Att hantera terminologins huvudtermer¹

PEEP NEMVALTS

Tallinns universitet

NYCKELORD: begrepp, beteckning, harmonisering, term, termstock, terminologi, terminologistandard, ordförråd

INLEDNING

De flesta terminologer tycks vara överens om att allt terminologiskt arbete – termplanering, förvaltning, harmonisering och standardisering – bör grundas på en tydlig förståelse av begreppsbaserad bedömning av varje term och på nödvändigheten av att hantera ett begreppssystem på ett sätt där varje begrepp definieras så precist som möjligt. Med tanke på att varje begrepp hänvisar till en entitet i den verkliga världen behandlar denna artikel den betecknande relationen mellan termer som språkliga enheter och begrepp som kunskapsenheter. M. Teresa Cabré et al. (2007: 1) har konstaterat: ”Mångfalden av förhållningssätt till begreppet ’term’ bestäms av behoven i specifika tillämpningar. Men behoven får inte leda till förvirring om termers natur.” Jag anser att ’termens’ natur som begrepp är att vara en beteckning för ett (specialiserat) begrepp inom något område. Även om detta kan vara vilken symbol som helst är det oftast en lexikal enhet i ett språk. Huruvida denna beteckning består av ett eller flera lexem och har en enklare eller mer komplex morfologisk eller syntaktisk struktur förändrar inte termens natur. Därför gör andra föreslagna beteckningar för ’en beteckning för ett (specialiserat) begrepp’ än term, såsom förståelseenhet (Temmerman 2000) eller specialiserad kunskapsenhet (Cabré 2003), eller till och med terminologisk enhet (Cabré et al. 2007), det inte tydligare vad som är kärnan i det begrepp som betecknas av termen term.

¹ Denna artikel bygger på föredraget ”Terminologins väsen och arbetet med estniska termer” vid den andra internationella vetenskapliga konferensen om terminologi i Vilnius den 1–2 juni 2017. Den första korta versionen av detta föredrag presenterades vid EAFT-EAT-toppmötet 2016 i Luxemburg: ”Vad är den korrekta betydelsen av termen terminology?”. Studien har fått stöd av Estlands utbildnings- och forskningsministerium genom Eestikeelse terminoloogia programm 2013–2017.

Terminologija | 2018 | 25

39

Eftersom jag känner till tidigare diskussioner om ”terminologins terminologi” i läroböcker inom ämnesområdet och på andra håll anser jag inte att det är nödvändigt att hänvisa till dem här. Mitt syfte är att verka för tydlighet i begreppssystemet genom att använda ett termssystem som är så entydigt som möjligt. Syftet med denna artikel är att undersöka hur terminologins mest centrala termer (såsom begrepp, beteckning, term, terminologi, ordförråd) har använts och diskutera om det finns skäl att ändra användningen av dessa termer framöver. Strävan efter entydighet gäller alla nationalspråk, inklusive engelska. Min utgångspunkt är termanvändningen i estniska, men eftersom engelska både används som lingua franca och är det huvudsakliga arbetsspråket för termstandardisering kommer jag att fokusera på engelska och föreslå nybildningar för att lösa vissa problem med tvetydighet i engelska termer.

MONOSEMI SOM VIKTIGASTE FÖRUTSÄTTNING FÖR DISTINKTA TERMSSYSTEM

Inom varje specialområde är det önskvärt att ett konsekvent begreppssystem återspeglas i ett ordnat system av ändamålsenliga och funktionella termer, som växer fram ur språkets struktur. Varje språk har sina egna morfologiska, syntaktiska och ordbildningsmässiga medel. En av de viktigaste egenskaperna hos en funktionell term i varje fackspråk är emellertid monosemi (i kombination med en monoreferentiell relation mellan ett begrepp och ett objekt i den verkliga världen). Oavsett vilket språk som används bör varje specialist förstå vad ett begrepp är och vilka termer som är lämpligast för att beteckna begreppen inom det egna ämnesområdet. Detta är det enda sättet att säkerställa att kollegor och andra intresserade förstår exakt vad som avses i en text.

