LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XL (1998)

Vincentas DROTVINAS

Vilnius pedagogiska universitet

EXEMPLAR AV F. W. HAACKS „VOCABVLARIVM LITTHVANICO-GERMANICVM, ET GERMANICO-LITTHVANICVM“ (HALLE, 1730) MED HANDSKRIVNA TILLÄGG¹

När jag forskade i Lill-Litauens lexikografihistoria fäste jag redan 1988 uppmärksamheten på ett exemplar av F. W. Haacks „Vocabvlarivm“ som förvaras i arkivet vid Halles Franckestiftelsers² bibliotek (Hauptbibliothek Franckeschen Stiftungen) (signum 155 M 4/4a). Detta exemplar av F. W. Haacks „Vocabvlarivm“ nämns sällan i den litauiska lexikografins historia (se nedan), och innehållet i dess tillägg har hittills inte alls undersökts. Exemplaret är också intressant eftersom det gör det möjligt att flytta dateringen av sådana publikationer från 1800-talets andra hälft.³

Det aktuella exemplaret består av sidor med texten från „Vocabvlarivm“ och blanka blad i större format, där de senare har sytts in (bundits in) mellan två tryckta ordbokssidor. Sidorna och bladen har olika format: ordbokens obeskurna sida mäter 18,2 cm × 11,5 cm (beskuren – 17 cm × 10 cm, satsytan – 14,4 cm × 7,5 cm), medan bladet mäter 20 cm × 17 cm. Varje ordbokssida har alltså ett infogat blad: på de högra, udda sidorna (1, 3, 5…) ligger bladet till vänster, och på de vänstra, jämna sidorna (2, 4, 6…) till höger. Som bekant omfattar själva „Vocabvlarivm“ (utan omslag och förordet (Vorbericht), som upptar ytterligare två blad) sammanlagt 230 sidor (den litauiska delen s. 1–151 Abašas, šo das Lager – žywa-tas, o der Leib (uterus) su baigiamąja fraze Garbe Buk’ Diewui ant Aukšto. Amen och slutvinjett) och den tyska delen s. 152–230 (Aaron – Aornas – Zwölfte – Dwyliktas). Det borde finnas sammanlagt 115 infogade blad, men det finns bara 112: 75 i den litauiska ordboksdelen och 37 i den tyska. Blad saknas mellan de sista sidorna i den litauiska delen, s. 150–151, mellan den tyska delens s. 154–155 och 228–229 samt efter s. 230. En del blad är vikta vertikalt. Vissa blad är skadade: efter ordbokssidan …

¹ Artikeln behandlar forskningen om F. W. Haacks lexikografiska arbete och anknyter till författarens artikel „F. W. Haacko Vocabvlarivm Litthvanico-Germanicvm, et Germanico-Litthvanicvm (Halle, 1730)“, publicerad i „Lietuvių kalbotyros klausimai“, vol. XXXIX, 1998.

² Det nuvarande officiella namnet är „Interdisziplinäres Zentrum für Pietismusforschung der Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg in Verbindung mit der Franckeschen Stiftung zu Halle“.

³ Den litauiska termen parankinis egzempliorius (se Knygotyra. Enciklopedinis žodynas, Vilnius: Alma Littera, 1997,282), durchschossenes Buch – en bok där blad av skrivpapper har sytts in mellan de tryckta bladen för korrektur eller anteckningar (se Helmut Hiller. Wörterbuch des Buches. Fünfte, vollständig neu bearbeitete Auflage. Vittorio Klostermann. Frankfurt am Main, 1991, S. 98.).

3

146 högra sidan är avskuren längs hela bladets bredd; på s. 226 återstår ännu ett oskuret hörn, efter s. 228 är bladet bortrivet (en rest finns kvar).

Bladens papper känns vid beröring som tjockare och styvare än ordbokens sidor. De tre vattenmärken som påträffats visar att bladens papper tillverkats av lokala pappersmakare i Preussen, sannolikt under 1720-talet. Vattenmärkenas datering skulle dock inte bidra mycket till att fastställa tiden för tilläggen. I allmänhet kan vi anta att det aktuella ordboksexemplaret tillkom kort efter det att själva „Vocabvlarivm“ utkom, och att tillägg kan ha förts in i det ända till slutet av Litauiska språkseminariets verksamhet, alltså senast 1740. Bladen vid ordbokssidorna är genomdränkta av trycksvärta: i genomlysning syns sidans spalter ganska tydligt. I övrigt är det aktuella ordboksexemplaret väl bevarat; endast här och där syns stänk av bläck eller bruna (lim?)fläckar. Spår av flitigare användning (smuts, överstrykningar, vikningar eller dylikt) syns inte heller.

