LORETA VAIČIULYTĖ SEMĖNIENĖ

Litauiska språkets institut

UTTRYCK FÖR ARGUMENTEN HOS POSITIVA ALELISKA ADJEKTIV OCH DERAS AVLEDNINGAR¹

NYCKELORD: subjektorienterat aleliskt predikat, adjektiv, adjektivavledning, argument, reciproc konstruktion, morfosyntaktiskt uttryck.

1. INLEDNING

Adjektiven analog, ekvivalent, lika, parallell, lik, proportionell, identisk, identisk, jämn, symmetrisk, synonym, vinkelrät² och liknande är lexikala (inherenta) reciproka (eng. lexical reciprocal), eller aleliska predikat (eng. allelic predicate³). Sådana aleliska predikat uttrycker en ömsesidig (eng. mutual) relation mellan minst två deltagare i en situation – mutuanter (eng. mutuant⁴). Den inherenta ömsesidiga relationen är symmetrisk, och sådana predikat är tvåvalenta. Exempelvis uttrycks deltagarna i den ömsesidiga relationen i en reciprokkonstruktion (eng. reciprocal construction) sonen liknar pappa (sonen, pappa) med adjektivet liks två valensargument: subjektets nominativ och en konstruktion med prepositionen till följd av ackusativ, som fungerar som indirekt objekt. Martin Haspelmath (2007: 2091) menar att det finns en tendens att uttrycka mutuanterna i en ömsesidig situation (eng. mutual situation) som ett enda argument, dvs. att man typiskt väljer alla situationens deltagande mutuanter – deras helhet – som utgångspunkt (eng. reference point), inte någon enskild av dem. Då båda aleliska predikaten

¹ Jag vill rikta ett varmt tack till Aistė Pangonytė, chefspecialist vid Statliga kommissionen för det litauiska språket (hädanefter VLKK), för frågan som riktade min uppmärksamhet mot ämnena som behandlas i artikeln. Jag tackar också de ärade anonyma granskarna för värdefulla kommentarer som bidrog till att förbättra artikeln.

² Artikeln behandlar dessa adjektivs maskulina och feminina former. Den så kallade neutrumformen lämnas därhän.

³ ”Lexikala reciproka predikat (även kallade allelic predicates) kan definieras som predikat som i sig uttrycker en ömsesidig konfiguration, utan att någon grammatisk markering är nödvändig. De utgörs av en semantiskt begränsad mängd predikat vars betydelser i allmänhet hör till klassen av sociala handlingar och relationer (’gifta sig’, ’gräla’, ’vän’), rumsliga relationer (’gränsa till’, ’bredvid’) och relationer av (icke-)identitet (’samma som’, ’annorlunda än’, ’likna’)” (Haspelmath 2007: 2090).

⁴ Se Haspelmath 2007 för en utförligare diskussion av begreppen mutuant respektive reciprokant (eng. mutuant respektive reciprocant), reciprok respektive symmetrisk respektive ömsesidig (eng. reciprocal respektive symmetric respektive mutual) och deras räckvidd.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aktantų raiška | 2

Argumenten uttrycks i satsen med ett subjekt i pluralform av ett substantiv eller pronomen, eller med två substantiv eller pronomen som förenas med den samordnande konjunktionen ir. Som framgår av satserna 1–2 fungerar en människa och en myra, en kvinna och en man – som är morfosyntaktiskt lika framträdande (eng. salience) – som subjekt som motsvarar patienten [P]⁵; mer precist sammanfaller (smälter samman) en sådan patient med komparativen [Comp]⁶ och kan också uppfattas som komparativ-P [P_Comp] (jfr satserna 1a–2a, där båda adjektivargumenten uttrycks med en enda pluralform). Här ser vi en reduktion av syntaktiska argument (eng. valence-reduction: lygūs, panašūs används som ettvalenta. Sådana användningsfall kallas odelade eller monadiska (reciproka) konstruktioner (eng. simple construction; monadic construction⁷).

(1) Dessutom är samspelet mellan människan och miljön viktigt för honom. Han säger: ”Människan och myran är jämlika”. DLKT

(1a) De är jämlika⁸.

(2) Kvinnan och mannen: så olika och ändå lika... Det sägs att vi redan vid födseln bär med oss vårt öde och vår mening i tillvaron på denna jord. DLKT

(2a) De är lika⁹.

En av deltagarna i den ömsesidiga relationen kan förstås som ett komitativt (följes-)subjekt (se satserna 3–4). Ett sådant komitativt subjekt i monadiska konstruktioner, markerat med prepositionen su och instrumentalis, degraderas (eng. lower) morfosyntaktiskt och pragmatiskt. I sats 3 är människan morfosyntaktiskt mer framträdande och pragmatiskt viktigare, i sats 4 är det kvinnan. Kongruensen i kasus och numerus i satserna 3–4 visar att subjektet uttrycks med prepositionsfrasen su (liksom i satserna 1–2).

(3) Människan tillsammans med myran är jämlika.

(4) Kvinnan tillsammans med mannen är lika.

⁵ Patient [P] är den semantiska rollen för den som påverkas av en handling eller innehar ett tillstånd; rollen kan beteckna såväl levande som livlösa företeelser och även abstrakta ting (krigets fasor [P] är människans natur främmande) (Vaičiulytė-Semėnienė 2001: 30).

⁶ Komparativ [Comp] är funktionen som jämförelsestandard, vilken förekommer tillsammans med tillståndspatienten och betecknar det ting som något jämförs med eller likställs med (sonen liknar fadern, översättningen ligger nära originalet) (Vaičiulytė-Semėnienė 2001: 30).

⁷ ”Simple constructions are those in which both reciprocants are expressed by the subject” (Nedjalkov, Geniušienė 2007: 396). ”A monadic construction which groups the participants in the relation in the subject NP while losing an object NP” (Hurst 2010: 290).

⁸ Jfr en monadisk konstruktion med adjektiviskt verb: Även om den moderna mexikanska generationen ”europeiseras” – kvinnans och mannens rättigheter blir alltmer lika – är ”machon” fortfarande ”macho”. DLKT

⁹ Jfr en monadisk konstruktion med adjektiviskt verb: Faderns och sonens röster blev alltmer lika, tills de blev helt lika (citerat efter Slėžienė 1998: 115).

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aktantų raiška | 3

Av meningarna 1–4 framgår att positionen för ett av de två argumenten hos de aktuella tvåvalenta adjektiven förblir ”ledig”. Den kan fyllas av en icke-valensbärande markör med status som fritt led, en reciproka markör (eng. reciprocal markers): den monosemantiska reciproka anaforen vienas su kitu, vienas į kitą, eller av lokativ tarpusavyje¹⁰ eller tarp savęs (jfr meningarna 5–7). Sådana markörer för ömsesidiga relationer, koreferentiella med subjektets nominativ, kan, som meningarna 8–9 visar, vara obligatoriska, dvs. den andra argumentpositionen måste fyllas. Med andra ord används reciproka markörer som uttrycker, aktualiserar och specificerar den ömsesidiga relationen i vissa fall som modifierare (så kallad reduplikation, eller dubblerat uttryck för den ömsesidiga relationen¹¹ (eng. reduplication, double reciprocals)), i andra fall som komplement (jfr även: Jie pasibučiavo (vienas su kitu) vs. Jie pabučiavo vienas kitą.)

(5) – Bet mes taip pat turtingi, – atkakliai tvirtino Hansas. – Jei susitinka du turtuoliai, tai jie lygūs vienas su kitu (plg. tarpusavyje, tarp savęs¹²). Ar su tuo sutinki? DLKT

(6) Den lilla gatan är så trång och trång, så dyster och förfallen, liksom nästan alla de små, ranka, slitna trähusen som står på marken där, lika varandra (jfr tarpusavyje, tarp savęs) små hus. Som om ingen hade bott i dem på länge... DLKT

(7) Mer lika varandra (jfr vienas į kitą), utan tvivel var de gemensamma tvåspråkigas svar på ryska och litauiska. DLKT

(8) Är vektorerna {1; -3; 0} och {4; 1; 2} vinkelräta mot varandra (jfr tarpusavyje, tarp savęs? Varför? DLKT

(9) *Är vektorerna {1; -3; 0} och {4; 1; 2} vinkelräta?

¹⁰ ”Inessiv, särskilt hos mer abstrakta substantiv, uttrycker ibland sättet på vilket en handling utförs. En sådan lokativ fungerar som ett sättsadverbial i satsen. <...> Något tydligare och mer lämpliga i standardspråket, och förekommande även i dialekter och skönlitteratur, är de stelnade sättslokativerna av abstrakta substantiv tarpusavy... Men även de har vissa ersättningsformer, som ibland är ännu vanligare i språket. Kvinnorna <...> började viska sinsemellan (jfr tarp savęs, viena su kita)« (Šukys 1998: 300). Jfr även längre fram: ”Prepositionsfraser med tarp betecknar ibland ett objekt, närmare bestämt objekt mellan vilka det föreligger någon avvikelse, konflikter uppstår eller kommunikation äger rum. <...> Konflikt eller kommunikation kan också uttryckas med uttrycket tarp savęs. <...> Till sådant tarp savęs är den stelnade lokativen tarpusavy(je) synonym, jfr Pasitarė tarp savęs – Pasitarė tarpusavy(je)” (Šukys 1998: 515).

¹¹ Dalija Tekorienė föreslår att en sådan aktantrealisering, där en annan form inte tillför någon ny information som kompletterar predikatordets betydelse, kallas en dubblerad realisering av samma semantiska aktant (t.ex. de två är fientliga mot varandra; paren liknar varandra) (Tekorienė 1985: 74).

¹² ”Uttryckliga uttryck för den reciproka betydelsen är fraserna tarpusavyje/tarp savęs <...> som innehåller det reflexiva pronomenet save, och savo tarpe <...>, men de kan endast användas tillsammans med reciproka verb (formellt reflexiva och lexikala), för att förstärka eller precisera den reciproka betydelsen, t.ex.: Mes baramės tarpusavyje. Jie draugauja tarpusavyje” (Geniūšienė 2007: 636t).

