JANINA ŠVAMBARYTĖ-VALUŽIENĖ

Institutet för litauiska språket

Forskningsområden: dialektanalys av skriftliga källor, dialektlexikografi och lexikologi, sociolingvistik.

FRASEOLOGINS FRAMSTÄLLNING I MATAS SLANČIAUSKAS ORDBOK¹

Framställningen av fraseologi i Matas Slančiauskas ordbok

SAMMANFATTNING

Artikeln behandlar fraseologi och dess framställning i en ordbok över det berättande folkminnesmaterialets lexik som nedtecknats av Matas Slančiauskas och hans medarbetare (nedan SŽ). Med utgångspunkt i litauiska, lettiska, engelska, tyska och ryska språkforskares syn på fraseologismer hävdas att det i historiska ordböcker, dialekt- och underdialektordböcker samt även nutida språkordböcker som är under utarbetande, utöver traditionella fraseologismer, också kan tas med stabila ordkombinationer.

SAMMANFATTNING

Artikeln behandlar principerna för att presentera fraseologi i ordboken över folkliga berättelser som nedtecknats av Matas Slančiauskas och hans medarbetare (härefter SŽ). En analys av olika litauiska, lettiska, ryska, engelska och tyska språkforskares synsätt gör det möjligt att föreslå att inte bara traditionella fraseologismer utan även stabila ordkombinationer bör urskiljas i historiska ordböcker liksom i ordböcker över dialekter, underdialekter och även det moderna språket.

¹ Materialet till Slančiauskas ordbok (nedan SŽ) samlades in från 2001 till 2005. Från 2011 till 2012 utarbetades den som ett projekt inom Litauens statliga språknämnd Litauiska dialekter i skriftliga källor från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet: dialektal lexik i samlingar med berättande folkminnen av Matas Slančiauskas och hans medhjälpare (avtal nr K-12/2011).

NYCKELORD: semantiskt och stilistiskt kriterium för avgränsning av fraseologismer, fraseologismens lexikala och grammatiska sammansättning, traditionell fraseologism, stabil ordkombination.

NYCKELORD: semantiskt och stilistiskt kriterium för avgränsning av fraseologismer, fraseologismens lexikala och grammatiska sammansättning, traditionell fraseologism, stabil ordkombination.

Straipsniai / Articles

81

JANINA ŠVAMBARYTĖ-VALUŽIENĖ

0. INLEDNING

Matas Slančiauskas och hans medhjälpare skrev ned berättande folkloristiska texter för mer än etthundrasextio år sedan från sagespersoner som bodde i trakten kring Joniškis. Slančiauskas uppmuntrade de mer framstegsvänliga människorna i sin hembygd att samla in folklore, recept inom folkmedicin, minnen och besvärjelser. Bland Slančiauskas medhjälpare bör nämnas: den litauiske bokförläggaren och poeten Jonas Trumpulis (född 1862 i byn Sargūnai (Joniškis landskommun), död den 20 juli 1943, begravd på kyrkogården i Prankiškiai, byn Daunoravičiai, nära Sargūnai); folkloristikainsamlaren och författaren till minnen, berättelser och skisser, som gav ut boken Gimtinės takais (1968) i USA, Pranas Narvydas (född den 1 (13) juni 1882 i Trumpaičiai (Joniškis landskommun) – 1976, begravd i New York); den skicklige berättaren som nedtecknade flera långa sagor, Juozapas Stonevičius (född 1849 i byn Bučiūnai – död den 19 juli (1 augusti) 1901, begravd på Gruzdžiais kyrkogård); Jonas Lideikis (född 1891 i byn Ražai (Gruzdžiai landskommun) – död den 26 maj 1927, begravd på Gruzdžiais kyrkogård), som inte bara samlade in folklore utan också var Vilnius Sejms representant och initiativtagare till en krets inom Litauens progressiva ungdomsförbund; folkloristikainsamlaren Pilypas Grigutis (född den 7 (19) juni 1876 i byn Trumpaičiai – död den 24 mars 1967, begravd på Rudiškiai kyrkogård bredvid sin vän och lärare Slančiauskas); samt Steponas Strazdas, som nedtecknade några folkloristiska verk och enligt Norbertas Vėlius kom från Vaškų församling (Pasvalys distrikt), men under lång tid bodde i trakterna kring Joniškis och Žagarė².

I Slančiauskas ordbok (härefter SŽ) återspeglas alltså den lokala lexik och fraseologi som kanske inte används av hela folket, utan av en viss språkgemenskap sammanhållen av territoriella, religiösa, ekonomiska och sedvänjemässiga band. I takt med att tiden förändras förändras också den fraseologi som denna språkgemenskap använder: en del blir kvar i handskrifter eller tryck, en del faller i glömska tillsammans med den gemenskap som använde den, och en del förblir i aktivt bruk (här avses den lokala varieteten, dialektundergruppen eller dialekten som gemenskapen fortfarande talar).

0.1. Syfte och metod

Artikelns syfte är att undersöka SŽ:s fraseologi och diskutera hur traditionella fraseologismer och stabila ordkombinationer som användes i trakterna kring Joniškis återges i SŽ. Den använda metodiken – en vidare syn på fraseologismer och urskiljandet av stabila ordkombinationer – kan vara relevant för dem som utarbetar historiska ordböcker, dialektordböcker och även ordböcker över nutida språk. Utifrån stabila ordkombinationer kan språkhistoriker dra slutsatser inte bara om fraseologins utveckling, utan också om hur den förändrats under en viss tidsperiod. Dessutom är stabila ordkombinationer-

² Se vidare: Vėlius 1974: 9–36; 1975: 7–20; 1985: 7–34.

82

Acta Linguistica Lithuanica LXIX

Frazeologijos pateikimas Mato Slančiausko žodyne

ingar en viss källa till fraseologi, eftersom en stabil ordkombination som uppstått under gynnsamma språkliga förhållanden alltid kan bli en traditionell fraseologism.

Vid utarbetandet av ŠŽ användes en kontrastiv forskningsmetod. Fraseologismernas uttryck och betydelser jämfördes med de, kan man säga, traditionella fraseologismer som återges i Frazeologijos žodyne och Lietuvių kalbos žodyne (band I–XX). Materialet i ŠŽ väckte också ett antal frågor som förtjänar att diskuteras, jfr: vilket urvalskriterium för fraseologismer bör man utgå från; kan de kombinationer som i ŠŽ används som stabila kombinationer vara fraseologismer; hur drar man gränsen mellan traditionella fraseologismer och stabila ordkombinationer; och slutligen, hur kan språkvetarnas traditionella och icke-traditionella syn på fraseologismer förenas (se vidare 0.2).

Kanske har det inte varit möjligt att besvara alla frågor, men enligt författarens uppfattning kan de fraseologiska kombinationerna i ŠŽ, deras synonymer och varianter (i vid bemärkelse) som presenteras i artikeln, liksom de problem som lyfts fram, vara till nytta för lexikografer och lexikologer. Det är i detta syfte som författaren har utarbetat artikeln, i förhoppningen att den kan bidra till lexikografernas diskussioner om fraseologismer, vilkas definition och användning det, särskilt vid utarbetandet av dialektordböcker, ordböcker över lokala varieteter och andra ordböcker, uppenbarligen fortfarande finns mer att säga om.

0.2. Undersökningsmaterial

Folktradition nedtecknad i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av Slančiauskas (21 februari 1850–11 mars 1924) och hans medhjälpare i det nordliga området av den västaukštaitiska Šiauliai-dialekten – trakten kring Joniškis.