Ordboksexemplaret är (sannolikt betydligt senare) bundet i pärmar av cirka 0,3–0,4 cm tjock kartong, klädda med brunt mönstrat papper. På vissa ställen är papperet nött ända in till kartongen; pärmkanterna är slitna, hörnen har rundats av genom användning, och den vänstra kanten på främre pärmen har särskilt skadats av vikning. Ryggen är sönderriven upptill och nedtill, och sömmarna har blivit synliga. När man tar exemplaret i handen känner man lätt att det inte är lika tjockt överallt. I själva verket är hela ordboken märkbart tjockare till vänster, från ryggen mot mitten, där ordbokens sidor och blad är sammanbundna, medan den högra kanten, där endast bladen finns, tydligt är tunnare. Därför ser exemplaret sammantaget något hoppressat och tillplattat ut; eftersom bladen till höger inte hålls på plats av pärmen har de blivit något vågiga.

Vi har behandlat det yttre utseendet hos det aktuella exemplaret av F. W. Haacks ordbok. Eftersom vi vet att de inskjutna tilläggsbladen är avsedda för att rätta och komplettera texten, det vill säga för korrektur i vid bemärkelse, ska vi nu beskriva själva tilläggen mer ingående. Med tillägg avser vi alla handskrivna infogningar eller anteckningar i det undersökta exemplaret. De kan, naturligtvis något schematiskt, delas in i tre grupper: a) tillägg i snävare bemärkelse – nya ord, b) kommentarer om användningen av ord eller ordformer och c) rättelser av ord, däribland rättning av utelämnade eller felaktigt skrivna bokstäver och dylikt. Tilläggen finns inte bara på bladen; de förekommer också på pärmens insida och på sidorna i båda ordboksdelarna.

På pärmens insida finns i en spalt, sannolikt skrivna av två personer, sammanlagt 32 rader med litauiska uppslagsord: i den ena handskrivna spalten 24 litauiska ord med motsvarigheter på tyska, och i den andra, skriven med en annan hand, ytterligare 8 ord (en del ord är överstrukna och nya har lagts till).

Nedanför spalterna, längst ned på pärmens insida, finns två anteckningar:

Sum

Michaelis Theophili

Successor

Gundlingii

Godof. Gerlach

Regiom. Poruss.

Regiom. Boruss.

4

A. O. R.

M.D.CC.XXXII

MDCCXXX

Mens. Septbr.

mens. Dec.

(härefter överstruket eller bortskrapat)⁴

In Jesu spes mea

Till höger om den andra kolumnen har monogrammet GM skrivits till (= Michael Gundlingius?), och senare den nämnda signaturen med brun penna.

I hela ordboken förekommer också fler icke-lexikaliska tillägg, till exempel:

s. 126 i den tomma spalten, som om det vore övningar med en van hand

Kriſtus Kriſtaus K K Kriſtaus

Kriſtaus

Kriſt()

p. 151: Garbe buk’ Dievui ant Aukſšto.

Amen

Gloria Dei in Excelsis!

s. 260 vid orden

Gotthard från Ungern har rest från Halle till Ungern under Leipzigs påsk=mässa.

Ungar ungersk

Ungarn ungerskt land, tillagt

Även om ordbokstilläggen och rättelserna inte är särskilt många (drygt 180 ord räknas), är de ändå ganska varierande. Till sin karaktär och funktion kan de delas in i flera grupper.

1. Oftast läggs nya ord (lexem) till; sådana är framför allt orden på alla 32 raderna på omslagets baksida. De presenteras liksom orden i motsvarande ordklass i själva „Vocablariuvme“, dock inte alltid regelbundet.

2. Besläktade ord (avledningar) läggs till och utökar därmed ordartiklarna för befintliga uppslagsord; exempelvis skrivs ett substantiv till vid ett befintligt substantiv:

s. 8 Apſtas – Apſtumas, och

s. 137 Uttele, ės – Uttelus, aus

Laußwantzel

eller verbet Uttinetis, sig avlusa,

vid ett adjektiv skrivs ett abstrakt substantiv:

s. 16 Baltas, o weiſs – Baltumas det vita.

Vi finner också tillagda andra besläktade ord:

s. 98 Piklewoju, au, oſu, ti beutelend – och Dūna piklewota, gebeutelt bröd.

3. Genom tillagda ord eller deras former illustreras vissa fenomen i det litauiska språket, och platsen där de beskrivs i F. W. Haackos grammatik anges, till exempel böjningsändelser:

s. 8 Apſkuſtojis har in vocativo – ſtojau vid

Gramat. s. 246, nr 3.

