Term från term. VIII

JONAS KLIMAVIČIUS

MILJÖ OCH MEDIUM, MEDIUM OCH MEDIA

Termerna (och vanliga ord) miljö och medium är inte synonymer. Deras betydelser och inbördes relationer har utvecklats under lång tid, men är nu nästan etablerade, samtidigt som de fortfarande utvecklas i den mån vetenskapernas framsteg och spridning ger anledning till det. Historien är intressant och lärorik. Men det finns också högaktuella frågor som återstår att lösa. Till exempel: ”levande och icke-levande naturelement som finns i havet, ovanför havet och i jordens djup under havet (luft, vatten, botten och jordens djup under havsbottnen, deras naturresurser)” – är detta havsmiljön eller havets medium? För att förstå och avgöra detta krävs – som vanligt inom terminologin – inte bara språkkunskaper och lingvistisk sakkunskap, utan också insikt i det specifika ämnesområdet. Därför är det lämpligt att närmare undersöka orsakerna till, förloppet och resultaten av miljöns och mediets uppkomst, inbördes samverkan och åtskillnad.

Båda har uppkommit genom terminologisering, men såväl orsakerna har väckts (inducerats) som de fortsatta svåra och komplicerade förloppen har betingats av yttre påverkan – främst de ryska orden среда och окружение, liksom eng. medium.

Omgivning 1. ”omnejd”, belagt redan i SD 1642 (Okolicá / Vicinia, territorium vniuersitas agrorum. regie. Apikayme / aplinka ir okrąženia / Ambitio. ambitus. us. circumiectus. us. Aplynka), senare i Antanas Juškas ordbok; i LKŽ I₂ 1968 förekommer det också i exempel från levande språkbruk: Människor samlades från hela omgivningen Krekenava. Ett återsken av hur nya, litterära betydelser växte fram är LKŽ I₁ 1941 omgivning 2. en odifferentierad betydelse och dess ofullständiga förklaring – ”omgivning, mellanrum” (även om mellanrum här redan också är ett litet steg mot medium). I LKŽ I₂ 1968 har betydelsen delats upp – 2. ”helheten av de naturliga förhållanden under vilka (=i vilka)< … >något utvecklas och verkar” och 3. ”sociala och vardagliga förhållanden, …”. Intressant nog illustreras båda betydelserna med meningar av Jonas Jablonskis – omgivning 2: Omgivningen har också stort inflytande på människan; omgivning 3: Han bör också ha inflytande på språkvetenskapen i skolan och i sitt eget omgivande liv. Antanas Vireliūnas nybildning, som slog igenom sent och används ganska sparsamt, omgivningsforskning

200 Jonas Klimavičius | Terminas prie termino. VIII

”en del av hembygdsforskningen [också en nybildning av Vireliūnas] som undersöker den närmaste omgivningen” tycks bygga på båda betydelserna av miljö. DŽ 1954 lägger till en ny betydelse – aplinka 3. ”omgivning, mellanrum, sfär”: Oras yra aplinka, kurioje plinta garsas. DŽ 1972 förklarar aplinka 3. något mer exakt, men den är fortfarande dubbeltydig – ”medium, sfär” – luft är verkligen ett medium för ljudets utbredning, men iordningställandet av bostadshusens omgivning avser varken något medium eller ens någon sfär. Därför är det inte förvånande att LKŽ I₂ 1968 aplinka 4. ”medium, sfär” illustreras endast med luft; men inte heller i förklaringen borde sfären ha stått kvar. Senare, uppenbarligen efter att man uppfattat skillnaden mellan miljö och medium, förklaras aplinka 1. som ”fysiska förhållanden”: geografisk, naturlig; bostadshusens, men också gasers, korrosiv i DŽ 1993, även om de två sistnämnda snarare är medium.

Innan vi går vidare till omgivning som vetenskaplig term bör vi först se närmare på dess halvterminologiska eller till och med determinologiserade bruk, där motivationen och de semantiska relationerna bäst framträder i olika kombinationer och förklaringar. Till att börja med – två exempel: <...> omgivningen omkring oss är redan en annan Sav su TV 2008 42 3; elektriskt fält – 1. ett medium med särskilda egenskaper kring ett elektriskt laddat objekt eller ett varierande magnetfält AETŽ 2010. Det mycket vida och sedan länge, ända fram till i dag, brukade uttrycket omgivande miljö: Cellernas fysiologi, liksom deras morfologi, beror på den miljö som omger dem ŽA 1972 14. Vår omgivning är dynamisk IQ 2010 3 121. <...> relation till den omgivande miljön Sav su TV 2012 1 30. <...> tankar om världen och den omgivning som omger den NŽA 2011 2 84. <...> kärnkraftverkets påverkan på dess omgivande miljö Vd 2009 20 32. Efter att ha bedömt risk- och skyddsfaktorer hos såväl barnet som dess omgivning, <...> Vd 2008 50 74. Naturligtvis är människor omkring barnet helt naturligt, men när man tar ut svängarna blir det också omgivningen och människorna omkring barnet Sav su TV 2011 26 14. Vid sidan av detta är den snarlika omgivningen och omslutning: <...>tillbringa vintern omgiven av Sav su TV 2008 14 3. <...> en sanatorieanläggning belägen i naturens famn <...> sanatorium Vd 2010 37 43. Vi lever omgivna av en skuggekonomi Vd 2011 15 22. Skatter är priset för civilisationen och det moderna samhället, så om du vill leva i en mänsklig omgivning, måste du betala Vd 2011 15 70. Man får lära sig nya värderingar omgiven av andra. Vd 2010 39 66.

KPP 1976 och 1985 rättade: omgivande miljö – miljö. Men detta räcker inte, och när man inte förklarar varför uttrycket är fel blir rättelsen föga effektiv. Det hade räckt med mycket lite – att ange det ryska окружающая среда. Nu måste vi till sist gå närmare in på saken.

Terminologija | 2012 | 19

201

Rus. okruženije och ¹среда är belagda i lexikografin redan från 1627 (ССРЛЯ VIII 1959 och XIV 1963). Av de nyare betydelser som är aktuella här är det endast ¹среда som är mer utbrett – 3. ”sociala och vardagliga förhållanden, <...> omgivning” (A. Gertsen, I. Turgenev) || ”en samling människor som förenas av gemensamma livsvillkor, sysselsättningar, intressen eller av någon” (M. Saltykov-Sjtjedrin, M. Gorkij), medan 4. ”grupp av människor” (M. Lermontov, F. Dostojevskij) – устар., varför betydelse 3 av okruženie nu är aktuell: || ”omgivande människor, samhälle”. Även ¹среда – 2. ”helheten av naturliga eller sociala förhållanden, <...>”: географическая, окружающая, och окружение – 3. ”omgivande miljö, среда”: окружение растения, men endast ¹среда – 1. ”ämne som fyller ett visst utrymme och har vissa egenskaper”: воздушная, однородная, питательная. Den moderna ryska betydelsen av среда är vidare än окружение – den innefattar även окружение: среда¹ – 1. omgivning, omkrets; krets: в среде учёных – i forskarkretsar, 2. medium: воздушная – luftmedium RLKŽ II 1967, 1. spec. medium: agrart medium, distorsionsmedium, почвенная – jordsubstrat RLKŽ IV 1985, medan окружение – 1. omgivning, omkrets; sfär: litterär miljö (4. omgivning, inramning) RLKŽ II 1967, 2. omgivning, omkrets: geografisk, småborgerlig RLKŽ II 1983; aplinka – среда, окружение: geografisk, litterär LRKŽ 1971, среда, окружение: geografisk, litterär, högtidlig, i vår miljö – в нашей среде LRKŽ 1988, medan terpė – среда (omgivning): näringsmedium LRKŽ 1971, medium (omgivning) – среда: näringsmedium LRKŽ 1988. Av denna jämförelse av betydelser blir behovet av bestämningen окружающая (среда) begripligt, liksom nödvändigheten av termen окружение när denna fras används. På ryska är uttrycken в среде жить, существовать, обитать, расти och среда окружает vanliga СССРЯ XIV 1963. Среда motiveras tydligt av среду – тарр(е), medan окружающая среда ändå är en contradictio in adiecto (oxymoron). Den litauiska frasen supanti aplinka, som bildats blint efter den ryska frasen, är en pleonasm. Även om termen inte förstods och dess ursprung var okänt, upptäcktes den och avlägsnades; detta bidrog indirekt till uppkomsten och framför allt till spridningen och etableringen av terpė. Aplinka liknar genom sin motivation engelska environment: environ – (om)ge och tyska Umgebung: umgeben – (om)ge samt Umwelt (den omgivande världen VLKŽ II 1992).

