JOLITA URBANAVIČIENĖ

Institutet för litauiska språket

”JAG STRÄVAR MOT DET FÖRFLUTNA, SOM STRÅLAR FÖR MIG MED LÄTTHET, HELIGHET OCH ENKELHET”

(In memoriam Angelė Vilutytė-Rimševičienė, 1943–2022)

Foto ur LAURYNAS RIMŠEVIČIUS album.

Den 28 juni 2022 nåddes Institutet för litauiska språket av det sorgliga beskedet – lexikografen, en av författarna till Litauiska språkets ordbok och mottagare av Litauens vetenskapspris, Angelė Vilutytė-Rimševičienė, hade gått bort till evigheten. Ett par veckor tidigare hade Angelė presenterat sin nyaste bok Hemtraktens språkskatter för människorna i sin hembygd Kaltanėnai. Hon hade förmodligen också fler kreativa planer, men Försynen ordnade det annorlunda – Hon gick bort på aftonen före sin 79-årsdag.

Angelė Vilutytė-Rimševičienė föddes den 29 juni 1943 i byn Kūriniai, i Kaltanėnai distrikt (Švenčionys län). Den blivande lingvisten studerade vid Saldutiškis gymnasium och avlade senare examen i klassisk filologi vid Vilnius

248

BENDRINĖ KALBA | 95

universitet. Från 1966 till 2010 arbetade hon vid Institutet för litauiska språket och litteraturen (sedan 1991 Institutet för litauiska språket), vid Lexikografiskt centrum.

A. Vilutytė-Rimševičienė är en av företrädarna för den litauiska lexikografiska skolan. Hon tillhör den mycket produktiva fjärde generationen författare till Litauiska språkets ordbok – tillsammans med Antanas Balašaitis, Irena Ermanytė, Onutė Kažūkauskaitė, Sofija Kėzytė, Antanas Lyberis, Gertrūda Naktinienė, Kazys Pakalka, Jonas Paulauskas, Ritulė Petrokienė, Dovilė Svetikienė, Zita Šimėnaitė, Kazys Ulvydas, Adelė Valeckienė, Vytautas Vitkauskas och Klementina Vosylytė. A. Rimševičienė arbetade med ordboken från och med band X: hon skrev banden X–XX och redigerade texterna i banden XIX–XX. Eftersom det inte fanns några lingvister från Švenčionysområdet i redaktionen för Litauiska språkets ordbok var Angelės bidrag mycket viktigt, eftersom kunskaper i dialekten värderades högt vid arbetet med autentiskt dialektmaterial och överföringen av dialektbelägg till standardlitauiska. ”Vi har inga lingvister från Švenčionysområdet, så du får hjälpa till, samla in material, ta med det till oss, intressera dig för Kaltanėnai-dialekten”; så formulerade professor Juozas Balčikonis Angelės uppgifter i början av hennes vetenskapliga bana¹. Forskaren höll fast vid dem hela livet och sade: ”Jag fyllde på ordboken så mycket jag kunde, så att vår trakt skulle bli känd.”² År 1996 tilldelades A. Vilutytė-Rimševičienė tillsammans med sina kollegor Litauens vetenskapspris för arbetet med banden VII–XVI av Litauiska språkets ordbok. När det sista ordboksbandet hade publicerats skrev A. Rimševičienė tillsammans med de andra ordboksförfattarna provtexter till ordbokstilläggen och redigerade och anpassade även texterna i den elektroniska Litauiska språkets ordbok³.

En annan del av A. Rimševičienės vetenskapliga verksamhet var nära knuten till Litauiska språkets ordboks excerpter. Hon antecknade över 70 000 ord, varav 40 000 ord från litauiska dialekter. Angelė berättade så här om denna del av sitt arbete: ”De brukade säga till mig: ’Du kör hit säckvis med material, var får du allt det ifrån?’ Prästen Šimėnas frågade jämt: ’Vad gör du med de här gummorna på kyrkbacken? Vad vill du med dem?’ Och jag frågade dem, och eftersom det inte finns många unga människor som vill umgås, så pratade de gärna med mig—

¹ Jakštas Algis. Mylėdami savo kalbą, mylėkime savo gimtąjį kraštą. Švenčionių kraštas, 2022 m. birželio 25 d., p. 3.

² Ten pat, p. 3.

³ Lietuvių kalbos žodynas (I–XX, 1941–2002): elektroninis variantas, redaktorių kolegija: G. Naktinienė (vyr. redaktorė), J. Paulauskas, R. Petrokienė, V. Vitkauskas, J. Zabarskaitė; programuotojai: E. Ožeraitis, V. Zinkevičius, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005 (atnaujinta versija – 2018). Prieiga internete: www.lkz.lt; https://ekalba.lt/lietuviu-kalbos-zodynas/.

