Gemensam konferens för Litauiska språkets institut och Litauiska terminologiforumet

RITA DEDONIENĖ

Europeiska kommissionens generaldirektorat för översättning

Den 1–2 juni 2017 hölls för andra gången en gemensam konferens i Vilnius för Litauiska språkets institut och Litauiska terminologiforumet (LTF). Konferensen bestod av två delar: den första dagen ägnades åt teoretiska och vetenskapliga frågor inom terminologin, medan den andra dagen främst behandlade praktiska ämnen. Den första konferensdagen hölls den internationella vetenskapliga terminologikonferensen ”Vetenskapliga, administrativa och pedagogiska nivåer inom terminologin” vid Litauiska språkets institut (Vileišio g. 5), och den andra dagen hölls LTF:s årliga (redan sjunde) konferens i konferenssalen i Seimas tredje byggnad (Gedimino pr. 53).

Konferensen arrangerades av Terminologicentret vid Litauiska språkets institut, Litauiska terminologiforumets samordningsgrupp, Litauiska språkavdelningen vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för översättning (GDÖ), Litauens republik Seimas kansli, Litauiska statliga språkkommissionen, Litauiska språksektionen vid Europeiska unionens råd generalsekretariatets direktorat för översättning samt ”Infoterm” (Internationella centret för terminologisk information).

Den vetenskapliga konferensen inleddes av och välkomsthälsningen hölls av prof. dr Jolanta Zabarskaitė, direktör för Litauiska språkets institut. Hon betonade betydelsen för språkets utveckling och dagliga bruk av konferenser där teoretiska och praktiska aspekter av terminologin diskuteras. Enligt J. Zabarskaitė namnger lexikologerna världen, medan terminologerna skapar den genom att benämna begrepp och skapa nya termer.

Därefter höll två inbjudna talare föredrag på engelska – prof. Rute Costa från NOVA-universitetet i Lissabon och dr Christianas Galinskis från ”Infoterm”. Prof. R. Costa talade om textens roll vid studiet av terminologi och berättade om metoder för terminologiarbete vid NOVA-universitetet i Lissabon. Enligt talaren är specialiserade texter det effektivaste verktyget för ömsesidig förståelse och kommunikation inom specialistgemenskapen; i dem framträder inte bara etablerade begrepp och deras relationer, utan även den ämnesspecifika debatt som återspeglar begreppens utveckling. Därför är texter mycket viktiga i terminologiarbetet –

Terminologija | 2017 | 24

195

terminologiarbetet. Hon betonade också ämnesexpertens roll i utarbetandet av begreppskartor och vikten av kopplingen mellan terminologi och andra områden, såsom lingvistik, datavetenskap, kunskap och datateknik.

En annan inbjuden gäst, dr Ch. Galinskis, höll ett mycket intressant föredrag med titeln ”Sakernas internet: myter och verklighet”. Talaren gav en översikt över terminologiska problem inom sakernas internet och betonade takten i de förändringar som sakernas internet har föranlett. Han nämnde aktuella termer för e-verklighet som ofta används, såsom e-bank, e-handel, e-hälsa, och gav många intressanta exempel och fakta om smarta och uppkopplade enheter och deras påverkan på samhället, näringslivet, kommunikationen och språket. Till exempel minskar behovet av att lagerhålla varor i takt med att tredimensionella skrivare blir allt populärare, eftersom man kan ”skriva ut” den önskade produkten (föremålet) med en sådan skrivare just när den behövs. Många frågor om sakernas internet och det elektroniska rummet är dock fortfarande olösta – datasäkerhet, integritet, tillit i det elektroniska rummet, cyberbrott och så vidare. Enligt talaren är sakernas internet ändå bara en teknik utan innehåll; därför måste vi tala om kvaliteten på innehåll, information och data, om hur de tolkas och om en flexibel och decentraliserad hantering av dem. Det verkar som om den främsta utmaningen just nu är att hantera informationsöverflödet och benämna nya företeelser, medan utvecklingen av terminologivetenskapen och den teoretiska tankens utveckling får mindre uppmärksamhet.