En falsk utväg ur denna kollision fanns, men den kom för övrigt också sent – det var išorinė aplinka: išorinė aplinka – outdoor environment – среда внешняя AATŽ 2000; desinfektion – eliminering av patogena mikroorganismer i den yttre miljön

202

Jonas Klimavičius | Terminas prie termino. VIII

koje LTE III 1978. Oda – svarbus sudėtingas organas, kuris atlieka daugybę funkcijų: padeda orientuotis išorinėje aplinkoje, <...> Sav su TV 2012 4 13. Taigi išorinės aplinkos dirginami vaikai dabar bręsta greičiau Vd 2010 36 36. Tai – antras pleonazmas, šokimas nuo vilko prie lokio. Aklai nuoseklūs eina iki buko galo: būtina ir vidinės, ir išorinės įmonės aplinkos analizės dermė AtsV 2011 1 8. Pasitaiko ir priešpriešų (išorinė) aplinka ↔ vidus: Išorinė aplinka, be abejo, turėjo įtakos, bet jei valstybės viduje bus chaosas, jokia aplinka nepadės Vd 2009 17 17. <...> fiziologija – mokslas apie tai, kas vyksta organizmo viduje, o ekologija – apie tai, kas vyksta išorinėje aplinkoje MkslL 2012 19 9. Mindaugui rūpėjo <...> didinti savo dinastijos prestižą šalies viduje ir tarptautinėje krikščioniškoje aplinkoje MkslL 2009 8 11. Nieko nevertas išorinis pasaulis, aplinka Sav su TV 2012 1 30.

När behovet av terpės nu är helt tydligt behöver aplinką diskuteras mer ingående i terminologiskt avseende, så att skillnaden mellan de båda blir helt klar.

Begreppets aplinka utveckling utanför det litauiska språket framgår av terminologiska ordböcker och encyklopedier. Exempelvis: aplinka (vok. Umwelt) – ”J. Uexküll (’Djurens omgivning och inre värld’, 1909) gav begreppet betydelsen av ett naturligt Δ (verksamhetsvärld) som påverkar djuren och inom vilket de orienterar sig utifrån sin sinnesorganisation; senare utvidgades betydelsen till att även omfatta växternas och människornas livsrum. Därefter betonade den filosofiska antropologin att människan, som en ’världsöppen varelse’ (M. Scheler), andligen överskrider de naturliga Δ-gränserna, eftersom hon förmår förändra dem; därför är människans specifika Δ redan präglad av kultur. <...>, det vill säga i tider av kriser till följd av en omåttlig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk omvandling av naturen uppstår särskilda problem inom ekologin, naturskyddet och etiken” FilosŽ 2002.

Även en sociologisk aspekt av begreppets ursprung anges: socialekologi (gr. oikos – boning och logos – vetenskap) – ”en gren av sociologin där problem kring relationen mellan människan och miljön undersöks. Socialekologin uppstod under 1920-talet i Förenta staterna (...). <...>. Vissa sociologer anser att den bör undersöka människans relation till naturen – den omgivande djur- och växtvärlden; andra definierar socialekologin som vetenskapen om förhållandet mellan samhällsformer och sociala faktorer, vilka i relation till dessa former sägs utgöra ’miljön’; <...>. Frågan om förhållandet mellan natur och samhälle blev särskilt aktuell i samband med den nuvarande vetenskapliga och tekniska revolutionen, som utarmar naturresurserna och förorenar människans miljö. <...> FilosŽ 1975.

Terminologija | 2012 | 19

203

När alla nutida betydelser av miljö redovisas encyklopediskt ändras deras ordning – den äldsta är 3. (biol.) – ”helheten av naturföremål, företeelser och förhållanden där en individ, population eller art lever”, i mitten kommer 2. (geogr.) – ”helheten av den livlösa och levande naturen samt antropogena områdeselement som omger människan (samhället) och är förbundna med henne genom ömsesidiga relationer” (begreppet teoretiseras tämligen sinnrikt: ”ett antropekosystem betraktas som ett ekol. system vars centr. organiserande element (värd) är människan, medan andra naturliga eller antropogena formationer som är förbundna med henne utgör hennes livsmiljö Δ (hem)”), medan miljö 1. är närmast en sammanfattning – ”ett utrymme eller en helhet av föremål som omger något (medium, kallat hem) och samverkar med det föremål eller subjekt som det omger (kallat värd). <...>. Beroende på det undersökta mediets beskaffenhet eller de dominerande rumscomponenterna skiljer man mellan naturlig (naturlig), antropogen, teknisk, ekonomisk, social, andlig Δ och andra typer av Δ” VLE I 2001. Miljö 4. är mycket specialiserad – nämligen mat., men i LTE I 1976 var miljö ännu endast mat., och naturligtvis separat – geografisk miljö – ”helheten av den levande och livlösa naturens föremål och företeelser (klimat, jordmån, jordens inre tillgångar, relief, växtlighet, djurliv), vilken utgör ett av de nödvändiga villkoren för samhällets existens. <...>” LTE IV 1978. Innan motsättningen mellan värd och hem hade benämnts uppfattades den även utan dessa termer, till exempel: Mellan organismen och miljön pågår ett ständigt utbyte av ämnen och energi, <...> ŽA 1972 30. Värden är naturligtvis långt ifrån enbart människan, och hemmet är inte bara människans. Men när man talar om människan och människor är livsmiljö mycket vanligt och levande, till exempel: Skogen är en del av vårt medvetande, vår livsmiljö, <...> Sav med TV 2011 42 5. Även om djur i vardagligt språk vanligtvis inte lever utan håller till (och husdjur – hålls), så lever de naturligtvis teoretiskt sett, och alltså har även de sin egen livsmiljö, till exempel: När djurens migration förändras till följd av den globala uppvärmningen förändras alltså också deras livsmiljö Vd 2009 11 45.

Många talar nu om aplinka. Till exempel den kände språkvetaren David Crystal: <...>: ett ekosystem består av samspelet mellan alla levande organismer – växter, djur, bakterier etc. – och de fysiska och kemiska faktorerna i deras miljö KM 2005 40. Den geografiska miljön nämns av etnografen Pranė Dundulienė (LEtn 1982 7). Ibland använder personer som inte är specialister inom det aktuella ämnesområdet det teoretiska begreppet aplinka på ett ganska egendomligt sätt, till exempel: Människan betingas av allt annat varande som utgör hennes omgivning UP 1992 164. Universum är inte någon omgivning eller behållare för kroppar UP 1992 140.

204 Jonas Klimavičius | Terminas prie termino. VIII

Mellan kategorierna dyker det fortfarande upp nya – abiotisk miljö – ”det är helheten av oorganiska förhållanden (↑abiotiska f a k t o r e r), i vilken alla levande organismer existerar”, medan biotisk miljö ”består av n a t u r f a k t o r e r o c h f ö r e t e e l s e r som uppstått till följd av andra organismers verksamhet (för många mikroorganismer är biotiska f a k t o r e r organismens inre m i l j ö)” VLE I 2001. Den andliga miljön andlig miljö breder ut sig Sav su TV 2009 27 23, Kaunas litterära miljö AtsP. Cvirk 1969 449 eller Moskvas litterära miljö MokslL 2001 11 5, akademisk miljö IQ 2011 4 111, informationsmiljö MokslL 2007 1 7, affärsmiljö IQ 2010 4 29, entreprenörskapsmiljö IQ 2010 4 78, investeringsmiljö Vd 2007 3 11. En del kanske befinner sig bara i terminologins utkant eller utanför den, till exempel: <...> i dagens samhälle och kultur existerar skönlitteraturen redan i en annan u p p f a t t n i n g s m i l j ö SLL 23 2007 305. För övrigt kan kategorin också stå utan bestämning, till exempel: miljö – 1. ”ett ämne eller ett fält med vissa egenskaper som fyller ett utrymme, i vilket ett system undersöks eller ett fenomen studeras”, till exempel flytande miljö 2. ”yttre förhållanden (temperatur, fuktighet, tryck, vibrationer) som påverkar en apparats funktion”, till exempel elektromagnetisk miljö AETŽ 2010. Den positivistiska metodologin sökte efter orsakerna till att en text uppkom, dess påverkan och källor genom att jämföra den med andra texter. M i l j ö (milieu) behövdes inte bara för att undersöka dess tillkomst, utan också för att diskutera dess innebörd SLL 23 2007 305. Poeten (Albinas Žukauskas) har också en hjärtats miljö: Hjärtat försvarar sig mot de återkomster som tiden oavbrutet ställer till med i dess omgivning AtsP.Cvir 1969 634. Sängklädesreklamen ligger inte efter: Ett dubbelt, mysigt täcke <...> håller sovm i l j ö n fräsch.

Så mycket om miljövetenskapen. För livets praktiska behov är en aspekt särskilt aktuell – den skyddande miljöaspekten: miljö – en helhet av sinsemellan förbundna element som fungerar i naturen (jordytan och jordens inre, luft, vatten, mark, växter, djur, organiska och oorganiska ämnen, antropogena komponenter) samt de naturliga och antropogena system som förenar dem: fysisk, naturlig, hälsosam, mänsklig, antropogen, degraderad, produktions-,... AATŽ 2000. I miljöskyddslagen (lagens lydelse från 2005) återges endast en redigerad version av denna definition (MkslL 2011 9 7). Här är alltså det viktigaste miljöskydd mot fysisk, kemisk, biologisk och annan negativ påverkan som uppstår vid användning av naturresurser, miljöövervakning, miljömonitorering – ”systematisk övervakning av miljöns och dess elementens tillstånd, bedömning och prognos av antropogena förändringar”, miljöförorening, miljöförvaltning, miljöbedömning (: miljöskyddsvärde, miljöfunktioner, miljöfarlighet, människans påverkan på miljön) TechEnc I 2000,

Terminologija | 2012 | 19

205

miljöteknik och landskapsvård (specialitet vid KTU), miljökemi ”en gren av kemin som undersöker miljöföroreningar och sätt att minska dem” ChŽ 2003.