Användare av fackspråk talar ofta om att definiera termer (eller ord) och betraktar felaktigt termerna concept och term som synonymer. Exempelvis: ”Därför verkar det logiskt att vända sig till definitionen av detta ord i definitionsordböckerna i syfte att fastställa den exakta betydelsen av denna term” (Griniewicz 2016: 7). Asta Mitkevičienė (2017: 125) har studerat användningen av den litauiska termen sqvoka ’begrepp’ i akademisk litauiska och kommit fram till att begrepp tillskrivs termens egenskaper. Enligt Arvi Tavast (2008: 38–39) förekom ordet mõiste (”begrepp”) i betydelsen ’kunskapsenhet’ i 31% av de relevanta förekomsterna och i betydelsen lexikal enhet (term) i

40

Peep Nemvalts | Coping with the Main Terms of Terminology

betydelsen hos en lexikal enhet (= term) i 29% av relevanta förekomster. År 2002–2004 ställde han frågan ”Mis on mõiste?” (”Vad är ett begrepp?”) till estniska MA-studenter i översättningsvetenskap i början av deras terminologikurs. Denna undersökning visar att endast 12% av de svarande identifierade det estniska ordet begrepp (”begrepp”) som en kunskapsenhet, medan 46% ansåg att det var en lexikal enhet (Tavast 2008: 39–40).

Svårigheter att hitta lämpliga termer verkar vara ett stort problem för doktorander vid alla estniska universitet. År 2012 genomförde vi tillsammans med några sociologer vid Tallinns universitet en undersökning om deras åsikter om användningen av akademiska språk (Roosmaa et al. 2014)². En webbenkät besvarades av 240 personer, varav 92% hade estniska som förstaspråk. Urvalet av doktorander var representativt för både de universitet som finns i Estland och de ämnen som undervisas där. Svaren på frågan ”Vad är svårast för dig när du skriver vetenskapliga texter på estniska?” visade att det största problemet är att hitta lämpliga termer. Denna svårighet uppgavs av 59% av doktoranderna inom naturvetenskap och tekniska ämnen samt av 44% av doktoranderna inom samhällsvetenskap och humaniora. Användningen av termer i akademiska texter på estniska var ett problem för 70% av doktoranderna inom naturvetenskap och teknik och för 58% av dem inom samhällsvetenskap och humaniora.

Mer specifikt upplevde 57% av doktoranderna inom samhällsvetenskap och humaniora ofta svårigheter att hitta lämpliga termer när de skrev facktexter på estniska, medan 37% upplevde sådana svårigheter ibland. Motsvarande svårigheter förekom ofta hos 71% och ibland hos 26% av doktoranderna inom naturvetenskap och teknik.

När doktorander skrev vetenskapliga texter på engelska hade 22% inom samhällsvetenskap och humaniora och 21% inom naturvetenskap och teknik ofta svårt att hitta en lämplig term. Dessa svårigheter förekom ibland hos 61% av doktoranderna inom samhällsvetenskap och humaniora och hos 60% av doktoranderna inom naturvetenskap och teknik.

Att hitta en lämplig estnisk term var aldrig ett problem för endast 3% av doktoranderna inom naturvetenskap och teknik och för 6% inom samhällsvetenskap och humaniora. Att hitta en lämplig engelsk term var aldrig

² Undersökningen ingick i studien Estniska som språk för högre utbildning och vetenskap, som stöddes av EU genom Europeiska socialfondens program Primus.

Terminologija | 2018 | 25

41

utmanande för 19% av doktoranderna inom naturvetenskap och teknik och för 17% inom samhällsvetenskap och humaniora. Deras självbedömning av kunskaperna i akademiska språk gav följande genomsnitt³: 4,0 för akademisk estniska och 3,2 för akademisk engelska bland doktorander inom samhällsvetenskap och humaniora samt 3,7 för akademisk estniska och 3,6 för akademisk engelska bland doktorander inom naturvetenskap och teknik. Att estniska studenter med estniska som modersmål tycker att det är något mindre svårt att använda engelska termer kan tyda på en mindre kritisk inställning till de termer som används i engelskspråkiga vetenskapliga texter.

Dessa utbredda problem med att välja en lämplig term för ett begrepp i ett fackspråk kan ofta bero på polysemi eller i vissa fall på synonymi. Det finns därför starka skäl till att terminologikurser behövs inom alla specialiteter på samtliga nivåer inom högre utbildning. Det är också nödvändigt att specialister inom alla områden fortlöpande får utbildning i terminologi och deltar i praktiskt terminologiarbete.

Den viktigaste frågan att klargöra är: vad är kärnan i begreppet ’terminologi’ och hur tydligt tolkas betydelsen av termen terminology? Alla som arbetar med termer inom något område bör ställa följande frågor:

• Vad betecknar termen terminology?

• Har terminology använts som en monosemisk, entydig term?

• Hur många olika betydelser är det meningen att denna term ska ha?

