Den snabba utvecklingen av språkteknologi i världen bygger på digitala språkresurser – ordböcker för olika ändamål, databaser, korpusar och liknande samlingar av mer eller mindre systematiserade och vetenskapligt beskrivna språkdata, och under de senaste åren även på allt större samlingar av annan digital information (big data).
Digitala resurser för det litauiska språket betraktas också i allt högre grad inte som enskilda, olika källor som traditionellt används för vetenskapliga eller praktiska ändamål, utan som litauiska språkdata som behövs på den gemensamma digitala världsmarknaden för språk. Där används data från många språk för att skapa digitala verktyg och tjänster (internetsökmotorer, maskinöversättningsverktyg, semantiska ordnätverk och i slutändan även artificiell intelligens). Under globaliseringens och internetiseringens villkor drivs detta behov framför allt av de politiska, ekonomiska och kulturella förbindelserna i det flerspråkiga världssamfundet, vars fria utveckling bland annat hindras av skillnader mellan språken (se vidare Rivera Pastor et al. 2017). Inom Europeiska unionens institutioner betonas att alla Europeiska unionens språk erkänns som likvärdiga, men att teknologin för de dominerande stora språken, särskilt engelskan, är mer avancerad, vilket skapar ojämlikhet mellan språken. Därför söker man sätt att främja språkforskning om Europas språk och den tekniska utveckling och innovation som hör samman med denna.
Sedan slutet av 2011 utvecklas vid Institutet för litauiska språket en internetbaserad Litauiska språkets nyordsdatabas (nedan kallad ND, http://naujazodziai.lki.lt) är också en av de viktiga resurserna för det moderna litauiska språket. Där samlas 2000-talets nya lexik, som återspeglar de senaste årtiondenas förändringar i det litauiska språkets lexikon, dess semantik, morfemstruktur och ordbildning
BENDRINĖ KALBA 91 (2018)
www.bendrinekalba.lt
ISSN 2351-7204
Page 2
RITA MILIŪNAITĖ. Naujažodžių pateikimas ir paieškos galimybės Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne | 2
strukturförändringar. Samtidigt är denna databas ett verktyg för att undersöka det nya litauiska ordförrådet och normera det skikt av det som behövs i standardspråket.
ND började utvecklas som en del av projektet ”De baltiska och nordiska ländernas delar i den öppna europeiska språkliga infrastrukturen” (META-NORD), som delvis finansierades av Europeiska kommissionen. För närvarande förbereds den, inom ramen för ett annat projekt för utveckling av digitala resurser1, för integrering i systemet för digitala resurser för litauiska språket ”E. kalba” och kommer så småningom att ingå i det flerspråkiga semantiska ordnät som håller på att utvecklas. För detta ändamål måste ND:s data – redan insamlade och fortlöpande uppdaterade – förberedas och beskrivas särskilt. Därför är det lämpligt att undersöka själva neologismerna i denna digitala resurs, analysera deras egenskaper och belysa problemen med att beskriva dem. Artikelns ämne är således den nya lexik som samlas i ND och dess semantiska, strukturella och funktionella kännetecken.
En praktisk fråga är direkt kopplad till neologismernas egenskaper och beskrivningen av dem: vilken information och med vilka sökmetoder kan neologismforskare och alla användare av databasen få från ND redan i dag? Denna artikels syfte är att beskriva ND:s möjligheter till datasökning och deras utvecklingsriktningar samt belysa hur detta hänger samman med neologismernas egenskaper. För att nå detta syfte ställs följande uppgifter: 1) att beskriva de viktigaste kännetecknen hos neologismerna i ND och principerna för hur data presenteras, 2) att beskriva ND:s söksystem, 3) att diskutera möjliga inriktningar för neologismforskning med hjälp av ND och därmed sammanhängande möjligheter att utveckla datasökningen.
1. SYSTEMATISERING AV INFORMATION OM NEOLOGISMER
Neologismordböcker ges ut världen över för att presentera information om neologismer. Vissa språk har flera sådana, och de ges dessutom ofta ut med vissa tidsintervall. Det är dock sällan enskilda forskare ägnar sig åt sådant arbete. Vanligtvis utarbetas neologismordböcker som långsiktiga projekt av stora förlag med omfattande erfarenhet av ordboksutgivning eller av neologismobservatorier (jfr eng. observatories of neology) vid språkvetenskapliga institutioner (Guerra 2016: 528, 531). Forskare som studerar neologismordböcker (här avses i första hand tryckta ordböcker) framhåller att sådana verk är viktiga som återspeglingar av lexikala och semantiska förändringar i ett språk under en viss period och att de har bestående värde. Nya ord kan vara i bruk under kort tid; alla tas inte med i allmänna ordböcker, men de utgör en fortlöpande del av neologin
1 I mitten av 2018 inleddes vid Litauens språkinstitut ett projekt på två och ett halvt år, ”Utveckling av Litauens språkliga resursinformationssystem (E. kalba)”, som genomförs inom ramen för insats nr 02.3.1-CPVA-V-527, ”Litauiska språket inom informationsteknik”, under prioriteringsområde 2, ”Främjande av informationssamhället”, i Europeiska unionens fondernas investeringsprogram för 2014–2020.
BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204
Page 3
RITA MILIŪNAITĖ. Naujažodžių pateikimas ir paieškos galimybės Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne | 3
en del av processen, som visar ordens ordbildningstendenser och, än mer, markerar väsentliga förändringar i samhällslivet och hjälper oss att orientera oss i dem (Guerra 2016: 529).
I litauisk lexikografisk praxis är ND ett ovanligt verk, eftersom det nya ordförrådet samlas in, systematiseras och beskrivs på ett annat sätt än i traditionella ordböcker. Hittills har litauiska ordböcker huvudsakligen fått digital form genom att omvandlas från en pappersversion, det vill säga en tryckt, genomredigerad version med en avslutad text. När tryckta ordböcker digitaliseras blir tillgången till data smidigare och olika möjligheter till datorsökning skapas. Tiotals sådana digitala ordböcker, avsedda för litauiska eller flerspråkiga, finns både på enskilda webbplatser och på gemensamma webbplatser. Se till exempel systemet för digitala resurser för litauiska språket ”E. kalba” (http://lkiis.lki.lt)2 eller det integrerade informationssystemet för litauiska språk- och skriftresurser ”Raštija” (https://www.raštija.lt)3.
Allt fler lexikografiska verk börjar utarbetas utan att först ges ut i tryckt form (eller så blir den tryckta formen sekundär). När digitala ordböcker utarbetas direkt kan man i förväg överväga ett sätt att beskriva data som lämpar sig bättre för digital form (till exempel att inte spara utrymme på exempel) och, med hjälp av datorbaserade redigeringsverktyg, presentera dem mer systematiskt och enhetligt samt vid behov komplettera, korrigera, omklassificera och så vidare. ND, liksom Bendrinės lietuvių kalbos žodynas (BLKŽ) eller Naujųjų skolinių duomenų bazė (NSDB)4, utvecklas som en digital samling av systematiserade data om det nutida litauiska ordförrådet.
Insamlingen av neologismer stimulerar och påskyndar forskningen inom området – inte bara om nya lånord, utan i synnerhet om nybildningar; ett separat digitalt material på litauiska med åtminstone minimal lexikografisk bearbetning av dessa tycks inte ha funnits tidigare.
Under ND:s hela existens, sedan 2011, har flera artiklar publicerats om de neologismer som presenteras där. De behandlar såväl teoretiska problem inom neologismforskningen som praktiska frågor om hanteringen av neologismer. Störst uppmärksamhet har ägnats åt databasens innehåll: begreppet neologism, metoder för insamling och urval av data, systematiseringsprinciper samt den strukturella och
2 Om ett par år kommer webbplatsen att ha en ny webbadress, men den kommer också att vara tillgänglig via den gamla adressen.
3 Det bör noteras att webbplatsens skapare valde en adress med den litauiska diakritiska bokstaven š, vilket visar att tekniska begränsningar på internet inte längre utgör något hinder för sådana tecken.
4 I slutet av 2018 uppgavs denna databas innehålla 2246 nya lånord och deras avledningar, och perioden då de började användas räknas från återupprättandet av självständigheten. NSDB omfattar således ett årtionde mer än ND, och dess redaktörer betraktar 1985 års Tarptautinių žodžių žodyną som en av de viktigaste referensordböckerna (som jämförelse: ND använder 2001 års Tarptautinių žodžių žodyną).
BENDRINĖ KALBA 91 (2018)
www.bendrinekalba.lt
ISSN 2351-7204
Page 4
RITA MILIŪNAITĖ. Naujažodžių pateikimas ir paieškos galimybės Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne | 4
semantinė analizė ir kt. (žr. Miliūnaitė 2014, 2015; Murmulaitytė 2014, 2016a, 2016b, 2016c, 2018 ir kt.).
Utan att upprepa innehållet i dessa artiklar kan det här räcka att påminna om att uppfattningen av vad som utgör en neologism varierar i litauisk och utländsk språkvetenskaplig forskning. Följande brukar oftast betraktas som de viktigaste kriterierna för att identifiera neologismer: tidsfaktorn (att nya ord uppstår efter en vald utgångspunkt), det lexikografiska kriteriet (ordet är inte belagt i lexikografiska verk), instabilitet i ordform och semantik (neologismers form tenderar att variera, och betydelsen kan under en tid vara oetablerad och svår att definiera) samt neologisk perception, eller upplevelsen av nyhet (språkbrukare känner att ordet är nytt, ovanligt och ibland till och med märkligt) (jfr Kerremans 2015: 31–32; Guerra 2016: 529). I huvudsak är det också dessa kriterier som ligger till grund för urvalet av lexikaliskt material i ND.
I slutet av 2018 omfattade uppslagsorden i ND närmare 5 000 neologismer, och exemplen på deras användning var omkring 19 000. Varje år beskrivs omkring 400–500 neologismer, även om nästan dubbelt så många registreras i excerpteringssamlingen. Det bör påminnas om att uppgifterna i ND samlas in manuellt, och därför motsvarar deras mängd inte på ett adekvat sätt hela den pågående neologiska processen i litauiskan. Försök att skapa verktyg för att fånga upp litauiska neologismer (främst ur internetmaterial) har gjorts, men det dröjer ännu innan vi når den nivå som tekniken för andra språk har uppnått i detta avseende (se Kerremans, Stegmayer, Schmid 2011: 59–96; Kerremans 2015: 78–92).
