Terminologiseminarium

Den litauiska terminologins utvecklingsdrag och nuvarande läge

AUŠRA RIMKUTĖ

Litauiska språkets institut

Den 19 april 2006 hölls ett terminologiseminarium i Vetenskapernas akademis forskarhus i Litauen med titeln Den litauiska terminologins utvecklingsdrag och nuvarande läge. Seminariet anordnades av Vetenskapernas akademis forskarhus i Litauen och Terminologicentret vid Litauiska språkets institut. Evenemanget riktade sig till alla som intresserar sig för och bryr sig om litauisk terminologi. Det öppnades av Aldona Daučiūnienė, direktör för Vetenskapernas akademis forskarhus i Litauen, som framförde hälsningsord.

Jonas Klimavičius, seniorforskare vid Terminologicentret vid Litauiska språkets institut, höll föredraget Litauisk terminologi: ett sekels lopp. Enligt honom börjar den litauiska terminologin med den första litauiska boken – Martynas Mažvydas katekes (1547). Under nästan tre århundraden var den litauiska terminologin kyrklig eller teologisk och filologisk. En mer systematisk utveckling av vetenskaplig terminologi började på 1800-talet. Den litauiska terminografins begynnelse är Jurgis Ambraziejus Pabrėžas terminordbok från 1821, Dictionarium Botanicum Latino Samogiticum. De äldre ordböckerna är handskrifter. Den första tryckta terminordboken utkom först 1907. Enligt språkvetaren började den organiserade terminografin i Voronezj före första världskriget, där Pranas Mašiotas, Marcelinas Šikšnys, Zigmas Žemaitis och Konstantinas Šakenis samlades hos språkvetaren Jonas Jablonskis och tillsammans skapade, diskuterade och godkände matematiska, kemiska och fysikaliska termer. År 1921 inrättades Terminologikommissionen. Under 1930-talets fjärde decennium befäste kommissionen den ordning för organiserad termbildning, diskussion och godkännande som Jablonskis hade inlett. J. Klimavičius betecknar åren 1938–1954 som ett stort tomrum inom terminografin, eftersom endast A. Novodvorskis Kort rysk-litauisk teknisk ordbok (1949) gavs ut. Från 1990 inleddes den mest produktiva och fruktbara perioden för utgivningen av terminordböcker. Sammanlagt gavs under femton år (1990–2005) mer än 250 terminordböcker och ordlistor inom olika områden ut. Föredragshållaren beklagade att terminordböckerna inom polyteknik, ännu inte uppdaterats på länge,

232 Aušra Rimkutė | Terminologijos seminaras Lietuvių terminologijos...

medicin, geografi, geologi, musik och andra områden. Avslutningsvis betonade han att terminografiskt arbete inte betraktas som vetenskapligt och att dess planering, organisering och samordning fortfarande inte är institutionaliserade.

Ämnet för Albina Auksoriūtės föredrag, chef för Terminologicentret vid Litauiska språkets institut, var Terminologicentrets uppgifter och framtidsutsikter. Att terminologiarbete har bedrivits vid Litauiska språkets institut ända sedan institutet grundades 1941 har föredragshållaren redan nämnt och skrivit om flera gånger (se Auksoriūtė 2005: 11–20). År 2003 inrättades Terminologicentret vid institutet i stället för terminologiavdelningen. Dess huvudsakliga verksamhet är att undersöka teoretiska problem inom den moderna litauiska terminologin och den litauiska terminologins historia, fastställa principer för litauisk terminologi, terminografi, termstandardisering och termhantering, bearbeta termer inom olika områden och vid behov skapa nya, utvärdera och standardisera dem, ge råd till dem som sammanställer terminordböcker samt utbilda terminologispecialister. Terminologicentret ger sedan 1994 årligen ut den vetenskapliga publikationen Terminologija och anordnar vetenskapliga terminologikonferenser och seminarier för specialister. Centrets medarbetare upprätthåller kontakter med internationella terminologiorganisationer som INFOTERM, EAFT med flera. Centret deltar i Europeiska kommissionens projekt EUROTERMBANK. När A. Auksoriūtė avslutade sitt föredrag betonade hon att terminologiarbete har bedrivits vid Litauiska språkets institut i mer än sex decennier och att verksamheten har vuxit avsevärt. Tidigare ägnade sig institutets terminologer främst åt praktiskt terminologiarbete, medan det under senare år bedrivs mer vetenskapligt och teoretiskt terminologiarbete vid institutet, även om Terminologicentrets medarbetare också har en betydande praktisk arbetsbörda. Det internationella samarbetet utvidgas; kontakter upprätthålls inte bara med de närmaste grannarna, lettiska och estniska forskare, utan också med terminologer vid den ryska skolan och företrädare för terminologiska skolor i västländerna. En av huvudproblemen är bristen på kvalificerade terminologer.

På seminariet presenterades också det tolfte numret av tidskriften Terminologija. Tidskriften består av fyra delar: Terminologi och nutid; Terminologins historia; Anmärkningar, överväganden, förslag, småsaker; Recensioner, översikter, information, bibliografi. Redaktören Jonas Klimavičius gladdes åt mängden artiklar, även om många av dem skrivits av unga forskare. I Terminologija skrivs det om terminologi inom byggnadsväsendet (R. Stunžinas), krigsväsendet (V. Drotvinas), religionen (A. Rimkutė), medicinen (P. Zemlevičiūtė), litteraturvetenskapen (A. Mitkevičienė) och juridiken (A. Umbrasas). Enligt redaktören, nutid och förflutet, struktur

Terminologija | 2006 | 13

233

och utveckling, inhemsk och lånad terminologi, variation och normer – vägar genom vilka man tränger in i källor och data, perspektiv utifrån vilka man gör bedömningar. I avsnittet Anteckningar, överväganden, förslag trycks redaktörens fortsättningsartikel Termen efter termen II. Det tolfte numret av Terminologija innehåller rikligt med information som vittnar om en omfattande terminologisk verksamhet. Där publiceras även recensioner av J. Klimavičius, S. Labanauskienė och A. Rimkutė. Dessutom publiceras en kommenterad bibliografi över terminologisk litteratur (20 poster).

