Neologijos terminija ir „Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyno“ praktika

Rita Miliūnaitė

doi:10.35321/term27-04

Go to original

Preparing document pages…

doi.org/10.35321/term27-04

Neologins terminologi och Databasen över litauiska neologismer – praxis

RITA MILIŪNAITĖ

Litauiska språkets institut

SAMMANFATTNING

I takt med att forskningen om neologismer i Litauen intensifieras behövs nya termer för att beskriva dem. Dessa termer har hittills inte använts inom litauisk lingvistik, eller har endast använts av enstaka författare; de finns inte upptagna i ordböcker men är spridda i utländsk litteratur. Artikeln undersöker hur begreppet neologism definieras i de viktigaste arbetena inom litauisk lingvistik och vilka dess centrala semantiska komponenter är. Den klarlägger innehållet i de lingvistiska termerna naujažodis, neologizmas, protologizmas, okazionalizmas, efemerizmas, paleologizmas samt i flera andra termer med anknytning till neologi. Framställningen bygger på utländska lexikografiska källor inom området och neologiforskning, samt på erfarenheterna av att förvalta den webbaserade Databasen över litauiska neologismer.

NYCKELORD: neologism, neologism, neologi, lingvistisk terminologi, neologismdatabas

SAMMANFATTNING

I takt med att forskningen om neologismer i Litauen intensifieras behövs nya termer för att beskriva dem. Dessa termer har hittills inte använts inom litauisk lingvistik, eller har endast använts av enstaka författare; de finns inte upptagna i ordböcker men är spridda i utländska studier. Artikeln undersöker hur begreppet neologism (lit. naujažodis) definieras i de viktigaste arbetena inom litauisk lingvistik och vilka dess centrala semantiska komponenter är. Artikeln klarlägger innehållet i de lingvistiska termerna naujažodis, neologizmas, protologizmas, okazionalizmas, efemerizmas, paleologizmas samt i flera andra termer med anknytning till neologi. Den bygger på utländska lexikografiska källor inom området och forskning om neologi, liksom på erfarenheterna av att förvalta Databasen över litauiska neologismer.

NYCKELORD: neologism, neologi, lingvistisk terminologi, neologismdatabas

Terminologija | 2020 | 27 81

INLEDNING

Studier av det nutida ordförrådet visar att ordförrådet i olika språk under de senaste årtiondena har vuxit mer än någonsin tidigare. Detta intensiva fenomen kallas ofta neologiboom (eng. neological boom; se Заботкина 1989; Girčienė 2005: 78; Putilina 2013; Behera, Mishra 2013: 25; Кольцова 2017: 604–613; Martseva et al. 2018: 266). Den drivs av nya idéer och värderingar, den snabba utvecklingen inom vetenskap och informationsteknik samt den ökade mångsidiga samhällsaktiviteten och utbredningen av sociala nätverk och annan elektronisk kommunikation. Den elektroniska miljö där nätmedier, diskussionsforum och sociala nätverk verkar har samtidigt blivit en virtuell plats för snabbt skapande av språkliga nyheter och deras snabba spridning. Även kvalitativa förändringar i ordförrådet kan iakttas: vissa tidigare perifera sätt att förnya ordförrådet har blivit vanligare och etablerade (Lehrer 2006: 590).

Nya lexikala företeelser undersöks och beskrivs av neologin och neografin, medan nya termer undersöks av neonymi. För detta arbete behövs neologisk terminologi, men den varierar avsevärt både i litauiska och utländska arbeten och bildar ännu inte något tydligt system.

Inom litauisk språkvetenskap är själva termen neologi ännu inte särskilt utbredd och förekommer främst i läroböcker för högre utbildning (se Jakaitienė 2005: 251) och i enstaka, fåtaliga studier av nyord (jfr Mikelionienė 2000: 65; Aleksaitė, Murmulaitytė 2018: 238–239). Inom utländsk språkvetenskap förstås neologi oftast på två sätt: 1) som helheten av processer där ordförrådet förnyas genom interna och externa ord och deras betydelser; 2) som en gren av lexikologin som undersöker dessa processer – det som har med neologismer att göra (jfr Drutą 2013: 749). Det har också funnits en bredare förståelse av neologi (främst inom fransk språkvetenskap), vilken omfattar helheten av nyheter på olika språkliga nivåer som uppkommer i ett språk under en viss period (inklusive fonetik, morfologi, syntax m.m.), men med tiden har man kommit att begränsa begreppet till den lexikala nivån. Ytterligare en riktning i utvidgningen av begreppet neologi är olika verksamheter med anknytning till lexikala nyheter och deras funktion i samhället (praktiskt skapande av nyord, insamling av språkliga nyheter med hjälp av språkteknologi, registrering, införande i bruk osv.; se vidare Drutą 2013: 750 och där anförd litteratur).

En annan term med anknytning till neologi som kort bör beskrivas är neonymi. Den används när man talar om förnyelse av terminologin. Samtidigt betonas skillnaden mellan neonymi och nyheter i det allmänna ordförrådet. Nya termer uppstår oftast genom medvetna ansträngningar från specialister inom ett visst område-

Rita Miliūnaitė

Neologijos terminija ir Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyno praktika

gomis dėl būtinybės įvardyti naują daiktą ar reiškinį ir atsižvelgiant į esamų terminų sistematiką (Drutų 2013: 753–754; Humbley 2018: 437–452). Plg. Valstybinės lietuvių kalbos komisijos nuolat aprobuojamus įvairių sričių terminų sąrašus, pavyzdžiui, lietuviškus grybų pavadinimus: veltnuotė, voilnuotė, šeriuotė; šakotgrybis, žaliagrybis, kristalgrybis, ryškiagrybis ir kt.¹. Tokie leksikos vienetai esti stabilesni už bendrosios leksikos naujažodžius, kurių dalis atsiranda spontaniškai kaip individualios kūrybos rezultatas ir gali funkcionuoti įvairiais raiškos variantais, įskaitant ir stilistiškai konotuotus. Plg. skolinio influenceris, -ė ² vartosenoje fiksuotus atitikmenis: įtakdarys, -ė, įtakininkas, -ė, įtakotojas, -a, įtakiukas, -ė, įtakotukas, -ė, įtakonėsis, -ė; nuomonės formuotojas, -a, nuomonės lyderis, -ė.

Neologi är nära förknippad med neografi (även kallad neolografi, se Jakaitienė 2005: 251), eller neologisk lexikografi – studiet, systematiseringen och beskrivningen av förändringar i ordförrådet (se Fjeld, Nygaard 2012: 221). Även dessa termer är fortfarande ovanliga inom litauisk neologiforskning, eftersom inga litauiska ordböcker särskilt ägnade åt neologismer har publicerats. Jfr: neografins början i Europa anses vara en fransk neologismordbok utgiven 1801 (se Jakaitienė 2005: 251); neografins början på engelska dateras till 1900-talets 1950-tal (se Barnhart R., Barnhart C. 1990: 1162–1163; Заботкина 1989); den första ryska neologismordboken utgavs 1971 (se Ефремов 2014: 14); den norska 1982 (se Fjeld, Nygaard 2012: 231). I början av 2000-talet började man skapa digitala databaser och ordböcker över lexikala nyheter, där uppgifter automatiskt hämtas ur korpusar eller olika internetkällor.

Studiet av nybildningsprocessen kan delvis betraktas som en gren av neologin. I litauiska språkvetenskapliga arbeten kallas själva processen och forskningsområdet ibland ordnybildning³. Om ordet användes oftare skulle det sannolikt bli en term.

¹ Se: Rekommendation ”Om litauiska namn på svampar (inoperculate discomycetes).” – protokollbeslut nr PN-8 av den 7 maj 2020 från Litauens statliga kommission för det litauiska språket. Tillgänglig på internet: https://e-seimas.lrs.lt/portal/legalAct/lt/TAD/7aac9992937511eaa51db668f0092944?positionInSearchResults=0&searchModelUUID=d26e15e8-65ed-4e77-92ec-5e1aeb2010e2

² Influencer, - „person verksam inom marknadsföring som genom sin kändisstatus påverkar köparnas val; en känd person, opinionsbildare, som ofta utnyttjas för att sprida någons idéer, särskilt på sociala nätverk och i medierna“ (ND).

³ Detta nya ord började användas omkring 2004, vid Jonas Jablonskis-konferensen, som på terminologen Jonas Klimavičius förslag fick namnet ”Litauisk nybildning”, och förekommer då och då i arbeten som beskriver forskning om nybildningar (jfr Daiva Murmulaitytės artikel ”Nybildning av sammansatta substantiv i litauiskan och standardspråkets normer”. – Baltu filoloģija 28(2), 2019, 107–122).

Terminologija | 2020 | 27

Sedan 2011 har man vid Institutet för det litauiska språket systematiskt samlat in (visserligen manuellt) och omedelbart publicerat på internet den nya lexik som återspeglar 2000-talets språkbruk: Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas (härefter ND; om de nyord som samlas där, hur de presenteras och möjligheterna att söka i databasen, se Miliūnaitė 2015: 161–184; Miliūnaitė 2018: 1–21). I slutet av 2020 hade över 6 000 uppslagsord beskrivits lexikografiskt i ND och försetts med användningsexempel. I takt med att uppgifterna om nyord i litauiskan och deras användning blir fler intensifieras också forskningen om dem. Studenter skriver även undersökande arbeten, och nyord diskuteras allt oftare i grundskolan och i medierna. När man försöker få en bättre förståelse av neologiseringsprocessen och fördjupar sig i hur nyord uppstår, urvalskriterier och klassificeringsmöjligheter, semantiska förändringar och ordbildningens särdrag, möter man samtidigt en brist på och osäkerhet kring neologismterminologin. Att terminologin inom denna jämförelsevis unga gren av språkvetenskapen ännu inte har stabiliserats erkänns som ett av neologins egna problem (jfr Мельник, Штехман 2015). Terminologiska problem inom neologin behandlas också i denna artikel. Här är erfarenheterna av terminologin inom neologin i andra språk, där forskningen om nyord har kommit längre, till nytta.