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aktantų raiška | 4

Som nämnts uttrycks ömsesidiga situationers deltagare också som två separata predikatsargument. I sådana fall uttrycks det ena till exempel som ett subjekt i nominativ som motsvarar patienten i meningarna 10–15, medan det andra uttrycks som ett indirekt objekt motsvarande komparativen, vilket i de diskontinuerliga, eller diadiska konstruktionerna (eng. discontinuous construction, dyadic construction¹³) som diskuteras här markeras på olika sätt: med dativ, med prepositionerna į eller su i konstruktioner, jfr:

(10) Sūnus [P] jau su¹⁴ tėvu [Comp] lygus. (citerat enligt LKG3 1976: 475)

(11) Tėvas lygus su sūnumi.

(12) Sūnus [P] panašus į¹⁵ tėvą [Comp]. (citerat enligt Šukys 1998: 393)

(13) ?Tėvas panašus į sūnų.

(14) Linija AB [P] statmena tiesiajai CD [Comp]. (citerat enligt Šukys 1998: 149)

(15) *Tiesioji CD statmena linijai AB.

En jämförelse mellan meningarna 1–15 visar att även de aktuella predikaten skiljer sig åt i fråga om inneboende symmetri. lygus som används i meningarna 10–11 är symmetriskt: det uttrycker en inversiv (eng. reversible) symmetrisk relation mellan de två argumenten x (subjektet) och y (objektet) till predikatet P: om x är lika med y, så är y lika med x. Förutom sådana typiskt symmetriska finns det sådana som är svårare att invertera: mindre symmetriska¹⁶ (eng. semi-symmetric, quasi-symmetrical, sometimes-symmetrical) eller asymmetriska¹⁷, se

¹³ ”Diskontinuerliga konstruktioner är sådana där den andra reciprocanten inte är ett subjekt” (Nedjalkov, Geniušienė 2007: 396). ”En diadisk konstruktion som skapar en symmetrisk situation genom att placera en deltagare i en subjekt-NP och en annan i en komitativ fras” (Hurst 2010: 290).

¹⁴ ”Prepositionerna sulig, su med instrumentalis används när man jämför föremål som i något avseende motsvarar varandra. <...> Prepositionen su används med jämförande betydelse och en nyans av identitet också i kombinationer med adjektiven lygus, tapatus, liksom med verb och substantiv med samma rot. Sonen är redan jämbördig med fadern. Grodan vill mäta sig med oxen. Den ridande kom i kapp den gående. Skämtaren jämförde elefanten med flugan. Jämförelsen mellan dag och natt” (Valiulytė 1967: 91f; jfr LKG2 1971: 641f). ”Prepositionen į, och till viss del su, uttrycker likhet mellan föremål i sådana fraser där huvudledet är adjektivet panašus <...>: lik fadern, lika varandra, (barnen) lika föräldrarna” (Valiulytė 1967: 94).

¹⁵ ”Prepositionen į används med ackusativ för att uttrycka jämförelse mellan likartade föremål” (Valiulytė 1967: 90). ”Prepositionen į används med betydelsen jämförande relationer när man vill säga att ett föremål liknar ett annat, dvs. har egenskaper hos det andra föremålet, som uttrycks av en underordnad led i frasen” (Valiulytė 1964: 107). ”Prepositionen į används även i stelnade fraser som består av nominativ och ackusativ av samma ord. I sådana fall uttrycks likheten mellan likartade föremål i något avseende. Så vackra, så stora ärtor – korn för korn (alla likadana)” (Valiulytė 1964: 108). Se även LKG2 1971: 621f för en liknande uppfattning hos Elena Valiulytė.

¹⁶ Jfr ”En icke-symmetrisk relation blir ’en relation som har minst en asymmetrisk instans’” (Partee 2008: 4). Till exempel implicerar De två hälsade på varandra att han hälsade på henne eller hon hälsade på honom, men inte nödvändigtvis tvärtom, dvs. om hon hälsade på honom, hälsade han inte nödvändigtvis på henne.

¹⁷ Jfr ”En asymmetrisk relation blir ’en relation som saknar symmetriska instanser’” (Partee 2008: 4).

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aktantų raiška | 5

meningar 12–15¹⁸. Mindre symmetriska aleliska predikat kan användas som symmetriska; jfr meningarna 16–17, där den ömsesidiga relationen fastställs utifrån en gemensam egenskap (jämförelsekriterium) – utseendet. Med andra ord är symmetri graderbar (gradvis)¹⁹. Användningen av reciproka konstruktioner hänger samman med inneboende symmetri: typiska symmetriska predikat (lika, likadana) används i monadiska och diadiska konstruktioner, medan mindre symmetriska eller asymmetriska predikat förekommer i monadiska eller diadiska konstruktioner (vinkelrät; jfr även nära i betydelsen ”nästan lika, motsvarande något”, t.ex.: Översättningen ligger nära originalet (LKŽe), men *Originalet ligger nära översättningen; jfr även: Översättningen och originalet ligger nära varandra,?Originalet och översättningen ligger nära varandra, *Originalet ligger nära översättningen).

(16) Sonen liknar pappa till utseendet.

(17) Pappa liknar sonen till utseendet.

I meningarna 16–17 (liksom i meningarna 10–11) tolkas samma ömsesidiga situation på olika sätt. I mening 16 väljs sonen lik som sägs med patientiv nominativ som subjekt till det tvåvalenta adjektivet son som utgångspunkt, medan konstruktionen med prepositionen till uttrycker det indirekta objekt som motsvarar komparativet (till pappa). Samma situation tolkas annorlunda i mening 17: som utgångspunkt väljs fadern fader, som fungerar som subjekt i meningen, medan det indirekta objekt som motsvarar komparativet är sonen.

Tokie į subjektą orientuoti (angl. subject-oriented Knjazev 2007: 119; Nedjalkov, Geniušie­nė 2007: 415²⁰) aleliniai predikatai 1–17 intranzityviniuose sakiniuose skiriasi nuo į objektą orientuotų (angl. object-oriented Knjazev 2007: 119; Nedjalkov, Geniušie­nė 2007: 415) 18–20 sakiniuose. Tranzityviniuose sakiniuose tarpusavio santykis yra tarp dviejų objektų: kai vienas iš jų eina tiesioginiu, o kitas – netiesioginiu objektu, žymimu 18 sakinyje su konstrukcija, arba jie abu sakinyje

¹⁸ ”Vi kan dra slutsatsen att graden av aktanternas bekantskap med ett symmetriskt predikat står i omvänt förhållande till graden av utbytbarhet” (Knjazev 2007: 141). Som Leonardas Talmy säger är jämförelseobjektet (det som jämförs) pragmatiskt sett mindre stabilt och mindre än jämförelsestandarden (det som det jämförs med): ”den entitet som väljs som grund är vanligtvis stabilare, större till storleken och geometriskt mer komplex än figuren” (Talmy 1983: 231, citerat efter Knjazev 2007: 142).

¹⁹ ”Ömsesidiga situationer är sällan helt symmetriska” (Haspelmath 2007: 2088; se även Knjazev 2007: 116f. för en liknande uppfattning). För en utförligare diskussion om den graderbara symmetrin hos aleliska predikat, se Partee (2008).

²⁰ ”I subjektorienterade konstruktioner uttrycks reciprokanterna [dvs. två obligatoriska, symmetriskt relaterade semantiska argument] antingen av det plurala subjektet i enkla reciproka konstruktioner eller av subjektet och ett icke-subjekt, oftast ett icke-direkt objekt, i diskontinuerliga reciproka konstruktioner” (Nedjalkov, Geniušie­nė 2007: 415).

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aktantų raiška | 6

är direkt objekt, uttryckt homogent med pluralform i mening 19 eller heterogent med den samordnande konjunktionen och i mening 20.

(18) I början identifierade människor gudarna [P] med naturen [Comp]. (citerat efter Sližienė 2004: 297)

(19) Ni identifierar i själva verket helt olika saker [P]. (citerat efter Sližienė 2004: 297)

(20) Människor identifierade gudarna och naturen²¹.

Fortsättningsvis behandlar artikeln positiva subjektorienterade aleliska predikat (adjektiv) som inneboende är divalenta, dvs. öppnar två lediga platser för sina argument; den semantiska definitionen av ett sådant predikats aktanter beror på hur mutuanterna i den ömsesidiga situationen tolkas, dvs. på vilken deltagare eller vilka deltagare i situationen som väljs som utgångspunkt. I en mening uttrycks förhållandet mellan två eller flera mutuanter genom reciproka – monadiska och/eller diadiska – konstruktioner. Med dessa uttrycks typiskt en komplex händelse (eng. complex event; a join action or plurality of events, two sub-events), dvs. två (eller flera) samtidiga (eng. simultaneous) propositioner (om vi säger Jonas är likvärdig med Petras, hävdar vi samtidigt, med erkännande av pragmatiska, morfosyntaktiska eller andra skillnader, också att Petras är likvärdig med Jonas²².

Uppmärksamhet kommer att ägnas åt det andra aktantens – det indirekta objektets – uttryckssätt och användningstendenser i diadiska subjektorienterade konstruktioner²³. För att diskutera detta är det viktigt att beakta vad forskare inom litauisk grammatik säger om markeringen av indirekta objekt till de nämnda adjektiven (se avsnitt 2). Därefter beskrivs, på grundval av data från Det samtida litauiska språkets textkorpus (nedan DLKT), sammanställt vid centret för datorlingvistik vid Vytautas Magnus-universitetet, tendenser i uttrycket av aleliska adjektivs objektaktant (se avsnitt 3); särdragen hos adjektiviska avledningar behandlas (se avsnitt 4), och allt detta sammanfattas (se avsnitt 5).

²¹ Jfr även exemplen i LKŽ_e med verbet lyginti ”anse något vara detsamma, likvärdigt, liknande; likställa med något”: En sådan usel människa med ett vilt djur likställer A. Baran. Det passar sig inte att jämföra en berusad människa med ett djur likställer Sz. Vågar du mig jämföra med honom? NdŽ.

²² Artikeln behandlar inte exempel på attributiv eller predikativ användning där objektaktanten är underförstådd och framgår av kontexten, t.ex.: Konfektyrföretaget ”Vilniaus Pergalė” har samarbetat med det liknande (jfr med det) Tallinnbaserade företaget ”Kalev” i ett år nu DLKT; Vid sekelskiftet växte nationella aspirationer fram, riktningen ”den polska renässansen” utvecklades, liksom nybarocken, och i början av 1900-talet en egenartad ”herrgårdsstil”. En liknande utveckling kännetecknar även herrgårdspalats som uppfördes i Litauen. Levandauskas behandlade etappen från mitten till brytningen av 1800-talet DLKT.