När man har klargjort vad miljö är, kan man också besvara frågan som nämndes i början – finns det en havsmiljö MksIL 2011 9 7 (artikel 3, punkt 7 i den nämnda lagen), 11 12.

Terpė irgi yra gyvosios kalbos duomuo – žodžio tarpas variantas: terpė 1. žr. ¹tarpas 1: Nepalik terpių verdama audeklą Dusetos (dar ir Smálvos); 2. žr. ¹tarpas 3: Aš čia sienos terpėn visa sudedu Sudeikiai (dar ir Dusetos). Seniai bandyta pritaikyti ir bendrinei kalbai, terminijai: terpė 3. „laisva, neužimta tarnybos vieta, vakansija“: Wakancyja iákiego wrzedu. Vacantia officia, dignitates. Terpe wiresnibes kokios SD 1642, 4. (neol.) „skliaustelis“ A. Baranauskas, taip pat terpė 2: tilto terpė VI 1924 (LKŽ XVI 1995). Terpės dar nėra LKV 1950 žodyne (161–604). Tik naujausiais laikais randasi ir prigyja terpė 2. „medžiaga, užpildanti erdvę ar kūnus, supančius ką nors“: Oras yra paprasta terpė gaisrui. Vanduo yra terpė žuvims gyventi. Maitinamoji terpė bakterijoms auginti DŽ 1954. Kiek vėliau ši reikšmė perskiriama – terpė 1. „medžiaga, užpildanti erdvę“: Oras <...>, 2. „aplinka egzistuoti“: Vanduo <...>. Maitinamoji terpė DŽ 1972. Paskui „medžiagos“ pagrįstai nelieka: terpė 1. spec. „aplinka kam nors egzistuoti, reikštis, vykti“: Oras yra terpė gaisrui. Kraujas yra vidinė organizmo terpė. Maitinamoji (mitybinė) terpė bakterijoms auginti. Kietoji, skystoji, laidžioji terpė. Rūgštinė, šarminė terpė (aplinka). Grūdinimo terpė (tech.) (2. ryt. „tarpas“) DŽ 1993. Apmaudu, kad vos po dvejų metų LKŽ XVI 1995 vėl grįžtama atgal: terpė 5. „m e d ž i a g a, užpildanti erdvę“: Šviesa, sutikusi didesnio optinio sūdrumo terpę, sulėtina savo sklidimą P. Avižonis. Kraujas drauge su limfa yra vidinė organizmo terpė Raštai ir 6. „a p l i n k a kam nors egzistuoti, reikštis, vykti“: Vanduo yra terpė žuvims gyventi DŽ.

Medium terminologi i terminografiska verk och texter måste börja med att skilja det från miljö. Detta är en separat fas i denna mikrosystems utveckling – långvarig, långsam och i huvudsak avslutad. Men denna åtskillnadsprocess är fortfarande aktuell och kräver uppmärksamhet, eftersom den på vissa håll ännu är ganska utbredd i språkbruket. År 1927 skrev den berömde filosofen och terminologen – teoretikern och skaparen och organisatören av filosofisk och pedagogisk terminologi –: Det ömsesidiga samspelet mellan människor skapar i samhället ett socialt mellanrum, eller en social miljö, som fransmännen kallar milieu S. Šalk R I 1990 171. Början var densamma även för honom

206 Jonas Klimavičius | Terminas prie termino. VIII

svår. Men även efter 70–80 år mumlas det på ungefär samma sätt: Detta virus är synnerligen motståndskraftigt i den yttre miljön, <...> och influensan H1N1 från 2009 är en av de influensastammar som har uppkommit i en grisars miljö <...> Sav su TV 2009 50 6. Varje familj skapar omkring sig en miljö av släktingar och vänners familjer, <...> G.GosNR 2010 116. På grund av teknikens snabba utveckling finns det alltid en risk att fjärma sig från den grundläggande verkligheten, från naturen som vi fått, från den miljö som omger oss M.D.PhilTI 2009 69. Och Gud förbjude att det kommer en tid då vaktmästare börjar glänsa på tidskriftsomslag och lära oss livets sanningar, stolt kallande sig något i stil med ”stylister för livets yttre miljö och sätt” Vd 2010 41 62.

Den fortfarande förekommande synonymanvändningen, som inte på något sätt kan rättfärdigas, är: Influensaviruset dör i en alkalisk miljö Sav su Tv 2009 47 31.

Vanligare är den utbytbara användningen av de två i grunden olika termerna: Vatten är ett medium för många kemiska reaktioner <...>. Under evolutionen har vissa vattenväxter och vattendjur anpassat sig till att leva på land, men vatten var och är den viktigaste miljöfaktorn för dem TechEnc IV 2010 (faktorer finns i ett medium, medan förhållanden finns i en miljö). <...> opåverkad av mänsklig verksamhet (...), det vill säga den naturliga miljön i hav och vatten (detta är uppfattningen om ett tredimensionellt medium) MkslL 2011 9 6. Jag fick byta miljö tre gånger när jag flyttade från en skola till en annan. – Men låt oss återvända till de tre miljöer eller medier som jag nämnde, där jag fick växa upp. – Då förstod jag inte min omgivning. – <...> den miljö som uppstod på gymnasiet var blandad. – Den fjärde miljön var Polytekniska institutet NŽA 2008 9–10 392, 393, 393, 394, 394.

Man måste dock sätta sig väl in i saken för att förstå vilket av de ord som används omväxlande som är lämpligt. Det är verkligen inte alltid ett medium, ofta är det tvärtom – en miljö, till exempel: Världen består av två delar <...> (kontinenter, land) och vatten (...). <...>. Växt- och djurlivet i dessa delar skiljer sig mycket åt, liksom den antropogena miljön (omgivningen) MkslL 2011 9 6. <...> lokala platser är inte bara fysiska geografiska punkter och miljöer, <...>. Följaktligen är förmoderna lokala platser – åkrar, gårdar, byängar, kyrkan, torget, herrgården – geografiska ”lokala” medier för nästan alla sociala interaktioner J. TomlG ir K 2002 61. – Lera, granit, salt. Vilket medium är bäst för slutförvaring av kärnavfall? – Svårt att säga, <...>. Man måste deponera det i den miljö som finns i det aktuella landet MkslL 2008 18 7. Den vetenskapliga och tekniska miljön hämmar oss, särskilt sedan datorn, informationstekniken och så vidare kom. Allt detta kan sänka oss ner i ett medium som inte längre är verkligt mänskligt

Terminologija | 2012 | 19

207

M.D.PhilTI 2009 68. Varje fartyg – <...> – är en autonom struktur, ofta med en egen sociokulturell miljö (...) och en maritim sociokulturell omgivning MkslL 2011 9 7 och 14. Den makroekonomiska omgivningen och den makroekonomiska miljön Vd 2008 30 11. Vilnius skulle kunna sträva efter att utmärka sig som en rättsligt gynnsam miljö för att starta alternativa investeringsfonder. <...>. Allt måste börja med att skapa en lämplig lagstiftningsmiljö; den gynnsamma miljön bör inte förändras på minst 7–10 år, <...> IQ 2010 3 68. <...> I en miljö präglad av öppenhet ser vi mångskiftande relationer mellan individen och gemenskapen å ena sidan och dem själva och deras miljö å den andra SLL 23 2007 34. Sådana fel uppstår när man skriver sådana osmältbara saker: Dessa problem är nära förknippade med samhällsvetenskaperna, som får en allt större plats i varje stats och samhälles liv Vd 2010 25 47.

Det krävs ytterligare försiktighet – ord som används intill varandra, miljö och omgivning, behöver varken vara synonymer eller utbytbara, utan kan vart och ett ha sin egen betydelse och sin rätta plats: Gamla ihåliga träd och död ved är livsmiljö för olika levande organismer: svampar, lavar, mossor, blötdjur med flera, som bara kan leva i gammal eller ruttnande ved. <...>I skogen finns tusentals livsformer som måste värnas, först och främst genom att deras livsmiljö bevaras Vd 2010 19 32. <...>I en mindre reglerad affärsmiljö finns det mindre utrymme för korruption Vd 2011 3 32. Bakom denna fruktansvärda isbergstopp, bakom fasaden på en epidemi av självdestruktivt beteende som slutar i för tidig död, döljer sig den miljö som när denna epidemi – en förgiftad andlig omgivning, <...> Vd 2009 18 62. <...>Familjen och mikrosamhället (...) skapar en miljö som hjälper eller hindrar ungdomars utveckling av andlig motståndskraft. Samhällskrisen, som yttrar sig i en mängd riskfaktorer och hög toxicitet i den sociala miljön, socialt utanförskap och bristande tolerans, förgiftar ungdomarnas sköra andliga värld och främjar sjukliga former av uppror Vd 2007 38 78. <...>Familjen är också en miljö där kärleken måste skyddas och vårdas och <...>utöver familjen behövs även en annan omgivning M.D.PhilTI 2009 96.

