RAIMONDA ŠARKYTĖ

Klaipėda universitet

Forskningsområden: baltistik, verbets historia.

VERB MED STAMMEN STA OCH LÅNG ROT I MIKALOJAUS DAUKŠAS SKRIFTER

Sta-stamverb med lång rot belagda i Mikalojus Daukšas texter

S A M M A N F A T T N I N G

Artikeln analyserar verb med lång rot och sta-stam i Mikalojus Daukšas skrifter. De belagda verben av den undersökta typen analyseras ur olika aspekter: verbens morfologi (presens- och preteritumstruktur), morfonologi (vokalism, konsonantism, fall av vokalväxling) och särdrag i konstruktionskodningen med avseende på kategorisk semantik diskuteras. Daukšas verb jämförs med verbssystemen hos Martynas Mažvydas och Jonas Bretkūnas, med uppgifter från litauiska dialekter och modern litauiska, i syfte att fastställa lexemernas lokalisering och kronologi samt motiven till strukturförändringarna.

S A M M A N F A T T N I N G

Artikeln undersöker verb med sta-stam och lång rot som belagts i Mikalojus Daukšas skrifter. Verben i fråga analyseras ur olika aspekter: morfologiska (strukturen hos presens- och preteritumformer), morfofonologiska (vokaliska och konsonantiska förhållanden samt fall av vokalgradation); även särdragen i den konstruktiva kodningen av kategorisk semantik beaktas. Strukturen hos de verb som registrerats i Daukšas verk jämförs vidare med den som återfinns i Bretkūnas och Mažvydas äldre skrifter, liksom i litauiska dialekter och nutida litauiska. Syftet med undersökningen är att fastställa de registrerade lexemernas geografiska utbredning och kronologiska skikt samt att föreslå orsaker till förändringen av de aktuella verben.

V I K T I G A O R D: Daukša, verb, infix, sta-stam, rotstruktur, dialekter, äldre skrifter.

N Y C K E L O R D: Daukša, verb, infix, sta-stam, rotstruktur, dialekter, äldre texter.

Straipsniai / Articles

9

RAIMONDA ŠARKYTĖ

0. INLEDANDE ANMÄRKNINGAR

0.1. Föremålet för denna artikel är de verb med lång rot och stammen i Postilėje och Katekizme av Mikalojaus Daukša, där sta beläggs¹. I denne författares verk har 87 infixverb och verb med stammen sta påträffats, varav 30 infixverb och 57 med stammen sta; av de senare har 49 en lång vokal i roten. För ett bredare kontextuellt perspektiv jämförs Daukšas verbsystem med systemen hos hans samtida Martynas Mažvydas och Jonas Bretkūnas. I Mažvydas skrifter finns 17 belagda, och i Bretkūnas Bibel beläggs 43 verb med lång rot och stammen sta. Särdragen i dessa författares verbsystem jämförs vidare med uppgifter från litauiska dialekter och modern litauiska.

Daukšas skrifter, som illustrerar en mellanlitauisk språkvariant, har undersökts ur olika perspektiv², men någon uttömmande beskrivning av verb med lång rot och sta-stam i denne författares skrifter finns ännu inte. Sta-stamverb utgör en talrik verbgrupp, som är mest utbredd i de östbaltiska språken och har särdrag som skiljer dessa verb från andra strukturella typer. Den kategoriska semantiken har haft särskild betydelse för utvecklingen av sta-stamverb: i modern litauiska uttrycker formanten sta oftast en spontan, terminativ handling och en gradvis förändring av tillstånd; vissa sta-stamverb bildar en opposition causativa / resultativa (jfr verčia / virsta, gręžia / grįžta, rūgsta / rūgsta, diegia / dygsta etc.) och betecknar en resultativ process (om sta-stamverb och deras utveckling, se vidare Pakalniškienė 1995, även Kazlauskas 1968: 333, Kuiper 1937: 202–203). En betydande del av sta-stamverben är denominativa eller deadjektiviska och uttrycker därför oftast ett transformativt tillstånd, dess förändring, i relation till grundordet: šilpti, vargti, álkti, il̀gti, kálsti (se vidare Pakalniškienė 2000: 71–89). I modern litauiska (med sällsynta undantag) realiserar sta-stamformerna optimalt asymmetrin mellan semantisk och morfologisk kodning och motsvarar principen om konstruktionsikonism, eftersom sta-stammen uttrycker betydelsen av en spontan handling och/eller kategorin intransitivitet³. Morfonologiskt kan sta-stamverb ha kort eller lång rotvokal (pas-

¹ Verb med kort rot, nasalinfogande verb och sta-stam som påträffats i Mikalojus Daukšas verk har redan behandlats; se Pakalniškienė, Šarkytė 2012.