4. Med särskilda anmärkningar förklaras också nya ords semantik och användning:

⁴ Om anteckningarnas upphovsmän, se nedan.

5

s. 18 Bernas, Knecht oder Hausknecht, Pferdeknecht Aber Tarnas ist ein Knecht m. [?] außta vierter Diener

s. 21 Dainojimas Dainoti sey (?) dieses Wort wird gebraucht wo man mir aus Lust singet e.g. im Krüger oder Herberge. Aber von geistlichen Versen kan das nicht brauchen (i sådana fall säger man giesmė, gie- doti – V.D.).

s. 47 Kankles, u ein bei den Lithauen gebrauchliches Musicalisches instrument.

5. Ibland återspeglar anmärkningarna religiösa åsikter eller värderingar hos den som gjort tilläggen:

s. 157 Aufmachen – Paßileidęs geneigt aufmerck]ahm huⁱᵘᵐ vocabulum usurpatum de hominibus sibi relictis et ad peccatum pronis.

6. I några tillägg, som tydligen skrivits av fler än en person, återspeglas olika uppfattningar i en eller annan fråga, och själva tilläggen bildar en liten lexikalisk etyd. Till exempel har en annan hand på omslagets insida, bredvid 3eķke, Strumpe, skrivit melior Strumpes uⁿᵈ Streples, och på s. 210 står det – Strümpffe Sзeke,ēs secundum dialectum Memelenſen alias Strumpe, es, aut Streples, iū. Detta ger anledning att tro att en av dem som gjort anteckningarna kan ha varit från Klaipėda.

7. Ofta rättas också ordformer som uppkommit av tvekan eller misstag: på s. 126 Suti (Sunu) – det är avgränsat och korrigerat till fiuwu, eller ett fel där bokstäver utelämnats rättas: på s. 159 amijliti = apmijliti.

I hela exemplaret med tillägg används traditionella förkortningar för dåtidens latinska grammatiska kategorier: adv. interr. = adverbium interrogativum, decl., d. = declinatio, f., foem. = foemininum, G., gen. = genus, g.m. = genus masculinum, gramāt. = grammatica, masc. = masculinum, num. = numerus, pl. = pluralis, pl. tantū = pluralia tantum.

Utifrån innehållet kan tilläggen delas in i flera grupper. Först märks ansträngningar att berika ordförrådet med exempel på talspråkligt lexikon, bland vilka följande kan nämnas:

a) benämningar på hantverkare och ämbetsmän:

s. 14 Amtmannas Ein Āmtmān s. 15 Audejas, io Ein Leinweber s. 18 Bruwelle, io Bierbrauer Bitczulis, io E. bienen Wärter s. 47 Kappoczininķ’s, o ein Todten Gräber s. 54 Kurpininkas, kurpjus, aus der Schuſter s. 163 Bildhauer oder Steinhauer Akmens kalwis;

b) vissa benämningar på veckodagar och månader:

s. 18 Beržellis, och Maymonat (? – V. D.) s. 20 Sзwenta dienna oder Nedieles diena der Sontag Pannedelis, io Montag Vtorninkas dienstag Serrada, os mitwoch

6

Petnyczia, eller fredag

Subata, os Sonntag;

c) benämningar på husgeråd och andra hushållsföremål, såsom kläder:

(omslag) kelnes, iu Hose oder beinkleider, jfr.

s. 87 Hosen oder beinkleider, in pl. tantū

Skepeta för serviett, även näsduk

Užklotis ober deck

Paklotis unter

och för skodon:

(omslag) kurpjes, pju Wyžinos lederne Schuhe Wyžios

Naggines, och Parreβken. En sorts läderskor

s. 209 Sopagas;

d) namn på vissa växter:

(omslag) Nässlor, u: anderer Arth von Neßeln

s. 76 Oζka=bardis, dジiu Lilium convallium

s. 108 Puppos, u Bohnen;

e) namn på insekter och djur:

s. 18 Bitte, es biene

Bittinas, bihonungskung

s. 173 Pelleda, os Eule

s. 199 Ratt βurke, es;

f) beteckningar för handlingar, tillstånd och processer:

s. 9 Aptepti smörja in, eppu, epjau, epfu

s. 12 Atlekti, eku, ekiau, eksu flyga hit.

s. 95 perlipti krypa igenom

s. 173 iβtroβkinti kväva

s. 183 heißen waddinti.

