ALMA RAGAUSKAITĖ

Institutet för litauiska språket

Forskningsområden: historisk antroponomastik, historisk toponomastik.

TENDENSER I SKRIVNINGEN AV SKOTSKA EFTERNAMN I KĖDAINIAIS HISTORISKA KÄLLOR FRÅN 1600- OCH 1700-TALET

Tendenser i registreringen av skotska efternamn i Kėdainiais historiska källor från 17^th–18^th-talen

S A M M A N F A T T N I N G

En av de viktigaste källorna till stadsbornas historiska antroponomastik i Litauen är självstyrelseinstitutionernas aktböcker. Bland dem utmärker sig Kėdainiais magistrats 24 böcker från 1600-talet till början av 1800-talet. Ur dessa böcker från 1600- och 1700-talen och andra äldre stadshandskrifter valdes omkring 250 benämningar på personer av skotsk härkomst ut (här räknades inte bara olika personer utan också varianter av olika efternamnsformer). Genom analys av dessa behandlar artikeln tendenser i benämningen av skottar i Kėdainiai under 1600- och 1700-talen, den särskilda situationen kring bildandet av deras efternamn (personer av skotsk härkomst hade redan efternamn när de anlände till Kėdainiai omkring 1628–1629) samt regelbundenheterna i registreringen av dessa ärftliga personnamn i stadens historiska dokument.

NYCKELORD: Kėdainiai, 1600- och 1700-talen, magistratsböcker, skottar, efternamn.

A N O T A T I O N

Kommunala registerböcker utgör en av de viktigaste källorna till den historiska antroponymiken hos invånarna i litauiska städer. Bland dem utmärker sig tjugofyra registerböcker från Kėdainių magistrat, daterade till 17^th–19^th-talen. Omkring 250 fall av namngivning av skottar har valts ut ur böcker från 17^th–18^th-talen samt andra äldre handskrifter från staden (de omfattar inte bara olika personer utan också olika varianter

45

ALMA RAGAUSKAITĖ

av deras efternamn). Genom analysen diskuteras i artikeln tendenserna i namngivningen av skotska bosättare i Kėdainiai under 17^th–18^th-talen, de särskilda omständigheterna kring bildandet av deras efternamn (när skottarna anlände till Kėdainiai omkring 1628–1629 hade de redan efternamn) samt tendenserna i registreringen av dessa ärftliga personnamn i stadens historiska dokument.

NYCKELORD: Kėdainiai, 17^th–18^th-talen, magistratens registerböcker, skottar, efternamn.

0. INLEDNING

Kėdainiųs historiska personnamnsmaterial har redan börjat undersökas. De allmänna tendenserna i efternamnsbildningen bland invånarna i Kėdainiai under 1600–1700-talen, Vilnius under 1500–1600-talen och Joniškis under 1600-talet har översiktligt behandlats med utgångspunkt i mer än 4 000 personbenämningar som samlats in från dessa städers historiska källor (Ragauskaitė 2008: 29–37). Den lingvistiska analysen visade att efternamn uppstod vid olika tidpunkter inom de lokala befolkningsgrupperna i de undersökta städerna. Stadsbornas elit började få efternamn först, och senare fick personer med en medelhög eller lägre ställning i staden sådana. Under andra hälften av 1600-talet skrevs i praktiken alla invånare i Kėdainiai och Vilnius med efternamn. Det är troligt att efternamn bildades långsammare bland företrädare för marginaliserade grupper. Aktsamlingarna från Joniškis, en mindre stad i norra Litauen, finns bevarade endast från 1722. Men även dessa sena uppgifter vittnar tydligt om att det inte bara var personer ur stadens överklass (borgmästare, fogde och liknande) som bodde i Joniškis, utan att också personer ur lägre samhällsskikt redan under första hälften av 1700-talet hade ärftliga personnamn (Ragauskaitė 2008: 33–36).

