ASTA LESKAUSKAITĖ, VILIJA RAGAIŠIENĖ

Institutet för litauiska språket

DANGUOLĖ MIKULĖNIENĖS VETENSKAPLIGA VERKSAMHET I HUVUDDRAG

Foto: ASTA LESKAUSKAITĖ.

År 2022 firade prof. dr Danguolė Mikulėnienė en betydelsefull årsdag i sitt liv. Hon har arbetat vid Institutet för litauiska språket i mer än tre decennier (sedan 1990). År 2002 tog hon över ledningen för avdelningen för språkhistoria och dialektologi efter dr Kazys Morkūnas; avdelningen döptes 2015 om till Centrum för geolingvistik. Hon har alltjämt ett ansvarsfullt uppdrag och samlar, motiverar och vägleder sina kollegor på vägar som ibland är mycket krävande. Prof. D. Mikulėnienės verksamhet är mångsidig och omfattar flera områden – akademiskt, pedagogiskt, samhälleligt och kulturellt. Hon har författat ett stort antal vetenskapliga publikationer och läromedel för grundskolor och högre lärosäten, är medlem av redaktionskollegier för vetenskapliga tidskrifter och andra publikationer i Litauen och utomlands, och arbetar som vetenskaplig redaktör, sammanställare och recensent samt konsult. Hon organiserar och deltar i konferenser och andra evenemang och har bland annat varit sekreterare och ordförande för den statliga kommissionen för litauiska språket. Språkforskaren ägnar också mycket tid och kraft åt folkbildning, till exempel genom att hålla offentliga föreläsningar och föredrag för allmänheten, besöka skolor och knyta kontakter med samhällen på olika orter.

ASTA LESKAUSKAITĖ, VILIJA RAGAIŠIENĖ. Danguolės Mikulėnienės mokslinės veiklos metmenys

237

Denna språkforskare är en utmärkt pedagog. Hon har inte bara utbildat och fortsätter att utbilda studenter i lingvistik vid litauiska universitet, utan har också lockat många av dem till Institutet för litauiska språket och uppmuntrat dem att doktorera.

Den vetenskapliga verksamheten intar ändå den största och viktigaste platsen i D. Mikulėnienės liv. Ett av de tidiga forskningsområden hon valde var litauisk accentuering (synkroni och diakroni). År 1987 disputerade hon vid Vilnius universitet under handledning av Aleksas Girdenis och Adelė Laigonaitė med avhandlingen Dabartinės lietuvių kalbos galūninių vedinių metatonija. Forskaren betraktar metatoni som ett morfonologiskt fenomen och visade på sambandet mellan den synkrona och diakrona växlingen av accenttyp och betoningens placering i avledda ord. I vetenskapliga artiklar behandlade hon även andra frågor om accentuering: metatoni i litauiska sammansättningar, utvecklingen av böjliga avledningar med prefixet *pā- och nominala suffixavledningar, historien om accentueringen av pronominella adjektiv, diakrona studier av metatoni med mera. Många års forskning sammanfattades i monografin Cirkumfleksinė metatonija lietuvių kalbos vardažodiniuose daiktavardžiuose ir jos kilmė, som utkom 2005.

En annan av D. Mikulėnienės forskningsinriktningar, med koppling till accentuering, gäller kontakterna mellan baltiska och slaviska språk. Enligt henne märks tendenser till förenkling av accentueringssystemet i talad litauiska. Särskilt tydligt framträder tonaccenternas defonologisering och dess inverkan på den fortsatta utvecklingen av betoningen i litauiska gränsdialekter i gränsdialekterna. D. Mikulėnienė underbygger detta påstående framför allt med exempel från Gervėčiai-dialekten.

Gränsdialekterna är emellertid viktiga inte bara ur accentueringssynpunkt, utan också vad gäller morfologi, lexik och andra lingvistiska aspekter. Detta fick D. Mikulėnienė och K. Morkūnas att sammanställa Dieveniškių šnektos tekstus (1997), där olika variationer i ljudens kvalitet och kvantitet samt andra särdrag för första gången i den litauiska dialektologins historia markerades konsekvent. Senare utkom Dieveniškių šnektos žodynas (I–II, 2005–2010), sammanställd tillsammans med K. Morkūnas, Aloyzas Vidugiris och Laima Grumadienė (författare till första bandet), samt Zietelos šnektos tekstai (I–II, 2005–2010), tillsammans med A. Vidugiris. Med traditionella dialektologiska metoder och nya sociolingvistiska och geolingvistiska metoder skrev hon tillsammans med en grupp medförfattare monografin Lietuvių tarmių kaita XXI a. pradžioje: Lenkijos lietuvių šnektos (2016).

