaniska ordböcker, vilket J. Pabrėža själv nämner i förordet till Tayslôs auginiu. Det fanns inte lettiska motsvarigheter till alla litauiska växtnamn, eftersom W. Ch. Friebes samling är begränsad och ensidig. Insamlingen och undersökningen av den lettiska växtnomenklaturen började senare, under 1800-talets andra hälft. År 2003 utkom Inese Ēdelmanes och Ārija Ozolas bok Latviešu valodas augu nosaukumi (hädanefter LAN), där växtnamn insamlade ur alla tidigare källor visar hur den lettiska terminologiska basen inom området växte fram (Reidzāne 2003: V). Den har använts för att kontrollera formerna på de lettiska namnen i J. Pabrėžas ordböcker.

Syftet med denna översiktsartikel är att jämföra J. Pabrėžas lettiska och litauiska växtsystematiska termer.

Lettiska växtnamn i TA och WTA

Först försökte man skapa och välja ut botaniska namn i WTA, och utifrån denna fortsatte J. Pabrėža sitt allra största livsverk

145

vetenskapliga arbete Taiślōs augimui, som omfattar nära tusen namn på växtsläkten.

Jämförelse av ordböckerna. När J. Pabrėža hämtade lettiska växtnamn stödde han sig på en enda tysk publikation av W. Ch. Friebe, Oekonomisch-technische Flora. Det finns dock skillnader mellan WTA och TA både i stavning och i själva växtnamnen. I tabellerna har författaren överfört formerna av lettiska och litauiska växtnamn (de lettiska uppgifterna har kontrollerats mot LAN och de litauiska mot Giedrius Subačius undersökning Jurgio Ambraziejaus Pabrėžos žemaičių kalba (Subačius 1996: 12–42)). Exempel:

lat. Asarum europaeum – lett. Kummelu pēdas (~ kummelu pēdas) [jfr kumeļu pēda, piparu zāle LAN] –

lit. Pypyyrtapy europyny (~ pipirlapė europinė) TA – lett. Kummelu pēdas. Pippiru Sahles (~ kummelu pēdas, pippiru zāles) WTA;

lat. Convallaria majalis – lett. Wetschokli. Wēlschawas. Wēschauštini (~ večokli, vēšavas, vešauštini) [jfr vēžokli, vēžavas, vēžauštini LAN] –

lit. Pakalnōty Wōōžbardzy (~ pakalnutė ožbarzdė) TA – lett. Wetschokli. Wehschawas. Weschi-austini (~ večokli, vēšavas, vēš-austini) WTA;

lat. Fragaria vesca – lett. Semmenes. Semmohgas (~ zemenes, zemogas) [jfr zemenė, zemenoga LAN] –

lit. Žemyny Žemōōgy (~ žeminė žemuogė) TA – lett. Semmenes. Semm-Ohgas (~ zemmenes, zemn-ogas) WTA;

lat. Ficaria ranunculoides – lett. Tukkuma Sahle (~ tukkuma zāle) [jfr tīukuma zāle LAN] –

lit. Szwatyk szwatykweedy (~ švatikas švatikvedė) TA – lett. Tuhkume Sahles (~ tūkume zāles) WTA;

lat. Malva rotundifolia – lett. Kakku seers (~ kakku siers) [jfr kakku siers LAN] –

lit. Katsury apsōkōrtaapy (~ katsurė apsukurtlapė) TA – lett. Kakku seers. Pappeles (~ kakku siers, pappeles) WTA;

lat. Nymphaea alba – lett. Lehpa (appa). Baltas Lehpas (~ lēpa appa?, baltas lēpas) [jfr baltā (ās) lēpa, lēpu lapa LAN] –

lit. Undlelyje baltooji (~ undlelija baltoji) TA – lett. Lehpu lappa. Baltas lehpas (~ lēpu lappa, baltas lēpas) WTA;

lat. Rubus fruticosus – lett. Kasenes. Kasa (~ kazenes, kaza) [jfr kazene, kazu ogas LAN] –

lit. Aawietie žiórkszynyny (~ aviete žiūrkštinė) TA – lett. Kasene. Kasa ohgas (~ kazene, kaza ogas) WTA;