² Pranas Skardžius undersökte frågor om Daukšas accentologi, Albertas Rosinas (2001) beskrev pronomenens struktur, och Jonas Palionis (1979, 1995) analyserade Daukšas skrivstil, lexikon och särdragen hos översättningsspråket; Jurgis Lebedys (1963, 1977) undersökte atematiska verb, Algirdas Sabaliauskas (1957: 77–114) analyserade reflexiva verb, Audronė Kaukienė (2006) presenterade en analys av reflexiva verb i äldre skrifter, och Vitalija Kapsevičienė (2002, 2003) beskrev enskilda typer av nasalinfogande verb och verb med sta-stam.

³ Endast få verb har kategorin transitivitet; den förekommer oftast i prefixformer, jfr: išvysta, užmiršta, išgirsta, mėgsta.

10

Acta Linguistica Lithuanica LXVII

Mikalojaus Daukšos raštų ilgosios šaknies sta kamieno veiksmažodžiai

Till denna typ hör sådana sta-stamverb vars rotvokalism inte växlar – roten består av en lång vokal, en diftong eller en blandad diftong – och vars preteritum har o-stamsformer. sta-stamverb av ett nyare skikt (med dubbel morfologisk karakteristik) har förlängda vokaler q, ę, y, ū i presensroten, vilka uppkom när n-infixet försvann före s, š, z, ž: mąžta, šąšta, gęsta, vysta, dūžta. Vokalväxling i de centrala formerna av sta-stamverb är ovanlig; man strävar oftast efter att generalisera vokalismen i alla centrala former. Den konsonantiska strukturen hos sta-stamverb är mycket varierad; mer komplex rotstruktur är särskilt typisk för verb med lång rot.

1. MIKALOJAUS DAUKŠAS VERB MED LÅNG ROT OCH STA-STAM

1.1. I Daukšas skrifter har 49 verb med lång rot belagts; av dessa har 25 lång vokal i roten, hos 4 verb utgörs rotens centrum av en diftong, och 20 verb har en blandad diftong i roten. Endast sta-stamverb hör till denna strukturella verbtyp. Tabell 1 visar alla exempel som belagts i Daukšas, Mažvydas och Bretkūnas texter.

Markeringen av rotvokalens längd i den undersökta författarens skrifter är problematisk; i många fall markeras vokalen med ett diakritiskt accenttecken, som knappast återspeglar vokallängd, och därför saknas en distinktiv grafisk återgivning av lång vokal (jfr formerna nulūf-ta DP 213,44, plūfta DP 580,14, užrikbta DP 463,10, wikfta DP 508,46, iždikfta DP 487,11 / iždigfta DP 99,33 etc.). Comparison of the verbs in question with data from other old writings also raises uncertainties, since neither Mažvydas's nor Bretkūnas's writings have consistent graphic representations of long vowels, except for some forms used by Bretkūnas that seem to reflect a long root vowel, cf. papijkfti BB12, 6, pakljda BB154, 3 (j ir ij = y), plūfta BB293, 25, įchplūdę BB141, 31⁴. Comparison with data from Lithuanian dialects and standard Lithuanian makes it possible to classify the verbs under study as long-root verbs: in the dialects and in modern Lithuanian their structure is stable, a long vowel is retained in all paradigms, there are no alternating forms, and therefore there is no reason to think that short root vocalism predominated in the forms attested by Daukša.

Nedan följer ett register över presensformer i äldre skrifter, med hänsyn till verbens rotvokalism:

⁴ Å andra sidan markeras vokalen ū:s längd mycket inkonsekvent i denne författares skrifter; jfr BB-formerna plu-ftanczę, plūftanczę, plūftanczę, infinitiv pakūrti – preteritum pakūrė; se vidare Raudienė 2001: 16.