Och sist, men inte minst:

• För hur många begrepp är det lämpligt att använda denna term som beteckning? Eller, uttryckt på ett annat sätt: är det rimligt att använda termen terminology för att beteckna flera begrepp?

Det är också önskvärt att undvika polysemi när närbesläktade begrepp betecknas. Termen designation har emellertid använts både för begreppet ’särskiljande namn, tecken eller titel’ och för begreppet ’handlingen att beteckna, ange eller identifiera’. Jag föredrar att designation endast används i den senare betydelsen och föreslår termen designator för att uteslutande beteckna ’särskiljande namn, tecken (för ett begrepp)’. Tyvärr tar den internationella terminologistandarden (ISO 1087-1:2002) endast upp designator som en tillåten term (post 3.4.1), medan designation föredras för begreppet ’återgivning av ett begrepp (3.2.1) med ett tecken som betecknar det’.

³ Genomsnitt på skalan 1–5, där 5 = mycket bra och 1 = mycket dåligt.

42

Peep Nemvalts | Coping with the Main Terms of Terminology

Begreppssystemet skulle bli tydligare om processen att benämna eller märka (designation) och den lexikala etiketten som verktyg (designator) konsekvent hölls isär. Rute Costa och Christophe Roche (2013) har ställt några frågor om hur designation används i ISO 704 och ISO 1087, bland annat ”Är en benämning en representation?” och ”Är ’designation’ och ’term’ synonymer? Ibland verkar det så. Ibland gör det inte det.” Att sådana frågor uppstår bekräftar att termen designation inte är entydig. Termen terminology är inte heller entydig.

Ekonomiprofessorn Uno Mereste var känd för en större allmänhet som ledamot av Estlands parlament och som författare till många artiklar om estniskans användning som allmänspråk, som juridiskt språk och även som fackspråk inom hans eget ämnesområde, ekonomi. Han har myntat flera ekonomiska termer på estniska och hävdat att den estniska (et) termen terminoloogia kan beteckna fyra olika begrepp (Mereste 1969): definierade antingen ur ontologisk eller gnoseologisk synvinkel och antingen i snävare eller vidare bemärkelse. U. Merestes tabell innehöll endast estniska exempel, men samma slags mångtydiga användning förekommer på flera språk, däribland engelska (en), finska (fi) och svenska (sv): terminology eller motsvarigheter på andra språk betyder ibland ’specialiserat ordförråd’, ibland ’studiet av termer’, ibland ’specialiserat språk, LSP’ osv. (jfr tabell 1).

Tabell 1. Mångtydig användning av estniska terminoloogia, som betecknar fyra begrepp, enligt U. Mereste (1969). Jag har lagt till engelska, finska och svenska för att förklara de möjliga begreppsskillnaderna om sådana skulle göras. Det betyder inte att alla dessa ord används aktivt som termer i de tre språken.

et terminoloogia | ONTOLOGI | GNOSEOLOGI | fi terminologia | sv terminologi | en terminology | SNÄVARE BEMÄRKELSE | et ’oskussõnavara’ | ’oskussõnaõpetus’ | fi ’termistö, oppisanasto’ | ’termioppi’ | sv ’fackord (och –uttryck)’ | ’terminologilära, fackordlära’ | en ’specialiserat ordförråd’ | ’studiet av termer’ | VIDARE BEMÄRKELSE | et ’oskוסkeel, erialakeel’ | ’oskוסkeeleõpetus’ | fi ’ammatti-, erikoiskieli’ | ’erikoiskielten tutkimus’ | sv ’fackspråk’ | ’fackspråksforskning’ | en ’specialiserat språk’ | ’LSP-teori, forskning om LSP’

Terminologija | 2018 | 25

43

Estonian terminologist and lexicographer Rein Kull (2000: 142) has observed that terminoloogia in Estonian, as well as its equivalents in English (terminology), German (Terminologie), French (terminologie), and Russian (терминология) have also been used to designate the concept of ’specialised language’, that is to say polysemous manner.

Language planner and terminologist Tiiu Erelt (2007: 12) considers it impossible to designate the concept ‘specialised language’ by the term terminology and its equivalents in Estonian, German, Finnish and Russian, but is satisfied with the three other concepts that are designated with this term (cf. Table 2. For comparability reasons, I have modified T. Erelt’s table to match U. Mereste’s pattern). The title of her book, Terminiõpetus (‘study of terms’), is synonymous with oskussõnaõpetus in Estonian.