JOLITA URBANAVIČIENĖ. „Aš veržiuosi į praeitį, kuri man spindi lengvumu, šventumu ir paprastumu“

249

(In memoriam Angelei Vilutytei-Rimševičienei, 1943–2022)

”skrek, kom.”⁴ A. Rimševičienė ansågs vara en av de mest erfarna ordinsamlare för Lietuvių kalbos žodynas; hon kunde urskilja en uttrycksfull mening som illustrerade ett autentiskt dialektord ur det talade språkets flöde. Hennes meningar behövde inte kortas, och hon angav uppslagsordens former och förklarade deras betydelser med lexikografisk precision. A. Rimševičienė gav råd till nybörjare bland ordinsamlarna, organiserade insamling av lexikaliskt material och deltog själv i expeditioner till de litauiska enklaverna i Belarus – Pelesa och Rodūnia – samt till Degučiai (Zarasų kommun), Žilinai (Varėna kommun), Adutiškis (Švenčionys kommun) och andra platser. Hon intresserade sig för frågan om autenticiteten hos kortregistermaterialet till Lietuvių kalbos žodynas och bedömde i sina publikationer tillförlitligheten hos ordinsamlarnas material⁵.

År 2001 sammanställde och gav A. Rimševičienė tillsammans med kollegorna I. Ermanytė, O. Kažukauskaitė, G. Naktinienė, J. Paulauskas och Z. Šimėnaitė ut Frazeologijos žodynas⁶. Där samlades fraseologismer från talat språk (dialekter), äldre skrifter, tidskrifter och skönlitteratur. Ordsammansättningen, betydelsen och användningsegenskaperna hos de fraseologiska uttrycken angavs också, och själva fraseologins företeelse behandlades.

Ytterligare ett område av A. Rimševičienės verksamhet var knutet till Jurgis Ambraziejus Pabrėžas lexikografiska arv. Hon studerade J. A. Pabrėžas botaniska terminordbok Sryje Balsenynyn. Biuluu Žemayt (1834)⁷, den systematiska växtnamnsförteckningen Waardaa taislynee Augimiu och analyserade Jonas Kruopos anteckningar om J. A. Pabrėžas verk⁸. Publikationer av A. Rimševičienė i olika andra lexikografiska frågor och frågor om språkvård förekom regelbundet i vetenskapliga tidskrifter.

Under sin långa bana som lexikograf hann Angelė också pröva på arbetet som lärare, översättare och redaktör. 1975–1982 undervisade hon i latin vid Vilnius pedagogiska universitet, och 1988–2007 arbetade hon vid Vilnius universitets medicinska fakultet. När hon undervisade blivande läkare i latin översatte hon

⁴ Algis Jakštas. Älska vårt fosterland genom att älska vårt språk. Švenčionių kraštas, 25 juni 2022, s. 3.

⁵ Angelė Vilutytė. Problem med autenticiteten hos materialet i det stora kortregistret till Lietuvių kalbos žodynas. Tarmės: Tekstų ir žodynų rengimo problemos. Material från det internationella vetenskapliga seminariet tillägnat Antanė Kučinskaitės 85-årsdag, 2000, Šiauliai: Šiaulių universitetas, s. 108–116.

⁶ Frazeologijos žodynas, sammanställd av Irena Ermanytė, Ona Kažukauskaitė, Gertrūda Naktinienė, Jonas Paulauskas (redaktör), Zita Šimėnaitė och Angelė Vilutytė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2001; elektronisk version – 2015. Tillgänglig på internet: https://ekalba.lt/frazeologijos-zodynas/.

⁷ Vilutytė Angelė. J. A. Pabrėžos botanikos terminų žodynas Sryje Balsenynyn (1834). Lietuvių kalbotyros klausimai 35, 1995, p. 169–175.

⁸ A. Vilutytė-Rimševičienė. Jonas Kruopos anteckningar om Jurgis Ambraziejus Pabrėžas lexikografiska arv. Leksikografija ir leksikologija 2, 2010, s. 35–45.

250

BENDRINĖ KALBA | 95

läroboken av Sabina Filipčak–Nowicka och Zofia Grech-Žmijevska Lingua Latina ad usum medicinae studentium⁹. A. Vilutytė-Rimševičienė samarbetade med förlaget Versmė vid utgivningen av monografierna i serien Lietuvos valsčiai: Saldutiškis (2020)¹⁰, Viešvilė (del I–II, 2020)¹¹, Kaltanėnai. Labanoras. Reškutėnai (under utarbetning). Angelė redigerade också Jonina Lipskienės ordbok Vaizdingieji lietuvių kalbos posakiai (2008)¹².