Straipsniai / Articles

11

RAIMONDA ŠARKYTĖ

TABELL 1. Register över presensformer i äldre skrifter

Daukša

Mažvydas

Bretkūnas

1 A. VERB MED LÅNG VOKAL I ROTEN

užblė̇tancʒė^a DK 161,13

–

–

iždįgłta DP 99,33 iždįkłta DP 487,11

–

įſchdigłta BB552, 23

iufſta DP 462,29 iſijūſta DP 312,15

–

–

ſulįgłta DP 59,28 ſulįgłtame DP 296,5 ſulįgłtancʒius DP 217,27

–

–

pralobſta DP 4,9

–

pralobſta BB326, 47

nuluſta DP 213,44 nulū́ta DP 484,19

–

–

megſta DP 40,13 mêgſti DP 10,28 [mêgėme DP 110,26] [panegįáma DP 623,50] pamêgſta DP 378,4; DP 435,38 pamêkſta DP 213,48; pamêgſta DP 395,5

megſta GK II 452 mekſta GKII 338

mekſta BB551, 19

panókſta DP 489(490),22 panókſtama DP 406,21 prinókſtami DP 389,47 [nepanókamoy’ DP 46,39]

–

nokſta BBJoz2,16

–

–

papijękſti BB12, 6

plūſta DK 180,19 pluſta DP 238(138),48; DP 370,1; DP 580,14 pluſtá DP 580,40 apiplūſta DP 626,23; išplūſta DP 251,2; nūplūſta DP 626,23

–

plūſta BB293, 25 [plūduncʒius BB354, 2]

užrikſta DP 463,10

–

–

aprūgſta DP 86,42∞

–

–

ſprogſta DP 13,1∞

–

–

praʒókſta DP 104,8 praʒokſta DP 500,17, DK 169,4 praʒókſtu DK 169,3

–

[praſchoka BB18, 10]

trokſt’ DK 175,16 trokſta DP 36,10

trokſcht GKII 447

–

12

Acta Linguistica Lithuanica LXVII

Mikalojus Daukšas skrifters verb med lång rot

sta-stammens verb

Daukša

Mažvydas

Bretkūnas

trôkβta DK 104,17; DK 155,22 trôkβtu DK 135,7; DK 140,22 trôkβtamę DK 51,10 trôkβtanti DK 106,4; trôkβtaſis DP 399,20

wikſta DP 508,46

–

–

iβwſſta DP 287,4

–

glittrar BB284, 50

prazílta DP 303,42

–

–

1B. VERB MED BLANDAD DIFTONG I ROTEN

alkſta DP 533,39, DK 104,16 alkſtáncžius DP 475,29; alkſtancžiam DP 523,5

alkſtat GAm alxtanczus GK I 170

–

âlpſta DP 66,11, âlpſtati DK 162,20

–

apalpſtant BB544, 32

nugáltáś DP 80,40 nenugſgaſt’ DP 446,37∞

teſſinūſigſt GK II 514

–

ižgîrſta DP 248,22

–

–

grîβta DP 236,4; DP 162,45 griβta DP 236,4 apgrîβta DP 9,16; atgrîβta DP 549,1; nugriβta DP 328,50; pagrîβta DP 382,45; fugriβta DP 120,36; DP 188,32; DP 433,30; DP 477,48; fugriβta DP 206,25; DP 280,2; DP 282,42; fugriβtancžius DP 542a(542),29