Tabell 2. Mångtydig användning av estniska terminoloogia och dess motsvarigheter på finska, tyska, engelska och ryska, som betecknar tre begrepp, enligt T. Erelt (2007)

et terminologia fi terminologia de Terminologie en terminology ru терминология

(ONTOLOGI)

(GNOSEOLOGI)

SNÄVARE BEMÄRKELSE

et ’oskussõnavara’ fi ’termistö’ de ’Fachwortschatz’ en ’specialized vocabulary’ ru ’терминология

’oskussõnaõpetus, terminiõpetus’ ’oppi termeistä’ ’Terminologielehre, Fachwortlehre’ ’terminologivetenskap’, ’терминоведение’

VIDARE BEMÄRKELSE

et ’osk uskeel, erialakeel’ fi ’ammatti-, erikoiskieli’ de ’Fachsprache’ en ’specialiserat språk’ ru ’язык науки и техники’

’osk uskeeleõpetus’ ’oppi erikoiskielistä’ ’Terminologielehre, Fachsprachlehre’ ’terminologivetenskap, LSP-teori’ ’терминология’

Likewise, M. T. Cabré Castellví (1999: 32) has noted: “The word terminology refers to at least three different concepts:

a. De principer och begreppsliga grunder som styr studiet av termer

b. Riktlinjerna som används i terminografiskt arbete

c. Mängden termer inom ett visst specialämne

Det första begreppet avser hela fältet, det andra dess metodologi och det tredje mängderna av termer inom ett specifikt ämne.”

44

Peep Nemvalts | Coping with the Main Terms of Terminology

Figur 1. Monosemisk designativ användning av lexicology och termerna som betecknar studieobjektet inom lexikologin

Vissa andra jämförbara termer är alltid monosemiska. När vi behöver beteckna begreppet ’en summa eller ett förråd av ord som används av ett språk, en grupp eller en individ (eller ett verk eller inom ett kunskapsområde)’, kan vi använda benämningarna vocabulary eller lexis eller wordstock – och dessa är monosemer (jfr figur 1), på samma sätt som de estniska motsvarigheterna sõnavara eller leksika. På samma sätt råder det utan tvekan en monosemisk relation mellan begreppet ’studiet av ord’ och termen lexicology (en), leksikoloogia eller sõnavaraõpetus (et) – ingen försöker hävda att begreppen ’studium, vetenskap om lexis’ och ’språk’ har samma intensioner, eller att termerna lexicology och vocabulary båda betecknar samma begrepp – det vill säga ’en summa, ett förråd eller en mängd ord’.

Däremot förekommer olika betydelser av terminologi ofta i samma text av samma författare. Även om den exakta betydelsen av denna term (dvs. det avsedda begreppet) ibland kan härledas ur sammanhanget, är den i andra fall inte alltid tillräckligt tydlig. Sådan tvetydighet kan skapa förvirring om exakt vilket begrepp som avses, och i värsta fall misstolkar läsaren eller lyssnaren den använda termen. I vissa sammanhang tvingas författaren använda dubbla beteckningar för att säkerställa rätt betydelse, såsom termer och terminologi hos Isabel Durán-Muñoz (2014: 84): ”… det fungerar på termnivå (terminologi), det vill säga att domänerna delar samma begrepp men benämner dem på olika sätt.”

MOT SYSTEMATISK TERMHARMONISERING OCH TERMSTOCKSPLANERING

Ett av de mest grundläggande dokumenten för terminologer och alla som arbetar med termer inom något specialområde är den internationella terminologistandarden (ISO 1087-1:2002)⁴, där följande inledande uttalanden återfinns:

⁴ Här avser jag utgåvan av standarden som består av den engelska texten till den internationella standarden ISO 1087-1:2000 Terminology work – Vocabulary – del 1. Theory and application samt en identisk estnisk översättning av den engelska texten.

Terminologija | 2018 | 25 45

[1] ”Det huvudsakliga syftet med denna internationella terminologistandard är att ge en systemisk beskrivning av begreppen inom terminologins område och att klargöra användningen av termerna inom detta område.” (ISO 1087-1:2002: V)

[2] ”Denna internationella standard fastställer ett grundläggande ordförråd för teorin om och tillämpningen av terminologiarbete.” (ISO 1087-1:2002: VII)

Här används flera centrala termer: begrepp, term, terminologi – men också – ordförråd [2]. Termer som terminologiplanering, terminologiarbete och terminologistandard, såsom de används i [3], bidrar inte till en systemisk beskrivning, eftersom ordet terminologi i dessa termer inte är monosemiskt.⁵ Därför är det inte helt lämpligt i ett sådant sammanhang. Observera att ordförråd, såsom det används i [3 en] nedan, tydligt är en monosemisk term när standardens tillämpningsområde definieras: ”Denna internationella standard fastställer ett grundläggande ordförråd för teorin om och tillämpningen av terminologiarbete.” (ISO 1087-1:2002: 1) Att använda ordförråd (post 3.7.2) som beteckning för en underavdelning av en terminologisk ordbok (post 3.7.1) verkar dock inte nödvändigt. Ett (ämnesområdes) ordförråd kan presenteras i ordböcker och ordlistor.