Artikelns syfte är att ur dagens perspektiv granska begreppet ny lexikal enhet och diskutera dess viktigaste kännetecken. För att lyfta fram dessa används ofta inte bara den centrala neologismtermen nyord (neologism), utan även andra mer avgränsade termer. Samtidigt vill artikeln synliggöra nya behov av sådan terminologi i det praktiska arbetet med att förvalta nyord i litauiskan. Detta bör bidra till att förnya litauisk neologismterminologi och underlätta kommunikationen vid undersökningar av neografiska problem.

Artikeln tar upp följande frågeställningar:

1) undersöka hur nyord definieras i utvalda litauiska och utländska lexikografiska källor;

2) med stöd av litauisk och utländsk språkvetenskaplig litteratur samt empiriska nyordsdata fastställa de centrala kännetecken som formar uppfattningen om nyord;

3) klargöra innehållet i neologitermerna nyord, neologism, protologism, prelogism, occasionalism, efemerism, paleologism och några andra termer, visa deras mångfald och användningsproblem med hänsyn till de praktiska behoven i arbetet med att förvalta nyord i litauiskan.

Rita Miliūnaitė

Neologijos terminija ir Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyno praktika

Även om benämningen på olika slags nyord är nära förbunden med problemet med nyordens strukturella klassificering (utifrån hur de uppstår eller bildas), behandlas detta inte närmare i artikeln, eftersom klassificeringen bygger på den traditionella terminologi som används för att beskriva språkfenomen (jfr lånord, översättningslån, förkortningar m.m.).

I artikeln används analytisk, jämförande och deskriptiv metod. Den huvudsakliga källan till nyordsdata är den tidigare nämnda ND, som sammanställs av artikelns författare och fortlöpande utökas och uppdateras tillsammans med Agne Aleksaitė. Artikeln kan vara till nytta inte bara för forskare som använder denna databas och undersöker den nya lexiken och tendenser inom ordbildning, utan också för terminologiforskare och terminografer inom olika områden, eftersom terminologin inom varje språk eller ämnesområde, när den förnyas, hör till neologins domäner.

Artikeln består av fyra delar, som behandlar de termer som används för att benämna nyord utifrån olika egenskaper som kännetecknar dem.

1. BEGREPPET OCH DEFINITIONER AV NYORD

Den mest övergripande termen för att beteckna nya lexikala enheter i litauiskan är nyord och dess internationella motsvarighet, en absolut synonym (dublett), neologism. Nyord betraktas visserligen som en del av en ännu högre systemkategori – lexikala innovationer – i ett försök att skilja egentliga nyord, som med tiden etableras i språkets lexikala system, från enstaka lexikala enheter som skapas i talet för en viss situation och försvinner efter en tid, samt andra tillfälliga lexikala nyheter (se Dzhabrailova, Rybakova 2019: 20). Denna snävare begreppsbestämning av nyord är meningsfull när man betraktar neologiseringsprocessen diakroniskt, då nyordets hela väg från uppkomst till införande i ordböcker redan är känd. Synkront är det ofta omöjligt att förutsäga vad som kommer att hända med en nyuppkommen lexikal enhet; därför utgår artikeln från en bredare begreppsbestämning av nyord och utesluter inte enstaka, situationsbundna nya ord. När den automatiska extraktion av nyord ur stora datamängder som nämndes i artikelns inledning tillämpas, betecknas de lexikala enheter som förekommer i de preliminära urvalsresultaten – vilka ännu inte granskats av forskare – i såväl utländsk som litauisk neologi vanligen som kandidater till nyord.

Ordet neologism kom in i litauiskan via förmedlande språk från franskan i slutet av 1700-talet, där ordet néologisme är belagt, och dess

Terminologija | 2020 | 27

ursprung är i sin tur grekiskt: neos ”ny”, logos ”ord” (se MW; OLD). Etymologiskt kan alltså neologism, eller nyord, definieras som vilket ”nytt ord som uppstått i språket” som helst.

Svårigheterna gäller i grunden inte uttrycksformen hos termen nyord (neologism), utan dess innehåll. Inom utländsk språkvetenskaplig forskning om neologi råder enighet om att själva begreppet nyord har förändrats över tid – från ett nyuppkommet ord som betecknar en ny företeelse till ett komplext nytt sociopsykolingvistiskt fenomen – och att det fortfarande är oklart, oprecist och föremål för olika tolkningar (jfr Fjeld, Nygaard 2012: 222; Drutė 2013: 751). Det är därför inte förvånande att nyord definieras på liknande sätt i många källor (utan att avvika särskilt mycket från den ursprungliga etymologiska betydelsen), medan innehållet i begreppet tolkas olika och ibland förekommer även sinsemellan motstridiga ståndpunkter.

Låt oss undersöka hur neologismer (nyord) beskrivs i de viktigaste litauiska lexikografiska källorna (se tabell 1) och i några andra språkvetenskapliga arbeten.

Tabell 1. Definitioner av termerna neologism och nyord i litauiska lexikografiska källor

(de anges i alfabetisk ordning efter förkortningarna)

ŠALTINIAI

NEOLOGIZMO APIBRĖŽTYS

NAUJAŽODŽIO APIBRĖŽTYS

DLKŽ⁷ⁱ (2015)

neologizmas (2) lingv. naujažodis

naujažodis (1) lingv. naujas žodis (naujadaras ar skolinys), neologizmas

KTŽ (1990)

neologizmas, naujažodis (неоло-изм, неологизм) Naujas kalbos žodis, atsiradęs morfologinės žodžių darybos būdu (ansamblietis, mėnuleigis, priešoperacinis, -ė, puolūš, -i), darant santrumpas (autokelias, pram-prekyba, telelaida), skolinantis leksemas iš kitų kalbų (kosmonautas, lauvsanas, mazeris, telereportažas) ir pan. <…>⁴.

naujažodis žr. neologizmas.

⁴ Šią apibrėžtį KTŽ toliau išplėsta išsamesniu paaiškinimu, kaip atsiranda neologizmų, kaip jie funkcionuoja vartosenoje ir kt.

Rita Miliūnaitė

Neologijos terminija ir Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyno praktika

ŠALTINIAI

NEOLOGIZMO APIBRĖŽTYS

NAUJ AŽODŽIO APIBRĖŽTYS

LKE (2008)

neologizmas, naujažodis, – kiekvienas naujai atsiradęs žodis. Dažniausiai tai arba ↗naujadaras (pvz., ātmušas ‘atrama sulaikyti vagონams gale kelio’, dūrinys ‘sudurtinis žodis’ <...>, arba naujas ↗skolinys (pvz., bიონika ‘mokslas apie organizmų veiklos principų taikymą mechanikoje’ <...>.⁵

[Atskiro straipsnio nėra, naujažodis pateikiamas tik neologizmo straipsnyje kaip sinonimas. – Aut. past.]

LKŽ⁶

neologizmas sm. (2) DŽ lingv. naujai atsiradęs, bet neįsigalėjęs kalboje žodis, naujadaras.⁷

naujažodis sm. (1) K.Būg, NdŽ; EncV309 žr. naujadaras 1. naujadaras sm. (1) 1. Jn lingv. naujai sudarytas, bet neįsigalėjęs kalboje žodis, neologizmas

ŠŽe (2015)

neologizmas 2 → naujadaras

naujažodis 1 → naujadaras naujadaras 1 (naujai sudarytas žodis) – neologizmas, naujažodis knyg.

TŽŽ (2013)

neologizmas [↗ neo + gr. logos – žodis] 1. naujadaras, kalboje atsiradęs naujas žodis arba žodžių junginys 2. psich. psichikos ligonio sudarytas beprasmiskas naujažodis 3. 3–5 m. vaikų sukurtas naujažodis jiems dar nežinomiems reiškiniams apibūdinti.

[Naujažodis vartojamas kaip neologizmo sinonimas 2-a ir 3-ia reikšme. – Aut. past.]

⁵ Prie šios apibrėžties pateikiamas platesnis paaiškinimas: „Palyginti atsitiktiniai tėra dar kaip kitaip naujai atsiradę žodžiai – arba dėl ryškios semantinės raidos (tada susidaro semantiniai homonimai <...>), arba dėl žodžių kūrybos (tai onomatopėjiniai, garsų mėgdžiojamieji žodžiai; prie jų būtų galima skirti ir dirbtinai sukurtuosius jungiant atskirus kalbos garsus, arba dėl ↗kontaminacijos. Kitiems [neologizmas] gali būti ir naujas pastovus žodžių junginys, frazeologizmas. Kartais [neologizmo] terminas vartojamas dar plačiau – juo vadinama kiekviena kalbos naujovė, ir tada jis tampa termino ↗inovacija (kalbos, lingvistinė) sinonimu.“ (LKE 2008: 369).

⁶ Knyginiame šio šaltinio leidime neologizmo ir naujažodžio straipsniai pateikti 8-ame tome (1970).