sugriſcht GK I 153 tegrîſcht GK II 514

grinſchta BB334, 24 fugrinſchta BB290, 43 tegrinſchta BB529, 11

pailſt DP pailſtamę DP 357,19

–

atſilſta BB12, 7

użmirβta DP 560,25, DK 114,9 użmirβta DP 274,35; DP 586,33 użmirβtamę DP 18,37

ußumirſta GK II 522 ußchmirſtam GK II 452

–

ſkêſta DP 222,36 skeſtancžia DP 78,20

–

–

patârpſta DP 61,13

–

–

ižtirpſtaſis DP 615,40

iſchtirpſt GK II 278

–

wârgſtáte DP 32,4

wargſtancziu 136 wargſtanczę GK II 39

pawargſta BB324, 25

pawirſta DP 39,39; DK 12,1 pawirſta DK 11,13; DK 99,3

pawirſti GK II 334

pawirſta BB280, 16

Straipsniai / Articles

13

RAIMONDA ŠARKYTĖ

Daukša

Mažvydas

Bretkūnas

1 C. VERB MED DIFTONG I ROTEN

–

–

aūfta BB73, 25 aūftant BB73, 24

ižgãiβta DP 582,33 nopgãiβta DP 81,3

–

förgås BB400, 12

tillfrisknar DP 369,45

–

–

1.2. Daukšos raštuose dominuoja reguliarios paradigmos, semantinis ir konstrukcinis tiriamųjų veiksmažodžių kodavimas yra optimalus – semantinės veiksmažodžių charakteristikos (savaiminis / terminatyvinis veiksmas) įtvirtinamos morfologiniu žymikliu –sta. Daukšos darbuose dominuoja stabilios sta kamieno esamojo laiko formos (žr. 1 lentelę), kurios paklūsta paradigmų struktūros sąlygoms, dauguma autoriaus paliudytų sta kamieno ilgosios šaknies veiksmažodžių įsitvirtino ir dabartinėje lietuvių kalboje. Tik du veiksmažodžiai tiriamojo autoriaus raštuose turi dvejopas esamojo laiko formas pamėgſta DP ‖ mėgeme DP; nepanókſtama ‘nesuvokiama’ DP ‖ nepanókamoý ‘neprilygstamoje’ DP, kurios leidžia daryti prielaidą, jog sta kamieno ekspansija lietuvių kalboje vyko palaipsniui, konkuruojant kelioms formoms. Veiksmažodis drįsti Daukšos Postilėje tebebuvo a kamienis (plg. dręſa DP 23,47).⁵

1.3. Av de insamlade uppgifterna framgår att preteritumformerna i den undersökta författarens skrifter inte varierar; endast o-stamsformer är belagda, och de motsvarar paradigmvillkoren för verb med sta-stam (se tabell 2). Å andra sidan är preteritumformerna för en betydande del av verben inte belagda eller visar inte stammen.

TABELL 2. Förteckning över preteritumformer

Daukša

Mažvydas

Bretkūnas

Áłko DP 242,49, iβálko DP 106,40; iβalkuſi DK 162,18

–

iſchalkens BB546, 48

Iβáuβo DP 427,15

–

praauſcha BB90, 8

vžáuβuſiu DK 93,2

–

–

iždĩgo DP 82,35∞; DP 84,13; DP 610,44 iždĩgús DP 97,21∞; iždĩge DP 97,22∞

–

iſchdiga BB91, 23

⁵ I dagens litauiska är detta verb redan av en ny morfologisk struktur. Man kan hävda att verbets utveckling inte bara bestämdes av kategorisk semantik, utan också av strävan att jämna ut paradigmet; samma vokal generaliserades därför till alla former av detta verb, som därmed övergick till sta-stammen.

14

Acta Linguistica Lithuanica LXVII

Mikalojus Daukšas skrifters verb med lång rot

sta-stammens verb

Daukša

Mažvydas

Bretkūnas

ižgandós DP 440,38; ižgándos DP 41,16; ižgandotes DP 194,14∞; nugándos DP 6,36; nugándos DP 337,14; nufigado DP 590,29

nūfiganda GK II 277

įsiganda BB95, 28 nūfsiganda BB101, 3 persiganda BB95, 28

fugėdo DP 576,52 fugigėdes DP 400,25

–

–

pragido DP 159,2

–

–

grīmzdo DP 290,3 grīmždo DP 288,3∞ nugrimzdus DP 595,4

nogrimzdij GK II 522

–

grīžo DP 179,14 grīžo DP 61,37 pagrīžo DP 189,33; pagrīžo DP 444,53; pagrīžulios DP 393,28; sugrīžo DP 213,1; fugrīžo DP 390,6; fugrižo DP 49,16; DP 65,38; DP 479,47 fugrižo DP 65,38; DP 58,18∞; DP 63,27∞; DP 381,9∞ fugrižo DP 49,16; DK 121,10; DP 122,38; DP 189,38∞; DP 193,50; DP 195,10; DP 302,33; DP 386,22∞; DP 471,23∞; DP 591,4; fugrižo DP 384,13; fugrižo DP 63,11; DP 93,28; DP 185,23; DP 228,42; DP 229,21; DP 229,36; DP 311,35; DP 465,21; fugrižo DP 419,44; fugrižomę DP 282,7; fugrižome DP 58,35; fugrižes DP 149,8; DP 385,24 fugrižes DP 381,22∞; fugrižes DP 274,18∞; fugrižes DP 296,11; DP 496,40; fugrižes DP 391,19; fugrižés DP 385,25; fugrižés DP 204,35; fugriže DP 188,35; fugriže DP 276,54; DP 412,17; fugrižulios DP 180,11; fugrižuliam’ DP 561,43; fugrižuliu DP 280,6

fugrijbai GK II 462

atgriba BB20,10 atgrinba BB20, 9 apsigriba BB142, 6 palsigriba BB95, 24

pailfūju DP 174,33

nūilfau GK II 513 ifchilis GK II 447 apilfa GK II 528

–

Straipsniai / Articles

15

RAIMONDA ŠARKYTĖ

Daukša

Mažvydas

Bretkūnas

paiúko DP 285,29 paiúk au DP 308,6; paiúkes DP 168a

paiunkai GK II 359 paiunkta GK II 481 paiunktojes GK II 501

–

nukaltės DP 432,29

–

–

paklído DP 136,39; DP 136,41; DP 165,39; DP 218,4 paklido DP 469,47; paklìdules DP 246,37; paklìdúlios DP 218,13; DP 232,12 paklìdújus DP 534,16; paklìdúliai DP 441,2

