ACTA LINGUISTICA LITHUANICA

XLV (2001), 113 – 121

Lexikalisk redigering av texter från 1674 års Ewang elie polskie y litewskie som inte tillskrivs Jaknavičius

Milda Lučinskienė

Lietuvių kalbos institutas, Vilnius

Vytauto Didžiojo universitetas, Kaunas

Artikeln behandlar de lexikala skillnaderna mellan de sju sista evangelietexterna i 1647 års utgåva av Jaknavičius’ Ewang elie polskie y litewskie och de delar som tillskrivs Jaknavičius själv. Uppmärksamhet ägnas åt hur redaktören av 1674 års version av verket anpassade ordförrådet i dessa evangelietexter till ordförrådet i verkets grunddel. Han strök sällsynta ord som inte förekommer i Jaknavičius’ text (gentis, kuris gi vienas, mala, nuopelnas) och ersatte dem med ord som Jaknavičius ofta använde (giminė, kiekvienas), eller, när sådana saknades, med ord från sin egen dialekt (kandžia, užmokesnis). Han skapade också större enhetlighet i användningen av konjunktionen net. Dessa lexikala särdrag visar att redaktören av 1674 års version gjorde stora ansträngningar för att bringa evangelietexten i överensstämmelse med sin tids östlitauiska språkstandard. Skillnaderna mellan 1647 och 1674 års versioner bestäms inte av den polska texten, som är identisk i båda utgåvorna.

INLEDNING

År 1647 utgavs Jonas Jaknavičius’ Ewang elie polskie y litewskie i Vilnius. Översättningens upphovsmannaskap har väckt tvivel och gett upphov till diskussioner. Vaclovas Biržiška (1939: 49–82) lade dock fram argument som med goda skäl visar att Jaknavičius översatte dessa texter till litauiska. Zigmas Zinkevičius (1971: 154) påpekade att de sju sista evangelierna (JE47, 201–211) hade översatts eller redigerats kraftigt av en annan person, och angav språk- och stavningsdrag som kännetecknade den okände redaktören. Ytterligare analys av JE47-texten visade på lexikala skillnader mellan Jaknavičius’ text och dessa sju sista evangelier¹ – lexem som inte kännetecknar Jaknavičius’ text: gentis, kuris gi vienas, mala, nuopelnas, samt en annan användning av konjunktionen net. Således är översättningen av 1647 års Evangelijų ett verk av flera personer, och därför måste inte bara ett utan två språksystem analyseras.

¹Det bör nämnas att JE47-texten innehåller många lexikala parallellformer, men att sådana parallellformer helt saknas i den del av texten som inte tillskrivs Jaknavičius. I utgåvan av 1674 års Ewang elie polskie y litewskie har man redan helt avstått från dem (150 fall av sådan redigering har noterats).

114 |

Milda Lučinskienė

En ny utgåva av dessa Evangelier utkom 27 år senare, år 1674. En jämförelse av texterna i JE₄₇ och JE₇₄² visade att texten i JE₇₄ hade redigerats avsevärt. Redigeringen av lokala ord och deras ersättning med mer allmänt använda lexem i JE₇₄. har redan behandlats i Jaknavičius text (Lučinskienė 2001: 117–128). Redaktören strävade efter att språkligt harmonisera texten i Evangelierna. En annan redigeringsprincip var att minska de lexikala skillnaderna mellan de sju sista evangelierna och evangelierna översatta av Jaknavičius. I denna artikel går vi igenom dessa ändringar. Skillnaderna diskuteras med hänsyn till originalspråket och genom jämförelser med data från andra litauiska skrifter från 1500- och 1600-talen.

ANALYS AV ÄNDRINGARNA

1. gentis → giminė:

JE₄₇ A bufite // utgiven av föräldrar =// och bröder / och // av släktingar 205_23–26 (A beždžėję wydany // od rodzicow y brá =// cięy / y krewnych 205_28–206) → JE₇₄ Abufite utgiven =//av föräldrar och // bröder / och av släkten 212_9–11 (212_13–16³)

Substantivet gentis i betydelsen ”släkting, en person av samma släkt (stam), släkt (genom börd och äktenskap)” förekommer ofta i äldre skrifter och dialekter. Enligt uppgifterna i LKŽ_III 238 används ordet i Kėdainiai-Evangelierna från 1653, Daukšas Postilė, Mažvydas skrifter, Vaišnoras Žemčiūgas teologiškas, Bretkūnas Postilė och Bibeln, samt Chylinskis Bibel³. I SD 130, 378 finner vi också formen gintis jämte synonymen gintiltė, vars polska motsvarigheter är krewność och rodzina. Ordet giminė³ är vanligare i SD (13 gånger) än gentis (2 gånger), och följande polska motsvarigheter anges: naród (195), pokolenie (318), rod (377), plemię (299). Lexemet gentis i betydelsen ”släkting” är främst utbrett i det samogitiska och västaukštaitiska dialektområdet (LKŽ_III 19, 238). Det semantiska fältet för orden gentis och giminė var bredare i äldre skrifter än i dag, och byggde på den tidens flertydiga användning av enskilda polska ord; ordet gentis användes om en grupp närstående människor förenade av sociala band (Karaciejus 1980: 103–104).