146

lat. Sambucus nigra – lett. Plēderu kokks. Plūschus (~ plēderu kokks, plūšus)

[jfr plēderu koks, plūsti koks LAN] –

lit. Bezdas juodasis (~ bezdīs juodasis) TA – lett. Plēderu kokks. Pluschu (~ plēderu koks, plūšu) WTA;

lat. Trifolium pratense – lett. Abbolites. Abbolinas. Abbolu sahles (~ abbolites, abbolinas, abbolu zāles) [jfr ābolītis, āboliņu zāles, āboliņu LAN] –

lit. Dobÿts takÿwnis (~ dobilas tankinis) TA – lett. Abbolites. Abbolinas. Abbolu sahles. Abbolinni (~ abbolites, abbolinas, abbolu zāles, aboliņi) WTA;

lat. Ulmus campestris – lett. Gohba (~ goba) [jfr goba LAN] –

lit. Winkszna ganikłwyny (~ vinkšna ganyklinė) TA – lett. Goba Sauswesche (~ goba sausvēse) WTA;

lat. Veronika officinalis – lett. Apini semnes (~ apini zemnes) [jfr zemes apinis LAN] –

lit. Wērony aptiekÿny (~ veronė aptiekinė) TA – lett. Appini semnes (~ appini zemnes) WTA.

Det finns också sådana fall där WTA inte har det lettiska namn som fanns i TA, t.ex.:

lat. Humulus lupulus – lett. Appini (~ appini) [jfr appini LAN] – lit. Aapinis vysórtynesis (~ apynis visurtiniais) TA;

lat. Solanum tuberosum – lett. Rahcinas (~ rāčinas) TA [jfr rācenis LAN] – lit. Džiögma Ropóoty (~ džiūgma roputė) TA;

lat. Stellaria media – lett. Mauring (?) [saknas i LAN] – lit. Žvayzdynyky Žłūgis (~ žvaizdinyke žliūgis) TA.

Synonymi och bildrikedom. Det undersökta materialet består huvudsakligen av folkliga, det vill säga dialektala, växtnamn. Den framstående lettiska terminologen V. Skujiņa hänför folklig terminologi till dialektordförrådet (Skujiņa 2002: 41). I Litauen har terminologen J. Klimavičius skrivit om folklig terminologi: ”I den litauiska språkvetenskapliga traditionen har folklig terminologi framför allt lyfts fram som den vetenskapliga terminologins viktigaste källa och förebild. <...> det är omöjligt att föreställa sig att botaniken inte skulle hämta något ur folkspråket” (Klimavičius 1996: 4). Folklig terminologi kännetecknas av synonymi och bildrikedom, av expressivitet. Inom botaniken, liksom inom andra områden, är synonymi ett oundvikligt fenomen, särskilt i början av terminologibildningen. Synonymiteten kan bero på hur etablerat ett ord är i en viss dialekt (Keinys 1974: 46). J. Pabrėža angav vid sidan av den latinska termen en vetenskaplig-

147

term. I den tyska källan bildar de lettiska växtnamnen hela 60 synonymrader; de används synonymt både som enordiga och tvåordiga namn. Därför anges i TA inte bara en, utan också 2, 3 eller till och med 4 synonymer. T.ex.:

lat. Menyanthes trifoliata – lett. Puppu lappa. Puplatschi (~ puppu lappa, puplači) [jfr pupu lapas, puplači LAN] –

lit. Pylwity Puupłayszky (~ pilýtė puplaiškė) TA;

lat. Rosa canina – lett. Ehrkschki. Wilke drilzehkle (ērkšķi, wilke drīcekIe) [jfr ērškis, vilka drīcekle LAN] –

lit. Erszkroozý Eerszketis (~ ērškrože ēršketis) TA;

lat. Scirpus caespitosus – lett. Aschki doni. Meldi (~ aški doni, meldi) [jfr aški, doni, meldri LAN] –

lit. Smóklie kúoksztatojì (~ smukle kuokštotoji) TA;

lat. Calluna vulgaris – lett. Wirsnes. Mellotni. Mehna sahle. Garzhe (~ wirsnes, mellotni, melna zale, garše) [jfr wirsnes, mellotnis, melna zale, garšes LAN] –

lit. Wvrži wysórtynesis (~ viržis visurtin(i)asis) TA och andra.