Efter de inbjudna gästernas föredrag fortsatte arbetet i fyra sektioner: två sektioner arbetade parallellt samtidigt, så deltagarna fick välja de föredrag som intresserade dem mest. Och det fanns verkligen mycket att välja mellan: över 20 föredrag presenterades. Författarna var specialister från Litauen och gäster från Lettland, Estland, Belarus, Polen, Kaliningradområdet, Georgien, Nederländerna, Österrike, Kroatien, Portugal, Spanien och till och med det avlägsna Colombia. Ämnena var mycket varierande – från analys av teoretiska terminologifrågor till studier av yrkesspråkets särdrag.

Den första sektionen behandlade särdrag i terminologiarbetet. Till exempel berättade gästen från Estland, Peep Nemvalts, om terminologiundervisning vid Tallinns universitet och om hantering av estniska termer. Enligt talaren är entydighet ett av de viktigaste kännetecknen på en terms funktionalitet, även om det inte alltid går att undvika flertydighet. Talaren illustrerade detta påstående med exemplet på termen terminologija. Jan Roukens, talare från Nederländerna, gav en översikt över Europeiska kommissionens terminologipolitik 1992–1999, medan Viačeslavas Ščerbin från Belarus nationella vetenskapsakademis centrum för systemanalys och strategisk forskning talade om behovet av att stärka banden mellan Belarus industriföretag och vetenskapen

196

Rita Dedonienė

Jungtinė Lietuvių kalbos instituto ir Lietuvių terminologijos forumo konferencija

samarbete mellan institutioner inom informationsutbyte och terminologi, utarbeta uppslagsverk inom de senaste vetenskaps- och industrigrenarna och utveckla fackspråket, eftersom en fullständig kontext för en term endast kan hittas i specialiserade monografier och specialencyklopedier.

I den andra sektionen ägnades större uppmärksamhet åt terminologins teoretiska aspekter. Markas Paura (Vilnius universitet) presenterade idén om en utvidgad termpost. Utöver standarduppgifter skulle termposten kunna innehålla olika kompletterande upplysningar, till exempel om termens bildning, historiska utveckling och plats i systemet av hierarkiska relationer. Detta skulle ge pedagogiska fördelar och bidra till att ge mening åt terminografisk forskning. Jurgita Mikelionienė (Kaunas tekniska universitet) undersökte aspekter av appellativisering av termer. Föredragshållaren illustrerade detta sätt att skapa benämningar på begrepp med talrika eponymiska termer från olika områden och diskuterade motiven bakom deras tillkomst. Violeta Černiauskaitė (Litauens nationalbibliotek Martynas Mažvydas) redogjorde för arbetet med och inriktningen på att utforma, undersöka och normera bibliotekariernas fackspråkliga lexikon. Nijolė Bliūdžiuvienė (Litauens nationalbibliotek Martynas Mažvydas, Vilnius universitet) tog upp problematiken kring förklaringar av begrepp och förslag på nya termer i avhandlingar inom kommunikations- och informationsvetenskap. Sektionens arbete avslutades av Egidijus Zaikauskas (Europeiska kommissionen). I sitt föredrag undersökte han funktionerna hos metataggar för termer i översättningar: de kan ange att en term är ny eller exotisk, att den används metaforiskt, dess förhållande till språk normen och så vidare.

Under eftermiddagens sektioner talades det främst om fackspråk inom specialområden, hanteringen av deras terminologi samt konkreta undersökningar.