Det är dock viktigt att nämna att ordet gentis_JE47 förekommer endast en gång, och just i den delen av Evangeliernas text som tillskrivs en annan översättare. I JE₇₄ finns ordet inte längre – redaktören har ersatt det – utan lexemet giminė används genomgående. Substantivet giminė_JE47 förekommer 14 gånger, och giminėti ’släktingar, närstående’ två

² Den jämförande analysen av Evangelierna genomfördes med hjälp av datorbaserade konkordanser över ordformer i Ewangelie polskie y litewskie (1647 och 1674). De sammanställdes av Lietuvių kalbos instituto medarbetare Milda Lučinskienė och programmeraren Vytautas Zinkevičius, under ledning av Saulius Ambrazas, med medel från Valstybinė lietuvių kalbos komisija prie Lietuvos Respublikos Seimo inom ramen för ”Lietuvos Respublikos valstybinės kalbos vartojimo ir ugdymo 1996–2005 metų programa”. Dessutom användes datorbaserade ordformskonkordanser framställda vid Lietuvių kalbos institutas för Bretkūnas Postilė (BP_II), Sirvydas Punktų sakymai (PS), Vilentas Enchiridionas (VlnE) och Evangelijos bei Epistolos (VlnEE), liksom datoriserade versioner av Belarminos Katekizmas och 1605 års Katekizmas.

³ Här och i det följande anger parenteserna platsen för polska motsvarigheter i JE₇₄; själva motsvarigheterna upprepas inte, eftersom de endast skiljer sig från JE₄₇ i stavningen.

1674 M. EVANGELIJŲ REDAGAVIMAS

| 115

plural och en gång – femininum singularis nominativform giminėta: JE₄₇ 164₂₋₄. A šitav El=//žbieta //gimineta tá=//wo. Formen giminėti är i LKŽₘ 310 belagd endast hos Sirvydas i Ordboken, Punktų Sakymų och Chylinskis Bibel.

Avledningen giminė i betydelsen ’någon som är släkt med någon, släkt’, är enligt uppgifterna i LKŽₘ 309 spridd i många dialekter: flest belägg finns inom området för de östaukštaitiska panevėžiškiai-dialekterna, mer sällan inom områdena för de västaukštaitiska (kauniškiai, šiauliškiai), östaukštaitiska (uteniškiai, vilniškiai), syd- och nordžemaitiska dialekterna samt i övergångsdialekten mellan väst- och östaukštaitiska. Utöver denna betydelse används lexemet giminė även i andra betydelser i JE₄₇ och senare utgåvor. Följande betydelser bör nämnas: ’ursprung’, ’folk’, ’generation’ (LKŽₘ 309). De illustreras av följande exempel:

JE₄₇ 9₄₋₆ todrin iog buwo iš // namu ir gimines // Dowido JE₄₇ 86₃₋₅ mokikite // wilas gimines / kri+//kβtidami ias JE₄₇ 137₃₋₆ bitau iamus / iog // ne praeys giminė // toi / pokolay willa //tay ftotis

I JE₄₇ återges avledningen giminė med pol. národ (9 ggr), mer sällan pokolenie (4 ggr) och wiek (1 gång, JE₄₇ 2,22). Substantivformen giminėta, som förekommer i JE₄₇-texten (3 ggr), motsvarar i samtliga fall det polska ordet krewny (JE₄₇ 20₁₁, 164₄, 173₂).

Det innebär att bytet av det mindre vanliga ordet gentis i JE₇₄ mot den mer allmänna och mer spridda avledningen giminė inte beror på det polska originalet. Det är endast ett resultat av enhetliggörandet av denna text.

