LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XXXVIII (1997)

Irena ANDRIUKAITIENĖ

FÄRGBILDEN I A. JUŠKAS ”LIETUVISKA BRÖLLOPSSÅNGER”

Enligt A. R. Niemi ”kan vi knappast värdera betydelsen av Juškevičius sånger så högt som den förtjänar. I en tid då hela nationen var dömd till andlig död framträdde denna väldiga samling av så vackra sånger, som vittnade om den gamla litauiska poesigudinnans skaparkraft, rikedomen i hennes genuint litauiska bilder, poesins smidighet och konstnärlighet” (Niemi 1996: 144–145). Publikationen ”Lietuviškos svotbinės dainos, užrašytos par Antaną Juškevičę ir išspaudintos par Jōną Juškevičę” (Petropylė, 1883; härefter JSD 1955) intar en särskild plats inte bara i den litauiska folkloren utan är också en viktig källa för forskare inom andra områden – etnografi, litteratur och språk. Just därför har den valts för en analys av färgbilden i litauiska folkvisor.

Termen bild används inte alltid entydigt. Vanligen ges den betydelsen ”en föreställd sak, något som gestaltats i en bild”. Vid analys av skönlitterära verk avser termen också ”ett uttryck eller en ordkombination som används bildligt för att öka det poetiska språkets bildrikedom” (LKŽ IV 275; DŽ₃ 263). Eftersom det inte finns några isolerade, oberoende termer (varje term står i vissa relationer till andra och därmed också till hela språksystemet), är det både rimligt och möjligt att analysera en bild (i detta fall en färgbild) med lingvistiska metoder. Lämpligheten av en sådan analys bekräftas av de redan publicerade vetenskapliga undersökningarna av enskilda färgbeteckningar ur olika aspekter, vilka huvudsakligen bygger på folkloristiskt material från litauiska och andra folk (Ademollo Gagliano 1983: 234–256; 1984: 196–212; Nevskaja 1984: 135–146; Sarapik 1994: 11, 641–649; 12, 713–717).

En statistisk analys av färgbilden i bröllopsvisor visar att ordkombinationer med färgbetecknande adjektiv förekommer hela 2856 gånger i de 1100 visor som nedtecknats i trakten kring Veliuona och ”härrör från forntiden, från den tid då det rådde ett annorlunda sätt att gifta bort döttrar och ordna bröllop” (JSD 1955: 27). Färgskalan uttrycks i dessa kombinationer med 26 adjektiv:

grön (897 gånger), vit (594), brokig (297), brun (om hästar) (283), svart (150), spräcklig (120), röd (113), gul (84), svartbrun (om hästar), -is, -ėlis, -užis, -užėlis (82), svavelgul (55), blå (43), grå (38), skimmel (om hästar) (27), gulaktig (16), blekgul (12), brun (11), spräckligt brokig (10), mörkbrun (om hästar) (7), gråvit (om hästar) (4), gul (3), grå (3), röd (2), blå (2), gråbrun (1), silverfärgad

173

(1), blågrå¹ (1).

Som jämförelse återges även frekvensordnade listor över färgbeteckningar från två andra källor: visor nedtecknade av A.R. Niemi och A. Sabaliauskas i nordöstra Litauen (NS 1911), samt klagosånger huvudsakligen insamlade av J. Basanavičius i Seinai län (BsR 1926):

1) NS 1911 (1338 visor och sånger): grön (436), vit (181), brokig (49), svart (48 + -utis 1), brun (om hästar) (43+-uolis, -ė 2), mörkbrun (om hästar) (37), svartbrun (om hästar) (8 + -ėlis 27), gul (28), röd (21), grå (19), gulgrön (10), blå (9), grå (7), grönbrokig (3 + -ėlis 2), gulaktig (4), skäck (3 + -uota 1), brun (3 + -inas 1), gul (3), skimmel (om hästar) (2), gul (1);

2) BsR 1926 (861 klagosånger): grön (128), vit (126), brokig (51), svavelgul (43), spräcklig (28), gul (16), grå (9), röd (6), brun (om hästar) (4), blekgul (2).

