OM VERKSAMHETEN VID STATLIGA KOMMISSIONEN FÖR LITAUISKA SPRÅKET

(Utarbetad på grundval av Språkkommissionens rapport för 2014)

SPRÅKPROGRAM

De viktigaste målen och uppgifterna för Statliga kommissionen för litauiska språket (nedan kallad Språkkommissionen) genomförs genom språkprogram. Inom ramen för programmet för standardisering, användning, utveckling och spridning av det statliga språket 2006–2015 genomfördes 38 projekt år 2014.

Den sista volymen i serien med ordböcker över världens ortnamn, utarbetad på uppdrag av Språkkommissionen, gavs ut Världens ortnamn. Asien (Kambodja–Vietnam) (Centrum för vetenskaplig och encyklopedisk utgivning); elektroniska databaser och söksystem skapades för ordböckerna i serien Världens ortnamn. Amerika och Världens ortnamn. Afrika, Antarktis, Australien, Oceanien.

Tre publikationer från Institutet för litauiska språket gavs ut; de är relevanta inte bara för språkgemenskapen utan också för lärare, elever och studenter: Klementina Vosylytės Jämförelseordbok, Žaneta Markevičienė m.fl:s Ordbok över den inre dialekten samt boken Östaukštaitiska dialekten i Panevėžys i serien Litauiska dialekter för skolan, med tillhörande cd.

Stödet till undervisning i fackspråk vid universitet och högskolor fortsatte, liksom kurser i det statliga språket för invånare i Litauen med andra modersmål och för invandrare från tredjeländer. Projekt för språkutbildning och spridning av kunskap om språket fick också stöd. Till universitetsbibliotek, högskolebibliotek, länsbibliotek, offentliga bibliotek av nationell betydelse och kommunala bibliotek köptes 934 litauiska publikationer i 30 titlar.

Inom ramen för programmet för forskning om hur litauiskt standardspråk, dialekter och andra språkvarieteter fungerar och förändras 2011–2020 genomfördes 12 projekt.

Vid Litauens pedagogiska universitet slutfördes en vetenskaplig undersökning av förhållandet mellan normer och rekommendationer för litauisk syntax och det aktuella språkbruket. På grundval av den kommer syntaktiska normer att ses över och rekommendationer till allmänheten att utarbetas vid behov.

Publikationen Aktuella frågor i det administrativa språket har publicerats på Institutet för litauiska språkets webbplats. Den utarbetades på grundval av en vetenskaplig undersökning som stöddes av Språkkommissionen 2011–2012: ”Undersökning av Europeiska unionens dokumentspråk”.

Flera särskilt aktuella forskningsprojekt har inletts om dagens språk (accentueringsmönster, främmande ords funktion i litauiskt standardspråk och terminologins utveckling), samspelet mellan standardspråket, dialekterna och andra språkvarieteter samt deras förändring.

RÄTTSLIGT SKYDD FÖR DET OFFICIELLA SPRÅKET

Synpunkter har lämnats till Republiken Litauens Seimas på utkastet till Republiken Litauens konstitutionella lag om det officiella språket. Ett yttrande har lämnats om två lagförslag från Republiken Litauen om skrivning av namn och efternamn i handlingar (nr XIIP-1653 och nr XIIP-1675).

BENDRINĖ KALBA | 88 (2015)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PALIONYTĖ. Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos | 2

Förslaget om att ändra bestämmelserna i artikel 16 i lagen om det officiella språket och artikel 2.40 i civillagen om juridiska personers namn och deras överensstämmelse med normerna för litauiskt standardspråk har avstyrkts. Förslaget skulle ha gjort det tillåtet att använda andra språk i dessa namn.

Ett förslag har lämnats till Litauens republikanska ekonomiministerium om att förtydliga definitionen av skylt i lagförslaget om ändring av artiklarna 2, 12, 24 och 26 i reklamlagen, så att det inte blir möjligt att låta bli att använda litauiska på skyltar.

Med anledning av Språkkommissionens framställning utarbetade inrikesministeriet utkast till beslut av Republiken Litauens regering, enligt vilka en person som fyller i en ansökan om återställande av medborgarskap eller om utfärdande av ett intyg om litauiskt ursprung får skriva sitt för- och efternamn från en resehandling eller annan identitetshandling med de särskilda litauiska bokstäverna a, ę, į, u, ū, ė, č, š, ž (tidigare fanns ingen sådan möjlighet).