På grundval av de handskrivna folktraditionssamlingar som Slančiauskas och hans medhjälpare sammanställde 1866–1895 publicerades tre utgåvor: Berättelser från norra Litauen (1974), Sägner och anekdoter från norra Litauen (1975), Sägner och berättelser från norra Litauen (1985). Materialet har hämtats från de nämnda utgåvorna. Artiklarna i ŠŽ innehåller över 580 fraseologiska uttryck, varav över 380 traditionella fraseologismer och över 200 fasta ordkombinationer.

Det bör erinras om att fraseologismer från de nämnda orterna redan har tagits upp i Litauiska språkets ordbok (härefter LKŽ) och Fraseologisk ordbok (härefter FŽ), men långt ifrån alla; materialet i den färdigställda ŠŽ bör inte bara komplettera dem, utan också lyfta fram fraseologismernas synonymer och deras användning.

Exempelvis skulle de fraseologismer med ordet kārtas som återges i ŠŽ komplettera LKŽ och FŽ med nya uttryck, jfr.: ant karto ”genast”; ant vieno karto ”genast, plötsligt”; kat­rą kartą – ”ständigt”³.

³Och genast började predikstolens botten dåna och skaka, och sedan brast den; grevinnan själv sjönk och föll ned. ŠLP 382 Så gå över till andra sidan muren, sikta rakt mot den platsen och stick till, så får den häxan sin baneman på en gång. ŠLSA 229 – Jag ska på en gång koka tolv rätter i en gryta, bara ni efter bröllopet ger mig den ring som er dotter har på fingret. ŠLSA 150 Mannen brukade svara något till försvar för sin mor: hon var gammal, utan tänder och kunde inte längre bita; när hon hade ätit gröt, teg han igen – eller skulle han någon gång komma i gräl med sin hustru. ŠLSA 70

Straipsniai / Articles

83

JANINA ŠVAMBARYTĖ-VALUŽIENĖ

I LKŽ anges följande fraseologiska uttryck under uppslagsordet kaŕtas: iš kaŕto adv. 1. ”från början” 2. ”på en gång, samtidigt, med den inledningen”; iš pat kaŕto adv. ”ända från början”; kaip kaŕtas adv. ”verkligen, precis, just”; kaŕtas iš kaŕto adv. ”då och då, med mellanrum”; kaŕtas nuo kaŕto adv. 1. ”se kartas iš karto” 2. ”vid en bestämd tid, regelbundet”; kaŕtų kaŕtais adv. 1. ”många gånger, ofta” 2. ”då och då”; kas kaŕtas 1. adv. ”varje gång” 2. prt. ”hela tiden”; kitą kaŕtą adv. 1. ”förr” 2. ”ibland, någon gång”; lig su tuo kartu adv. ”genast”; nė tam kaŕtui adv. ”helt och hållet”; pagedìmo kaŕtas ”raserianfall, vansinne”; vieną kaŕtą adv. ”en gång i tiden”⁴

FŽ kompletterar de fraseologismer som återges i LKŽ med följande: kaŕtas kaŕtemis ”mycket ofta”; kaŕtų kaŕtais 1. ”ofta” 2. ”då och då”; iš kaŕtas karčių ”i början”; kitais kaŕtais 1. ”förr, en gång i tiden” 2. ”ibland, någon gång”; šiam kaŕtui 1. ”sägs vid avsked” 2. ”tidigare”; tám kaŕtui 1. ”tills vidare” 2. ”lite, en smula” 3. ”sägs vid avsked”; vienas kaŕtas nemeluoja ”man åker fast (efter många undanflykter), det som måste hända inträffar, det går inte att komma undan”; iki su tuo kaŕtu ”genast”; iš pat kaŕto ”från början”; per ariamą kaŕtą ”mycket”; kaŕtas prie kaŕto ”då och då”; sulig tám kaŕtui ”mycket kortvarigt”; sulig tuo kaŕtu ”mycket kortvarigt”⁵.

De fraseologiska uttryck (synonymer) som lyfts fram i SŽ – išleisti žinias ”meddela, sprida information”; nuginti žinią ”meddela, säga något skyndsamt”; (pa)duoti žinią ”säga, meddela” – skulle också komplettera materialet i LKŽ och FŽ⁶.

⁴ LKŽ V 330–331. Jfr.: Han lovade genast att hjälpa till, men ändrade sig sedan och kom inte. Glv. (Dbk., Slm., Skp., Brž., Ut., J. Balč.) När han vässat kniven skar han genast. Rd. (Brž., Vb., Slm., Skp., Dbk.) Det är svårt att genast komma ihåg och säga. Skp. (Glv., Rd., Dbk.) Jag tyckte om arbetet ända från början. Skdv. (Šts.) Det blir som det blir. Tvr. (Ad.) Du matade honom då och då, och så går du vidare. Užv. Hunden hoppade bara omkring honom och slickade då och då hans händer. rš. Han äter tre gånger om dagen, med jämna mellanrum. J. Har du inte redan många gånger gjort dig skyldig till det där? PG. Varje gång kände de sig allt svagare. rš. När solen steg allt högre, kämpade den sig genom dimman och värmde allt starkare. Žem. Våra människor är numera ännu fulare. Ėr. Jag glömmer sagan genast. Nt. Jag vill inte ha sidenkläder alls. Vkš. (rš.) Vilket raserianfall – just en sådan olycka skulle drabba mig! Sdb.

⁵ FŽ 272–273. Jfr.: Hon for runt till läkarna och kommissionerna då och då. Trk. Det har lagats om de där skorna många gånger. Šts. Barnet bad om bröd redan från början. Lk. Det räcker för tillfället, sedan ska jag leta igen. Skr. Jag har bröd för tillfället. Pn. (Sl., Všn., Kpč.) För tillfället, då. Slm. En gång ljuger man inte. C. (Rm., Žem., Slnt.) Det går inte genast. Šts. (Skdv.) Då och då hördes ett fniss i klassrummet. Avyž. (Pt., rš.) Jag hade druckit mycket under plöjningen. Šts. Allt är bara för tillfället för honom. Grž. De körde den där dåren till Šiauliai, lovade att hjälpa till med arbetet hemma – det var bara ett löfte för stunden. Žem.

⁶Byborna samlades och lyssnade, och underrättade assessorn och skogvaktaren. ŠLSA 31 Och värdinnan underrättade prästen om hur mycket brännvin den där bonden hade druckit. ŠLSA 89 Genast underrättade han prästerna, och fler människor samlades där. ŠLSA 93 Då rapporterade väktarna till soldatkonungen att en sådan och en sådan hade kommit med en björn, och att en liten djävul var kusk. ŠLSA 268 Nå, genast stängde de dörrarna och underrättade genast herrarna på godset. ŠLP 133 Dessa herrar skickade genast bud till andra kyrkor och andra präster, så att de skulle komma dit genast. ŠLP 133 Genast underrättade den lille kungen prinsessan om att en sådan och en sådan prins hade kommit för att fria till henne.

84

Acta Linguistica Lithuanica LXIX

Frazeologijos pateikimas Mato Slančiausko žodyne

Under uppslagsordet žinià återges följande fraseologiska förbindelser i LKŽ: be Dievo žiniõs 1. ”mycket” 2. ”väldigt”; be [gãlo] žiniõs ”väldigt”; kójoms (į kójas) žìnią [dúoti] ”springa, fly”; nerà žiniõs [kiék] ”mycket”; pãdams žìnią [dúoti] ”om beredskap att springa”; su žinià 1. ”lite, kunna göra sig gällande i alltför liten utsträckning” 2. ”förutsedd, beräkningsbar”; visojè žiniojè ”säkert”; žiniojè [žinión] eiti ”ha framgång”⁷.