Bland tilläggen förekommer, vid sidan av ord ur det allmänna språkbruket, flera ord från talspråket hämtade från Nya testamentet, med hänvisningar till ställena:

s. 16 Baddu gå under av hunger Luc. XV

s. 25 Dūnos pilna tur Han har bröd i överflöd Lukobip V

s. 59 Mattyti Se Matt. II.2.

s. 201 Safft Sav, fuktighet, Luc. VIII 6

Tilläggen består inte bara av enskilda ord, utan också av ordkombinationer med varierande innehåll:

s. 8 Drugiu apsirgti ligga sjuk i feber

s. 13 Atpencз pareina Han kommer tillbaka igen

Durris vβrakinti låsa upp dörren

s. 23 Wyta (=wiβta – V. D.) det (=deda – V. D.) Kiaubus hönan lägger ägg.

s. 49 Poterus laikyti Bettstunde halten

s. 52 Kelas graud^us Eiⁿ harter Weg

s. 53 Slå ut tänderna Zähne ausschlagen (? – V. D.)

7

s. 90

Äta omalda (nämligen gryn)

äta omalda

s. 143

Stå vid porten

stå framför porten.

Bland mer typiska bildliga uttryck, som åtminstone i viss mån motsvarar ett ordspråk eller ett talesätt, återfinns bara ett:

s. 57

När vargarna(? – V. D.) är i byn, då hundarna(är inte? – V. D.)

När vargen är där, då matar(? – V. D.) man hundarna.

Efter att ha gått igenom tilläggen kan man fundera över vilket syfte deras författare hade. Det är oklart om det rörde sig om oorganiserade amatörmässiga försök från en eller annan läsare att skriva in ord som saknades i ordboken men som var kända för honom eller henne. Eller kanske försökte man rätta och förbättra ordboken, vars brister vi läser om i G. A. Franckes förord till ordboken. Hur realistisk planen var att förbereda en andra upplaga av ”Vocavblarivm” och hur det skulle ha gått till är svårt att säga. En sak är klar: i den nya upplagan skulle de luckor som ordbokens användare utan tvivel hade lagt märke till fyllas åtminstone ungefärligt, i första hand bristerna i vardagsspråkets lexikon. Naturligtvis utgjorde dessa tillägg ingen systematisk, planerad revidering av ordboken, eftersom de ungefär tvåhundra orden, deras varianter och sammansättningar inte räckte till. Det tycks inte ha funnits någon som på allvar kunde ta sig an en grundläggande förbättring och komplettering av ”Vocavblarivm”: F. W. Haack lämnade Halle 1732, och hans efterträdare Schimmelpfennig utmärkte sig, såvitt man vet, inte genom vetenskaplig verksamhet inom litauistik utan begränsade sig till att undervisa i litauiska (åtminstone saknas närmare uppgifter om hans arbete och intressen). År 1740 upphörde slutligen också hela seminariet i litauiska.

Vad kan man ändå säga om de personer som kan ha skrivit tilläggen till ordboken? F. Specht var den förste som, när han gick igenom handskrifterna i Franckes bibliotek, angav att ett sådant exemplar faktiskt fanns (”ein durchschossenes Exemplar zu Haacks lit. Wörterbuch”), men om anteckningarna påpekade han bara att de inte hade införlivats i ordboken. ⁵ Gertruda Bense, den första som undersökte ordboken närmare, skriver att många tillägg är skrivna med samma handstil som namnet Michaelis Theophilius Gundlingius: inskriften på omslagets insida och likadana inskrifter på s. 9, 12, 14 och 15. s. 48 och 49 är skrivna med en annan hand eller åtminstone med annat bläck. Även på s. 64 kan man se två olika handstilar.⁶

Det är svårt att dra några mer konkreta slutsatser av jämförelsen mellan de två namninskrifterna av läsare av ”Vocavblarivm” på ordbokens omslag och handstilen i ordbokstilläggen, eller att slå fast att det verkligen var deras verk. Troligen lästes och användes ordboken och hanterades av fler än dessa två. Detta framgår tydligt av de två nämnda kommentarerna om synonymiken för benämningar på strumpor; de som kände till den måste ha varit från Klaipėda. Michael Theophil Gundling och Godofried Gerlach föddes nämligen i Königsberg. ⁷ Den förste begynte

⁵ Specht F. Das Litauische Seminar an der Universität Halle. – Archivum Philologicum 5, Kaunas, 1935, 47.

⁶ Bense G. Beschreibung der in der Hauptbibliothek der Franckeschen Stiftungen vorhandenen Bücher des Seminars (manuskript, 1992).

⁷ Christiane Schiller: Das litauische Seminar in Halle (1727–1740) und seine Mitglieder. Auf Spurensuche. – Acta Baltica 32, 1994, 211–212.

