LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XL (1998)

Vilija LAZAUSKAITĖ, Danutė SABALIAUSKAITĖ-LIUTKEVIČIENĖ

Institutet för litauiska språket, Vilnius

NAMN PÅ RÄTTER OCH DRYCKER I ”LITAUISKA SPRÅKETS ORDBOK ÖVER GEMENSPRÅKET”

Vid utarbetandet av ”Litauiska språkets ordbok över gemenspråket” (nedan BŽ) kommer en av dess viktigaste källor att vara den tredje upplagan av ”Ordbok över det nutida litauiska språket” (nedan DŽ³). I denna artikel behandlas den lexikalisk-semantiska gruppen av namn på rätter och drycker som återges i DŽ³. Eftersom BŽ kommer att ägna stor uppmärksamhet åt ordurval och återgivning av betydelser, jämförs uppgifterna i DŽ³ med materialet i den akademiska ”Litauiska språkets ordbok”.

Namn på rätter och drycker hör till de mest föränderliga lexikalisk-semantiska grupperna (detta kan man exempelvis inte säga om släktskapsbeteckningar). Själva realiteterna förändras nämligen ständigt – vissa rätter glöms bort och lagas inte längre, andra uppfinns eller ”importeras”. Ofta följer namn som inte är förenliga med det litauiska språkets system med de sistnämnda, till exempel čipsai, miusliai och liknande. För att ersätta sådana namn söker man redan existerande eller helt nya litauiska ord. De senare etablerar sig inte snabbt i det faktiska språkbruket, till exempel javai̇nis, žuvainis och liknande. När denna artikel skrivs måste man således lösa ytterligare ett problem – att fastställa kriterier för urval av ord som inte tagits med i DŽ³ men som är kända och används i gemenspråket.

DŽ³ innehåller omkring 370 ord som betecknar olika rätter och drycker. Merparten utgörs av inhemskt ordförråd – många namn betraktas som dialektala eller vardagliga ord (t.ex. ėdesys), en del utgörs av äldre lånord som fått fäste i faktiskt språkbruk (t.ex. arbatà), och DŽ³ tar upp minst av nya lånord, som oftast betecknar andra folks nationella maträtter (t.ex. guliašas).

1. ”lexik som inte bör tas upp i Litauiska språkets standardordbok.”

Vid analysen av listan i DŽ³ över ord som betecknar olika rätter eller drycker framgår det att en viss del av ordförrådet inte bör tas med i en ordbok över gemenspråket.

De flesta problemen gäller sannolikt dialektala ord. De utgör nästan en femtedel av de namn på rätter som hittats i DŽ³. Dialektorden i DŽ³ är inte alltid försedda med lämpliga markeringar: ibland endast med šnek., till exempel ėdis (2) šnek. ’mat’, ibland helt utan någon hänvisning, till exempel užkulas (1, 3^b) ’olika sorters fett, redning, stuvning’, žalibarščiai (1) ’kall rödbetssoppa’. Självfallet kommer bara en del av dem att tas med i BŽ. Dialektorden i DŽ³ betecknar oftast maträtter från etnografiska regioner, till exempel kiunkė (2) žem. ’en rätt av kokt och mosad potatis med ärter’, žildinys (3^b) tarm. ’koagulerad hampa-mjölk, och en maträtt gjord av den’. I BŽ bör inte dialektord i största allmänhet tas med, utan bara sådana som redan kan betraktas som etnografismer. Med detta i åtanke,

205

eftersom det i första hand är standardspråkets lexik som tas in i BŽ finns det i vissa fall inget behov av att betona att ord hör till en viss dialekt¹. Därför bör dialektord som betecknar etnografiska maträtter som är mer allmänt kända och saknar mer etablerade motsvarigheter i standardspråket tas upp i BŽ endast med förkortningen etnogr., utan dialektmarkeringarna dz., ryt., vak., žem., och tarm., till exempel kastinys (3b) etnogr. ’en sådan rätt från Samogitien, gjord på vispad uppvärmd grädde’, men pautienė (2) dz. se kiaušinienė med flera. När man avgör hur dialektord och etnografiska ord för olika maträtter eller drycker ska tas upp i BŽ bör man följa systematikprincipen, det vill säga ta med benämningar på de mest utbredda eller åtminstone välkända rätterna.

Taikant siūlomus tarmybių atrankos kriterijus (Lazauskaitė 1997: 14–15, 1998: 21–22), pirmiausia reikėtų atsisakyti retų, nedideliame tarmės plote vartojamų žodžių, pvz., burgė (2) vak. ‘prasta sriuba, buza; tiršta, nevykusi košė’ (LKŽ I, Alk, Pžrl), kėpis (2) žem. ‘su varške ar kanapių pienu iškeptas kepinys; toks sklindis’ (LKŽ V, S. Dauk, J, Ggr), kiūkis (2) vak. ‘suzmekusi duona’ (LKŽ V, Jrb, Šk, Slv), laistytinis (1) tarm. ‘miezinis taukais apipiltas pyragaitis’ (LKŽ VII, Škn, Žlns), miežainis (2) žem. ‘miežinis pyragas, ragaišis’ (LKŽ VIII, Brs, Skd), verstinis (2) tarm. ‘storas bulvinis sklindis’ (LKŽ XVIII, DŽ, NdŽ, Ad) ir kt.