De presenterade statistiska uppgifterna visar att de färgbeteckningar som återkommer oftast är desamma, trots att visorna (resp. sångerna och klagosångerna) har nedtecknats i olika regioner (JSD 1955 – trakten kring Veliuona, NS 1911 – Vabalninkas, Biržai, Kupreliškis, Papilys och Nemunėlio Radviliškis, BsR 1926 – trakten kring Miroslavas och Seinai) och tillhör olika genrer (respektive bröllopsvisor; arbets-, lek- och skämtvisor, visor om föräldralösa m.fl.; begravningsklagosånger): grön, vit, brokig. Att färgskalan i ”folkloren” är mycket likartad framgår också av att samma lexem för spektrums huvudfärger (rött, gult, grönt) och de akromatiska färgerna (vitt, svart, grått) har belagts. I bruket av beteckningar för specifika ”blandfärger” (resp. nyanser) kan man se både likheter och skillnader; jfr sådana som endast belagts i JSD 1955: blå, spräckligt brokig, röd, och sådana som endast belagts i NS 1911: brun (om hästar), skäck, gul.

För att lyfta fram färgbilden är det nödvändigt att också se över dess lexikala omgivning, som bidrar till att klargöra den lexikala betydelsen och de semantiska särdragen hos ordet som betecknar färgen. Materialet visar att den lexikala betydelsen hos färgbetecknande adjektiv avgör vilka andra ord de kombineras med och återspeglar och betecknar föremål och förhållanden i den verkliga, materiella kulturen, liksom sinnestillstånd och sinnesstämningar. I A. Juškas bröllopsvisor betecknar färgadjektiven ett mycket varierande antal företeelser som har en nominativ funktion: grön – 72 företeelser, vit – 61, brokig – 37, svart – 26, röd – 18, gul – 18, blå – 9, grå – 8, spräcklig – 7, brun – 6. Alla övriga färgbeteckningar i denna källa – svartbrun (om hästar) (-is, -ėlis, -užis, -užėlis), svavelgul, -a, skimmel (om hästar), gulaktig, blekgul, spräckligt brokig, mörkbrun (om hästar), gråvit (om hästar), gul, grå, röd, blå, gråbrun, silverfärgad, blågrå – betecknar 1–3 företeelser.

Utifrån dessa uppgifter kan färgbetecknande adjektiv delas in i

¹ Adjektivet blågrå har belagts i visan ”Apie Birutę” (JSD I 295). Enligt A. Juška hade visan ”inte diktats av vanligt folk”, men den togs med i samlingen eftersom den sjungs av invånarna i trakten kring Veliuona. Därför är detta färgbetecknande adjektivs plats i JSD:s lista över färgbeteckningar helt tillfällig.

174

indelas i dem vars lexikala omgivning är:

1) mycket bred;

2) ganska begränsad.

Till den första gruppen hör benämningarna på akromatiska färger och grundfärger i spektrumet samt adjektiven margas, -a, rudas, -a, se tabell 1, som också visar en villkorlig klassificering av de betecknade realiteterna.

Tabell 1

Färgbetecknande adjektiv | Tematiska grupper av realiteter | Djurvärlden | Växtvärlden | Den livlösa naturen | Hushållsföremål och vardagsliv | Kroppsdelar | Byggnader | Människogemenskap | Mental verksamhet | Övriga objekt vit, -a | 5(17x) | 9(150x) | 6(21x) | 23(142x) | 8(233x) | 2(2x) | 8(29x) | - | - svart, -a | 5(10x) | 1(12x) | 5(31x) | 11(84x) | 3(11x) | - | 1(2x) | - | - grå, -a | 6(26x) | - | 1(4x) | 1(8x) | - | - | - | - | - röd, -a | - | 8(54x) | 1(1x) | 5(10x) | 2(26x) | - | 1(18x) | - | 1(4x) gul, -a | 1(10x) | 8(31x) | - | 7(17x) | 2(26x) | - | - | - | - grön, -a | 1(1x) | 48(772x) | 5(17x) | 15(102x) | - | 3(5x) | - | - | - blå, -a | 2(26x) | 2(9x) | - | 3(5x) | 1(2x) | 1(1x) | - | - | - brokig, -a | 8(41x) | 1(1x) | - | 24(143x) | - | 3(106x) | - | 1(6x) | - brun, -a | 3(8x) | - | - | 2(2x) | 1(1x) | - | - | - | -

Exemplen kan ge en mer konkret bild av de semantiska grupperna av realiteter som anges i tabellen:

vit, -a: gulbas, -elė, -inėlis, -užė (11 gånger), höna (2), get (1), hök (1), pasparnėliai (2); lilja, -ėlė, -ukė (58), klöver, -ėlis, -užis (52), linelis, -užis (17), blomma, -elis (9), lind, -ėlė (6), diemedėlis, -užis (4), oliv (2), liten björk (1), råg (1), gryning (9), sten, -enelis (5), dagg (3), silver (2), sandkorn (1), snö (1); bord, -aitis, -elis (60), kaka, -ėlis (28), liten bräda (17), liten förklädesduk (6), skjortor (5), underkläder (4), bröd (3), täcke (3), kudde (3), dorelėlis (2), småpengar (2), ölskum (2), klädesplagg (2), linnetyg (1), gobtūrėlis (1), kresnelis (1), kruželis (1), huvudbonad (1), papper (1), ärm (1), rulle (1), bänk (1), blöja (1); hand (209), ben (9), mun (4), huvud (4), axel (3), öga (2), hals (1), yčius (1); liten mur (1), värdshus (1), bror (9), flicka (8), dotter (3), pojke (2), mor (2), svärmor (2), gäst (2), gūdas (1);