2. kuris gi vienas → kiekvienas (2 ggr):

JE₄₇ och // vilken som helst som // lever och endast in i // mig skall inte dö för ev=//igt 211₁₅₋₁₉ (A wβel=//ki kłory żywie á wie=//rży w miė / nie vmrże // ná wieki 211₁₅₋₁₈) → JE₇₄ och var=// och envar som lever // och endast in i mig skall inte=// dö för evigt 218₁₄₋₁₇ (218₁₃₋₁₆) JE₄₇ och då skall han ge åt var och en // efter hans gärningar 204₁₂₋₁₄ (á te // dy odda każdemu we // dług vczynkow iego 204₁₁₋₁₃) → JE₇₄ och då skall han ge=// åt var och en efter hans // gärningar 210₂₁₋₂₃ (210₂₂₋₂₄)

Pronomenet kuris gi vienas används endast i den del av JE₄₇ som tillskrivs en anonym redaktör eller översättare. I den text som översatts av Jaknavičius används endast det obestämda generaliserande pronomenet kiekvienas (20 ggr). Pronomenet kuris gi vienas förekommer två gånger (JE₄₇ 211₁₆, 204₁₂₋₁₃) och redigeras redan i JE₇₄ och ersätts av korrekturläsaren med det obestämda pronomenet kiekvienas. Det attributiva pronomenet kuris gi vienas⁴ i betydelsen ’var och en’ förekommer bara en gång hos Sirvydas i PSₘ 86 (lit. kurys giwienas, pol. każdy) och är inte belagt vare sig i litauiska dialekter eller i andra äldre skrifter, LKŽᵥₗ 952. Det bör också nämnas att pronomenet kiekvienas har en friare och bredare distribution än pronomenen kas, katras, kuris (positionsvarianter) och därför betraktas som huvudvarianten (Rosinas 1988: 124).

⁴I Lietuvių kalbos žodyne beskrivs pronomenen kuris vienas (LKŽᵥₗ 952) och kiekvienas (LKŽᵥ 747) som attributiva; i den nyaste grammatiken för litauiska (Ambrazas, red., 1997: 257) hänförs pronomenet kiekvienas till den semantiska gruppen obestämda generaliserande positiva pronomen, medan Alberto Rosinas (1996: 123) placerar det bland pronomenen i allmänhetsklassen.

116 |

MILDA LUČINSKIENĖ

3. mala → bitande (2x):

JE₄₇ Samla inte åt er skatter // på jorden / där rost och // mal förstör 209_7–10 (Samla inte // skatter åt er på jor-=//den: där rost och mal // förstör, 209_6–9) → JE₇₄ Samla inte åt er =//skatter på jorden, där // rost och mal förstör= 216_4–7 (216_2–5) JE₄₇ Men samla åt er skatter i himlen, // där varken rost eller // mal förstör 209_12–15 (Men samla // skatter åt er i // himlen: där varken // rost eller mal // förstör 209_11–15) → JE₇₄ Men // samla åt er skatter // i himlen, där varken =//rost eller mal förstör= 216_8–12 (216_7–10)

Låneordet mala används också i JE₄₇, och endast i den text som översatts av den anonyme översättaren; JE₇₄s redaktör bytte ut det mot det litauiska ordet kandžia. Låneordet mala är inte belagt med betydelsen ’mal’ i andra äldre texter. Formen kandžia av ordet kandis är känd endast i den östlitauiska dialekten (i Dusetos och Giedraičiai) (LKŽ_V 206). Ordet är även sällsynt i äldre skrifter – det förekommer endast i SPr 83 och används en gång i PS_II 7_28–29. Hos Sirvydas skrivs dock detta lexem på östlitauiskt vis – kundžia. JE₇₄s redaktör överger alltså det tydliga låneordet och ersätter det med det östlitauiska lexem han känner till, kandžia, men bevarar den tautosyllabiska kombinationen av typen an intakt.

4. förtjänst → lön:

JE₄₇ Sannerligen säger jag er, // att de har fått sin // lön 208_18–21 (Sannerligen säger // jag er, att de har // fått sin lön 208_20–23) → JE₇₄ Sannerligen säger jag =//er, att de har fått // sin lön 215_16–18 (215_15–17)

Avledningen nuopelnas används i JE₄₇ i betydelsen ’vedergällning’, vilken i LKŽ_VIII 946 är belagd endast i den västlitauiska kaunasiska underdialekten (Jurbarkas); i denna östlitauiska text används ordet endast en gång (1x), medan dess grundverb nupelnyti förekommer fem gånger. Avledningen užmokestis förekommer inte i JE₄₇ eller i andra skrifter från 1500–1600-talen. I LKŽ_XVII 664 anges avledningen užmokestis från äldre dialekter i Litauen Minor och ett stort område av den samogitiska dialekten; den förekommer också hos de östlitauiska panevėžiškiai. LKA_III (142–143, karta nr 127) visar att även suffixet -esnis huvudsakligen används bland samogiter och i en mindre del av höglandstalande i Klaipėdaområdet, men exempel med detta suffix har belagts också långt från dessa trakter – oftast i östlitauiska (panevėžiškiai, širvintiškiai, uteniškiai), mer sällan i västlitauiska panevėžiškiai-dialekter. LKŽ_VIII 314 anger att formen mokesnis är utbredd i det samogitiska dialektområdet, medan den bland höglandstalande förekommer endast i uteniškiai-dialekten. I JE₄₇ (och i andra senare utgåvor) betecknas ersättning för arbete oftast med ordet atłga (JE₄₇ 33₁₀); atłga kan också betyda ’förtjänst, vedergällning, moralisk eller andlig lön’ (JE₄₇ 198₁₆, 207₂₈), till exempel: JE₄₇ 207₂₈– 208₁ ty det är er lön, om ni samlar den i himlen. I alla de fall som nämnts här har Evangelijose den polska motsvarigheten zapłata (JE₄₇ 33₈, 198₁₉, 208₃). ³SD (526) översätter pol. záplata med lexemen ażmokeltis / atłga, medan ordet nupeſnas motsvarar pol. wyſługa (³SD 505–