⁷ Beje, LKŽe (skaitmeninio formato) neologizmo straipsnyje žodis „naujadaras“ atskirtas ne kabliataškiu, o kableliu (greičiausiai dėl teksto skenavimo paklaidos). Tačiau apibrėžtyse tokiais atvejais kablelį ir kabliataškį galima interpretuoti skirtingai: kableliu paprastai atskiriami artimi sinonimai, kabliataškiu – labiau semantiškai nutolę (galintys turėti skirtingų atspalvių) prasminiai apibrėžties dėmenys.

Terminologija | 2020 | 27

Aiškinantis naujažodžio sampratą, pravartu žvilgterti ir į kelis dažnai cituojamų autoritetingų autorių darbus.

Vinco Urbučio monografijoje Žodžių darybos teorija teigiama, kad „[k]iekvienas naujai pasirodęs žodis gali būti vadinamas naujažodžiu, arba neologizmu. Tačiau ne kiekvienas naujažodis kartu yra naujadaras“. Toliau glaustai apibūdinami pagrindiniai naujažodžių atsiradimo būdai – skolinimas, semantinė raida bei naujų žodžių (naujadarų) sudarymas iš jau esamų kitų žodžių (Urbutis 2009: 36).

Evalda Jakaitienė studijų knygoje Leksikografija (Jakaitienė 2005: 250–251) naujažodžius apibrėžia taip:

Naujažodžiai, arba neologizmai, yra žodžiai, atskiros jų reikšmės ar žodžių junginiai, atsirandantys dėl visuomeninių santykių kitimo, mokslo, technikos, kultūros pažangos ir visuomenės suvokiami kaip nauji, neįprasti, dar neprigiję ir nepaplitę. Tie iš jų, kurie pasirodo esą reikalingi ir geriausiai atitinką kalbos dėsnius, išplinta, patenka į aktyviąją vartoseną ir paliauja būti neologizmais.⁸

Pirmiausia minėtuose lietuviškuose šaltiniuose į akis krinta nevienodas terminų naujažodis – neologizmas – naujadaras santykis. Daugeliu atvejų naujažodis ir neologizmas pateikiami kaip absoliutieji sinonimai (dubletai), iš kurių pirmenybę linkstama teikti lietuviškajam naujažodžiui, o naujadarų žymima sąvoka laikoma esančia žemesnio lygmens, t. y. įeina į platesnės apimties naujažodžio sąvoką. Tik dviejuose ankstesniuose šaltiniuose – LKŽ ir jo pagrindu sudarytame SŽe (1-as knyginio varianto leidimas 1981 m.), kiek galima spręsti iš straipsnių pateikimo, naujažodis (neologizmas) ir naujadaras laikomi lygiavertės apimties sąvokomis. O tai jau neatitinka tikrovės.

Ką rodo minėtų šaltinių duomenys apie naujažodžio sampratą? Apibrėžiant naujažodį, iškeliami tokie svarbiausi šios sąvokos aspektai:

1) naujažodžio, kaip kalbos reiškinio, naujumas, neįprastumas kalbinei bendruomenei;

2) naujažodžio, kaip leksikos vieneto, forma;

3) naujažodžių funkcionavimo ypatumai (atsiradimo priežastys, būdai, funkciniai požymiai).

Trumpajai naujažodžio apibrėžčiai sudaryti dažniausiai naudojami trys semantiniai dėmenys: kas? (tam tikras leksikos vienetas) + koks? (naujas) +

⁸ Toliau šiame šaltinyje pateikiama naujažodžių klasifikacija pagal inovacijų tipus, kilmę, darybą, funkcijas ir vartoseną.

Rita Miliūnaitė

Neologijos terminija ir Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyno praktika

kaip atsiradęs? (skolinimo, vertybos, darybos arba semantinės raidos būdu). Enciklopedinėse apibrėžtyse šios ypatybės aiškinamos išsamiau. Užsienio leksikografijos šaltiniuose ir neologijai skirtoje literatūroje nauja-žodžio (neologizmo) samprata iš esmės nesiskiria nuo lietuviškųjų šaltinių (žr. 2-ą lentelę).

2 lentelė. Termino neologizmas apibrėžtys skaitmeniniuose užsienio leksikografijos šaltiniuose

ŠALTINIAI

NEOLOGIZMO APIBRĖŽTYS

CED

neologism 1. a newly coined word, or a phrase or familiar word used in a new sense 2. the practice of using or introducing neologisms (Collins English Dictionary) neologism A neologism is a new word or expression in a language, or a new meaning for an existing word or expression. Synonyms: new word, buzz word [informal], coinage, new phrase (COBUILD Advanced English Dictionary)

neologism a new word or expression, or an existing word used with a new meaning

neologism 1. a new word, usage, or expression // technological neologisms 2. psychology: a new word that is coined especially by a person affected with schizophrenia and is meaningless except to the coiner, and is typically a combination of two existing words or a shortening or distortion of an existing word

OLD

neologism a new word or expression, or a new meaning of a word

VPSV

neologisms sk. jaunvārds jaunvārds, neologiżms Žodis, paprastai padarytas pavadinti iki tol nežinomai ar svetimos kilmės žodžiu žymimai sąvokai, aktualiai konkrečiu kalbos vartojimo laikotarpiu.⁹

⁹ Ačiū Daivai Murmulaitytei už apibrėžties vertimą iš latvių kalbos. Šio žodyno straipsnyje toliau pateikiama skirtingiems laikotarpiams būdingų naujažodžių pavyzdžių, parodoma jų dinamika ir kalbos vartojimo sritys, kuriose naujų žodžių atsiranda dažniausiai.

Terminologija | 2020 | 27

ŠALTINIAI

NEOLOGIZMO APIBRĖŽTYS

НCИC

НЕОЛОГИ’ЗМ [нео… + гр. logos слово] – вновь появившиеся в языке слово или оборот речи, а также новое значение старого слова, обозначающие новые либо уже существующие понятия, предмет, явления (напр.: разрядка, черный ящик, луноход, зимник, фломастер и др.).

СЛТ

НЕОЛОГИЗМ (новое слово) англ. neologism, фр. néologisme, нем. Neologismus, Neubildung, исп. neologismo. 1. Слово или оборот, созданные (возникшие) для обозначения нового (прежде неизвестного) предмета или для выражения нового понятия, Русск. лавсан. 2. Новое слово или выражение, не получившее прав гражданства в общенародном языке и потому воспринимающееся как принадлежащее к особому, нередко сниженному стилю речи, Русск. зеленокудрые, акростишействовать, кисляйство, молоткастый.¹⁰

ТС

НЕОЛОГИ’ЗМ, -а, м. В языкознании: новое слово или выражение, а также новое значение старого слова.

Taigi užsienio leksikografijos šaltiniuose neologizmo apibrėžtyse iškeliami tie patys naujažodžių apibūdinimo aspektai: naujumas, formos ir funkcijų bei vartojimo ypatumai. Skiriasi tik detalės (ne visada į naujažodžio sąvoką įtraukiamas naujadaro ar naujos žodžio reikšmės dėmuo ir pan.). Daugiau įvairovės esama kalbotyros literatūroje. Pavyzdžiui, kai kuriuose prancūzų neologijos tyrimuose naujažodis laikomas daugiareikšmiu žodžiu ir apibrėžiamas kaip turintis tris reikšmes (žr. Drutą 2013: 751 ir ten nurodytus prancūzų leksikografijos veikalus): 1) naujas žodis, paskolintas iš kitos kalbos; 2) žodis, kuris jau egzistuoja kalboje, įgavęs naują reikšmę; 3) sukurtas naujas žodis, kuris suprantamas tik jo kūrėjui (atsiradęs paprastai kaip šizofrenijos padarinys). Beje, psichologijoje vartojamą naujažodžio reikšmę, kaip matyti 1-oje lentelėje, nurodo ir lietuviškasis TŽŽ: „psichikos ligonio sudarytas beprasmiškas naujažodis“, taip pat prie naujažodžių šiame šaltinyje priskiriami ir pavieniai vaikų naujadarai. Pastarosios naujažodžio reikšmės yra pakraštinės ir tokie nauji žodžiai paprastai paliekami už neologijos tyrimo ribų.

Toliau straipsnyje svarbiausi naujažodžio sąvokos aspektai aptariami išsamiau. Kartu išaiškėja papildomų naujažodžio sąvokos ypatybių, pagal

¹⁰ Toliau šiame šaltinyje apibūdinamos įvairios naujažodžių rūšys (pvz.: stilistiniai naujažodžiai, potencialieji žodžiai ir kt.), pateikiama pavyzdžių.

Rita Miliūnaitė

Neologijos terminija ir Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyno praktika

kurias naujažodžius galima skirstyti į smulkesnes rūšis ir jas įvardyti skirtingais terminais.

2. NYORDENS NYHETSPROBLEM

Nyhet är det grundläggande kännetecknet hos ett nyord, kodat i det sammansatta terminens första led naujažo-dis, dvs. uppkomsten av ett ord (eller en annan lexikal enhet) som tidigare inte funnits i språket. Denna egenskap är dock i sig ganska vag: det nya är relativt, eftersom det är ett fenomen som förändras över tid (Fjeld, Nygaard 2012: 223) och kräver precisering:

1) vad är utgångspunkten för nyheten?

2) hur länge varar nyheten och när upphör den?

I läroboken Leksikologija påpekar E. Jakaitienė också att nyhet kan uppfattas alltför subjektivt. Därför ”betraktas som nyord de lexikala enheter (ord och deras betydelser) som existerar vid en viss historisk tidpunkt och som inte förekom under ett tidigare skede av språkets utveckling” (Jakaitienė 2010: 203, 205–206).