I ”Bendrinės lietuvių kalbos žodynas” bör man avstå från dialektord och äldre skriftspråksord som förekommer i DŽ³ och den akademiska ”Lietuvių kalbos žodynas” från äldre skrifter eller andra ordböcker, men som nästan inte används i dagens språk (ibland kan man tvivla på om de ens är kända i dialekterna), till exempel grūdiene (2) žem. ’rätt av kokta gryn’ (LKŽ III, M. Valanč, DŽ), grikainė (2) ’bovetegröt’ (LKŽ III, MŽ, K), lašinėtis (2) kul. ’litet bakverk med fläsk’ (LKŽ VII, I, BŽ 367, DŽ, Žem), miltainė (2) ’rätt av mjöl (vanligen söt)’ (LKŽ VIII, DŽ, trš), skinkis (2) vak. 1. ’svagt öl, kvass’ (LKŽ XII, Q 442, C II 412, R 305, MŽ 409, N, LsB 285, K, Jn, L, K. Donel, Vaižg), sviestiniukas (2) ’småbröd stekt med smör’ (LKŽ XIV, Ser, NdŽ) med flera.

I DŽ³ benämns en och samma maträtt ofta med flera ord hämtade från olika dialekter. I sådana fall bör endast de mest etablerade och välkända benämningarna finnas kvar i BŽ. Jämför de fem benämningar i DŽ³ som beskriver olika slags äggröra: keptienė (2) se kiaušinienė (LKŽ V, Šn, Smn), kiaušinienė (2) ’rätt av stekta ägg’, omlėtas (2) ’vispad äggröra, vanligen med mjöl och mjölk’, pautienė (2) dz. se kiaušinienė (LKŽ IX, Dv, Mrc, Pb, Švnč, Srj, JD169, Jrk 130, Lp, Šlvn), plaktienė (2) ’vispad äggröra’ (LKŽ X, Krok). Bland de angivna benämningarna bör BŽ, vid sidan av standardspråkets ord kiaušinienė, ta upp det etablerade lånordet omlėtas och det dzukiska ordet pautienė, eftersom de andra orden...

K. Morkūnas (1997: 44) apskritai siūlo bendrinėje kalboje tvirčiau neįsigalėjusias tarmybes norminamajame žodyne pateikti tik su pažyma tarm.

206

används sällan. Det finns många fler liknande fall i DŽ³, till exempel kraujienė (2) kul. ’soppa av blod, kruvienė’ (LKŽ VI, Ml), kruvienė (2) ’blodsoppa’ (LKŽ VI, DŽ, GK 1934, 84), juodikis (1) ryt. ’blodsoppa kokad i surmjölk’ (LKŽ IV, Dglš). Utifrån materialet i den akademiska ”Lietuvių kalbos žodynas” menar vi att ordet kraujienė kan användas som benämning på ’soppa av blod’. Att ett ord har vanligare, allmänt använda motsvarigheter framgår ofta av hänvisningen se i DŽ³, till exempel gurgūtis (2) se k i a u r u t i s, krekšėliai (2) se d r e b u č i a i 1, mūsas (2) se p u t e s i a i med flera.

Uppmärksamhet bör riktas mot avledningsvarianter som utökar standardspråkets ordförråd men inte tillför något till den lexikala betydelseuppsättningen², till exempel pādažalas (3⁴b) ’sås’ och pādažas (3ᵇ) ’tillbehör att doppa maten i, dip’; skanėšis (2) se s k a n ė s t a s, skaninys (3ᵇ) se s k a n ė s t a s och skanumynas (1) ’god maträtt, läckerhet’, skanėstas (2) ’god maträtt, läckerhet’ med flera. Vi menar att i sådana fall bör endast pādažas, skanumynas och skanėstas. finnas kvar i ordboken.

BŽ bör inte innehålla olämpliga ord (i DŽ³ markeras de vanligtvis med hänvisningen ntk.) som har vanliga, vitt spridda motsvarigheter, till exempel ruletas (2) ntk. = v y n i o t i - n i s, sližikas (2) ntk. = p r e s k u t i s, sosiška (2) ntk. = d e š r e l e, liūklas (2) se g l a j u s med flera. Det bör noteras att ord som tidigare ofta användes, buljonas, kūgelis ir vinegrėtas, nu håller på att trängas undan ur bruk av deras allmänt kända motsvarigheter sultinys, (bulvių) plokštainis ir mišrainė. Därför kan man överväga om de tre första bör tas upp i ”Bendrinės lietuvių kalbos žodynas”.

Utan tvekan bör ord från barns språk utelämnas, till exempel niūnė (2) ’bröd (i barns språk)’ och liknande.