Varför är familjen redan en miljö, och inte en omgivning? Teologen fader Marie-Dominique Philippe OP och hans översättare – bröderna och systrarna i S:t Johannesgemenskapen – är terminologiskt helt precisa: inom pedagogiken (utbildningsvetenskapen) skiljer man mellan omgivning och miljö: omgivning – environment – Umgebung – среда – ”en faktor i människans fostran: summan av de naturliga, geografiska, klimatiska, sociala och kulturella förhållanden där en individ eller grupp människor lever. Detta är en ekologisk miljö, som individen eller gruppen samverkar med. Den sociala makro-

208

Jonas Klimavičius | Terminas prie termino. VIII

omgivningen – samhället och dess institutioner; mikro-omgivningen – kontaktmiljön (familjen, skolan, fabriken, institutionen). <...>” PT 1993, 1. ”<...> Den sociala omgivningen – <...>. Mikro-omgivningen – kommunikationsmiljön (...) EncEŽ 2007.

Här tar vi ytterligare ett steg, men nu ett avgörande sådant. Är familjen verkligen bara en miljö? Den naturliga – naturgivna, geografiska,... – omgivningen utgör livsvillkoren – både gynnsamma och ogynnsamma – och påverkar också förloppen. Termen miljöfaktorer – environmental factors – факторы окружающей среды används visserligen inte alltid, men ibland: ”abiotiska, dvs. fysiska faktorer (fuktighet, vind, strömmar, högvatten och lågvatten, solstrålning osv.), kemiska faktorer (oorganiska grundämnen och olika föreningar av dem samt många organiska föreningar – biprodukter av organismernas livsverksamhet) samt biotiska faktorer, dvs. växter, djur, mikroorganismer och deras inbördes samspel” AATŽ 2000. När förhållandena behöver preciseras och delas upp uppstår faktorer. Men en konstgjord, antropogen miljö (teknisk, kulturell, social, andlig,...) skapas (eller man försöker åtminstone skapa den) gynnsam och effektiv – den blir liksom en miljö (helt enkelt avgörande faktorer), men inte om försöken misslyckas. Om vi inte kände av denna – för övrigt subtila – skillnad skulle det verka som om dessa miljöer borde vara omgivningar: När människan befinner sig i en främmande miljö glömmer hon många saker Vd 2007 4 54. Den gamle Vilniusfotografens kreativa miljö var den rena etern som gudarna andas NŽA 2007 11–12 535. <...>den litauiska identiteten <...>kommer i framtiden <...>allt svårare att ”få plats” i den traditionella kulturmiljön B.KuzTTS 2007 173. <...> den litauiska kulturen som en miljö för nationellt medvetande i diasporan, <...> B. KuzTTS 2007 178. Men dessa miljöer är (nästan) konkreta faktorer som utför tydliga handlingar och utövar tydlig påverkan (i samspel med omgivningen!). Är det inte framför allt i journalistiken och essäistiken som man först märker tankens nyanser och förskjutningar?

Förskjutningar kännetecknas sedan också av tröghet – då blir det ofta, eller kanske nästan överallt, en historisk och kulturell miljö MoksIL 2009 6 4, internationell kulturmiljö IQ 2010 4 93. Dessa miljöer har mycket konkreta kännetecken, och det första är att de är närande: <...>vardaglig korruption är just den närande miljö ur vilken korruptionen i maktens korridorer växer Vd 2010 2 12. <...> att återvända till vår rika kulturmiljö Sav su TV 2012 38 21. En gynnsam miljö för spirande företag tycks uppmuntra till att starta nya företag, men inte till att utveckla och bygga vidare på sådana som redan skapats IQ 2011 4 75. <...> De snabbt sjunkande kostnaderna för att bygga solkraftverk och de fasta inmatningstariffer som subventioneras av regeringarna skapar utmärkta förutsättningar för en byggboom för solkraftverk IQ 2010 8 89. <...>sociala

Terminologija | 2012 | 19

209

nätverk är d e n a l l r a b ä s t a m i l j ö n för att skapa en ny politisk profil NŽA 2012 1 9. <...> bredband har redan blivit e n u n i k m i l j ö för att integrera den senaste tekniken, kvalitet och tillgänglighet Vd 2009 13 30. Den nya medievärldens vida omtalade ”dialogicitet” är starkt överdriven; det vore mer träffande att tala om en ”i n t e r a k t i v e n v ä g s m i l j ö” Z. BaumG 2007 84. <...>det saknades en n o r m a l ”s o k r a t i s k” i n t e l l e k t u e l l m i l j ö IQ 2010 4 19. Specialistsamhället är d e n a l l r a b ä s t a m i l j ö n inte bara för diktatorer, utan också för populistiska politiker NŽA 2012 5 319. Det finns fler exempel som visar hur konkreta och verkningsfulla miljöer är: Språkets existens är inte bara ett redskap utan också en förutsättning för kunskap – ett redskap, eftersom själva kunskapsprocessen kan ä g a r u m e n d a s t i s p r å k e t s m i l j ö, och en förutsättning, eftersom kunskapen riktas mot sitt objekt som något som u t v e c k l a r s i g i p å s t å e n d e f o r m FĮ 1992 149. <...> För att mogna till en högre kultur är en motsvarande historisk m i l j ö n ö d v ä n d i g KngA 2009 2 27. I och med återupprättandet av Litauens självständighet uppstod en m i l j ö a t t t a l a s a n n i n g NŽA 2012 5 289; en utmärkt miljö för att förklara och genomföra idéer om skydd av naturmiljön MksIL 2008 16 4, en miljö för missbruk Vd 2010 22 21, en utmärkt miljö för att skuggaffärer ska blomstra Vd 2010 37 78. Därefter återkommer trögheten (eller kanske rentav systemtrycket): social miljö Sav su TV 2008 25 6, sociokulturell miljö NŽA 2007 3 115, politisk miljö NŽA 2008 6 284, 2011 2 138, levande vetenskaplig miljö MksIL 2010 9 9, akademisk miljö MksIL 2006 22 3, Vd 2007 37 34, IQ 2010 4 95. Kanske beror detta inte (enbart) på tröghet utan också på en annan orsak (som blir tydlig när vi talar om mediet och miljön); vi har dessa miljöer: informationsmiljö Sav su TV 2009 45 7, elektronisk miljö KKS 2005 211, SLL23 2007 307, VD 2007 7 51, 2011 8 7, internetmiljö NŽA 2011 3 162, digital miljö MksIL 2006 19 13, NŽA 2011 6 408.

Avslutningsvis, om detta avgörande steg, måste man säga ytterligare något om den nämnda trögheten. Den ger sig redan ut på villovägar, till exempel: <...> naturvetenskaperna är överlag ett mycket kreativt medium – de måste förstås och genomskådas Vd 2010 25 48. Men där har också ett rum flutit ut, till exempel: internet är kanske det mest gynnsamma rummet för diskussioner NŽA 2012 5 320. Måtta behövs i båda fallen. Alla ser att även i själva detta medium: ”internet ’slår helt enkelt ihjäl’ den mänskliga civilisationen och ersätter den med ytlig kommunikation” Sav su TV 2008 14 5 (artikeln Det globala mediet... för lekmän).

Det förekommer också alla möjliga märkliga småsaker. Man kan inte säga att det skulle vara omöjligt att inpassa sig i en omgivning, till exempel: Djuret saknar språk därför att det, för att tala heideggerskt, inte uppehåller sig ”i varats glänta (Lichtung)” utan är inpassat i sin omgivning A.MacR VI 1994 283.

210 Jonas Klimavičius | Terminas prie termino. VIII

Ibland förekommer pleonasm inre medium, t.ex.: ”Lokala” och ”globala” är de mest övergripande begreppen för detta inre medium, där huvuddelen kallas ”nationell” eller regional M.B.StegG 2008 35. Skulle medium vara som ett mellanrum: Det ursprungliga materiet fungerar här som det förbindande mediet mellan materiens och andens sfärer UP 1992 128. Terminografin har inte heller undgått delvis idem per idem, t.ex.: miljö – 1. ”reaktionsmedium”, medan medium är ”miljö för att något ska existera, äga rum” ChŽ 2003 (”omgivning” skulle kunna rädda situationen). Ibland är detta verkligen farligt, t.ex.: miljö 1. – ”<...> medium, kallat hem)” VLE I 2001.

Således gav miljön upphov till begreppet, men medium skiljer sig redan tydligt från den, även om båda utgör ett mikrosystem. Detta visas väl i ordboken: miljö – environment, ambient – environnement – Umgebung – окружающая среда – se även medium, och medium – medium – milieu – Medium – среда – se även miljö RTŽ 2000. Nu ser vi hur mycket konkreta och verkningsfulla miljöer förvandlas till medium.