För att definiera nyord är det alltså viktigt att forskarna fastställer en bestämd, längre eller kortare tidsperiod för språkbruket. Detta anges också i Kalbotyros terminų žodynas (nedan KTŽ):

Begreppet neologism är begränsat i fråga om tid och bruk. Det finns inga neologismer i språket i allmänhet; man talar om neologismer från en viss epok, ett århundrade eller ett årtionde, i litteraturspråket¹¹, inom en viss funktionell varietet eller hos en enskild språkbrukare, till exempel neologismer i den litauiska skrifttraditionen på 1500-talet, neologismer i litauiskan under perioden kring ”Aušra”, J. Jablonskis neologismer osv.

Det elektroniska sökverktyget i Lietuvių kalbos žodynas (nedan LKŽe) hittar 3037 uppslagsord märkta ”neol.”, dvs. ”neologism”. En stor del av dem är facktermer som dokumenterades i litauisk press i slutet av 1800-talet och i skrifter från början av 1900-talet och som skapades inom olika områden i samband med strävandena att rensa litauiskan. De förblev nyord från just den perioden, eftersom de inte fick någon bredare spridning – andra varianter konkurrerade ut dem. Några exempel:

eismėmokslis (neol.) m. (1) NdŽ¹² fys. kinematik.

ėmyba (neol.) f. förmåga att minnas: Davyba och ėmyba utgör området för de perifera (yttre) psykiska funktionerna EncVl197. Barns psykiska ėmyba är intensivare än gamlingars ėmyba Enc.

¹¹ Den etablerade termen för närvarande är bendrinė kalba.

¹² Förkortningar – som i källan.

Terminologija | 2020 | 27

naturvetenskap (neol.) femininum A1884,199 naturvetenskap.

gastrycksmätare (neol.) maskulinum L677 manometer.

språkforskare (neol.) maskulinum och femininum språkforskare, lingvist: Nästan alla språkforskare medger att det har funnits två olika ursprung a K.Būg. Om... ännu har språkforskarna inte rett ut något LTII162.

gnistsläckare (neol.) femininum (1) VĮ, NdŽ tekn. gnistsläckare.

andnöd (neol.) femininum (1); rš med. bronkit.

När man försöker definiera betydelsekomponenten ”nyhet” i begreppet nyord brukar man i språkvetenskaplig litteratur utgå från två kriterier – det sociopsykologiska och det lexikografiska.

För det första talar man om den ”nyhetskänsla” som uppstår hos språkbrukare när de stöter på ett dittills ohört ord, eftersom nyord kännetecknas av en relativ ovanlighet (främmandeskap) (Barnhart R., Barnhart C. 1990: 1159) – tills nyhetskonnotationen bleknar och ordet blir en del av den faktiska språkstandarden. Detta kriterium är ganska subjektivt om man ser till enskilda språkbrukare och deras olika språkliga erfarenheter¹³. Ordet måste uppfattas som nytt av majoriteten av språkbrukarna under en viss period; deras språkliga erfarenheter bildar ett kollektivt språkligt medvetande (jfr Fjeld, Nygaard 2012: 223), men det finns inga tillförlitliga metoder för att fastställa denna uppfattning (enskilda enkäter bland språkbrukare kan inte omfatta hela neologiseringsprocessen). Det bör tilläggas att termer som används i begränsade sammanhang ibland uppfattas som nya och obekanta av vanliga användare när de förekommer i vardagliga sammanhang, trots att de kan ha funnits länge i fackspråket. Något liknande gäller arkaismer; ibland kan människor uppfatta dem som nyord (till exempel har besökare på ND skickat in ordet nepuotis ”liten son; liten dotter”).

Med tiden genomgår nyordet antingen en socialiserings- och lexikaliseringsprocess och upphör att vara nytt, eller förblir ovanligt och blir endast ett belägg i språkbruket; om det inte dokumenteras någonstans försvinner det helt.

För det andra används ofta ett lexikografiskt kriterium för att identifiera nyord. De flesta lexikografer är överens om att ett ord eller en fras är nytt om det inte finns med i språkets viktigaste ordböcker (Barnhart R., Barnhart C. 1990: 1160). Så snart ett ord inte längre är en individuell engångsanvändning utan återkommer i språkbruket, genomgår en kortare eller längre etableringsprocess i samhäl-

¹³ Det beror också på en sådan sociolingvistisk faktor som språkbrukarnas ålder. Om till exempel ordet mėsainis uppstod när en person redan hade stor språklig erfarenhet, kan det länge uppfattas som nytt; om ett barn däremot hör samma ord från tidig ålder kommer det inte att betrakta det som ett nyord, trots att båda språkbrukarna under en viss tid lever i samma synkrona språkperiod.

Rita Miliūnaitė

Neologijos terminija ir Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyno praktika

…period (which generally depends on the word’s frequency of use and spread) and enters general dictionaries, it can no longer be considered a neologism (Drutą 2013: 752).

Eftersom själva nyheten är ganska obestämd och det dessutom finns olika lexikografiska problem är det inte fullt möjligt att fastställa den exakta mängden neologismer under en viss period, inte ens med tillgång till omfattande korpusar. Man bör också hålla i minnet att neologismer, som språkets mest rörliga skikt, kan genomgå flera stadier i sin livscykel, men särdragen i hur de fungerar under vart och ett av dessa stadier beror på samhällets behov:

Neologismer har, liksom andra ord i språket, olika öden – vissa sprids snabbt i språket och förlorar snart nyhetens prägel i språkbrukarnas medvetande, andra nöjer sig under lång tid med en ställning som lexikala varianter, och ytterligare andra växer aldrig in i språket utan förblir för alltid ord som endast förekommer i en viss text eller hos en viss författare. (KTŽ)

Det är inte enkelt att besvara frågan om hur länge ett ord är nytt och när det upphör att vara det. Inom den språkvetenskapliga litteraturen råder ingen enighet i denna fråga. Nedan diskuteras några mer svårbedömda fall.

När data samlas in till ND är ovanlighet det första steget i identifieringen av en neologism: om en språklig enhet fångar blicken hos språkforskare med erfarenhet av språket eller hos besökare på ND (personer som föreslår neologismer), som något de inte hört tidigare, finns det en möjlighet att det rör sig om en neologism, och då tillämpas andra kontroll- och urvalskriterier. I detta skede, när något endast är en möjlig neologism, kallar forskare av neologismer i litauiska ibland (skämtsamt, i arbetssammanhang) en sådan ordform för naujaradas¹⁴, ett ord utan terminologisk status.

Det lexikografiska kriteriet förknippas oftast med språkbruket under en viss avgränsad period, vilket bäst kan återges i ordböcker och, i den digitala eran, även i omfattande elektroniska samlingar av språkdata, exempelvis korpusar. Man kontrollerar alltså manuellt eller automatiskt om ordet (ordbetydelsen) finns belagt i de viktigaste ordböckerna över språket.

Vid utformningen av ND behövde man fastställa vilken period de neologismer som omfattas skulle hämtas från och vilka lexikografiska källor som skulle användas som referenspunkter. Början av 2000-talet valdes som ungefärlig utgångspunkt, liksom flera grundläggande litauiska ordböcker som utkom ungefär vid denna tid: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas (den sjätte upplagan (den tredje elektroniska) publicerades 2006 och bygger i praktiken på den fjärde tryckta upplagan från 2000); den elektroniska Lietuvių kalbos žodynas (illustrationsexemplen i dess senast utkomna band sträcker sig fram till 2001);

¹⁴ Se ND: naujaradas ”ett nyupptäckt (tidigare okänt) ord”.

Terminologija | 2020 | 27

Tarptautinių žodžių žodynas (Alma littera, 2001) (plačiau žr. Milūnaitė 2015: 168–171). Kaupiant ND duomenis paaiškėjo, kad esama naujažodžių, kurie vartosenoje fiksuoti XX a. pab., tačiau į minėtus žodynus dar nepateko. Tai nėra keista, nes dėl naujažodžio atsiradimo laiko neografijoje dažniausiai esama nežinios – ar žodis negalėjo būti kur nors fiksuotas anksčiau, nei pavyko jį aptikti. Taigi kai kuriais atvejais į ND dedami ir XX a. pab. naujažodžiai, nes buvo netikslinga juos išleisti iš akių kaip iki tol leksikografiškai iš viso neaprašytus. Daugėjant skaitmeninių kalbos duomenų ir tobulėjant kalbos technologijoms, naujažodžių atsiradimo laiką ilgainiui bus galima nustatyti vis tiksliau (plg. Ефремов 2014: 16).

Under de nästan tio år som ND har funnits har den litauiska lexikografiska kontexten förändrats (mer text ur BŽ har blivit offentligt tillgänglig, 2012 utkom den sjunde upplagan av DLKŽ, med omkring 200 nyord i slutet, och 2015 en nätversion av den; 2013 utkom en ny upplaga av TŽŽ). Därför var det viktigt att hålla fast vid principerna för urval av nyord till ND och flexibelt anpassa sig till de nya förhållandena.