–

pakljda BB154, 3

palìnke DP 422,3 palinkus DP 52,21; palìnkusí DP 189,33

–

–

fulìgo DP 344,2

–

–

pralòbė DP 290,31; pralòbes DP 579,12

–

praloba BB57, 13

Nulūdo DP 359,10∞; nulūdote DP 216,8; nulūde DP 191,11; nulūdúsi DK 106,19; nulūdúsi DP 334,43

–

–

mego DP 492,42 pamego DP 598,47; pamégo DP 27,5; pamégos DP 625,28; pamêgo DP 28,32; DP 35,5; DP 46,8; DP 280,35; DP 425,35; DP 595,31; pamégau DP 591,42∞; pamégai DP 435,7 pamegau DP 593,8; pamégau DP 432,17; pamęgtąs DP 397,23

pamega GKI 216

–

vȝmìrɓo DK 124,16; vȝmîrɓo DP 355,36; DP 602,21 vȝmîrɓome DP 135,2 vȝmîrɓes DK 122,6; vȝmîrɓes DP 77,20; DP 361,4; vȝmîrɓe DP 94,36

vɓmirſcha GK II 525 vɓmirſchau GK II 472 nevɓmirſcha GK II 431

uɓumirſcha BB90, 23 uɓmirſchai BB533, 19

pranóko DP 399,43; 602,33; pranóko DP 602,29; DP 616,25

–

nunokens BB566, 14 panoka BB69, 23 panoko BB1Moz31,23

plìɓo DP 288,1∞ perplìɓo 179,1

–

perplifcha BB397, 31

plúdo DP 169,2 iɓplúdo DP 176,2; iȝplúdo DK 142,5

–

ifchplūde BB141, 31

iɓrîɓko DP 33,8 vȝrîɓko DP 418,23

iffirifka GKII 280

–

16

Acta Linguistica Lithuanica LXVII

Mikaloj aus Daukšos raštų ilgosios šaknies

sta kamieno veiksmažodžiai

Daukša

Mažvydas

Bretkūnas

paſkendo DP 60,48 paſkėdo DP 523,13; DP 418,43

–

–

užſprīngo DP 140,5

–

–

paſwėiko 113,36∞

–

–

praſóko DP 5,2; praſókulius DP 474,25

–

–

tróbko DP 144,32

troſka GKII 451

itroſchkens BB546, 48

nuwargę DP 8,14 pawargėsis DP 206,30

pawarguſi GK II 524 pawarguſiuu GK II 522

pawargufio BB181, 6

užwėllūsiu DK 93,2; užwėles DP 353,18; užwėluf eis DP 404,26

–

–

Ißwīdo DP 117,36∞; Ißwīdau DK 144,9; Iß3wide DP 208,13

iſchwida GKII 462

iſchwida BB117,6 iſwjda BB118, 11

iwiko DP 50,31

–

–

pawirto DP 491,14; pawîrto DP 43,9∞; pérwirtufius DP 416,27

pawirtes GK I 182

pawirta BB42, 26

pawito DP 463,14 pawîte DP 582,39

–

–

prażīdo DP 398,22

–

–

1.4. Daukšas verbstammars rotstruktur varierar. Verb med en tämligen enkel konsonantstruktur dominerar, jfr: CVC (tjugo verb), CCVC (plūdo DP 169,2; paklido DP 469,47; plūpo DP 288,1∞, paſwėiko 113,36∞), tolv verb har en tvåledad final (typen CVCC). Även mer ovanliga strukturer förekommer, vanligare bland verb med en blandad diftong i verbroten, jfr: CCCVCC (užſprīngo DP 140,5), CCVCCC (grįmždo DP 290,3), VCC (ilg tis DP 454,22, pailfujiu DP 174,33, ãlpfta DP 66,11, Álko DP 242,49), CCCVC (ſprógſta DP 13,1), VC (Ißâußo DP 427,15). Ingen vokalväxling har belagts i de undersökta verbens huvudformer⁶.