8

rašė tenykščiame universitete 1729, Hallėje 1730 ir buvo eksmatrikuliuotas 1732 m. Antrasis stojo į Karaliaučiaus universitetą dukart (1730), Hallėje įsirašė 1732, bet baigė Hallės universitetą 1735 m. Juodu galėjo lankyti Karaliaučiaus Universiteto Lietuvių kalbos seminarą, bet nežinia, ar buvo geri lietuvių šnekamosios kalbos mokovai.

För att ta reda på vilka personer som kompletterade ordboken bör vi först och främst inte glömma författaren till själva ”Vocabvlarivm”. I själva verket förstod F. W. Haack bäst bristerna i sitt eget arbete och var personligen intresserad av att förbättra ordboken; därför kan en del av tilläggen härröra från honom. Det råder inget tvivel om att F. W. Haacks praktiska litauiska talspråk och dess ordförråd var betydligt rikare, mer varierat och livfullare än den ordbok som var avsedd för religiösa texter. F. W. Haack kan ha gjort tilläggen vid två tillfällen: för det första när han förberedde ordboken för en ny utgåva (om Franckes önskan hade genomförts) och för det andra när han använde ordboken. Under en längre tid kan han ha lagt till ord, former eller fraser som han hört: det var anteckningar till eget bruk. Antagandet att tilläggen och noteringarna härrör från ordboksförfattaren F. W. Haack själv skulle kunna styrkas genom en jämförelse mellan hans handstil och handstilen i ordboksuppslagen, men i avsaknad av F. W. Haacks autograf är detta omöjligt.

Hur som helst var tilläggens upphovsmän användare av ordboken, som insåg att ”Vocabvlarivm” hade luckor och svagheter. De visade att de åtminstone i någon mån kunde komplettera ordboken på eget initiativ, även om tilläggen inte bestod av några unika litauiska ord (de förekommer i andra ordböcker från samma tid). Trots de forskningssvårigheter som bristen på källor medför kan man säga att tilläggen i F. W. Haacks ordbok är ett dokument över litauernas språk under 1700-talets första tredjedel, som återspeglar behovet av en mer utförlig ordbok och längtan efter en bättre ordbok. Det är beklagligt att en andra upplaga av ordboken aldrig utarbetades och att dessa tillägg därför inte kunde berika den.

Med F. W. Haacks ordbok tog den aktiva studien av litauiska språket i Halle slut. Förhoppningen är att de gamla litauiska ordböckerna i Halle kommer att bli föremål för forskning och att resultaten blir betydelsefulla för den framtida litauiska lexikografins historia.

Bilaga

Bilagan består av faksimiler av tilläggen till Vocabvlarivm och en fullständig förteckning över tilläggen.

Tilläggen återges med bevarad radindelning och, där det är möjligt, med åtskillnad mellan stora och små litauiska och tyska bokstäver. Sambandet mellan tilläggen och ordboksorden anges på vissa ställen inom parentes med artikelförfattarens initialer V. D. Ord som rättats eller inte kunnat tydas på grund av oläslig handstil, eller som är osäkra, anges inom parentes med ett frågetecken och nämnda initialer. Latinska förkortningar förklaras i kommentarerna.

9

Omslagets baksida på exemplaret med tillägg till „Vocabvlarivm“.

10

VOCABVLARIVM

LITTHVANICO-

GERMANICVM,

ET

GERMANICO-

LITTHVANICVM,

Darin alle im

Nya testamentet och Psaltaren

förekommande ord enligt alfabetet

ingår;

Dessutom

En bilaga

kortfattad

litauisk

GRAMMATIC.

Upprättad

av

Friedrich Wilhelm Haack/

teologie studerande

för närvarande lärare vid det litauiska seminariet i Halle.

H A L L E,

Tryckt av Stephanus Orban, universitetsboktryckare

1730.

”Vocabularimo”-titelsida.

11

12

Applikations-

Ablativ, m. pract. nat. Turb. off. Avbild, m. gen. form. Avbildning, m. det avbildade. Avbildbar, m. det avbildbara. Avbildnings- (mico) beror. Avbildning, f. gen. Avbildlig, m. gen. form. Avbildlig, m. gen. form. Avbildlig, m. gen. form. Avbildlig, m. gen. form. Avbildlig, m. gen. form. Avbildlig, m. gen. form. Avbildlig, m. gen. form. Avbildlig, m. gen. form. Avbildlig, m. gen. form. Avbildlig, m. gen. form.