Neologismerna i ND beskrivs enligt principer som liknar dem i den etablerade praxis som utländska neologismordböcker följer, så att neologismernas viktigaste särdrag belyses allsidigt. Ibland är det visserligen, när uppgifter ska göras tillgängliga för allmänheten snabbt, inte alltid möjligt att genast fastställa vissa egenskaper hos neologismer, eller så finns det inte tillräcklig information om ett nyupptäckt ord. Därför har man fastställt vilken typ av information om en neologism som måste anges i ND och vilken som vid behov kan kompletteras senare. Informationen om varje neologism i ND systematiseras och presenteras i två block.
I. Allmän information om neologismen:
1) uppslagsordet (eller uttrycket),
2) uppslagsordets betonade form och betoningen hos ord i motsvarande ordklasser (om den kan fastställas);
3) neologismens klassificerande egenskaper utifrån formegenskaper (med åtskillnad mellan neologismer med lånat rotmorfem, nybildningar, nya ordbetydelser m.m.)5;
5 Det finns ingen allmänt etablerad klassificering av neologismer inom litauisk och utländsk språkvetenskap. Vanligen delas neologismer in med hänsyn till deras strukturella och semantiska egenskaper (jfr Заботкина 1989: 8–26).
BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204
Page 5
RITA MILIŪNAITĖ. Naujažodžių pateikimas ir paieškos galimybės Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne | 5
4) grammatiska egenskaper (ordklass och andra karakteristiska grammatiska markeringar – oböjlig, reflexiv eller pronominal form etc.);
5) formvarianter (oftast stavningsvarianter, mer sällan böjningsvarianter);
6) nyordens ursprung och, för lånord eller översättningslån, även originalformen;
7) för nybildningar – bildningstyp, avledningsformant och avledningsbetydelse (dessa egenskaper kräver ibland särskilda undersökningar och anges därför inte alltid omedelbart);
8) särskilda egenskaper hos nyord (som kan vara viktiga för sökningen), till exempel att de är upphovsmannaskapade, förekommer enstaka gånger, har skapats av emigranter etc.;
9) besläktade ord;
10) uppgiftslämnare (det är viktigt att dokumentera språkbrukarnas initiativ och uppmuntra dem; därför anges den första uppgiftslämnaren som skickade in nyordet);
11) datum för publicering av informationen i ND och för dess uppdatering.
Eftersom ett nyord kan ha mer än en betydelse presenteras informationen i det andra blocket separat för varje betydelse.
II. Nyordets betydelse(r) och användning.
1) definition av nyordet;
2) anmärkningar till användarna (vid behov ges normerande information, till exempel anges vilka motsvarigheter till lånordet som finns, rekommendationer för användningen osv.);
3) ämnesområde för användningen (det kan finnas flera, till exempel ”mat” och ”affärsverksamhet”);
4) kodifiering (det anges om nyordet har kodifierats på något sätt eller om bedömningen av det varierar i förhållande till normerna);
5) funktionella och expressiva nyanser;
6) andra varianter (om sådana finns);
7) betydelsemässiga samband med andra nyord i ND;
8) användningsexempel och deras daterade källor samt upphovspersoner (om sådana finns).
Användningsexempel med konkreta bibliografiska uppgifter om källorna där nyorden förekommer är mycket viktiga, eftersom de inte bara visar att ett nyord faktiskt har existerat under åtminstone en viss tid i ett visst sammanhang, utan också fastställer datumet då det redan säkert var i bruk och ibland även den exakta tidpunkten då det uppstod.
Alla dessa uppgifter om nyord utgör grunden för att skapa ett söksystem i ND, som gör det möjligt att filtrera information om nyord enligt olika kriterier.
ND:s klassificering utvecklas kontinuerligt; flera klassificeringsalternativ växer fram, vilka beror på valet av olika klassificeringsgrunder.
BENDRINĖ KALBA 91 (2018)
www.bendrinekalba.lt
ISSN 2351-7204
Page 6
RITA MILIŪNAITĖ. Naujažodžių pateikimas ir paieškos galimybės Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne | 6
2. SÖKMÖJLIGHETER I NYORDSDATABASEN
Med ett ständigt flöde av nyord och en växande omfattning av ND är det viktigt inte bara att hantera denna resurs data och systematisera dem, så att de kan beskrivas och presenteras på det mest användbara sättet för både forskare och praktiker. Det är viktigt att så många aspekter som möjligt av ND:s användning kommer användarna till del. Sedan slutet av 2011 har sökmöjligheterna utökats flera gånger. Vilka hänsyn ligger till grund för utformningen av dem?
2.1. Sökbehov och möjligheter
ND, som en samling nya företeelser, tillhandahåller ny systematiserad kunskap som inte publiceras någon annanstans om förändringarna i det litauiska språkets lexikon under 2000-talet. Detta skapar naturligtvis ett utrymme som lockar såväl vanliga språkbrukare, ofta drivna av nyfikenhet, som deltagare i undervisningen i litauiska (lärare, föreläsare, elever och studenter) och forskare som studerar språkliga nyheter. ND:s söksystem utformas med dessa målgrupper i åtanke.