GENOMFÖRANDE AV REPUBLIKEN LITAUENS LAG OM TERMbanken

Under året publicerades i Republiken Litauens termbank (på webbplatsen terminai.vlkk.lt) 1 288 godkända termartiklar som används eller föreslås för användning i rättsakter, samt 5 rekommenderade och 4 icke rekommenderade termartiklar för rättsakter eller andra dokument. Dessutom infördes i Termbanken 1 530 litauiska botaniska och zoologiska nomenklaturnamn som rekommenderats eller bedömts positivt genom Språkkommissionens protokollbeslut. Vid utgången av 2014 omfattade banken sammanlagt 214 865 termartiklar: 10 618 godkända, 203 078 rekommenderade och 1 169 icke rekommenderade.

NORMERANDE OCH EXPERTVERKSAMHET

År 2014 hölls 8 möten i Språkkommissionen och 82 möten i expertunderkommissionerna. Omkring 230 expertutlåtanden utarbetades om korrektheten i personnamn, ortnamn, institutionsnamn, ord och uttryck samt om tolkningen av ords och meningars betydelse m.m.

Terminologi. Vid Terminologiunderkommissionens möten behandlades 1 336 termartiklar från rättsakter och utkast till sådana, 25 terminologiförfrågningar (32 termer) som lämnats av Europeiska unionens institutioner via systemet med en enda kontaktpunkt, 4 manuskript till terminologiska ordböcker, kompletteringar till 1 ordbok, 2 utkast till litauiska terminologistandarder, kompletteringar till 1 standard samt litauiska botaniska och zoologiska nomenklaturnamn.

Arbetet med version 4.4 av den europeiska tesaurusen Eurovoc fortsatte (termer inom områdena sociala frågor, ekonomi, handel, vetenskap, internationella relationer, försvar m.m.).

Vid Språkkommissionens möten bedömdes 3 terminologiska ordböcker och 1 terminologistandard positivt, och 1 288 termartiklar godkändes. Det gäller termer i rättsakter, oftast utkast till sådana, inom områden som övervakas av statliga institutioner (finans, allmän säkerhet, kultur, rätt, ekonomi, transport, kommunikation, jordbruk, fiske och livsmedel, energi, miljö, hälsa, farmaci, socialt skydd, försvar m.m.).

BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PALIONYTĖ. Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos | 3

Via e-post och telefon gavs omkring 400 konsultationer i frågor om terminologi och ersättning av främmande ord. Konsultationer gavs till översättare, redaktörer och terminologer vid Europeiska unionens institutioner, anställda vid litauiska institutioner och privata organisationer samt andra intresserade.

Två protokollbeslut antogs om litauiska namn på prydnadsväxter och ett protokollbeslut om litauiska namn på vissa skalbaggsfamiljer.

Personnamn och ortnamn. Beslut antogs om ändring av beslutet ”Om skrivning av sanskritiska namn och termer” – det beslutades att endast den traditionella namnformen på buddhismens grundare, som etablerats i det litauiska språket, bör användas i skönlitteratur och litteratur av liknande slag: Buda (inte Budha). Reglerna för skrivning av sanskritiska namn och termer preciserades också något.

Det beslutades att lägga till namnen på de etnografiska regionerna i Litauens ortnamnsförteckning. Det beslutades också att komplettera förteckningen och, utöver den officiella formen av bynamnet Bardinai, lägga till en annan form som också erkänns som normativ, Bardėnai; denna form anges som huvudform.

Ortnamnsunderkommittén undersökte frågor om platsnamn (byar, floder, stadsdelar och broar) samt problem med bildning och förkortning av personnamn och efternamn. Tillsammans med inbjudna experter behandlade den, på redaktionen för ordboken Pasaulio vietovardžiais initiativ, frågor om transkribering av ortnamn från vissa asiatiska språk.

Vid gemensamma möten för ortnamns- och grammatikunderkommittéerna behandlades bestämmelser om användningen av personnamn från andra språk i domstolshandlingar och de tendenser till användning av personnamn från andra språk som identifierats i Lionginas Pažūsis monografi Kalba ir vertimas.

Lexikon. Med hänsyn till särdragen i hanteringen av lånat ordförråd preciserades normeringsförfarandet för lånade ord – det ska normeras genom rekommendationer i böckerna Kalbos patarimų, vilka antas genom protokollbeslut. Samtidigt ströks en del lånord ur förteckningen över grova språkfel, som godkändes genom beslut nr 68 av den 18 december 1997 (punkt 1.1 ”Främmande ord och deras avledningar som inte bör rekommenderas” och punkt 1.2 ”Nya främmande ord som inte bör användas”). Bedömningen av orden i förteckningen över grova språkfel ändrades inte; de rekommenderas fortfarande inte för standardspråket. Orden överfördes till boken Kalbos patarimų Leksika: skolinių vartojimas (2013).