[3 en] ”3.6.4 terminologiplanering verksamhet som syftar till att utveckla, förbättra, införa och sprida terminologin (3.5.1) inom ett ämnesområde (3.1.2) ANM. Terminologiplanering omfattar alla aspekter av terminologiarbete (3.6.1) och har bland annat som mål att uppnå kontroll över ordförrådet genom sådana normativa dokument som tesaurer och terminologistandarder.” (ISO 1087-1:2002: 14)

Den motsvarande termposten 3.6.4 i den estniska översättningen av standarden, jfr [3 et], använder inte ordet terminoloogia, utan den precisa beteckningen termin (en term) förekommer, vilket ger en sammansättning: terminikor­rastus. Uttrycket ”terminologin (3.5.1) inom ett ämnesområde (3.1.2)” i den engelska versionen av standarden motsvaras dock av ”mingi valdkonna (3.1.2) terminoloogia (3.5.1)” i den estniska översättningen.

⁵Polysemi är säkerligen en anledning till att ordet terminology gav 13 300 träffar på ISO:s webbsidor, vilket Håvard Hjulstad påpekade i sitt anförande vid EAFT-EAT Summit 2016 i Luxemburg.

46 Peep Nemvalts | Coping with the Main Terms of Terminology

[3 et] ”3.6.4 terminikorraldus oskuskeelekorraldus verksamhet för att utveckla, förbättra, införa och sprida terminologin inom ett valdkonna (3.1.2) terminoloogia (3.5.1)” (EVS-ISO 1087-1:2002)

Den andra termen oskuskeelekorraldus, som anges som synonym i [3 et], är missvisande, eftersom den korrekta betydelsen av oskuskeel är ”specialspråk, LSP”.

Vad planerar vi när vi planerar terminologi? Och vad är egentligen terminologiarbete? Jag föreslår att man i stället för sådana polysemiska termer som terminology (en) och terminoloogia (et) använder monosemiska termer, såsom i [3.1].

[3.1. en] 3.6.4 termstockplanering verksamhet som syftar till att utveckla, förbättra, införa och sprida termer ~ termstock (3.5.1) inom ett ämnesområde (3.1.2) ANM. Termstockplanering omfattar alla aspekter av term(inologiskt) arbete (3.6.1) och har bland annat som mål att uppnå kontroll över ordförrådet genom sådana normativa dokument som tesaurer och termstandarder.

[3.1. et] ”3.6.4 termikorraldus verksamhet för att utveckla... valdkonna (3.1.2) terminivara (3.5.1)...

Precis som begreppet ”en summa, samling eller uppsättning ord” bäst betecknas med den entydiga engelska termen wordstock (jfr fig. 1), vore den bästa lösningen att beteckna begreppet ”en summa, samling eller uppsättning termer” med den analogt bildade nybildningen termstock (jfr fig. 2). Detta kunde vara en kortare och entydig term jämfört med fackspråkligt ordförråd. Liknande parallell termbildning finns till exempel i estniska och finska (jfr tabell 3). I estniska är båda termerna sammansättningar, medan de i finska är avledningar.

Tabell 3. Liknande begrepp betecknade med likartat bildade termer på tre språk

en wordstock | termstock et sõnavara | terminivara fi sanasto | termistö ”en summa, samling eller uppsättning ord” | ”en summa, samling eller uppsättning termer”

Terminologija | 2018 | 25

47

Ett annat exempel på felaktig och inkonsekvent användning av terminologi visas i [4].

[4] ”3.6 Aspekter av terminologiarbete

3.6.1 terminologiarbete

arbete som rör systematisk insamling, beskrivning, bearbetning och presentation av begrepp (3.2.1) och deras benämningar (3.4.1)” (ISO 1087-1:2002)

Det finns dock entydiga benämningar i samma kapitel och på andra ställen i samma standard (ISO 1087-1:2002):

3.6.6

termharmonisering,

3.6.7

termundantag,

3.6.8

termidentifiering

3.7.4

termbank.