Det bör framhållas att ND inte är en vanlig ordbok. De viktigaste skillnaderna jämfört med andra ordböcker av det slag som är brukligt inom lexikografin är två. Sökmöjligheterna beror till stor del på detta.
För det första beror skillnaden på hur data samlas in och beskrivs. Eftersom nyordens uppkomst inte kan förutses i förväg samlas de in i den mån de påträffas i olika källor till nutida språkbruk. Därför beskrivs data inte heller enligt en systematisk princip (dvs. inte konsekvent i semantiska grupper och uttömmande utifrån ordbildningsfamiljer, som exempelvis i BLKŽ), utan endast sådana som faktiskt beläggs. Hur fullständigt en ordbildningsfamilj dokumenteras avgörs oftast av hur ofta nyorden används och hur populära de är. Till exempel fylls ordbildningsfamiljen till det för närvarande vanligt förekommande ordet instagramas snabbt på: instagrameris, -ė; instagraminimas; instagraminis, -ė; instagraminti; instagramintojas, -a; instagramiškumas. Frågan om datas representativitet hänger också samman med systematiken (jfr Liutkevičienė, Murmulaitytė 2015: 87–88; Murmulaitytė 2016a: 20). På så sätt ökar representativiteten och tillförlitligheten hos den information som samlas i ND i takt med att datamängden och dess mångfald växer, medan den subjektiva aspekten minskar i takt med att datakällorna och antalet uppgiftslämnare blir fler6. Därmed ökar ND-databasens vetenskapliga värde med tiden.
6 Man försöker på olika sätt engagera allmänheten i arbetet med att samla in ett ständigt föränderligt ordförråd. Sådan praxis tillämpas i stor utsträckning inom utländsk lexikografi (jfr Abel, Meyer 2013).
BENDRINĖ KALBA 91 (2018)
www.bendrinekalba.lt
ISSN 2351-7204
Page 7
RITA MILIŪNAITĖ. Naujažodžių pateikimas ir paieškos galimybės Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne | 7
För det andra lämpar sig den vanliga modellen för informationssökning i ordböcker inte för direkt tillämpning på ND. Vanligtvis börjar man söka i ordböcker med ett känt uppslagsord för att hitta mer information om det (om semantiska, grammatiska och stilistiska egenskaper, ursprung, bruk, normstatus, motsvarigheter på andra språk osv.). Många ord i ND är okända för användarna på grund av sin nyhet, och därför går det ofta inte heller att börja sökningen i uppslagsordförteckningen. Frågan är alltså vad och hur man kan söka i ND för att användarna ska få så mycket och så mångsidig information som möjligt om det nya litauiska ordförrådet.
2.2. Sökmetoder
I slutet av 2018 fanns det flera olika sätt att få tillgång till ND:s data.
1) Sökning i avsnittet Nyheter i ND. När användarna kommer till ND:s webbplats ser de, bredvid ordlistan, ND:s nyheter som uppdateras kontinuerligt. Detta är information som stillar den första nyfikenheten – om särskilt intressanta fall som på något sätt sticker ut från hela flödet av nya ord (se fig. 1). På någon av de tiotals sidorna under Nyheter presenteras intressanta nya ord i omvänd kronologisk ordning. Informationen återspeglar ofta aktuella frågor i det politiska, sociala och kulturella livet som är viktiga för samhället och som omedelbart får språkliga uttryck.
För att benämna eller ge känslomässig färg åt ett nytt föremål, fenomen eller en händelse skapar människor nybildningar (t.ex. droninukė7; gamtinėti; kėdžmogis; kuprinmaišis; melasklaida; na isus, -i; pakramtukas; seimonautas), medan utländska nyheter för med sig lånord (t.ex. kimatika, okupendumas, oganesonas, trampokalipsė) eller översättningslån (t.ex. naujienlaiškis, orlentė, veidaknygė). Eftersom länkarna till de nya orden i nyhetsnotiserna är aktiva, kommer man direkt till artikeln om det nya ordet genom att klicka på det markerade ordet; där hittar man också länkar till besläktade ord i ND (a), semantiskt relaterade ord (b) samt varianter i bruk (c), till exempel:
2) Sökning i listan över nya ord. Om användaren redan vet vilket ord hen vill söka efter i ND och vill få mer information om det, kan sökningen göras på de sätt som är vanliga i digitala ordböcker, det vill säga i listan över alla uppslagsord – ordlistan – som visas till vänster på ND:s webbplats. Om man till exempel hör eller på annat sätt stöter på ett nytt ord kan man försöka hitta det i ND (se fig. 2).
BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204
Page 9
RITA MILIŪNAITĖ. Naujažodžių pateikimas ir paieškos galimybės Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne | 9
FIG. 2. När man har fått kännedom om ett nytt ord, till exempel kūnovara, kan man försöka söka efter det i ND
Om det sökta ordet inte finns i ND:s uppslagsordssamling föreslås det att man skickar det till databasens redaktörer (se fig. 3).