Avbildning, f. gen. form. Avbildlig, m. gen. form. Avbildbar, m. gen. form. Avbildlig, m. gen. form. Avbildning, f. gen. form. Avbild, m. gen. form. Avbildlig, m. gen. form. Avbildbar, m. gen. form. Avbildning, f. gen. form. Avbildlig, m. gen. form. Avbild, m. gen. form. Avbildning, f. gen. form. Avbildlig, m. gen. form. Avbild, m. gen. form. Avbildning, f. gen. form. Avbildbar, m. gen. form. Avbildlig, m. gen. form.

47

p. 47, 1 47 k.

13

14

[Tryckt tabell; texten är inte tillräckligt läsbar för att kunna transkriberas tillförlitligt.]

[Handskrivna anteckningar; texten är inte tillräckligt läsbar för att kunna transkriberas tillförlitligt.]

s. 18, r. 18 d.

Anteckningar på ordbokens omslag

Lippine trappa

Trappa trappor, u

Arbetsdag werckeltag

Skrieblinė, es hutt

Keps, es E.¹ mössa Hutt Mutczia, czios Mütze

3ekke strumpor

meli^or2 strumpor

u. Strēples Raiß... (nedsmord med bläck, överstruket – V. D.)

Halsplagg (överstruket – V. D.) E. Halßtuch

Halsduk (överstruket – V. D.) Ryßis

Alstukas

Kenkle, det som täcker skänkeln

Spaktis (p överstruket – V. D.), cio E. Schnalle E. Spange

Skor, pju Wyžinos läderskor, Wyžios, u, Parreßken

Naggines, u. Pareßken, en sorts läderskor.

Byxor, iu Hose eller benkläder

Sermega (betyder) rock E. Weßt (mantel heter Skreißte, es)

Kulner^us Koller

Fönster Fenßter

Karaff, es f.³ Höltzer Spitz Glaß

scd: dialectum Skywis, jo f.⁵ teller

memelensem,

alias⁴ Torelus

Bordsduk f. bordduk är helt usu, potior⁶ Skoterte, es

Huvudduk f Serwiette, it.⁷ Schnuptuch

Övertäcke (U rättad från V – V. D.) ober deck

Undertäcke unter

Slädkrubbor, u Schlitten Krippen

Spindelväv, es eine Spinnwebe

Mießlunkis, det vill säga das Spaßma

Eld (? – V. D.) f. (? – V. D.) eld (? – V. D.)

Brännässlor u Neßeln

Brännässlor, u e. annan art av nässlor

Tranbär, u Mooßbeeren

Tofsvipa, es, ein Kiewitt

15

Sum Michaelis Theophili Gundlingii Regiom⁸ Poruss. Hallae Magd.⁹ A. O. R.¹⁰ MDCCXXX mens. Decemb. In Jeſu ſpes mea

Efterträdare Godofr. Gerlach Regiom. Boruss. M.D.C.C.XXXII Mens. Septbr.

Tillägg till ordbokens litauisk-tyska del

8 d¹¹ Apſjwelkūs

Insjukna i frossa (g rättat från k – V. D.) am Fieber kranck liegen pag. 334 gramat¹²

Den som rengör, habet in vocativo den som står här inne gramat. sid. 246, nr 3

Apſjtūmas, o

9 k Smeta in, besmörja, eppu, epjau, epſju

11 k Hamra på, Auffhammern oder Schmieden Kalwis Ka (? – V. D.)

12 d Flyga hit, eku, ekjau, ekſju herzufliegen

Atminnu, ynau, ysxu (x överstruket – V. D.), inti stiga tillbaka e.g.¹³ die ſchu stiga tillbaka

Atpencз pareina Han kommer tillbaka

Atpleſti öppna från (? – V. D.) dörr eller (? – V. D.) in admit (? – V. D.) zu br.. ſt (? – V. D.)

öppna (? – V. D.) atdarryti

Durris låsa upp (? – V. D.) dörren låsa upp Raktas nyckel

14 k det som blivit över (antecknat vid Atſtanka, os det övriga 2 decl. G. foem. – V. D.) Amtmannas. Ein Āmtmān Pole..k (? – V. D.) vel (? – V. D.) atsikelk wen du den gefallen bist (? – V. D.) ſo stehet auff.

15 k Audejas, jo En linvävare Audeklas linneväv

16 d Baddu gå under av hunger Luc. XV

18 d Blizgoti skimra (tillagt: av ädelsten D.? – V. D.) Bloзnas, no en skälm (tillagt: skurk – V. D.) BaltumāS det vita

16

Beggu Diewas tai butu sakes den Gud skulle ha sagt det.. (? – V. D.)

För övrigt har han sagt ännu mer, NB en reds gradation; ja, han har också sagt detta där (? – V. D.) använda (? – V. D.)

Ben kad ben tai butu Ja, om det vore så!