1.5. Verben med sta-stam hos de jämförda författarna – Daukša, Mažvydas och Bretkūnas – uppvisar inga tydliga strukturella skillnader; i de flesta fall sammanfaller formerna för både presens och preteritum i alla tre författares skrifter: former med sta-stam används konsekvent i presens och former med o-stam i preteritum. Endast den a-stamform som Bretkūnas använder bör nämnas: praſchoka BB 18, 10, även om Daukšas skrif-

⁶ Endast ett verb, dreſa (historiskt med a-stam), illustrerar kvalitativ vokalväxling i den undersökta författarens skrifter: dreſa DP 23,47 – driffo DP 76,35. Den form drinſa som beläggs i Bretkūnas skrifter visar att processen att jämna ut detta verbs paradigm redan hade börjat.

Straipsniai / Articles

17

RAIMONDA ŠARKYTĖ

där används sta-stammen prabõksta DP 104,8. Båda formerna används i betydelsen av en spontan handling: ’gå förbi, löpa förbi, försvinna’. Denna konkurrens mellan former vittnar om expansionen av sta-stammen och om att en morfosemantiskt transparent form etableras i semantisk kodning. ”[...] övergången till typen med sta-stam bör ha orsakats av lexemets semantiska förgrening, till följd av vilken verbet, efter att ha fått betydelserna mutativ handling och spontan handling, samtidigt får sta-stamformer i presens” (Kiseliūnaitė 1991: 122).

I Mažvydas och Bretkūnas texter finns inga belagda fall av vokalväxling bland de undersökta verbens huvudformer. Liksom Daukša använde Bretkūnas a-stamformer av verbet dristi med den äldre vokalväxlingen nedrenła BB98, 32 och med utjämnad vokalism drinflat BB99, 15.

1.6. I de litauiska dialekterna har verb med lång rot i regel presensformer med sta-stam. Icke-ikoniska alternativa former kan förklaras på olika sätt: i vissa fall har äldre infixformer bevarats (skẽnda Š, Kz, Aps, Ad, viñta Er, Krk, Kkl, ruñga Glv), möjligen också former med ia-stam (mẽgia Ob, V.Krev, Brž, Pš, Slm, Užp, Vaižg, Sv, Všk, Lnkv, SD137, Ds); i andra fall har presensrotens vokalism ändrats genom generalisering av preteritumets vokalism (príruga Zt), och kontaminerade former förekommer (vỹma Lz).

1.7. I dagens litauiska har alla verb med lång rot former med sta-stam; det finns inga motiv för att alternativa former skulle uppstå.

SLUTSATSER

1. I Daukšas verk dominerar stabila presensformer med sta-stam, vilka följer paradigmstrukturens villkor; endast ett fåtal alternativa presensformer är belagda (mẽgsta ‖ mẽgia, nòka ‖ noksta ’hinna ikapp, motsvara’), vilket visar på expansionen av sta-stammen.

1.1. Den konstruktionella kodningen av de verb som Daukša nedtecknat är enhetlig och optimal; de flesta belagda verb är morfosemantiskt transparenta, eftersom kategorisk semantik (mutativ, intransitiv, ofta resultativ) uttrycks med en morfologisk markör – formanten sta.

2. De belagda presens- och preteritumformerna i Mažvydas och Bretkūnas skrifter motsvarar dem som Daukša använde; deras verb uppvisar inga markanta strukturella skillnader. Endast i Bretkūnas Biblijoje är alternativa former av ett verb belagda, plūsta ‖ plūdžia; denna författare använde formen med a-stam prašoka i betydelsen ’går förbi, löper förbi’, medan den hos Daukša används i samma betydelse med sta-stam.

3. I de litauiska dialekterna används vanligen former med sta-stam av verb med lång rot; endast några få av de verb som Daukša belagt har alternativa presens-

18

Acta Linguistica Lithuanica LXVII

Mikalojaus Daukšos raštų ilgosios šaknies

sta kamieno veiksmažodžiai

av former för dåtid, alla beläggs i det högaitiska området, och deras morfologiska struktur är ganska brokig: det rör sig om gamla infixformer skėnda Š, Kz, Aps, Ad, vūnta Ėr, Krk, Kkl och rūnga Glv, former med ia- och a-stam sveikia Lz, mėgia Ob, V.Krėv, Brž, Pš, Slm, Užp, Vaižg, Sv, Všk, Lnkv, SD137, Ds, plūdžia, prirūga Zt samt den kontaminerade formen vỹma Lz.

I dagens litauiska används endast optimalt transparenta och maximalt ikoniska former av stammen sta, vilka återspeglar asymmetrin i semantisk och morfologisk kodning.