FIG. 3. Så snart nybildningen kiaulega dök upp i språkbruket svarade ND på sökningen efter den genom att föreslå att ordet skulle skickas till databasens redaktörer
BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204
Page 10
RITA MILIŪNAITĖ. Naujažodžių pateikimas ir paieškos galimybės Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne | 10
För detta ändamål ska man på ND-webbplatsens sida Jūsų siūlymai fylla i ett formulär där man ombeds ange själva nyordet, källan och ett användningsexempel, och om avsändaren vill även definiera nyordets betydelse. Det bör noteras att angivandet av källa vägleder användarna att inte skicka in ord som de själva har hittat på, eftersom ND följer principen att registrera nyord enbart som konkreta belägg på användning.
I ett avsnitt på den nämnda ND-förslagssidan intill kan man hitta en lista över nyord som webbplatsens besökare har skickat in. I slutet av 2018 fanns det över 700 nyord i listan, och över 1 000 förslag som ännu inte hade behandlats i ND:s register8.
I ND:s uppslagsordssamling kan man också, på det sätt som är vanligt inom digitalt lexikografiskt arbete, söka efter nyord utifrån en ordsekvens genom att skriva en asterisk före den i sökfältet. På så sätt kan man välja ord med samma rot eller alla nyord med en gemensam slutdel (se fig. 4).
FIG. 4. Sökning i ND efter uppslagsordets slutsekvens -ainis; här visas endast den första halvan av hela sökresultatsidan
3) Sökning efter parametrar. Fram till hösten 2017 fanns det på ND-webbplatsen en sökfunktion för nyord utifrån sex parametrar. I takt med att datamängden växte och allt fler nya typer av nyord framträdde
8 Obehandlade nyord samlas i ND:s register på grund av de mycket begränsade resurser som finns tillgängliga för detta arbete; av samma anledning tillgodoses för närvarande inte heller behoven inom modern lexikografi i Litauen överlag.
BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204
Page 11
RITA MILIŪNAITĖ. Naujažodžių pateikimas ir paieškos galimybės Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne | 11
I takt med att språkbrukarna upptäckte nya behov utvidgades senare parameterlistan utöver dessa egenskaper (se fig. 5). Nedan diskuteras några av de viktigare.
FIG. 5. Sökning efter nyord i ND med parametrar från slutet av 2017; nya parametrar markeras med röda stjärnor
Det är oftast lämpligt att kombinera sökning efter ORD KLASS med andra parametrar, eftersom sökresultaten för en enskild ordklass kan vara omfattande och inte särskilt informativa. Att välja ut ord från ordklasser som är statistiskt fåtaliga kan dock också ge intressant information. Om man till exempel väljer ut alla interjektioner i ND (i slutet av 2018 finns det 15) ser man att denna ordklass på senare tid har fyllts på med lån från engelska och andra språk (se fig. 6).
BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204
Page 12
RITA MILIŪNAITĖ. Naujažodžių pateikimas ir paieškos galimybės Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne | 12
FIG. 6. Resultat av sökning efter ordklass – en lista över interjektioner i ND
För vissa sökparametrar finns rullgardinslistor att välja från. De öppnas genom att man klickar på bocken i parameterfältet. Om man till exempel väljer parametern URSPRUNG kan man välja nyare lånord som har kommit in i litauiskan, oftast via engelskan som förmedlande språk, från något av 48 språk, däribland arabiska, armeniska, isländska, spanska och japanska.
Det går också att kombinera parametrar. Man kan till exempel välja japanska lånord som enligt en annan parameter, ANVÄNDNINGSOMRÅDE (av över 50 områden), är märkta med egenskapen ”mat” (se fig. 7).
BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204
Page 13
RITA MILIŪNAITĖ. Naujažodžių pateikimas ir paieškos galimybės Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne | 13
FIG. 7. Sökresultat enligt egenskaperna ”japanska” + ”mat”; den röda pilen visar var tabellen med sökparametrar öppnas
De valbara söklistorna skapas och kompletteras vid behov när nyordens egenskaper undersöks och beskrivs i ND:s databasredigerare.
För vissa sökparametrar fylls sökfrågor i fritt, utan valbara listor. Med parametern ORIGINALFORM kan man till exempel hitta ett lånord utan att veta hur dess stavning har anpassats i uppslagsordslistan, eller hitta en motsvarighet till ett nytt lånord som finns i uppslagsordslistan. Om man skriver in det engelska lånordet outsourcing i sökfältet för ORIGINALFORM, hittar man uppslagsordet autsorsingas i ND, och artikeln innehåller information om den litauiska motsvarigheten veiklos rangą.