Folkliga växtnamn kännetecknas av bildrikedom och uttrycksfullhet. Med Kazimieras Gaivenis ord skapas expressiva termer till och med inom systematisk terminologi (Gaivenis 1991: 29). J. Pabrėža hämtade naturligtvis de lettiska växtnamnen från den redan nämnda källan, utan att välja mellan bildrika och icke-bildrika namn. Det finns dock många bildrika namn. T.ex.:

lat. Hypericus perforatum – lett. Jāņu sahles (~ Jāņu zāles) TA [jfr Jāņu zāles LAN] –

lit. Jonón parmałspóugy (~ jonutė parmałspuogė) TA;

lat. Pinguicula vulgaris – lett. Dzeggu ses seetawas (~ dzeguzes sietavas) TA [jfr. dzeguzes sietava LAN] --

lit. Tóklie wysórtyvny (~ tuklė visurtinė) TA;

lat. Primula officinalis – lett. Gaila bikses (~ gaila bikses) TA [jfr. gaila bikses LAN] –

lit. Pawasaargy aptiekyny (~ pavasargė aptiekinė) TA;

lat. Verbascum lychnitis – lett. Saules szwezze (~ saules svecce?) TA [jfr. saules svece LAN] –

lit. Dewinmaacy mažesnioji (~ devynmacė mažesnioji) TA m.fl.

148

Vissa nutida vetenskapliga namn har förändrats, till exempel inte Jāņu zāles, utan divšķautņu asinszāle; dzegezes sietavas – parastā kreimule LAN. Den bildrika prägeln finns kvar i det vetenskapliga lettiska namnet på Verbascum lychnitis – parastais deviņvīruspēks.

Artnamn med ett ord. I TA dominerar lettiska växtnamn som består av ett ord (176). I denna ordbok, liksom i folklig terminologi i allmänhet, betecknar de både släkte och art, till exempel:

lat. Cornus sanguinea – lett. Beswarde (~ bezvarde) [jfr. bezvārde LAN] – lit. Seedōla Kraujūvny (~ sedula kraujinė) TA;

lat. Fraxinus excelsior – lett. Ohsis (~ osis) TA [jfr. osis LAN] – lit. Ousis wysōrywnis (~ uosis visurīnis) TA;

lat. Hyoscyamus niger – lett. Driggenes (~ driggenes) [jfr. drigene LAN] – lit. Drygnie jōudooj (~ drignė juodoji) TA;

lat. Salix amygdalina – lett. Karklis (~ karklis) [jfr. kārklis LAN] – lit. Blindv mygdolyny (~ blindė migdolinė) TA.

Sammansatta artnamn. Det finns minst antal sammansatta växtnamn där båda leden utgörs av lettiska ord, till exempel:

lat. Cichorium intybus – lett. Zellmellas (~ cellmellas) [jfr. ceļmala LAN] – lit. Cykooryje wysōrytnioji (~ cikorija visurīnioji) TA;

lat. Potentilla anserina – lett. Platkahjischi (~ platkājiši) [jfr. platkājiši LAN] – lit. Daugauy Žąstesala (~ daugale žąnsesala) TA;

lat. Spiraea ulmaria – lett. Plohstbardsis (~ plostbardzis) [jfr plostbārzdis LAN] – lit. Łąkswa Wędrikszis (~ lanksva vendrykstis) TA.

