LOÏC BOIZOU

Vytautas Magnus-universitetet

Forskningsområden: datorlingvistik, jämförande lingvistik, korpuslingvistik.

JOLANTA KOVALEVSKAITĖ

Vytautas Magnus-universitetet

Forskningsområden: korpuslingvistik, fraseologi, lexikologi och lexikografi.

ERIKA RIMKUTĖ

Vytautas Magnus-universitetet

Forskningsområden: korpuslingvistik, datorlingvistik, automatisk morfologisk och syntaktisk analys, språkvård, morfemik, fasta uttryck.

GRAMMATISKA KATEGORIER HOS LITAUISKA TVÅORDIGA FASTA UTTRYCK

Grammatiska kategorier hos litauiska tvåordiga flerordsuttryck

SAMMANFATTNING

I denna artikel analyseras tvåordiga fasta uttryck som förekommer i två eller fler former i Lietuvių kalbos daiktavardinių frazių žodyne. Artikeln behandlar bruksmönstren för de grammatiska formerna hos dessa uttryck, vilka betraktas som typiska kollokationer. Syftet med studien är att ingående analysera de grammatiska kategorierna hos tvåordiga uttryck, med särskilt fokus på kasus, samt att beskriva hur kasus korrelerar med de syntaktiska relationer som uttrycks genom dem. Artikeln redovisar statistiska uppgifter om fördelningen av verbens och nominalfrasernas grammatiska kategorier och jämför dem med bruket av grammatiska former i litauiska texter från skriftliga och talade korpusar.

NYCKELORD: litauiska, fasta uttryck, grammatiska kategorier, Lietuvių kalbos daiktavardinių frazių žodynas.

Straipsniai / Articles

115

LOÏC BOIZOU, JOLANTA KOVALEVSKAITĖ, ERIKA RIMKUTĖ

SAMMANFATTNING

Denna studie fokuserar på tvåordiga flerordsuttryck som uttrycks genom flera grammatiska former i Dictionary of Lithuanian Nominal Phrases. Vi analyserar fördelningen av grammatiska kategorier i de tvåordiga flerordsuttrycken, som huvudsakligen betraktas som typiska kollokationer. Studien syftar till att ingående dokumentera bruket av grammatiska kategorier, med särskild tonvikt på kasus, för att visa sambanden mellan varje kasus och en viss syntaktisk funktion. Artikeln bidrar till beskrivningen av litauiska flerordsuttrycks grammatiska egenskaper genom att redovisa kvantitativa uppgifter om fördelningen av verbala och nominala kategorier, vilka sedan jämförs med bruket av samma kategorier i skriftliga och talade litauiska korpusar.

NYCKELORD: litauiska, flerordsuttryck, grammatiska kategorier, Dictionary of Lithuanian Nominal Phrases.

1. INLEDNING

Fasta uttryck i litauiska (nedan PJ) har studerats i stor omfattning: om man begränsar sig till studier där strukturen och grammatiken hos olika typer av PJ analyseras, kan man nämna bland annat arbeten av Justina Bagdonaitė (2010), Agnė Bielinskienė (2010), Giedrė Jarašiūnaitė (2004), Jolanta Kovalevskaitė och Erika Rimkutė (2010), Rūta Marcinkevičienė och Ginarė Grigonytė (2005). Denna artikel fortsätter en serie om grammatiken hos nominala tvåordsfasta uttryck i Lietuvių kalbos daiktavardinių frazių žodyno (nedan LKDFŽ eller ordboken¹): författarna till denna studie har diskuterat svårigheterna med att automatiskt fastställa uppslagsformerna för de fasta uttryck som tas upp i LKDFŽ (Boizou et al. 2015a), beskrivit de morfologiska och syntaktiska särdragen hos tvåords-PJ i LKDFŽ (Boizou et al. 2015b), och grammatiken och semantiken hos tvåords-PJ som i LKDFŽ anges i en enda form har analyserats (Rimkutė et al. 2015).

I denna artikel analyseras tvåordsuttryck som i LKDFŽ anges i två eller flera former, utan att ha utökats eller förkortats, sammanlagt 19 816 uttryck. De flesta av dessa består av två substantiv (t.ex.: dauguma gyventojų, daugumos gyventojų; aukso amžiumi, aukso amžius, aukso amžių; Baltijos

¹ LKDFŽ är den första ordboken över PJ i litauiska som sammanställts utifrån en korpus. Den innehåller meningsfulla och grammatiskt korrekta uttryck och fraser som ofta förekommer tillsammans och som innehåller minst ett substantiv (mer om LKDFŽ och dess sammanställningsprinciper, se Marcinkevičienė 2010; Rimkutė et al. 2012; Boizou et al. 2015b).

116

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Lietuvių kalbos dvižodžių pastoviųjų junginių gramatinės kategorijos

kelias, Baltijos kelią, Baltijos kelyje), liksom i uttryck bestående av ett adjektiv och ett substantiv (rimta problema, rimtų problemų; gryni pinigai, grynieji pinigai), ett verb och ett substantiv (atveria kelią, atvėrė kelią; priimant sprendimą, priims sprendimą). I en tidigare studie (Boizou et al. 2015b) klassificerades dessa tvåordsuttryck, med stöd av Dabartinės lietuvių kalbos gramatika (1996), i följande grupper: 1) ömsesidiga relationsförhållanden: a) objektiva (0,08 procent av alla uttryck), b) subjektiva (0,33 procent); 2) samordnande (0,16 procent); 3) underordnande: a) objektiva (3,42 procent), b) subjektiva (0,16 procent), c) adverbiella (0,30 procent) och d) attributiva (95,55 procent)².

I denna studie ligger huvudfokus på särdragen i användningen av grammatiska former som framträder i tvåordsuttrycken i LKDFŽ (de kan betraktas som typiska kollokationer). Artikeln presenterar statistik över fördelningen av grammatiska kategorier hos alla verb och nominalord och visar hur en viss grammatisk kategori används för att bilda syntaktiska relationer. Huvudfokus ligger på kasus; det diskuteras hur kasus korrelerar med de syntaktiska relationer som uttrycks genom dem.

Fördelningen av ordklasser och kasus i tvåords-PJ i LKDFŽ jämförs med data från talat och skrivet språk med hjälp av korpusar för dessa två språkvarieteter, medan andra grammatiska kategorier jämförs med skriftspråket, eftersom data om fördelningen av samtliga grammatiska kategorier i talat språk saknas. För att representera skriftspråket valdes en morfologiskt annoterad litauisk korpus på 1 miljon ord (se Rimkutė 2006, nedan kallad korpusen), och för talspråket valdes Sakytinės lietuvių kalbos tekstynas (Dabašinskienė 2009). Jämförelsen av fördelningen av grammatiska kategorier i PJ mellan skriftspråk och talspråk förväntas bidra till att fastställa vad som kännetecknar ett språk som stelnat genom fasta uttryck (eng. formulaic language, se Wray 2002); i vilken grad ett sådant stelnat språk återspeglar litauiskans grammatiska regelbundenheter, och vilka skillnader och likheter som kan iakttas.

2. FÖRDELNINGEN AV ORDKLASSER OCH GRAMMATISKA KATEGORIER

I tabell 1 framgår tydligt att substantiv dominerar bland de analyserade tvåords-PJ från LKDFŽ – dessa proportioner mellan ordklasserna beror på att man i ordboken

² Kiti autoriai, pavyzdžiui, Vitas Labutis (1998), laikosi kiek kitokios klasifikacijos: šiame darbe prijungiamojo ryšio požymio junginius atitinka V. Labučio atributiniai junginiai, o tarpusavio sąsajos ryšio objektinius – predikatyvų (Labutis 1998: 90–94).

Straipsniai / Articles

117

LOÏC BOIZOU, JOLANTA KOVALEVSKAITĖ, ERIKA RIMKUTĖ

endast inkludera de fraser där minst ett substantiv förekommer (men det behöver inte vara frasens huvudled)³. När tvåordiga PJ analyserades kunde man alltså inte förvänta sig andra resultat, och de skiljer sig helt från data från skriftspråket och talspråket – i skriftspråkskorpusen utgör substantiven cirka 39 procent (Rimkutė 2006: 27), och i talspråkskorpusen 16,2 procent (Dabašinskienė 2009: 9).

På grund av det stora antalet substantiv bland de analyserade PJ förekommer också många adjektiv (eftersom de kongruerar med substantiv) – deras antal är dubbelt så stort som i korpusarna (7,33 procent i skriftspråkskorpusen och 2,8 procent i talspråkskorpusen). Även fördelningen av andra ordklasser avviker från uppgifterna om skriftspråk och talspråk, jfr verb – 20,5 / 22,8⁴ procent, räkneord – 0,96 / 1,9 procent, pronomen – 8,7 / 16,9 procent.

Bland de huvudsakliga ordklasserna skiljer sig antalet verb ganska markant, eftersom det i undersökningsmaterialet finns mycket få verbfraser. Även om modellen verb + substantiv utgör 9,99 procent, vilket konstateras i artikeln (Boizou m.fl. 2015b: 121), ligger den ändå långt efter de två vanligaste modellerna sett till frekvens – substantiv + substantiv (49,07 procent) och adjektiv + substantiv (32,2 procent).