²³ ”Det finns skäl att betrakta den enkla konstruktionen som grundläggande för grammatiska reciproka konstruktioner och den diskontinuerliga som grundläggande för lexikala reciproka konstruktioner” (Nedjalkov, Geniušienė 2007: 383).

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aktantų raiška | 7

2. REDOGÖRELSE FÖR UTTRYCKANDET AV ALELLA ADJEKTIVS INDIREKTA OBJEKT I LITAUISKA GRAMMATIKOR

En genomgång av arbeten om litauisk grammatik visar att uppfattningarna om hur de aktuella adjektivens objekt uttrycks går isär. Adelė Valeckienė skriver till exempel i den akademiska Lietuvių kalbos gramatikoje (nedan LKG) (LKG3 1976: 240) att dativ i nominalfraser med adjektiven lygus, tolygus, tapatus m.fl. betecknar en person eller sak som något motsvarar eller inte motsvarar. Hon menar att den sak som något motsvarar eller inte motsvarar också uttrycks med instrumental eller med prepositionsfrasen su tillsammans med adjektiven lygus, panašus, tapatus m.fl., till exempel Tuo tarpu jo brolis, kuris buvo su juo kaip du vandens lašai panašūs, įstojo į tą patį dvarą (LKG3 1976: 254; se även 15, 475; en liknande uppfattning återfinns hos Jakaitienė, Laigonaitė, Paulauskienė 1976: 49, 227). Med adjektivet panašus uttrycker en konstruktion med prepositionen į det objekt som jämförelseföremålet liknar (LKG3 1976: 250).

Elena Valiulytė Dabartinės lietuvių kalbos gramatikoje (toliau – DLKG) (2006: 514) teigia, kad būdvardžiai lygus, tolygus, tapatus, sinonimiškas vartojami su naudininku. Su būdvardžiais lygus, panašus eina ir su konstrukcija: „„sūnus lygus su tėvu, mes su broliu panašūs (bet: jis panašus į brolį)“ (DLKG 2006: 523). Nijolė Sližienė, aprašydama DLKG (2006: 615) sakinio modelius, taip pat laikosi nuomonės, kad, pavyzdžiui, būdvardžio lygus komplementas gali būti pasakytas ir naudininku, ir prielinksnio su konstrukcija.

Jonas Šukys (1998: 148t), aptardamas lietuvių kalbos linksnių ir prielinksnių vartoseną, rašo, kad „yra būdvardžių, valdančių objekto naudininką²⁴. Tai dažniausiai būdvardžiai artimas, <...> priešingas, statmenas... <...>“. Dėl glaustumo (ekonomiškumo), trumpumo ar sinonimiškumo su panašus (į ką) kalbininkas (Šukys 1998: 34t) siūlo objekto naudininką rinktis ir vartojant tarptautinius adekvatus²⁵, analogiškas, sinonimiškas. J. Šukys sako, kad „su būdvardžiais panašus, tapatus, analogiškas, proporcingas, statmenas <...> prielinksnio su konstrukcijos neįprastos“ (t. p.: 504; plg. Šukys 1978: 101²⁶). Būdvardžiai lygus, lygiagretaus valdą objektą reiškiančias prielinksnio su

²⁴ ”Dativ uttrycker oftast objektet, det vill säga den sak eller person som handlingen riktar sig mot, eller som något görs för” (Šukys 1998: 147). ”Dativ som ansluter sig till ett adjektiv betecknar det objekt <...> som egenskapen riktas mot” (LKG3 1976: 239).

²⁵ Jfr. VLKK:s rådgivning i frågan: ”Vilket kasus kräver det internationella adjektivet ’adekvatus’? Dativ. Adekvatūs kam, liksom tapatus kam, till exempel: Jo darbo užmokestis yra adekvatus einamoms pareigoms.” (citerat från: http://konsultacijos.vlkk.lt/lit/292)

²⁶ Jfr.: ”Med adjektiven panašus, analogiškas bör konstruktioner med prepositionen su helst undvikas” (Šukys 1978: 101).

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aktantų raiška | 8

konstrukcijas (Šukys 1998: 504; 1978: 101). Pagal lygiagretus J. Šukys siūlo vartoti ir paralelus (Šukys 1998: 34).

J. Šukys och Aldonas Pupkis hävdar i Kalbos patarimuose (nedan KP) (KP S2 2003: 98; jfr. Šukys 1998: 154) att ”panašus, -i (panašumas) su kuo bör undvikas (vngt.²⁷): Į panašį su broliu (– į brolį). Vaiko panašumas su tėvu (– į tėvą) akivaizdus.” Enligt dem bör även objektets dativ med lygiagretus undvikas; här bör man i stället välja en konstruktion med prepositionen su, till exempel Ta linija lygiagreti trikampio pagrindui (– su trikampio pagrindu) (KP S1 2003: 43; på liknande sätt Šukys 1998: 154, 504). Med adjektiven analogiškas, artimas, identiškas, proporcingas, simetriškas, tapatus bör däremot konstruktionen med prepositionen su undvikas; objektet bör uttryckas med dativ, till exempel Prancūzijos užsienio politika pasirodė netapati su Amerikos politika (– Amerikos politikai) (KP S2 2003: 98 f.). J. Šukys och A. Pupkis betraktar användningen av adjektivet tolygus med prepositionen su som en sekundär variant av dativ (men en möjlig variant), till exempel: Nė vienas vaikas nėra tolygus su savo tėvais (|| savo tėvams), statmenas. Även konstruktionen av statmenas med prepositionen su anses vara ett språkfel och ska inte användas i standardspråket (ntk.).

Av det som kortfattat sagts uppstår frågan vilket uttryckssätt för indirekt objekt språkbrukaren tenderar att välja. Svaret på denna och andra frågor söks efter en genomgång av materialet i DLKT (kapitel 3). Här står det emellertid klart att meningar av typ 10–17 kan väntas uttrycka det indirekta objektet med en konstruktion med prepositionen su; med lygus skulle den till exempel vara en (fri) variant av dativ, med panašus avråds den från, och med statmenas är den otillåten. Med andra ord är följande markering av indirekt objekt för de aktuella alella predikaten möjlig: įAcc (panašus), Dat/suInstr (lygus), Dat (statmenas) arba suInstr (lygiagretus).

3. UTTRYCKANDET AV ALELLA ADJEKTIVS INDIREKTA OBJEKT I DLKT

Större delen av DLKT består av skriftliga, ofta redigerade texter på olika språkgenrer (publicistik, skönlitteratur, facklitteratur eller administrativ litteratur). En del av dem är översatta. Exempel på talspråk är uppenbart betydligt färre. Artikeln bygger på 2 464 exempel från olika genrer, där maskulina eller feminina former av adjektiv i olika kasus används i diadiska konstruktioner: adekvatus, -i; analogiškas, -a; ekvivalentiškas, -a; identiškas, -a; lygiagretus, -i; lygus, -i; panašus, -i; proporcingas, -a; simetriškas, -a; sinonimiškas, -a; statmenas, -a; tapatus, -i; tolygus, -i.

²⁷ ”vngt. – visar att det värderade fenomenet inte har godkänts som norm i standardspråket: det bör undvikas eftersom det redan är icke-normativt och saknar framtidsutsikter, eller ännu inte är normativt, inte har undersökts tillräckligt, och så vidare.” (KP S1 2003: 9).

BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aktantų raiška | 9

Sådana meningar där dessa adjektiv används i gradkonstruktioner valdes ut i ordningsföljd ur DLKT genom att adjektivet utan ändelse skrevs in i sökfältet, till exempel adekvat (sökkriteriet börjar används). Av de diskuterade meningarna har 82,5 procent (2 034 meningar) indirekt objekt i dativ, 14,4 procent (354 meningar) en konstruktion med prepositionen į och 3,1 procent (76 meningar) en konstruktion med prepositionen su. Materialet fördelar sig som framgår av tabell 1.

TABELL 1. Indirekt objekt till koordinativa adjektivkonstruktioner

Adjektiv Indirekt objektets uttryckssätt Antal meningar TillAcc DAT MEDINSTR adekvatus, -i 1 (0,4%) 221 (98,7%) 2 (0,9%) 224 (100%) analogiškas, -a – 225 (98,7%) 3 (1,3%) 228 (100%) ekvivalentiškas, -a – 68 (100%) – 68 (100%) identiškas, –a – 127 (96,95%) 4 (3,05%) 131 (100%) lygiagretus, -i – 100 (76,9%) 30 (23,1%) 130 (100%) lygus, -i – 178 (91,3%) 17 (8,7%) 195 (100%) panašus, -i 350 (98,3%) – 6 (1,7%) 356 (100%) paralelus, -i – 10 (100%) – 10 (100%) proporcingas, -a – 201 (99,5%) 1 (0,5%) 202 (100%) simetriškas, -a – 39 (97,5%) 1 (2,5%) 40 (100%) sinonimiškas, -a – 41 (100%) – 41 (100%) statmenas, –a 3 (1,9%) 157 (98,1%) – 160 (100%) tapatus, –i – 416 (97,4%) 11 (2,6%) 427 (100%) tolygus, –i – 251 (99,6%) 1 (0,4%) 252 (100%) TOTALT: 354 (14,4%) 2034 (82,5%) 76 (3,1%) 2464 (100%)

Av tabell 1 framgår att, med undantag för adjektivet panašus, -i, dominerar enligt språklagens ekonomiprincip (i stort sett) en tendens att uttrycka de aktuella adjektivens indirekta objekt på samma sätt – i dativ. Här bör även vienodas nämnas, ”som har nästan eller helt samma egenskaper, likadan”, vars indirekta objekt uttrycks med prepositionen su och instrumental, till exempel:

(21) Ät lite. – Mamma, vi har ätit så mycket, vi vill inte ha mer. – Smaka lite. – Vi vill inte, vi vill inte, vi har ätit väldigt mycket av allt. – Titta, Eglutė är likadan som Linas. DLKT

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aktantų raiška | 10

(22) Sådana EU-invånare kommer att vara bättre skyddade mot utvisning ur landet; i många ekonomiska och sociala avseenden kommer deras situation att vara densamma som EU-medborgarnas [situation]. DLKT

Således har vi, bortsett från enstaka fall av ”blandning” i uttryckssättet för det indirekta objektet, tre dominerande mönster: dativ ((to)lygus, adekvatus och liknande), prepositionen į med ackusativ (panašus) samt konstruktionen med prepositionen su och instrumental (vienodas). När det har klarlagts hur indirekta objekt typiskt markeras i de diskuterade adjektivens dyadiska konstruktioner, är det relevant att diskutera adjektivavledningar vars betydelse implicerar samma två valenskomplement som betydelsen hos deras basord. Därefter är det lämpligt att behandla hur den morfosyntaktiska markeringen av adjektivavledningarnas aktanter motsvarar markeringen av basordets valensaktanter. Även betydelseskillnaderna är viktiga.