De fraseologiska förbindelser i FŽ som kompletterar materialet i LKŽ är: Jobo žinia ”ett olycksbudskap”; į žinią ”på en synlig plats, så att man inte behöver leta”; žiniõs nerà ”det är oklart”⁸.

Fraseologismen kaip su viedru verčia i SŽ, ’kraftigt (regnar)’, skulle passa som komplement till ordet viedras och den förbindelse som anges i LKŽ och FŽ, kaĩp iš viẽdro ”kraftigt (regna)”⁹.

Från Slančiauskas skrifter har flera fraseologismer kommit in i LKŽ, men till exempel under uppslagsordet būrỹs tar varken LKŽ eller FŽ upp någon fraseologisk förbindelse, medan det finns flera i det förberedda SŽ, jfr.: ant to būrio 1. ”då”; 2. ”oväntat”; 3. ”sedan”; ant vieno būrio ”plötsligt”; kitą būrį ”en gång”; kitų būriu ”förr, en gång i tiden”; nuo to būrio ”då”; tam būriui ”vid det tillfället, en liten stund”; tuo būriu ”d唹⁰.

ŠLP 252 Hon meddelade genast honom att han skulle komma i kväll. ŠLP 252 De skickade genast bud från krigshären; han hade ännu inte kommit hem – de ligger redan på lur efter honom. ŠLP 358 Då spred han ut nyheten i världen att den som någonstans fick se två vargar springa omkring med vita strupar inte skulle vara rädd, utan skulle ropa deras namn, Jonas och Petrus, så skulle de börja tala. ŠLSP 55 Fru, när hon fick höra att Mikalojus tänkte gå för att ta farväl av Gud, skickade hon bud till prästgården att Mikalojus tänkte komma – herrn skulle ta hand om dem. ŠLSP 173

⁷ LKŽ XX 629–632. Jfr.: Han hällde på utan att veta om det. Švnč. (Ds.) Det svalnade utan att Gud visste om det. Dglš. (Kp., TDRiV262(Prng.)) Han är arg utan att man vet om det. Aln. (BŽ131., Švnč., S. Dauk.) När han började skrika sprang jag bara iväg. Mrj. (Krš., Vdk.) Om jag hade hälsan skulle jag kunna göra vad som helst. Sug. (Smal., Rš., Lb.) Spring iväg – och skynda hem. KzR. Och ett öre är också värt något för oss. Grd. (Pv.) Tiggarnas böner är något alldeles särskilt. Šl. (LTR (Mrc.), Krš.) Om jag inte kommer hem i morgon, kommer jag i övermorgon alldeles säkert. Jnš. Berättelser kom oftare till honom. Krs. (LTR (Brž.), Brž., J. Jabl. (Kp.))

⁸ FŽ 2001: 873. Plg.: Nėr žinios, kaip čia bus. Vj. (Ds.) Tas pakulas padėk į žinią. Lkv. Jobo žinios. Pt.

⁹ Och ute hörs ett förfärligt oväder: blixtar, åska, regn som häller ner som ur en hink. ŠLSA 108; FŽ 831; LKŽ XIX 124. Jfr.: Det regnar som ur en hink. Krs. (Trgn., Slm., Rod., Pns., Dglš.).

¹⁰ LKŽ I 1086 (exempel med möjliga fraseologismer ges där i samband med förklaring av betydelser); FŽ 112. SŽ: Den mannen kom hem då, föll omkull och dog. ŠLSA 133 Hon började säga till honom, och gästerna hade då också kommit in i salen. ŠLP 130 Då kom den hövding som hade sålt hunden till herrn och blev tiggare. ŠLSP 282 Denne herres son hade blivit guvernör i ett annat guvernement och hade då kommit för att besöka sin far. ŠLSP 220 När de hade styckat köttet kom två tiggare då. ŠLP 163 Med böjt huvud och försjunken i djupa tankar – plötsligt, se! – hörde han ett stort dån från musikerna. ŠLSP 37 Så gick det ännu en gång – allt var likadant. ŠLSP 304 En annan gång, när han gick förbi herdarna, fick han syn på den flickan. ŠLSA 68 En annan gång hittade igelkotten en hel häst som kött. ŠLP 39 Då förbjöd han de gamla att döda. ŠLSA 171 Hunden sade [till vargen]: – Var tyst, först när de gnagde på benen tittade de sig omkring två gånger och såg efter allt möjligt; om de nu tittar efter och hittar dig, dödar de dig. Då blev vargen tyst. ŠLP 138 De hade inte ens eget öl då – han sprang ut till byn och hämtade en tunna öl. ŠLP 100 Och de gästerna hade också kommit då. ŠLP 130

Straipsniai / Articles

85

JANINA ŠVAMBARYTĖ-VALUŽIENĖ

Materialet visar således att dokumentationen av fraseologiska förbindelser, deras varianter och uttrycksformer ännu inte är fullständig. De behöver därför fortsatt undersökas, så att vi bättre kan studera fraseologins centrum och periferi, dess utveckling och synonymik, och förstå att fraseologiskt uttryckssätt ofta varierar något mellan olika regioner i Litauen och inte alltid tas upp i de grundläggande publikationerna. Historiska ordböcker samt dialekt- och lokalmålsordböcker kompletterar därför materialet i de nämnda publikationerna väl.

0.3. Metodologi för analys av fraseologismer i språkvetenskapliga publikationer

Under de senaste åren har nya tankar framförts inom litauisk språkvetenskap om kriterierna för att avgränsa fraseologismer, och en något bredare syn på fraseologiska förbindelser har presenterats. Målet är att definiera fraseologismens centrum och periferi, och därför föreslås en åtskillnad mellan traditionella fraseologismer och stabila ordförbindelser. Den traditionella uppfattningen om fraseologismer knyts till uttrycksmässiga, semantiska, bruksmässiga och stilistiska aspekter. Traditionella fraseologismer betraktas som expressiva ordförbindelser med en fast lexikal sammansättning, en enhetlig och generaliserad betydelse samt en avgränsad lexikal omgivning¹¹. Litauiska språkforskare formulerar dessa kriterier för urval av fraseologismer på olika sätt: vissa framhåller först och främst expressivitet och bildlighet (Pikčilingis 1975: 348; Jakaitienė 1980: 99; Barauskaitė 1995: 60; Jakaitienė 2010: 281, 284)¹², medan andra betonar den fasta lexikala och grammatiska sammansättningen (Drotvinas 1975: 60; Lipskienė 1979: 9–10)¹³,

¹¹ De definitioner av fraseologismer som litauiska språkforskare ger, och som återges nedan i artikelns fotnoter, visar att den traditionella synen på fraseologismer fortfarande råder.

¹² Jfr: ”Fraseologismer är expressiva och bildliga förbindelser med fast lexikal sammansättning och en semantiskt enhetlig betydelse, där de enskilda ordens betydelser har trätt mer eller mindre i bakgrunden och överskuggas av helhetens betydelse” (Pikčilingis 1975: 348); ”Med fraseologismer, eller fraseem, avses expressiva och bildliga ordförbindelser med fast lexikal och grammatisk struktur och en enhetlig betydelse, som har en avgränsad lexikal omgivning och inte skapas i kommunikationssituationen utan hämtas ur minnet” (Jakaitienė 1980: 99); (Fraseologismer är) ”bildliga ordförbindelser vars lexikala sammansättning och grammatiska struktur är fasta och vars betydelse har omtolkats” (Barauskaitė 1995: 60); (Fraseologismer är) ”mer eller mindre bildliga, fasta och odelbara ordförbindelser” (Jakaitienė 2010: 281); ”Inom litauisk språkvetenskap kan fraseologismer definieras som bildliga ordförbindelser med en enhetlig, omtolkad betydelse och fast lexikal och grammatisk struktur” (Jakaitienė 2010: 284).