1674 M. EVANGELIJŲ REDAGAVIMAS | 117

506)⁵. Det är därför sannolikt att lexemet užmokestis återspeglar dialekten hos JE₇₄:s redaktör.

5. ängel → aniolas:

JE₄₇ Så kommer Människosonen att träda fram || i sin Faders härlighet || med sina änglar 204₈₋₁₁ (Ty Människosonen skall komma || i sin Faders härlighet 3 || med sina änglar 204₈₋₁₁) → JE₇₄ Ty Människosonen skall komma || i sin Faders härlighet= || med sina änglar 210₁₈₋₂₁ (210₁₈₋₂₂)

I JE₄₇-texten förekommer formen ängel 14 gånger (1 gång i den anonyme översättarens text), ängel – 4 gånger, ängel – 1 gång. I 1647 års Evangelier dominerar alltså formen ängel. En liknande situation kvarstår även i 1674 års utgåva – formen ängel förekommer 12 gånger, ängel – 5 gånger, ängel – 3 gånger. JE₇₄-redaktören bytte två gånger ut den äldre formen ängel mot den nyare varianten ängel: i Jaknavičius text (JE₄₇ 179₂₆) och i en annan översättares eller redaktörs text.

En genomgång av äldre skrifter visar att formen angelas användes mest konsekvent i Hertigdömet Preussens skrifter: BP (288 gånger), Mž (43 gånger) (Urbas 1996: 19), VlNEE (35 gånger), VlNE (2 gånger). Former aniolas (Mž 2 gånger) och anielas (BP 1 gång) används här mycket sällan. Fördelningen var annorlunda i Storhertigdömet Litauen, där två skriftspråksvarianter utvecklades. I verk av författare som skrev på den östliga skriftspråksvarianten är formen anielas vanligast – PS (55 gånger), BK (17 gånger); däremot är angelas betydligt ovanligare – K1605 (9 gånger) och PS (3 gånger, endast i perikoptexten), medan formen aniolas förekommer endast i Belarminos Katekizme (1 gång).

I Daukšas texter, skrivna på den mellersta skriftspråksvarianten, dominerar formen angelas (344 gånger), medan anielas förekommer sällan (4 gånger) (Kudzinowski 1977: 19). I andra texter på mellandialekt varierar dock bruket av dessa lexem: endast formen anielas används i Chylinskios Naujajame Testamente (179 gånger) (Kudzinowski 1964: 3). I PK och SE förekommer alla tre varianterna: den äldsta formen angelas används mest sällan (PK 3 gånger; SE 1 gång), den nyare varianten anielas förekommer oftare i SE (30 gånger) och PK (11 gånger), och aniolas i SE (10 gånger) och PK (8 gånger) (Jakulis 1995: 8; Kruopas 1970: 85). Formen är också känd i dialekterna – i östlitauiska (mer sällan i sydlitauiska och nordliga samogitiska) (LKŽ₁, 141).

Även om alla tre varianterna förekommer i Jaknavičius Evangelier från 1647 och 1674, är den äldre formen ändå vanligast, som redan nämnts – ängel (liksom hos Vilentas, Bretkūnas, Mažvydas och Daukša). JE₇₄-redaktörens motiv för att välja formen ängel är oklara: valet kan ha påverkats av hans egen dialekt eller av någon tryckt utgåva där formen ängel. används.

6. net → nes:

JE₄₇ Net vem av er, som vill bygga ett torn, sätter sig inte först ner och beräknar kostnaden 202₅₋₉ (Ty vem bland er, som vill bygga ett torn, sätter sig inte först ner och beräknar kostnaden=

⁵Att ordet zapłata (JE₄₇ 208₂₂₋₂₃) i den polska Evangeliernas text har betydelsen vedergällning, inte lön, framgår också av att ordet i dagens Nya testamentet på polska redan har ersatts med lexemet nagroda (Mt 6,16) (PALL 1130).