4. AVLEDNINGAR AV KOORDINATIVA ADJEKTIV

A. Valeckienė hävdar, när hon diskuterar syntaktiska ordkombinationer i LKG (LKG3 1976: 16t), att verb- och substantivfraser uppvisar olika betydelserelationer: verbfraser uttrycker objektiva relationer, medan motsvarande substantivfraser uttrycker attributiva (bestämmande) objektiva relationer, jfr: bygger ett hus och husbygge. Vitas Labutis (1998: 91t) säger att fraser med verbalsubstantiv och adjektiviska substantiv i genitiv, andra kasus och prepositionskonstruktioner, ibland med infinitiv eller gerundium, har ”en särskild attributiv beskrivande betydelse med en djupare subjektiv, objektiv eller någon annan omständighetsnyans”. När det gäller nominaliseringar av de diskuterade adjektiven talar vi således vidare om styrda attribut, dvs. attribut som krävs av det adjektiviska substantivets betydelse, och vars uttryckssätt, som vi ska se, hänger samman med basordets (monadiska respektive dyadiska) konstruktion.

Axelis Holvoetas ir Artūras Judžentis (2003: 34), nagrinėdami veiksmažodinius daiktavardžius, atkreipia dėmesį į tai, kad „[d]aiktavardžio semantiškai reikalaujamų (reikšmes implikuojamų) papildymų sintaksinis būtinumas paprastai būna mažesnis nei atitinkamų veiksmažodžių“. Jurgis Pakerys (2006: 134t; dar žr. t. p.: 146) parodo, kad veiksmo pavadinimo konstrukcijose būtinųjų „dėmenų praleidimas būdingas“ ir „gali būti aiškinamas tam tikromis sąlygomis (apibendrin­tąja ir anaforine arba numanomąja vartosena)“.

Med utgångspunkt i E. Valiulytės beskrivning av substantivfraser i LKG och DLKG (LKG3 1976: 206, 224; DLKG 2006: 514t, 522; för en liknande uppfattning, se även Šukys 1998: 149, 393) kan vi säga att från

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aktantų raiška | 11

Substantiv som härleds från adjektiv som styr indirekt objekts dativ eller konstruktioner med prepositionerna į ar su kräver på motsvarande sätt dativ eller de nämnda prepositionskonstruktionerna: gabumai muzikai (jfr. gabūs muzikai); panašumas į mamą (jfr. panašus į mamą) osv. I det aktuella fallet öppnar namn på abstrakta egenskaper med suffixet -umas två lediga platser för bestämningar: den ena står vanligen före huvudledet, den andra efter det. Om vi exempelvis jämför den predikativt använda diadiska konstruktionen sūnus panašus į mamą med den nominala konstruktionen med egenskapsnamn sūnaus panašumas į mamą (buvo akivaizdus), ser vi att båda bestämningarna till panašumas är styrda av basordet; den prepositionella bestämningen i genitiv (sūnaus) ersätter subjektets nominativform till panašus, medan den typiskt postpositionella į mamą automatiskt förbinds med basordets indirekta objekt. Sambanden mellan de allomorfa adjektivens morfosyntaktiska uttryck för styrda led i diadiska konstruktioner och markeringen av attribut till adjektiviska substantiv framgår av meningarna 23–34.

(23) Han betraktades uppenbarligen som den jordiska tvarkos adekvatumas i förhållande till den himmelska (Platons Staten) eller den empiriska ordningen bland tingen (utan tvivel även människor inbegripna) tvarkos adekvatumas i förhållande till den matematisk-symboliska tvarkai. DLKT

(24) Likheten mellan bisatsernas funktioner och motsvarande delar i huvudsatsen bekräftas också av att de ofta kan vara synonyma och konkurrera med varandra. DLKT

(25) Men, enligt en anställd vid ”Poligon”, är det inte antalet föremål i samlingen som är viktigt, utan deras utseendemässiga identitet med den verkliga teknikens prototyp och kvaliteten på det utförda arbetet. DLKT

(26) I maj i år vände sig LLRI åter skriftligen till finansministeriet och angav konkreta avgifter vars storleks proportionalitet i förhållande till kostnaderna väcker stora tvivel, och föreslog att en metod skulle utarbetas med kriterier och förfarande för fastställande av statliga avgifter. DLKT

(27) Ragų atitikimas lietuvių lėkių žirgams gali turėti gilų mitologinį pagrindą, būdingą ne tik indoeuropiečių kultūriniam arealui. Neatsitiktinį ragų tapatumą žirgams simbolinėje mąstysenoje patvirtina ir daugelis kitų pavyzdžių. DLKT

(28) Heideggersk konception: språket blir subjekt, men subjektet självt undanröjer det. Den traditionella västerländska filosofin, eller logocentrismen, befäste subjektets identitet med sig självt, det ideala nära sambandet mellan tanke och språk, subjekt och språk. DLKT

(29) I sin memoarbok beskriver han så intrycket av en liknande idyllisk scen: ”Som om ett tomrum plötsligt hade öppnat sig, dit allt jag älskar strömmar. Känslan av identitet med solen och stenen.”. DLKT

(30) Ortens historiska tillstånd återspeglas också i människors identifikationer med den ena eller andra institutionen, med en viss plats i narrativ. Här finns också information om rekreationsförhållanden och om människors sätt att bedriva fritidsaktiviteter. DLKT

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aktantų raiška | 12

(31) Anglų kalba yra išleista Jean Chinoda Bolen knyga „Deivės kiekvienoje moteryje“; joje kalbama apie moterų archetipus. Kiekviena moteris gali atrasti panašumų į deivę – Artemidę, Persefonę ar Demetrą.

DLKT

(32) Vinträdet. Vi ska inte alls tala om druvor. Och trädet har ingen som helst likhet med druvor.

DLKT

(33) Sådan är J. Barilaitės videoverk, där hon genom ladugårdsfönstret fångar både ett typiskt litauiskt åkerlandskap (dess likhet med det närbelägna landskap som hänger där, målat av P. Kalpokas landskap – är uppenbar), och släpper inte taget om den. DLKT

(34) Linjen påminner både om A. Vaičiulaičios parallell mellan kvinna och djurunge (”Moteris vėlyvą meta”) och om N. Mazalaitės typ av självständig kvinna (”Svetimieji”). Likheten med nyr romantikernas skapande²⁸ bör betraktas som ett positivt drag hos samlingen, eftersom detta inte är någon avsiktlig idégenerering utan en naturlig återkomst. DLKT

Av DLKT-uppgifterna i tabell 2 framgår att sådana egenskapsbeteckningar, analogt med hur det indirekta objektet till grundordet uttrycks i dyadiska konstruktioner, också styr dativ och konstruktioner med prepositionerna į, su. De fåtaliga exemplen från DLKT gör det inte möjligt att generalisera om huruvida konstruktioner med egenskapsbeteckningar kvantitativt motsvarar adjektivens uttryck för indirekt objekt. När man däremot jämför markeringen av indirekt objekt hos grundorden panašus, tapatus (jfr tabell 1) med postpositionsledet hos avledningarna panašumas, tapatumas, framträder den frekventare användningen av prepositionen su och instrumental. När det gäller Tapatumas kan användningen av konstruktioner med prepositionen su förklaras på två sätt: användningen av su i konstruktioner med egenskapsbeteckningar har antingen övertagits från de grundläggande dyadiska konstruktionerna (jfr i mening 30 žmonės tapatūs su viena ar kita institucija, konkrečia vieta) eller från monadiska konstruktioner (žmonės su viena ar kita institucija, konkrečia vieta tapatūs). Den senare tolkningen av konstruktionen med prepositionen su blir också relevant i exempelvis mening 33.

²⁸ Jfr uttrycket för indirekt objekt i lettiska med dativ tillsammans med adjektivet līdzīgs ”lik”, ”liknande”: bērns līdzīgs tēvam; nekā tam līdzīga.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aktantų raiška | 13

TABELL 2. Uttryck för adjektiviska substantivs postpositionella bestämning i DLKT

Adjektiviskt substantiv

Uttryck för aktant som motsvarar indirekt objekt

Antal meningar

IACC

DAT

SUINSTR

adekvans

28 (100%)

28 (100%)

analogitet

–

–

1 (100%)

1 (100%)

ekvivalens

–

–

–

–²⁹

identitet

–

2 (66,7%)

1 (33,3%)

3 (100%)

parallellitet

–

–

–

–

jämlikhet

–

–

–

–

likhet

98 (57,3%)

2 (1,2%)

71 (41,5%)

171 (100%)

parallelism

–

–

–

–

proportionalitet

–

3 (100%)

–

3 (100%)

symmetri

–

–

1 (100%)

1 (100%)

synonymitet

–

1 (100%)

–

1 (100%)

vinkelräthet

–

–

–

–

identitet

–

26 (57,8%)

19 (42,2%)

45 (100%)

jämnhet

–

1 (100%)

–

1 (100%)

TOTALT:

98 (38,6%)

63 (24,8%)

93 (36,6%)

254 (100%)

En tydligare grund för att motivera användningen av prepositionen su i egenskapsbetecknande konstruktioner med monadiska konstruktioner framgår av meningarna 35–37, jämfört med meningarna 3–4. Där kan den bestämning som hör till substantivet likhet och uttrycks med su och instrumental förstås som pragmatiskt mindre viktig än den bestämning som kan eller faktiskt uttrycks med genitiv. I de fall då deltagarna i den ömsesidiga situationen är lika viktiga (som i meningarna 1–2), uttrycks bestämningarna till likhet i pluralform eller med två substantiv eller pronomen som förenas med den samordnande konjunktionen ir (se meningarna 38–41). Av meningarna 42–43 framgår att den ömsesidiga relationen kan aktualiseras

²⁹ ”–” betyder att DLKT endast tillhandahåller sådana exempel som derivationellt kan kopplas till monadiska konstruktioner. Exempel: Enligt Jonas Laužikas ”bygger miljöns samlade påverkan på erfarenhet och upplevelse” [10, s. 40]. Med andra ord är ”överensstämmelsen mellan de psykiska strukturernas och miljöstrukturernas adekvans (identitet av samma slag) grunden för verksamheten”. För att bedöma den semantiska ekvivalensen mellan objektstrukturer och relationsstrukturer fastställs ett objektkluster – de gemensamma terminalobjekten i båda schemana. Därefter jämför tredje översättare ekvivalensen mellan de båda versionerna.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aktantų raiška | 14

genom att dubblera dess uttryck – genom att använda modifieraren inbördes; på liknande sätt som i meningarna 6–8 (se även nedan). Användningen av prepositionen med och instrumental tillsammans med substantivet likhet påverkas kanske av bli lik (se nedan).