Uppmärksamhet bör också riktas mot en annan fråga – polysema ord vars samtliga betydelser som anges i DŽ³ inte är kända i verkligt språkbruk, till exempel núoviros dgs. (1) 1. ’det som stiger upp till ytan vid kokning, skum av orenheter’, 2. ’avlagringar som fastnat på kärlets väggar vid kokning’, 3. se n u o v i r a s och jämför núoviras (1) ’vätska som något kokas i: Mėsos nuoviras (buljong)’. Som materialet i den akademiska ”Lietuvių kalbos žodynas” visar är den tredje betydelsen av ordet núoviros inte belagd alls i dialekterna och bör därför sannolikt inte tas upp i BŽ.

2. Betydelsedefinitioner.

Vid en undersökning av DŽ³-materialet utifrån enskilda lexikala-semantiska grupper framträder många olikheter, som inte heller går att undvika när en ordbok skrivs enligt alfabetisk princip. I BŽ, som kommer att både sammanställas och redigeras systematiskt, borde sådana problem inte förekomma. Detta gäller särskilt definitionerna. Betydelserna hos ord som bildar enskilda lexikala-semantiska grupper bör förklaras med vissa schablonformler (Paulauskas 1974: 47).

Vid analys av definitionerna av benämningar på maträtter och drycker i DŽ³ framträder flera saker som bör undvikas i BŽ.

2 Mer om detta, se P a u l a u s k a s 1979: 77–80.

207

2.1. Det händer ofta att en maträtts benämning förklaras med ett enda ord (eller hänvisas till det med hänvisningen se) eller med flera synonymer, vilka i sin tur förklaras med samma ord, så att den exakta betydelsen av förklaringsordet aldrig klargörs, t.ex. dažinys ^(3ᵇ) 2. se p a d a ž a s, pādažas ^(3ᵇ) ”en sås att doppa maten i”, pāmirkalas ^(3⁴ᵇ) ”padažas, mirkalas”, mirkalas ^(3ᵇ) ”sås av fett med mjöl, mjölk e.d., en sås att doppa maten i”.

2.2. När benämningar på maträtter och drycker förklaras (och för övrigt även alla andra ord) stöter man på ytterligare ett problem – så kallade dubbla hänvisningar, t.ex. buizà (4) se b u z a, bužà (4) se p l i u r z a 2; tešlainis (2) 2. se s a u s a i n i s 2, sausainis (2) 2. se d ž i ū v ė s i s osv.

2.3. I BŽ bör särskild uppmärksamhet ägnas åt den exakta betydelsen hos de ord som används i definitionerna (vilken bör vara utbredd i standardspråket), så att tvetydigheter inte uppstår, t.ex. miežienis (2) ”kornkaka, ragaišis”, pyrāgas (2) ”bakverk av finmalet mjöl”, ragaišis (2) ”bröd av grovt vete- eller kornmjöl” (DŽ³). Följaktligen skulle miežienis betyda ”*bakverk av både finmalet och grovt vete- eller kornmjöl”. Jfr även varškėtis (2) ”liten kaka eller kokt degknyte med kvarg”, pyragaitis (1) 2. dial. ”kokt degknyte, stor potatisdumpling”, virtinis (2) ”dumpling av riven potatis eller deg med fyllning” (DŽ³). Således skulle varškėtis betyda ”*kokt degknyte, stor potatisdumpling eller degknyte (som är en stor potatisdumpling eller degdumpling) med kvarg”. Vissa definitioner bör helt enkelt preciseras, t.ex. didžkukulis (1), som i DŽ³ betecknas som ”en stor, rundad dumpling, vanl. med kött- eller kvargfyllning”. Dumplings görs dock inte bara av potatis utan även av mjöl, kött och fisk, så här måste man specificera vad dumplingen är gjord av.

2.4. Neretai DŽ³ apibrėžiant valgius gal kiek piktnaudžiaujama žodžiu valgis ten, kur reikėtų tikslesnių aiškinimų, pvz., tarkainis (2) ‘tarkuotų bulvių valgis’ (koks – blynas, plokštainis ar košė?); tarkienė (2) ‘tarkuotų bulvių košė ar valgis’, (bet juk košė - taip pat valgis); miltainė (2) ‘miltų valgis’ (taip galima pavadinti ir duoną, ir blyną).

2.5. Vid analys av lexikala-semantiska ordgrupper i DŽ³ märks ett gemensamt problem – att olika sätt att förklara betydelser väljs i analoga fall. Detta gäller även den lexikala-semantiska gruppen av maträtter och drycker, jfr.

I a) núoviralas (1) se n u o v i r a s b) núoviras (1) ”vätska i vilken något kokar”

II a) pādažalas ^(3⁴ᵇ) ”sås” b) pādažas ^(3ᵇ) ”en sås att doppa maten i”

III (a och b i samma artikel) užmaišalas ^(3⁴ᵇ), užmaišas (1) ”beredning av bröddeg, mjöl som blandas till deg”

I detta fall varierar användningen i DŽ³ av definierande-beskrivande, synonymiska och hänvisande metoder för att förklara betydelser. I BŽ kommer utan tvekan endast en del av de avledningsvarianter som anges i DŽ³ att finnas kvar, och därför bör man överväga vilken metod för att återge ordens betydelser som ska användas vid sidan av den definierande-beskrivande. En sak är klar: åtminstone varianter av samma avledningstyp bör presenteras på ett enhetligt sätt i ordboken (detta kommer att behandlas senare).