Nyord, särskilt lånord, har ofta olika stavnings- och grammatiska former i bruk (jfr. gaspačas – gaspačis, gaspačo, gaspacho, gazpačo, gazpacho). I nyordsordböcker tillämpas vanligen tre strategier för att presentera varianter: 1) varianterna presenteras som separata uppslagsord, 2) varianterna anges intill huvudlemmat, 3) varianterna införlivas i artikelns mikrostruktur (se Guerra 2016: 533–535). Med hänsyn till nyordens särdrag tillämpas i ND främst den första och den tredje strategin. Ibland behöver vissa varianter lyftas fram som separata uppslagsord, de som
BENDRINĖ KALBA 91 (2018)
www.bendrinekalba.lt
ISSN 2351-7204
Page 14
RITA MILIŪNAITĖ. Naujažodžių pateikimas ir paieškos galimybės Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne | 14
på grund av stavningsskillnader hamnar de på olika ställen i uppslagsordslistan och kan vara svårare att hitta (jfr. vaifajus och Wi‑Fi). Dessutom har formvarianter ett eget fält i ND:s databas, och därför är sannolikheten större att hitta artikeln om ett nyord om man skriver in en av dem i sökparametern FORMVARIANT, ifall det inte går att hitta den genom sökning i uppslagsordslistan. Användningsexempel presenteras i sådana fall blandade i samma artikel och återspeglar den verkliga varierande användningen.
Även om det nämnts att nyord kan förbindas utifrån semantiska kännetecken, räcker det ibland inte för att välja ut ord ur någon viss semantisk grupp i ND. Här kan det fritt ifyllbara fältet för parametern DEFINITION vara till hjälp (se fig. 8).
FIG. 8. Sökresultat som erhållits med ND-sökparametern DEFINITION, genom att skriva in fragmentet ”makaron” i fältet och utgå från att definitionerna av namn på olika pastasorter eller nyord med anknytning till pasta innehåller någon form av detta ord
Det bör understrykas att både semantiska kopplingar och sökning efter ett definitionsfragment endast är några tämligen ytliga möjligheter som gör det möjligt att i viss mån fånga semantiska samband mellan nyord. Generellt sett har möjligheterna att söka efter semantiska ordrelationer i litauisk digital lexikografi ännu knappast förverkligats, trots att behovet är ganska vanligt. Som nämnts utvecklas ett semantiskt ordnätverk inom projektet för utveckling av systemet för digitala resurser i det litauiska språket ”E. kalba”
BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204
Page 15
RITA MILIŪNAITĖ. Naujažodžių pateikimas ir paieškos galimybės Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne | 15
redan, vilket innebär att även nyorden i ND måste bearbetas konsekvent enligt nätverkets principer, samtidigt som nya sökmöjligheter uppstår också i detta avseende.
2.3. Förbättring av ND:s sökmöjligheter
I ND:s dataredigerare, som endast är tillgänglig för ND:s redaktörer, har en specialiserad sökning implementerats (se fig. 9). Där finns ännu fler sökdimensioner. Detta är särskilt viktigt vid redigering av data, eftersom hanteringen av dem under en längre tid, snarare än genom att gå igenom en avgränsad färdig text i sin helhet (så som traditionella ordböcker ofta sammanställs), leder till olika inkonsekvenser.
Utvecklingen av ND:s sökmöjligheter innebär att nyorden redan dessförinnan beskrivs utifrån allt fler kännetecken. Detta leder i sin tur till teoretiska och praktiska problem och uppmuntrar till en mer heltäckande och grundlig undersökning av själva nyorden.
FIG. 9. Specialiserad sökning i ND:s redigerare (avsedd för att systematisera, redigera och standardisera ND-data); de extra sökparametrar som är understrukna med rött är tills vidare inte synliga för användarna av ND:s webbplats
BENDRINĖ KALBA 91 (2018)
www.bendrinekalba.lt
ISSN 2351-7204
Page 16
RITA MILIŪNAITĖ. Naujažodžių pateikimas ir paieškos galimybės Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne | 16
En ingående beskrivning av nyord försvåras i hög grad av att vissa undersökningar kräver avsevärd tid och vetenskapliga resurser. För att fastställa vissa systematiska kännetecken hos ett nyord måste man exempelvis klarlägga dess källspråk och hur det har uppstått (översättningslån eller avledning, nybildning eller ny betydelse osv.; se närmare Miliūnaitė 2015: 174–180). Det händer ofta att de stora engelskspråkiga ordböckerna ännu inte har hunnit beskriva nya lånord som påträffas i litauisk offentlig användning. Då kan endast fler belägg på användning hjälpa till att fastställa sådana nyords ursprung och betydelse (och i början finns det inte heller många sådana belägg).
I takt med att söksystemet i ND förbättras blir databasen allt mer användbar för studier av språkkontakt och nya tendenser i litauisk ordbildning, eftersom den för närvarande är den enda datakällan där man försöker registrera nybildningar från olika användningsområden och beskriva dem åtminstone i minimal lexikografisk utsträckning. Vid Litauiska språkinstitutet bedrivs forskning inom detta område, och med tiden kommer både vetenskapliga arbeten och tjänster för allmänheten att växa fram, där resultaten av denna forskning kommer till användning.
SAMMANFATTNING
1. Den kontinuerligt växande samlingen av den litauiska 2000-talsleksikonens nya ord – databasen över nyord i litauiskan – gör det möjligt att betrakta detta språkliga skikt systematiskt och att presentera och beskriva nyord enligt de principer och den praxis som är vedertagna inom neologileksikografin internationellt, samt utifrån nyordens kännetecken, vilka är universella för många språk. Samtidigt blottlägger insamlingen och systematiseringen av nyord samt den inledande forskningen om dem särdrag som främjar mer ingående studier av den nya leksikala repertoaren och möjliggör utveckling av nya modeller för att beskriva den.