(35) Jag ska hinna före dig. Äter snabbt och säger: – Jag vann, men du vann inte. Vi äter choklad. Linas säger: – Jag ska dela, jag är en delare. På grund av likheten med pappa upprepar jag (jfr han är lik pappa): – Båda är väldigt sådana. Efter några minuter säger Linas: – Vi är väldigt sådana björnar. DLKT

(36) Tidigare hade han lyckats säkra stöd från en av fem väljare. P. Forteinas förnekade alla likheter med J. M. Le Pen (jfr P. Forteinas förnekade att han var lik Le Pen), men hans uttalanden ökade spänningarna i det lilla landet, där invandrare med icke-västerländsk bakgrund utgör nästan 10 procent av befolkningen. DLKT

(37) Jag skrev om Litauens politiska system också i mitt examensarbete på magisternivå. Litauen har många likheter med Norge (jfr Litauen liknar Norge³⁰) – det är ett litet land med en stor jordbrukssektor, denna nation har en lång historia... – Vilka skulle du ange som de största problemen? DLKT

(38) Manusförfattarna till serien där Lilija medverkade blev mycket imponerade av likheten mellan mor och dotter. DLKT

(39) Dessa egenskaper är utmärkande för många föremål (till och med för en människa, ett äpple eller en trådbuss). Därför säger de ingenting om ett bord eller en stol. Likheten mellan bordet och stolen bestäms av helt andra egenskaper – båda är möbler, oftast av trä och fyrbenta. DLKT

(40) Markas dukade fram tallrikarna med vida gester, medan Hela lugnt betraktade sin dotter tillsammans med Harius. Karina såg fantastisk ut, så om Markas såg en likhet mellan de två var det bara en komplimang. DLKT

(41) Alla dessa exempel visar en likhet mellan ord som är förknippade med både den ena och den andra personen, men varje sak behåller sin åtskilda betydelse, och det som är förgängligt får det som är förgängligt. DLKT

(42) Det går inte att bevisa att Kubilėliai-boplatsen typologiskt och kulturellt skiljer sig från senneolitiska fornlämningar i nedre Nemunasområdet, och inte heller deras inbördes likhet, och, hur märkligt det än kan låta, deras närhet till Lampėdžiai-komplexet från senmesolitikum (visar detta kanske att Kubilėliai-komplexet inte är rent?). DLKT

(43) Det viktigaste är att ”känna” och ”förstå” utvecklingen. Följaktligen bestäms det ömsesidiga likheten mellan barns psykiska utveckling inte enbart av åldern. Att likställa ålder med utveckling är skadligt, säger K. Otto. DLKT

³⁰ Jfr även DLKT-meningen: Finlands ekonomi är mycket beroende av exporten. Och vår export både österut och västerut har haft stora svårigheter. I detta liknar vi Litauen – när vi gick med i EU hade vi en mycket svår ekonomisk situation. Vi ville inte säga till människor: om vi går med i EU kommer allt att bli bättre.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aktantų raiška | 15

Med adjektiviska -umas-avledningar uttrycks det inbördes förhållandet mellan två eller flera aktanter också genom en konstruktion med prepositionen tarp och genitiv³¹. J. Šukys (1998: 512ff.) menar att i meningar som Tarp tėvo ir sūnaus kilo ginčas, Tarp abiejų šalių prasidės derybos betecknar prepositionen tarp med genitiv, som vanligtvis står i plural, eller, om den står i singular, måste åtföljas av minst två genitivformer, ett objekt – närmare bestämt objekt – mellan vilka det råder någon avvikelse, där konflikter uppstår eller kommunikation äger rum³². När vi bestämmer satsdelen bör vi alltså här ställa frågan kilo ar prasidės VILKA? Men frågan kilo KUR? är också möjlig (jfr ginčas kilo čia, klasėje³³). J. Šukys skriver att när konstruktioner med prepositionen tarp i objektiv betydelse bestämmer ett substantiv, blir de attributiva, till exempel Plečiasi bendradarbiavimas (VILKET?) tarp Baltijos valstybių. Här är genitivformer också möjliga, enligt honom (Šukys 1998: 517), till exempel Baltijos valstybių bendradarbiavimas; ”genitivformen ger ett kortare och mer brukligt uttryck”³⁴. Semantiskt är konstruktionen med tarp knuten till ordet ginčas som fungerar som subjekt i meningen Tarp tėvo ir sūnaus kilo ginčas (MELLAN VILKA? VEMS?), på samma sätt som i meningarna 45–46. E. Valiulytė (LKG3 1976: 216) skriver, i sin diskussion av substantivfraser med prepositionen tarp, att de uttrycker attributiva objektförhållanden, till exempel Juokinga, rodos, – kokia gali būti draugystė tarp katino, šuns ir piemens; Taika tarp jų ir mūsų neįmanoma. Och ”[o]bjektiva konstruktioner bildas av verb som betecknar ömsesidig handling tillsammans med prepositionen tarp och det reflexiva pronomenet savęs, t.ex.: sus ižvalgė tarp savęs, nesutaria tarp savęs. <...> [Arkliai] patys tarp savęs labai sutinka” (LKG3 1976: 105).

(44) SOKRATES. Det står alltså klart att olyckan drabbar dem vilkas uppfattning om vad som är är felaktig och som låter sig bedras, på grund av någon sorts likhet mellan tingen. FAIDROS. Ja, så är det. DLKT

(45) I en gammal småstad vars namn sedan länge fallit i glömska bodde två systrar. De var nitton år gamla. Med detta likhet mellan systrarna tog också slut. DLKT

31 Jag vill varmt tacka dr. Rolandas Mikulskas för de insikter och tankar som hjälpte mig att söka efter orsakerna till bruket av konstruktioner med tarp.

32 Se även J. Šukys och A. Pupkis liknande uppfattning i KP S2 2003: 107. Jfr också not 10.

33 Sambandet med lokativ betydelse framgår också av en mening i DLKT: Det var uppenbart att det inte var någon riktig Moloi från botten, eftersom hans timme för uttorkning ännu inte hade kommit. Men jag var lugn beträffande de viktigaste dragen; där fanns en viss likhet. Och om den avvikelsen hade varit mycket större skulle jag inte behöva beklaga den.

34 Plg. dar J. Šukio (1978: 108) mintį: „kai išblukusios vietos reikšmės konstrukcija apibūdina ne veiksmažodį, o daiktavardį, geriau pabrėžti požymį ir prielinksnio tarp konstrukciją keisti kilmininku. Pvz.: Mokslininkams rūpi priežastiniai ryšiai tarp reiškinių (geriau priežastiniai reiškinių ryšiai)“.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aptankų raiška | 16

(46) Svarvarens arbete är rent och har ingenting att göra med avloppsvattenavledning. Ändå kvarstår en likhet mellan svarvaren och avledaren. Resultatet av bådas arbete är detaljer. DLKT

Om vi utgår från J. Šukys tanke att konstruktionen Tarp tėvo ir sūnaus kilo ginčas med tarp i objektiv betydelse är knuten till predikatet (verbet) kilo, bör vi säga att detsamma gäller exempelvis i mening 47, där predikatet är randame (MELLAN VILKA?). Syntaktiskt kan man här tyckas se ett samband med adverbiella konstruktioner med prepositionen tarp i lokativ betydelse, i meningar där en tredje sak befinner sig mellan två (eller flera) konkreta föremål (eller deras helhet), t.ex. Laivas įstrigo (KUR?) tarp ledų (citerat efter Šukys 1998: 513). I meningarna 47–49 bildas konstruktionerna med tarp på grundval av lokativa konstruktioner med tarp; de anger det rum där en egenskap kommer till uttryck, medan de i meningarna 44–46 används attributivt. Semantiskt är en sådan konstruktion med tarp knuten till ordet likhet, som implicerar ett inbördes förhållande och genom semantisk överföring (kan) uppfattas som något abstrakt föremål (ting) (jfr Kokį (panašų) daiktą suradote (KUR?) tarp manęs ir savo išrinktosios). Hur är en sådan lokativ konstruktion med tarp knuten till den konstruktion tarp savęs som inherent uttrycker ett inbördes förhållande? Tarp savęs yra en subjektorienterad modifierare, dvs. en modifierare med en semantisk koppling till subjektet (Jie yra panašūs tarp savęs). Även den typiskt adverbiella konstruktionen med ³⁵tarp har en semantisk koppling till predikatets argument, dvs. orientering; den kan lyftas från modifierare (eng. promoted) till rektion (Tarp jų (KUR? KIENO?) yra panašumo; Panašumas (KOKS? KIENO?) tarp seserų čia ir baigėsi).