208

När en definitionsbaserad, beskrivande förklaringsmetod används bör definitionens struktur vara enhetlig. I DŽ³ förklaras ofta likartade företeelser på olika sätt, t.ex. čiulkinys (3ᵇ) ’gröt av krossade ingredienser (en maträtt av gryn, havremjöl, ärter, potatis osv.)’, šiupinys, šiupinys (3ᵇ) ’gröt kokad av ärter, bönor och potatis eller rågmjöl, kött osv.’; ausėlė (2) ’flätat bakverk, narsliukas, žagarėlis’, žagarėlis (2) ’torrt, tunt bakverk kokat i fett, auselė’; srėbalas (3ᵇ) menk. ’soppa, tunn soppa’, šleipalas (3ᵇ) šnek. ’något som slurpas i sig, srėbalas’; degtinė (2) ’stark berusande dryck av sprit och vatten’, konjakas (2) ’stark alkoholhaltig dryck gjord av druvor’, užpiltinė (2) ’söt alkoholhaltig dryck gjord av frukt- och bärsaft som fått dra i sprit’ osv.

Vid utarbetandet av BŽ bör man tydligen använda beskrivande förklaringar samt hänvisningar för att förklara betydelser. Man bör helt avstå från synonymförklaringar, eftersom synonymer oftast inte är identiska utan har nyanser i betydelsen som förklaringsordet kanske saknar. Synonymer till vissa ord skulle kunna anges i slutet av förklaringen, efter ett semikolon, om det i inledningen till BŽ anges att det som står efter semikolonet inte ingår i betydelseförklaringen.

Med hänvisningsförklaring förklaras ordets betydelse i DŽ³ inte, utan den hänvisas till en likadan betydelse hos ett annat ord eller till det ord som det har bildats av. Hänvisningsförklaringar är faktiskt användbara av flera skäl. För det första kan man vid behov på detta sätt visa att synonymer som används parallellt har fått olika starkt fäste i standardspråket, t.ex. narsliukas (2) se auselė 2 osv. För det andra är det praktiskt att på så sätt ta med välkända och använda maträttsnamn som inte ingår i DŽ³, t.ex. kūčiukas (2) se prėskutis osv. För det tredje kan man på så sätt lösa problemet med facktermer, stilmarkörer och andra anmärkningar – hänvisningen se visar att ord som används synonymt är likvärdiga stilistiskt eller som facktermer, t.ex. gurgutis (2) 2. se kiaurutis och jämför kiaurutis (2) kul. ’en knödel lindad i ett tunt skal eller på annat sätt’ osv. För det fjärde kan man i många fall undvika att upprepa samma eller likartade förklaringsformuleringar i ordboken, t.ex. skanėstas (2) ’god maträtt, läckerhet’, skanumynas (1) ’god maträtt, skanėstas’ och jämför gardėsis (2) ’skanėstas’, gardumynas (1) ’skanėstas’ osv.

3. Ordboksartiklarnas utformning.

I DŽ³ presenteras vissa namn (närmare bestämt namn på soppor) inte i en egen artikel utan i slutet av artiklarna för motsvarande ord, jämför kopūstas (2) 1. bot. ’kulturväxt i kålfamiljen som används som föda och foder (Brassica oleracea)’, 2. ’kålhuvud’. Δ Kiškio (zuikio) k. (kiškiakopūstis). Jūros ~ai (dumbliai lamin arijos); kopūstai dgs. (2) ’strimlade kålhuvuden eller blad av denna grönsak; soppa av dem, kopūstienė’; rūgštynė (2), rūgštynė (1) bot. ’vild och odlad födo- och medicinalväxt i slideväxtfamiljen, ogräs (Rumex)’; rūgštynės dgs. (2) ’denna växts blad eller soppa av dem’. Jämför också DŽ³:s annorlunda sätt att presentera soppor av denna typ: kruopą (2) 1. ppr. dgs. ’krossat gryn (vanligen finfördelat)’, 2. prk. ’liten bit av hagel eller något annat’, 3. prk. ’en smula’, 4. dgs. ’soppa av krossade gryn’; barščiai dgs. (2) 1. ’rödbetssoppa’, 2. ’odlade rödbetor med syra’; bu ērokai dgs. (2) se barščiai. Vi har alltså

209

tre olika sätt att presentera likartade namn: 1) i slutet av artikeln (kopūstai, rūgštynės), 2) som en av betydelserna ( kruopos) och 3) som en egen artikel (barščiai, burokai). Vi anser att det tredje alternativet är det mest korrekta. Dessa ord förekommer ju i plural och har sedan länge fått specifika betydelser. Alla de nämnda soppnamnen har egna artiklar i den akademiska ordboken ”Lietuvių kalbos žodynas”. Att presentera ord av denna typ i slutet av en artikel är dessutom olämpligt eftersom två betydelser då slås samman (i detta fall växtens blad och själva soppan).