2. Det lexikografiska bearbetandet av flödet av nyord och den parallellt bedrivna forskningen om nyord gör denna process synnerligen dynamisk. Ju fler nya uppgifter som registreras och systematiseras, desto fler nya särdrag hos nyorden framträder. Uppgifterna i ND och databasens vidareutveckling ligger till grund för följande forskningsinriktningar:
a) förändringarnas karaktär inom de litauiska användningsområden och språkliga miljöer som förnyas mest aktivt (den nya leksikala repertoarens funktion i medierna, elektronisk kommunikation och enskilda samhällssektorer – vetenskap, näringsliv, reklam, datorteknik, underhållningsvärlden, turism osv.);
b) särdrag i nyordens ursprung (förhållandet mellan inhemska och inlånade element, deras konkurrens och påverkan på det litauiska standardspråkets system);
BENDRINĖ KALBA 91 (2018)
www.bendrinekalba.lt
ISSN 2351-7204
Page 17
RITA MILIŪNAITĖ. Naujažodžių pateikimas ir paieškos galimybės Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne | 17
c) nya tendenser inom ordbildningen (aktualisering av ordbildningssätt och -medel, förändringar i ordbildningens betydelser – inskränkning eller utvidgning osv.);
d) förändringar i ordens betydelser och dominerande tendenser;
e) särdrag i nyordens användning (till exempel konkurrens mellan varianter, orsaker till att nybildningar etableras eller förkastas);
f) problem med kodifiering av nya företeelser (anpassning av nya lånord, förhållandet mellan nya ordbildningsfenomen och semantiska innovationer och normen);
g) stilistiska särdrag hos den nya leksikala repertoaren.
3. Sökfunktionerna i ND utvecklas och utvidgas med utgångspunkt i nyordens systematiska och funktionella särdrag och hur väl de har undersökts, samt med hänsyn till olika målgruppers behov. Det offentligt tillgängliga ND-systemet för parametersökning och dess specialiserade variant gör det möjligt att utforska nyord ur olika perspektiv. Denna information börjar redan skapa ett vetenskapligt och praktiskt mervärde, och nya användningsmöjligheter öppnar sig:
a) inom vetenskapen: forskning om den nya leksikala repertoaren med olika inriktningar planeras och genomförs;
b) inom utbildningssystemet: uppmuntrar till förnyelse av undervisningens innehåll och metodik och gör undervisningen mer levande9 (lärare och undervisande personal använder aktivt uppgifterna i ND och involverar elever och studenter i arbetet med att utforska och samla in den nya leksikala repertoaren);
c) inom näringslivet: ger idéer till utformningen av namn på nya varor, tjänster och företag;
d) inom området för språklig folkbildning: hjälper människor att bekanta sig med förändringarna i det litauiska språket, lära känna det nya litauiska ordförrådet och dess förmåga till förnyelse.
ŠALTINIAI
BLKŽ – Bendrinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. Danutė Liutkevičienė. Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://bkz.lki.lt.
ND – Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas. Tęstinis internetinis žinynas nuo 2011 m. Sud. ir ats. red. Rita Miliūnaitė, programuotojas Evaldas Ožeraitis. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://naujazodziai.lki.lt (žiūrėta 2018 m. spalį–lapkritį).
9 Plg. išvestinį ND kūrinį – Lietuvių kalbos naujažodžių tartuvą, kuriame, naudojant elektroninio teksto skaitytuvą (lietuvių šnekos sintetatorių), galima išgirsti, kaip tarti ir kirčiuoti naujai lietuvių kalboje atsiradusius žodžius (žr. https://liepa.rastija.lt/Tarttuvas).
BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204
Page 18
RITA MILIŪNAITĖ. Naujažodžių pateikimas ir paieškos galimybės Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne | 18
NSDB – Naujųjų skolinių duomenų bazė, parengė Lietuvių kalbos instituto Sociolingvistikos skyrius, žr. http://nsdb.sociolingvistika.lt/.
LITERATŪRA
Abel A., Meyer Ch. M. 2013: The dynamics outside the paper: user contributions to online dictionaries. – Proceedings of eLex 2013, 179–194. Prieiga internete: http://eki.ee/elex2013/proceedings/eLex2013_13_Abel+Meyer.pdf (žiūrėta 2018 09 12).
Guerra A. R. 2016: Dictionaries of neologisms: a review and proposals for its improvement. – Open Linguistics 2 (1), 528–556.
Kerremans D. 2015: A Web of New Words: A Corpus-Based Study of the Conventionalization Process of English Neologisms. – English Corpus Linguistics 15. Frankfurt am Main: Peter Lang.
Kerremans D., Stegmayer S., Schmid H. J. 2011: The NeoCrawler: Identifying and Retrieving Neologisms from the Internet and Monitoring Ongoing Change. – Current methods in historical semantics. K. Allan, J. Robinson (eds.). De Gruyter Mouton, 59–96.
Liutkevičienė D., Murmulaitytė D. 2015: Nuo Dabartinės prie Bendrinės lietuvių kalbos žodyno. – Leksikografija ir leksikologija 5, 83–146.