Utländska studier av neologi och erfarenheterna från ND visar dock att det lexikografiska kriteriet inte alltid är tillförlitligt när nyord registreras. Hur tillförlitligt det är beror framför allt på lexikografins tillstånd i det aktuella språket (vilken tidsperiod av språkanvändningen ordböckerna täcker och hur fullständiga de är). Dessutom begränsades ordböckernas omfång avsevärt under den fördigitala eran av pappersformatet, som krävde att man sparade utrymme; därför togs inte alla regelbundna avledningar med (Dzhabrailova, Rybakova 2019: 20). Att ett ord eller en viss betydelse saknas i ordböckerna kan också bero på en lakuna¹⁵ (Fjeld, Nygaard 2012: 223) – att ordet är sällsynt eller har en alltför specifik betydelse som används inom ett snävt område, och ibland också på förbiseenden från lexikografernas sida.

Med hänsyn till dessa lexikografiska faktorer förses en liten andel av ND:s nyord, där det råder tvivel eller saknas information, med ytterligare kännetecken som gör det möjligt att filtrera fram dessa uppgifter. I traditionell neologi utgör sådana ord en del av falska neologismer.

Det kanske vanligaste fallet av falska nyord är att ordet inte är nytt, eftersom det finns belägg för att det har använts före början av 2000-talet, men det togs inte med i referensordböckerna. Detta kan komma fram helt av en slump eller först

¹⁵ Jfr. lakūnā (latin lacuna ’fördjupning; lucka’) 1. språkvet. lucka i en text, utelämning, saknad plats (TŽŽ). På litauiska benämns en lexikografisk lakūna på olika sätt – ordbokslucka, hål, lucka.

Rita Milūnaitė

Neologijos terminija ir Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyno praktika

genom ytterligare undersökningar av olika användningskällor; därför behöver nyordet inte ha fått kännetecknet ”inte nytt (obelagt)” redan från början, när det fördes in i ND. Inom neologin kallas sådana ord som misstänks vara neologismer men med tiden visar sig ha funnits sedan länge (särskilt om de används sällan) ibland paleologismer (Behera, Mishra 2013: 27). När det visar sig att ett ord som tagits med i ND är en paleologism skyndar man sig inte att stryka det, så att den levande neologiska processen kan återspeglas och luckor i den lexikografi som bedrevs under en viss period blir synliga. Ett exempel på ett sådant ord är marsaegis ”apparat för att färdas på Mars yta och undersöka planeten”. Sådana apparater förekom i världen redan på 1970-talet, men ordet finns fortfarande inte i litauiska referensordböcker. Belägg för dess användning i litauisk press (till exempel i tidskriften Mokslas ir technika) finns åtminstone från 1995 (se DLKT). När kompletteringsregistret till Lietuvių kalbos žodynas digitaliseras framkommer fler sådana fall: ord har inte tagits med i referensordböckerna trots att de finns registrerade i registret, ibland flera gånger. Till exempel saknas ordet daiktadėžė i referensordböckerna. I ND anges tre betydelser för ordet. En av dem – ”ett litet fack i en bils förarhytt eller kupé, vanligen framtill framför passagerarsätet, för förvaring av diverse småsaker” – var redan känd under andra hälften av 1900-talet (belagd 1967 i tidskriften Mokslas ir technika) (se fig. 1).

Fig. 1. Kort för ordet daiktadėžė i kompletteringsregistret till Lietuvių kalbos žodynas (https://ekalba.lt)

Terminologija | 2020 | 27

I en liknande lexikografisk lucka har också ord hamnat för vilka det finns belägg för användning långt före början av 2000-talet: geoglifas ”forntida teckning bevarad i en hårdnad jordyta”, pareidolija ”psykologiskt fenomen där naturfenomen, slumpmässiga bilder, ljud eller föremål tillskrivs formen eller ljudet hos något välkänt fenomen”, namotyra ”vetenskap som undersöker historien om bostäder (särskilt på landsbygden)”, gaiviklis ”medel som fräschar upp luften och ger en frisk, fräsch doft” med flera.

Till falska nyord kan också räknas ord som i ND har märkningen ”återupplivat”. Eftersom nyordsstatus förknippas med att ett ord fungerar under en viss avgränsad period, händer det att ett ord som användes långt tidigare under en längre tid försvinner ur det aktiva språkbruket. Språkanvändarna glömmer det som irrelevant (till exempel när en företeelse i livet försvinner), men under gynnsamma omständigheter återupplivas det eller lånas in på nytt, ibland med nya nyanser, och uppfattas då också som nytt. Där skiljer sig återupplivade ord från paleologismer, vilkas användning aldrig har upphört. Kan återupplivade ord betraktas som nyord? Inom utländsk språkvetenskap besvaras frågan i regel jakande (se Barnhart R., Barnhart C. 1990: 1160; Fjeld, Nygaard 2012: 223). Man framhåller att ett sådant ord, sett ur ett synkront perspektiv, passar bland nyorden i en ordbok som beskriver språkets nuvarande (nutida) tillstånd, särskilt om det under en tid inte togs med i de viktigaste ordböckerna.

Ett bra exempel är ordet mokslintojas, -a, som var känt i mellankrigstidens Litauen i betydelsen ”vetenskapsspridare” – det användes av Juozas Šalkauskis 1936 men togs inte upp i ordböckerna. På senare år har det målmedvetet återupplivats av en journalist som sökte en term på ett enda ord för att benämna en vetenskapspopulariserare (vetenskapskommunikatör) (se ND för en utförligare diskussion).

Det är förstås ibland svårt att avgöra om ett ord verkligen har återupplivats eller om det har bildats på nytt enligt en typisk avledningsmodell och anpassats till nya behov, ibland med en viss betydelseförskjutning. Exempelvis låter det nyligen började använda verbet amžėti, synonymt med verbet senėti (senti), nytt för dagens språkanvändare; det används eufemistiskt för att undvika direkta associationer till åldrande och ålderdom, och det medicinska begreppet amžėjimas har bildats av det (jfr engelska ageing). I kompletteringsregistret till Lietuvių kalbos žodynas finns dock två ordbokskort med exempel upptecknade från levande språkbruk: įamžėti ”åldras” och det likbetydande suamžėti ”bli barnslig på äldre dar” (se fig. 2).

Rita Miliūnaitė

Neologijos terminija ir Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyno praktika

Fig. 2. Kort för orden įamžėti och suamžėti i Lietuvių kalbos žodyno kompletteringsregister (https://ekalba.lt)

Inom neologiniforskningen råder olika uppfattningar om en viktig fråga: från vilken tidpunkt kan ett ord betraktas som en nybildning – redan när det skapas, när det används, eller först när det börjar spridas i bruket? E. Jakaitienė anger att nybildningar hör till de lexikala enheter som är ””nyligen uppkomna och ännu inte används i någon större utsträckning”, medan ”[o]rd som har kommit in i aktivt bruk inte längre betraktas som neologismer” (Jakaitienė 2010: 203, 205–206). Enligt denna syn betraktas alltså ett ord som en nybildning från den tidpunkt då det uppkommer, och det behåller sin status som nytt så länge det ännu inte har etablerats i bruket.

Enligt en annan syn betraktas ett nyss uppkommet ord ännu inte som en nybildning förrän det börjar användas oberoende av sin upphovsperson, det vill säga förrän samhället visar ett behov av att använda och sprida ordet. För sådana ord,

Terminologija | 2020 | 27

som ännu inte har uppnått en nybildnings egentliga status och inte har spridits i någon större utsträckning, utan endast används av sina upphovspersoner, används den särskilda termen protologism¹⁶. Termen skapades i början av 2000-talet av den brittiske professorn Mikhail Epstein, som härstammar från Ryssland (se MD: protologism). För att tydligare skilja mellan protologism och neologism bör det sägas att en protologism bara är en möjlig nybildning (en ”hypotetisk projektion”), det vill säga ett ord som skapats av en upphovsperson i förhoppningen att det ska komma till användning i en verklig livssituation. Eftersom protologism är ett relativt nytt ord är det som term i litauisk språkvetenskap fortfarande självt en nybildning – det saknar nästan helt brukstradition, men i takt med att forskningen om nybildningar har intensifierats har termen under de senaste åren börjat användas oftare (jfr Aleksaitė 2018: 5–6).

En ännu ovanligare term, som i enstaka fall används i utländska arbeten om neologi för att beteckna nyligen uppkomna ord som har passerat protologismfasen men ännu inte etablerats som nybildningar, är prelogism (se Anesa 2018: 41). Den har inte kunnat påträffas i litauiska språkvetenskapliga arbeten.

Läsare av ND använder ofta möjligheten att föreslå att en nybildning som de har upptäckt i någon källa ska tas med i databasen. Bland förslagen förekommer också ord som läsarna själva har hittat på, vilka inte är belagda någon annanstans och inte antecknas som ett belägg för bruk, utan helt enkelt som den ovan nämnda ”hypotetiska projektionen”. Sådana ord blir kvar endast i förslagslistan (som också publiceras öppet), men tas inte med bland ND:s nybildningar. Exempel: išmafonas ”smarttelefon”; brauknys ”understreck (används vanligtvis i stället för mellanslag vid programmering)”; keleivožis ”buss”; lindžius ”popupannons” med flera. De får statusen ”inte belagt i bruk”, utan att möjligheten utesluts att de någon gång kan spridas.

Inom neologiforskningen brukar ord som barn skapar inte räknas som nybildningar. Även om föräldrar som läser ND ibland föreslår att ord som deras barn har skapat ska tas med där (t.ex. glanis ”vän, kompis”; sausryčiai ”torra frukostflingor” med flera), är detta ett helt separat fenomen och forskningsområde som gränsar till utvecklingspsykologi och pedagogik.