¹ TABELL. Fördelning av ordklasser

Ordklass

Antal

Procent

Substantiv

29559

74,55

Adjektiv

6388

16,11

Verb

2061

5,20

Räkneord

738

1,86

Pronomen

640

1,61

Oböjliga ordklasser

31

0,08

Förkortningar

234

0,59

Totalt

39651

100,00

Bland oböjliga ordklasser förekom endast adverb, prepositioner och partiklar i tvåordiga PJ. Liksom när det gäller adjektiv skulle man sannolikt kunna förvänta sig fler PJ med adverb om undersökningsmaterialet hade innehållit kombinationer av typen adverb + adjektiv och adverb + verb.

³ Ankstesniame tyrime (Boizou ir kt. 2015b: 123) nustatyta, kad pagal pagrindinį dėmenį junginiai pasiskirsto taip: daiktavardiniai – 96,4 proc., veiksmažodiniai – 3,59 proc., būdvardiniai – 0,02 proc.

⁴De första siffrorna visar hur många belägg från en viss ordklass som påträffades i den skrivna språkets korpus, medan siffrorna efter snedstrecket anger hur många som användes i den talade språkets korpus.

118

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Lietuvių kalbos dvižodžių pastoviųjų junginių gramatinės kategorijos

fler kan förväntas om undersökningsmaterialet hade innehållit kombinationer av typen adverb + adjektiv och adverb + verb. Prepositioner och partiklar används främst i flerordsuttryck eller i kombinationer med oklara syntaktiska relationer (dessa behandlas inte närmare i denna artikel). Prepositioner, adverb och partiklar utgör 0,08 procent av de tvåordiga PJ, mer än 13 procent i den skrivna språkets korpus och en ännu större andel – 26,4 procent – i den talade språkets korpus. Oböjliga ordklasser förekommer i mycket liten utsträckning i tvåordiga PJ, eftersom detta styrs av ordklassernas kombinationstendenser: i meningsfulla tvåordiga kombinationer där den ena komponenten är ett substantiv kan den andra komponenten oftast endast vara ett nominalord eller ett verb.

I korpusen utgör förkortningar som klassificerats som ordklasser nästan 2 procent (akronymer och förkortningar); i de analyserade kombinationerna utgör de endast 0,59 procent. Trots detta står dessa lexikala enheter för en förhållandevis stor andel bland de övriga ordklasserna. Detta kan förklaras av att förkortningar förekommer i kombinationer med olika syntaktiska relationer, till exempel: HIV-bärare, EU-länder, NATO-medlemskap, B-lymfocyter, grupp C. De används oftast som attribut.

En analys av vilken mångfald av ordklasser som framträder i olika syntaktiska relationer (se även Boizou m.fl. 2015b) ger följande sammanfattning: endast substantiv förekommer i kombinationer med samordnande relation; endast substantiv och verb förekommer i subjekt- och objektkombinationer med ömsesidig koppling samt i subjektkombinationer med underordnande relation. En större mångfald av ordklasser observerades bland adverbialkombinationer med underordnande relation: utöver substantiv och verb förekom där även adverb och förkortningar. I objektkombinationer med underordnande relation dominerar substantiv och verb, men även adjektiv, räkneord och pronomen förekommer. Alla ordklasser som presenteras i tabell 1 (förutom de oböjliga) påträffades i attributkombinationer med underordnande relation; substantiv dominerar i denna typ av kombinationer.

Att ordklassernas fördelning i de analyserade tvåordiga PJ inte motsvarar mönstren i litauisk skriftlig och talad språkbruk leder till tämligen annorlunda resultat för fördelningen av grammatiska kategorier (jämfört med korpusdata). I vissa fall, särskilt när det gäller kasus, är användningen ändå mycket likartad (se avsnitt 2.1 och 2.2 för en mer ingående behandling).

2.1. Verbformer

2.1.1. Fördelningen mellan finita och infinita former

I de analyserade tvåordsförbindelserna ingår 379 finita former och 280 infinita former. Vi vill uppmärksamma att bland de infinita

Straipsniai / Articles

119

LOÏC BOIZOU, JOLANTA KOVALEVSKAITĖ, ERIKA RIMKUTĖ

verbformerna har particip inte räknats med: particip används oftast som kongruerande ord och har därför räknats till adjektiven.⁵

Av infinita former påträffades flest infinitiver (se tabell 2), medan gerundier används minst. En jämförelse med en korpus av skriftspråkstexter visar en liknande användning: i korpusen används infinitiver oftast (om particip inte räknas med) och utgör 76,73 procent; näst vanligast är gerundier, som utgör 14,61 procent, och på tredje plats kommer halvgerundier, med 8,56 procent. Den betydligt högre andelen gerundier bland de analyserade ordboksförbindelserna än i korpusen kan förklaras av att denna grammatiska form används i olika slags förbindelser: subjekt-, objekt- och adverbialförbindelser med underordning. Man kan anta att den mindre frekventa användningen av halvgerundier beror på att en av komponenterna i LKDFŽ måste vara ett substantiv (eftersom detta var urvalskriteriet för PJ), och att endast de halvgerundier som oftast styr substantiv därför kom med (t.ex.: liggande i sängen, med ett mål i sikte, medan han/hon gav en intervju), medan sådana som ansluter adverb inte kom med – och sådana förbindelser är ganska vanliga i litauiskan (t.ex.: springande snabbt, bärande tungt).

TABELL 2. Fördelningen av infinita former

Form

Antal

Procent

infinitiver

196

70,0

gerundier

71

25,4

halvgerundier

13

4,6

Totalt

280

100,0

Flest infinitiver (189) förekom i objektförbindelser med underordning, t.ex.: få pengar, ta på sig skyldigheter. Även gerundier förekom oftast i denna typ av förbindelser (38 fall), t.ex.: efter avslutade studier, efter att ha begått ett brott. Gerundier används endast något mindre ofta (32 fall) i subjektförbindelser med underordning, t.ex.: med tiden, när en olycka inträffat. Halvgerundier är också vanligare i objektförbindelser, t.ex.: medan han/hon gav en intervju, med ett mål i sikte. För information om vilka kasus verbformerna används med, se avsnitt 2.2.1.

Nedan diskuteras finita former och statistiska uppgifter presenteras om fördelningen av de grammatiska kategorier som kännetecknar verb.

⁵Det är förståeligt att particip kan användas inte bara som kongruerande attribut, utan också som styrande ord, t.ex.: chockad, med sammanbitna tänder. Det är inte korrekt att hänföra sådana particip till adjektiv, men sådana användningsfall är ganska få och påverkar därför inte resultaten i någon större utsträckning.

120

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Lietuvių kalbos dvižodžių pastoviųjų junginių gramatinės kategorijos

2.1.2. Tempuskategorin

Tabell 3 redovisar endast tempus för personböjda former; participens och gerundiers tempus har inte räknats med här. Dessa uppgifter kan jämföras med uppgifter från en morfologiskt annoterad textkorpus (se Rimkutė 2006: 35). En viktig skillnad framträder: bland de analyserade tvåords-PJ:na från LKDFŽ dominerar preteritum (nästan 53 procent), medan presens utgör en liknande andel (52,5 procent) i den nämnda textkorpusen. De näst vanligaste tempusen fördelar sig så här: bland tvåords-PJ:na presens (40,85 procent), i textkorpusen preteritum (37,8 procent). Futurum är betydligt mindre vanligt: 6,2 procent bland tvåords-PJ:na och 7,9 procent i textkorpusen. Det allra ovanligaste är iterativt preteritum; det utgör 2,7 procent i textkorpusen och mindre än en procent bland tvåords-PJ:na.

³TABELL. Tempusfördelning

Tempus | Antal | Procent preteritum | 190 | 51,9 presens | 153 | 41,8 futurum | 22 | 6,0 iterativt preteritum | 1 | 0,3 Totalt | 366 | 100,0

2.1.3. Moduskategorin

Fördelningen av modus bland de verbformer i tvåords-PJ:na som förekommer i LKDFŽ (se tabell 4) motsvarar regelbundenheterna i nutida skriven litauiska – mer än 96 procent utgörs av indikativformer (jfr 91,5 procent i den morfologiskt annoterade textkorpusen (Rimkutė 2006: 35)). Flest (290) indikativformer hittades i objektkonstruktioner med underordnande relation, t.ex.: hade inflytande, firade eukaristin. 63 indikativformer användes i subjektkonstruktioner med ömsesidigt beroende: tiden var inne, musiken ljöd. Såväl konjunktiv- som imperativformer användes i objekt- och adverbialkonstruktioner med underordnande relation (t.ex.: skulle skapa förutsättningar, skjut upp till i morgon) samt i subjekt- och objektkonstruktioner med ömsesidigt beroende (t.ex.: en möjlighet skulle uppstå, var människa).