118 |

MILDA LUČINSKIENĖ

utgifter / 202₂₋₁₃) → JE₇₄ Nes vem som vill bygga ett torn, sätter sig inte först ner och beräknar kostnaden 208₁₃₋₁₇ (JE₇₄ 208₁₆₋₂₀)

JE₄₇ Men // vad hjälper det människan // att förvärva hela världen // men skada sin själ 204₁₋₅ (Bo coȝ pomo +//ȝe człowiekowi / ieśli=//by wyßtek świąt ȝy-//[kal / á ná dusy fwey // ßkode podiąt 204₁₋₅) → JE₇₄ Ty vad hjälper det människan // om hon förvärvar hela världen men för=//lorar sin själ 210₁₂₋₁₅ (210₁₂₋₁₆)

JE₄₇ Net funus // žmogaus turta atait // garboi Tewo fawo // fu Angelais fawais 204₈₋₁₁ (Abowiem przyidzie // ſyn człowieczy w // chwale oyca ſwego ȝ // Anyołȳ ſwoimi 204₈₋₁₁) → JE₇₄ Nes funus žmogaus // tur atait gárboy Te=//wo fawo fu Anyołais // fawo 210₁₈₋₂₁ (210₁₈₋₂₂)

JE₄₇ Men // där din skatt är // där är också ditt hjär=//ta 209₁₇₋₂₀ (A-//bowiem gdzie iest // ſkarb twoy / tam // iest y ſerce twoie 209₁₇₋₂₀) → JE₇₄ Ty där din skatt är=//, där är också ditt hjärta 216₁₄₋₁₆ (216₁₂₋₁₅)

Ordet net används 10 gånger i JE₄₇ (7 gånger i JE₇₄), medan konjunktionen nes används 88 gånger i JE₄₇ (93 gånger i JE₇₄⁶). Som exemplen visar har formen net bytts ut mot nes (net JE₄₇ → nes JE₇₄) endast 4 gånger. Ordet net har flera olika funktioner i JE₄₇:s text:

(a) (1 gång) används som förstärkande partikel (JE₄₇ 94₁₃; JE₇₄ 100₆; pol. aż JE₄₇ 94₁₄; JE₇₄ 100₆);

(b) (5 gånger) inleder bisatser med tidsadverbial⁷ och fungerar en gång som en konjunktion med betydelsen ’ända tills’; den sammansatta konjunktionen net pirm används (JE₄₇ 157₂₈; JE₇₄ 162₂₀₀; pol. ażby pierwey JE₄₇ 157₂₅; JE₇₄ 162₁₉), liksom net (1 gång) med varianten pokoley intill (JE₄₇ 31₂; net JE₇₄ 34₂; pol. aż JE₄₇ 31₃; JE₇₄ 34₄);

(c) (4 gånger) fungerar som konjunktionen nes ’ty’ (JE₄₇ 202₅; JE₄₇ 204₁; JE₄₇ 204₈; JE₄₇ 209₁₇ – exemplen finns ovan).

Det är just i det sistnämnda fallet (c) som ordet net i JE₄₇ ersätts av konjunktionen nes i JE₇₄, medan de två första funktionerna hos net finns kvar även i JE₇₄. Användningen av ordet net och konjunktionen nes är belagd i många äldre skrifter: Daukšas postilla, Sirvydas Punktai Sakymų, Mažvydas och Simono Vaišnoro skrifter (Zinkevičius 1981: 198; LKŽVIII 738), liksom i Chylinskios NT, Bretkūnas postilla och Vilentos Evangelijos och Epistolos (Drotvinas 1968: 95). Drotvinas påpekade att net (liksom net pirm, pirm neg) i äldre litauiska skrifter används i stället för nes på grund av originalspråkens inflytande (t.ex. vid översättning av pol. aż) (Drotvinas 1968: 95). Motsvarigheterna till det polska ordet aż i JE₄₇ och JE₇₄ är följande:

(a) tidskonjunktionen net, som inleder tidsbisatser och har betydelsen ’tills, ända tills’ (4 gånger: JE₄₇ 2₁₉, JE₇₄ 2₂₂; JE₄₇ 19₅, JE₇₄ 19₁₀; JE₄₇ 149₁₅, JE₇₄ 149₁₅), till exempel:

JE₄₇ 2₁₈₋₂₀ ty denna generation skall inte gå under, net allt detta skall ske (JE₄₇ 2₂₁₋₂₃: ty denna värld skall inte gå under förrän allt detta sker)

⁶I den ytterligare tillagda perikopen (JE₇₄ 166–167) används ordet nes en gång.