Bernas, dräng eller stalldräng, hästskötare

Aber Tarnas är en tjänare. e (? – V. D.) auſsta fjärde (? – V. D.) tjänare

Berzellis, o majmånad

Bille vore det bara detta

Bitte, det är ett bi

Bittinas, bidrottning

Aulys, io (överstruket – V. D.) bikupa Awyliſ, io

Bitcullis, io f. bivaktare

Bruwelle, io ölbryggare

Spiecus, aus bisvärm

Solen, som blickar, Bobißkas gammaldags

20 d ſchwenta diena eller Niedeles diena söndagen. Pannedelis, io måndag Vtorninkas tisdag Serrada, os onsdag Petnyzia, os Freytag Subata, os söndag

21 k Dainoti sjunga; detta ord används när man sjunger bara för nöjes skull, t.ex. på krogen eller värdshuset. Eller annars av nöje. Men om andliga ting kan man inte (? – V. D.) använda det

23 k wyta (rättat till wißta – V. D.) det Kiaubus hönan lägger ägg som deſdinni (? – V. D.)

25 k Myllas tyg eller tyg. Drumstas tjock används om vätskor, t.ex. vatten, vin (? – V. D.) etc. men etiam ras (trädgårdsmakiel? – V. D.) Storas (? – V. D.) Dünos pilna tur Han har bröd i överflöd Lukobip XV.

32 d Grobai, u 1 d. g.m. inälvorna

46 d Kaip retay hur sällan

47 d Kankles, u ett musikinstrument som används bland litauerna

47 k Kappoczinink’s, o en gravgrävare Kappoczauti, ju, awau, ausu utöva gravgrävarhantverket

48 d katrulⁿ vart adverb: Karaulunas (=Karaliūnas – V. D.), o en kronprins Kaspin’s, o ett hårband som kvinnor bär Kaßkadda ungefär (tillägg ex adv. dubitandi et adhibet de rebus dubiis – V. D.)

17

49 k Låt oss falla på knä och be (? – V. D.)

Passiklau (överstruket i fortsättningen – V. D.) låt oss falla på knä och^d be

Poter^us hålla bönestund

Poterus, ei 2 d. bönestunden hölls

En upptrampad väg

En stenig vägⁿ

En frusen vägⁿ

En slädvägⁿ

53 k slå ut tänder (? – V. D.)

Krummimas, alltså en kind=tand

54 d skomakaren (ovan har tillagts die Schusterin – V. D.)

magis in usu eſt (? – V. D.) skodon, av, 4 d. g.m.

Sy skor

Kunnigene, es en predikantfru

hosta

57 k När vargarna är hemma, då hundarna (är inte? – V. D.)

När d^er Wolff är där, matar man hundarna

59 Mattyti: se (tillagt Matt. 11. 2. – V. D.)

62 d Milſti (ſ3 korrigerat – V. D.) mjölka, 3u, 3au, ſ3u

milßtūwe, en mjölkhink

64 d Myße laikiti hålla predikan

Naujena, od^er en ny tidning

Narras (ovanför tillagt uns = Narruns? – V. D.) it. E.

Duck (överstruket – V. D.) dykand

65 k Nebylys, io (tillagt mutus. – V. D.)

stum

stumt (tillagt – V. D.): incomposit^us

incontinu^us

incondit^us

indigest^us

indisposit^us

inordinatus

turabat^e (? – V. D.)

76 d Obſras, och en Tachſe, 1 d. g.m.

Oßka=bardis, liljekonvalj, Lilium convallium

90 d Pastirrus ryti (ſc.¹⁴ gryn) äta omalt

91 d Patkawa, os en hästsko

Pakalne, es låglandet

95 k klättra över, överskrida

hälla över

krypa igenom

97 d tänja ut sig från varandra, ſtu, ſiau, tiſu

98 d Pėſtas, ſto till fots g.m. peſta, ſtos g.f. (tillägg: NB betyder också en

18

Med Stamppfe avsågs en mortel – V. D.)

Piklewoju, au, oſu, oti sälla och¹⁵

Siktat bröd, siktat bröd

108 d Puppos, u bönor

126 d Suti nahen sunu (raderat och n rättat till w. – V. D.) ſuwu

Kristus Kristus K k Kristus

Kristus

Kristus (ofullbordat? – V. D.)

137 d Uttelus, aus, n. lössvans

uttinetis att springa sig trött

138 d Pantas, o

141 k Walakis, io odugliga pengar

142 wamʒdʒūti vissla (understruket och tillagt: wamʒdʒu, au, iju, iti – V. D.)