Jag föreslår att den entydiga benämningen term används konsekvent även i 3.6: Aspekter av term(inologiskt) arbete och 3.6.1: termarbete. Detta skulle kunna vara ett gott exempel på verklig termharmonisering och överensstämma med användningen i 3.6.6–3.6.8. Om man vill betona den vetenskapliga grunden för detta arbete kan alternativet med adjektivet terminologiskt arbete användas, exempelvis i standardens rubrik 3.6. Eftersom allt meningsfullt arbete med termer är begreppsbaserat och systematiskt finns det ingen risk för att betydelsen av termarbete begränsas alltför mycket av vokabulären – det vore otänkbart att bortse från arbetets begreppsliga sida.

Vissa forskare verkar rättfärdiga den tvetydighet som uppstår genom polysemisk användning av termer genom att jämställa polysemins inverkan med synonymins: ”Ansträngningarna att eliminera polysemi och synonymi inom terminologin för att uppnå entydighet och otvetydig kommunikation har visat sig stå i konflikt med hur naturliga språk fungerar och utvecklas.” (Temmerman, Van Campenhoudt 2014: 3)

Begränsad och avsiktlig synonymi bör aldrig elimineras. Även om polysemi är ett normalt fenomen i naturliga språk och det inte finns något behov av att undvika polysemisk användning av varje enskilt ord i allmänspråket, bör man göra det när det är möjligt för termer som används i fackspråk och vetenskapliga texter. I ISO-standarden terminology 1 (3.5.1) och

48 Peep Nemvalts | Coping with the Main Terms of Terminology

terminology 2 (3.5.2) används. Endast det senare är ett lämpligt val av beteckning, medan terminology 1 skulle kunna ersättas med en mer precis monosemisk term, till exempel en termstock, terms (of a field) och et terminivara (jfr figur 2). När det gäller estniska har jag föreslagit detta tidigare (jfr Nemvalts 2007, 2011).

Termer som en terminology science, de Terminologielehre och et terminoloogiateadus är tautologiska på grund av suffixet -logy, som härrör från grekiskans -λογία och i första hand betecknar ”vetenskap, studium”, men också används för att beskriva ett objekt snarare än studiet av det. Sådan redundans skulle kunna undvikas om termen terminology betecknade enbart begreppet ”studium av termer, termvetenskap”, så att termen förblev entydig (jfr figurerna 2 och 4).

Figur 2. Föredragna monosemiska termer som betecknar begreppen ”studium av termer, termvetenskap” och ”termförråd, mängd, uppsättning av termer”

Figur 3 visar begreppsdiagrammet så som det återges i den engelska versionen av ISO-standarden, där terminology betecknar två olika begrepp. Som beteckningar används terminology 1 och terminology 2. Denna typ av numerisk notation kan inte användas i någon text, vilket innebär att termen terminology förblir polysemisk i många sammanhang och även fortsättningsvis kommer att skapa tvetydighet för läsare och åhörare. De svarta etiketterna har lagts till för att förklara de grafiska återgivningarna av begreppsrelationer i diagrammet.

Terminologija | 2018 | 25

49

Figur 3. Begreppsdiagram över ”terminology” så som det presenteras i ISO 1087-1:2000 Terminology work – Vocabulary – Part 1: Theory and application

Det finns knappast några språkliga skäl i något språk att inte använda termen terminology eller andra termer entydigt.

Figur 4 presenterar ett förslag på hur monosemiska termer på engelska skulle kunna användas för att uppnå så precisa, lämpliga och harmoniserade begreppsbeteckningar som möjligt. Och, mutatis mutandis, gäller detta för varje språk. Även om det enligt principerna för terminologiarbete inte rekommenderas att ändra en etablerad term, bör denna princip inte hindra nödvändiga förbättringar av termernas entydighet och termsystemets precision. Därför föreslår jag att terminology och dess motsvarigheter på alla språk används konsekvent och entydigt i sin

50

Peep Nemvalts | Coping with the Main Terms of Terminology

Figur 4. Begreppsdiagram över ”terminology” med de föreslagna föredragna monosemiska termerna och justerade begreppsdefinitionerna

mest precisa betydelse, det vill säga genom att låta den beteckna endast ett enda begrepp – ”termvetenskap” – och föredra andra, lämpligare termer för närliggande begrepp. Med detta synsätt finns det knappast sådant som ”ekonomisk terminologi”, ”juridisk terminologi” eller ”vetenskaplig terminologi”, utan snarare ekonomiska, juridiska, vetenskapliga etc. termer eller termförråd eller vokabulär, som kan analyseras, undersökas och hanteras med hjälp av terminologivetenskap. Även påståenden som ”Enligt St. Keinys är terminologin en del av standardspråket” (Mockienė, Rackevičienė 2016: 52) förefaller missvisande. Det stämmer snarare att termer och fackspråkliga vokabulärer är en del av språket.