¹³ Jfr: ”Som fraseologismer kan man betrakta bildliga ordförbindelser med fast lexikal och grammatisk sammansättning och generaliserad betydelse, med en grammatiskt och semantiskt avgränsad omgivning, som återskapas i ’kommunikationssituationen’ och ’används ur minnet som formler för kollektivt skapande’ (Vosylūtė, 1972, 23)” (Drotvinas 1975: 60); ”Med fraseologismer avses i regel stabila ordförbindelser med fast sammansättning, grammatisk struktur och generaliserad semantik, där de enskilda komponenternas betydelser är försvagade eller helt utsuddade, det vill säga desemantiserade” (Lipskienė 1979: 9–10).

86

Acta Linguistica Lithuanica LXIX

Frazeologijos pateikimas Mato Slančiausko žodyne

dar kiti iškelia semantinį kriterijų – reikšmės vientisumą (Paulauskas 1977: 6; Jakaitienė 1980: 95; Vosylytė 1985: 3; Župerka 1983: 34)¹⁴.

Ett avgränsningskriterium – bildlighet – har börjat kritiseras. Bildlighet är ett tämligen subjektivt särskiljande drag och bör därför, påpekar Rūta Marcinkevičienė, inte vara ett avgörande kriterium för att identifiera fraseologismer. Hon föreslår att ”den traditionella litauiska uppfattningen om fraseologi utvidgas till att omfatta olika typer av stabila ordförbindelser, konstruktioner eller meningar, eftersom beständighet, stelhet och frekvent samförekomst [...] bör betraktas som det viktigaste och mest tillförlitliga kännetecknet” (Marcinkevičienė 2001: 83)¹⁵.

Företrädare för kognitiv lingvistik betonar, när de definierar fraseologismer, oftast ordförbindelsens odelbarhet och stelhet; de diskuterar fraseologiska varianter i diskursen och urskiljer deras mönster (Langlotz 2006). Lettiska språkforskare betraktar ordförbindelsens lexikala enhetlighet som kännetecknande för fraseologismer¹⁶. Även engelska forskare betonar ordens sammanställning – att de förekommer tillsammans¹⁷. Tyska språkforskare beskriver fraseologismen som en ordförbindelse¹⁸. Ryska forskare betonar i första hand den semantiska relationen mellan orden i förbindelsen¹⁹.

¹⁴ Jfr: ”Fraseologiska förbindelser är fasta uttryck med en enhetlig och bildlig betydelse” (Paulauskas 1977: 6); ”En fraseologism är en semantiskt odelbar ordförbindelse, det vill säga den har en generaliserad eller enhetlig betydelse” (Jakaitienė 1980: 95); ”Inte alla fasta jämförelser bör betraktas som fraseologismer, eftersom vissa av dem inte är helt stelnade och deras led endast har försvagade betydelser, även om de alla återskapas ur minnet, har en mer eller mindre enhetlig betydelse och är bildliga” (Vosylytė 1985: 3); ”Fraseologismer, eller fraseologiska förbindelser, är semantiskt odelbara (med enhetlig betydelse), fasta och bildliga ordförbindelser” (Župerka 1983: 34).

¹⁵ Se Marcinkevičienė 2001: 81–98; 2010 för en utförligare diskussion.

¹⁶ Jfr: ”En fraseologism är en lexikalt odelbar ordförbindelse, relativt stabil till sammansättning och struktur och befäst genom språktraditionen; dess betydelse är vanligen knuten till en överförd betydelse hos hela ordförbindelsen eller hos enskilda komponenter i den (VPSV)” (Oļehnoviča 2012: 30); ”En fraseologism är en relativt stabil ordförbindelse, eftersom både strukturella och semantiska variationer kan förekomma i den, såväl ur synkroniskt som diakroniskt perspektiv” (Oļehnoviča 2012: 30).

¹⁷ Jfr: ”Fraseologi – val eller ordning av ord; ett uttryckssätt” (IOD 616); ”Fraseologi – val eller ordning av ord; studiet av fasta fraser och idiom” (OALED 672); ”Fraseologi – ett särskilt uttryckssätt, särskilt ett som kännetecknar en viss talare eller ett visst ämnesområde: juridisk fraseologi” (ODE 1327); ”Fras – en liten grupp ord som står tillsammans som en begreppslig enhet och vanligen utgör en del av en sats. Ett idiomatiskt eller kort och kärnfullt uttryck” (ODE 1327).

¹⁸ Jfr: ”Fraseologi – helheten av typiska ordförbindelser, fasta sammansättningar, uttryck och talesätt i ett språk; idiomatik; framställning, sammanställning av fraseologin (särskilt under ett uppslagsord i en ordbok” (Duden 1996: 1148)

¹⁹ Jfr: ”Fraseologism – en allmän benämning på semantiskt sammanbundna ord- och satskombinationer, som till skillnad från syntaktiska strukturer med liknande form inte skapas enligt allmänna regler för val och kombination av ord vid formulering av yttranden, utan återges i talet med ett fast förhållande mellan semantisk struktur och en bestämd lexikal-grammatisk sammansättning” (БЭСЯ 559).

Straipsniai / Articles

87

JANINA ŠVAMBAR格YTĖ-VALUŽIENĖ

Fraseologismer kan också uppfattas som koncept. Kognitiv lingvistik har belyst och underbyggt tanken om konceptuella metaforer, vilka i språket bör förstås inte som en utsmyckning av språket, utan som en återspegling av tankeprocessen, det vill säga som en nödvändighet i talarens språkliga uttryck²⁰.

Förslaget att vidga synen på fraseologi inom litauisk språkvetenskap är alltså välgrundat och välmotiverat. Det är särskilt användbart för redaktörer av historiska ordböcker, eftersom det finns många stabila ordkombinationer som inte utvecklades till fraseologismer under språkets utveckling.

Vid utarbetandet av SŽ höll man sig inte enbart till den traditionella synen på fraseologi, eftersom man i ordboksartiklarna strävade efter att lyfta fram alla stabila ordkombinationer som hör till fraseologins periferi och visa deras syntaktiska fält. Detta görs eftersom vissa fraseologismer och stabila ordkombinationer inte används i dagens litauiska, medan andra fortfarande används i viss utsträckning, men oftast förekommer de i dagens joniškis-dialekters diskurs (och inte bara i denna regions dialekter).

1. TRADITIONELL FRASEOLOGI I SLANČIAUSKOS ORDBOK

Traditionella fraseologismer förstås som kombinationer som bygger på sina beståndsdelars särskiljande egenskaper (se 03). Några av de viktigaste orden i traditionella fraseologismer är, enligt Frazeologijos žodyne, benämningar på kroppsdelar: akis, ausis, galva, ranka, kinka, koja, nagas, papas, pilvas, plaučiai, širdis²¹. SŽ:s ordförråd utgör inget undantag: där finns över 25 fraseologiska uttryck med benämningar på kroppsdelar. Flest fraseologismer är bildade med ord som betecknar aktiv mänsklig verksamhet, såsom: blaizyti, dvėsti, graužti, kušėti och liknande (över 60). Det finns många fraseologismer med benämningar på föremål i den närmaste omgivningen eller på föremål som används ofta, till exempel: pečius, žvakė, kartis, bulka och liknande (omkring 30). Över 20 fraseologismer är bildade med benämningar på naturfenomen som grund, till exempel: aušra, vasara, žiema, žaibas och liknande; över 10 bygger på benämningar på husdjur (vilda djur), fåglar och föremål i deras omgivning (kiaulė, strazdas, zuikis och liknande). Det finns grupper av fraseologismer med benämningar på kläder och klädesdelar (över 3), övernaturliga väsen (över 3) och uttryck för tankar (över 5). Det bör nämnas att SŽ också innehåller många fraseologismer med ord som är mer typiska för skriven litteratur, såsom: būrys, daiktas, galas, laikas, valia, žemė, žinia, žodis. Den stora mängden fraseologismer av denna typ leder till tanken att

²⁰ Mer om koncept, se Papaurėlytė-Klovienė 2004; 2012: 3–9.