Språkvetaren Stasys Keinys presenterade artikelsamlingen De baltiska folkens terminologiproblem och Europeiska unionen, som sammanställts utifrån föredrag hållna vid det internationella terminologiseminariet Estlands, Lettlands och Litauens terminologiproblem och uppgifter i Europeiska unionen, arrangerat av Terminologicentrum vid Litauiska språkets institut den 5–6 oktober 2004. Han gav en kort presentation av artiklarna. I artikeln av Christian Galinski, generaldirektör för det internationella centret för terminologisk information (INFOTERM), analyseras Internationella standardiseringsorganisationens (ISO) verksamhet och semantisk harmonisering. I artikeln av Sergej Šelov, chef för kommittén för vetenskaplig terminologi inom grundforskning vid Institutet för problem inom informationsöverföring vid Ryska vetenskapsakademin, behandlas frågor inom terminologisk teori – vad en term är, hur den definieras, vilka typer av termdefinitioner som finns med mera. Artiklar av språkvetare och specialister inom andra områden från Estland (H. Tamm), Lettland (D. Reizniece, J. Sylis, I. Ilzinia, J. Borzovs), Litauen (A. Auksoriūtė, N. Dudlauskienė, St. Keinys, S. Meškauskienė), Ungern (J. Pustajus) och Ryssland (V. Leičikas, S. Šelovas) behandlar terminologins tillstånd och problem i dessa språk. Förhoppningen är att denna artikelsamling ska vara till nytta både för dem som arbetar praktiskt med terminologi och för alla som intresserar sig för terminologi.

Vid terminologiseminariet presenterades också en ny terminologisk publikation – ett urval artiklar av språkvetaren Jonas Klimavičius, Arbeten inom lexikologi och terminologi: norm och historia. Urvalet presenterades av författaren själv, som citerade sina ord i Förordet om att det var ”Kazimieras Kuzavinis som lyckligtvis ledde honom in på språkforskningen” (Klimavičius 2005: 7). Boken består av två delar och avslutas med en förteckning över gemensamt standardiserade förkortningar i litteratur- och källhänvisningar samt ett ordregister. Enligt författaren har alla artiklar kompletterats och redigerats i någon mån. ”Den strävar efter att konsekvent förena två forskningsperspektiv – det historiska och det normativa. Stor vikt läggs vid lexikens och terminologins systematik. Detta förenar även mångfalden av ämnen. Normer som är tillfälliga, styrda av modets pendelrörelser eller av exempel från andra språk, snarare än formade genom en naturlig intern utveckling

234

Aušra Rimkutė | Terminologijos seminaras Lietuvių terminologijos...

rodosi pragaištingiausias dalykas“ (Klimavičius 2005: 8). Pirmoje straipsnių rinktinės dalyje spausdinami leksikologijos straipsniai. Pirmiausia bandoma paaiškinti: Kas yra bendrinės kalbos leksika? Išsamiai ir plačiai aptariama žodžių geradėjas, piktadėjas, niekadėjas; auka, apiera, atnaša; lemti, sąlygoti, apspręsti; skaičius, skaitliukas, skaitlingas, priskaičiuoti; savintis ir įsisavinti; domėtis ir įdomautis; interesas; amtm onas ir amstrotas; Kerzos batai kilmė ir vartosena. Plačiai aptariami žodžiai su be- priešdėliu. Apie skolinius ir vertinius rašoma straipsnyje Semantiniai vertiniai ir motyvacijos pamokos. Antra dalis skirta terminologijai. Iš straipsnio Motyvacijos pamokos galima pasimokyti terminijos lietuviškumo. Mokslinę terminiją J. Klimavičius pirmiausia regi išaugusią iš liaudies terminijos ir vis augančią (Nuo liaudies terminijos prie mokslinės). Atskiruose straipsniuose aiškinama tekstilės, metalų, aviacijos, artilerijos, ornitologijos, geologijos, fizikos, technikos, sporto ir kitų sričių terminų kilmė, paplitimas, vartosena, norma. Knyga baigiama gana plačia lietuvių terminografijos apžvalga – Lietuvių terminografija: praeities bruožai, dabarties sunkumai ir uždaviniai.

Vid terminologiseminariet Den litauiska terminologins utvecklingsdrag och nuvarande tillstånd presenterades den nationella terminologin och terminografin, deras utveckling och nuvarande tillstånd. Det visades att det terminologiska arbetet i Litauen bedrivs effektivt, och de senaste publikationerna inom terminologi presenterades också.

LITERATŪRA

Auksoriūtė A. 2005: Terminologijos darbas Lietuvos kalbos institute. – Pabaltijo tautų terminologijos problemos ir Europos Sąjunga, Vilnius. 11–20.

Klimavičius J. 2005: Leksikologijos ir terminologijos darbai: norma ir istorija. Vilnius.

Gauta 2006-12-01

Aušra Rimkutė

Lietuvių kalbos institutas

P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

E. paštas [email protected]

Terminologija | 2006 | 13 235