142 d Wanta, os en kort kvast av gröna örter, som man använder i badstugan

143 k Vʒ Wartu stoweti stå framför porten

149 k ʒarnos, u 2 d. g.f. tarmarna

NB Vinkeln lutar

Anteckningar i den tysk-litauiska delen av ordboken

157 k benägen, aufmerkſahm (understruket – V. D.) h^hum

vocab ulum uſurpat de hominibus sibi relictis et ad peccatum pronis

Jostas band

159 k Bedenken grubbla, betänka (ett p har skrivits in och det korrigerade ordet apmiſliti har upprepats – V. D.)

der bedacht ʒamone, eftersom (3=S – V. D.)

161 d Bemühen (sich) sträva, anstränga sig (tillägg: ſtorotiſi – V. D.)

163 k Bildhauer eller Steinhauer stenhuggare

165 k Creatur, gechſöpff skapelse, o 1 d. g.m.

173 k Pelleda, os uggla

Vschtrokßkinti iſt einanderen (? – V. D.) kväva varandra, men erſticken betyder kväva

Selbst iſt Vßrokßti

174 d Feder fjäder (tillägg: även Schreib – V. D.)

175 k Wiſſa pilnacſe (? – V. D.)

Riezwaſ

flitigt

181 k ʒerplegen (? – V. D.) avger eld (? – V. D.) d. v. s. ¹⁶glöd

183 k heta waddinti

Hus Buttas troba ukis (numrerat av tilläggets författare – V. D.):

Hus 1) är proprie ett hus (2) är egentligen en byggnad som (3) är hus, gård (? – V. D.) v^nd allt som förstås därunder i hushållningen.

19

Egentligen kallas också ett hus Nammai, mu, 1 decl. Gen. Masc. Luc. XIV,

XI. Husgeråd Turtas, o Namu rykay.

187 k byxor eller benkläder Kelnes, iu i pl.: endast i plural

191 k tyg

193 k Pelle, är mus

199 k Raht ſurke, är

201 fuktighet, Luc. VII. 6

205 plikt d. v. s. vara skyldig, vara skyldig är.

206 d V.17 pag. 67. Priereggeti inte kunna se ordentligt (tillägg: Neprireggeti – V. D.)

208 ordspråk Kālbeſis (tillägg: cio (? – V. D.) 1 d. g.m.

209 stövel Sopaga (tillägg av ändelsen s – V. D.)

Skördar, u

Strangas

210 dagligen, daglig (ovanpå har tillagts „kas den“ – V. D.)

210 d Strumpor, enligt den memelska dialekten, även

Strumpa, eller (? – V. D.) strumpbyxor, u.

211 k dåraktig, enfaldig, enfaldigt (ovanpå har tillagts i.e. einfältig – V. D.)

dåraktig, dumt, i.e. närrisch

223 d skog, Girra

226 wied^er holen od^er repetiren upprepa

230 två gånger

Förklaringar

1. Här och på andra ställen står E. för den obestämda artikeln ein eine.

2. melior – bättre.

3. f. – foemininum – femininum.

4. ſcd: – secundum – enligt.

5. ſ – ſive – eller.

6. in uſu – i bruk, potior – bättre.

7. it – item – även.

8. Regiom – Regiomontanus – Königsberg.

9. Magd. – Magdeburgensis – Magdeburg.

10. A. O. R. – Anno Orbis Redemptoris – Återlösarens år.

11. d – bladets högra sida, k – bladets vänstra sida.

12. gramāt. pag. – hänvisar till sidorna i F. W. Haacks litauiska grammatik.

13. e.g. – exempla gratis – till exempel.

14. ſc. – ſicut – till exempel.

15. unde – därifrån.

16. dvs. – id est – det vill säga.

17. jfr., se – vide – se.

20

KORREKTUREXEMPLARET AV ”VOCABVLARIVM LITTHVANICO-GERMANICVM, ET GERMANICO-LITTHVANICVM” AV F. W. HAACK (HALLE, 1730)

Sammanfattning

I Franckesche Stiftungen:s huvudbibliotek (sign. FrB 155 M 4/4a) förvaras det kommenterade exemplaret av ”Vocablavrim Litthvanico-Germanicvm, et Germanico-Litthvanicvm” av Friedrich Wilhelm Haack (1705–1754). I ordboksexemplaret har över 180 litauiska ord och uttryck med sina tyska motsvarigheter antecknats av tidigare okända användare (sannolikt två studenter vid det litauiska seminariet). Dessa skriftliga tillägg, huvudsakligen hämtade ur vardagsspråket, syftade till att berika de tryckta ordens lemman och förklara semantiken och användningen av vissa litauiska ord.

21