²¹ Se vidare: FŽ VII.

88

Acta Linguistica Lithuanica LXIX

Frazeologijos pateikimas Mato Slančiausko žodyne

folklorsamlarna kan också ha hämtat fraseologismer från publikationer som trycktes vid den tiden, det vill säga från skriven litteratur (se 0.1).

Alla fraseologismer i SŽ presenteras alfabetiskt i slutet av artikeln, till exempel:

akis sf.: [...]

◊ akies mirksny adv. ögonblickligen: Ant to dirvono atsisėdęs, tai akies mirksny visą svietą parlėksi. ŠLP 252 akis ištempti titta noga [...]²² akių gale adv. genast, ögonblickligen [...] dienos akim adv. på dagen [...] kur akys mato, o kojos neša adv. vart som helst [...] par akis adv. inför ögonen, öppet, fräckt [...] po akių adv. inför ögonen, i någons åsyn [...] po visų akių adv. inför allas ögon [...] prapulti iš akių försvinna, gå upp i rök [...] tom pačiom akim būti vara vaken hela natten, inte kunna somna [...]

Fasta kombinationer av flera ord, vanligen substantiv, presenteras också som fraseologismer, med ett av kombinationens substantiv (det huvudsakliga) som uppslagsord, jfr:

juosta sf.: [...]

◊ dermės juosta regnbåge: Dermės juostą pamačius, nereikia rodyt su pirštu. ŠLSP 131

Fraseologismerna i SŽ, som består av olika ordklasser, vanligen ett verb och ett substantiv, har varianter på grund av verbens variation. Dessa uttryck bör visserligen inte bedömas ur dagens språks perspektiv, men sagornas kontext gör det ändå möjligt att betrakta dem som odelbara kombinationer – fraseologismer. Därför redovisas kombinationer med olika verb separat i SŽ, som varianter av fraseologismer, till exempel:

žinia sf.: [...]

◊ (pa-) ge besked säga, meddela: Bygdens folk samlades och lyssnade, underrättade assessorn och förvaltaren. ŠLSA 31 föra besked säga, meddela [...]

Fraseologiska uttryck som är utbyggda till meningar anges under olika ordboksartiklar. Till exempel, flå skinnet över huvudet ”straffa”: Hon sade att även hennes hjärta hade darrat: om modern anar att hon tar emot barnen, så flår hon skinnet av henne över huvudet. ŠLSP 209 återfinns också under substantiven huvud, skinn och verbet flå.

Det har redan nämnts att inte alla traditionella fraseologiska uttryck i SŽ har tagits med i den litauiska språkets Fraseologiska ordbok. Till exempel har fraseologismerna med dagsljus ”på dagen”, flå skinnet över huvudet ”straffa”; ropa med full hals ”skrika, tjuta”, trolla bort med en besvärjelse ”förhäxa”, ta sig därifrån med en besvärjelse ”fly, rymma”, så som magen vet ”som hon be-

²² På grund av artikelns stora omfång lämnas ett exempel kvar vid fraseologismerna, eller också utelämnas exemplen helt.

Straipsniai / Articles

89

JANINA ŠVAMBARYTĖ-VALUŽIENĖ

dömer”, bli helt rund ”gå upp i vikt” osv. bör berika det litauiska fraseologiska lagret. Många fraseologiska uttryck som återges i SŽ illustrerar det gemensamma baltiska fraseologiska arvet²³.

2.

FASTA ORDFÖRBINDELSER I SLANČIAUSKAS ORDBOK

Som Marcinkevičienė hävdar har dessa företeelser, som hör till fraseologins periferi, hittills inte undersökts eller beskrivits närmare inom litauisk språkvetenskap. Deras främsta kännetecken är stelhet, att samma ord ofta förekommer tillsammans (Marcinkevičienė 2001: 83). Med fasta ordförbindelser avses alltså ord som förekommer tillsammans.

Till fasta förbindelser räknas artighetsfraser, lyckönskningar, uppmaningar, varningar, svordomar, partikelsamordningar, adverbiala konstruktioner, pronomenförbindelser, inskott, interjektionsförbindelser, syntaktiska paralleller, varierande fraser och liknande.

I SŽ markeras fasta ordförbindelser med samma konventionella tecken ◊²⁴. Ofta är huvudordet i fasta ordförbindelser ett böjt ord med preposition. Förbindelser med prepositioner används tillsammans med substantivets (eller adjektivets) genitiv-, instrumentalis- och ackusativformer.

¹ T A B E L L. Fasta ordförbindelser med stelnade kasusformer och prepositioner

Förbindelsens struktur

Exempel

ut + genitivform

ur sikte (visa sig) synas; i lugn takt gradvis, långsamt, plötsligt abrupt²⁵

(inte) efter + genitivform

efter ögonen i någons åsyn; efter huvuden vid huvudändan; efter en timme snart; inte efter lång tid snart

med + instrumentalform

med god vilja gärna; med tvång med våld, motvilligt; med buller högljutt, bullrigt

23 Jfr.: hoppa i elden eller i vattnet ”göra allt” (iet caur uguni un ūdeni – LLV 503), lägga sig på minnet ”komma ihåg” (ieņemt kaut ko galvā – LLKŽ 20), (gå dit ögonen ser ”vart som helst” (iet, kur deguns rāda – LLV 26), inför allas ögon ”så att alla ser det” (visu acu priekšā – LLKŽ 582), både varmt och kallt (se) ”ha upplevt allt” (redzējis gan baltas, gan nebaltas dienas – LLV 503), skinn och ben ”mager” (kauli un āda – LLV 219). Artikelförfattaren har medvetet valt dessa tvåspråkiga ordböcker, där fraseologiska uttryck presenteras som fortfarande brukliga i båda språken. Det bör uppmärksammas att Latviešu lietuvių kalbų žodyne (Lettisk-litauisk ordbok över stabila ordkombinationer), sammanställd av Alvydas Butkus (2003), finns fler uttryck än i Lietuvių latvių kalbos žodyne (Litauisk-lettisk ordbok), sammanställd av Jonas Balkevičius m.fl. (1995).

24 Som uppslagsord för stabila ordkombinationer tar SŽ upp både böjliga och oböjliga ord. Exemplen upprepas under olika uppslagsord.

25 Kalkeringar behandlas inte ur låneperspektiv.

90

Acta Linguistica Lithuanica LXIX

Frazeologijos pateikimas Mato Slančiausko žodyne

Kombinationens struktur

Exempel

efter + instrumentalform

efter gemensamt tillsammans; efter snabbt snabbt, i all hast; efter förbud med tvång; under herrarna i livegenskap;

före + ackusativform

före gryningen vid gryningen, innan solen går upp; före snabbheten snabbt, inom kort

Det bör sägas att Vincentas Drotvinas, när han behandlar strukturella modeller för fraseologismer, urskiljer en tvåledad prepositions- och substantivfras²⁶. I Frazeologijos žodynas (Fraseologisk ordbok) anges substantivfraser i genitiv (dativ) tillsammans med prepositionerna be, nuo, po.