⁷ Leonardas Drotvinas (1968: 95) nurodo, kad veiksmų laiko santykis, kada pagrindinio sakinio veiksmas vyksta prieš šalutinio sakinio veiksmą, senuosiuose raštuose gali būti reiškiamas ir ribos jungtuku net ir sudėtiniu jungtuku net pirm.

1674 M. EVANGELIJŲ REDAGAVIMAS | 119

I ett fall anges två varianter i JE₄₇ net pokoley⁸, medan endast net behålls i JE₇₄:

JE₄₇ 30₂₄–31₃ Priliginta i=//ra karalifte dun-//gaus rūkšti / ku=//riu įemus žmoną // palfėpe ažurawgie // trife mierofe mitu / net pokoley furugo // wifa → JE₇₄ 33₂₁–34₃ Pri =//lingintá irá Káralifte // dūngaus rūkb yti / ku=//riu įemus žmoná // ažuraugie trife mie=//rofe mitu / net ruru =//go wifa (JE₄₇ 30₂₅–31₃ Podo =//bne ieft kroleftwo // niebielkie / kwalfo-//wi / ktory wžia-wby // niewialtá zákrytá // we trży miáry mq-//ki / áj wbytka [kwa =//śniatá]);

(b) en sammansatt tidsgränskonjunktion som binder samman temporala bisatser net pirm (1x). I detta fall är den polska konjunktionen ażby JE₄₇ 157₂₅ (JE₇₄ 162₁₉); (c) konjunktionen net i betydelsen ’att’ (1x):

JE₄₇ 94₁₂–₁₄ (JE₇₄ 100₅–₇) Och han kom och lade sig //i båten så att den // sjönk (JE₄₇ 94₁₂–₁₅ Y prży-// byli / a nápehili o-//bie lodži / áž tie žánu +//rżahy)

Pastarąją net reikšmę nurodo ir Vincas Urbutis (1966: 105). JE₄₇ tuo pačiu žodeliu net, bet atliekančiu jau priežasties funkciją, verčiamas ir skiria-masis lenkų kalbos jungtukas abowiem (3x) ir bo (1x). Būtent pastarasis žodelio net vartojimas JE₇₄ yra redaguojamas ir nuosekliai keičiamas jungtuku nes, kuriuo dažniausiai ir yra verčiami minėti lenkų kalbos jungtukai abowiem ir bo.

Med utgångspunkt i konkordansen för JE₄₇ fastställdes att den kausala konjunktionen nes, som används 88 gånger i texten, motsvaras av två polska konjunktioner med nästan jämn fördelning: abowiem (albowie) (46x) och bo (varianterna boć) (37x); dessutom förekommer vart och ett av följande motsvarigheter en gång – zaś (JE₄₇ 36₂₂), ále (JE₄₇ 57₁₅), iž (JE₄₇ 36₂₇, 97₁₁). Denna fördelning av konjunktioner visar att det var atypiskt för JE₄₇ att översätta de polska konjunktionerna abowiem ir bo med konjunktionen net, med undantag för de fyra fall som tillskrivs en annan översättares penna.

³SD, som dåtidens normerande verk, återspeglar en sådan användning av dessa konjunktioner: pol. abowiem (³SD 1) översätts med konjunktionen nes, nefung, neffa; på samma sätt översätts nes med konjunktionen bo (³SD 19), medan konjunktionen aż tillskrivs flera funktioner: tidskonjunktionen aż översätts med tidsgränskonjunktionerna kolay / pakolay / net, medan användningen av pol. aż i betydelsen ’var’ illustreras med exemplet Iki kaktu. Det är just en sådan användning av dessa ord som återspeglas i JE₄₇ och JE₇₄.

Eftersom JE₇₄ utkom 27 år efter den första utgåvan av Evangelierna kan vi anta att denna användning av net i betydelsen ’eftersom’ (de polska motsvarigheterna abowiem ir bo) uppfattades av utgivaren och korrekturläsaren som arkaisk eller åtminstone atypisk för dåtidens språk.

⁸LKŽVIII 737 net beskrivs som en partikel och en konjunktion. Bland exemplen som illustrerar partikelns användning net återges just detta exempel. Man bör emellertid beakta att ordet pokoley i JE₄₇ (JE₄₇ 31₂) är tryckt i kursiv, som oftast användes för att trycka en av flera synonymiska ordvarianter. Därför är det sannolikt att orden net ir pokoley anges som varianter och har funktionen av en tidsgränskonjunktion, inte en partikel. Detta stöds också av det faktum att endast en variant behålls i JE₇₄, nämligen net (JE₇₄ 34₂). I den litauiska texten i utgåvorna av Evangelierna från 1674, 1679 och 1690 finns också endast net, medan det i 1705 års utgåva står aż (31₁₇).

^9³I SD 4 anges det så här: względem ciała ir względem mieyśća.