Vad återstår? Det som medium utgick från – medium – medium (ett ämne som omger något eller där något äger rum) – среда [och milieu exterieur fr. (...) – yttre miljö – наружная среда, milieu interieur (...) – inre miljö (förhållanden) – внутренняя среда] MedŽ 1980, ”miljö där en organism kan leva, utvecklas och fortplanta sig” – medium: fysiologiskt, närings-, odlings-, gronings-, inkubationsmedium,..., medium – 2. medium, miljö (?!): onulient medium – miljö, surrounding medium – miljö [och miljö – ”helheten av yttre påverkan som inverkar på organismens utveckling” – environment, surroundings; environment – miljö, yttre förhållanden, surroundings – miljö] AugbiolŽ 1998, medium – среда – ”miljö där en organism lever (livnär sig, växer, utvecklas och fortplantar sig); helheten av dess livsvillkor”: fysiologiskt, närings-, naturligt, konstgjort; flytande, fast, surt, alkaliskt AATŽ 2000.

Det vore onödigt upprepande att här kommentera den inre miljön och liknande, men det bör påminnas om att liknande saker förekommit även på andra håll: organismens inre medium Zoopsich 1983 41, cellen och det medium som omger den ŽA 1972 13. Organismens medium ersätts ibland helt enkelt av organismen (in vivo) som motsats till ett artificiellt medium (in vitro) M och T 1974 6 24, ibland till och med inre medium: Förändringar i det inre mediet registreras av nervsystemet Zoopsich 1983 121. Men medium är inte bara hela organismen, utan även en viss del av den, t.ex.: Blod är ett utmärkt medium för bakteriers förökning Sav su TV 2010 43 10. Ett artificiellt medium behöver inte bara vara in vitro, dvs. ett undersöknings-/forskningsmedium, t.ex.: Vid artificiell befruktning tas åtta äggceller från kvinnan, av vilka spermier befruktar sex i ett särskilt medium Vd 2010 40 45.

Terminologija | 2012 | 19

211

Medium används felaktigt i stället för miljö sällan, men tyvärr förekommer det ändå: Den nedersta delen av troposfären, som är flera tiotals år tjock, är mycket viktig som levnadsmedium för växter, djur och människor (=livsmiljö) TechEnc IV 2010. Naturismen bygger till exempel på föreställningen om naturen som ett enhetligt medium (=gemensam) för fenomen och objekt (=miljö), NŽA 2007 8–9 411.

Ytterligare ett par sidospår. Till medium hör att inblanda – inte det som betyder ”lägga in i ett mellanrum” (Han lade in ett ord i meningen) DŽ 1972, utan ”om spridning av lösa föremål eller hällning av vätskor” (=strö ut, hälla ut, plöja ner) KPP 1976, vilket för övrigt fortfarande förekommer, t.ex.: <...> ju större frö, desto djupare sås det. Därför sås bondbönor och bönor på 4–6 cm djup, <...>. Dessutom sås frön något djupare i lätt sandjord än i lerjord, även om det redan tidigare hette: Ofta strös tre påsar ut i en sådan bädd Sav su TV 2011 17 10. Till de andra hör genetiska termen integration – integration – интеграция – ”infogning av en DNA-molekyl eller dess del, en plasmid eller en fagkromosom i en cells, bakteries eller plasmids DNA med hjälp av enzymer; <...>” GenŽ 1995 (därför har verbet integrera på andra håll blivit en ren lexikal parasit!), t.ex.: En fiskgen infogas i grönsaker som odlas på detta sätt, så att de inte förstörs lika snabbt Vd 2010 16 38.

Förmodligen har man gått från att träda in i miljön (levande varelser <...> träder in i sin miljö och slår sig ner där FĮ 1992 126) till det inte direkt nya men ovanliga förmedla (en variant av det vanliga men mångtydiga ordet mediera), t.ex.: Dostojevskijs mål var att samla evangeliets anda, förmedla traditionen till nutiden och betona evangeliets etiska sanning NŽA 2011 7 487. Inom filosofin har det betydelse och behövs alltså: förmedlad i sig själv: <...>: substansen är förmedlad i sig själv eller reflekterad i sig själv. Det betyder att i det verkliga väsendet är allt som utgör del, mångfald och variation sådant därför att väsendet återvänder till sig självt FĮ 1992 111. Begreppet är det levande, det är självt sin egen förmedling genom sig självt FĮ 1992 323.

Den mindre och nyare delen – medium och media – har uppstått genom engelska environment och framför allt medium (pluralis mediums och det latinska media). Denna påverkan gav upphov till hela tre processer och tre slags resultat – massmedier, medium och miljö, liksom media.

Massmedier uppstod snabbt och fick framgång – ”informationsmedel – press, radio, television” MokLKŽ 2000 [men saknas ännu i den nästan stereotypa upplagan DŽ 1993 och i DŽ 2000, endast i DKŽe 2006 – ”medel för offentlig information (periodisk press, radio, television, internet)”], mass media – massmedier PoNS.ALKŽ 2004.

212 Jonas Klimavičius | Terminas prie termino. VIII

Medier – ett bidrag från amerikanlitauerna. Vid den tiden hade de sovjetiska massmedierna i Litauen (”TASS är bemyndigat att meddela!”) redan nästan hunnit avge sin totalitära stank, även om några fortfarande odlade dem i förkortad form som VIP (trots den nästan internationella homonymen VIP – eng. very important person!..). I teorins sfär svävade masskommunikation – массовая коммуникация – mass communication – ”systematisk förmedling av särskilt utarbetade meddelanden av samhällelig betydelse (med hjälp av tekniska reproduktionsmedel) till stora, anonyma, utspridda publiker. Syftet är att påverka människors attityder, värderingar, åsikter och beteende. Δ är en viktig social och politisk institution i dagens samhälle, ett delsystem av kommunikation. <...>. Δ:s källor är av institutionell karaktär, och bland dem finns även den återkoppling som publiken ger. Δ:s medel är press, radio, television, film, ljud- och videoinspelningar. <...>. Δ har större sociala och psykologiska möjligheter än mer traditionella kommunikationsformer – interpersonell och offentlig kommunikation. <...>. Psykologi, sociologi och semiotik undersöker olika problem inom Δ, <...>” PsychŽ 1993. Benämningarna förändras, men: Demonism kan vi villkorligt kalla p o p u l ä r m e d i e r, som vi är mycket sårbara för ŠA 2001 30 7. M e d i e v ä r l d e n öppnar sig här som ett utopiskt rum för institutionaliserat bedrägeri NŽA 2003 10 571.

Det slog igenom ganska snabbt, eftersom man här helt enkelt var tvungen att bestämma sig – det gick inte att använda två benämningar. De offentliga bifallen (som svar på användarnas frågor) – godtagbart, möjligt och liknande (Šiupienienė 1997, Murinienė 1997) fick brett stöd, även om det också förekom allehanda tvivel och invändningar – det tidigare nämnda VIPas, och till och med medier föreslogs, trots att detta är m a s s m e d i a, och dessutom är ett internationellt ord opraktiskt i vardagsbruk. De som invände – utan några hållbara argument – fick ett ganska skarpt svar (i etern) av artikelns författare. Endast alldeles i början förekom missförstånd om begreppets omfattning: informationssamhället (om det förstås som m e d i e r o c h i n t e r n e t) MT 2010 10 103 och dess rättelse: Internet är också ett massmedium ŠA 2001 15 3, eller något ännu mer ovanligt: mediesystem KB 2001 5 20, ett tv- och radionätverk L ir M 1999 34 2, en globaliserad och ”medialiserad” värld KB 2001 10 5. Artspecifika benämningar uppstod: tv-medier L ir M 1999 34 2, televisionella medier GK 2001 5 25, internetmedier ŠA 2001 15 3, NŽA 2002 11–12, 508, Vd 2004 12 23, elektroniska medier ŠA 2001 15 3, interaktiva medier ŠA 2001 15 3, sekulära och konfessionella medier NŽA 2004 3 117, världsliga och kyrkliga medier (från etern). Det finns också en motsatt sort: lögnmedier, smutsmedier.

Terminologija | 2012 | 19

2 1 3

Inte som benämning utan som beskrivning används också informationsspridning Vd 2003 7 4, 31 41 – liksom andra liknande spridningar: kulturspridning NŽA 2003 9 489, Vd 2004 20 46, NŽA 2004 5 277, spridning av kulturell information NŽA 2003 3 130, offentlig spridning av idéer NŽA 2004 6 242, konstspridning NŽA 2003 1–2 53, vetenskapsspridning MkslL 2012 22 Prd 1, spridning av tysk rätt MkslL 2012 20 6, innovationsspridning KngA 2003 3 29, teknikspridning MkslL 2003 15 3, Vd 2004 18 53, till och med spridning av buller och föroreningar Vd 2003 37 9, och dessutom spridning av kultur och utbildning i medierna NŽA 2004 4 174.