Sammansatta artnamn. En annan betydande del av växtnamnen är sammansatta – tvåordiga (122), där (a) det artbestämmande ledet är adjektiviskt (eller participialt) eller (b) står i genitiv, t.ex.:

a) lat. Agrimonia eupatoria – lett. Sihki dadschi (~ sīki dadži) [jfr sīkadaži, sīki dadži LAN] –

lit. Dyrwonka Gidunuy (~ dirvonka gydūnė) TA;

lat. Ribes nigrum – lett. Melni sutrini (~ melni zutrini) [jfr melni zustrini LAN] – lit. Meelwy Serbešta (~ mełvė serbenta) TA;

lat. Urtica dioica – lett. Sihkas. Swehtas nah tres (~ sīkas, svētas nātres) [jfr sīkā nātre, svētā nātre LAN] – lit. Notriny dwynōomy (~ notrynė dvinumė) TA;

149

lat. U. urens – lett. Baltas nātres (~ baltas nātres) [saknas i LAN] – lit. N. twykłatioji (~ n. twikantioji) TA;

b) lat. Anthoxanthum odoratum – lett. Tabaka sahle (~ tabaka zāle) [jfr tabaka zāle LAN] – lit. Gardunytis kwapiingasis (~ gardūnytis kvapingasis) TA;

lat. Erythraea centaurium – lett. Drudscha sahle. Wehdera sahle (~ drudža zāle, vēdera zāle) [saknas i LAN] – lit. Tiima Šžiimtauksa (~ tyma šimtauksa) TA;

lat. Glyceria fluitans – lett. Ehrsku ausa (~ ērsku auza) [jfr ēršku auzas LAN] – lit. Saldūuny pluudórątoji (~ saldūnė plūdūrantojii) TA;

lat. Hypericus perforatum – lett. Raggana kauli (~ ragana kauli) [jfr raganas kauli LAN] – lit. Jonóty parmaltspóugy (~ jonute parmaltspuoge) TA;

lat. Iris pseudoaconus – lett. Saules rassenes. Saubinu sahles (~ saules rassenes, saubinu zāles) [jfr saules rasene, zobinu zāle LAN] – lit. Orairikszty Neteys Ajers (~ oranykštė neteis ajeras) TA;

lat. Primula officinalis – lett. Gaila kahjas (~ gaila kājas) [jfr gaila kājas, gaiļa LAN] – lit. Pawasaargy aptiekynny (~ pavasargė aptiekinė) TA;

lat. Salix fragilis – lett. Sehtas wihtols (~ sētas vītols) [jfr sētas vītols LAN] – lit. Bliindy graudiooji (~ blindė graudioji) TA;

lat. Syringa vulgaris – lett. Wahzsemmes karkli (~ Vāczemmes karkli) [jfr Vāczemes kárkli LAN] – lit. Babiliôs wysórtyynis (~ babylìus visurtinis) TA.

Likheter och skillnader mellan lettiska och litauiska namn. Lettiska växtnamn motsvaras ibland delvis eller helt av de vetenskapliga litauiska namn som J. Pabrėža anger – genetiska likheter, t.ex.:

lat. Acer platanoides ~ lett. Klawa (~ klava) [jfr klava LAN] – lit. Klavs jowariveydis (~ klavas jovariveidis) TA;

lat. Aegopodium podagraria – lett. Gahrses (~ gāršes) [jfr gāršes LAN] – lit. Geerszwa (~ geršva) TA;

lat. Arunda phragmites – lett. Needra. Steebrs (~ niedra, stiebrs) [jfr niedra, stiebrs LAN] – lit. Nędry wysórtyynny (~ nendrė visurtinė) TA;

lat. Galium aparine – lett. Marnakas (~ marnakas) [jfr marnakas LAN] –

150

lit. Kiimbara Maarnaka (~ kimbara marnaka) TA;

lat. Humulus lupulus – lett. Appini (~ appini) [jfr appini LAN] –

lit. Apiniis wysórtynesis (~ apynis visurtiniasis) TA;

lat. Lonicera xylosteum – lett. Sausweschi (~ sausvēši) [jfr sausvēši LAN] –

lit. Sauskuuny Sauswiitis (~ sauskūne sausvytis) TA;

lat. Symphytum officinale – lett. Tauka sahle. Glume (~ tauka zāle, glume) [jfr tauku zāle, glume LAN] –

lit. Tauky aptiekynny (~ taukē aptiekinē) TA.