4. Stilmarkörerna šnek., menk., kul.

4.1. Vid den stilistiska karakteriseringen av maträtter används två markörer i DŽ³ – menk. och šnek. Den första förekommer vid ord med nedsättande nyans (det finns endast fyra sådana fall i den lexikalisk-semantiska gruppen för maträtter), t.ex. ėdalas (3ᵇ) menk. ’dålig mat’, ėdesys (3ᵇ) menk. ’mat, måltid’ osv.; den andra visar att ordet hör till talspråket (i DŽ³ har tretton namn försetts med markören šnek.), t.ex. pliūrpalas (3ᵇ) šnek. 1. ’dålig soppa; dålig dryck’, pliūrza šnek.(1) ’dålig, tunn mat’ osv. I DŽ³ finns det dock fall där inget av de två markörerna används trots att orden har stilistisk konnotation, t.ex. kepaišis (2) ’dåligt gräddad kaka eller dåligt bakat bröd’, gėralas (3ᵇ) ’dålig dryck’ osv. Vid förklaringen av sådana ords betydelser används nästan alltid samma ord, prastas, nevykęs (dålig, misslyckad) osv., som anger den stilistiska nyansen. I liknande fall bör man förmodligen oftast använda markören menk., som skiljer sig från förkortningen šnek. genom att den uttrycker en värderande aspekt (med andra ord en negativ nyans), t.ex. mitalas (3ᵇ) ’föda, mat; dålig mat’, prāmitalas (3⁴ᵇ) ’mat, måltid’ (observera det illustrerande exemplet: Bet kokio pramitalo pasidaro, ir gerai) och jämför naminė (2) šnek. ’hembränd vodka’ osv.

Vid analys av stilistiskt konnoterat dialektordförråd uppstår frågan vilken markör – stilistisk eller dialektal – som bör användas för dialektord som betecknar dåliga maträtter, t.ex. skiņkis (2) västlig dialekt 1. ’svagt öl, kvass’, 2. ’dålig soppa’ osv. Troligen är det bättre att i de fall där ett dialektord saknar mer etablerade motsvarigheter i standardspråket använda markören šnek. och utelämna dialekthänvisningarna.

4.2. Vid utarbetandet av BŽ måste användningen av markören kul. preciseras. I inledningen till DŽ³ (s. XIV) står det att facktermer inom särskilda områden förses med markörer som anger deras användningsområde, t.ex. agr. – agronomi, bot. – botanik osv. Markören kul. visar att termen hör till det kulinariska området.³

När man diskuterar skälen till att markören kul. används (eller inte används) bör man först och främst följa principen om systematik. Som redan nämnts förklaras maträtter i DŽ³ ofta med en definitionsbaserad, beskrivande metod som kompletteras med synonymer. Ett ord som förklaras på detta sätt förses vanligen med markören kul., t.ex. aušėlė (2) kul. ’flätat bakverk, narsliukas, žagarelis’, koldūnas (2) kul. ’kokt degknyte med fyllning av malet kött, mesėtis’ osv. Men leden i synonymförklaringar anges inte alltid med

³ Kulinarik definieras i DŽ³ som konsten att laga maträtter.

210

Den ovan nämnda markeringen, trots att den betecknar samma produkt, t.ex. tešlainis (2) 1. ’ett sådant bakverk av söt deg’ och jfr žagarėlis (2) 2. kul. ’ett torrt, tunt bakverk av deg som kokats i fett, en liten öronformad kaka’ osv. I själva verket bör det inte råda någon tvekan om användningen av förkortningen kul. i liknande fall. Det är dock nödvändigt att fastställa om orden med samma betydelse är lika välkända och används på samma sätt i standardspråket, t.ex. koldūnas och mėsėtis. I sådana fall, när orden har etablerat sig olika starkt i standardspråket, måste man först överväga vilken typ av betydelseförklaring som är att föredra – hänvisande eller synonymisk. I själva verket bör strukturen i BŽ ordnas så att ordboksanvändaren inte behöver tveka om huruvida hänvisningen žr. innebär att stilistiska, terminologiska och andra anmärkningar gäller inte bara huvudordet utan också hänvisningsordet, t.ex. didžkukulis (1) kul. ’en stor, rundad kropp av deg, vanligtvis med kött- eller kvargfyllning’ och jfr cepelinas (2) 2. žr. d i d ž k u k u l i s osv. I detta fall visar DŽ³ tydligt att ordet cepelinas också hör till det kulinariska området, även om termanmärkningen kul. anges endast vid ordet didžkukulis. Följaktligen bör ordet mėsėtis tas upp i BŽ inte på synonymiskt sätt (mėsėtis (2) ’koldūnas’), utan med en hänvisning (mėsėtis (2) žr. k o l d ū - n a s). På så sätt skulle man uppmärksamma två saker. För det första att de två orden inte har etablerat sig lika starkt i standardspråket⁴, för det andra att termanmärkningen kul., som anges i definitionen av ordet koldūnas, också gäller ordet mėsėtis.

