Terminologija / Terminology

2025, Nr. 32, p. 1–6

Turinio nuoroda / Contents link

ISSN 2669–2198 (elektroninis / online)

www.mruni.eu

Olga USINSKIENE

DOCTORAL DISSERTATION

ETT BEGREPPSRAMVERK INOM MIGRATIONSOMRÅDET OCH DESS UTTRYCK I ENGELSKA OCH LITAUISKA

HUMANITIES, PHILOLOGY (H 004) VILNIUS, 2024

Olga Usinskiene.

ETT BEGREPPSRAMVERK INOM MIGRATIONSOMRÅDET OCH DESS UTTRYCK I ENGELSKA OCH LITAUISKA (MIGRATIONSOMRÅDETS BEGREPPSYSTEM OCH DESS UTTRYCK I ENGELSKA OCH LITAUISKA): doktorsavhandling, Vilnius: Mykolas Romeris universitet, 2024, 320 s.

SIGITA RACKEVIČIENĖ

Mykolas Romeris universitet

E-post: [email protected]

ORCID-ID: https://orcid.org/0000-0001-5794-0296

https://doi.org/10.35321/term32-12

Den 6 september 2024 försvarade Olga Ušinskienė sin doktorsavhandling vid Mykolas Romeris universitet (hädanefter MRU), A Framework of Concepts in the Migration Domain and their Expression in English and Lithuanian (Migrationsområdets begreppssystem och dess uttryck i engelska och litauiska) (handledare: professor Sigita Rackevičienė).

Copyright © 2025 Sigita Rackevičienė. Utgiven av Litauiska språkets institut. Denna artikel är en Open Access-artikel som distribueras enligt villkoren i Creative Commons Attribution-licensen, vilken tillåter obegränsad användning, distribution och reproduktion i alla medier, förutsatt att den ursprungliga upphovspersonen och källan anges. // Utgiven av Litauiska språkets institut. Denna artikel är fritt tillgänglig och distribueras enligt villkoren för licensen Creative Commons Attribution, som tillåter obegränsad användning, distribution och återgivning av innehållet i alla medier, förutsatt att upphovspersonen och källan anges.

Mottagen: / Received: 2025-03-27. Godkänd: / Accepted: 2025-04-03.

1

I avhandlingen modellerade O. Ušinskienė, med utgångspunkt i data från tvåspråkiga engelsk-litauiska korpusar som skapats för denna studie, begreppssystemet inom migrationsområdet och jämförde de språkliga uttrycksmedel som används för att bilda benämningar på begreppen. Avhandlingen ägnas således åt analys av två dimensioner inom migrationsområdet: analysen av den konceptuella dimensionen, som syftade till att skapa modeller baserade på begreppsrelationer och synliggöra de centrala processerna inom området, samt analysen av den lingvistiska dimensionen, som syftade till att fastställa de språkliga uttrycksmedel som används för att benämna begrepp inom området.

För studiens syften skapades två tvåspråkiga korpusar bestående av internationella och nationella dokument om migrationsfrågor: en parallellkorpus (cirka 1,5 miljoner ord) och en jämförbar korpus (cirka 2,2 miljoner ord). Ur korpusarna hämtades 388 engelska och 376 litauiska begreppsbenämningar. I avhandlingen omfattar begreppsbenämningar nominalfraser som fungerar som termer, termkombinationer och egennamn som är relevanta för migrationsområdet. För att få en så god förståelse som möjligt av begreppens innehåll samlades dessutom kompletterande data in: för varje begrepp hämtades informativa kontexter ur korpusarna och definitioner ur specialiserade ordböcker och termdatabaser. Korpusarna och deras metadata lagras på MRU:s SharePoint-webbplats (länken till webbplatsen finns i avhandlingens första bilaga), medan samtliga insamlade och systematiserade terminologiska data återfinns i avhandlingens andra bilaga, som omfattar 136 sidor.

I avhandlingens inledning definieras de viktigaste forskningsparametrarna samt avhandlingens vetenskapliga nyhet, värde och praktiska tillämpning av resultaten. Författaren framhåller att avhandlingen är betydelsefull i flera avseenden: 1) den genomförda terminologiska studien bidrar till forskningsfältet för korpusbaserad terminologisk forskning i engelska och litauiska genom att tillföra ytterligare ett specialområde – migration; 2) modelleringen av ett begreppssystem baserat på begreppsrelationer, som för första gången genomförts med utgångspunkt i tvåspråkiga engelska och litauiska data från migrationsområdet, är betydelsefull för studier av den konceptuella dimensionen inom specialområden; 3) arbetsanalysen av begreppsbenämningar, grundad på kognitivlingvistiska principer, är viktig för jämförande studier av terminologins lingvistiska dimension; 4) den övergripande forskningsmetodiken, som bygger på att kombinera kunskapsbaserade och lexikala analysansatser, bidrar med nya metodologiska insikter och perspektiv till utvecklingen av terminologiskt arbete på litauiska.