Det var just i samband med massmediernas tillkomst som en liten förändring av spridning började. Spridning var ”’utspridning’: (kulors) spridningslag LKV 1950 žodynas (161–604), 1. ”’spridning (av sig)’; 2. fys. ’separation av ljusstrålar med olika färger när de passerar genom ett föremål som bryter dem (t.ex. ett prisma)’ DŽ 1954, 3. biol. ’primär utveckling av vävnader och organ’: Störningar i embryots utveckling DŽ 1993, och dessutom en betydelse som uppstod för ganska länge sedan, främst inom filosofin, men ännu inte är upptagen i ordböckerna: ’utveckling, framväxt’. Men redan i omkring 20 år har den tydligare och mer precisa (utan flertydighet) utveckling använts i stor utsträckning i stället för denna nya, ännu oregistrerade betydelse av spridning (och följaktligen även utvecklas), även om det i början användes omväxlande med spridning (och utveckla(s)): Visserligen utvecklar forskaren inte detta begrepp NŽA 2004 5 251. <...> utveckla frågan om människan, inriktad på metafysikens grundande, till den väsentliga frågan M.HeidRR 1992 39. Kant, medan han utvecklade sitt eget grundande, <...> M.HeidRR 1992 39; utveckla problematiken M.HeidRR 1992 41, utveckla en sammanhängande tolkning av transcendensen som ”omsorg” M.HeidRR 1992 54. Därför sade Newton: hypotheses non fingo, principer uppfinns inte godtyckligt. De utvecklas ur naturens plan och är inbäddade i detta plan M.HeidRR 1992 141. När undersökningen utvecklas splittras den inte upp i slumpmässiga, <...> M.HeidRR 1992 143. Nietzsche <...> utvecklade inte en fullständig metafysik om subjektiviteten M.HeidRR 1992 200. <...> tänkandet i sig som den utvecklade fullheten i reflektionen över det reflekterade objektet M.HeidRR 1992 343. ‖ Förberedande tänkande och dess utveckling M.HeidRR 1992 170, <...> ”den ’filosofiska antropologins’ systematiska utveckling M.HeidRR 1992 30. Metafysikens grundande med avseende på såväl de uppgifter det ställer som dess utgångspunkter och utveckling, liksom målet för förverkligandet av denna uppgift M.HeidRR 1992 50; utvecklingen av frågan M.HeidRR 1992 115, utvecklingen av frågan om Intet

214 Jonas Klimavičius | Terminas prie termino. VIII

M.HeidRR 1992 115, problematikens utveckling M.HeidRR 1992 54, den tolkande utvecklingen av förståelsen M.HeidRR 1992 83, utvecklingen av den grundläggande metafysiska positionen M.HeidRR 1992 170, nihilismens utveckling M.HeidRR 1992 176. Tal, förstått som betydelsernas spridning M.HeidRR 1992 391, den helige Thomas av Aquino-tankens utveckling NŽA 2001 5 212; betydelsernas utvecklingssätt NRom 200 3 16, teoretisk utveckling NRom 1998 5 54, men också individualitetens utveckling under medeltiden KngA 2001 1 13, kvinnopersonlighetens utveckling. Dessa två exempel har dock kanske en något annan betydelse – ”(av)slöjande”. Och nu finns även avslöjning (tillsammans med avslöja): Detta [benämningen humanism] uttrycker inte heller den kristna teologins utvecklade teori om den skapade, fallna och frälsta människan. Det betecknar en filosofisk förklaring av människan som blottlägger och värderar helheten av det existerande enbart med utgångspunkt i människan och med människan som riktmärke M.HeidRR 1992 151. För att ett konstaterande ska vara sant behöver det dock inte nödvändigtvis blottlägga sakens väsen. Sanning uppstår endast där ett sådant blottläggande äger rum M.HeidRR 1992 219. <...> intellektet är ett sätt och tänkandet ett medel för att ursprungligt fatta Intet och bedöma om det kan blottläggas M.HeidRR 1992 116. Så når vi till sist även överslöjandet: Ett obefogat påstående och dess upprepning räcker för att blottläggandet ska förvandlas till överslöjande M.HeidRR 1992 85. Det uppstår till och med tvådelning: <...> hela Heideggers filosofis axel är den så kallade tvådelningen mellan varat och det varande (Zweispalt) Arvydas Šliogeris (M.HeidRR 1992 18).

Medier har etablerat sig. Men i teorins sfärer förekommer också medie som benämning på ett visst slags spridningsmedel: Vem kan förneka att medierna i dag inte bara har blivit öppnare, utan också mer lömska och mäktigare? L ir M 2004 19 22, Skirmantas Valiulis. Ofta används det tillsammans med medier: medier som skapar ett kontrollerat ”medierum” NŽA 2004 3 117. En annan av mediernas egenskaper, som är mycket mångtydig i förhållande till kyrkan, är deras allestädesnärvaro. Press, radio och television når de mest avlägsna utkanterna och skapar så kallade ”mediegemenskaper” NŽA 2004 3 117. Sådana [TV]-kampanjer, vars offer blir miljontals människor, kommer utan tvivel att fortsätta, och deras omfattning kommer att öka. Annat kan knappast ske, eftersom de i allt högre grad blottlägger fördelarna och nyttan med att leva i en verklighet som medierna förmedlar NŽA 2002 11–12 508. De främsta deltagarna och hjältarna i detta brokiga, virtuella krig är inte längre soldater som stupar i skyttegravar och attacker, utan mediernas representanter. Människors uppgift med gevär i hand är inte längre att vinna slag, utan att leverera råmaterialet för produktionen av det medierade

Terminologija | 2012 | 19

215

krigets verklighet, som genom sin realitet överskuggar det krig som pågår i det fysiska rummet <…> Samma verk, 510, Vytautas Radžvilas. Stödet för mediet kom genom översättningen av Marshalls McLuhans bok (1964) – Att förstå medier. Människans förlängning. Kärnan i hans teori och term kan förstås genom översättaren Daina Valentinavičienės fotnot i Lewio H. Laphams förord Den eviga nuet: ”I McLuhans allmänna teori betyder medium framför allt varje teknisk form för mänskligt uttryck, en teknologi, en uppfinning eller till och med råvaran för någon verksamhet (till exempel papper, ett tal, en yxa, kläder, ett hus, ett fotografi, en klocka, pengar, elektriskt ljus etc.). Naturligtvis är de flesta medier kommunikationsmedel i bokstavlig eller överförd bemärkelse (en väg, en cykel, en tryckpress, en tidning, telegrafen, televisionen etc.) eller informationsmedel, och ofta både och” (McLuhan 2003: 7). Översättaren har rätt i att massmedier är snävare. Det bör tilläggas att massmedier endast omfattar massmedel för information (främst) och kommunikation, men inte deras material (inte råvaror!) och konkreta tekniska former (föremål); dessutom är även ett meddelande ett medium för McLuhan, och språket är en förlängning av människan¹ (McLuhan 2003: 26, 91). Så fortsätter dubbeltydigheterna. År 2007 hölls konferensen Medier och imperialism: press, fotografi, film, radio och television under den moderna imperialismens era. ‖ Själva föreningen [The International Association for Media and History – IAMHIST] kom så småningom att samla inte bara forskare och historiker utan också alla som ägnar sig åt forskning inom film, television, radio, fotografi, press och andra mediers (massmediers) områden NŽA 2011 6 425. Förekommer till och med obegriplig användning: om medierna och mediet, utan vilket det inte finns någonting, talade N NŽA 2011 5 350.

Inom databehandling finns environment och medium, men begreppen är nära besläktade. Man har försökt använda en enda litauisk term, terpė – 2. ”m i l j ö där ett objekt fungerar (environment). En körmiljö för ett tillämpningsprogram är datorn, operativsystemet, minnesenheten och datamängden”: hårdvaru-, informations-, operativ- och programvarumiljö; samt 1. ”m i l j ö för lagring av information (medium), det vill säga m a t e r i a l för att registrera och lagra data”: fysiskt medium och minnesmedium; jfr datamedium – (data) medium, media – ”materiellt medium för registrering och lagring av data” AKŽ 1995. Men den snabbaste—

¹För övrigt är detta inte det enda sättet att förstå språket som medium, jfr: ”Språket är mer än bara ett medel för att kommunicera eller utbyta information. ’Språket’, hävdar H. G. Gadamer, ’är snarare det universella m e d i u m (M e – d i u m) där själva kunskapen äger rum’” (Maceina 1994: 436; 1978).

2 1 6

Jonas Klimavičius | Terminas prie termino. VIII

så uppstod två: medium (jfr miljö) – environment; medium – среда – Umgebung, Umwelt; Medium, Mittel – och operativ-, programvaru-, teknisk, användar-, mänsklig och människa–dator-interaktionsmiljö, liksom minnes-, lagrings- och överföringsmedium, och dessutom miljö (jfr medium) – environment; neighbourhood – среда – Umgebung, Umwelt: den verkliga yttre miljön Inf 1997. Sannolikt avses här ”helheten av alla yttre förhållanden och faktorer som vid ett visst tillfälle påverkar ett system” – miljö – environment – environnement – окружающая среда ATeleKŽ 2004. Men genast försöker man etablera miljö – environment – ”helheten av hårdvaru- och/eller programvaruresurser som en uppgiftsutförare samverkar med och vars resurser denne använder, liksom det program som direkt behövs för uppgiften”; termen medium används också, men... medium se ↑ miljö EncKompŽ₂ 2005, så medium överges i själva verket. Inte ens medium – bara multimed ium – multimedia återstår – ”gemensam benämning på ↑ multiform information, ↑ multiform utrustning och ↑ multiforma medier. Vid översättning från andra språk är det önskvärt att välja den term som bäst motsvarar sammanhanget bland de uppräknade”, medan multiformt medium är ”ett medium bestående av multiform information och den multiforma utrustning som bearbetar den” EncKompŽ₂ 2005.