Straipsniai / Articles

121

LOÏC BOIZOU, JOLANTA KOVALEVSKAITĖ, ERIKA RIMKUTĖ

TABELL 4. Modusfördelning

Modus

Antal

Procent

indikativ

366

96,6

imperativ

7

1,8

konjunktiv

6

1,6

Totalt

379

100,0

2.1.4. Kategorierna numerus och person

Som nämnts tidigare (se även tabell 4) hittades flest former i indikativ i objektfraser med underordnande relation, och där hittades följaktligen också flest personformer. I tabell 5 framgår det tydligt att tredje person dominerar – denna tendens kännetecknar även den morfologiskt annoterade korpusen, där tredje person utgör 81,3 procent (Rimkutė 2006: 35). 286 fall av tredje person hittades i objektfraser med underordnande relation, t.ex.: diskar, skakar på huvudet. 62 fall fastställdes i subjektfraser med ömsesidig relation, t.ex.: ett tillfälle yppade sig, konferensen kommer att äga rum. 11 former i tredje person hittades i adverbialfraser med underordnande relation, t.ex.: kommer att delta i valen, höll i händerna.

TABELL 5. Fördelningen av numerus och person

Numerus och person

Ant.

Proc.

3 pers.

359

94,7

sing. 1 pers.

8

2,1

plur. 1 pers.

5

1,3

plur. 2 pers.

5

1,3

sing. 2 pers.

2

0,5

Totalt

379

100,0

7 fall av första person singular hittades i objektfraser med underordnande relation, t.ex.: jag hade möjlighet, jag höll en föreläsning. Andra person singular används mer sällan; båda fallen hittades i objektfraser med ömsesidig relation: var en man, var en människa. Första person plural är vanligare i objektfraser med underordnande relation, t.ex.: vi har möjlighet, vi riktar uppmärksamheten. Alla förekomster av andra person plural hittades i objektfraser med underordnande relation, t.ex.: tryck på knappen, missa inte

122

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Lietuvių kalbos dvižodžių pastoviųjų junginių gramatinės kategorijos

tillfälle. Som exemplen visar dominerar imperativformerna bland andra personens singular- och pluralformer.

Fördelningen av reflexiva och icke-reflexiva former i LKDFŽ:s tvåordiga PJ motsvarar de allmänna mönstren i skriftspråket: i ordboken utgör de reflexiva formerna 10,6 procent och i korpusen 12,3 procent; de icke-reflexiva formerna dominerar både i ordboken och i korpusen – 89,4 respektive 87,7 procent.⁶

Sammanfattningsvis kan man, utifrån de uppgifter som presenteras i avsnitt 2.1.1, konstatera att användningen av verbens grammatiska former i huvudsak följer mönstren för litauisk språkanvändning. Översikten över kategorierna modus och person visar dock att den dominerande formen oftast utgör en större andel än de former som används mest frekvent i korpusen (till exempel preteritum i PJ). Man kan anta att dessa resultat beror på att de analyserade fasta uttrycken antingen är för få eller innehåller för få grammatiska former för att tydligare användningsmönster ska framträda.

2.2. Nominalformer

2.2.1. Kasuskategorin

Nedan beskrivs hur användningen av varje kasus fördelar sig med hänsyn till vilken syntaktisk relation det uttrycker. Vid beräkningen av kasus har hänsyn inte tagits till ordklass, genus, numerus eller andra grammatiska egenskaper (till exempel om substantivet är ett egennamn eller ett appellativ, reflexivt eller icke-reflexivt; om participet är pronominellt eller icke-pronominellt; om adjektivet står i positiv eller komparativ och så vidare).

Först presenterar vi en samlad tabell över kasusfrekvensen för tvåordiga PJ med flera respektive en böjningsform i LKDFŽ samt för ord som förekommer i skriftspråkskorpusen.

Även om denna artikel analyserar tvåordiga PJ som förekommer i flera böjningsformer, vill vi vid diskussionen av kasusfördelningen också uppmärksamma tvåordiga uttryck som förekommer i endast en form⁷. En jämförelse mellan kasus i PJ med flera former och PJ med en form är intressant eftersom användningen av kasus i PJ med flera former,

⁶ Alla verbformer räknades, även verbalsubstantiv.

⁷ PJ med en form är sådana PJ som i LKDFŽ är belagda i en enda böjningsform (se vidare Rimkutė m.fl. 2015). En del av dessa är i själva verket helt fixerade och används som PJ i endast en form (dėmesio centre, konkurso keliu); i sådana PJ är den ena beståndsdelen (oftast den andra) fixerad, vilket gör hela uttrycket stabilt. Andra är sådana som i LKDFŽ bara är belagda i en (vanligtvis den vanligaste) formen, även om de kan böjas i bruket, till exempel: skristi lėktuvu, atrankos rungtynių, Šventajame Rašte.

Straipsniai / Articles

123

LOÏC BOIZOU, JOLANTA KOVALEVSKAITĖ, ERIKA RIMKUTĖ

troligen kommer att ligga närmare skriftspråket, medan användningen av kasus i enformiga PJ bör skilja sig, eftersom de återspeglar ett mer stelnat språk.

TABELL 6. Kasusfördelning

Kasus | Flerformiga uttryck | Enformiga uttryck | Skriftspråkskorpusen Ant. | Proc. | Ant. | Proc. | Ant. | Proc. Nominativ | 7170 | 18,66 | 5103 | 22,19 | 95075 | 26,38 Genitiv | 19074 | 49,64 | 12160 | 52,89 | 147308 | 40,88 Dativ | 2088 | 5,43 | 467 | 2,03 | 14664 | 4,07 Ackusativ | 5770 | 15,02 | 2255 | 9,81 | 59432 | 16,49 Instrumentalis | 1719 | 4,47 | 1628 | 7,08 | 22520 | 6,25 Lokativ | 2549 | 6,63 | 1310 | 5,70 | 19346 | 5,37 Vokativ | 49 | 0,13 | 63 | 0,27 | 1714 | 0,48 Illativ | 3 | 0,01 | 6 | 0,03 | 286 | 0,08 Totalt | 38422 | 100,00 | 22992 | 100,00 | 360345 | 100,00

Som framgår av tabell 6 skiljer sig kasusanvändningen i enformiga uttryck inte särskilt mycket från den i flerformiga uttryck. Några skillnader kan nämnas: de allra vanligaste kasusformerna, det vill säga nominativ och genitiv, förekommer oftare bland enformiga än bland flerformiga uttryck, men ackusativ förekommer nästan dubbelt så sällan i enformiga uttryck som i flerformiga; dativ används betydligt mer sällan i enformiga uttryck.

Det bör uppmärksammas att instrumentalis används betydligt oftare bland uttryck som förekommer i en form. Detta kan förklaras av att instrumentalis av det andra nominala ledet ofta används som postposition, det vill säga som en stelnad form, t.ex.: audros metu, direktoriaus teigimu, Rusijos atžvilgiu, rangos būdu, konkurso keliu. Aldona Paulauskienė (1989: 55) hävdar att adverbialiseringen av ett visst kasus beror på substantivets lexikala betydelse. Till exempel tenderar instrumentalis i uttrycket šaukė balsu att adverbialiseras, eftersom detta substantiv inte betecknar ett konkret föremål utan något abstrakt. Kasuset blir ett adverb (eller en postposition) när den objektiva betydelsen helt försvinner och den adverbiala betydelsen blir den primära. A. Paulauskienė (1989: 56) kallar sådana stelnade substantivformer icke-paradigmatiska – sådana former är vanliga bland enformiga tvåords-PJ.

Det finns betydligt fler vokativformer bland enformiga än bland flerformiga uttryck, eftersom uttryck i vokativform vanligtvis inte är böjningsformer av en viss PJ (därför är de jämförelsevis få bland tvåords-PJ som förekommer i flera former), utan specifika lexikala enheter som fyller en avgränsad kommunikativ funktion:

124

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Lietuvių kalbos dvižodžių pastoviųjų junginių gramatinės kategorijos

att tilltala någon och uttrycka känslor, t.ex.: Jūsų didenybe / ekscelencija / eminencija; pone prezidente; Jėzau, Marija; padėk, Dieve; o, siaube. Några uttryck i vokativform har hittats i titlar på verk, t.ex.: Lietuva brangi; Lėk, sakalėli; Ave Marija. Således är mindre frekventa kasus (vokativ och den tidigare nämnda instrumentalis) vanligare i mer stelnade uttryck.

Låt oss nu jämföra kasusfördelningen i tvåords-PJ med flera former (som mer brukliga och typiska) med användningen av substantivens kasus i skriftspråket (se tabell 6) och talspråket (vi utgår från det material som Ineta Dabašinskienė (2009) presenterar från Sakytinės lietuvių kalbos tekstyno). Enligt I. Dabašinskienė (2009: 10) används grammatiska kasus oftare än semantiska både i tal- och skriftspråk. I korpusar för tal- och skriftspråk delas kasus efter användningsfrekvens in i två grupper: en huvudgrupp (nominativ, genitiv, ackusativ) och en perifer grupp (dativ, instrumentalis, lokativ, vokativ).

De vanligaste kasusformerna i talspråket är, i frekvensordning: nominativ (singular nominativ utgör 31,6 procent och plural nominativ 30 procent), ackusativ (singular ackusativ utgör 26 procent, plural ackusativ 22,8 procent), genitiv (singular genitiv utgör 22,9 procent, plural genitiv 33,5 procent); i skriftspråket är ordningen genitiv, nominativ, ackusativ (se Dabašinskienė 2009: 10 och tabell 7). Jämförelsen mellan de två språkvarieteterna visar att substantivets nominativ är det vanligaste kasuset i talspråket, medan genitiv är vanligast i skriftspråket.