120 |

MILDA LUČINSKIENĖ

SLUTSATSER

Utgivaren av 1674 års Evangelijų uppmärksammade, när han redigerade JE⁴⁷, de lexikala skillnaderna mellan Jaknavičius och de sju sista evangelierna. Därför fanns de inte längre kvar i 1674 års utgåva – dessa lexem anpassades till den större delen av texten på den östliga dialekten, det vill säga Evangelijų-texten harmoniserades.

Redaktören av den nämnda utgåvan avstod från sällan använda lexem som inte var typiska för Jaknavičius text (gentis, kuris gi vienas, mala, nuopelnas) och ersatte dem med sådana som användes oftare i denna text (giminė, kiekvienas); i de fall då han inte fann en lämplig motsvarighet i Jaknavičius text använde han tydligen ett ord från sin egen dialekt (kandžia, užmokesnis). Även bruket av konjunktionen net harmoniserades.

Det konsekventa urvalet av språkfakta vittnar om att en viss norm existerade i skrifter skrivna på den östliga skriftliga språkvarianten. Detta stöds också av det faktum att alla dessa korrigeringar i JE⁷⁴ inte härrörde från det polska originalet. De fåtaliga lexikala korrigeringarna i de sista sju evangelierna som beskrivs i artikeln visar att huvuddelen av texten var acceptabel för JE⁷⁴s redaktör – även han (liksom JE⁴⁷s anonyme utgivare) måste alltså ha kommit från Vilniusområdet, men inte långt från an / un-isofonen.

FÖRKORTNINGAR

BK – TRUMPAS MOKSLO KRIKSCIONISZKO SURINKIMAS, Nuog Roberto Bellármino Kárdynoło paráśitas. VILNÆ Typis Acad: Societatis IESU, Anno 1677.

BP – POSTILLA Tatai eſti Trumpas ir Praſtas Iſchguldimas Euangeliu / ſakamuiu Baſniczoie Krikſchczoniſchkoie / nůg Aduento ik Weliku. Per Iana Bretkuna Lietuwos Pleboną Karalauczuie Pruſuju. Iſſpaude Karalauczuie Jurgis Oſterbergeras. Mæta Pono 1591.

BP₁₁ – POSTILLA tatai eſti Trumpas ir Praſtas Iſchguldimas Euangeliu / ſakamuiu Baſniczoie Krikſchczoniſchkoie / nůg Weliku ik Aduento. Per Iana Bretkuna Lietuwos Pruſuju. Iſſpausta Karalauczuie /Jurgio Oſterbergera. Mæta Pono 1591.

JE₄₇ – [Jonas Jaknavičius] EWANGELIE POLSKIE Y LITEWSKIE TÁK NIEDźielne iáko y wſzytkich Świąt, ktore w Kościele Katholickim, według Rzymskiego porządku przez cały rok czytáją. Wydáne za dozwoleniem Iſtarſzych. w WILNIE. W Drukárney Akademiey Soc. Iesv Roku / 1647.

JE₇₄ – [Jonas Jaknavičius] EWANGELIE POLSKIE Y LITEWSKIE. Ták NIEDZIELNE Iáko y WSZYTKICH SWIĄT, Ktore w kościele Katholickim, według Rzymskiego porządku przez cały Rok czytáją. VILNÆ. Typis Academicis Soc: IESV. 1674.

K1605 – KATHECHISMAS ABA PAMOKIMAS WIENAM KVRIAMGI KRIKSCHZONIV REYKIAMAS. PARASZITAS Nuog D. IOKVBO LEDESMOS Theologo SOC: IESV. E pergulditas Lietuwißkay / ir Vntrnkárt išſpáultas WILNIVY Drukórnioy Acadêmios SOCIETATIS IESV, Metùſu vźgimimo Wieſpatés / 1605.

LKA₁ – Lietuvių kalbos atlasas. Leksika, Vilnius: Mokslas, 1977.

LKAₘ – Lietuvių kalbos atlasas. Morfologija, Vilnius: Mokslas, 1991.

LKŽ – Ordbok över det litauiska språket 1–17, Vilnius: Mintis (1, 8), Statliga förlaget för politisk och vetenskaplig litteratur (3, 5, 6), Förlaget för vetenskap och encyklopedier (17), 1956–1996.

PALL – Pismo Święte Starego i Nowego Testamentu, ansvarig redaktör Ks. Kazimierz DYNARSKI SAC, Poznań: Wydawnictwo Pallottinum, 1991.