I bruket var multimedier redan dessförinnan vanliga: VDU:s informatikfakultets M u l t i m e d i e l a b o r a t o r i u m GK 2001 5 26; multimedieprodukter Vd 2003 35 45, 41, 51, multimedietjänster Vd 2003 38 46. Även senare förekommer det i bruket, till och med medium: De senaste teknologierna och m e d i e r lämnar textkritiker med många frågetecken. Elektronisk publicering förändrar i grunden tillgången till litterära verk NŽA 2007 11–12 558; konferensen ”M e d i e r n a s historia och kulturellt minne”; m e d i e k u l t u r NŽA 2001 6 425, interaktiv medieportal Vd 2006 52 56. Det finns allehanda avvikande former – både programmet Grid-miljö MksIL 2007 1 3, och: I n t e r n e t är framför allt ett m e d i u m för oss Vd 2006 52 56, och multimedialt medium Vd 2006 52 55, Sav su TV 2009 15 31, 18 11, 2012 16 6, och till och med... multimediamedium Vd 2011 1 57.

Således är multimedial läskunnighet MksIL 2009 18 5 terminologiskt nästan i ordning – EncKompŽ₂ 2008 lät allt vara som förut, men lade – av okänd anledning – till: mediespelare – ”program för uppspelning av filer med multiform information”. Bruket har dock ännu inte riktigt hunnit ikapp normeringen.

Den tredje medie är institutionell – Vilnius konstakademis institution för fotografi och m e d i e k o n s t L ir M 2004 20 22, liksom ”m u l t i m e d i a l

Terminologija | 2012 | 19

2 1 7

konst” NŽA 2003 7–8 412, multimediekonstfestival L ir M 2004 20 22 och till och med oböjt (!!!): För video- och mediakonstens fortsatta utveckling är det utmärkande att olika områden förenas och samverkar. <...>. Centret för samtidskonstinformation och konstnärsgruppen RŪT RŪT <...> presenterar den litauiska multimediekonst- och musikfestivalen ”Centras” L ir M 2004 20 21. <...>, före utställningens öppnande <...> kommer en framstående schweizisk kurator för video- och medieutställningar att hålla en föreläsning med titeln ”Utställningsvisning och navigering” (på engelska) L ir M 2004 19 21. Så hankar de sig fram – på halvt engelska, till och med med utställningsnavigering – vad kan man begära när inte ens bilister klarar av eller vill byta ut navigatorns vägvisare. Andra skulle åtminstone vilja det: ”<...> till och med nya konstfenomen – intermedia, multimedia, junk – saknar ännu etablerade litauiska motsvarigheter” KngA 2004 1 38. Här kan man till att börja med påminna om åtminstone ungefärliga beskrivningar: <...> å ena sidan är det i konsten viktigt vad som presenteras eller uttrycks, det vill säga det andliga innehållet. Å andra sidan finns det ett visst medium, ett material med vars hjälp det förmedlas eller uttrycks FĮ 1992 31; medium – 2. uttrycksmedel i konsten PONS. ALKŽ 2004. Med kännedom om arkitekturstilen techno (kanske technostil, technoarkitektur), technomusik TŽŽ 2001, kunde man föreslå att även den fullt begripliga termen technokonst övervägs.

Från lat. medium – 1. mitt LoLieŽ 2007 har vi mediumas 1. ”person som kan framkalla hypnos och har förmåga till suggestion och telepati; klärvoajant, av spiritister betraktad som förmedlare mellan människor och andar”, 2. ”sångares mellersta röstregister”, 4. ”studentfest som firas när studierna nått halvtid” och medijas – ”verbkategori i forntida indoeuropeiska språk, bevarad i hettitiska, grekiska, indo-iranska och tokhariska språk, vars betydelse ligger nära den litauiska verbformens reflexiva form” TŽŽ 2001 (i KTŽ 1990 finns ingen medijo). Medium 3. ”medium, miljö” är återigen ett latinskt ord (hos kyrkofäderna) LoLieŽ 2007 (mediumas – 3. medium, miljö TŽŽ 2001); därför kan medija och multimedija inte vara latinism, som TŽŽ 2001 hävdar, utan är anglicismer; det är däremot endast engelska medium (1. mitt; medelvärde, 2. medel, sätt, 3. (livs)förhållanden, omständigheter, 4. fys. medium, miljö, 5. förmedlare, 6. medium (hos spiritister), 7. (färg) lösningsmedel ALKŽ 1975) som i sin tur är ett lån från latinet. Singularformen medija kommer knappast från engelskans plural media (även om pluralformer ibland singulariseras vid lån, till exempel pirsas, sibsas) – det kan vara som auditorija från auditorium.

2 1 8 Jonas Klimavičius | Terminas prie termino. VIII

Ganska nyligen dök ytterligare ett medium upp: Störst mängder kalcium- och fosforföreningar ansamlas i artärens mellersta lager – i mediet,<...> MkslL 2009 7 13. Det finns många slags mellanlager – måste man verkligen kalla dem medium?

SLUTSATSER

Terminologiseringen av miljöer (fysiska, geografiska, naturliga, boendemiljöer,...) och medier (fysiologiska, näringsmässiga,...) har utlösts av ord i andra språk – ryska среда, engelska medium, och detta har inte skett utan kollisioner – annorlunda än miljöns (jfr omkring, jfr även engelska environment – environ ”(om)ge”), krävde motiveringen bakom ryska среда (jfr среда ”emellan”) ett attribut i betydelsen ”miljö”, окружающая, men på grund av interferens uppstod en blind betydelsefrämmandehet (och samtidigt en oxymoron), omgivande, senare yttre miljö, därefter mekaniskt i betydelsen ”medium”, om än sällsynt, inre miljö och till och med inre medium, och slutligen synonym och utbytbar användning av miljö och medium, det vill säga sammanblandning. Men de parallellt använda orden miljö och medium kan vart och ett ha sin egen betydelse och användas på rätt plats; det är bara svårt att avgöra vad som är korrekt och vad som är förväxlat. Även om definitionerna av miljö varierar avsevärt (detta beror också på hur begreppet breddas, hur antalet arter ökar och hur betydelserna förändras), är dess kärna ”villkor som helhet”, som utan tvivel påverkar förloppen, medan medium står för avgörande ”faktorer”. Men i takt med att begreppet ”miljö” utvecklas och villkoren blir mer konkreta och deras verkan tydligare, omvandlas många sådana enskilda ”miljöer” (familj, skola, institution,...) till medier (kommunikationsmedium, medvetenhetsmedium, kulturellt, sociokulturellt och socialt medium, eller medium för att tala sanning eller missbruka).

Engelska mass medium har framgångsrikt betecknats med massmedier (ett medel, inte en handling). När detta uttryck kom till ersattes spridning i betydelsen ”utbredning, expansion” (av en fråga, ett begrepp, metafysik,...) med det mer precisa och entydiga ordet utstrålning. Medium används i teorin (i översatt eller sammanställd litteratur), men i praktiken endast som en beskrivning, inte som en term.

Inom datavetenskapen betydde environment till en början miljö och medium – medium, men nu återstår av medierna bara mångsidigt (inte mångfaldigt) medium och den odifferentierade betydelsen multimedia.

Kvar finns också mediekonst (till och med oböjligt (multi)mediekonst) – både ett medium och ett material.

Från latinets medium kommer också mediumas (mångtydigt), liksom historisk grammatik medijas och det talade språket medija.

Dessa frågor är viktiga inte bara för olika terminologier utan också för normerande lexikografi.

Terminologija | 2012 | 19

219

ŠALTINIAI

AATŽ 2000 – Aplinkos apsaugos terminų žodynas. Red. kom. V. Raškauskas, K. Jankevičius, P. Zajançkauskas, Vilnius: Lietuvos Respublikos aplinkos ministerija.

AETŽ 2010 – Aiškinamasis elektrotechnikos terminų žodynas. Vyriaus. red. S. Žebrauskas, Kaunas: Technologija.

AKŽ 1995 – Paulauskas K. V., Jasinevičius R. Aiškinamasis kompiuterijos žodynas. Ats. red. V. K. Paulauskas, Kaunas: Technologija.

ALKŽ 1975 – Svecevičius B. Anglų–lietuvių kalbų žodynas, Vilnius: Mintis.

ATeleKŽ 2004 – Aiškinamasis telekomunikacijų terminų žodynas. Parengė V. Valiukėnas, R. Sabaliauskaitė, J. Gabijūnienė, Vilnius: AB „Lietuvos telekomas“.

AtsP. Cvirk 1969 – Atsiminimai apie Petrą Cvirką, Vilnius: Vaga.

AtsV – Atsakingas verslas (laikraštis).