175

svart, -a: kuinas, -elis (3), juodberėlis (2), varnas (2), višta (2), žirgelis (1); uoga, -elė, -užė, -užėlė (12); purvynėlis (14), purvas, -elis, -užėlis (12), debesėlis (3), takužėlis (1), žemelė (1); laivas, -elis, -užis, -užėlis (55), kepurėlė, -užė (17), duona (3), gobtūras, -elis (2), alutėlis (1), dešra (1), kaušas (1), pyvas (1), sopagelis (1), stalelis (1), stanc-kelė (1); akelė, -ytelė, -užėlė (8), ranka, -elė (2), galva (1), juodbruvėlė (2);

grå, -a: antelė (10), karvelis, -ėlis, -užis (7), avėlė, -užėlė (6), bitinėlis (1), vilkas (1), žąsinas (1); akmenėlis (4); sermegėlė (8);

röd, -a: obuolys, -ėlis, -užis (23), rožė (11), uogelė (8), žiedelis (7), bijūnėlis (1), lelijėlė (1), pagiružiai (2), vyšnelė (1); auksas (1); plytelė (3), šilkelis, -užis (3), kilpelė, -užė (2), midutis (1), vynelis (1); veidas, -elis, -užėlis (25), galva (1); mergužėlė (18); kraštelis (4);

gul, -a: karosėlis (10); kvietelis (6), riešutas, -užis (3), žiedelis (5), lelijėlė (4), linelis, -užis (3), mieželis (3), svėrelė (2), spurgelė, -užėlė (2), alus, -utis (9), smuikužėlis (2), šilkelis, -užis (2), mizingužė (1), siūbelė (1), špilga (1), vaškelis (1); kaselė, -užėlė (18), plaukai, -eliai, -užiai (8);

grön, -a: volungėlė (1), rūta, -elė, -užė, -užėlė (289), giria, -elė, -užė (119), lanka, -elė, -užė (80), liepa, -elė, -užė, -užėlė (47), lapelis, -užėlis (34), darželis (23), ąžuolas, -ėlis (20), veja, -elė (17), apynėlis (15), žolė, -elė (10), sodas, -elis (9), medis, -elis (9), beržas, -elis, -ytis (8), linas, -elis (8), mauras, -elis (5), levendrelė (6), šakelė (6), klevas, -elis, -užis (5), bijūnas, -ėlis (4), miežis, -elis (4), rugys, -ėlis (4), vyšnia, -elė (4), beržynas (3), gojus, -elis (3), skroblelis, -užėlis (3), pušelė (3), velenėlė (3), diemedelis (2), ievėlė (2), jovaras, -užėlis (2), (češnako) laiškelis (2), meirūnėlis (2), palėjus (2), viršūnėlė (2), alyva (1), apynėlis (1), antvejėlė (1), biržtvynėlis (1), grūšia (1), kuitelis (1), lapienė (1), mėtėlė (1), puronėlis (1), sedulėlė (1), uogelė (1), vyšniynas (1), žirnis (1), žolynėlis (1); varis (8), pūdymėlis (5), kalnelis (2), laukelis (1), vandenėlis (1); šilkas, -elis, -užis (7), uzbonas (8), vainikas, -ėlis (7), vynas, -elis, -užis (7), prievartėlė, -aitė (5), mulas (4), lingynėlė (3), sienelis (3), rykštelė, -užė (2), drobelė (1), kiemelis (1), kuntušėlis (1), skūra (1), šėkelis (1), veršenėlė (1); mūrelis, -užėlis (3), stanelė (1), ūlyčia (1);

blå, -a: karvelis, -elėlis (25), žirgelis (1), vosilkėlė (6), žiedelis (3); mandieružė (3), žiūponėlis (1), pančiakos (1); antakeliai, -užiai (2); dvarelis (1);