3. NYBILDNINGENS FORM SOM LEXIKAL ENHET

Vid sidan av frågan om hur nybildningens nyhet förstås uppstår också en annan, minst lika viktig fråga: vilka språkliga enheter betraktas som nybildningar inom neologiforskningen? Som framgår av definitionerna av nybildning i tabell 1 och 2 som presenteras

¹⁶ Protologism – från grekiska prōtos ”första, ursprunglig” + logos ”ord”.

Rita Miliūnaitė

Neologijos terminija ir Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyno praktika

I olika källor räknas inte bara enskilda ord (lexem) till neologismer, vilket skulle vara fallet enligt den etymologiska neologism-betydelsen, utan också mer komplexa lexikala enheter: stabila ordkombinationer (såväl sammansatta termer som fraseologismer) och, mer sällan, förkortningar. En snävare eller bredare förståelse av neologism är alltså en fråga om överenskommelse och beror på forskarnas syften.

Utifrån neologismens form brukar man urskilja tre typer av neologismer:

1) ord (t.ex.: aerogelis, tenesinas, sąžvelnis, irklentė);

2) fras, eller neofrazema (se Fjeld, Nygaard 2012: 225–226) (t.ex.: socialinis dempingas, kūno rengyba);

3) förkortning (t.ex.: CEO, STEM, Wi-Fi, BDAR).

Utifrån typer av lexikala innovationer skiljer man mellan nya ord (lexem) och nya ord betydelser (semem) (Jakaitienė 2005: 250).

I ND ingår också inte bara nya lexikala enheter (twiteris, asmenukė), utan även nya betydelser hos redan befintliga lexikala enheter (t.ex. inom näringslivet vienaragis ”ett innovativt nystartat företag som genom snabb tillväxt och attraherade investeringar växer till ett bolag värt mer än 1 miljard amerikanska dollar”; feniksas ”ett ohederligt företag som genomför en avsiktlig konkurs för att undvika finansiella förpliktelser och sedan ’återuppstår’ under ett nytt namn”).

Naujų reikšmių įgiję žodžiai kartais vadinami naujosiomis sememomis (Jakaitienė 2005: 251), semantiniais naujadarais (Jakaitienė 2010: 211), neosemantizmais (Fjeld, Nygaard 2012: 224–226) arba neosemais (Drūtė 2013: 756).

4. FUNKTIONELLA EGENSKAPER HOS NEOLOGISMER

Nyligen uppkomna ord fungerar, liksom hela lexikonet, som neutrala språkenheter (detta gäller även speciallexikens skikt – den nya terminologin, dvs. neonimer, eng. neonym, eller neotermer17, eng. neoterm) eller får ytterligare funktionella och stilistiska egenskaper. För vissa neologismer som är funktionellt och stilistiskt markerade används särskilda termer (se Aleksaitė 2018: 5), men dessa är inte etablerade vare sig i utländska eller litauiska språkvetenskapliga arbeten. Det är dessutom viktigt enligt vilken logisk grund de avgränsas och vilken – snävare eller bredare – förståelse av neologism som ligger till grund.

¹⁷ Dessa eller liknande neologismer har inte kunnat påträffas i litauisk språkvetenskap; jfr det lettiska jauntermins, bildat efter engelskans neoterm (se VPSV).

Terminologija | 2020 | 27

Som typer av nyord (vanligen – nybildningar) eller närliggande begrepp anges oftast stilistiska nybildningar, occasionalismer, författarbildade nybildningar, individuella nybildningar, situationsbundna nybildningar, efemerismer och potentialismer. Deras inbördes förhållanden beskrivs dock tämligen komplicerat, eftersom samma term kan användas för att beteckna nyord av olika typer, eller eftersom samma nyord utifrån olika egenskaper kan benämnas med flera termer.

I KTŽ-artikeln nybildning (vars motsvarigheter på andra språk anges med en vidare betydelse än den som för närvarande är bruklig, dvs. ryska неологизм, engelska neologism¹⁸) beskrivs stilistisk nybildning separat (liksom dess synonymer individuell nybildning, författarbildad nybildning) som ”[e]tt nytt ord som en enskild författare bildat i ett visst verk och som vanligtvis inte används någon annanstans”. Stilistiska nyord skapas och används alltså i expressivt syfte (för övrigt fyller också nya engelska lånord denna funktion allt oftare i dagens litauiska språkbruk, när de infogas i text som citat inte på grund av brist på litauiska motsvarigheter, utan förment för att göra texten mer slagkraftig).

I denna ordbok räknas occasionalismer inte till de stilistiska nybildningarna utan behandlas separat, trots att de till stor del också kan betraktas som stilistiska nybildningar. Med occasionalismer (eller occasionella nybildningar) avses ”oftast ovanligt bildade engångsbildningar, skapade i syfte att åstadkomma konstnärlig typisering, stilisering eller helt enkelt underhållning; de uppstår ur en strävan efter det ovanliga och märkliga” (Jakaitienė 2005: 250–251), ”det är ord som hör till en viss kontext och liksom stelnar i den text (ett samtal eller ett verk) där de har använts” (Jakaitienė 2010: 207). V. Urbutis påpekar att occasionella bildningar ”mer eller mindre avviker från det ordbildningssystem som är verksamt i språket: vissa av dem strider mot kraven för en ordbildningstyp <...>, medan andra utmärks enbart av att de har bildats enligt improduktiva eller föga produktiva typer” (se Urbutis 2009: 322–327). E. Jakaitienė behandlar occasionalismer bland nyord (neologismer) och nybildningar, medan KTŽ inte alls förknippar occasionalismer med nyord:

occasionalsim 2, occasionellt ord – оказионализм Ett ord eller en ordkombination som inte är typisk för allmänt språkbruk och förekommer endast en gång i en viss kontext. Till sin ordbildning är occasionalismer atypiska, individuella <...>.

¹⁸ Jfr mer precisa motsvarigheter till den litauiska termen nybildning: ryska новообразование, engelska (new-word coinage.

100 Rita Miliūnaitė | Neologijos terminija ir Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyno praktika

Termen författarbildade nybildningar betecknar nybildade ord – nybildningar – utifrån deras upphovsperson (jfr Jakaitienė 2010: 207). Det är förstås inte alltid möjligt att fastställa vem som först kom på ett visst nytt ord, men detta gäller särskilt nybildningar som förekommer i skönlitterära texter och vars upphovsperson är känd. Det kan alltså verka som om occasionalismer och författarbildade nybildningar i grunden betecknar samma företeelse – ett nybildat ord – men lyfter fram olika egenskaper hos det. Det finns dock också partiella strukturella skillnader: occasionalismer bildas antingen utifrån improduktiva ordbildningstyper eller med tydliga avvikelser från regelbunden ordbildning (Martseva et al. 2018: 270). Författarbildade nybildningar kan också skapas enligt regelbundna ordbildningsmönster. Vissa författarbildade nyord upptas i språkets lexikala system, men detta betraktas snarare som undantag. Till exempel skapades ordet laikraštiena ’värdelös, ofta sensationsinriktad tryckt press’, enligt ND år 1990 av poeten Jonas Juškaitis; med tiden blev det så spritt och etablerat i språkbruket att det togs upp i BŽ. I takt med att den tryckta pressen minskar kan ordet hamna i det passiva ordförrådet, men enligt denna ordbildningsmodell har ND också registrerat nybildningar för digital press: internetiena, portaliena m.fl.

Författarbildade nybildningar kallas också individuella neologismer, vilket framhäver deras särprägel och originalitet. De beskrivs som ord som hör till talet, inte språket, och som författare skapar för särskilda ändamål – för att uttrycka nya tankar och konnotationer (Martseva et al. 2018: 270)¹⁹.

När man i ND tydligt vet vem som är upphovsperson till ett nyord (det behöver inte vara en nybildning – det kan också vara ett lånord som någon har skapat på ett annat språk och som har kommit in i litauiskan), förses ordet med beteckningen ”författarskapat”. Till exempel båslikas, -à ’slapp (dvs. utsträckt hjälplöst i hela sin längd) som en stör’; čiulbingala ’sjungande näktergal (namn på ett snidat konstverk)’; glostinukas ’ett litet konstverk format genom särskilda handrörelser när man smeker leran’; sveikoninė ’ett annat namn för sjukhus – när betoningen ligger mer på tillfrisknande och hälsa’.

Occasionalismer och författarbildade nybildningar har också närliggande situationsbundna nybildningar (eng. nonce-formation, nonce-word) – nya, kontextberoende ord som skapas för ett enda specifikt tillfälle. I detta fall termi-

¹⁹ Ibland benämns individuella neologismer också med termen hapax legomena, som används inom korpuslingvistiken och innebär att ett ord förekommer endast en gång i en viss text eller textsamling. Jfr hapax legomenon, grekiska för ”sagt (en) gång”:

Terminologija | 2020 | 27 101

Här betonas inte aspekten för nybildningens upphovsman, utan omständigheterna kring dess tillkomst. Ibland betraktas situationsbundna nybildningar inte som egentliga neologismer (jfr Štekauer 2002: 97).

För atypiska nybildningar som bara förekommer en gång används etiketten ”enstaka” i ND, och om upphovsmannen är känd även etiketten ”författarskap”. En nybildning med känd upphovsman kan alltså också vara enstaka, om den inte sprids utanför upphovsmannens texter.