I den tredje sektionen ägnades många föredrag åt metodiska frågor kring terminologihantering och terminologisk forskning. Ivana Šutej från Odontologiska fakulteten vid Zagrebs universitet presenterade den flerspråkiga termbasen för farmakologi FARMANA, som utvecklas i syfte att ordna den kroatiska farmakologiska terminologin och säkerställa en mer konsekvent användning av den. Termerna som tas med i denna bas samlas in från de viktigaste farmakologiska publikationerna. Blanca Stella Giraldo Perez (Infoterm) behandlade också frågor om metoder och pragmatik vid utarbetandet av termglossarier. Elena Logunova (Kaliningrads statliga tekniska universitet) talade om tillämpningen av ramsemantiska metoder inom terminologin och en undersökning av ekonomiska termer som används i internetforum, genomförd med denna metod. Aleksandra Makowska (Łódź universitet) undersökte termer inom mikroelektronik, telekommunikation och datorteknik utifrån data från en specialiserad textkorpus. Anita Butāne från Lettlands universitets institut för lettiska språket berättade om skapandet av botaniska termer: mycket ofta översätts termerna helt enkelt från andra språk.

Terminologija | 2017 | 24

197

Till exempel översätts den latinska termen Helianthus (< gr. helios ”sol” + anthos ”blomma”) även på många andra språk till ”solblomma” (på grund av den visuella likheten) eller ”blomma som vänder sig mot solen” – lit. saulėgrąža, lat. solsequium, it. tornasole, ty. Sonnenwende, ry. solncevo-rot; likaså ty. Sonnenblume, eng. sunflower, lett. saulgrieze och saulespuķe. I Lettland anser ämnesspecialister ofta att ordagrann översättning av termer är det främsta sättet att skapa botaniska termer, och konstaterar att många sådana termer följer den latinska eller andra språks modeller. Med den latinska förebilden motsvarar växtnamnet dess vetenskapliga benämning, men populära eller traditionella växtnamn går förlorade.

Gästen från Colombia, María Cecilia Plested-Alvarez (Antioquia universitet), tog upp problemen med att praktiskt utbilda ämnesexperter i terminologiarbete: de har svårt att skilja terminologi från lexikologi och ord från term, och att förstå hur begrepp definieras. Hon presenterade upplägget för den praktiska utbildningen: från att söka efter begreppsdefinitioner och utforma definitioner för att definiera nya begrepp, samt skapa termer för att benämna dem, till att harmonisera terminologin genom valideringsseminarier.

Arbetet i den fjärde sektionen inleddes med ett föredrag om automatisk identifiering av litauiska termer och kollokationer. Erika Rimkutė (Vytautas Magnus universitet) redogjorde för en forskargrupps projekt, vars mål är att utveckla en metod för att undersöka fasta ordkombinationer.

Dr. RasUolė Vladarskienė från Litauiska språkets institut redogjorde för frågor kring omfattningen, hanteringen och det faktiska bruket av terminologin inom de kreativa näringarna. I takt med att tekniken blir allt mer utbredd på alla områden under 2000-talet framstår kreativitet som en särskilt viktig kompetens hos dagens arbetstagare. Termen kūrybinės industrijos har uppstått och blivit populär; den betecknar ett mycket omfattande begrepp som innefattar ett verksamhetsområde där näringsliv, kommunikation, teknik, kultur och konst möts. På grund av områdets mångsidighet är dess terminologi mycket ojämnt reglerad: de grundläggande termerna inom traditionella konstarter är till exempel relativt välordnade, flera väl utarbetade ordböcker har getts ut och korrekta termer återfinns i uppslagsverk och vetenskaplig litteratur. Läget är däremot mer problematiskt för kommunikationstermer, där nätordböcker och ordlistor är särskilt vanliga och där man ofta hittar professionell jargong som beteckning för specifika, snävt använda begrepp.

Flera föredrag ägnades åt terminologi inom informatik och datorteknik. Dr. Albina Auksoriūtė från Litauiska språkets institut höll ett föredrag om synonymi och utveckling hos termer inom informatik och datorteknik. Dr. Robertas Stunžinas (Litauiska språkets institut) undersökte metaforiska dator-

198

Rita Dedonienė

Jungtinė Lietuvių kalbos instituto ir Lietuvių terminologijos forumo konferencija

…termer. Man glömde inte heller att ta upp allmänhetens inställning till förlitauiseringen av informatiks- och datatermer: Asta Mitkevičienė (Lietuvių kalbos institutas) undersökte allmänhetens attityder med utgångspunkt i diskurser på internet – diskussioner, kommentarer och bloggar (2004–2015).