brokig, -a: kurtas, -elis, -užė (24), genys, -elis, -užis (6), žuvis, -elė, -užėlė (6), gegelė (1), lydekėlė (1), paukštelis (1), zylėlė (1), žirgužėlis (1); mėgelkėlė (1), skrynia, -elė, -užė, -užėlė (75), lova, -elė (14), yygė, -elė (12), karietėlė (6), patalėlis (5), plintelė (5), krėslas, -elis (4), kraselė, -užė (3), perynėlis, -užis (2), stuopužėlė (2), sukenkėlė (2), abrūselis (1), aštuonnyčiai (1), brikelis (1), drobužėlė (1), grabelis (1), jupuželė (1), kriūzas (1), priegalvėlis (1), sienužė (1), stalelis (1), stikliukėlis (1), šniūrelkėlė (1), vainikėlis (1); dvaras, -elis, -užis, -užėlis (96), karčiamėlė, -užė (9), pilaitė (1); gromatėlė (6);

brun, -a: katė, -elė (5), žvirblelis (2), paukštelis (1), sermegėlė (1), taboka

176

(1); ögon (1).

Till den andra gruppen – med begränsad lexikal omgivning – hänförs huvudsakligen benämningar på ”blandade” färger, se tabell 2.

Tabell 2

Färgbetecknande adjektiv Verkliga tematiska grupper Fauna Flora Oorganisk natur Hushåll och vardagsliv Kroppsdelar bėras 1(283x) - - - - rai̇bas, -a 7(120x) - - - - juodbėras, -is, -ėlis, -užis, -užėlis 1(82x) - - - - sieras, -a - - 2(55x) - - šėmas 1(27x) - - - - gelsvas, -a - 1(11x) - - 1(5x) palšas 1(12x) - - - - raimas, -a 3(10x) - - - - širmas 2(7x) - - - - šyvas 1(4x) - - - - gelta - 1(1x) - - 1(2x) žila 1(3x) - - - - raudas - 1(1x) - 1(1x) - mėlas - - - 1(2x) - degla 1(1x) - - - - sidabrinė - 1(1x) - - - žydrainė - - - - 1(1x)

Den andra gruppens färgbetecknande adjektiv betecknar främst pälsfärgen hos husdjur eller fåglars fjäderdräkt: bėras, juodbėras, -is, -ėlis, -užis, -užėlis, šyvas: (häst, -ėlis, -užis, -užėlis), jfr: Ja, och de unga svågrarna kom, och ledde ut en brun liten häst, en brun häst JSD I 592. Ja, och den unge mannen kom ridande på en mörkbrun liten häst, och band en brun liten häst vid en syrengren JSD I 450. Grå häst, grå, men jag är inte grå JSD II 919, 1099.

177

širmas (:liten häst, liten hare), jfr: Ju gråare den är, desto vackrare är den, det är din lilla häst JSD I 198. Jag sköt, jag sköt den grå lilla haren JSD II 1040.

šėmas, palšas (:tjur, -elis), jfr: När han plöjde det där lilla åkerstycket, råmade de grå tjurarna, den grå jorden darrade JSD I 419. Plöjarens ljusgrå tjurar, inte hundar JSD I 357.

degla, žila (:gris, -elė), jfr: Ta på dig de där gamla skorna, driv ut de svarta grisarna JSD II 848. Hem, hem, skamlösa bröllopsgäster: den grå lilla grisen tröskar kornet JSD I 571.

raibas, -a, raimas, -a (:fåglar och deras kroppsdelar), jfr: Till hörnet flög den fläckiga göken och gökade morgon och kväll JSD I 432. Du dansar, brud, ända till de fläckiga tupparna JSD II 771. Hej, den gröna lilla skogen grönskar och grönskar, full av små fläckiga fåglar JSD II 857. Och på de små fjädrarna, på de fläckiga små vingarna, skulle skogsgöken vara JSD II 826. Och en fläckig liten falk flyger hit till ängen, fick syn på en fläckig gökunge på ängen JSD II 1056. Från den fläckiga gökungen faller små fjädrar JSD II 1084.

Av A. Juškas nedtecknade bröllopssånger framgår vilka bestämningar som vissa färgbetecknande adjektiv används tillsammans med och vilka som är vanligast; med andra ord framträder de karakteristiska lexikal-semantiska paren.

Den semantiska karakteristiken av färgbilden vidgas genom vissa adjektivs sekundära (överförda) betydelser, jfr:

margas, -a ”vacker, präktig”: Jag ska tvätta den brokiga gården ren, och tvätta bordet vitt JSD I 412. Och han kom fram, han gjorde den brokiga lilla krogen fin JSD I 192. Och min kära gick till det brokiga lilla slottet JSD II 1012.

baltas, -a, raudonas, -a ”vacker”: Då hinner jag tvätta linnetyget och gå klädd i vitt varje dag JSD I 59. Är jag inte vit, är jag inte röd, har jag inte strålande kinder JSD I 47.

juodas, -a ”flitig”: Han valde ut och skilde ut en flicka åt sig, med slitna kläder och svarta små händer JSD I 232 med mera.