Till stilistiska nybildningar kan efemerismer²⁰ räknas. Det är neologismer som kännetecknar vissa perioder i samhällsutvecklingen och som i regel förknippas med namn på kända personer inom politiken eller andra områden; de har en tydlig, oftast negativ stilistisk laddning (se mer i Заботкина 1989; Kostanian 2015: 3–9). De lever kvar så länge personen själv är aktiv, den vars efternamn ligger till grund för nybildningarna. Det är dock viktigt att förståelsen av efemerismer kräver extralingvistisk kompetens – kunskap om aktuella frågor inom politiken eller andra områden under en viss period (Kostanian 2015: 8). Ibland förstås efemerismer i vidare mening: deras innehåll förknippas inte bara med politiska aktörer, utan också med betydelsefulla händelser under en viss period (Заботкина 1989: 24).

ND har registrerat ett stort antal både lånade efemerismer, förknippade med kända utländska personer eller händelser (t.ex. trampokalipsė, putinomika, putirendumas, okupendumas, Lukašesku och liknande), och litauiska efemerismer, huvudsakligen bildade av politiska aktörers efternamn (t.ex. från efternamnet på hälsoministern Aurelijus Veryga, känd för impopulära och stränga beslut om alkoholkontroll och åtgärder för att hejda coronapandemin: veryganas, –ė; verygininkas, –ė; verygizacija; verygizatorius, –ė; verygmarinas; verygmetis; verygvalda med flera).

Inom språkvetenskapliga arbeten råder det delade meningar om potentialismer (eller potentiella nybildningar, potentiella avledningar), vilka kan betraktas som motsatsen till tillfälliga bildningar. Enligt V. Urbutis är ”[p]otentiella avledningar ord som bildas enligt mycket regelbundna och produktiva ordbildningstyper och som inte införlivas i språket som självständiga lexikala enheter, utan helt förutsägs av dessa typer och kan realiseras i talet när som helst, så snart behov uppstår”. Dessutom är en sådan bildning ”så naturlig och begriplig att den vanligen inte uppfattas som en nybildning ens vid sitt allra första ögonblick i talet” (Urbutis 2009: 316–317). Kanske är det därför potentialismer ofta inte heller brukar förknippas med neologismer. V. Urbutis medger dock också att ”det i själva verket inte finns någon skarp gräns mellan potentiella och alla andra typiska

²⁰ Jfr grek. ephemeros ”endags-, kortvarig” (TŽŽ).

102

Rita Miliūnaitė

Neologijos terminija ir Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyno praktika

bildningar”, liksom det inte heller finns ”objektiva kriterier som gör det möjligt att i tveksamma fall avgöra om ett ord hör enbart till talet eller redan har införlivats i språket” (Urbutis 2009: 316, 318).

ND har inte som mål att registrera varje potentialism, eftersom det skulle öka databasens omfattning avsevärt och resurserna inte skulle räcka till för att bearbeta dessa data. Man försöker dock välja ut sådana potentiella avledningar som har ytterligare särdrag. Exempelvis visar ökningen av substantiv med suffixet -inė, som används för att bilda platsbeteckningar, på en expansion inom näringslivet – det blir allt fler matställen som säljer snacks betecknade med olika basord: dešraininė, falafelinė, jogurtinė, kebabinė, spraginė med flera. Ökningen av substantiv med suffixet -iena, som används för att bilda beteckningar på kött, återspeglar i sin tur utbudet av kött från exotiska djur – något som tidigare inte registrerats i ordböcker: buivoliena, kengūriena, krokodiliena, sraigiena, šikšnosparniena, vabzdiena.

Mångfalden av benämningar på nyuppkomna lexikala enheter och deras användning visar att gränsen mellan egentliga och icke-egentliga neologismer är mycket otydlig och förändras över tid. ND:s neologismbegrepp omfattar inte bara egentliga neologismer, utan även merparten av de neologismer som traditionellt betraktas som icke-egentliga. Ett så brett begrepp är ändamålsenligt med tanke på databasens särdrag. ND omfattar synkront en period på ett par decennier av litauiskans utveckling, vilket gör det möjligt att i databasen i viss mån iaktta neologismernas dynamik: vissa nya ord registreras endast en gång, medan andra gradvis sprids i bruket och efter en tid kan anses ha förlorat sin nyhetsstatus (de tas till exempel upp i den under arbete och successivt offentliggjorda Ordboken över standardlitauiska (BŽ); jfr naujienlaiškis, skaityklė, šonaslydis med flera. ND är alltså i praktiken också en av källorna till det ordförråd som tas upp i den nya BŽ).

Själva fenomenet neologismbildning är mycket mångfacetterat och kan beskrivas genom att olika innehållsliga, formella och funktionella egenskaper hos nya lexikala enheter lyfts fram. ND:s sökfunktioner gör det möjligt att filtrera fram neologismer ur databasen utifrån olika kombinationer av dessa egenskaper. När datamängden växer kan man dessutom få en mer ingående bild av detta intressanta skikt av ett ständigt föränderligt ordförråd och samtidigt söka nya klassifikationsgrunder och vidareutveckla den litauiska neologiterminologin.

SLUTSATSER

I takt med att vetenskapen inom olika områden utvecklas snabbt, vilket också driver på framstegen inom informationstekniken, och i och med att samhällets mångsidiga verksamhet, sociala nätverk och annan elektronisk kommunikation expanderar, förnyas också det moderna språkets lexikala skikt märkbart—

Terminologija | 2020 | 27

103

kontinuerligt. Neologin och neografin, som undersöker och beskriver nya lexikala fenomen, blir alltmer lovande grenar av lexikologin och lexikografin och väcker stort intresse, inte bara inom forskningen utan också i samhället. Framväxten av nya termer (neonymer) främjar forskning om neonymi. Denna forskning behöver i sin tur en neologisk terminologi, men den varierar betydligt både i litauiska och utländska arbeten och bildar ännu inget tydligt system.

1. En granskning av förståelsen av neologins viktigaste begrepp – nyord, eller neologism – i litauisk och utländsk språkvetenskaplig litteratur och i ordböcker visar att de synonyma termer som formar begreppet döljer flera inre och yttre motsägelser. Själva begreppet är inte tydligt definierat och beror på forskarnas val (överenskommelse) om vilka aspekter av den lexikala formen och betydelsen det omfattar:

1.1. Med nyord avses vanligen inte bara nya ord utan även andra lexikala enheter, till exempel ordkombinationer och förkortningar; dessutom räknas ofta befintliga ord som fått nya betydelser till nyorden – neosemantismer;

1.2. Det centrala semantiska elementet i begreppet nyord är nyhet, men det ger den lexikala enheten endast tillfällig status, så länge den ännu inte har kommit i allmänt bruk eller tagits upp i allmänna ordböcker och språkbrukarna uppfattar den som ovanlig. Såväl kategorin ”nyhet” som ytterligare element i nyordsbegreppet kan definieras endast med hänsyn till den specifika, tidsmässigt avgränsade kontext där begreppet används;

1.3. I traditionell lexikografi betraktas nyord statiskt – som resultatet av en viss period i språkets utveckling. Därför skiljer man mellan egentliga nyord, som med tiden accepteras av samhället, etableras i bruket och blir vanliga enheter i det lexikala systemet, och oegentliga nyord, som endast förekommer i tal.

2. De centrala kännetecknen som formar förståelsen av nyord och dess partiella yttringar framträder när man söker svar på frågor om vilka språkliga enheter som betraktas som nyord inom neologin, vad som utgör utgångspunkten för en lexikal enhets nyhet, hur länge denna nyhet varar och när den upphör samt vilka nyordens viktigaste funktionella kännetecken är.

3. Arten av de data som sedan 2011 samlas in vid Litauiska språkvetenskapliga institutet och fortlöpande uppdateras på internet i ND, liksom praxis för deras hantering, visar att den traditionella förståelsen av nyord är alltför snäv inom modern digital neografi. Eftersom ND synkront dokumenterar den levande neologins pro-

104 Rita Miliūnaitė │ Neologijos terminija ir Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyno praktika

processen är det ofta inte klart vad som kommer att hända med den upptäckta nya lexikala enheten – om den förblir ett kortlivat, situationsbundet fenomen eller med tiden blir en del av vardagslexikonet, aktiverar en hel ordbildningsmodell, tas upp i allmänna ordböcker och så vidare. Därför har den bredaste möjliga uppfattningen om neologismer, som en nyligen uppkommen lexikal enhet, med rätta valts för ND.

4. Enligt den traditionella uppfattningen om neologismer kan neologismer som endast fungerar i tal och skiljs från egentliga neologismer beskrivas utifrån olika kännetecken med skilda logiska grunder (tidpunkt för uppkomsten, strukturella och stilistiska särdrag osv.): protologismer, prelogismer, okazionalismer, efemerismer, paleologismer, stilistiska, författarpräglade och situationsbundna neologismer, potentiella neologismer med flera. De kan betraktas som typer av neologismer i vid bemärkelse.

5. I takt med att datamängderna växer och nya språkteknologier tillämpas (automatisk extraktion av neologismer ur stora datamängder) ger digital neografi en mer heltäckande bild av detta intressanta skikt av ett ständigt föränderligt lexikon, samtidigt som den gör det möjligt att söka nya klassifikationsgrunder och vidareutveckla neologins terminologi.

ŠALTINIAI

BŽ – Bendrinės lietuvių kalbos žodynas, vyr. red. Danutė Liutkevičienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://bkz.lki.lt; https://ekalba.lt

CED – Collins English Dictionary. Prieiga internete: www.collinsdictionary.com

DLKT – Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas. Prieiga internete: http://tekstynas.vdu.lt

DLKŽ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, vyr. red. St. Keinys, 7-asis patais. ir papild. leid., e. variantas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2015 (atnaujinta versija, 2017). Prieiga internete: https://lkiis.lki.lt, https://ekalba.lt

KTŽ – Kalbotyros terminų žodynas, sud. K. Gaivenis, St. Keinys, red. K. Morkūnas, Kaunas: Šviesa, 1990.