I andra fall motsvaras de lettiska namnen ordagrant eller delvis av litauiska dialektala (samogitiska) namn, till exempel:

lat. Solanum dulcamare – lett. Bebra karkle (~ bebra karkle) [jfr bebra kārkls LAN] –

lit. Džiógma Kaarklawyje (~ džiugma karklavia), samog. Bebraus kaarklag (~ bebraus karklai) TA;

lat. Iris germanica – lett. Wilku sohbens (~ vilku zobens) [jfr vilku zobens LAN] –

lit. Orariikszty wookyszkoji (~ oranykštė vok iškoji), samog. Wylkodalg ee (~ vilkodalgiai) TA.

Till de diskuterade gemensamma dragen hör också gemensamma lån i lettiska och litauiska. Det rör sig om slaviska lånord som kommit in i de baltiska språken i dag, t.ex.:

lat. Apium graveolens – lett. Sellerijes (~ sellerijes) [jfr. selerija LAN] –

lit. Byttuny Saliera (~ bitūne saliera) TA;

lat. Carum carvi – lett. Kimmenes (~ kimmenes) [jfr. ķimene LAN] –

lit. Kmiins wysórtynesis (~ kmynas visurtiniasis) TA;

lat. Polygonum fagopyrum – lett. Grikki. Drikki (~ grikki, drikki) [jfr. grikis LAN] –

lit. Ruktis Gyks (~ rūgtis grikas) TA m.fl.

Även om språken är nära besläktade finns det fler skillnader än likheter. Här bör några lettiska särdrag nämnas. I det lettiska växtnamnsbeståndet utmärker sig germanismer, t.ex.:

lat. Anethum graveolens – lett. Dilles (~ dilles) [jfr. dille LAN], ty. Dill –

lit. Kraaps skaudeeckwepąsis (~ krapas skaudiakvepansis) TA;

lat. Valeriana officinalis – lett. Baldriini. Baldrians (~ baldriņi, baldrians) [jfr. baldriņi, baldrians LAN], ty. Baldrian –

151

lit. Vylgy aptiekvyny (~ ilgė aptiekine) TA;

lat. Viola odorata – lett. Vijoles (~ vijoles) [jfr vijole LAN], ty. Viole –

lit. Prijalka kvapingoji (~ prijalka kvapingoji) TA.

Detta är lån från tyska Dill, Baldrian, Viole som också används i dagens nomenklatur (endast i stället för violes – vijolites).

Det senaste av J. Pabrėžas lån kom från lettiskan:

lat. Viburnum opulus – lett. Yrbenes. Irbenaji (~ yrbenes, irbenaji) [jfr irbines, irbenājs LAN] – lit. Irbenis Póotelis (~ irbenis pūtelis) TA.

Lettiska växtnamn i TA:s register

Det har konstaterats att TA:s lettiska register (hädanefter TAR) innehåller 30 lettiska växtnamn som inte förekommer i själva ordboken. En latinsk motsvarighet anges bredvid det lettiska namnet. De har alltså tagits med från registret till W. Ch. Friebes bok. Vid kontroll mot LAN påträffades inte alla lettiska namn. En del av dem är växtnamn bestående av ett enda ord, till exempel:

lat. Alnus glutinosa – lett. Elkschnis (~ elkšnis) TAR [jfr elkšnis LAN] – lit. Alksnis glytēsis (~ alksnis glitiasis);

lat. Euphorbia Esula – lett. Peenaines (~ pienaines) TAR [jfr pienaine LAN] – lit. Kiaupyniy Szónpyina (~ kiaupienė šunpiena);