(47) Tačiau daugiausia panašumų randame tarp Helmodo pasakojimo ir Lebuino gyvenimo šeštojo skyriaus, kur su ypač gausiomis detalėmis aprašoma metinė saksų genčių sąjungos sueiga. DLKT

(48) Jag försökte glömma. Förgäves. Ingen annan kan ersätta Er för mig. Förtjänar jag kanske åtminstone ett glas champagne? P. S. Audrius, jag beklagar uppriktigt Er. Vilken likhet fann ni mellan mig och Er utvalda? Var det kanske ni som ringde? Förgäves bekymmer, för jag är inte den rätta. DLKT

(49) Forskarens hållning till den sinnliga världen är helt motsatt. Dess osynliga sida är helt annorlunda än den synliga. Det finns ingen likhet mellan dem eller någon symmetri. Genom att med metodens tång krossa fenomenet försöker forskaren gripa tag i och böja den transcendentala tillvaron ”i sig” efter sin vilja. DLKT

J. Pakerys (2006: 125) atkreipia dėmesį, kad darybos požiūriu daiktavardinis junginys bendradarbiavimas tarp rašytojo ir vertėjo yra susijęs su veiksmažodiniu rašytojas ir vertėjas bendradarbiauja (t. y. monadinėmis konstrukcijomis). Vadinasi, daiktavardinis panašumas tarp tekintojo

³⁵ Orientacijos terminas vartojamas pagal A. Holvoet (2009: 99).

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aktantų raiška | 17

och läckarens i mening 46 uttrycker liknande attributiva relationer som modern och dotterns (jfr deras) likhet i mening 38. När prepositionskonstruktionerna med mellan jämförs med de monadiska konstruktionerna i meningarna 1–2 och 5–7 måste man söka grammatiska och semantiska orsaker till bruket av mellan genom att jämföra dem med dem som används i meningarna 38–43.

Av exemplen från DLKT framgår att den syntaktiska utbyggnaden av nominalfrasen påverkar valet av prepositionskonstruktioner med mellan: mellan väljs när nominalfrasens huvudled och/eller dess beroende led har egna modifierare (attribut) (se meningarna 50–54; jfr även mening 41). Bruket av mellan bestäms också av de beroende ledens kategoriska uttryckssätt (se meningarna 55–57; jfr även mening 48). I mening 58 faller möjligheten till en dubbel tolkning i ögonen: den ömsesidiga relationen uttrycks mellan barnen och de människor som är viktiga för dem (på liknande sätt som till exempel i mening 57) eller mellan barnen själva som en sluten grupp (eng. bounded set) och samtidigt de människor som är viktiga för dem. Att uppfattningen och aktualiseringen av samtliga mutuanter som en sluten grupp också påverkar uttrycket för den ömsesidiga relationen framgår av meningarna 59–61. Följaktligen väljer man i de fall då man vill aktualisera eller faktiskt aktualiserar och specificerar den ömsesidiga relationen inom en sluten grupp av mutuanter varandra, mellan sig, medan man när varje mutuantar betraktas separat väljer den ena till den andra eller liknande (se meningarna 62–63; jfr även meningarna 5–7)³⁶. Att uttrycket för aktualisering och specificering av den ömsesidiga relationen kan begränsas av semantiska parametrar för den ömsesidiga situationen, närmare bestämt konfigurationsparametern (eng. configuration)³⁷, framgår även av mening 64, där den ena till den andra styrs av den så kallade kedje-konfigurationen (eng. chain)³⁸ (såsom i mening 61, där det är par-konfigurationen (eng. pair)³⁹). Men detta bör undersökas närmare separat.

(50) Hans måleri är brett och kraftfullt. Cezanne reste för att bo och måla i Provence och reste sällan därifrån. Pissarro: ”Så märkligt att se likheten mellan hans Over och mina Pontoise-landskap (jfr märkligt att se likheten mellan hans och mina landskap;?märkligt att se likheten mellan hans Over-landskap och mina Pontoise-landskap)! I själva verket har vi ju alltid varit tillsammans! DLKT

³⁶ Jfr ”[U]ttrycket mellan sig bör man inte missbruka, särskilt inte när det dubblerar verbets reflexiva form och det framgår av meningen vilka aktörer som binds samman av handlingen och hur. I stället för att säga De båda träffas och grälar ständigt sinsemellan räcker det att säga de träffas och grälar ständigt” (Šukys 1998: 515).

³⁷ ”<...>-parametern configuration träder i funktion när flera deltagare är inblandade, eftersom de möjliga permutationerna av vem som handlar mot vem då också kan variera” (Majid, Evans, Gaby, Levinson 2011: 31).

³⁸ ”A skulle kunna handla mot B, som skulle kunna handla mot C, som skulle kunna handla mot D, vilket resulterar i en linjär serie av händelser (A → B → C → D)” (Majid, Evans, Gaby, Levinson 2011: 32t).

³⁹ ”A och B, liksom C och D, skulle kunna vara i stark symmetrisk interaktion, men utan interaktion mellan paren (A ↔ B; C ↔ D)” (Majid, Evans, Gaby, Levinson 2011: 32t).

BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aktantų raiška | 18

(51) O. Spengler och hans anhängare var inte de enda som såg likheter mellan dagens ”nedåtgående” Europa och den döende antika världen (jfr såg likheten mellan Europa och den antika världen,?såg likheten mellan det ”nedåtgående” Europa och den döende antika världen). DLKT

(52) Polisen informerade om sådana brott genom officiella meddelanden, och Floridas journalister noterade dessutom ofta likheter mellan brott som begåtts på platser långt ifrån varandra och skrev om dem (jfr?noterade likheter mellan brott som begåtts på platser långt ifrån varandra och skrev om dem). DLKT

(53) Han hänförs av intrycket av en symfoni; det verkar för honom som om alla livets och världens händelser passerar förbi hans ögon. Men när han kommer till sans kan han inte ange någon likhet mellan spelandet och det han såg (jfr?kan inte ange någon likhet mellan spelandet och det han såg). DLKT

(54) Nėra svarūs atribucijos argumentai, kad tai tik įžanga į rimtesnį darbą. Beje, keletas tyrinėtojų palaikė nuomonę, kad yra kažkokio netgi portretinio panašumo tarp Miuncheno miniatiūros ir Telšių paveikslo (plg.?yra kažkokio, netgi portretinio Miuncheno miniatiūros ir Telšių paveikslo panašumo). Neigiantys šią panašumą pavyzdžiu pasitelkė austrų imperatoriaus Franco II (1768–1835) portretą. DLKT

(55) Jag ska uppriktigt erkänna: jag ser inga likheter mellan oss och er (jfr *ser inga likheter mellan oss och er). Kanske är det just därför vi är intressanta och attraktiva för varandra. En italienare är en ester, en litauer är det inte. DLKT

(56) [Han] uppmärksammade Vico år 1777, men nämnde honom inte i någon av sina publikationer förrän 1797, och senare behandlade han inte Vicos uppfattning i detalj och såg inte heller några likheter mellan sig och Vico (jfr?såg inga likheter mellan sig själv och Vico). DLKT

(57) Letar du efter paralleller mellan dig själv och de gestaltningar du gestaltar (jfr *letar du efter paralleller mellan dig själv och de gestaltningar du gestaltar)? När du skapar gestalter ser du att några av dem har många sådana drag som du själv har. Det är allt med de parallellerna. DLKT

(58) Barn som funnit likheter sinsemellan och med människor som är viktiga för dem ökar sin känsla av egenvärde. DLKT

(59) Euklides geometriska axiom – ”Det som är lika med ett och samma är också lika sinsemellan”, eller ”Helheten är större än delen” – väcker inga tvivel. DLKT

(60) Jag lägger bara märke till att dessa barn i exil är som en särskild del av ungdomarna: de gör sig inte särskilt mycket bemärkta någonstans, de umgås mer med varandra än med andra, sinsemellan. Och deras umgänge är mycket tystare, inte som alla de här andra. DLKT

(61) 44 deltagare tävlade enligt schweiziskt system (10 ronder). Varje par spelade mot varandra (dvs. den ena mot den andra) två partier – med de vita respektive svarta pjäserna. DLKT

(62) De båda var lika varandra som tvillingar; man kunde bara skilja dem åt på de avskavda stjärnorna på axelklaffarna: chefen hade fyra och chauffören två. DLKT

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aktantų raiška | 19

(63) Bredvid figurerna av byborna från Konya: mor, far, dotter, farfar, farbror, alla lika varandra som två vattendroppar – det är resultatet av en mängd inbördes relationer. DLKT⁴⁰

(64) I vedantans, daoismens, stoicismens, sufismens och panteismens fotspår har man stegvis närmat sig en objektiv uppfattning om det absoluta. Stegen liknar varandra (*sinsemellan), eftersom man gick samma väg om och om igen, men de är också olika, eftersom de ledde framåt – mot människans medvetandes mognad. DLKT

Benämningar på bärare av en nominal egenskap med suffixet –muo bildas av statmenas, lygus – statmuo ”en vinkelrät linje”⁴¹, lygmuo ”motsvarighet, helt lik ersättning”, och med ändelsen -ė av lygiagretus, paralelus – lygiagretė ”en linje som ligger i samma plan som en annan linje och inte skär den, parallell”, paralelė ”en linje eller ett plan som är parallellt med en annan linje eller ett annat plan”; genom dessa benämns ”en sak <...> efter en yttre egenskap (färg, form, storlek osv.)” (LKG1 1965: 357, 366; DLKG 2006: 122). Jämför meningarna 65–73. Av dem framgår att sådana benämningar på egenskapsbärare bara har ett enda beroende led: en dativ som har överförts från en adjektivfras (vinkelrät mot vad, parallell med vad) till konstruktioner för egenskapsbärare, eller en konstruktion med prepositionen su och instrumentalis; denna kan förbli implicit, som i meningarna 71–72. I dessa meningar ser man en reduktion av de valensbundna aktanterna hos benämningarna på egenskapsbärare. I mening 73 förblir konstruktionen med prepositionen tarp och genitiv tvetydig: den kan tolkas som uttryck för predikatets (brėžti) lokativa aktsituation (rita VAR? – cirkeln ritas mellan linjerna (jfr på tavlan)) eller som ett av argumenten till brėžti – lygiagretės⁴² plats uttryckt attributivt (rita VILKEN PARALLELL?), som avgränsas av två ting (en vuxen och ett barn); lygiagretė ligger i samma plan som dessa, närmare bestämt mellan dem (jfr parallelliteten mellan dem var omtvistad).