Som framgår av tabell 6 är det vanligaste kasuset, som utgör nästan hälften av alla analyserade kasusformer i PJ (49,64 procent), genitiv; det näst vanligaste är nominativ och det tredje vanligaste ackusativ. Jämför man med genitivens frekvens i skriftspråket (40,88 procent) ser man att siffrorna är ganska lika. Kasusanvändningen i tvåords-PJ med flera former i LKDFŽ ligger närmare skriftspråket än talspråket. Detta är inte förvånande, eftersom merparten av Dabartinės lietuvių kalbos tekstyno, ur vilket uppgifterna till LKDFŽ hämtades, består av skriftspråkliga texter. Den frekventa användningen av genitiv bland tvåordsuttrycken i LKDFŽ (och i skriftspråket i allmänhet) kan förklaras av att genitiv används som ett icke kongruerande attribut. Detta bekräftas också av de frekvensuppgifter för användningen av samtliga kasus, klassificerade efter hur de används för att uttrycka en viss syntaktisk relation, som presenteras nedan (se tabellerna 7–12).

Användningen av nominativ skiljer sig ganska tydligt mellan tvåords-PJ och korpusen: 18,66 respektive 26,38 procent. Detta kan förklaras av att endast en liten del av subjekt–predikat-konstruktionerna kan betraktas som stående uttryck, och därför kom ganska få nominativbelägg med i ordboken; de flesta förekommer i konstruktioner med ett underordnande syntaktiskt samband.

Nedan diskuteras användningen av samtliga kasus ingående: hur ett visst kasus fördelar sig i uttryck med en viss syntaktisk relation och på vilken plats – till vänster eller

Straipsniai / Articles

125

LOÏC BOIZOU, JOLANTA KOVALEVSKAITĖ, ERIKA RIMKUTĖ

till höger – används. I tabellerna anges kasus och diskuteras fortsättningsvis i texten utifrån det största antalet förekomster i fraser med en viss syntaktisk relation.

2.2.1.1. Nominativ

Eftersom nominativ är ett ofta använt kasus och eftersom fraser som uttrycker attributiv relation dominerar bland alla analyserade tvåordsfraser, är den frekventa användningen av nominativ inte förvånande.

TABELL 7. Nominativens fördelning

Löp. nr

Syntaktisk relation

Vänster, antal⁸

Vänster, proc.

Höger, antal

Höger, proc.

Totalt

Andel av alla fraser, proc.⁹

1

Attributiv relation: attribut

2159

30,9

4823

69,1

6982

18,7

2

Ömsesidig relation: subjekt

15

23,4

49

76,6

64

100,0

3

Underordnande: objekt

52

98,1

1

1,9

53

6,6

4

Ömsesidigt samband: objekt

16

47,1

18

52,6

34

100,0

5

Samordnande

14

50,0

14

50,0

28

37,8

6

Underordnande: omständigheter

8

88,9

1

11,1

9

11,4

Totalt

2264

4906

7170

Som framgår av tabell 7 används nominativ i två tredjedelar av fallen i högerled, t.ex.: administrationens anställda, esperanto, medan vänsterledet utgörs av ett oböjt attribut, oftast uttryckt med ett substantiv i genitiv. I de fraser där kongruerande attribut förekommer är båda orden helt kongruenta, t.ex.: båda lagen, ingenjörsnätverk. Naturligtvis kan här

⁸ Vänster avser den vänstra delen av en PJ, höger den högra. I kasus-tabellerna har procenttalen beräknats som den andel som ett visst kasus utgör när det uppträder som vänster respektive höger led i ett visst syntaktiskt förhållande.

⁹ I den sista kolumnen i denna och andra kasus-tabeller anges i procent hur stor andel av alla analyserade tvåords-PJ-fraser som bildar ett visst syntaktiskt förhållande detta kasus utgör (se även tabell 13).

126

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Lietuvių kalbos dvižodžių pastoviųjų junginių gramatinės kategorijos

Även andra kasus kan användas (se exemplen under de övriga kasusen). I vissa fraser kan de grammatiska formerna hos både det första och det andra ledet förändras, t.ex.: accissatser, accissats.

Som väntat används endast nominativ i subjektiva förbindelser med inbördes samband. Som framgår av tabell 7 används nominativ oftare till höger, dvs. den vanliga ordföljden i sådana förbindelser är verb + substantiv, t.ex.: en olycka inträffade, det regnar. Det finns dock också exempel (som visserligen är mycket mer sällsynta) där nominativ används till vänster: barnen växer, solen skiner. I vissa förbindelser används oföränderliga¹⁰ former, t.ex.: solen går upp; i andra förändras verbets eller substantivets former, t.ex.: konferensen kommer att hållas / hölls, fara hotade / hotar; en människa / människor lever, en människa / människor anstränger sig.

När kasusfördelningen räknades ut var den ganska frekventa användningen av nominativ i objektförbindelser med underordnande samband överraskande – 53 sådana belägg hittades (den tredje vanligaste typen av förbindelser). Som framgår av tabell 7 står nominativ här till vänster, t.ex.: de flesta invånare, ett stort antal människor, nitton år, en miljon litas. Av exemplen kan man förstå att dessa inte är helt typiska objektförbindelser (sådana som till exempel förbindelser med particip: med huvudet bakåtlutat, efter att ha försvarat avhandlingen); de skulle delvis kunna betraktas som exempel på sätts- (mängd-)adverbial. I Grammatik över nutida litauiska (1996: 512) anges att substantiv med kvantitetsbetydelse, substantiviska räkneord, pronomen och kvantitetsadverb bildar objektförbindelser, och att genitiven som de styr benämns kvantitetsinnehållets genitiv. Enligt grammatiken klassificeras alltså de tidigare nämnda förbindelserna som objektförbindelser med underordnande samband.

Endast nominativ används i objektförbindelser med inbördes samband, vars antal är nästan hälften så stort som de subjektiva förbindelsernas – 34. De flesta exemplen följer mönstret substantiv + particip, t.ex.: omröstningen inleds, beslutet fattat. Som framgår av exemplen står både substantivet och participet i nominativ; substantivet kan stå både till höger och till vänster. Endast i tre förbindelser ändras substantivens och participens numerus, t.ex.: frågan behandlas / frågorna behandlas; undersökningen genomförs / undersökningarna genomförs.

På grund av samordnande sambands särdrag måste båda leden kongruera i kasus, t.ex.: vänster, höger; marxism, leninism. Substantivens numerus kan variera, t.ex.: män, kvinnor; man, kvinna (kasusen kan också variera; se avsnitten om andra kasus).

¹⁰Med detta avses att en viss fras i LKDFŽ används endast i en form eller att ett av leden alltid förekommer i en fast form. Observera att olika former av samma fras kan hänföras till olika syntaktiska relationer: till exempel har lyja lietus hänförts till subjektfraser med ömsesidig relation, medan lyjant lietui har hänförts till subjektfraser med underordnande relation (se Boizou m.fl. 2015b: 126 för en närmare diskussion).

Straipsniai / Articles

127

LOÏC BOIZOU, JOLANTA KOVALEVSKAITĖ, ERIKA RIMKUTĖ

Adverbiala fraser med underordnande relation är nominativ inte heller särskilt typisk för; detta är den ovanligaste typen av fraser med nominativ, t.ex.: ungefär hälften, kriget i Tjetjenien, medlemskap i NATO, ambassadör i Litauen / för Litauen. I fraser av denna typ används nominativ nästan alltid till vänster.

2.2.1.2. Genitiv

Oftast uttrycks icke-kongruerande attribut med genitiv, så det är inte alls förvånande att antalet genitivfall är så stort i fraser med underordnande relationsattribut – nästan 19 tusen (50,4 procent av alla PJ) (se tabell 8). Vanligtvis står det icke-kongruerande attributet till vänster; detta mönster bekräftas också av tvåordsfraserna i LKDFŽ, t.ex.: övergångsställe för fotgängare, radioapparater. Om båda leden i frasen är böjliga och om de böjda formerna i LKDFŽ är registrerade som former av samma fras, kan genitiven stå även till höger, t.ex.: Radviliškis distrikt, människokropp.

TABELL 8. Genitivens fördelning

Löp.nr. | Syntaktisk relation | Vänster, antal | Vänster, proc. | Höger, antal | Höger, proc. | Totalt | Andel av alla fraser, proc. 1 | Underordnande: attribut | 12444 | 66,2 | 6358 | 33,8 | 18802 | 50,4 2 | Underordnande: objekt | 41 | 17,7 | 191 | 82,3 | 232 | 28,8 3 | Samordnande | 14 | 50,0 | 14 | 50,0 | 28 | 37,8 4 | Underordnande: adverbial | 10 | 83,3 | 2 | 16,7 | 12 | 15,2 Totalt | 12509 | | 6565 | | 19074 |

Av tabell 8 framgår att den näst vanligaste typen av fraser med genitiv är objektfraser med underordnande relation. Oftast utgörs det första ledet av olika verbformer, t.ex.: avsätta pengar, det fanns ingen plats, men fraser där substantiv som uttrycker mängd styr genitiv är också vanliga, t.ex.: i många stater, tio minuter, femton år. I dessa fraser dominerar genitiv till höger; genitiv står till vänster när det första ledet är ett substantiv som uttrycker mängd, t.ex.: många länder, nitton år.