lat. Sambucus Ebulus – lett. Krukli (~ krukli) TAR [jfr krūklis LAN] – lit. Beezdis Geradies (~ bezdis geradējis?);

lat. Sempervivum tectorum – lett. Embutti (~ embutti) TAR [jfr embuti LAN] – lit. Ryvityna Stogui (~ rietina stogi) med flera;

en del är sammansatta växtnamn, till exempel:

lat. Acorus Calamus – lett. Kalwju saknes (~ kalvju saknes) TAR [jfr kalvis LAN] – lit. Ajers Tatarszka (~ ajeras tatarska);

lat. Aethusa cynapium – lett. Sunnu stohbri (~ sunnu stobri) TAR [jfr sunu stiebri LAN] – lit. Zóorda szónpetrószka (~ zurda šunpetruška);

lat. Asparagus officinalis – lett. Laumas slohta (~ laumas slota) TAR [jfr laumas slota LAN] –

152

lit. Špara aptekyvnis (~ šparas aptiekinis); lat. Menyanthes trifoliata – lett. Grenojama sahle (~ gremojama zāle) TAR [jfr gremojamā zāle LAN] – lit. Pylvityn Puuphtyžky (~ pilvytė puplaiškė) med flera.

Ytterligare två lettiska växtnamn återges i TA:s register utan latinskt namn eller någon annan hänvisning: Rahtnu saknes, Strallēnes.

Felaktigheter

I W. Ch. Friebes verk Oekonomisch-technische Flora förekommer namn med frågetecken intill. Författaren tycks inte ha varit säker på om ett sådant växtnamn faktiskt existerade. J. Pabrėža verkar ha tvivlat mindre och markerat färre frågetecken. Enligt LAN är dessa namn vanliga i lettiska dialekter. Exempel:

lat. Carex arenaria – lett. Grīhslis (~ grīslis)? Mauklei? (~ maukleji) TAR, jfr grīsla, mauklejs LAN, lit. Wykswa smyltyny (~ viksva smiltinė); lat. Epilobium angustifolium – lett. Kazu rohises (~ kazu rozes)? TAR, jfr kazu roze LAN, lit. Ožrožy siaurtaapy (~ ožrožė siaurlapė) med flera.

I ordboken förekommer också J. Pabrėžas egna skrivfel – utelämnade eller omkastade bokstäver (några har rättats i registret), till exempel:

lat. Centaurea cyanus – lett. Ruden pukkes (~ ruden pukkes) TA, jfr rudzu puke LAN, lett. Rudsu pukkes (~ rudzu pukkes) TAR, lit. Šzimtauksy Woostyka (~ šimtauskė vosilka) TA; lat. Heracleum sibiricum – lett. Bahrkschke. Kappa (~ bārkšķe, kappa) TA, jfr bārkšķi, ķepaini LAN, lett. Bahrkschke, Keppa (~ bārkšķe, keppa) TAR, lit. Bvarksztis Meszkpieda (~ barkštis meškpėda) TA; lat. Pedicularis palustris – lett. Ust sahle. Ustubunga (~ ust zāle, ustubunga) TA, jfr utu zāle, utubunga zāles LAN, lett. Uts-sahle, Uttubunga (~ uts zāle, uttubunga) TAR, lit. Otwaysa pórwyn y (~ utvaisa purvinė) TA;

153

lat. Spiraea ulmaria – lett. Plostbārzdis (~ plostbāzdis) TA, jfr plosthārzdis

LAN,

lett. Plostbārzdis (~ plostbāzdis) TAR,

lit. takṣwa Wędriškztis (~ lanksva vendyškītis) TA.