Terminologija | 2018 | 25

51

En annan fråga som rör terminologiska systems precision har diskuterats av Anita Nuopponen (2014: 9): ”...behovet av mer utvecklade terminologiska verktyg. Typologin över begreppsrelationer som presenteras i ISO-standarderna är begränsad till några få centrala relationstyper, och deras definitioner och behandling är inte helt entydiga eller konsekventa.”

SLUTSATSER

Förvaltning, standardisering och planering av termstock bör grundas på en klar förståelse av den begreppsbaserade användningen av varje term. Helst bör varje term vara monosemisk, entydig och användas konsekvent inom ett tydligt system. Detta är desto viktigare med tanke på vad som anges i inledningen till ISO 1087-1, nämligen att denna internationella standard riktar sig inte bara till standardiserare och terminologer, utan till alla som arbetar med terminologiskt arbete, liksom till termanvändarna. Alla som arbetar med term(inologiskt) arbete och användare av termstock inom något område bör vara medvetna om vikten av entydighet och konsekvens.

Detta innebär inte att synonymi ska elimineras; tvärtom är vissa synonymer önskvärda i lämpliga sammanhang. Det är dock avgörande att välja den mest monosemiska beteckningen som föredragen term för ett begrepp. I varje språk bör de lexikala och ordbildningsmässiga resurser som språket har till sitt förfogande utnyttjas fullt ut för att bygga termsystem som tydligast återspeglar respektive ämnesområdes begreppssystem.

Systematiskt term(inologiskt) arbete krävs för framgångsrik term(stock)planering, harmonisering och standardisering. Detta möjliggörs av ingående kunskaper om terminologi, det vill säga vetenskapen som studerar strukturen, bildningen, utvecklingen, användningen och förvaltningen av begreppsbaserad termstock inom varje ämnesområde. Därför verkar det vara lämpligt att nu genomföra en viss termharmonisering av den internationella standarden för att introducera och sprida godkänd specialiserad vokabulär för term(inologiskt) arbete.

REFERENCES

Cabré M. T. 1999: Terminology: Theory, methods and applications. Ed. by J. C. Sager, transl. by J. A. DeCesaris, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company.

Cabré M. T. 2003: Theories of terminology. Their description, prescription and explanation. – Terminology 9(2), 163–200.

52 Peep Nemvalts | Coping with the Main Terms of Terminology

Cabré Castellví M. T., Condamines A. & Ibekwe-SanJuan F. 2007: Introduction: Application-driven terminology engineering. – Application-Driven Terminology Engineering. Ed. by F. Ibekwe-SanJuan et al., Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company.

Costa R., Roche C. 2013: Rethinking terminology standards: 704 & 1087. – LSP 2013 Conference, Vienna, https://lsp2013.univie.ac.at/fileadmin/user_upload/k_lsp2013/LSP2013_Presentations/TERM/TERM23_Costa_Roche.pdf (2013).

Durán-Muñoz L. 2014: Cross-domain disharmonization: A case study with adventure activities in legal and tourism domains in Spain. – Dynamics and Terminology: An interdisciplinary perspective on monolingual and multilingual culture-bound communication. Ed. by R. Temmerman and M. Van Campenhoudt, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company, 79–98.

Erlet T. 2007: Terminõpetus, Tartu: Tartu Ülikool.

EVS-ISO 1087-1:2002 Terminoloogiatöö. Sõnastik. Osa 1: Teooria ja rakendus. Terminology work – Vocabulary – Part 1. Theory and application. (This standard consists of the English text of the International Standard ISO 1087-1:2000 “Terminology work – Vocabulary – Part 1: Theory and application” and an identical Estonian translation of the English text.)

Griniewicz S. 2016: Concerning the Formation of Legal Terminology. – Terminologija 23, 6–20.

Kull R. 2000 [1984]: Oskuskeelekorralduse radadelt. – Kirjakeel, oskuskeel ja üldkeel, Tallinn: Eesti Keele Sihtasutus.

Mereste U. 2000 [1969]: Oskuskeele üldprobleeme kaug- ja lähivaates. – Oskuskeel ja seaduste keeleline rüü. Artikleid ja lühiuurimusi, Tallinn: Eesti Keele Sihtasutus.

Mitkevičienė A. 2017: Sąvoka lietuvių mokslo kalboje. – Terminologija 24, 94–126.