5. Urval av nya termer.

Den lexikala och semantiska gruppen av mat- och dryckesord som presenteras i DŽ³ måste kompletteras med namn på nya företeelser. När man avgör frågan om huruvida ord som betecknar nya maträtter bör tas upp i BŽ stöter man först på problemet med urvalet. De viktigaste urvalskriterierna för ny vokabulär anses vara följande: ordets lämplighet för standardspråkets system och dess etablering i faktisk språkbruk.

Vid utarbetandet av BŽ måste man besluta om principerna för ordurvalet – fastställa förhållandet mellan lånord och standardspråkets lexik. De flesta lånord bör ju hamna i en ordbok över internationella ord snarare än i en ordbok över standardspråket, t.ex. kriušonas, ragù osv. När vi däremot saknar ett ord i standardspråket med identisk eller närliggande betydelse för att beteckna en utbredd maträtt, bör lånord tas upp. Detta gäller framför allt nationella rätter eller livsmedel från andra folk, som tidigare inte fanns i Litauen, t.ex. belišas, bifilinas, čenačas, jogùrtas, kibinas, picà, spagečiai osv. De angivna orden bör tas upp på samma sätt som andra lånord på samma lexikala nivå som redan har etablerat sig i standardspråket, t.ex. čeburėkas, guliašas osv.

I BŽ bör också lånord tas upp som används allmänt i standardspråket och betecknar specifika maträtter (oftast olika kötträtter), t.ex. befstrògenas ’en rätt av nötkött som bankats, skurits i strimlor, stekts lätt och sedan bräserats’, langėtas ’en avlång biff av bankat nötkött’, servelãtas ’en rökt korv av finfördelat kött (nöt- eller fläskkött)’ osv.

⁴ I allmänhet bör ordet mėsėtis snarare betraktas som en term i facklitteratur.

211

Av systematiska skäl bör namn på vissa alkoholhaltiga drycker som länge har etablerat sig i standardspråket tas upp i BŽ, t.ex. utöver ³ konjako, viskio osv. som anges i DŽ, behövs även brendis, džinas osv.

När det gäller tillämpningen av kriteriet för ordens utbredning bör man uppmärksamma det tidigare nämnda ordet ³ kūčiukas, som inte finns med i DŽ och används flitigt i dialekterna samtidigt som det i allt högre grad etablerar sig i standardspråket. A. Šiupienienė (1998: 63) anger att ordet är korrekt och rekommenderat.

I BŽ bör man ta med namn på mjölbakverk som beskriver deras form, t.ex. juostėlė, krepšelis, šiaudelis, žiedas osv. (med tanke på att DŽ³ redan innehåller auselė, pynutė, plokštainis, ragelis, riestainis m.fl.)

I BŽ bör man utan tvekan ta med ersättningar för lånord som nyligen börjat användas men inte rekommenderas i standardspråket, t.ex. dešrainis, javainis, mėsainis, sūrainis, žuvainis osv. På så sätt skulle man förhindra att språkfel används och sprids samt påskynda att de normer som språkvetarna rekommenderar etablerar sig i faktisk språkbruk. Särskilt viktigt är det att ta upp nybildningar i BŽ som betecknar företeelser som länge har funnits, t.ex. čiulpinukas (2) ’en sugkaramell, vanligtvis med pinne’ m.fl.

När BŽ utarbetas bör man uppmärksamma möjligheten att komplettera betydelserna hos de ord som tagits upp i DŽ³ med nya betydelser, det vill säga möjligheten att utvidga ordens semantiska fält. Det finns faktiskt ord som, förutom att beteckna etablerade begrepp i standardspråket, också betecknar nya, t.ex. förstås bandelė numera inte bara som ’ett litet bakverk’. Bandelė kallas också en liten, rundad potatisklump av kokt riven potatis utan fyllning, samt ett bakverk av kokt potatis utan fyllning. Detsamma gäller ordet ragėlis, som numera inte bara betyder ett litet bakverk med böjda ändar, utan också ett litet bakverk av kokt potatis med köttfyllning.

Bilaga

DŽ³ MAT- OCH DRYCKESBENÄMNINGAR SOM INTE BÖR TAS MED I ”LITAUISKA SPRÅKETS ALLMÄNSPRÅKLIGA ORDBOK”

Vi vill uppmärksamma att de flesta ord som tas upp i den här listan inte bör tas med i BŽ enbart på grund av ordbokens inriktning, men det betyder inte att man generellt föreslår att de ska överges (naturligtvis med undantag för de fall då ett ord anses vara ett språkfel, till exempel kakao, liū克ras, sližikas och andra). En del av dessa ord skulle kanske kunna användas för att benämna nya rätter eller för att hitta bättre ersättningar till redan existerande benämningar, till exempel miežienis, tašiukas, uogainė och andra.

(Det föreslås inte att betydelser markerade med en asterisk ska utelämnas; de anges här för att göra den betydelse som inte bör tas med i BŽ tydligare.)

212

2 rund‖ad adj. (2)

1. matl. klimpa

1 havrebröd (2)

bröd av havremjöl

balj‖e, -n subst. (1)

*1. balja med mogna bönor eller ärter

2. maträtt av sådana kokta baljor

burgė (2) västl.