ŠALTINIAI

DK – Kathechismas, arba Mokslas kiekvienam krikščioniui privalus. Parasitas per D. Jaku-ba Ledesma Theologa Societaitis Iesu. Ižgulditas iš Liežuvio Lankiškio ing Lietuviška per Kuniga Mikaloju Daukša Kanonika Žemaičiu. Išspaustas Vilniuje Metuose užgimimo Viešpaties 1595. Prieiga per internetą: http://www.lki.lt/seniejirastai/db.php.

DP – Postilla Catholicka: Tai esti izguldymas Ewangeliujų kiekvienos nedelos ir szvetes per vissus metus / Per kuniga Mikloiv Davksza Kanonika Mednikų- [Vilnius: Akademijos sp.], 1599. Prieiga per internetą: http://www.lki.lt/seniejirastai/db.php.

Mž – D o m i n y k a s U r b a s. Martyno Mažvydo raštų žodynas. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1996.

G i e d r ė N o r v i l a i t ė 2004: Intarpiniai ir sta-kamieniai veiksmažodžiai M. Mažvydo raštuose. Magistro baigiamasis darbas. Klaipėdos universitetas.

Transliteruotas J. Bretkūno Biblijos (I-oji ir III-ioji dalys) rankraštinis tekstas. – Lina Raudienė 2001: Jono Bretkūno „Biblijos“ šakniniai veiksmažodžiai. Magistro baigiamasis darbas. Klaipėdos universitetas.

LITERATŪRA

K a p s e v i č i e n ė V i t a l i j a 2002: Morfologinė intarpinių ir sta-kamienių veiksmažodžių (grūva, gyja tipu) struktūra senojoje lietuvių raštijoje. – Vārds un tā pētīšanas aspekti: Rakstu krājums 6. Liepāja.

K a p s e v i č i e n ė V i t a l i j a 2003: Morfologinė intarpinių ir sta-kamienių veiksmažodžių (kyla, byra tipų) struktūra senuosiuose lietuvių raštuose. – Vakarų Baltų kalbos ir kultūros reliktai (Tiltai, priedas Nr.14). Klaipėda: Klaipėdos universiteto leidykla.

K a r a l i ū n a s S i m a s 1987: Baltų struktūrų bendrybės ir jų kilmė. Vilnius: Mokslas.

K a u k i e n ė A u d r o n ė 1994: Lietuvių kalbos veiksmažodžio istorija. Klaipėda: Klaipėdos universiteto leidykla.

Straipsniai / Articles

19

RAIMONDA ŠARKYTĖ

Kaukienė Audronė 2002: Lietuvių kalbos veiksmažodžio istorija 2. Klaipėda: Klaipėdos universiteto leidykla.

Kaukienė Audronė 2006: Sangražinių veiksmažodžių istorija. Klaipėda: Druka.

Kazlauskas Jonas 1968: Lietuvių kalbos istorinė gramatika. Vilnius: Mintis.

Kiseliūnaitė Dalia 1991: Šakninių veiksmažodžių struktūros įvairavimas baltų kalbose. Daktaro disertacija. Vilnius.

Kolln Hernan 1969: Oppositions of voice in Greek, Slavic and Baltic. – Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab. Historisk - filosofiske Meddelelser 43(4).

Kuiper F. B. J. 1937: Die Indogermanishen Nasalprasentia. Amsterdam.

Lebedys Jurgis 1963: Mikalojus Daukša. Vilnius: Valstybinė grožinės literatūros leidykla.

Lebedys Jurgis 1977: Senoji lietuvių literatūra. Vilnius.

LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas, elektroninis variantas, redaktorių kolegija: Gertrūda Naktinienė (vyr. red.), Jonas Paulauskas, Ritutė Petrokienė, Vytautas Vitkauskas, Jolanta Zabarskaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2008. www.lkz.lt.

Pakalniškienė Dalia 1996a: Lietuvių kalbos intarpinių ir sta-kamieninių veiksmažodžių diachroniniai sluoksniai. – Lietuvių kalbotyros klausimai 36, 83–85.

Pakalniškienė Dalia 1996b: Naujausias intarpinių ir sta-kamieninių veiksmažodžių sluoksnis: imitatyvai. – Baltistica 31(1).

Pakalniškienė Dalia 1997: Senosios baltų kaitos atspindžiai intarpinių veiksmažodžių šaknyse. – VIII tarptautinio baltistų kongreso „Baltų kalbos XVI ir XVII amžiuje“ pranešimų tezės. Vilnius.

Pakalniškienė Dalia 2000: Lietuvių kalbos intarpiniai ir sta-kamieniai denominatyvai. – Veiksmažodžio raidos klausimai (Tiltai, priedas Nr. 1). Klaipėda: Klaipėdos universiteto leidykla, 71–89.