Mockienė L., Rackevičienė S. 2016: Analysis of Term Formation in Lithuanian, Russian and English Terminology Works. – Terminologija 23, 52–72.

Nemvalts P. 2007: Õigus mõista õigusakte. – Õiguskeel 1.

Nemvalts P. 2011: Terminiteadusest eesti teaduskeeleni. – Eesti teaduskeel ja terminikorrastus. Koostanud ja toimetanud Peep Nemvalts. Tallinna Ülikooli Eesti Keele ja Kultuuri Instituudi Toimetised 13, TLÜ teaduskeelekeskuse köide 1. Tallinn, 136–171.

Nuopponen A. 2014: Tangled Web of Concept Relations. Concept relations for ISO 1087-1 and ISO 704. – Terminology and Knowledge Engineering 2014, 1–9. https://tke2014.sciencesconf.org/conference/tke2014/eda_en.pdf

Roosmaa E.-L., Roosalu T., Nemvalts P. 2014: Doktorantide teadustöö keele valikutest. – Ülikool ja keelevahetus. Tartu Ülikooli ajaloo küsimusi XLII, Tartu: Tartu Ülikooli muuseum, 37–52.

Tavast A. 2008: The translator is human too: a case for instrumentalism in multilingual specialised communication. Dissertationes Philologiae Estonicae Universitatis Tartuensis 21, Tartu University Press.

Temmerman R. 2000: Towards New Ways of Terminology Description: the Sociocognitive Approach, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing.

Temmerman R., Campenhoudt M. Van 2014: Introduction: Dynamics and terminology. – Dynamics and Terminology: An interdisciplinary perspective on monolingual and multilingual culture-bound communication. Ed. by R. Temmerman and M. Van Campenhoudt, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company, 1–13.

APIE PAGRINDINIUS TERMINOLOGIJOS TERMINUS

Šio straipsnio tikslas – išnagrinėti pagrindinių terminologijos terminų vartoseną ir padiskutuoti, ar reikėtų ją keisti. Vienareikšmiškumo siekis būdingas visoms nacionalinėms kalboms, įskaitant anglų kalbą. Straipsnio atspirties taškas – terminų vartosena estų kalboje, tačiau anglų kalba yra ir lingua franca, ir pagrindinė darbinė terminų standartizacijos kalba, todėl daugiausia dėmesio skiriama anglų kalbai. Siūlomi naujadarai, kurie galėtų išspręsti angliškų terminų nevienareikšmiškumo problemą. Siekiama sąvokų sistemos aiškumo naudojant terminų sistemą, kuri yra kiek įmanoma vienareikšmė.

Straipsnyje taip pat trumpai aptariamas studentams ir net tik jiems būdingas tam tikras „sąvokos“ ir „termino“ esmės nesupratimas. Kaip matyti iš 2012 m. atliktos Estijos

Terminologija | 2018 | 25

53

universitetų doktorantų apklausos, tinkamo termino radimas – viena iš pagrindinių problemų. Sunkumą parinkti tinkamus estiškus ir angliškus terminus dažnai lemia daugiareikšmiškumas. Kiekviena kalba turi tik jai būdingas morfologines, sintaksines ir darybines priemones, tačiau vienas iš svarbiausių bet kurioje specialiojoje kalboje tinkamai funkcionuojančio termino bruožų yra vienareikšmiškumas. Nepaisant to, pats pagrindinis terminas terminology žymi keturias sąvokas. Net terminologijos standarte ISO 1087-1 išskirtos dvi terminology reikšmės. Straipsnio autorius mano, kad angliškas terminas terminology bei jo atitikmenys kitomis kalbomis turėtų būti nuosekliai ir vienareikšmiškai vartojami tik vienai sąvokai – ‘mokslui apie terminus’ – žymėti ir siūlo vartoti darinį termstock vietoj standarte terminijos reikšme vartojamo termino terminology.

Kai kurie kiti terminai – terminology planning, terminology work, terminology science ir designation – aptariami atsižvelgiant į jų vienareikšmiškumą ir vartojimo nuoseklumą sąvokų sistemoje. Sistemiškas terminų darbinimas ir terminijos planavimas yra būtinas kuo didesniam vienareikšmiškumui bet kurioje žinių srityje, įskaitant terminologiją, pasiekti.

Gauta 2018-07-28

Peep Nemvalts

Tallinn University

School of Humanities, Centre for Academic Estonian

Narva mnt 25, 10120 Tallinn, Estonia

[email protected]

54

Peep Nemvalts | Coping with the Main Terms of Terminology