Under andra hälften av 1900-talet ledde det ständiga behovet av att samla in dialektmaterial och de areala studierna av litauiska dialekter till att dialektologerna började utveckla nya forskningsprogram. Även D. Mikulėnienė engagerade sig i dessa åtgärder

238

BENDRINĖ KALBA | 95

förberedelsearbetet. Hon sammanställde två delar av Programmet för undersökning av det litauiska språkets dialekter och deras samspel – Morfologi (med K. Morkūnas, 1995) och Betoning (med Bonifacas Stundžia, 1996).

Det litauiska språkets och dialektologins historia är en viktig och intressant forskningsinriktning, som D. Mikulėnienė ägnat särskild uppmärksamhet åt under det senaste decenniet. Vid vetenskapliga konferenser, olika andra evenemang och i publicerade arbeten presenterar hon ständigt nya, tidigare opublicerade fakta om framstående och föga kända lingvister och diskuterar deskriptivt och kritiskt betydelsen av deras arbeten och vetenskapliga idéer. En trilogi av monografier om den litauiska dialektologins framväxt och utveckling inom lingvistiken som ett paradigm för språklig variation har titeln Lietuvių tarmėtyra: genezė, raida ir paradigminiai lūžiai. För några år sedan utkom den första delen – Ikitarmėtyrinis laikotarpis. Lietuvių tarmėtyros pradžia: tarmių skyrimas, tyrimų perspektyvų užuomazgos ir jų tipai (2018). I denna monografi diskuteras den fördialektologiska perioden och den litauiska dialektologins begynnelse med utgångspunkt i metoder från lingvistisk historiografi och kritisk lingvistisk analys. När hon sammanfattar resultaten av sin undersökning konstaterar forskaren att ”lingvistiken, liksom alla humanistiska vetenskaper, i början av 1900-talet blir ett medel för att befästa (och bekräfta) den lokala identiteten”. I den vetenskapliga studien Lietuvių kalbos instituto istorija 1: lietuvių kalbos ir kalbotyros institucionalizacija, utgiven 2021, återvänder D. Mikulėnienė, med stöd av arkivhandlingar och annat material, till början av institutionaliseringen av det litauiska språket och lingvistiken samt verksamheten vid Antanas Smetonas litauistiska instituts avdelning för litauiska språket 1939–1940. I den andra studien – Lietuvių kalbos instituto istorija 2: kalbotyros aneksija (2022) – skildras den korta men ytterst komplicerade perioden 1940–1952, som hade avgörande betydelse för förändringarna inom litauisk lingvistik. Genom att skildra omvandlingarna under olika perioder försöker författaren blottlägga annekteringens mekanism och dess funktionssätt samt beskriva dess tydligaste kännetecken – ideologiseringen och nomenklaturiseringen av Litauiska språkets instituts och dess medarbetares verksamhet samt ideologiseringen och förenklingen av det vetenskapliga innehållet.

Stor nyfikenhet och ihärdighet – egenskaper som är oumbärliga för en sann forskare – fick D. Mikulėnienė att engagera sig i sökandet efter nya sätt att bedriva forskning om litauiska dialekter och sprida resultaten. När Unescos professur Informatika humanitarams inrättades vid Matematik- och informatikinstitutet mot slutet av 1990-talet och informatikvetenskapen började utvecklas snabbt i Litauen, fick hon därför den nydanande idén att presentera det litauiska språkets dialekter för en bred allmänhet på ett modernt sätt. Under D. Mikulėnienės ledning och i samarbete mellan dialektologerna vid Litauiska språkets institut och informatikspecialisterna vid Ma-

ASTA LESKAUSKAITĖ, VILIJA RAGAIŠIENĖ. Danguolės Mikulėnienės mokslinės veiklos metmenys

239

tematik- och informatikinstitutet utkom den tvåspråkiga datorordboken Lietuvių tarmės = Lithuanian Dialects (del 1 – 2000, del 2 – 2005, del 3 – 2011).

Det nämnda arbetet, K. Morkūnas stöd, medlemskapet i Internationella sällskapet för dialektologer och geolingvister och andra faktorer fick lingvisten att ta sig an mer omfattande geolingvistisk forskning och verka för att denna inriktning, som utvecklades framgångsrikt utomlands, också skulle få fotfäste i Litauen. Det första försöket att typologiskt ställa samman och jämföra dialektdata från de baltiska språken var prospektet till verket Baltų valodų atlants = Baltų kalbų atlasas = Atlas of the Baltic Languages, som utkom 2009 och utarbetades av dialektologer vid Litauiska språkets institut och Lettlands universitets lettiska språkinstitut. D. Mikulėnienė är en av huvudförfattarna och redaktörerna. Som fortsättning på arbetet utgavs atlasens första band, ägnat åt florans ordförråd (första upplagan 2012, andra, reviderade och utökade upplagan 2013). Även det andra bandet, som beskriver faunans ordförråd i de baltiska språken, har färdigställts, men har ännu inte publicerats.