I SŽ räknas sådana tvåledade fraser till stabila ordkombinationer, jfr.: be skaitliaus ”många” (ŠLSA 89; FŽ 613)²⁷; be dvasios ”andfådd” (ŠLSP 207; FŽ 172), från (en) sak ”oavbrutet” (ŠLP 174, ŠLP 175, ŠLP 251, ŠLSA 297, ŠLP 76; FŽ 124), ända till denna dag ”hittills” (ŠLSP 80; FŽ 149). I SŽ anges också stabila ordkombinationer med substantivet laikas (tid), jfr.:

laikas sm.: [...]

◊ pirm laiko adv. i förväg: Jau pirm laiko buvo parsiprašę viens kito. ŠLSA 74

I Frazeologijos žodynas nämns det som fraseologism, men med en annan betydelse – ”gravid” (FŽ 372)²⁸.

Ofta utgörs grunden för en stabil ordkombination av pronomen i substantivisk (kas) eller adjektivisk (koks) användning (LKG 1994: 252). I SŽ skulle stabila ordkombinationer av denna typ vara:

vilken, vilket pron.: [...]

◊ koks noriant vad som helst: Men när vi bara kör ut gödsel på kyrkans mark på fredagen, så drabbas vi alltid av något elände: antingen faller ett djur omkull eller så händer något annat dåligt. ŠLP 156

kas pron.: [...]

◊ ko tik (tiktai) prt. knappt: Men när jag gav, så gav jag ordentligt med den där vallmon – jag glömde nästan inget. ŠLSA 93

I Frazeologijos žodyne anges som fraseologiska uttryck Frazeologijos žodyne ne po kam ”helt oviktigt, betyder ingenting alls” (ŠLP 125; FŽ 277), iš savęs ”på egen hand” (FŽ 602). I SŽ används iš savęs i en annan betydelse – ”själv”: Och hur skulle det ha gått till vid årets slut, de fattiga och obildade människorna visste kanske inte själva. ŠLSP 169 Den här skomakarens hustru...

²⁶ Drotvinas 1987: 75–76.

²⁷ Först anges hänvisningen till ordkombinationen i källorna, därefter i Frazeologijos žodyne.

²⁸ Jfr: Mannen går ut i krigstjänst, lämnade hustrun i förtid. Dl.

Straipsniai / Articles

91

JANINA ŠVAMBARYTĖ-VALUŽIENĖ

de tyckte om det, för de hade inte själva tänkt ut något svar att ge kungen. ŠLSP 229. Även dessa fraseologismer räknas i SŽ till stabilare ordkombinationer.

Som stabila ordkombinationer betraktas också adverbkombinationer där adverbet är huvudord, tillsammans med partiklar, nominalord och verb.

² T A B E L L. Stabila ordkombinationer med adverb

Kombinationens struktur

Exempel

inte alls på intet sätt, inte på något vis

Men jag kan inte alls glömma det där ordet som du sade... ŠLP 45

så där någorlunda, hjälpligt

Det var, säger man, någorlunda under dagen, [men] när kvällen kom, var det, säger man, så skrämmande att man inte vågade sätta foten utanför huset. ŠLSA 135

inte ens märka utan att känna av det²⁹

Han gick vilse ute på fälten och märkte inte ens hur han kom tillbaka till Gedvydžiai. ŠLSA 39

släppa fri befria

Hon släppte honom fri och beordrade honom att arbeta med ögat, som hon hade lovat. ŠLSP 165

tillsammans gemensamt

– De började vifta och röra om med käppar och drev dit många andra sparvar, och även den här tillsammans med dem. ŠLP 394

I Frazeologijos žodyne anges som fraseologism šiada tada ”någon gång, en gång i tiden” (ŠLP 100; FŽ 665), vilket även ur lexikalisk synvinkel skulle kunna betraktas som en stabil ordkombination. I Frazeologijos žodyne anges som fraseologism som sådär ”någorlunda, knappt och jämnt” (ŠLSA 174; FŽ 255), vilket mycket väl skulle passa in bland de stabila ordkombinationer som nämnts.

Till de stabila ordkombinationerna räknas olika kombinationer av partiklar, interjektioner och ljudhärmande ord, vilka uttrycker talarens värderande eller känslomässiga inställning.

³ T A B E L L. Stabila ordkombinationer bildade av partiklar, interjektioner och ljudhärmande ord

Kombinationens struktur

Exempel

bara just knappt

När grodninks hade hittat barnet – det var inte så länge sedan det ännu var vid liv – bar han in det och fick det precis att återhämta sig och växa upp. ŠLP 215

knappt alls knappt

Alla tre tog tag, men huvudet var starkare än de andra – knappt alls lyckades de tre slå ner det. ŠLP 143

vaggvisa sägs när man vaggar ett barn

– Vagga, vagga, lilla barnet, vagga, vagga, stackars liten. ŠLSP 115

bulder och bång med buller och brak, dånande

Sedan, redan omkring nionde timmen, efter gudstjänsten, kom en stor skara djävlar ut ur källaren under kyrkan, med buller och brak, bar in en kista i kyrkans mitt, öppnade den och släppte ut flickan. ŠLP 119

²⁹ Till adverbgruppen räknas i SŽ även adverbialformer. Se vidare: Grammatiken för nutida litauiska 2006: 413.

92

Acta Linguistica Lithuanica LXIX

Frazeologijos pateikimas Mato Slančiausko žodyne

Interjektionella uttryck som bildas genom upprepning av andra former av samma ord (kabaru kabarais ”medan man klättrar, tar sig upp”, dulku dulkiais ”medan man skyndar sig, rusar”, alu alais ”medan man stojar, talar obegripligt”, tutu tutais ”medan man skyndar sig, springer” osv.) får uppenbart verbal karaktär och är mycket uttrycksfulla. Det finns ganska många sådana exempel i SŽ³⁰.

Det går inte att kategoriskt hävda att alla dessa diskuterade fasta ordkombinationer helt saknar uttrycksfullhet, eftersom uttrycksfullheten beror inte bara på individens förståelse utan också på dennes tankesätt, valet av lexikalt material i den text som skapas och det syntaktiska uttrycket. Detta är också det främsta hindret när man vill skilja traditionella fraseologismer från fasta ordkombinationer. När det uttrycksfulla draget förstärks och talarna använder det allt oftare kan den fasta ordkombinationen när som helst också övergå till en traditionell fraseologism. Därför är det värt att än en gång erinra om att fasta ordkombinationer, ur kognitiv lingvistiks perspektiv, inte betraktas som språkets utsmyckning, utan som avspeglingar av den talandes tankeprocess.

2. SLUTSATSER

Det fraseologiska material som samlats i litauiska språket och presenterats i LKŽ och FŽ är inte och kan inte vara fullständigt. Mycket oregistrerad fraseologi finns i dialektordböcker och andra ordböcker, där man bör skilja inte bara mellan traditionella fraseologismer utan också deras periferi – fasta ordkombinationer.

I artiklarna i SŽ presenteras över 580 fraseologiska uttryck, över 380 fraseologismer och över 200 fasta ordkombinationer. De kompletterar den litauiska fraseologins kärna, det vill säga de traditionella fraseologismerna, och visar på en vid periferi – hur ”glömda” fasta ordkombinationer fungerar.

De fraseologiska uttrycken i SŽ visar att det främsta ordet i de flesta traditionella fraseologismer är namn på kroppsdelar (akis, ausis, galva, ranka, koja, pilvas, širdis). Många av dem har sannolikt hämtats från skriven litteratur, med ord som būrys, daiktas, galas, laikas, valia, žemė, žinia, žodis. Alla fraseologismer i SŽ anges alfabetiskt i slutet av artikeln.