Genom protokollbeslut nr PN-6 kompletterades förteckningen över motsvarigheter till främmande ord – 40 namn inom matlagning, medicin och konst som är relevanta för språkbruket och lånats från japanskan lades till. Flera tiotal rekommendationer om motsvarigheter till främmande ord inom olika områden publicerades i konsultationsbanken.

Ordboksunderkommittén behandlade artiklarna för bokstäverna B, C, H, J och O i Bendrinės lietuvių kalbos žodyno.

Grammatik, stavning och interpunktion. Vid mötena i den tillfälliga underkommittén för ”Översättarhandboken” behandlades den slutliga versionen av del I av översättarhandboken för Europeiska unionens institutioner (utgiven 2014), liksom den första versionen av del II.

Betoning. Betoningen av vissa adverb fick preciserade normer. Uttals- och betoningunderkommittén behandlade frågor om problematiska appellativ (som föreslagits av redaktörerna för Bendrinės lietuvių kalbos žodyno) och egennamn (som föreslagits av gruppen för forskning om medborgares namn).

Granskning av läroböcker. Underkommittén för granskning av läroböcker behandlade manuskript till 15 läroböcker för grundläggande utbildning – sammanlagt 25 böcker (vissa läroböcker består av flera delar). 17 böcker fick omedelbart ett intyg om språklig korrekthet, 4 böcker skickades tillbaka till förlagen för korrigering och 4 böcker var manuskript till läroböcker som skulle ges ut på nytt; för dessa lämnades endast kommentarer.

Språket i 51 läroböcker utgivna av högskolor granskades: språket i 2 läroböcker uppfyllde kraven på korrekthet, 19 läroböcker uppfyllde dem delvis (läroböckerna innehåller sådant som behöver korrigeras),

BENDRINĖ KALBA | 88 (2015)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PALIONYTĖ. Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos | 4

Språket i 30 läroböcker uppfyllde inte kraven på korrekthet; de innehöll omfattande fel i ordförråd, syntax, interpunktion och stavning.

ÖVRIGT ARBETE

Under året gavs omkring 37 500 språkkonsultationer, varav 15 240 via internet och omkring 22 300 per telefon. Det statliga företaget Registrų centras fick via ett särskilt elektroniskt system 20 895 konsultationer om huruvida juridiska personers namn överensstämde med normerna för litauiskt standardspråk.

Språkkonsultationsbankens databas utökades 2014 med 579 nya poster (den innehåller nu över 11 500 uppslagsord).

En ny undersajt öppnades på Språkkommissionens webbplats: pasaulio-vardai.vlkk.lt. Till den överfördes databasen med uppgifter från de två första banden, Europa och Amerika, av ordboken Pasaulio vietovardžiai (Världens ortnamn), utgiven på initiativ av Språkkommissionen och sammanställd av Vetenskaps- och encyklopediförlaget. På undersajten publiceras ortnamn från 98 länder – omkring 70 000 ortnamnssidor.

En arbetsgrupp bestående av representanter för samtliga universitet och högskolor granskade programmen för den kurs i fackspråk som ges vid lärosätena och lade fram en ny version av programmet för fackspråk (godkänd genom ett protokollbeslut).

År 2014 slutfördes undersökningen ”Vetenskapsspråket” om litauiskans ställning vid högre läroanstalter. Språkkommissionens experter bedömde språket i 77 läroböcker, 1 068 magisteruppsatser och sammanfattningarna till 714 doktorsavhandlingar. Det konstaterades att språket i 66 procent av läroböckerna inte uppfyllde kraven på korrekthet och att hela 38 procent av magisteruppsatserna och 17 procent av sammanfattningarna till doktorsavhandlingarna höll en låg nivå av läs- och skrivkunnighet. Undersökningens resultat presenterades vid ett möte med de litauiska universitetsrektorernas konferens. Språkkommissionen och rektorskonferensen vände sig gemensamt till Litauens utbildnings- och forskningsministerium och föreslog en översyn av läroplanerna för litauiska i den allmänna utbildningen: den systematiska undervisningen i litauiska skulle stärkas och elever som avslutar den allmänna skolan skulle få nödvändiga grundkunskaper i litauiska.