(65) Utifrån försöksresultaten kan vi dra följande slutsatser, som kallas lagen om ljusreflektion: • den infallande strålen, den reflekterade strålen och normalen mot spegelytan ligger i samma plan vid den punkt där strålen träffar spegelytan. DLKT

⁴⁰ Se också belägg i DLKT där en enskild deltagare i den ömsesidiga situationen aktualiseras: Alla dessa storfurstar, brukade Koko minnas, var lika varandra: ett vackert ansikte som inte betydde något, gröna ögon, tunna händer... Aristokratin kan delvis jämföras med människor som, efter att ha vistats i sanningens rike där, enligt Meister Eckhart, ”ärkeängeln, flugan och anden är lika varandra”, plötsligt förlorade talets gåva. ⁴¹ Dalija Tekorienė hävdar, när hon behandlar egenskaper som uttrycks med relaterande [alternativt aleliska] adjektiv i neutrum, att ”de kan bygga på <...> rumsliga relationer: parallellt, vinkelrätt, avlägset, nära, t.ex.: Bry dig inte om det som är vinkelrätt mot planet” (Tekorienė 1990: 74). ⁴² Jfr definitionen av substantivet lygiagretė i LKŽe: ”en linje som ligger i samma plan som en annan linje med en annan linje och inte skär den, parallell”.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aktantų raiška | 20

(66) Vi ser att strålen, efter att ha nått den lilla spegeln, reflekteras från den. Från den punkt på spegeln där ljusstrålen träffar den drar vi en vinkelrät linje mot den lilla spegelns yta. DLKT

(67) Genom den punkt där ljuset träffar vattnet drar vi i tanken en vinkelrät linje mot vattenytan. Vi ser att ljusstrålen, när den går från luften ner i vattnet, närmar sig denna vinkelräta linje. DLKT

(68) Från skärningspunkten O mellan diagonalerna i romben ABCD dras den vinkelräta linjen OM mot rombens plan. Bevisa att punkten M ligger lika långt från alla rombens sidor. DLKT

(69) En människa är inte jämbördig med en annan⁴³. LKŽ

(70) Därför återstår det att ta till ungefärligt tänkande och ungefärliga analogier. För mig verkar det till exempel fullt rimligt att dra en parallell (jfr parallell) med erotisk njutning (jfr erotisk njutning). Barthes avvisar inte heller en sådan jämförelse. DLKT

(71) Endast den är rak som ger sin egen själ svar. För om du vill hitta en rät vinkel måste du kunna dra⁴⁴ en vinkelrät linje från himlen till jorden. Kärlek, hopp och drömmar – allt detta är vackert, men även de som befinner sig där uppe måste stiga ner, ner i det inre helvetet. DLKT

(72) Från linjernas skärningspunkt dras en vinkelrät linje⁴⁵ mot abskissaxeln, som visar vid vilken abskissapunkt moduset ligger. DLKT

(73) Kvinnan föreslår att man drar en⁴⁶ parallell mellan en vuxen och ett barn: om barnet är rädd för ett mörkt rum hittar vi en lösning – vi föreslår att man tänder lampan. DLKT

Bland de adjektiv som diskuteras är även följande processbetecknande avledningar möjliga – intransitiva verb med suffixet -ėti⁴⁷: (su-)panašėti⁴⁸ ’(gradvis) bli lik’, (su-)tapatėti ’(gradvis) bli

⁴³ Jfr: [Kristus] är Guds avbild (jämbördig). LKŽₑ

⁴⁴ Jfr valensbeskrivningen för verbet vesti ’sträcka, förbereda, bygga något långt’ i N. Sližienės Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodyne (2004: 439).

⁴⁵ Jfr valensbeskrivningen för verbet nuleisti ’dra en linje uppifrån och ned (om en vinkelrät linje)’ i N. Sližienės Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodyne (1998: 44).

Tydligen används, felaktigt i enlighet med valensen hos nuleisti, uttrycket statmenas į i meningen För att få en linje a, vinkelrät mot linje b, måste man vika pappersarket så att linjens båda delar b sammanfaller. Viklinjen kallas en linje vinkelrät mot linje b. DLKT

⁴⁶ Jfr valensbeskrivningen för verbet brėžti ’dra, stryka (en linje)’ i N. Sližienės Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodyne (1994: 155).

⁴⁷ Evalda Jakaitienė DLKG (2006: 390) tokius būdvardinius veiksmažodžius vadina būvio kaitos (mutatyviniais).

⁴⁸ Jfr markeringen av beroende led i en konstruktion med ett handlingssubstantiv: Kristen fullkomning innebär alltså att bli lik Kristus och att människan förändras och förnyas genom ständig omvändelse och övergång till den eskatologiska verkligheten. Helighet är ett ständigt liknande Kristus, att anpassa sitt liv efter Faderns vilja och försynens planer. Helig är den präst som ivrigt gör Guds vilja. DLKT

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aktantų raiška |21

själv”⁴⁹, ((bli-) alltmer lika ”(bli-) mer lika, likadan”. Sådana verb som betecknar en händelse eller ett förlopp är teliska och ”kan, beroende på den text där de används, beteckna 1) ett gradvis framträdande av en egenskap och 2) en gradvis ökning av en egenskap”⁵⁰ (DLKG 2006: 390). Även en avledning av verbet nešti, panėšėti⁵¹, styr konstruktionen med prepositionen į i mening 74.

Av meningarna 74–81 framgår att markeringen av det indirekta objektet hos adjektiviska verb ibland sammanfaller med markeringen av det indirekta objektet hos grundadjektivet och ibland skiljer sig från den. Med utgångspunkt i materialet från DLKT kan vi mer konkret diskutera uttrycket för det indirekta objektet med finita former i alla personer och numerus av likna, likna, bli lik. I meningar med finita former av likna och likna uttrycks det indirekta objektet med prepositionen till och ackusativ (i samtliga tillgängliga 200 respektive 450 meningar), medan man i meningar med finita former av bli lik tenderar att uttrycka det indirekta objektet med prepositionen med och instrumentalis (den används i 93,3 procent av de tillgängliga exemplen, eller 70 av 75 meningar)⁵². Det framgår att markeringen av det indirekta objektet hos adjektiviska verb är kopplad till dessa verbs inherenta aspektuella egenskaper. Det indirekta objektet till tillståndsverbet med imperfektiv aspekt likna eller processverbet likna uttrycks med prepositionen till och ackusativ, det vill säga analogt med lik; med processverbet med perfektiv aspekt bli lik uttrycks det oftare genom att man väljer ett annat sätt att markera reciprocitet – konstruktionen med prepositionen med (jfr även: Astronomer räknar våren från den 23 mars, då dagen blir lika långsom natten (DLKT)⁵³; När den växer övergår den till andra gräs och trädjämförs srš. (LKŽė); Skity kvinnorna jämförs med männen i vrede] S.Dauk. (LKŽė); Den där undervisningen er liktortyr (LKŽė)).

⁴⁹ Jfr.: Användningssfärens krympning och själva språkets likriktning med tyskan undergrävde till slut litauiskans prestige och minskade dess värde i litauernas medvetande (citerat enligt http://mokslolietuva.lt/2014/07/prisilietus-prie-atgrasios-problemos/). Här skådespelarens identifiering med rollenkonst (citerat: http://www.zodynas.lt/terminu-zodynas/t/tapatejimas). Men endast så förenas han med Himlen och överskrider det mänskligas sfär – inte genom att transcendiera den, utan snarare genom att identifiera sig med Himlen, det vill säga genom att ”bryta igenom” den antropokosmiska rymden i den DLKT.

⁵⁰ Panašios nuomonės laikosi ir Klementina Vosylýtė (1995: 70): „lietuvių kalboje priesagos -ėti veiksmažodžių vediniai iš kokybinių būdvardžių paprastai reiškia procesą – laipsnišką pagrindiniu žodžiu pasakytos ypatybės įgijimą arba stiprėjimą“.

⁵¹ Apie tai, kad panėšėti yra veiksmažodinis nešti vedinys plačiau žr. Vosylýtė (1995: 70tt). Skirtingos nuomonės laikosi J. Šukys (1998: 393) ir teigia, kad „iš būdvardžių prielinksnio į konstrukcijos reikalauja būdvardis panašus ir jo vediniai – daiktavardis panašumas, veiksmažodis panėšėti“.

⁵² Samma tendenser i morfosyntaktisk markering framträder också i DLKT:s exempel på användningen av det verbala substantivet supanašėjimas (i de 32 funna meningarna används prepositionen su och instrumentalis), jfr.: Delaktigas likhet med det som de är delaktiga i uppnås genom likheten med det i vilket de har del; den verkliga identiteten med det andra tinget nås. Delaktigas identitet, som verkligen nås genom likheten med föremålet för delaktigheten, är de saligas gudomliggörande.

⁵³ Se Geniušienė (2007: 653ff.) för en utförligare behandling av den ömsesidiga betydelse som uttrycks med prefixen su och su-si i litauiskan.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aktantų raiška |22

(74) Išsprogine akis, smūgsojo į apvirtusią mašiną, kuri [mašina] iš tolo panešėjo į audros nuverstą kluoną.

(citerat efter Šukys 1998: 393)

(75) Sūnus [P] vis labiau panašėjo į tėvą [Comp]. (cituojama pagal Sližienė 1998: 115)

(76) Den helige Augustinus säger: ”Själen blir lik den som den älskar.” DLKT

(77) Man kan knappast tänka sig något mer verklighetstroget – till och med de vitaktiga små molnen blev lika marken⁵⁴. DLKT

(78) Dina svarta ögonbryn blev lika vingar som omsluter gröna stjärnor. DLKT

(79) Vėlyvojoje klasikinėje romėnų teisėje prokuratoriaus padėtis apskritai laipsniškai tapatėjo su kognitoriaus padėtimi. Google

(80) Det märks att priserna på de flesta varor blir alltmer lika de som gällde tidigare [priserna] i litai. Google

(81) Vem kommer att vara intresserad av oss om vi ger efter för globalismen och förlorar vår särart? – Utan särart blir människan lik andra. Google

5. SLUTSATSER

Den semantiska definitionen av aktanterna hos subjektorienterade aleliska predikat (adjektiv) beror på hur deltagarna i en ömsesidig situation tolkas, det vill säga på vilken deltagare (vilka deltagare) i situationen som väljs som utgångspunkt. Detta motsvarar valet mellan reciproka konstruktioner (monadiska respektive diadiska). När samtliga deltagare i den ömsesidiga situationen väljs som utgångspunkt och uttrycks som subjekt i monadiska konstruktioner, kan den ömsesidiga relationen aktualiseras och preciseras med reciproka markörer som är koreferentiella med subjektets nominativ. De semantiska parametrarna för den ömsesidiga relationen och uppfattningen av mutuanterna som en sluten grupp påverkar valet av reciproka konstruktioner. Med reciprokt anaforiskt uttryck aktualiseras varje deltagare separat (Jonas ir Marytė panašūs vienas į kitą; Abudu panašūs vienas į kitą), tarpusavyje ar tarp savęs – eller en sluten grupp av deltagare (Jie panašūs tarpusavyje; tarp savęs).