Traditionella fraseologismer som består av substantiv presenteras under det centrala ordet i uttrycket. I fraseologismerna försöker man ange alla varianter, särskilt för de uttryck som består av ett substantiv och ett verb. Fraseologiska uttryck som byggts ut till hela satser återfinns under olika ordboksartiklar. Traditionella fraseologismer kompletterar inte bara det fraseologiska beståndet utan ger också information om gemensamma drag i de baltiska språkens fraseologi.

I SŽ klassificeras även fasta ordkombinationer som traditionella fraseologismer och markeras med samma konventionella tecken ◊. De bildas oftast av ord från alla ordklasser (daik-

³⁰ Se närmare Švambarytė 2000: 54; 2001: 73–84.

Straipsniai / Articles

93

JANINA ŠVAMBARYTĖ-VALUŽIENĖ

substantiv, adjektiv, pronomen i stelnade kasusformer med prepositioner, adverb, partiklar, konjunktioner, interjektioner, ljudhärmande ord). Användningen och uttrycksformerna hos fasta ordkombinationer hänger samman med en viss lokal, etnisk och historisk utveckling och förändring av det litauiska språket.

Varianterna av fraseologiska uttryck och fasta ordkombinationer i SŽ kommer att blottlägga de lokala uttrycksmöjligheterna, som är förbundna med den etniska gemenskapens tankesätt och kreativitet.

I SŽ:s traditionella fraseologismer och fasta ordkombinationer återspeglas, att döma av kombinationernas syntaktiska och textuella uttryck, värderingsobjekt och värderingskriterier från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, knutna till personen, personlighetens beteende och verksamhet.

LITTERATUR OCH KÄLLOR

B a r a u s k a i t ė J a n i n a 1995: Lexikologi. – Lietuvių kalba 1, red. Kazimieras Župerka. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 4–78.

Grammatik för det nutida litauiska språket, red. Vytautas Ambrazas. Vilnius: Institutet för vetenskap och encyklopedisk utgivning, 2006.

D r o t v i n a s V i n c e n t a s 1987: Lietuvių kalbos leksika ir frazeologija. Vilnius: Motiejaus Šumausko spaustuvė.

Duden 1996 – D u d e n. Deutsches Universal Wörterbuch A–Z. Nördlingen: C. H. Beck’sche Buchdruckerei.

Frazeologijos žodynas, sammanställd av Irena Ermanytė, Ona Kažukauskaitė, Gertrūda Naktinienė, Jonas Paulauskas, Zita Šimėnaitė, Angelė Vilutytė; red. Jonas Paulauskas. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2001.

IOD – Illustrated Oxford Dictionary. Vilnius: Alma littera, 2001.

J a k a i t i e n ė E v a l d a 1980: Lietuvių kalbos leksikologija. Vilnius: Mokslas.

J a k a i t i e n ė E v a l d a 2010: Leksikologija. Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.

L a n g l o t z A n d r e a s 2006: Idiomatic Creativity: A cognitive-linguistic model of idiom-repre-sentation and idiom-variation in English. Amsterdam: John Benjamins B. V.

L i p s k i e n ė J o n i n a 1979: Lietuvių kalbos somatiniai posakiai. Vilnius: Mokslas.

LKG – Litauisk grammatik, red. Vytautas Ambrazas. Vilnius: Förlaget för vetenskap och encyklopedier, 1994.

LKŽ I, V, XIX, XX – Lietuvių kalbos žodynas 1, 2:a uppl., ansvarig red. Jonas Kruopas. Vilnius: Mintis, 1968; 5, ansvarig red. Kazys Ulvydas. Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla, 1959; 19, huvudred. Vytautas Vitkauskas. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 1999; 20, huvudred. Vytautas Vitkauskas. Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla, 2002.

94

Acta Linguistica Lithuanica LXIX

Frazeologijos pateikimas Mato Slančiausko žodyne

LLKŽ – Butkus Alvydas 2003: Latvių–lietuvių kalbų žodynas. Kaunas: Æsti.

LLV – Lietuviešu-latviešu vārdnīca, av Jons Balkevičs, Laimute Balode, Apolonija Bojāte, Valters Subatnieks. Riga: Zinātne, 1995.

Marcinkevičienė Rūta 2001: Tradicinė frazeologija ir kiti stabilūs žodžių junginiai. – Lituanistica 4 (48), 81–98.

Marcinkevičienė Rūta 2010: Lietuvių kalbos kolokacijos. Kaunas: VDU leidykla.

OALED – Oxford Advanced Learner’s Encyclopedic Dictionary. Oxford: Oxford University Press, 1995.

ODE – Oxford Dictionary of English. Oxford: Oxford University Press, 2006.

Oļehnoviča Ilze 2012: Frazeoloģismu komponentu substitūcija Latvijas laikrakstu diskursā. – Literārā valoda (standartvaloda) vēsturiskā, normatīvā un sociolingvistiskā skatījumā. Akadēmika Jāņa Endzelīna 139. dzimšanas dienas atceres starptautiskās zinātniskās konferences materiāli. Rīga: LU Latviešu valodas institūts, 29–31.

Papaurelītė-Klovienė Silvija 2004: Liūdesio koncertas lietuvių ir rusų kalbose. Daktaro disertacija. Vilniaus universitetas.

Papaurelītė-Klovienė Silvija 2012: Konceptualioji metafora emocinė būsena – kryptis žemyn lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje. – Gimtoji kalba 1, 3–9.

Paulauskas Jonas 1977: Lietuvių kalbos frazeologijos žodynas. Kaunas: Šviesa.

Pikčilingis Juozas 1975: Lietuvių kalbos stilistika 2. Vilnius: Mokslas.

ŠLP – Šiaurės Lietuvos pasakos, insamlade av Matas Slančiauskas, redigerade av Norbertas Vėlius och Ada Seselskytė. Vilnius: Vaga, 1974.

ŠLSA – Šiaurės Lietuvos sakmės ir anekdotai, insamlade av Matas Slančiauskas, redigerade av Norbertas Vėlius och Ada Seselskytė. Vilnius: Vaga, 1975.

ŠLSP – Šiaurės Lietuvos sakmės ir pasakos, insamlade av Matas Slančiauskas medarbetare: Jonas Trumpulis, Pranas Narvydas, Juozapas Stonevičius, Jonas Lideikis, Pilypas Grigutis och Steponas Strazdas, redigerade av Norbertas Vėlius. Vilnius: Vaga, 1985.

Švambarytė Janina 2000: Poriniai ištiktukai darybos ir linksnių adverbializacijos požiūriu. – Материалы XXIX межвузовской научно-методической конференции преподавателей и аспирантов. Выпуск 1. Секция балтистики, 1–3 марта 2000 г. Морфология и словообразование балтийских языков, Санкт Петербург, 54.

Švambarytė Janina 2001: Šiaurės Lietuvos paribio ištiktukai: struktūra ir reikšmė. – Linguistica Lettica 9. Rīga: Latviešu valodas institūts, 73–84.

Vėlius Norbertas 1974: Matas Slančiauskas ir jo pasakos. – Šiaurės Lietuvos pasakos, surinko Matas Slančiauskas, parengė Norbertas Vėlius, Ada Seselskytė. Vilnius: Vaga, 9–36.

Straipsniai / Articles

95

JANINA ŠVAMBARYTĖ-VALUŽIENĖ

Vėlius Norbertas 1975: M. Slančiausko užrašyta pasakojamoji tautosaka (anekdotai, sakmės, pasakojimai). – Šiaurės Lietuvos sakmės ir anekdotai, surinko Matas Slančiauskas, parengė Norbertas Vėlius, Ada Seselskytė. Vilnius: Vaga, 7–20.