Det omfattande arbete som D. Mikulėnienė initierade och ledde 2011–2014 – projektet inom det allmänna bidragsprogrammet Šiuolaikiniai geolingvistikos tyrimai Lietuvoje: punktų tinklo optimizacija ir interaktyvioji tarminės informacijos sklaida, som samlade över trettio litauiska dialektologer – blev ett betydande kvalitativt språng för den litauiska dialektologin. Under tre och ett halvt år utfördes ett enormt arbete: över 700 punkter i Lietuvių kalbos atlasas kontrollerades, och den geolingvistiska situationen för det litauiska språkets dialekter och andra språk i början av 2000-talet bedömdes. Sedan dess har nya vetenskapliga idéer börjat cirkulera i den litauiska dialektologiska diskursen, nya begrepp och kategorier (den multimodala dialektologiska modellen, observerad tid, dialektalitetsmarkörer, diskurs med flera) har tagits i bruk, och moderna forskningsmetodologier och metoder har börjat tillämpas. Enligt D. Mikulėnienė bör detta arbete säkerställa kontinuiteten i forskningen om litauiska dialekter, tillföra nya data till baltistiken och den jämförande språkvetenskapen, skapa förutsättningar för prognostiska sociolingvistiska undersökningar och göra det möjligt att förutse den fortsatta utvecklingen av det litauiska språket och dess dialekter. För litauiska dialektologer öppnade det verkligen vidsträckta forskningsmöjligheter och perspektiv. Tillsammans med sina kollegor har D. Mikulėnienė redan utarbetat och publicerat betydelsefulla arbeten där metodologiska angreppssätt och metoder från perceptuell dialektologi, geolingvistik och sociolingvistik tillämpas: Kalbos variantiškumas ir jo vertinimas perceptyviosios dialektologijos požiūriu: variantų ir vietų vaizdiniai (2018), Dialektometrinis tradicinių lietuvių tarmių klasifikacijos pjūvis (2019), Lietuvių kalbos variantai: tyrėjo ir paprastojo kalbos bendruomenės nario perspektyvos (2020).

240

BENDRINĖ KALBA | 95

Resultaten av andra pågående eller redan genomförda undersökningar väntar också på att få se dagens ljus. Många betydelsefulla insikter har även publicerats i vetenskapliga artiklar i olika vetenskapliga tidskrifter och andra publikationer.

Ett av D. Mikulėnienės senaste initiativ är Lietuvos vietinių kalbos variantų duomenynas, eller Tarmynas¹, som håller på att utvecklas vid Litauiska språkets institut. Avsikten är att samla alla dialektala resurser som institutet har samlat in och fortsätter att samla in (ljudinspelningar, texter nedtecknade med internationell fonetisk transkription, lingvisters manuskript med mera) och göra dem lättillgängliga inte bara för forskare i Litauen utan även för forskare utomlands och för allmänheten. Med verktyg från ArcGIS-plattformen har en geospatial analys av data i Tarmyno redan prövats och kommer att utvecklas vidare. Databasen presenteras mer ingående i den vetenskapliga studien av D. Mikulėnienė och Agnė Čepaitienė, Tarmynas – Lietuvos vietinių variantų duomenų bazės modelis (2022)².

D. Mikulėnienės initiativ och verksamhet under de senaste två decennierna kan alltså utan tvekan betraktas som framväxten av en skola inom en ny forskningsinriktning. I de arbeten hon initierar och leder engagerar hon utan tvekan sina kollegor och elever.

Det är svårt att i en kort artikel överblicka och presentera alla arbeten som D. Mikulėnienė har utfört. Mer ingående information om Professorns vetenskapliga och pedagogiska verksamhet finns i publikationen Danguolė Mikulėnienė. Bibliografijos rodyklė., utgiven av Litauiska språkets institut 2022.

ASTA LESKAUSKAITĖ

Litauiska språkets institut

Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

[email protected]

VILIJA RAGAIŠIENĖ

Litauiska språkets institut

Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

[email protected]

¹ Se https://maps.lki.lt/portal/home/.

² Čepaitienė Agnė, Mikulėnienė Danguolė. Tarmynas – en databasmodell för Litauens lokala språkvarianter, 2022. Tillgänglig på internet: http://lki.lt/wp-content/uploads/2022/09/Tarmynas-%E2%80%93-Lietuvos-vietiniu-kalbos-variantu-duomenu-bazes-modelis_galutinis.pdf.

ASTA LESKAUSKAITĖ, VILIJA RAGAIŠIENĖ. Danguolės Mikulėnienės mokslinės veiklos metmenys

241