AugbiolŽ 1998 – Trumpas anglų–lietuvių ir lietuvių–anglų kalbų augalų biologijos terminų žodynas. Parengė O. Rupainienė, Vilnius: UAB „Nacionalinių tyrimų centras“.

Z. BaumG 2007 – Bauman Z. Globalizacija: pasekmės žmogui. Vert. V. Rubavičius, Vilnius: Apostrofa.

ChŽ 2003 – Chemijos terminų aiškinamasis žodynas. Ats. red. Z. Mačionis, spec. red. R. Mudėnienė, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

DŽ 1954 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla.

DŽ 1972 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Vilnius: Mintis.

DŽ 1993 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

DŽ 2000 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

DŽₑ 2006 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. VI (III el. leid.), Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

EncEŽ 2007 – Jovaiša L. Enciklopedinis edukologijos žodynas, Vilnius: Gimtasis žodis.

EncKompŽ₁ 2005 – Dagienė V., Grigas G., Jevsikova T. Enciklopedinis kompiuterijos žodynas, Vilnius: TEV.

EncKompŽ₂ 2008 – Dagienė V., Grigas G., Jevsikova T. Enciklopedinis kompiuterijos žodynas, Vilnius: TEV.

FĮ 1992 – Anzenbacher A. Filosofijos įvadas. Vert. red. V. Ališauskas ir T. Sodeika, Vilnius: Katalikų pasaulis.

FilosŽ 1975 – Filosofijos žodynas. Liet. leid. red. R. Plečkaitis, Vilnius: Mintis.

FilosŽ 2002 – Halder A. Filosofijos žodynas. Vert. A. Tekorius, red. E. Dagytė, Vilnius: Alma littera.

GenŽ 1995 – Rubikas J. Dažnesnių lietuviškų genetikos terminų žodynėlis, Vilnius: Biochemijos institutas.

GK – Gimtoji kalba (žurnalas).

G. GosNŽ 2010 – Gospodinov G. Natūralus romanas. Vert. G. Kubilickaitė, Vilnius: Baltos lankos.

M. HeidRR 1992 – Heidegeris M. Rinktiniai raštai. Vert. A. Šliogeris, red. J. Pribušauskaitė, Vilnius: Mintis.

Inf 1997 – Lietuvių–anglų–rusų–vokiečių kalbų terminų žodynas. Informatika. Red. R. Valatkaitė, Z. Kudirka, Vilnius: Matematikos ir informatikos institutas.

IQ – IQ (žurnalas).

KB – Kultūros barai (žurnalas).

KKS 2005 – Pupkis A. Kalbos kultūros studijos, Vilnius: Gimtasis žodis.

KM 2005 – Crystal D. Kalbos mirtis. Vert. E. Šidlauskaitė ir G. Gailiūtė, Vilnius: Tyto alba.

KngA – Knygų aidai (žurnalas).

KTŽ 1990 – Gaivenis K., Keinys S. Kalbotyros terminų žodynas, Kaunas: Šviesa.

B. KuzTTS 2007 – Kuzmickas B. Tautos tapatumo savimonė. Lietuvių savimonės bruožai, Vilnius: Mykolo Romerio universiteto Leidybos centras.

LEtn 1982 – Dundulienė P. Lietuvių etnografija, Vilnius: Mokslas.

L ir M – Literatūra ir menas (laikraštis).

LKV 1950 – Lietuvių kalbos vadovas: Tartis ir rašyba. Kirčiavimas. Kalbos dalykai. Žodynas. Sudarė Pr. Skardžius, St. Barzdukas, J. M. Laurinaitis, Bielefeld: Lietuvių tremtinių bendruomenė.

220 Jonas Klimavičius | Terminas prie termino. VIII

LKŽ I₁ 1941 – Lietuvių kalbos žodynas 1, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

LKŽ I₂ 1968 – Lietuvių kalbos žodynas 1, Vilnius: Mintis.

LKŽ XV 1995 – Lietuvių kalbos žodynas 15, Vilnius: Mokslas.

LoLieŽ 2007 – Kuzavinis K. Lotynų–lietuvių kalbų žodynas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

LRKŽ 1971 – Lyberis A. Lietuvių–rusų kalbų žodynas, Vilnius: Mintis.

LRKŽ 1988 – Lyberis A. Lietuvių–rusų kalbų žodynas, Vilnius: Mokslas.

LTE I 1976 – Lietuviškoji tarybinė enciklopedija 1, Vilnius: Mokslas.

LTE III 1978 – Lietuviškoji tarybinė enciklopedija 3, Vilnius: Mokslas.

A. MacR VI 1994 – Maceina A. Raštai 6, Vilnius: Mintis.

MedŽ 1980 – Astrauskas V., Bizulevičius V., Pavilonis S., Vaitilavičius A., Vileišis A. Medicinos terminų žodynas, Vilnius: Mokslas.

M ir T – Mokslas ir technika (žurnalas).

MkslL – Mokslo Lietuva (laikraštis).

Prd – Priedas.

Mt – Metai (žurnalas).

NRom – Naujoji Romuva (žurnalas).

NŽA – Naujasis židinys–Aidai (žurnalas).

M. D. PhilT 2009 – Phellipe M. D. OP. Trys išmintys, Vilnius: Agapetos.

PONS. ALKŽ 2004 – PONS. Anglų–lietuvių kalbų žodynas, Vilnius: Šviesa.

PsichŽ 1993 – Psichologijos žodynas. Spec. red. P. Augis, R. Kočiūnas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

PT 1993 – Jovaiša A. Pedagogikos terminai, Kaunas: Šviesa.

RLKŽ II 1967 – Rusų–lietuvių kalbų žodynas 1. Paruošė V. Baronas, V. Galinis, red. B. Larinas, J. Macaitis, Vilnius: Mintis.

RLKŽ II 1983 – Rusų–lietuvių kalbų žodynas 2. Sudarė Ch. Lemchenas, Vilnius: Mokslas.

RLKŽ IV 1985 – Rusų–lietuvių kalbų žodynas 4. Sudarė J. Kardelytė, Ch. Lemchenas, J. Macaitis, A. Mankevičienė, Vilnius: Mintis.

RTŽ 2000 – Radioelektronikos terminų žodynas. Vyr. red. V. Palenskis, Vilnius: Litimo.

Sav su TV – Savaitė (su TV) (žurnalas).

SD 1642 – Pirmasis lietuvių kalbos žodynas: Konstantinas Sirvydas. Dictionarium trium linguarum [fotografuotinis tekstas], Vilnius: Mokslas, 1979.

SLL 23 2007 – Senoji Lietuvos literatūra 23, Vilnius: Lietuvių literatūros ir tautosakos institutas.

M. B. StegG 2008 – Steger M. B. Globalizacija. Labai trumpas įvadas. Vert. E. Vareikis, Vilnius: Eugrimas.

ŠA – Šiaurės Atėnai (laikraštis).

S. ŠalkR I 1990 – Šalkauskis S. Raštai 1, Vilnius: Mintis.

TechEnc I 2000 – Technikos enciklopedija 1, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

TechEnc IV 2000 – Technikos enciklopedija 4, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras.

J. TomlG ir K 2002 – Tomlinson J. Globalizacija ir kultūra, Vilnius: Mintis.

TŽŽ 2001 – Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius: Alma littera.

UP 1992 – Gineitis L. Istorinis kelias į universalią pasaulėžiūrą, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

Vd – Veidas (žurnalas).

VĮ 1924 – Vireliūnas A. Įvardai, arba terminai, priimti Terminologijos komisijos, Kaunas: Sakalas.

VLKŽ II 1992 – Krizinauskas J., Smagurauskas S. Vokiečių–lietuvių kalbų žodynas 2, Vilnius: Mokslas.

Zoopsich 1983 – Bagdonas A. Zoopsichologija, Vilnius: Mokslas.

ŽA 1972 – Pavilonis S., Strolus R., Tamašauskas K. ir kt. Žmogaus anatomija, Vilnius: Mintis.

ССРЛЯ VIII 1959 – Словарь современного русского литературного языка 8, Москва–Ленинград: Издательство Академии Наук СССР.

ССРЛЯ XIV 1963 – Словарь современного русского литературного языка 14, Москва–Ленинград: Издательство Академии Наук СССР.

Terminologija | 2012 | 19

2 2 1

LITERATŪRA

KPP 1971: Kalbos praktikos patarimai. Sudarė A. Pupkis, Vilnius: Mokslas.

KPP 1985: Kalbos praktikos patarimai. Sudarė A. Pupkis, Vilnius: Mokslas.

Maceina A. 1994: Raštai 6, Vilnius: Mintis.

McLuhan M. 2003: Kaip suprasti medijas. Žmogaus tęsiniai. Vert. D. Valentinavičienė, Vilnius: Baltos lankos.

Murinė L. 1997: Iš konsultacijų. – Lietuvos rytas 1997 09 26.

Šiupienienė A. 1997: Klausiate. Atsakome. – Vakarinės naujienos 1997 08 21.

Gauta 2012-12-27

Jonas Klimavičius

Erfurto g. 56-14

LT-04107 Vilnius, Lietuva

222 Jonas Klimavičius | Terminas prie termino. VIII