I avhandlingens första del presenteras studiens allmänna teoretiska aspekter. De grundläggande premisserna inom terminologivetenskapen, som behandlas i grundläggande terminologiska arbeten och i ISO-standarder om terminologifrågor, presenteras. Avhandlingens två huvudsakliga forskningsansatser beskrivs ingående: den kunskapsbaserade (onomasiologiska) ansatsen och den lexikalt baserade (semasiologiska) ansatsen. Dessa ansatsers principer och de viktigaste terminologiska skolor som utvecklar dem i sin forskning diskuteras. I slutet av den första delen förklaras hur de två ansatserna tillämpas i avhandlingsstudien och vilka aspekter av dem som är viktigast vid analysen av terminologins konceptuella och lingvistiska dimensioner inom migrationsområdet.

2

I avhandlingens andra del presenteras parallell- och jämförelsekorpusarna för migrationsområdet samt processerna för att skapa dem och extrahera terminologiska data. Först diskuteras fördelar och nackdelar med parallell- och jämförelsekorpusar, och det motiveras varför båda korpustyperna behövs för en ingående terminologisk studie. Korpusarnas skapandefaser och sammansättning redovisas i detalj. Korpusarna består av dokument från internationella och nationella organisationer. Först genomfördes en ingående analys av internationella organisationer och deras dokument, och de dokument som behövdes för studien valdes ut. Dessa omfattar rättsligt bindande och icke-bindande dokument från mellanstatliga organisationer (Förenta nationerna, Europarådet och Europeiska unionen samt deras underordnade organisationer), såsom konventioner, primärrätt och sekundärrätt, rekommendationer, rapporter med mera. Därefter analyserades nationella rättsakter från Republiken Litauen och Förenade kungariket. Parallellkorpusen består av dokument som fanns tillgängliga på både originalspråket och översättningsspråket (främst dokument från internationella organisationer), medan jämförelsekorpusen består av dokument som endast fanns tillgängliga på originalspråket (främst nationella dokument). I avhandlingen presenteras kategorierna för de insamlade dokumentens metadata samt arbetet med att bearbeta texter och ladda upp dem till programvaran Sketch Engine. Därefter beskrivs principerna för extraktion av terminologiska data och fastställande av ekvivalenter. De verktyg i programvaran Sketch Engine som användes för att samla in de engelska data som behövdes för studien presenteras: begreppsbenämningar och informativa kontexter som krävdes för att fastställa begreppens innehåll och relationer. Förfarandena för att fastställa litauiska ekvivalenter i parallell- och jämförelsekorpusarna samt de verktyg i Sketch Engine som användes för detta diskuteras.

Avhandlingens tredje del ägnas åt den konceptuella dimensionen inom migrationsområdet: analysens teoretiska och metodologiska principer samt modelleringen av begreppssystemet inom migrationsområdet och en ingående presentation av varje modell som ingår i systemet.

I det första kapitlet i den tredje delen presenteras principerna för begreppsanalys. Begreppsdefinitionernas betydelse för studiet av begreppsrelationer diskuteras, olika klassifikationer av begreppsrelationer beskrivs, och särskild tonvikt läggs vid de typologier över begreppsrelationer som anges i ISO-standarder och i forskaren Anita Nuopponens arbeten. Även begreppskategorier som definieras i forskaren Juan C. Sagers arbeten och i arbeten av forskargruppen ”LexiCon” vid Granadas universitet diskuteras. De begreppskategorier som studiens begrepp har indelats i presenteras: handlingar och tillstånd (ACT), levande objekt (ANE) samt icke-levande objekt och deras egenskaper (INANE).