Litauens forskningsråd uppmanades att ålägga utgivare av handböcker, ordböcker, encyklopedier och andra publikationer som finansieras genom rådets program att överlämna artiklar om publikationernas terminologi till Språkkommissionen för bedömning och publicera dem i Litauens termbank. Rådet uppmanades också att säkerställa att monografier, tidskrifter och andra vetenskapliga publikationer som finansieras genom dess program är språkligt korrekta.

Litauens utbildnings- och forskningsministerium föreslogs återigen införa åtgärder för att förbättra språkkvaliteten hos lärare i Litauens allmänna utbildningssystem: vid den externa utvärderingen av skolornas verksamhet skulle hänsyn tas till korrektheten i språket i det undervisningsinnehåll som förmedlas, och bestämmelserna om lärarbehörighet skulle kompletteras så att alla lärare som genomgår omcertifiering och söker en högre behörighetskategori uppdaterar sina kunskaper i litauiska och genomgår en särskild språkkurs.

Centrum för utvärdering av studiekvalitet föreslogs att i beskrivningen av uppnådda studieresultat inkludera ett krav på förmåga att undervisa på korrekt litauiska och kunskap om ämnets terminologi.

I början av året diskuterade Språkkommissionen tillsammans med ledamöter i bedömningskommissionen för de statliga studentexamensproven riktlinjerna för bedömning av språket i examensarbeten i litauiska och litteratur. Dessa riktlinjer användes vid bedömningen av elevernas examensarbeten 2014.

BENDRINĖ KALBA | 88 (2015)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PALIONYTĖ. Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos | 5

I Språkkommissionen behandlades språkavsnittet i utkastet till läroplan för litauiska språket och litteraturen i grundskolan. De som utarbetade läroplanen rekommenderades att komplettera språkavsnittet och precisera vissa områden (syntax och interpunktion).

Den 20 juni höll Språkkommissionen ett samråd där den rådande situationen för undervisningen i litauiska som främmande språk och som officiellt språk samt bedömningen av studieresultat granskades.

På initiativ av Språkkommissionen anordnades den 24 mars en internationell konferens i Seimas, tillsammans med utbildnings-, vetenskaps- och kulturutskottet i Republiken Litauens Seimas och med stöd av Franska institutet i Litauen. Konferensens gäster från Estland, Lettland, Danmark och Frankrike presenterade dokument som reglerar språkpolitiken i deras länder samt vissa aspekter av hur de genomförs.

Den 6 juni hölls den årliga konferensen för terminologiforumet för Europeiska unionens och Republiken Litauens institutioner och myndigheter (LTF). Språkkommissionen var en av arrangörerna.

Den nationella diktamen anordnades för sjunde gången. I tävlingens första etapp deltog över 7 000 personer; diktamen skrevs i alla kommuner i Litauen, på bokmässan i Vilnius och vid Litauens ambassader utomlands. Språkkommissionen är en av partnerna till diktamens arrangör, den offentliga institutionen Pilietinės minties institutas.

Språkkommissionen deltog som partner i genomförandet av programmet ”Kalbą kuriu AŠ!”, som initierats av Litauens elevförbund och syftade till att uppmärksamma ett nationellt problem: felaktig språkanvändning och försämrad läs- och skrivkunnighet.

Stöd gavs till arrangörerna av den sjunde nationella elevtävlingen ”Švari kalba – švari galva”, och man bidrog till att anordna tävlingen ”Mažasis diktantas 2014”, där elever i årskurs 4 från skolor i Vilnius deltog.

För tio år sedan började namn med särpräglade bokstäver ur det litauiska alfabetet registreras i den litauiska internetdomänen lt. Med anledning av jubileet anordnade Litauens datorförbund tillsammans med registreringstjänsten för domännamn i lt-domänen Domreg.lt, Språkkommissionen och föreningen Infobalt en omröstning om det vackraste litauiska domännamnet i lt-domänen. En kommission bestående av representanter för dessa institutioner valde ut 21 namn och föreslog att läsarna på nyhetsportalen Delfi.lt skulle rösta fram det allra vackraste. Vackrast utsågs namnet på en förskolas webbplats: klaužada.lt.

Samarbete bedrevs med producenterna av Litauens tv-program ”Laba diena, Lietuva” – under årets andra hälft presenterade Språkkommissionens medarbetare språkfrågor för tittarna varannan vecka.

Mottaget 2015 11 05

JŪRATĖ PALIONYTĖ

Litauens statliga kommission för det litauiska språket

Gedimino pr. 60, LT-01110 Vilnius

[email protected]

BENDRINĖ KALBA | 88 (2015)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204