Lexikograferna som arbetade med Lietuvių kalbos žodynas var vana vid kollektivt arbete, men Angelė begränsade sig inte till det. Ett av hennes viktigaste livsverk – ett monument över hennes hembygds dialekt – var Kaltanėnų šnektos žodynas, som utkom 2008. Under mer än 40 års arbete med ordboken, vars material omfattar 40 000 lexikala enheter med illustrativa meningar, bevarades inte bara den uttrycksfulla dialekten hos äldre Kaltanėnai-bor, utan där finns också viktigt geolingvistiskt material, eftersom gränsen mellan två östaukštaitiska underdialekter – uteniškiai och vilniškiai – går genom trakten kring Kaltanėnai (1919–1939 gick Litauens och Polens demarkationslinje genom dessa områden). De uppgifter som A. Rimševičienė redovisade – att det i början av 2000-talet i byarna Kukliai, Ožkiniai och Kaltanėnai i stället för standardspråkets obetonade o uttalades ett halvlångt [ɔˑ], medan ett halvlångt [aˑ] bevarades i byarna Berniūnai, Terpežis, Kūriniai och Žvirbliškė¹³ – ger viktig information för att fastställa gränserna mellan underdialekterna. Alla exempelmeningar i ordboken är nedtecknade i fonetisk transkription och är därför värdefulla både för lexikografer och fonetiker; materialets autenticitet kan också intressera etnografer. I ordbokens förord skrev författaren: ”Varje gång jag kom till hembygden drogs jag till ett gammalt ord som någon uttalade, till en berättelse från grannarna som jag aldrig hade hört.”¹⁴ Med stor kärlek mindes hon sin mor Eleonora Dailidytė-Vilutienė – en oöverträffad berättare – och sin mormor Eleonora Dailidienė – örtmedicinare och en vida berömd barnmorska i trakten. Deras ord kom också med i ordboken.

Paskutinę savo knygą Gimtinės kalbos lobiai (2022) Angelė rašė karantino sąlygomis, tik mintimis apsilankydama gimtuosiuose Kūriniuose. Knygoje pateikiami Kaltanėnų senosios kartos žmonių tarminiai pasakojimai,

⁹ Filipczak-Nowicka Sabina, Grech-Žmijevska Zofia. Lingua Latina ad usum medicinae studentium, översatt från polska av Angelė Rimševičienė, texten kompletterad och bearbetad av Jūratė Baronienė, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras, 2004; 2:a reviderade upplagan – 2010.

¹⁰ Saldutiškis: monografi, redigerad av Jūratė Baltrukaitienė, den 38:e boken i serien Lietuvos valsčiai, Vilnius: Versmė, 2020.

¹¹ Viešvilė: monografi. Del III, redigerad av A. Sinkevičius, den 40:e boken i serien Lietuvos valsčiai, Vilnius: Versmė, 2020.

¹² Lipskienė Jonina. Bildliga uttryck i det litauiska språket, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2008.

¹³ Vilutytė Angelė. Kaltanėnų šnektos žodynas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2008, p. XIV.

¹⁴ Ibid., s. IX.

JOLITA URBANAVIČIENĖ. „Aš veržiuosi į praeitį, kuri man spindi lengvumu, šventumu ir paprastumu“ (In memoriam Angelei Vilutytei-Rimševičienei, 1943–2022)

251

samling av uttrycksfulla uttryck och idiom, en ordlista över slaviska lånord har sammanställts, och boken innehåller också fotografier ur det privata albumet. Till boken medföljer en CD med berättelser av modern Eleonora Dailidytė-Vilutienė, inspelade 1975. Angelė har sagt att hon ville uppmuntra invånarna i Kaltanėnai att älska sitt språk, lära känna sin dialekt något bättre och genom språket älska sin hembygd¹⁵. Författaren hann också presentera boken för Kaltanėnais lokalsamhälle. Sonen Laurynas, läkare och poet, deltog i evenemanget. Han har berättat att moderns verksamhet påverkade hans skapande: ”Jag brukade läsa korten med dialektmeningar, av vilka det samlades tusentals hemma. Därför känner jag också till olika ord som verkligheten redan har trängt undan.”¹⁶ I författarens ord träder också Angelė själv fram poetiskt, när hon i sina minnen återvänder till det förflutna, ”som strålar av lätthet, helighet och enkelhet”¹⁷. När man läser ser man Angelė sitta vid sitt barndomshem vid Kiaunas strand och lyssna till fågelkonserten. Bredvid henne anar man närvaron av förfäderna, som vilar fridfullt på bykyrkogården. Nu vilar även Angelė intill dem, en människa med ovanlig anspråkslöshet, som hela livet arbetade för sin hembygd och dess dialekt. Vila i frid, kära kollega; dina verk kommer aldrig att glömmas. Må Kaltanėnais jord vara lätt över dig!

JOLITA URBANAVIČIENĖ

Litauiska språkets institut

Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

[email protected]

¹⁵ Jakštas Algis. När vi älskar vårt språk, låt oss älska vår hembygd. Švenčionių kraštas, 25 juni 2022, s. 6.

¹⁶ Binkauskienė Liana. Medicin och poesi leder längs vägen mot sökandet efter under. Bernardinai, 27 april 2015. Tillgänglig på internet: https://www.bernardinai.lt/2014-01-09-medicina-ir-poezija-veda-stebuklo-ieskojimo-keliu/.

¹⁷ Vilutytė Angelė. Gimtinės kalbos lobiai, Vilnius: Versmė, 2022, 15.

252

BENDRINĖ KALBA | 95