Slutsatser

I två av J. Pabrėžas ordböcker – WTA och TA – finns motsvarigheter till växtnamn på andra språk. Av de nästan tusen litauiska växtnamnen presenterade J. Pabrėža i WTA och TA 298 lettiska motsvarigheter, hämtade ur den tyska boken Oekonomisch-technische Flora von Wilhelm Christian Friebe (1805). Materialet utgörs huvudsakligen av folkliga lettiska växtnamn, som ofta kännetecknas av synonymi och bildrikedom (emotionell-expressiv konnotation). Av den stora mängden synonymer inom terminologin har ett annat växtnamn än det från 1700–1800-talen oftare valts för dagens lettiska vetenskapliga botaniska systematikterminologi. Litauiska botaniker har i högre grad tagit hänsyn till de namn som föreslagits av pionjärerna inom området. Till sin struktur är den lettiska botaniska systematikterminologin varierad: 176 enordiga och 122 sammansatta växtnamn. Gemensamma drag mellan lettiska och litauiska har påträffats, liksom gemensamma lånord och lånord från tyskan som är typiska för lettiskan. Detta är det första fallet i den litauiska terminografins historia där lettiska växtnamn förs in i litauiska termordböcker. Efter J. Pabrėža är det endast Lietuviškame botanikos žodyne (1938) som motsvarigheter på lettiska har tagits med.

ŠALTINIAI

LAN – Ēdelmanē I., Ozola Ā. Latviešu valodas augu nosaukumi, Rīga, 2003.

TA – Pabrėža J. (A.). Taislós augimiu (rankraštis), 1843.

TAR – Taislós augimiu rodyklē.

WTA – Pabrėža J. (A.). Waarudaa taislynee Augimiu, Kretingoo, 1834.

LITERATŪRA

Friebe Ch. W. 1805: Oekonomisch-technische Flora, Riga.

Gaivenis K. 1991: Lietuviškų terminų vaizdingumo klausimu. – Lietuvių kalbotyros klausimai 29, 26–31.

154

Gidžiūnas V. 1993: Jurgis Ambraziejus Pabrėža (1771–1849), Roma, 205–210.

Jurgis Pabrėža (1771–1849), Vilnius, 1972.

Kecys St. 1974: Terminų sinonimijos klausimu. – Leksikos ir sintaksės klausimai, Šiauliai, 44–51.

Klimavičius J. 1996: Nuo liaudies terminijos prie mokslinės. – Terminologija 3, 4–25.

Reičdānė B. 2003: Priekšvārds. – Latviešu valodas augu nosaukumi, Rīga, V–VI.

Skujiņa V. 2002: Latviešu terminoloģijas izstrādes principi, Rīga.

Subačius G. 1996: Jurgio Ambraziejaus Pabrėžos žemaičių kalba. – Lietuvių atgimimo istorijos studijos 8. Asmuo: tarp tautos ir valstybės. Vilnius, 10–113.

LATVIAN NAMES OF PLANTS IN THE DICTIONARIES OF JURGIS (AMBRAZIEJUS) PABRĖŽA

Summary

Two dictionaries of Pabrėža – Waarldaa tayshynnee Augimiu (1834, further WTA) and Taislós augimiu (1843, further TA) – have other language equivalents of plant names. From nearly a thousand Lithuanian names of plants in those two dictionaries 298 have Latvian equivalents, which were taken from a German book Oekonomisch-technische Flora von Wilhelm Christian Friebe (1805). Latvian folk names of plants comprise the biggest part of the material. The characteristic features of those names are synonymy and imagery (emotional-expressive connotation). From much terminological synonymy the present day Latvian botanical terminology most frequently selected a different name, not the name of the plant from the 18-19^th century. Lithuanian botanists took the suggestions of the pioneers of this field for the plant names more into consideration. In respect of the structure Latvian botanical taxonomy is variable: 176 one-word and 122 complex names. There are some Lithuanian and Latvian generalities, some common borrowings and some characteristic Latvian language borrowings from German. This is the first case in the history of Lithuanian terminology when Latvian names of plants were included in Lithuanian dictionaries of terms. After Pabrėža Latvian equivalents were included only into Lietuviškas botanikos žodynas (1938).

Solvita LABANAUSKIENĖ

Gauta 2004-11-01

Lietuvių kalbos institutas

P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

E. paštas [email protected]

155