Sammanfattningsvis kan två aspekter urskiljas i den första dagens föredrag: 1) terminologerna övergår alltmer till översättning; allt mer måste översättas och begreppens uttryck måste också samordnas på olika språk; 2) trenderna inom informations- och dataterminologin och allmänhetens inställning till dem. A. Mitkevičienės föredrag från Lietuvių kalbos institutas inger optimism: trots vissa attityder och det uppenbara behovet av terminologisk folkbildning ifrågasätter nästan ingen längre nödvändigheten av att söka efter litauiska termer.

Som dr R. Vladarskienė sammanfattade sektionernas arbete i slutet av konferensen: ”Det var en bred och allsidig blick på terminologins förflutna, nutid och framtidsutsikter. Ett föredrag kompletterade eller fortsatte ett annat – ett verkligt möte mellan likasinnade.” Sammanfattningsvis kan också sägas att den första delen av den gemensamma konferensen blev en utmärkt upptakt till mötet under konferensens andra dag.

Den andra dagen hölls Lietuvių terminologijos forumas (LTF) konferens, som samlade nästan etthundrafemtio terminologer, översättare, redaktörer och specialister från EU:s och Litauens institutioner och forskningsinstitutioner. Ytterligare en grupp kollegor från EU:s råd och Litauens ständiga representation vid EU deltog i konferensen via videolänk med Bryssel.

Konferensen inleddes med ett välkomsttal av parlamentets vice talman Irena Degutienė, som betonade hur viktigt det är att se till att rättsakterna skrivs på korrekt och välformulerad litauiska.

Därefter talade LTF:s ordförande Arūnas Butkevičius (Europeiska kommissionen) och redogjorde för vad LTF hade uträttat under det gångna året och vilka terminologiska arbeten som planeras.

Rita Dedonienė (Europeiska kommissionen) berättade kort om konferensen ”Vetenskapliga, administrativa och pedagogiska nivåer inom terminologin”, som hade hållits dagen innan vid Lietuvių kalbos institutas.

Föredragen vid årets LTF-konferens behandlade två huvudteman: frågor om litauisk juridisk terminologi samt frågor om terminologi för internetsäkerhet och dataskydd.

Föredrag om juridisk terminologi hölls av dr Alvydas Umbrasas (Valstybinė lietuvių kalbos komisija och Lietuvių kalbos institutas), dr Haroldas Šinkū-

Terminologija | 2017 | 24

199

nas (Vilnius universitet) och dr Sigita Rackevičienė (Mykolas Romeris universitet). Om hot i cyberrymden och terminologin inom detta område talade Arnoldas Judinas (Kommunikationsmyndigheten), dr M. Paura (Vilnius universitet) och dr Sigita Stankevičienė (Europeiska kommissionen).

Efter lunch diskuterade konferensdeltagarna aktuella terminologifrågor i tre arbetsgrupper.

1. Terminologi i EU:s och Litauens rättsakter om dataskydd och informationssäkerhet (ledare dr S. Rackevičienė och Vitalija Špokienė). Arbetsgruppens deltagare diskuterade rättsterminologins nuvarande läge och de behov som uppstår. Vilken forskning, vilka ordböcker eller termdatabaser saknar jurister, översättare och redaktörer mest i dag? Med hänsyn till olika gruppers behov kan det nämnas att det råder brist på två- eller flerspråkiga juridiska termordböcker; i synnerhet saknas franska och polska ordböcker. Det skulle dessutom vara mycket värdefullt att utarbeta omfattande ordböcker för enskilda rättsområden, till exempel europeisk rätt och liknande.