LKE – Lietuvių kalbos enciklopedija, par. K. Morkūnas, red. V. Ambrazas, 2-asis patiksl. ir papild. leid., Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2008.

LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas (I–XX, 1941–2002), e. variantas, vyr. red. G. Naktinienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://www.lkz.lt

MD – Macmillan Dictionary. Prieiga internete: www.macmillandictionary.com

MW – Merriam-Webster dictionary. Prieiga internete: www.merriam-webster.com

ND – Miliūnaitė Rita, Aleksaitė Agnė. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas: tęstinis internetinis žinynas nuo 2011 m., sud. ir ats. red. R. Miliūnaitė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: https://naujazodziai.lki.lt, https://ekalba.lki.lt/naujazodziai

OLD – Oxford Learner’s Dictionaries. Prieiga internete: www.oxfordlearnersdictionaries.com

ŠŽe – Lyberis Antanas. Sinonimų žodynas, 2-as patais. leid., e. variantas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2002 (atnaujinta versija, 2015). Prieiga internete: https://lkiis.lki.lt, https://ekalba.lt

TŽŽ – Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius: Alma littera, 2013.

VPSV – Valodniecības pamatterminu skaidrojošā vārdnīca, Rīga: LU Latviešu valodas institūts, 2007.

HCИC – Е. Н. Захаренко, Л. Н. Комарова, И. В. Нечаева. Новый словарь иностранных слов, э. ресурс, Москва: Азбуковник, 2003. URL: www.slovari.ru

СЛТ – Ахманова Ольга Сергеевна. Словарь лингвистических терминов, 2-е изд., Москва: УРСС: Еди-ториал УРСС, 2004. URL: classes.ru/grammar/174.Akhmanova/source/worddocuments/h.htm

ТС – Толковый словарь русского языка, э. ресурс, ред. С. И. Ожегов, Н. Ю. Шведова, Москва, 1992. URL: www.slovari.ru

Terminologija | 2020 | 27

105

LITERATŪRA

Aleksaitė Agnė 2018: Ypatybių pavadinimai Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne. – Bendrinė kalba 91, 1–27. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/Straipsniai/91/Aleksaite_BK_91_strapsnis_apie_pavadinimus.pdf

Aleksaitė Agnė, Murmulaitytė Daiva 2018: Naujoji lietuvių kalbos leksika – sava ir svetima. – Linguistica Lettica 26, 236–258.

Anesa, Patrizia 2018: Lexical Innovation in World Englishes: Cross-fertilization and Evolving Paradigms, Routledge.

Behera Bhagavan, Mishra Priyadarshani 2013: The Burgeoning Usage of Neologisms in Contemporary English. – IOSR Journal Of Humanities And Social Science 18(3), 25–35.

Barnhart Robert, Barnhart Clarence 1990: Dictionary of neologisms. – Wörterbücher. Dictionaries. Dictionnaires, International Encyclopedia of Lexicography 2, Franz J. Hausmann et al., eds., Berlin, New York: Walter de Gruyter, 1159–1166.

Drutą Inga 2013: Neology, neonymy, neosemy: terminological perspective. – The Proceedings of the International Conference: Literature, Discourse and Multicultural Dialogue 1, The Philology Institute of the Moldavian Science Academy, 749–758.

Dzhabrailova Valida S., Rybakova Oksana V. 2019: On neologisms status in the bulk of a language. – Modern European Researches 4, 19–22.

Fjeld Ruth Vatvedt, Nygaard Lars 2012: Lexical neography in modern Norwegian. – Exploring Newspaper Language: Using the Web to Create and Investigate a Large Corpus of Modern Norwegian, ed. Gisle Andersen, John Benjamins Publishing, 221–240.

Girčienė Jurgita 2005: Neologizmų integracija į tekstą. – Žmogus ir žodis 1, 78–82.

Humbley John 2018: Term formation and neology. – Languages for special purposes, eds. J. Humbley, G. Budin, Ch. Laurén, Berlin, Munich, Boston: Walter de Gruyter, 437–452.

Jakaitienė Evalda 2005: Leksikografija, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

Kostanian Zara V. 2015: Anthrop onymic ephemerisms in modern English-language media. – The Seventh European Conference on Languages, Literature and Linguistics, Viena: East West, 3–9.

Lehrer Adrienne 2006: Neologisms. – Encyclopedia of Language and Linguistics2^nd ed., ed. K. Brown, Elsevier Ltd., 590–593.

Martseva et al. 2018: Martseva Tatiana A., Sn isar Anastasia Yu., Kobenko Yuriy V., Girfanova Ksenia A. Neologisms in American Electronic Mass Media. – Linguistic and Cultural Studies: Traditions and Innovations, eds. A. Filchenko, Zh. Anikina, Springer International Publishing, 266–274.

Mikelionienė Jurgita 2000: Šiuolaikiniai metodai kalbos naujovėms tirti. – Darbai ir dienos 24, 65–73.

Miliūnaitė Rita 2015: Naujažodžių atranka ir pateikimas Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne. – Leksikografija ir leksikologija 5, 161–184.

Miliūnaitė Rita 2018: Naujažodžių pateikimas ir paieškos galimybės Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne. – Bendrinė kalba 91, 1–21. Prieiga internete: http://journals.lki.lt/bendrinekalba/article/view/71/45

Putilina Oksana 2013: Innovative Processes in the Present-day English Language in Comparison with Ukrainian one: Innovations and Pseudo-innovations. – Linguistic Studies 26, 18–24.

Štekauer Pavol 2002: On the Theory of Neologisms and Nonceformations. – Australian Journal of Linguistics 22(1), 97–112. Available at: http://dx.doi.org/10.1080/0726860020122571

Urbutis Vincas 2009: Žodžių darybos teorija, 2-asis leid., Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

Ефремов Валерий А. 2014: Современная академическая неография: проблемы и перспективы. – Вестник Новосибирского государственного университета 3(19), 14–19. DOI: 10.15293/2226-3365.1403.01

Заботкина Вера 1989: Новая лексика современного английского языка, э. ресурс, Москва: Высшая школа. Доступ через интернет: https://classes.ru/grammar/138.Zabotkina/worddocuments/_7.htm (žūrėta 2020-06-23).

Кольцова Елена А. 2017: Неологизмы английского языка XXI века. – Вестник Российского университета дружбы народов: Теория языка. Семиотика. Семантика 8(3), 604–613. DOI: 10.22363/2313-2299-2017-8-3-604-613.

Мельник Юлия А., Штехман Елена А. 2015: К вопросу о статусе неологизма в современной лингвистике. – Современные проблемы науки и образования 2-1. URL: http://science-education.ru/ru/article/view?id=21100 (žūrėta 2020-09-23).

106

Rita Miliūnaitė

Neologijos terminija ir Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyno praktika

TERMS OF NEOLOGY AND THE PRACTICE OF THE DATABASE OF LITHUANIAN NEOLOGISMS

Summary

As the renewal of vocabulary of contemporary languages is gathering pace, neology and neography investigate and describe its new phenomena, meanwhile new terms are the object of neonymy. This job requires the terms of neology, but they are rather varied in Lithuanian and foreign studies, and do not yet constitute a clear system.

The article sets out to analyse how the major works of Lithuanian linguistics define the concept of neologism (and its equivalent in Lithuanian naujažodis). It reveals the content of the terms naujažodis, neologizmas, protologizmas, okazionalizmas, efemerizmas, paleologizmas, etc. and shows their diverse usage. It builds upon foreign lexicographical sources and studies on neology, as well as the experience of managing the Database of Lithuanian Neologisms, which has been compiled and continuously updated online since 2011.

The definitions of neologism (Greek neos “new”, logos “word”) in Lithuanian and foreign linguistic sources show that this term has several underlying contradictions:

1) neologisms usually include not only new words but also other lexical units – word phrases, abbreviations as well as words which acquired new meanings, i.e., neosemanticisms;

2) the main semantic component of the concept of neologism is novelty, but this is a rather subjective feature;

3) in traditional lexicography the approach towards neologisms is rather static – they are viewed as the outcome of a certain period of language development; therefore, proper neologisms (Lith. tikrieji naujažodžiai), which are eventually accepted by the public and become commonplace units of the lexical system, are distinguished from improper neologisms (Lith. netikrieji naujažodžiai), which are only a speech phenomenon.

The type of data collected in the Database of Lithuanian Neologisms and their management practice show that in contemporary digital neography the traditional concept of neologism is too narrow. As a live process of neology is recorded synchronically, it is often not clear how the existence of the new lexical unit is eventually going to evolve. Since the amount of data is growing and new linguistic technologies are applied (automated selection of neologisms from vast collections of data), digital neography enables us to improve the terms of neology.

Gauta 2020-10-07

Rita Miliūnaitė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected]

Terminologija | 2020 | 27

107

Neologins terminologi och Databasen över litauiska neologismer – praxis

SAMMANFATTNING

SAMMANFATTNING

INLEDNING

1. BEGREPPET OCH DEFINITIONER AV NYORD

2. NYORDENS NYHETSPROBLEM

3. NYBILDNINGENS FORM SOM LEXIKAL ENHET

4. FUNKTIONELLA EGENSKAPER HOS NEOLOGISMER

SLUTSATSER

ŠALTINIAI

LITERATŪRA

Summary

Document details