128

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Lietuvių kalbos dvižodžių pastoviųjų junginių gramatinės kategorijos

Det finns nästan tio gånger färre samordnande konstruktioner än objektkonstruktioner med underordnande samband. På grund av särdragen hos konstruktioner med detta samband måste både den första och den andra leden stå i samma kasus. Exempel på sådana konstruktioner i genitiv är: borgmästarens, styrelsens; fruktens, grönsakernas.

Några exempel där genitiv används i adverbiala konstruktioner med underordnande samband: år efter år, kriget i Tjetjenien. Som framgår av tabell 8 står genitiven oftare till vänster i dessa konstruktioner. Endast i två fall används genitiven till höger: ett års tid, gårdagen.

2.2.1.3. Dativ

Både i talat och skrivet språk är dativ ett av de minst använda kasus, och det är också relativt ovanligt bland de tvåordiga fasta uttrycken i LKDFŽ – här utgör det bara 5,43 procent av samtliga kasus (se tabell 6). Som redan nämnts finns det i denna ordbok flest konstruktioner med underordnande samband som uttrycker en egenskap, så det är inte förvånande att också de flesta dativbeläggen har noterats i dessa konstruktioner. Som framgår av tabell 9 står dativ i två tredjedelar av fallen till höger, t.ex.: skuld till tullen, för evigt liv. Om konstruktioner med kongruerande attribut används står båda orden då i dativform. Som nämnts tidigare är konstruktioner med inkongruerande attribut mycket vanliga, vilket innebär att dativ förekommer mer sällan till vänster än till höger.

TABELL 9. Dativens fördelning

Nr. | Syntaktisk relation | Vänster, antal | Vänster, procent | Höger, antal | Höger, procent | Totalt | Andel av alla konstruktioner, procent 1 | Underordnande: egenskap | 649 | 32,7 | 1337 | 67,3 | 1986 | 5,3 2 | Underordnande: objekt | 35 | 58,3 | 25 | 41,7 | 60 | 7,5 3 | Underordnande: subjekt | 4 | 12,5 | 28 | 87,5 | 32 | 100,0 4 | Underordnande: adverbial | 2 | 33,3 | 4 | 66,7 | 6 | 7,6 5 | Samordnande | 2 | 50,0 | 2 | 50,0 | 4 | 5,4 Totalt | 692 | | 1396 | | 2088 |

Objektkonstruktioner med underordnande samband kännetecknas av att dativ kan stå både till vänster och till höger, även om det är vanligare att den står till vänster, t.ex.:

Straipsniai / Articles

129

LOÏC BOIZOU, JOLANTA KOVALEVSKAITĖ, ERIKA RIMKUTĖ

representera staten, några dagar, finansiera projektet. Om dativ står till vänster handlar det oftast om mängduttryck där den första leden är ett substantiv (som i exemplet några dagar).

I subjektkonstruktioner med underordnande samband är dativ vanligare till höger, t.ex.: när våren kommit, när det regnar. Konstruktioner som medan barnet växer, medan solen skiner är, att döma av de få beläggen, inte en vanlig struktur i litauiskan för att uttrycka subjektförhållanden.

Endast sex fall hittades där adverbiala fraser uttrycktes med dativ: för ungefär hälften, för medlemskap i EU/NATO, skjut upp till i morgon; därför går det inte att göra några mer ingående generaliseringar om dativens användning i fraser av denna typ. Lika många dativformer hittades också i samordnade fraser, t.ex.: bröder, systrar; borgmästaren, styrelsen.

2.2.1.4. Ackusativ

Som redan nämnts flera gånger dominerar bland de tvåordiga PJ förbindelser som uttrycker attributiv relation, och därför förekommer ackusativ allra oftast just i denna typ av förbindelser (se tabell 10), t.ex.: betydande belopp, det litauiska samhället. Att ackusativ i två tredjedelar av fallen står till höger kan förklaras av att förbindelser med oböjliga attribut dominerar, vilket innebär att endast den andra leden kan böjas, t.ex.: det litauiska samhället / det litauiska samhällets / åt det litauiska samhället / det litauiska samhället.

TABELL 10. Ackusativens fördelning

Nr | Syntaktisk relation | Vänster, antal | Vänster, procent | Höger, antal | Höger, procent | Totalt | Andel av alla förbindelser, procent | 1 | Underordnande: attribut | 1880 | 35,3 | 3442 | 64,7 | 5322 | 14,3 | 2 | Underordnande: objekt | 39 | 9,1 | 390 | 90,9 | 429 | 53,3 | 3 | Samordnande | 5 | 50,0 | 5 | 50,0 | 10 | 13,5 | 4 | Underordnande: adverbial | 3 | 33,3 | 6 | 66,7 | 9 | 11,4 | Totalt | 1927 | 3843 | 5770

En jämförelse av användningen av alla kasus (se tabell 13) visar att ackusativ är det typiska kasus som uttrycker objektförbindelser med underordnande relation (de utgör 53,3 procent av alla PJ med denna relation). Det bör nämnas att i mer än 90 procent

130

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Lietuvių kalbos dvižodžių pastoviųjų junginių gramatinės kategorijos

av fallen står ackusativ till höger, eftersom de vanligaste förbindelserna av denna typ har strukturen verb + substantiv, t.ex.: att förebygga, hade möjlighet. Ackusativ används till vänster när det första ledet är ett nomen som uttrycker mängd, t.ex.: hundra år, tusen litas. Det finns dock några få mindre typiska förbindelser där ackusativ används till vänster: påverkan på miljön (eftersom substantivet styr kasus), problemet lösa (på grund av omvänd ordföljd).

Förbindelser med underordnande relation och adverbial funktion återfanns endast i 9 fall, och med samordnande relation i 10 exempel; dessa förbindelser illustreras av följande exempel: konton på banker, i går morse (adverbiala) och fönster, dörrar; händer, fötter (samordnande).

2.2.1.5. Instrumentalis

De flesta förbindelser som uttrycker attributiv relation är böjliga och förekommer därför också i instrumentalform, t.ex.: med de nöjen som erbjuds, med Polens kung. Som nämnts dominerar förbindelser med oböjligt attribut; därför står instrumentalis dubbelt så ofta till höger som till vänster (se tabell 11). De sammanställda uppgifterna för alla kasus (se tabell 13) visar att instrumentalis (med undantag för vokativ) är det minst frekventa kasus som uttrycker attributiva förbindelser, eftersom detta kasus utgör endast 4,5 procent.

TABELL 11. Instrumentalisens fördelning

Nr

Syntaktisk relation

Vänster, antal

Vänster, procent

Höger, antal

Höger, procent

Totalt

Andel av samtliga fraser, procent

1

Underordnande: attribut

628

37,2

1060

62,8

1688

4,5

2

Underordnande: objekt

3

10,7

25

89,3

28

3,5

3

Underordnande: adverbial

1

33,3

2

66,7

3

3,8

Totalt

632

1087

1719

På grund av den sällsynta användningen av instrumental hittades endast 28 fall av denna kasus i objektfraser med underordnande relation. Den vanligaste strukturen hos sådana fraser är verb + substantiv, t.ex.: erkänna som skyldiga, ryckte på axlarna. Några exempel hittades där verbalnomen styr instrumental, t.ex.: att vara sig själv, tillit till sig själv. I vänsterledet används instrumental endast i fraser som uttrycker mängd, t.ex.: hundra procent.

Det bör nämnas att bland adverbialfraser med underordnande relation med instrumental hittades två tidsuttryck: månad efter månad, år efter år.

Straipsniai / Articles

131

LOÏC BOIZOU, JOLANTA KOVALEVSKAITĖ, ERIKA RIMKUTĖ

En annan fras där instrumentalformen står till vänster är ambassadör i Litauen.

2.2.1.6. Inessiv

När data klassificerades för den studie som beskrivs i Boizou m.fl. 2015b uppstod många frågor om var fraser med inessiv skulle placeras – denna osäkerhet berodde på att tvåordsfraser analyserades. Om treordsfraser hade analyserats skulle många av dem sannolikt ha innehållit verb, vars betydelser hade gjort det möjligt att fastställa frastypen mer exakt. Vid klassificeringen av tvåordsfraser med inessiv, vilket framgår av tabell 12, hänfördes den största delen till fraser som uttrycker ett attribut genom en underordnande relation, t.ex.: i skönhetstävlingar, i den övre delen, i varuhuset. Vid första anblicken kan det verka som om dessa fraser uttrycker plats. Så skulle det också vara om verb hade förekommit tillsammans med dem, t.ex.: delta i skönhetstävlingar, handla i varuhuset. Å andra sidan är dessa fraser autonoma och betraktas som typiska kollokationer, och därför behandlas de som böjningsformer av fraser som uttrycker ett attribut. Därför hänfördes alla former av attribututtryckande fraser (oavsett kasus) till den nämnda frastypen, t.ex.: tredje plats, på tredje plats, den tredje platsen, på den tredje platsen, tredje platsens, den tredje platsens, en tredje plats, den tredje platsen, de tredje platserna. Av denna anledning hamnade även fraser med inessiv bland fraserna som uttrycker ett attribut genom en underordnande relation. Som framgår av exemplen ovan används inessiv både i fraser med kongruerande och med icke-kongruerande attribut; detta kasus står oftare till höger.