Å andra sidan bör man vid analysen av färgbilden uppmärksamma de i folkligt språkbruk vanliga fallen av betydelsedesemantisering, då ett färgbetecknande adjektiv går från att vara ett attribut till att bli ett ”stående epitet” som inte längre skapar en bild och som framhäver särdragen i den traditionella folkvisepoesins symbolik. Detta gäller särskilt typiska folkloristiska ordkombinationer där färgen blir en oskiljaktig del av den poetiska bilden och motivet, jfr: vit klöverblomma (ung man), vit lilja (flicka), svart gyttjepöl, svart båt (ett hårt liv), att den unga hustrun förvandlas till en fläckig gök, en grå anka (att flytta in hos svärmodern) och så vidare. Vanliga poetiska bilder i bröllopssånger är förknippade med motivet gröna vinrutor (att binda hästen vid vinruteplanteringen, att trampa ner den, att sänka kransen i vattnet osv.).

LITTERATUR OCH KÄLLOR

A d e m o l l o G a g l i a n o M. T. 1983: Il lituano márgas e i suoi sinonimi. – Indogermanische Forschungen 88, 234–256.

A d e m o l l o G a g l i a n o M. T. 1984: Il lituano márgas e i suoi sinonimi (Fortsetzung). – Indogermanische Forschungen 89, 196–212.

178

BsR 1926: Lietuvių raudos iš visur surinktos su D-ro J. Basanavičiaus prakalba (Iš „Lietuvių tautos“), Vilnius: „Rucho“ spaustuvė.

DŽ₃: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1993.

JSD 1955: Lietuviškos svotbinės dainos užrašytos Antano Juškos ir išleistos Jono Juškos 1–2, Vilnius: Valstybinė grožinės literatūros leidykla. (Straipsnio tekste po sutrumpinimo JSD romėniškas skaitmuo rodo tomą, o arabiški skaitmenys – dainos numerį).

LKŽ IV: Lietuvių kalbos žodynas 4, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla, 1957.

N e v s k a j a L. 1984: Невская Л.П. Лит. margas (семантические связи постоянного эпитета). – Славянское и балканское языкознание: Язык в этнокультурном аспекте, Москва: Наука, 135–146.

N i e m i A. R. 1996: Antanas ir Jonas Juškevičius. – Lituanistiniai raštai.: Lyginamieji dainų tyrinėjimai, Vilnius: Džiugas, 141–146.

NS 1911: Lietuvių dainos ir giesmės šiaur-ytinėje Lietuvoje Dr. A.R. Niemi ir kun. A. Sabaliausko surinktos. Annales Academiae scientiarum Fennicae. Ser.B.Tom VI.

S a r a p i k V. 1994: Valge ja must. – Keel ja kirjandus 11, 641–649; 12, 713–717.

ANVÄNDNINGEN AV FÄRGBETECKNINGAR I A. JUŠKAS ”LIETUVIŠKOS SVOTBINĖS DAINOS” (”LITAUISKA BRÖLLOPSSÅNGER”)

Sammanfattning

I litauiska folksånger förekommer färgbeteckningar förhållandevis ofta, och deras semantiska kontext kan härledas informellt. I de bröllopssånger som A. Juška upptecknat finns 2856 ordgrupper belagda som innehåller färgbetecknande adjektiv. Dessa färgbeteckningar uttrycks med 26 adjektiv. Vissa lexem återkommer oftast, jfr: žalias, -ia, baltas, -a, margas, -a.

Denna artikel försöker undersöka de lexikalisk-semantiska relationerna mellan färgbeteckningarna och de realia som de bestämmer. Analysen visar att färgbeteckningarna för det akromatiska spektrumet (baltas, juodas, pilkas) respektive de viktigaste spektralfärgerna (raudonas, geltonas, žalias, mėlynas), liksom adjektiven margas, -a, rudas, -a, används i ett mycket brett lexikalt sammanhang. I ett begränsat lexikalt sammanhang förekommer beteckningarna för ”blandfärger”, vilka till största delen anger boskapens färg eller fåglarnas fjäderdräkt. Vid analysen av färgbeteckningarna som bildlighetens medel beaktas bibetydelserna (överförda betydelser), liksom de i folkdiktningen vanliga fallen av desemantisering av ordets betydelse, då det färgbetecknande adjektivet inte längre fungerar som ett bildlighetsmedel, eftersom det har omvandlats till ett stående epitet – ett särskilt drag i folksångernas poetik.

179