Alla instämde i att dagens användare behöver tillförlitliga ordböcker, utarbetade av fackkunniga och anpassade till specifika behov. Vid framställningen av sådana ordböcker kan särskilda datorprogram användas för att underlätta sökning, urval, sortering, presentation och analys av termer. Datorstödd terminografi öppnar många nya möjligheter och metoder, men samtidigt måste de resurser som redan finns användas på ett klokt sätt. Exempelvis bör de juridiska termer som samlats i Terminų bankas och termdatabasen IATE fortlöpande bearbetas, uppdateras och kompletteras. Det är uppenbart att hanteringen av juridiska termer är ett mycket viktigt och ansvarsfullt arbete, eftersom enhetligt förstådda och benämnda begrepp inte bara är terminologernas eller fackexperternas angelägenhet, utan också utgör grunden för kvaliteten i hela samhällets verksamhet.

2. Litauisk rättsterminologi i dag och i framtiden (ledare S. Stankevičienė och Inga Rimkevičienė). Arbetsgruppens arbete inleddes med en översikt över nyligen antagna och kommande EU- och litauiska rättsakter samt en kort sammanfattning av de terminologiska svårigheter som uppstår när de översätts och utarbetas eller införlivas i nationell rätt. Frågan ställdes vilka nya litauiska termer som redan behövs eller snart kommer att behövas.

Diskussionen, som inledningsvis gick trögt, livades upp när man övergick till att diskutera konkreta termer. Mycket diskuterades möjliga motsvarigheter till den term som ENISA föreslagit, computer hygiene. Man övervägde om termen kompiuterinė higiena skulle vara lämplig och tillräckligt tydlig, om andra termer med leden higiena skulle kunna uppstå, det vill säga om ett sådant begreppssystem skulle kunna formas. Man var överens om att en sådan term kunde användas om rekommendationer för säker datoranvändning

200

Rita Dedonienė | Jungtinė Lietuvių kalbos instituto ir Lietuvių terminologijos forumo konferencija

avsedda för privatpersoner, men den är svår att föreställa sig i samband med rättsliga säkerhetskrav.

Man hann också kort diskutera litauiska motsvarigheter till andra termer inom data- och informationsnätverkssäkerhet, såsom data localization, data harvesting och liknande. Det konstaterades att vi saknar en gemensam uppfattning om hur problemet med sådana nya metaforiska termer ska hanteras, och att terminologer vid olika institutioner skulle kunna diskutera frågan och kanske nå en överenskommelse.

3. Metaforer i informationsteknologisk terminologi (ledare dr R. Stunžinas och dr M. Paura). Inledningsvis föreslog R. Stunžinas att man skulle diskutera nya metaforer inom cybersäkerhet och datorskydd som lånats från engelskan, till exempel: ransomware, crimeware, scareware, greyware, blended malware, dumpster diving och andra. Man diskuterade om metaforerna borde överges eller om begreppen i stället borde benämnas med termer utan bildlig betydelse. Vissa nya metaforer kan skapa förvirring. Exempelvis kan den engelska stammen host beteckna både huvudenheten (host computer – pagrindinis kompiuteris) och ett objekt som kan infekteras (host application – galima užkrėsti programa). Engelska host, använt tillsammans med termen computer, skulle beteckna både huvuddatorn och den dator som kan infekteras.

M. Paura presenterade en rad metaforiska termer som betecknar skadliga program: victim, target, payload, infection, carrier. Enligt honom kan även närbesläktade termer vara metaforiska, om de grundläggande termerna inom datorsäkerhet är metaforiska.

Diskussionerna bland arbetsgruppens engagerade deltagare visade att frågan om metaforisk betydelseöverföring från ett vetenskapsområde till ett annat är särskilt viktig inom datavetenskapen, som förändras snabbt.

Avslutningsvis talade ordföranden för Litauens statliga kommission för det litauiska språket, dr Daiva Vaišnienė. Hon framhöll terminologernas arbete som viktigt för en smidig förvaltning av institutionerna och hela staten. Hon underströk också behovet av väl utarbetade termordböcker inom olika områden och välfungerande termdatabaser som fortlöpande förvaltas och uppdateras, såsom Litauens termbank och IATE.

Mottaget 2017-11-14

Rita Dedonienė Europos Komisija Bâtiment T2 02/C004, 1-7 Boulevard Pierre Frieden, L-1543 Luxembourg, Luxembourg E. paštas [email protected]

Terminologija | 2017 | 24

201