2. dålig soppa, buza; tjock, misslyckad gröt

rödbetsblandning (2) östl.

rödbetssallad

fläsk‖flott (3ᵇ)

3. stekt fläsk

4. kolsyrad dryck

köttgelé (1)

se k ä l l a

mat (2)

2. vard.måltid

matrester, ~s pl. (3ᵃ)

2. dial.måltid, mat

delikatess (1)

2. läckerhet

2 dryck (2)

dryck, dryckesvara

bovetegröt (2)

bovetegröt

grynrätt (2) dial.

en maträtt av kokta gryn

stött gröt (2)

*1. grova korngryn av korn, krossgröt

2. soppa av sådana gryn

gurgūtis (2)

2. se k i a u r u t i s

išspirga (1)

se s p i r g a s

išsukos dgs. (1)

2. se pa s u k o s

išsunkos dgs. (1)

1. det som har pressats ut, pressaft

juodikis (1)

1. östra dial. blod soppa kokad med ängssyra

kakāo nkt. dkt., nkt.

= k a k a v a

kanapienė (2)

mat av hampafrön, hampagröt

lever‖ (2)

1. dial.stek

ägg (2) etnogr.

ett hårdkokt, stelt påskägg för äggknackning

bakverk (2) dial.

ett bakverk tillagat med kvarg eller hampamjölk; en sådan plätt

stekning (2)

f. ä g g r ö r a

gröt (2)

2. västlig dial. deg som blivit smulig

potatismos (2) dial.

en maträtt av kokt och mosad potatis med ärter

sörja (2) västlig dial.

2. dålig soppa, sörja

blodsoppa (2) dial.

soppa gjord på blod, blodgröt

kruštienė (2) tarm.

*1. korngryn

2. soppa på dem

kruvienė (2)

soppa av blod

laidytniai dgs. (1) vak.

bakverk

laistytinis (1) tarm.

kornkaka överöst med ister

liūkras (2) kul.

se g l a j u s

maišalienė (2), maišalynė (2)

1. en maträtt tillagad av olika ingredienser

1 miežainis (2) žem.

kornkaka, rågbröd

1 miežien‖is (2) ryt.

kornkaka, kornbröd

213

mjölrätt (2)

maträtt av mjöl (vanligen söt)

mjölröra (2) etnogr.

surad puré av havremjöl

mūsas (2)

se p u t ė s i a i

nárstytinis (1)

se a u s e l ė 2

niūnė (2)

bröd (i barns språk)

núoviralas (1)

se n u o v i r a s

núovirospl. (1)

3. se n u o v i r a s

orangead (2)

dryck gjord på apelsinjuice, socker och vatten

pādažalas (3⁴ᵇ)

sås

paliėpsn║is (2) ryt.

bulle eller flatbröd gräddat framför ugnslågan

pāmentalas (3⁴ᵇ) ryt.

1. gröt av rågmjöl, mentala till rödbetor, för jäsning av svagdricka 2. syra gjord av rågmjöl 3. bottensats, grums från syra eller svagdricka

pāmirkal║as (3⁴ᵇ)

sås, dipp

pārpelis (1) ryt.

klimp av mjöl eller potatis

pavalg║ā (3ᵇ) tarm.

1. mat, ätande

pavalg║is (2)

måltid, mat

pyragā║tis (1)

2. dial. kroppkaka, storpotatisbullar

vispad omelett (2)

vispad äggröra

plikbarščiai pl. (1) dial.

enkla, ojästa rödbetssoppor

plask (3ᵇ)

1. vard. dålig soppa, tunt prat

2 plōn║is (1) sam.

ett tunt, runt bröd som gräddas på het kol

prāmetal║as (3⁴ᵇ) dial.

det som maten kryddas med, tillbehör (fett, mjölk)

prāmital║as (3⁴ᵇ)

mat, måltid

preškienė (2), preškinys (3ᵃ)

en preškas-måltid (vanligen soppa, potatissoppa)

prievalgis (1)

ätbar sak

privalgis (1)

se p r i e v a l g i s

ragaišduonė (1)

svagt jäst bröd

rauginys (3ᵃ)

vätska som används för marinering

1 riestinis (2) kul.

köttkotlett med fyllning, rullad köttbit

rūkinys (3ᵇ)

rökt mat

rulėtas (2) nkt.

= v y n i o t i n i s

saldabandė (2) vak.

söt, osyrad bulle, ragaišis

saldienė (2) etnogr.

se s a l d ė

sausienė dkt. (2) vak.

torrkokt, stuvad potatis, stuvning

šikė (2) tarm.