³SD – [Konstantinas Sirvydas] DICTIONARIVM TRIVM LINGVARVM, In vlum Studioſæ Iuuentu-tis, AVCTORE CONSTANTINO SZYRWID è SOCIETATE JESV Cum Superiorum permissu editum. Tertia editio recognita & aucta, VILNÆ, Typis Academicis Societatis Jesv. Anno Domini M.DC.XLII [1642]. (Fotografisk nyutgåva användes: Pirmasis lietuvių kalbos žodynas. Konstantinas Širvydas: Dictionarium trium linguarum, utgiven av Kazys PAKALKA, Vilnius: Mokslas, 1979.)

1674 M. EVANGELIJŲ REDAGAVIMAS | 121

PS – [Konstantinas Sirvydas] PVNKTY KAZAN od Adwentu aż do Poſtu, på litauiska, med förklaring på polska UTGIVNA MED TILLSTÅND AV ÖVERHETEN AV prästen KONSTANTY SZYRWID / teolog vid Societatis IESV / I VILNIUS vid Societatis Iesvs akademiska tryckeri år M.DC.XIX. (Använt i fotografiskt faksimil: Franz SPECHT, Szyrwids Punktay sakimu, Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 1929.)

SE – SUMMA Abá Trumpas išgul­dimas EWANIELIV / SZWENTU Per Wiſus meatūs / dienomis Nedelos / Bážni=cioje Krikſčioniſkoje ſkaytoma [...] KIEDAYNISE, DRVKAWOLA, IOCHIMAS IVRGS RHETAS, Meatu Poná, 1653 (hänvisning: A. Jakulis, „Knygos nobažnystės“ leksika 1, Klaipėda: Sauliaus Jokužio leidykla-spaustuvė, 1995).

SPR – Konstantinas Sirvydas gamla ordbok (fotografiskt faksimil), utgiven av Kazys PAKALKA, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 1997.

VLNE – ENCHIRIDION, en liten katekes / för församlingspräster och predikanter / skriven på tyska av doktor Martin Luther. Och från tyskan fullständigt och troget översatt till litauiska / av Baltramiejus Willentas, församlingspräst i Karaliaučius på Steindamm. Tryckt i Karaliaučius av Iurgis Osterberger / år 1579.

VLNEE – Evangelier och epistlar / lästa på söndagar och helgdagar / i de kristna kyrkorna / fullständigt och troget översatta till litauiska / av Baltramiejus Willentas / församlingspräst i Karaliaučius på Steindamm [...] Tryckt i Karaliaučius av Iurgis Osterberger / år 1579.

LITERATŪRA

AMBRAZAS, V., red. 1997: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

BIRŽIŠKA, V. 1939: Dar dėl Jaknavičiaus ir Ewangelie polskie y litewskie. Archivum Philologicum 8, 4–82.

DROTVINAS, L. 1968: Laiko aplinkybės šalutinių sakinių prijungimo priemonės senuosiuose lietuvių kalbos raštuose. Kalbotyra 19, 89–98.

JAKULIS, A. 1995: „Knygos nobažnystės“ leksika. I dalis, sudarytoja ir redaktorė D. Jakulytė, Klaipėda: S. Jokužio leidykla-spaustuvė.

KARACIEJUS, J. 1980: Dėl keleto socialinių terminų K. Širvydo raštuose. Lietuvių kalbotyros klausimai 20, 101–107.

KRUOPAS, J. 1970: 1598 m. Merkelio Petkevičiaus Katekizmo leksika. Lietuvių kalbotyros klausimai 12, 83–154.

KUDZINOWSKI, Cz. 1964: Biblia Litewska Chylińskiego, Nowy Testament 3. Indeks, Poznań: Państwowe Wydawnictwo Naukowe.

KUDZINOWSKI, Cz. 1997: Indeks–słownik do „Daukšos Postilė“ 1 (A–N), Poznań: Wydawnictwo Naukowe Uniwersytetu im. Adama Mickiewicza.

LUČINSKIENĖ, M. 2001: Rytietibių redagavimas Jono Jaknavičiaus Ewangelie polskie y litewskie 1674 metų leidime. Archivum Lithuanicum 3, 117–128.

ROSINAS, A. 1988: Baltų kalbų įvardžiai, Vilnius: Mokslas.

ROSINAS, A. 1996: Lietuvių bendrinės kalbos įvardžiai, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

URBAS, D. 1996: Martyno Mažvydo raštų žodynas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

URBUTIS, V. 1966: [Rec.] Symbolae linguisticae in honorem Georgii Kuryłowicz. Baltistica 2 (1), 105–106.

ZINKEVIČIUS, Z. 1971: Dėl K. Sirvydo „Punktų Sakymų“ genezės ir kalbos. Baltistica 7 (2), Vilnius.

Milda Lučinskienė Lietuvių kalbos institutas Antakalnio g. 6, 2055 Vilnius, Lietuva [email protected]

Gauta 2001 10 26