I det andra kapitlet i den tredje delen beskrivs det modellerade begreppssystemet för migrationsområdet – dess övergripande struktur och varje enskild modell. Det modellerade migrationssystemet består av tre modeller:

1) Migrationens kausalkedja, som sammanlänkar processer som orsakar migration med processer som orsakas av migration;

2) Migrationens taxonomimodell, som består av tre mindre delar om tre migrationstyper: arbetsmigration, familjemigration och humanitär migration;

3

3) En modell för migrationsförfaranden, som också består av tre delar avsedda för förfarandet för varje typ av migration: arbetsmigration, familjemigration och humanitär migration.

Varje modell presenteras i detalj: det förklaras vilka begreppsrelationer som gjorde det möjligt att skapa modellen och hur olika typer av relationer förenas till en helhet; det beskrivs vilka begreppskategorier och specifika begrepp som har hänförts till varje modell, vilka företeelser i den verkliga världen de återspeglar och vilka engelska och litauiska ord och fraser som används för att benämna dessa begrepp. Varje modell och dess delar presenteras också i strukturerade figurer, vilket tydliggör typerna av begreppsrelationer samt systematiska likheter och skillnader mellan modellerna.

Den fjärde delen av avhandlingen ägnas åt migrationsområdets lingvistiska dimension: teoretiska och metodologiska analysprinciper samt analys av de språkliga uttrycksmedel som används för att bilda benämningar på begrepp inom migrationsområdet på engelska och litauiska.

I det första kapitlet i den fjärde delen presenteras principerna för kognitiv ordbildningsanalys samt principerna för analys av lexikala och syntaktiska medel som används för att bilda begreppsbenämningar. Den metodologiska grunden för varje analysnivå visualiseras i ett schema som återger förhållandet mellan begreppet och dess benämningar på engelska och litauiska, och därmed betonas att analysen syftar till att undersöka vilka språkliga medel som används på engelska och litauiska för att uttrycka samma begreppsinnehåll.

I det andra kapitlet i den fjärde delen presenteras resultaten av den empiriska analysen. Analysdata systematiseras i flera lager för att undersöka: 1) om det finns märkbara skillnader i språkligt uttryck mellan begrepp som tillhör olika begreppsmodeller och mellan begrepp som tillhör olika begreppskategorier (ACT, ANE, INANE); 2) vilka skillnader i språkligt uttryck som finns mellan begreppsbenämningar på engelska respektive litauiska. Analysens flerskiktade upplägg återspeglas också i underkapitlens struktur: där analyseras data för varje modell och, när det är relevant, för varje kategori separat, varefter resultaten sammanfattas. Vid presentationen av illustrativa dataexempel paras alltid engelska och litauiska ekvivalenter som betecknar samma begrepp ihop. Följande aspekter analyseras:

1) synonymi: tvåspråkiga par av begreppsbenämningar klassificeras efter antalet synonymer i respektive språk (2:1; 1:2; 2:2 osv.) och efter typ av synonymer (lexikala, ordbildningsmässiga, syntaktiska och morfologiska);

2) antalet betydelsebärande led: begreppsbenämningar delas in i monolexikala och polylexikala;

3) de betydelsebärande ledernas lexikala betydelser: i varje begreppskategori fastställs de lexikala betydelserna hos begreppsbenämningarnas huvudled och modifierare, och dessa grupperas efter semantiska fält;

4) typer av modifiering av polylexikala begreppsbenämningar: i varje begreppskategori klassificeras begreppsbenämningarna efter modifierarnas position i förhållande till huvudledet

4

med avseende på ledet, det vill säga utifrån huruvida modifieringen är prepositionell, postpositionell eller dubbel (pre- och postpositionell);

5) den syntaktiska strukturen hos polylexikala begreppsbenämningar: begreppsbenämningar av varje modifieringstyp indelas efter sin syntaktiska struktur, som representeras av sekvenser av ordklasstaggar för modifierarna.

Varje aspekt har också analyserats kvantitativt – en ingående kvantitativ dataanalys har genomförts, vilken blottlägger tendenser i bildandet av begreppsbenämningar såväl inom enskilda begreppsmodeller som mellan modellerna.

I slutsatserna presenteras de viktigaste resultaten från varje del av avhandlingen och det diskuteras vilken ny kunskap de tillför om det undersökta objektet.

Författaren framhåller att kombinationen av kunskapsanalys och lexikalanalysbaserade metoder gjorde det möjligt att betrakta begreppsbenämningar inte bara som strukturella enheter i ett konceptuellt system, utan också som enheter i naturligt språk i deras naturliga användningssammanhang.