2. ett platt brödlimpa

skanėsis (2)

se s k a n ė s t a s

skaninys (3ᵇ)

se s k a n ė s t a s

214

skińkis (2) västl. 1. svagt öl, svagdricka 2. dålig soppa

šližikas (2) obsolet. = p r ä s k u t i s

slopė (2) žem. stuvad potatis (vanligen med kött)

sosiskà (2) obsolet. = k o r v

sūdinys (3^a) saltad livsmedelsprodukt

svieštinūkas (2) bulle bakad med smör

svogūnėtis (2) dial. stek med lök

šautas (2) 1. žem. bladsoppa, lövsoppa

šlerpalas (3^b) talspr. något som slurpas, slurp

šutienė (2) kokt och torrstuvad potatis med någon sorts fyllning, stuvning

tašiūkas (2) taš-godis, kola

tenėšiai pl. (2) något som stelnat till gelé, gelé

trintainė (2) potatismos av mosad potatis

uogainė (2) bärsoppa

uogainis (2) paj med bär

užtrinalas (3^4b), užtrinas (1) fett som används som smaksättning i mat och soppa, fyllning, redning

förfriskning (1) tilltugg, maträtt

fruktsoppa (2) 1. fruktsoppa; fruktkompott 2. åld. sirap

måltid (4) morgon 2. matförråd, måltid

verėnas (1) samog. nässelört, soppa

1 verstinis (2) dial. tjock potatisplätt

grön borsjtj pl. (1) kall rödbetssoppa

kanapspudding (3^b) 1. dial. sötad, silad mjölk av stötta hampfrön och en maträtt tillagad av den 2. vanl. pl. klumpar av surmjölk

örtsoppa (2) 1. soppa på örter

Gauta 1998 06 12

215

LITTERATUR OCH KÄLLOR

DŽ³ – Ordbok över det nutida litauiska språket, Vilnius: Vetenskaps- och encyklopediförlaget, 1993.

L a z a u s k a i t ė V. 1997: Dėl dzūkybių pateikimo „Dabartinės lietuvių kalbos žodyne“ – Jaunųjų kalbininkų konferencija. Konferencijos tezės. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 13–15.

L a z a u s k a i t ė V. 1998: Dėl tarmybių ir jų reikšmių pateikimo „Dabartinės lietuvių kalbos žodyne“. – Mokslinis seminaras, skirtas A. Jonait y tės 70-mečiui. Pranešimų tezės. Šiauliai: Šiaulių universitetas, 21–24.

LKŽ – Ordbok över det litauiska språket 1–2, Vilnius: Mintis, 1968–1969; 3–6, Vilnius: Statliga förlaget för politisk och vetenskaplig litteratur, 1956–1962; 7–9, Vilnius: Mintis, 1966–1973; 10–15, Vilnius: Mokslas, 1976–1991; 16–17, Vilnius: Vetenskaps- och encyklopediförlaget, 1995–1996.

M o r k ū n a s K. 1997: Norminamasis žodynas ir lingvistinė geografija. – Lietuvių kalbotyros klausimai 37, 40–45.

P a u l a u s k a s J. 1974: Aktualios leksikos norminimo problemos ir žodynas. – Kalbos kultūra 27, 40–49.

P a u l a u s k a s J. 1979: Normering av lexikala varianter. – Språkvård 37, 77–80.

Š i u p i e n i e n ė A. 1998: Atmintinė rašančiam maisto prekių etiketes, valgiaraščius, Vilnius: Presvika.

Övriga förkortningar som i LKŽ.

BENÄMNINGAR PÅ MATRÄTTER OCH DRYCKER I ”BENDRINĖS LIETUVIŲ KALBOS ŽODYNAS” (”ORDBOK ÖVER DET LITAUISKA GEMENSPRÅKET”)

Sammanfattning

I artikeln undersöks den lexikalisk-semantiska gruppen av benämningar på maträtter och drycker i den tredje upplagan av ”Bendrinės lietuvių kalbos žodynas” (Vilnius, 1993; hädanefter DŽ³). De viktigaste resultaten av undersökningen är följande:

1. Analysen av det egna, personliga ordförrådet, som vanligen betecknar maträtter från en etnografisk region, ger anledning att utelämna sällsynta dialektord och ord som används inom ett litet dialektområde, eftersom de har tagits in i DŽ från arkaiska skrifter eller andra ordböcker. Överlag är det önskvärt att avstå från ord som inte bör tas med samt från ordbildningsvarianter eller betydelser som inte har etablerat sig i det allmänna språkbruket.

2. Vid behandlingen av benämningarna på maträtter och drycker som anges i DŽ³ uppmärksammas de olikartade sätten att definiera betydelser. Ett försök görs att fastställa vad som skiljer de olika sätten att definiera betydelser åt – det beskrivande, det synonymiska och det hänvisande. Vi anser att benämningarna på dessa företeelser i DŽ bör struktureras enligt en enhetlig semantisk princip.

3. Eftersom benämningarna på maträtter och drycker tillhör en lexikalisk-semantisk grupp som utvecklas och förändras mycket snabbt, har man beslutat att utöka den med benämningar på nya realiteter. Vid urvalet av nya lexikala enheter tillämpas kriterierna-

216

… att ett ord motsvarar det allmänspråkliga systemet och att det är utbrett i faktiskt bruk. Med utgångspunkt i detta har man beslutat att tills vidare ta med de nya lånorden som betecknar andra folks nationalrätter och liknande, samt neologismer som nyligen införts i allmänspråket som ersättning för lånord som inte bör användas. Samtidigt ska ett ords semantiska fält utvidgas med nya betydelser som länge varit kända i faktiskt bruk.

217