TABELL 12. Inessivens fördelning

Löp.nr.

Syntaktisk relation

Vänster, antal

Vänster, procent

Höger, antal

Höger, procent

Totalt

Andel av alla fraser, procent

1

Underordnande: attribut

716

28,6

1786

71,4

2502

6,7

2

Underordnande: adverbial

2

5,0

38

95,0

40

50,6

3

Samordnande

2

50,0

2

50,0

4

5,4

4

Underordnande: objekt

3

100,0

0

0,0

3

0,4

Totalt

723

1826

2549

Som man kunde förvänta sig användes lokativ oftast av alla kasus i adverbiala fraser med underordnande relation – den utgör 50,6 procent (se

132

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Lietuvių kalbos dvižodžių pastoviųjų junginių gramatinės kategorijos

12 och 13). I nästan alla fall står lokativ på höger sida; det kan styras både av verb och substantiv, t.ex.: liggande i sängen, konton i banker, hänger i luften, lämnade i fred, med tanke på. Endast i två former av ett och samma uttryck står det till vänster: i projektet förutses / förutsågs.

Bland de analyserade tvåords-PJ med lokativ hittades fyra exempel på samordnande relation: i Vilnius, i Kaunas; i Lettland, i Estland. Som exemplen visar uttrycks i samtliga fall en konkret plats.

Endast tre objektuttryck med underordnande relation och lokativ hittades: i många stater, i många länder, i brevet till romarna. Som nämnts tidigare skulle dessa uttryck visserligen kunna betraktas som uttryck för ett platsadverbial, men med hänsyn till hela uttryckets betydelse (och inte betydelsen hos en enskild böjd form) klassificeras sådana uttryck som objektuttryck.

2.2.1.7. Övriga kasus

Eftersom vokativ är ett av de minst använda kasusen i litauiskan (jfr utgör det 0,48 procent i korpusen för skriftspråk; i korpusen för talspråk utgör pluralis vokativ 0,3 procent och singularis vokativ 3,3 procent), är det inte heller förvånande att LKDFŽ endast innehåller 49 belägg för detta kasus. Alla förekommer i uttryck som uttrycker underordnad relation, t.ex.: ärade ordförande, käre läsare, herre Gud, kära kollegor. 24 vokativbelägg står på vänster sida och 25 på höger sida, vilket innebär att vokativ i nästan alla fall används i uttryck med kongruerande attribut.

Tre belägg för illativ hittades (de har skilts från lokativ), också i uttryck som uttrycker underordnad relation, t.ex.: i kommunens ägo, i statens ägo.

2.2.1.8. Sammanfattning av kasusbruket

En sammanfattning av resultaten för kasusbruket (med undantag för vokativ och illativ) i tabell 13 visar vilka kasus som dominerar i olika typer av uttryck. Som nämnts tidigare dominerar uttryck som uttrycker underordnad relation bland LKDFŽ:s tvåordsuttryck, och därför påverkas statistiken över kasusbruk av denna typ av uttryck. Det går dock också att dra slutsatser om kasusbruket i uttryckstyper som uttrycker annat än attribut.

Tabell 13 visar att endast nominativ i LKDFŽ:s tvåords-PJ användes för att uttrycka ömsesidiga relationer i både subjekt- och objektuttryck. Detta kan förklaras av att dessa typer av uttryck enligt DLKG:s klassificering oftast endast bildas med nominativ.

Subjektuttryck med underordnad relation bildas endast med dativ. Utifrån uppgifterna om LKDFŽ:s tvåords-PJ kan man hävda att det mest typiska

Straipsniai / Articles

133

LOÏC BOIZOU, JOLANTA KOVALEVSKAITĖ, ERIKA RIMKUTĖ

Strukturen hos underordnade subjektiva kombinationer är gerundium + substantiv i dativ.

Om vi inte följde den klassificering som traditionellt presenteras i DLKG, skulle vi kunna klassificera subjektiva och objektiva kombinationer med ömsesidigt samband samt underordnade subjektiva kombinationer tillsammans, vilket tydligare skulle framhäva de kasus som uttrycker subjektiva relationer: nominativ och dativ (med gerundier). Dessa tre typer av kombinationer förenas också av att de endast består av substantiv och verb.

Kombinationer med underordnande relation (med undantag för de subjektiva) är de tydligaste; kasusfördelningen framträder bäst i dem. I objektiva, adverbiella och attributiva kombinationer framträder ett dominerande kasus (som står för mer än hälften av den totala användningen: ackusativ respektive lokativ och genitiv). I objektiva kombinationer med underordnande relation dominerar ackusativ – den utgör mer än 53 procent. Näst vanligast är genitiv (28,8 procent), och tredje vanligast är dativ (7,5 procent). Som tidigare nämnts var användningen av nominativ i objektiva kombinationer något överraskande (här står nominativ för 6,6 procent), men detta kan förklaras av att kvantitetsuttryckande kombinationer förekommer. Om man frångick den traditionella grammatiska synen och klassificerade kvantitetsuttryckande kombinationer som adverbiella, skulle kasusfördelningen i de objektiva kombinationerna bli tydligare och mer konsekvent.

Mer än hälften av adverbiella kombinationer med underordnande relation bildas med lokativ; näst vanligast är genitiv (15,2 procent), följt av nominativ och ackusativ (båda kasusen står för 11,4 procent vardera). Användningen av nominativ för att bilda adverbiella kombinationer är något överraskande, men mönstren för kasusbruk i denna typ av kombinationer framträder förmodligen inte på grund av det låga antalet kombinationer (endast 77 adverbiella kombinationer påträffades totalt).

Adverbiella kombinationer har också den egenskapen att den ena leden (vanligen den vänstra) böjs (kasus eller tempus, numerus och person ändras), medan den andra leden (oftast lokativ, ibland adverb) är oföränderlig, till exempel: representationens / representation i Litauen; deltog / delta / kommer att delta i valen; i går morse / morgonen; ungefär hälften / hälften. Ord som förekommer i andra typer av kombinationer böjs i större utsträckning.

I attributiva kombinationer med underordnande relation förekommer alla kasus, eftersom denna typ av kombinationer påträffades oftast (de utgör mer än 95 procent av alla kombinationer); därför kan man urskilja mönster i kasusbruket. Dessa bekräftar (och återger nästan exakt) uppgifterna i tabell 6 om kasusfördelningen i tvåords flerordsuttryck (PJ); efter frekvens rangordnas kasusen så här: genitiv – 50,4 procent, nominativ – 18,7 procent, ackusativ – 14,3 procent, lokativ – 6,7 procent, dativ – 5,3 procent och instrumentalis – 4,5 procent.

134

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Lietuvių kalbos dvižodžių pastoviųjų junginių gramatinės kategorijos

Som nämnts flera gånger beror genitivens dominans i dessa och andra kombinationer på att de tvåordskombinationer som finns i LKDFŽ oftast bildas med oböjliga attribut. Frekvensen för de övriga kasusen bekräftar de kasusfrekvenser i talad och skriven litauiska som beskrivits i tidigare studier. Samordning kan uttryckas med alla kasus; visserligen förekommer inte instrumentalis i denna typ av kombinationer, men det innebär inte att en sådan användning är omöjlig för instrumentalis. Helt enkelt har tvåordskombinationer med samordnande relation och detta kasus inte tagits med i LKDFŽ på grund av instrumentalens sällsynta användning. Eftersom samordnade kombinationer inte kännetecknas av något specifikt uttryck för grammatiska former kan man här endast tala om allmänna mönster för kasusfrekvens (de återspeglar i högre grad kasusbruket i korpusen än i ordboken). Dessa mönster bekräftas också av uppgifterna i tabell 13: vanligast är nominativ och genitiv (nästan 38 procent vardera), följt av ackusativ (mer än 13 procent).

2.2.2. Övriga nominalkategorier

I detta avsnitt behandlas kategorierna genus, numerus, komparation och bestämdhet. Vid beräkningen av dessa kategorier inkluderades ibland även vissa verbformer. Som redan nämnts utgörs den största delen av de analyserade tvåordiga flerordsuttrycken av sådana som har klassificerats som attributiva kombinationer med underordnande relation; dessa kombinationer avgör därför i huvudsak fördelningen av de grammatiska kategorier som diskuteras nedan.

2.2.2.1. Genuskategorin

Vid beräkningen av substantivens och adjektivens genuskategori inkluderades även data om particip och halva particip, eftersom dessa former i de analyserade tvåordiga fasta uttrycken oftast användes som kongruerande ord. Fördelningen mellan genus i LKDFŽ:s tvåordiga uttryck visas i tabell 14.