Arbetet med att sammanställa korpusar och utvinna data visar att undersökningar av terminologiska data inom migrationsområdet kräver två typer av korpusar – parallellkorpusar och jämförbara korpusar. De gör det möjligt att samla in ett betydligt mer omfattande urval av terminologiska data inom migrationsområdet och fler informativa kontexter samt att fastställa fler ekvivalenter på engelska och litauiska.

Analysen av den konceptuella dimensionen inom migrationsområdet visade att begreppen inom området kan delas in i tre huvudsakliga konceptuella modeller, grundade på följande begreppsrelationer: ontologiska (orsak–verkan, del–helhet, process–resultat, subjekt–aktivitet–objekt) och logiska (över- och underordnade begrepp). Alla tre modellerna bildar ett gemensamt begreppssystem för migrationsområdet, vilket återspeglar konceptualiseringen av fenomen inom detta område i internationella och nationella dokument.

Analysen av den lingvistiska dimensionen inom migrationsområdet visade vilka språkliga uttrycksmedel som används för att uttrycka benämningar på begrepp i olika konceptuella modeller och kategorier på engelska och litauiska. Analysen visade att synonymi är vanligast i den andra och tredje modellen, och att den vanligaste typen av synonymer i båda språken är lexikala synonymer (t.ex.: permanent migration – pastovioji migracija / nuolatinė migracija, illegal entry / irregular entry – olaglig inresa). Studien bekräftade också den tendens till polylexikalitet hos termer som forskare har konstaterat inom andra ämnesområden. I avhandlingens undersökningsmaterial utgör polylexikala enheter 92 procent av alla begreppsbenämningar inom migration, både på engelska och litauiska. Analysen av den lexikala strukturen visade att de flesta begreppsbenämningar är kompositionella – deras betydelse kan förstås utifrån de enskilda leden. I varje modell konstrueras benämningarna av led som tillhör olika semantiska fält. Huvudledet betecknar oftast en viss aktivitet eller ett tillstånd, ett livlöst eller levande objekt, medan modifierarna preciserar egenskaperna hos begreppet som anges av huvudledet ur olika aspekter, exempelvis är begreppsbenämningarna asylum for an applicant – skydd för en sökande uppbyggda enligt följande princip: HUVUDLED ‘form av skydd’ + MODIFIERARE ‘migrationsaktör’.

5

Analysen av de syntaktiska strukturerna visade att både premodifiering och postmodifiering används i modellerna 1 och 3, medan postmodifiering inte alls är typisk för modell 2, som omfattar en taxonomi över migrationstyper, t.ex. labour migration – arbetskraftsmigration. I de flesta fall sammanfaller modifieringstyperna i engelska och litauiska, men i en betydande andel fall motsvaras engelska benämningar med postmodifiering av litauiska benämningar med premodifiering, t.ex. children of refugees – flyktingars barn.

Sammanfattningsvis hävdar författaren att resultaten ”kan ge värdefull information till forskare som arbetar med modellering av begreppssystem, kontrastiv terminologisk analys och översättningsforskning” (s. 314). Författaren påpekar också att de parallella och jämförbara korpusar som sammanställdes under studien ”kan återanvändas i lingvistisk forskning inom migrationsområdet” (ibid.).

Olga Ušinskienės doktorsavhandling A Framework of Concepts in the Migration Domain and their Expression in English and Lithuanian (Migracijos srities sąvokų sistema ir raiška anglų ir lietuvių kalbose) utgör ett viktigt bidrag till terminologiarbetet i Litauen genom att komplettera det med en ingående terminologisk undersökning av ytterligare ett specialiserat område – migration – som är betydelsefull genom de insamlade uppgifterna, analysen av dem och de metodologiska insikterna. Som avhandlingens författare påpekar har forskningsresultaten också praktiskt värde. Begreppssystemet inom migrationsområdet kan vara till nytta för specialister inom området när de organiserar och förmedlar kunskap om migrationsprocesser, liksom för samhällsmedlemmar som vill skaffa sig sådan kunskap. Resultaten av den lingvistiska analysen kan ge värdefull information till termskapare och översättare. Studier av båda dimensionerna kan vara användbara för specialister på terminologihantering och teknikutvecklare som arbetar inom kunskapskonstruktion och automatisk datautvinning. De insamlade tvåspråkiga forskningsuppgifterna kan också användas för att sammanställa en termdatabas för migrationsområdet, till nytta för migranter, anställda vid migrationsmyndigheter, lagstiftare och översättare samt studenter som studerar migrationsrätt och migrationspolitik.

6