Vėlius Norbertas 1985: M. Slančiausko bendradarbiai ir jų surinkta pasakojamoji tautosaka. – Šiaurės Lietuvos sakmės ir pasakos, surinko Mato Slančiausko bendradarbiai: Jonas Trumpulis, Pranas Narvydas, Juozapas Stonevičius, Jonas Lideikis, Pilypas Grigutis, Steponas Strazdas, parengė Norbertas Vėlius. Vilnius: Vaga, 7–34.

Vosyl y tė Klementina Birutė 1985: Lietuvių kalbos palyginimų žodynas. Vilnius: Mokslas.

VPSV – Valodniecības pamatterminu skaidrojošā vārdnīca, huvudredaktör Valentīna Skujiņa. Riga: Latviešu valodas institūts, 2007.

Župerka Kazimieras Romualdas 1983: Lietuvių kalbos stilistika. Vilnius: Mokslas.

БЭСЯ 1998 – Большой энциклопедический словарь. Языкознание. Moskva: Большая Российская энциклопедия.

FÖRKORTNINGAR

Ad. – Adutiškis, Švenčionys kommun.

Aln. – Alanta, Molėtai kommun.

Avyž. – Jonas Avyžius, hans skrifter.

Brž. – Biržai.

BŽ131 – Jonas Baronas. Rysk-litauisk ordbok.

C – Clavis Germanico–Lithvana.

Dbk. – Debeikiai, Anykščiai kommun.

Dglš. – Daugėliškis, Ignalina kommun.

Ds. – Dusetos, Zarasai distrikt.

Ėr. – Ėriškiai, Panevėžys distrikt.

Glv. – Gelvonai, Širvintos distrikt.

Grd. – Girdiškė, Šilalė distrikt.

Grž. – Grūžiai, Pasvalys distrikt.

J. – Литовский словарь А. Юшкевича съ толкованіемъ словъ на русскомъ и польскомъ языкахъ.

J. Balč. – Juozas Balčikonis, hans skrifter och översättningar.

Jnš. – Joniškis.

Kp. – Kupiškis.

Kpč. – Kapčiamiestis, Lazdijai distrikt.

Krs. – Karsakiškis, Panevėžys distrikt.

Krš. – Kuršėnai, Šiauliai distrikt.

KzR. – Kazlų Rūda, Marijampolė distrikt.

Lb. – Labanoras, Švenčionys distrikt.

Lk. – Luokė, Telšiai distrikt.

Lkv. – Laukuva, Šilalė distrikt.

LTR (Brž.) – Litauiska folkminnesarkivet, Biržai.

LTR (Mrc.) – Litauiska folkminnesarkivet, Marcinkonys, Varėna kommun.

Nt. – Notėnai, Skuodas kommun.

PG – Förbättrade sångböcker... på nytt genomgångna av F. Kurszatį.

Pn. – Panevėžys.

Pns. – Punsk, Polen, Sejny län.

Pt. – Gabrielė Petkevičaitė-Bitė, hennes skrifter.

Pv. – Pivašiūnai, Alytus kommun.

Rd. – Radviliškis.

Rm. – Ramygala, Panevėžys kommun.

Rod. – Rodūnia, Belarus, Varėnavas kommun.

Rš. – Rimšė, Ignalina kommun.

S. Dauk. – Simonas Daukantas, hans skrifter.

96

Acta Linguistica Lithuanica LXIX

Frazeologijos pateikimas Mato Slančiausko žodyne

Sdb. – Sidabravas, Radviliškis kommun.

Skdv. – Skaudvilė, Tauragė kommun.

Skp. – Skapiškis, Kupiškis kommun.

Skr. – Skirsnemunė, Jurbarkas kommun.

Sl. – Salos, Rokiškis kommun.

Slm. – Salamiestis, Kupiškis kommun.

Slnt. – Salantai, Kretinga kommun.

Smal. – Smalvos, Zarasai kommun.

Sug. – Suginčiai, Molėtai kommun.

Šl. – Šiauliai.

Šts. – Šatės, Skuodas kommun.

Švnč. – Švenčionys.

TDrIV262 (Prng.) – Tautosakos darbai, Paringys, Ignalina kommun.

Trgn. – Tauragnai, Utena kommun.

Trk. – Tirkšliai, Mažeikiai kommun.

Tvr. – Tverčius, Ignalina kommun.

Ut. – Utena.

Užv. – Užventis, Kelmės distrikt.

Vb. – Vabalninkas, Biržų distrikt.

Vj. – Vajašiškis, Zarasų distrikt.

Vkš. – Viešniai, Akmenės distrikt.

Všn. – Viešintos, Anykščių distrikt.

Žem. – Žemaitė, hennes skrifter.

Fraseologins framställning i Matas Slančiauskas ordbok

SAMMANFATTNING

Variationen i litauiska fraseologiska ordkombinationer, deras varianter och uttryckssätt är ännu inte fullständigt dokumenterad. Historiska ordböcker och ordböcker över dialekter och subdialekter kompletterar ständigt inte bara fraseologins kärna, de så kallade traditionella fraseologismerna, utan också en periferi – fasta ordkombinationer (fossiliserade språkliga enheter). Sådana ordkombinationer återspeglar fraseologismernas utveckling och synonymi samt de något skiftande fraseologiska uttryckssätten i Litauens olika regioner, en mångfald som inte alltid är fullständigt täckt i de större ordböckerna.

Artikeln behandlar fraseologiska ordkombinationer hämtade ur samlingar med folkliga berättelser som sammanställdes av Matas Slančiauskas och hans medarbetare i slutet av 19^th och början av 20^th-talet.

I Slančiauskas ordbok finns mer än 580 sådana ordkombinationer: över 380 traditionella fraseologismer och över 200 fasta ordkombinationer. De kompletterar den litauiska fraseologins kärna och blottlägger en vid periferi – hur ”glömda” fasta ordkombinationer fungerar.

I de traditionella fraseologismer som användes för mer än 160 år sedan i trakten kring Joniškis benämner huvudordet ofta en kroppsdel (akis (öga), ausis (öra), galva (huvud), ranka (hand eller arm), koja (ben), pilvas (mage), širdis (hjärta)). En hel del av dem kan ha hämtats från skriftliga källor, eftersom huvudorden i fraseologismer som būrys (skara, grupp), daiktas (sak), galas (ände), laikas (tid), valia (vilja), žemė (jord), žinia (meddelande), žodis (ord) var vanligare i tryckta skrifter och litteratur.

Fasta ordkombinationer i Slančiauskas ordbok markeras med tecknet ◊. Fossiliserade kasusformer av substantiv, adjektiv och pronomen tillsammans med prepositioner utgör grunden för fasta ordkombinationer.

Straipsniai / Articles

97

JANINA ŠVAMBARYTĖ-VALUŽIENĖ

kombinationer. Kombinationer med partiklar, adverb och onomatopoetiska interjektioner betraktas vanligen inte som fraseologismer. De fasta ordkombinationerna i Slančiauskas ordbok illustrerar olika möjliga lexikala samband, som i vissa avseenden kan vara beroende av det samhälle som använder ett visst språk, dess seder, moraliska värderingar, mode, en dialekts livskraft osv.

Som kan utläsas av ordkombinationernas syntaktiska uttryck och texten kan de traditionella fraseologismerna och fasta ordkombinationerna i Slančiauskas ordbok betraktas som en återspegling av de bedömda företeelserna och bedömningskriterierna i slutet av 19^th och början av 20^th-talet, vilka rör människan, hennes beteende och verksamhet.

Mottagen den 10 januari 2013.

JANINA ŠVAMBARYTĖ-VALUŽIENĖ

Lietuvių kalbos institutas

Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius, Lietuva

[email protected]

98

Acta Linguistica Lithuanica LXIX