TABELL 14. Fördelning av genusformer

Genus

Antal

Procent

maskulinum

21039

54,58

femininum

17500

45,4

neutrum

6

0,02

Totalt

38545

100,00

Frekvensen av maskulina former skiljer sig nästan inte från korpusdata – här uppgår den till 57,2 procent; användningen av femininum och neutrum skiljer sig betydligt – i korpusen utgör de 36,6 respektive 2,6 procent (Rimkutė

Straipsniai / Articles

135

LOÏC BOIZOU, JOLANTA KOVALEVSKAITĖ, ERIKA RIMKUTĖ

TABELL 13. Sammanfattad fördelning av kasus (grå bakgrund markerar det enda eller vanligaste kasuset som bildar en viss syntaktisk relation)

Syntaktisk relation / kasus

Nominativ, antal

Nominativ, procent

Genitiv, antal

Genitiv, procent

Dativ, antal

Dativ, procent

Ackusativ, antal

Ackusativ, procent

Instrumentalis, antal

Instrumentalis, procent

Lokativ, antal

Lokativ, procent

Totalt, antal

1 För ömsesidig relation: subjekt

64

100,0

0

0,0

0

0,0

0

0,0

0

0,0

0

0,0

64

2 Förhållande mellan varandra: objekt

34

100,0

0

0,0

0

0,0

0

0,0

0

0,0

0

0,0

34

3 Underordnande: subjekt

0

0,0

0

0,0

32

100,0

0

0,0

0

0,0

0

0,0

32

4 Underordnande: objekt

53

6,6

232

28,8

60

7,5

429

53,3

28

3,5

3

0,4

805

5 Underordnande: adverbial

9

11,4

12

15,2

6

7,6

9

11,4

3

3,8

40

50,6

79

6 Underordnande: egenskap

6982

18,7

18802

50,4

1986

5,3

5322

14,3

1688

4,5

2502

6,7

37282

7 Samordnande

28

37,8

28

37,8

4

5,4

10

13,5

0

0,0

4

5,4

74

Totalt

7170

19074

2088

5770

1719

2549

38370

136

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Lietuvių kalbos dvižodžių pastoviųjų junginių gramatinės kategorijos

2006: 31–32). Dessa resultat berodde på att även sådana pronomen- och räkneordsformer som saknar kategorin genus har inkluderats i genuskategorin i korpusen (t.ex. kas, mano, aš, dešimt, penkiolika, dvejetas¹¹) – dessa former utgör 3,6 procent. Det kan ändå hävdas att genusfördelningen bland tvåordiga PJ överensstämmer med bruksmönstren för dessa former i skriftspråket.

2.2.2.2. Numeruskategorin

Vid beräkningen av singular- och pluralformer inkluderades inte de finita verbformernas numerusformer, eftersom de behandlades tillsammans med personkategorin (se tabell 5), medan particip- och gerundieformer räknades med. Två tredjedelar av de tvåordiga flerformiga PJ i LKDFŽ utgörs av singularformer, se tabell 15.

TABELL 15. Fördelningen av numerusformer

Numerus

Antal

Procent

singular

25650

66,95

plural

12665

33,05

Totalt

38315

100,00

Siffrorna i tabell 15 är nästan identiska med uppgifterna från korpusen med skriftspråkstexter: i denna källa utgör singular 67,27 procent och plural 32,73 procent (Rimkutė 2006: 32). När det gäller plural är det viktigt att betona att vissa PJ enbart används i pluralform, jfr Jungtinės Tautos, mirties aplinkybės, meteorologinės sąlygos (Boizou m.fl. 2015a: 46). I korpusen hittades även dualisformer, liksom numerusformer som vissa nominala ord saknar (t.ex. dešimt, dvylika, keliolika – dessa har skilts ut i en egen grupp i korpusen), och därför går det inte att jämföra de analyserade tvåordiga PJ med korpusuppgifterna helt exakt. När endast singular- och pluralformerna av substantiv, adjektiv, pronomen, räkneord, particip och gerundier som hittats i korpusen räknas, överensstämmer dock uppgifterna om numeruskategorin för tvåordiga PJ och korpusen nästan helt.

2.2.2.3. Gradkategorin

En del PJ används i en enda gradform (t.ex.: Aukščiausiasis Teismas), medan en del kan användas i flera gradformer (t.ex.: įvairūs būdai, įvairiausi būdai) (Boizou m.fl. 2015a: 47). Gradformerna hos de analyserade tvåordiga PJ

¹¹ Det finns olika uppfattningar om genus hos dessa och andra former (liksom om andra grammatiska kategorier) (jfr Paulauskienė 1994; Judžentis 2012). Uppgifterna från en morfologisk annotator för litauiska har använts (se http://tekstynas.vdu.lt/).

Straipsniai / Articles

137

LOÏC BOIZOU, JOLANTA KOVALEVSKAITĖ, ERIKA RIMKUTĖ

formerna motsvarar bruksmönstren för denna kategori i skriftspråket – former i positiv dominerar, se tabell 16.

TABELL 16. Fördelning av gradformer

Grad | Antal | Procent; positiv | 6300 | 95,93; superlativ | 135 | 2,06; komparativ | 132 | 2,01; Totalt | 6567 | 100,00

Procentandelen för gradformer skiljer sig dock ganska markant mellan de analyserade uttrycken i LKDFŽ och formerna som förekommer i korpusen: positiv utgör 87,5 procent i korpusen, bland de tvåordiga PJ utgör komparativ- och superlativformerna nästan lika stora andelar, medan en större skillnad framträder i korpusen – komparativ utgör 8 procent och superlativ 4,5 procent (Rimkutė 2006: 36).

2.2.2.4. Bestämdhetskategorin

Som man kunde förvänta sig är obestämda former vanligast bland de analyserade uttrycken, se tabell 17.

TABELL 17. Fördelning av bestämda och obestämda former

Former | Antal | Procent; obestämda | 6714 | 81,9; bestämda | 1480 | 18,1; Totalt | 8194 | 100,0

Palyginus su rašytinės kalbos tekstyno duomenimis (Rimkutė 2006: 33), matyti, kad vartosenos dėsningumai tokie patys, bet procentinė išraiška gana skirtinga: tekstyne neįvardžiuotinės formos sudaro 93,6 proc., o įvardžiuotinės – 6,4 proc. Šiuos skirtumus gali lemti tai, kad, kaip minėta poskyrio pradžioje, giminės, skaičiaus, laipsnio, apibrėžtumo kategorijas iš esmės lemia prijungiamojo ryšio požymio raiškos junginių gramatinės kategorijos, taip pat tai, kad tarp dvižodžių PJ labai dažnas morfologinės struktūros modelis būdvardis + daiktavardis ir retesnis modelis skaitvardis + daiktavardis (Boizou ir kt. 2015b: 121). Tiek būdvardžiai, tiek kelintiniai skaitvardžiai gali būti įvardžiuotiniai ir tai galima laikyti priežastimi, dėl ko tarp analizuotų dvižodžių PJ gana daug

138

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Lietuvių kalbos dvižodžių pastoviųjų junginių gramatinės kategorijos

De större förekomsten av pronominalformer beror också på att många av de tvåords-PJ som anges i LKDFŽ är termer, beteckningar på tjänster och institutionsnamn, vilka vanligtvis står i pronominalform, till exempel: bostadshus, friidrott, första vice borgmästarens, Röda korset.

En sammanfattning av de grammatiska kategorier som behandlats i avsnitt 2.2.2 visar att de tvåords-PJ som analyseras i denna artikel har en liknande fördelning av grammatiska former som i en korpus med skriftspråk. Procentandelarna för vissa kategorier skiljer sig dock, eftersom mer varierade former påträffades i korpusen (till exempel dualisformer och former utan numerus- eller genuskategori), medan variationen av sådana former bland de analyserade tvåords-PJ var betydligt mindre eller sådana former inte alls påträffades. Dessutom beror skillnaderna mellan vissa former på PJ:s egenskaper (termer, institutionsnamn och så vidare).

3. SLUTSATSER

1. I de tvåords-PJ som anges i LKDFŽ och analyseras i denna artikel dominerar substantiv (74,55%), följda av adjektiv (16,11%) och verb (5,2%). Fördelningen mellan ordklasserna motsvarar inte mönstren i talat och skrivet språk. Den avvikande användningen beror på principen för sammanställningen av ordboken (varje fras måste innehålla ett substantiv) och på att tvåordsfraser med fast betydelse analyserades, varför de inte kan uppvisa någon stor variation i ordklasser.

2. I de analyserade fraserna användes fler finita verbformer; bland de infinita dominerar infinitiv (70%). Mer än hälften av alla finita verbformer står i preteritum, medan presens utgör cirka 42%. Indikativ upptar den största delen av modus (96,6%); tredje person dominerar (94,7%). Användningen av grammatiska verbformer i de analyserade fraserna skiljer sig inte mycket från uppgifterna i korpusen med skriftspråk, även om den dominerande medlemmen i respektive kategori utgör en något större andel än i korpusen (detta gäller även substantiviska ords grammatiska kategorier).