Pakalniškienė Dalia 2004: Bendrieji baltų kalbų veiksmažodžiai. Morfologinė struktūra. – Vārds un tā pētīšanas aspekti (Rakstu krājums 8). Liepāja, 201–210.

Pakalniškienė Dalia 2005: Intarpiniai resp. sta-kamieniai veiksmažodžiai bendrinėje lietuvių ir latvių kalboje. – Vārds un tā pētīšanas aspekti (Rakstu krājums 9). Liepāja.

Pakalniškienė Dalia 2005: Rytų baltų CiR tipo veiksmažodžiai (Baltistica, priedas Nr. 6).

Pakalniškienė Dalia 2008: Lietuvių kalbos intarpinių veiksmažodžių su e šaknyje kilmė. – Baltistikos problemos 3. Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla, 250–263.

20

Acta Linguistica Lituanica LXVII

Mikalojaus Daukšos raštų ilgosios šaknies sta kamieno veiksmažodžiai

P a k a l n i š k i e n ė D a l i a, Š a r k y t ė R a i m o n d a 2012: Mikalojaus Daukšos raštų intarpiniai ir sta kamieno veiksmažodžiai natūraliosios morfologijos požiūriu. – Res humanitariae 11. Klaipėda, 149–170.

P a l i o n i s J o n a s 1979: Lietuvių literatūrinės kalbos istorija. Vilnius: Mokslas.

P a l i o n i s J o n a s 1995: Lietuvių rašomosios kalbos istorija. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

R a u d i e n ė L i n a 2001: Jono Bretkūno „Biblijos“ šakniniai veiksmažodžiai. Magistro baigiamasis darbas. Klaipėdos universitetas.

R o s i n a s A l b e r t a s 2001: Mikalojaus Daukšos tekstų įvardžių semantinė ir morfologinė struktūra. Vilnius: MELI.

S a b a l i a u s k a s A l g i r d a s 1957: Atematiniai lietuvių kalbos veiksmažodžiai. – Kai kurie lietuvių kalbos gramatikos klausimai, 77–114.

S k a r d ž i u s P r a n a s 1996–1999: Rinktiniai raštai 1–5. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla (1), Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas (2–5).

V i d u g i r i s A l o y z a s 1973: Zietelos tarmės veiksmažodžio kaityba. – Lietuvių kalbotyros klausimai 14, 199–219.

Sta Stem Verbs with Long Root Attested in the Texts of Mikalojus Daukša

S U M M A R Y

The aim of this article was to explore long rooted sta stem verbs attested in the old texts of Mikalojus Daukša. 49 verbs in question have been found, 25 of which have a long vowel, 4 verbs have a diphtong and 20 verbs have tautosyllabic combinations with n in their root.

The analysis of attested verbs allowed highlighting the most prominent peculiarities of usage of verbs in the texts of Daukša and his contemporaries Mažvydas and Bretkūnas, also in Lithuanian dialects and contemporary Lithuanian language:

1. In the works of the aforementioned author stable sta stem structures, complying with the paradigm structure requirements, prevail, thus the majority of them correspond to the forms used in the contemporary Lithuanian language. The only complementary forms found in the works of Daukša megsta || megia, noka || noksta testify the expansion of sta stem. Semantic and constructional coding in the majority of attested verbs is optimal, that is, semantic characteristics of verbs in question (namely, spontaneous, reflexive, intransitive, and frequently resultative action) are reinforced by a morphological marker sta.

2. The present and past forms found in the texts of Mažvydas and Bretkūnas in the majority of cases correspond to those attested in Daukša’s texts, the verbs do not have any prominent

Straipsniai / Articles

21

RAIMONDA ŠARKYTĖ

structural differences in the works of all three authors, the only complementary forms plūsta || plūdžia have been found in the texts of Bretkūnas. This author used a stem verb prašoka differently from Daukša, who preferred sta stem forms for the same meaning.

3. In Lithuanian dialects complementary forms vary in their morphological root structure, that is, several infix forms, a and ia stem forms have been registered in Aukštaitija region as substitutes for stable sta stem forms. In the current Lithuanian language only optimally transparent and iconic sta stem forms, complying with asymmetry of semantic and morphological coding are being used.

Įteikta 2012 m. liepos 30 d.

RAIMONDA ŠARKYTĖ

Klaipėdos universitetas

Herkaus Manto g. 84, LT-92294 Klaipėda, Lietuva

[email protected]

22

Acta Linguistica Lithuanica LXVII