Miliūnaitė R. 2014: Naujieji kontaminaciniai dariniai lietuvių kalboje. – Acta Linguistica Lithuanica, 71, 246–264.
Miliūnaitė R. 2015: Naujažodžių atranka ir pateikimas Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne. – Leksikografija ir leksikologija 5, 161–184.
Murmulaitytė D. 2014: Priesagos –iklis naujadarų apibrėžčių sistemiškumas. – Bendrinė kalba 87, 1–17. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/Straipsniai/87/Murmulaityte_BK_87_straipsnis.pdf
Murmulaitytė D. 2016a: Naujieji asmenų pavadinimai darybos ir semantiniu aspektu. – Lietuvių kalba 10, 1–22. Prieiga internete: http://www.lietuviukalba.lt/index.php/lietuviu-kalba/article/view/200
Murmulaitytė D. 2016b: Naujažodžių duomenyno leksika pakeliui į Bendrinės lietuvių kalbos žodyną. – Acta Linguistica Lithuanica 75, 46–66.
BENDRINĖ KALBA 91 (2018)
www.bendrinekalba.lt
ISSN 2351-7204
Page 19
RITA MILIŪNAITĖ. Naujažodžių pateikimas ir paieškos galimybės Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne | 19
Murmulaitytė D. 2016c: Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos. – Bendrinė kalba 89, 1–27. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/Straipsniai/89/Murmulaityte_BK_89_straipsnis.pdf
Murmulaitytė D. 2018: Kontaminacija ir lietuvių kalbos naujadara. – Kalba ir kontekstai 8(1), 60–70.
Rivera Pastor R. et al. 2017: Kalbų lygybė skaitmeniniame amžiuje. Gimtosios kalbos projektas. Briuselis: Europos Parlamento tyrimų tarnyba. Prieiga internete: http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2017/598621/EPRS_STU(2017)598621_LT.pdf. Versija anglų kalba: Rivera R. et al. 2017: Language equality in the digital age: Towards a Human language Project. Brussels: European Parliamentary Research Service. Prieiga internete: http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2017/598621/EPRS_STU(2017)598621_EN.pdf (žiūrėta 2018 11 26).
Заботкина В. И. 1989: Новая лексика современного английского языка. Москва: Высшая школа.
Įteikta 2018 12 15
Priimta 2018 12 30
BENDRINĖ KALBA 91 (2018)
www.bendrinekalba.lt
ISSN 2351-7204
Page 20
RITA MILIŪNAITĖ. Naujažodžių pateikimas ir paieškos galimybės Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne | 20
NEOLOGISM PRESENTATION AND SEARCH POSSIBILITIES IN THE DATABASE OF LITHUANIAN NEOLOGISMS
Summary
The language technologies that are seeing rapid development all over the world are grounded on digital language resources: various dictionaries, databases, corpuses, and similar compilations of structured and scientifically described language data. The digital resources of the Lithuanian language are also undergoing an increasing degree of integration in general databases (see http://lkiis.lki.lt, https://www.raštija.lt) and preparation for the digital global market of languages. These resources are used for the development of digital tools and services (such as online search engines, machine translation tools, semantic wordnets, and finally, artificial intelligence).
The article offers an introduction into a digital compilation of neological data – the online Database of Lithuanian Neologisms that has been under development by the Institute of the Lithuanian Language since 2011 and is now subject to ongoing updates (ND, http://naujazodziai.lki.lt). Designed to capture Lithuanian neologisms of the early 21st century, it mirrors the changes in the vocabulary of the Lithuanian language and its semantic, morphemic, formational structure. As of late 2018, the ND contains nearly 5,000 neologisms and about 19,000 usage examples. The purpose of the article is to describe the possibilities of trolling for data to be included in the ND and the directions in which they could expand, based on the semantic, structural, and functional attributes of the modern-day Lithuanian language. The first segment deals with the term neologism that has been adopted in the ND, the principles of presenting the data, and the problems with neologism descriptions. It shows that the database can benefit both neological researchers and language users. The second segment examines the development of the ND search engine based on the above requirements.
Neologisms in the ND are described following principles that resemble those of the established practice of foreign neologism dictionaries. The information on each neologism in the ND is presented in two blocks:
(1) general information on the neologism (a heading, its accentuation; neologism classification based on the characteristics of its form; grammatical attributes; variations of form; neologism origin, original form; formational properties of neologisms; kindred words);
BENDRINĖ KALBA 91 (2018)
www.bendrinekalba.lt
ISSN 2351-7204
Page 21
RITA MILIŪNAITĖ. Naujažodžių pateikimas ir paieškos galimybės Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne |21
(2) the meaning(s) and usage of the neologism (neologism definition; the relationship between the neologism and the norm of the standard language; thematic fields of usage; functional and expressive shades; other variations; semantic ties with other neologisms in the ND; usage examples and dated sources and authors thereof).
The ND search engine is being developed on the basis of the above attributes of neologisms, considering the requirements of neological researchers and users of the language (for instance, the ND has a broad application in the process of teaching the Lithuanian language at schools of general and tertiary education). The structuring and initial studies of neologisms reveal their properties that drive wider investigation of the new vocabulary and development of new models to describe them.
KEYWORDS: lexicography, neologism, digital linguistic recourses, language technologies.