3. Användningen av mer respektive mindre frekventa kasus bekräftar de mönster för kasusfrekvens i talad och skriven litauiska som beskrivits i tidigare studier. De vanligaste kasusen i de analyserade PJ är genitiv (49,64%), nominativ (18,66%) och ackusativ (15,02%). Genitivens dominans beror på att tvåordsfraserna i LKDFŽ oftast är bildade med oböjliga attribut som uttrycks i genitiv. I tvåords-PJ med en enda form framträder en betydligt vanligare användning (än

Straipsniai / Articles

139

LOÏC BOIZOU, JOLANTA KOVALEVSKAITĖ, ERIKA RIMKUTĖ

i PJ med flera former) av instrumentalis och vokativ. Detta innebär att mindre frekventa kasus är vanligare i mer fixerade fraser.

3.1. Endast nominativ användes i tvåords-PJ i LKDFŽ för att uttrycka ömsesidiga relationer i både subjekt- och objektfraser. Subjektfraser med underordnande relation består endast av dativ.

3.2. I objekt-, adverbial- och attributfraser med underordnande relation framträder ett dominerande kasus, som står för mer än hälften av den totala användningen: ackusativ, lokativ respektive genitiv.

3.3. Koordinerande fraser återspeglar mönstren för kasusbruk i korpusen med skriftspråk bättre än underordnande fraser eller fraser med ömsesidiga relationer: de vanligaste kasusen är nominativ, genitiv och ackusativ. Antalet sådana PJ i undersökningsmaterialet är dock för litet för att tillförlitligare slutsatser ska kunna dras.

4. Fördelningen av övriga grammatiska kategorier hos nominala ord överensstämmer oftast med korpusuppgifterna: maskulinum (54,58%), singular (66,95%), positiv (95,93%) och obestämd form (81,9%) utgör den största delen. Vissa kategorier, till exempel pronominalformer, förekommer dock oftare eftersom de analyserade PJ omfattar många termer.

LITTERATUR OCH KÄLLOR

Bagdonaitė Justina 2010: Lietuvių kalbos samplaių sintaksinės funkcijos. Bakalauro darbas. Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas.

Bielinskienė Agnė 2010: Sujungiamojo ryšio semantika, pragmatika ir vartosenos ypatumai. Daktaro disertacija. Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas.

Boizou Loïc, Kovalevskaitė Jolanta, Rimkutė Erika 2015a: Automatic Lemmatisation of Lithuanian MWEs. – Proceedings of 20ₜₕ Nordic Conference of Computational Linguistics NODALIDA 2015. NEALT Proceedings 23, 41–49.

Boizou Loïc, Kovalevskaitė Jolanta, Rimkutė Erika 2015b: Lietuvių kalbos dvižodžių junginių morfologinių ir sintaksinių ypatybių sąsajos. – Darbai ir dienos 64, 115–131.

Den moderna litauiska grammatiken, red. V. Ambrazas. Vilnius: Förlaget för vetenskap och encyklopedier, 1996.

140

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Lietuvių kalbos dvižodžių pastoviųjų junginių gramatinės kategorijos

Dabašinskienė Ineta 2009: Šnekamosios lietuvių kalbos morfologinės ypatybės. – Acta Linguistica Lithuanica 60, 1–15.

Jarašiūnaitė Giedrė 2004: Morfologinių samplaikų semantika ir gramatika. Magistro darbas. Kaunas: VDU.

Judžentis Artūras 2012: Lietuvių kalbos gramatinės kategorijos. Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.

Kovalevskaitė Jolanta, Rimkutė Erika 2010: Sudėtinės ir suaug­tinės lietuvių kalbos morfologinės samplaikos. – Kalbų studijos 16, 79–88.

Labutis Vitas 1998: Lietuvių kalbos sintaksė. Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.

Marcinkevičienė Rūta, Grigonytė Gintarė 2005: Lexicogrammatical Patterns of Lithuanian Phrases. – Proceedings of 2nd Baltic Conference on Human Language Technologies, 299–305.

Marcinkevičienė Rūta 2010: Lietuvių kalbos kolokacijos. Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas.

Paulauskienė Aldona 1989: Gramatinės lietuvių kalbos vardažodžių kategorijos. Vilnius: Mokslas.

Paulauskienė Aldona 1994: Lietuvių kalbos morfologija. Paskaitos lituanistams. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

Rimkutė Erika 2006: Morfologinio daugiareikšmiškumo ribojimas kompiuteriniame tekstyne. Daktaro disertacija. Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas.

Rimkutė Erika, Bielinskienė Agnė, Kovalevskaitė Jolanta (sud.) 2012: Lietuvių kalbos daiktavardinių frazių žodynas. Kaunas: Vytauto Didžiojo universiteto leidykla. Prieiga internete: http://donelaitis.vdu.lt/lkk/pdf/ daikt_fr.pdf.

Rimkutė Erika, Kovalevskaitė Jolanta 2015: Lietuvių kalbos daiktavardinių frazių žodyno vienaf or miai pastovieji junginiai. – Darbai ir dienos 64, 155–169.

Wray Alison 2002: Formulaic Language and the Lexicon. Cambridge: Cambridge University Press.

Straipsniai / Articles

141

LOÏC BOIZOU, JOLANTA KOVALEVSKAITĖ, ERIKA RIMKUTĖ

Grammatiska kategorier hos litauiska tvåords flerordsuttryck

SAMMANFATTNING

Denna studie fokuserar på flerordsuttryck (MWE) med två ord som används i flera grammatiska former i Dictionary of Lithuanian Nominal Phrases. Vi analyserar fördelningen av grammatiska kategorier i dessa tvåordsuttryck, som främst förstås som typiska kollokationer. Studien syftar till att ge en detaljerad dokumentation av hur grammatiska kategorier används, med särskilt fokus på kasus, för att visa sambanden mellan varje kasus och en viss syntaktisk funktion. Uppgifter om användningen av grammatiska kategorier jämförs med data från litauiska korpusar med skrivet och talat språk.

Analysen visar att substantiv dominerar i forskningsmaterialet när det gäller ordklass (74,55%), följda av adjektiv (16,11%); verb kommer på tredje plats i frekvens (5,2%). Data från korpusar med skrivet och talat språk visar en annan situation, vilket kan bero på att vi analyserar flerordsuttryck som består av minst ett substantiv och endast tvåordsfraser; därför kan vi inte förvänta oss att sådana uttryck uppvisar stor variation i ordklasser.

I forskningsmaterialet används finita verbformer oftare än infinita. Analysen av finita och infinita kategorier gav följande resultat: den vanligaste kategorin är infinitiv (70%); mer än hälften av alla finita former är preteritumformer och 42% är presensformer. Moduskategorin uttrycks genom indikativ (96,6%), och 3^rde person dominerar (94,7%). Man kan konstatera att de analyserade flerordsuttryckens grammatiska kategorier i stort sett liknar språkbruket i skriftspråket, även om den vanligaste medlemmen i respektive kategori utgör en större andel i ordboken än i korpusen.

Fördelningen mellan mer och mindre frekvent använda kasus bekräftar liknande tendenser i skrivet och talat språk som dokumenterats i tidigare studier. De vanligaste kasusformerna är genitiv (49,64%), nominativ (18,66%) och ackusativ (15,02%). Forskningsmaterialet förklarar den exceptionellt frekventa användningen av genitiv: mer än hälften av flerordsuttrycken i ordboken är attributiva fraser med ett icke-kongruerande attribut uttryckt av ett substantiv i genitiv. I flerordsuttryck som endast tas upp i en form i ordboken är kasus som instrumentalis och vokativ mer frekventa än vad som brukar vara fallet. Detta innebär att ovanliga kasus förekommer oftare i fasta uttryck.

Endast nominativ används i både subjektfraser och objektfraser med samordning. Subjektfraser med underordningsrelation innehåller endast substantiv i dativ. Det dominerande kasuset kan fastställas i underordningsrelationen: genitiv i attributiva fraser, ackusativ i objektfraser och lokativ i adverbialfraser. Till skillnad från fraser med underordning uttrycker fraser med samordning

142

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Lietuvių kalbos dvižodžių pastoviųjų junginių gramatinės kategorijos

Kasusanvändningen följer en liknande ordning som i korpusen, inte i ordboken: nominativ används oftast; därefter följer genitiv, medan ackusativ kommer på tredje plats frekvensmässigt.

Fördelningen av övriga nominala kategorier överensstämmer med användningen i korpusmaterialet: den största andelen utgörs av kategorierna maskulint genus (54.58%), singular (66.95%), positiv grad (95.93%) och bestämd form (81.9%).

Inkommen den 12 juli 2016.

LOÏC BOIZOU

Vytauto Didžiojo universitetas

Kompiuterinės lingvistikos centras

Vlადო Putvinskio g. 23-216, LT-44243 Kaunas

[email protected]

JOLANTA KOVALEVSKAITĖ

Vytauto Didžiojo universitetas

Kompiuterinės lingvistikos centras

Vlადო Putvinskio g. 23-216, LT-44243 Kaunas

[email protected]

ERIKA RIMKUTĖ

Vytauto Didžiojo universitetas

Kompiuterinės lingvistikos centras

Vlადო Putvinskio g. 23-216, LT-44243 Kaunas

[email protected]

Straipsniai / Articles

143