I monadiska konstruktioner uttrycks komplementen till ett tvåvalent adjektiv med en plural nominativ av ett substantiv eller pronomen som fungerar som subjekt (Jiedu yra panašūs), med två nominativformer av substantiv eller pronomen som förenas med och (Jonukas ir Marytė yra panašūs), eller med en nominativform av ett substantiv eller pronomen följd av prepositionen su och en instrumentalisk konstruktion (Jonukas su Maryte yra panašūs).

⁵⁴ Jfr även DLKT-exemplet: Esi ne toks kaip jie, o supanašėti nesistengei. – Supanašėti? Su kuo? Aš vis dar skiriu sąvokas – tauta ir liaudis. – Bet sutinki, jog kiekviena tauta turi tokią valdžią, kokios ji nusipelnė? Šachas!

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aktantų raiška |23

Adjektivets komplement, som i diadiska konstruktioner fungerar som indirekt objekt, markeras enligt tre dominerande strategier: dativ (lygus, lygiagretus, statmenas, tapatus och liknande), prepositionen į med ackusativ (panašus) eller prepositionen su med instrumental (vienodas). Dativ väljs enligt språklig ekonomi.

Avledningar från adjektiv bibehåller grundordets inherenta reciproka betydelse och valens. I konstruktioner med egenskapsbeteckningar eller egenskapsbärare kan komplementen förbli implicita. I konstruktioner med egenskapsbärare är den syntaktiska nödvändigheten hos det beroende ledet mindre.

I konstruktioner för egenskapsbeteckningar som bildats från monadiska konstruktioner markeras subjektet med genitiv (jų panašumas (jie yra panašūs); Jonuko ir Marytės panašumas (Jonukas ir Marytė yra panašūs)) eller med genitiv och en konstruktion med prepositionen su och instrumental Jonuko su Maryte panašumas (Jonukas su Maryte yra panašūs)). Det beroende ledet för egenskapsbeteckningar, som är derivationellt relaterat till subjektet i monadiska konstruktioner, uttrycks också med en konstruktion av prepositionen tarp med genitiv (panašumas tarp jų, Jonuko ir Marytės, buvo akivaizdus (jie, Jonukas ir Marytė, yra panašūs)). En sådan konstruktion med prepositionen tarp har övertagits från lokativa konstruktioner (jfr Laiškas yra (guli) čia, tarp išmėtytų daiktų, tarp rašiklio ir knygos; Tarp jų, Jonuko ir Marytės, panašumo yra (juose panašumo yra)). Grammatiska och semantiska faktorer påverkar användningen av den lokativa prepositionen tarp i nominaliseringar: frasens syntaktiska utvidgning, den kategoriska uttrycksformen hos de beroende leden och sättet att aktualisera mutuanterna.

På grund av det begränsade antalet DLKT-data är det svårt att generalisera om tendenserna i markeringen av det beroende ledet hos adjektiviska substantiv, vilket motsvarar grundadjektivets indirekta objekt. Uttrycket av indirekt objekt hos adjektiviska verb sammanfaller ibland med markeringen av grundadjektivets komplement när detta fungerar som indirekt objekt (panašus į ką – panašėti į ką; vienodas su kuo – (su)vienodėti su kuo), medan det i andra fall kan skilja sig eller skiljer sig från denna (panašus į ką – supanašėti su kuo, lygus kam (su kuo) – susilyginti su kuo; tapatus kam (su kuo) – (su)tap atėti su kuo). Skillnaderna i markering påverkas av det adjektiviska verbets aktionsart.

ŠALTINIAI

DLKT – Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas, sud. Kauno Vytauto Didžiojo universiteto Kompiuterinės lingvistikos centras. Prieiga internete: http://donelaitis.vdu.lt.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aktantų raiška | 24

LKŽ_e – Lietuvių kalbos žodynas, elektroninis variantas. Red. kolegija: Gertrūda Naktinienė (vyr. red.), Jonas Paulauskas, Rimutė Petrokienė, Vytautas Vitkauskas, Jolanta Zabarskaitė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005. – Atnaujinta versija, 2008. Prieiga internete: www.lkz.lt.

LITERATŪRA

DLKG 2006: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika. Redagavo Vytautas Ambrazas. 4-as patais. leidimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

G e n i u š i e n ė E. 2007: Reciprocal and reflexive constructions in Lithuanian (with references to Latvian). – Reciprocal Construction 2, Nedjalkov, Vladimir P. (ed.). John Benjamins Publishing Company: Amsterdam/Philadelphia, 633–672.

Haspelmath M. 2007: Further remarks on reciprocal constructions. – Reciprocal Construction 4, Nedjalkov, Vladimir P. (ed.) John Benjamins Publishing Company: Amsterdam/Philadelphia, 2087–2116.

Holvoet A. 2009: Bendrosios sintaksės pagrindai, Vilnius: Vilniaus universitetas.

Holvoet A., Judžentis A. 2003. Sintaksinių ryšių tipai. – Sintaksinių ryšių tyrimai [= Lietuvių kalbos gramatikos darbai 1], Holvoet, Axel, Artūras Judžentis (red.). Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 11–35.

Hurst P. 2010: The syntax of lexical reciprocal constructions. – Proceedings of the LFG10 Conference, Butt, Miriam, King, Tracy Holloway (eds.), 290–310. Prieiga internete: http://csli-publications.stanford.edu/290 (žiūrėta 2016-02-10).

Jakaitienė E., Laigonaitė A., Paulauskienė A. 1976: Lietuvių kalbos morfologija, Vilnius: Mokslas.

Knjazev J. P. 2007: Lexical reciprocals as a means of expressing reciprocal situations. – Reciprocal Construction 1, Nedjalkov, Vladimir P. (ed.). John Benjamins Publishing Company: Amsterdam/Philadelphia, 115–146.

KP S1 2003: Kalbos patarimai, kn. 2: Sintaksė: linksnių vartojimas (S1). Sudarė Rita Miliūnaitė. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

KP S2 2003: Kalbos patarimai, kn. 2: Sintaksė: prielinksnių ir polinksnių vartojimas (S2). Sudarė Rita Miliūnaitė. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

Labutis V. 1998: Lietuvių kalbos sintaksė, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aktantų raiška | 25

LKG 1 1965: Lietuvių kalbos gramatika 1. Fonetika ir morfologija. Redagavo Kazys Ulvydas, Vilnius: Mintis.

LKG 2 1971: Lietuvių kalbos gramatika 2. Morfologija (veiksmažodis ir kt.). Redagavo Kazys Ulvydas, Vilnius: Mintis.

LKG 3 1976: Lietuvių kalbos gramatika 3. Sintaksė. Redagavo Kazys Ulvydas, Vilnius: Mintis.

Majid A., Evans N., Gaby A., Levinson S. C. 2011: The semantics of reciprocal constructions across languages. An extensional approach. – Reciprocals and Semantic Typology, Evans Nicholas, Gaby Alice, Levinson Stephen, Majid Asifa (eds.). John Benjamins Publishing Company: Amsterdam/Philadelphia, 29–59.

Nedjalkov V. P., Geniušienė E. 2007: Questionaire on reciprocals. – Reciprocal Construction 1, Nedjalkov, Vladimir P. (ed.). John Benjamins Publishing Company: Amsterdam/Philadelphia, 379–434.

Pakerys J. 2006: Veiksmo pavadinimo konstrukcija lietuvių kalbos gramatikoje. – Daiktavardinio junginio tyrimai [= Lietuvių kalbos gramatikos darbai 4], Axel Holvoet, Rolandas Mikulskas (red.). Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 121–149.

Partee B. H. 2008. Symmetry and symmetrical predicates. – Computational Linguistics and Intellectual Technologies: Papers from the International Conference „DIALOGUE“, Kibrik A. E. et. al (ed.). Moscow: Institut Problem Informatiki, 606–611. Prieiga internete: https://udrive.oit.umass.edu/partee/Semantics_Readings/SymmetryHandoutPentusSeminarCorrectedPlusNotes.pdf (žiūrėta 2016-02-10).

Sližienė N. 1994: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 1, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

Sližienė N. 1998: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 2 (1), Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

Sližienė N. 2004: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 2 (2), Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla.

Šukys J. 1978: Prielinksnių vartojimas, Kaunas: Šviesa.

Šukys J. 1998: Lietuvių kalbos linksniai ir prielinksniai: vartosena ir normos, Kaunas: Šviesa.

Tekorienė D. 1985: Lietuvių kalbos būdvardžių būtinio semantinio valentingumo raiška. – Kalbotyra 36 (1), 72–83.

Tekorienė D. 1990: Bevardės giminės būdvardžiai, Vilnius: Mokslas.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Teigiamų alelinių būdvardžių ir jų vedinių aktantų raiška |26

Vaičiulytė-Semėnienė, L. 2001: Lietuvių kalbos būdvardžių valentingumas. Daktaro disertacija. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

Valiulytė E. 1964: Prielinksnio į reikšmės ir vartojimas dabartinėje lietuvių kalboje. – Lietuvių kalbotyros klausimai 7, 97–117.

Valiulytė E. 1967: Prielinksnių vartojimas lyginimo santykiams reikšti. – Lietuvių kalbotyros klausimai 9, 85–95.

VLKK KKB: Valstybinės lietuvių kalbos komisijos Kalbos konsultacijų bankas. Prieiga internete: http://konsultacijos.vlkk.lt/lit/292.

Vosyl y tė K. 1995: Pavėdėti, panašėti ir panešėti. – Kalbos kultūra 67, 67–73.

Įteikta 2016 07 05

Priimta 2016 10 17

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ

Lietuvių kalbos institutas

Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

[email protected]

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204