Tendenserna i poloniseringen av skottarnas efternamn i Kėdainiai under 1600–1700-talen har behandlats separat; det har konstaterats att dessa efternamn, sett till ursprunget, utgör en unik del av stadens lokala befolknings namnmaterial (Ragauskaitė 2007: 63–64). Även det polska språkets inverkan på registreringen av invånarnas i Kėdainiai (litauer med flera) personnamn i stadens historiska dokument under 1600–1700-talen har diskuterats (Ragauskaitė 2011: 21–22; Parayckaitė 2012: 213–221). Det visade sig att graden av polonisering av dessa egennamn främst berodde på de skrivare som återgav dem, deras inställning, bildning med mera (Parayckaitė 2012: 219). Mot bakgrund av de ovan nämnda särdragen i bildandet av Kėdainiaiinvånarnas historiska efternamn, deras ursprung, poloniseringen med mera fortsätter denna publikation undersökningen av Kėdainiųs äldre namnmaterial.

Syftet med denna artikel är att ingående behandla tendenserna i namngivningen av medlemmarna i den skotska gemenskapen i Kėdainiai under 1600–1700-talen samt de viktigaste särdragen i registreringen av deras ärftliga personnamn (efternamn) i stadens historiska källor.

46

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Tendenser i återgivningen av skotska efternamn i historiska källor från staden Kėdainiai under 1600- och 1700-talen

Materialet till artikeln har huvudsakligen hämtats ur magistratets böcker från 1600- och 1700-talen i Kėdainiai. Dessa är några av de viktigaste källorna till stadsbornas historiska antroponymi (Ragauskaitė 2008: 29; 2014a: 323; Рагацкайте 2012: 214). Större delen av magistratets böcker från 1600-talet i Kėdainiai har brunnit upp, och därför saknas många av de tidigaste anteckningarna. Dessa anteckningar skulle sannolikt utgöra den mest värdefulla delen av det historiska antroponymiska materialet, särskilt användbart för att undersöka början på den skotska gemenskapens verksamhet i staden (Žirgulis 2002: 24; 2005a: 229). Protokollböcker från magistratets sessioner eller sammanträden och från rådmannadomstolen finns bevarade först från och med 1759, och inte heller för varje enskilt år. Sammanlagt finns 24 magistratsböcker från 1600-talet till början av 1800-talet bevarade, skrivna på latin och polska¹ (Tyla 2000: 65). Dessa historiska källor har stort antroponymiskt värde och återspeglar olika händelser i staden och den lokala gemenskapens angelägenheter (stadsbornas skulder, köpeavtal och dylikt). Här finns också protokoll från magistratets sessioner, beslut fattade vid stadsbornas sammankomster, skråordningar, domstolsprotokoll och olika dokument som återspeglar förhållanden i stadens och familjernas liv (testamenten och liknande).

Minst 17 skrivare som förde dessa böcker har identifierats (Tyla 2000: 73–75). Det är värt att notera att vissa av skrivarnas efternamn kan ha tillhört personer av litauisk nationalitet, till exempel: *Grybas: 1762 Marcinem Grybafsem Pisarzem, y całym Szlachetnym Magistratem abl. KMK₁₃²³. Jfr. det litauiska efternamnet Grýbas LPŽ I 707; *Gulbinas: 1770 Szlachetny <...> P(an)³ Jan Gulbin Pifsarz KMK₁₅ 90. Jfr. det litauiska efternamnet Gułbinas LPŽ I 741. År 1702 var däremot en skotte, identifierad som Wiliam Forsyth, skrivare vid magistraten i Kėdainiai (Juknevičius 2015: 49). Dessa omständigheter påverkade utan tvekan återgivningen av personnamn från Kėdainiai (se Рагацкайте 2012: 219–221).

För att åtminstone delvis fylla luckan efter de tidigaste anteckningarna i magistratets böcker från 1600-talet används i denna artikel även andra historiska källor. Det rör sig om en samling protokoll från sessionerna 1628–1663 i den evangelisk-reformerta kyrkan i Kėdainiai (Collecta zboru Kieydanskiego), kyrkböcker över dop 1640–1649 och vigslar 1641–1649 från den evangelisk-reformerta kyrkan i Kėdainiai, en samling sessionsakter från den evangelisk-reformerta församlingen i Kėdainiai från 1664–1717 (Akta Sessjonalne Zboru Kieydanskiego) samt en inventarieförteckning från Kėdainiai från 1666. Ur de nämnda källorna från 1600- och 1700-talen valdes omkring 250 beteckningar på skottar ut. Det var inte antalet enskilda personer som räknades, utan de upprepade beläggen för dem. Eftersom olika skrivningar av samma personer behövs för att diskutera den särpräglade situationen kring bildandet av skottarnas ärftliga antroponymer (efternamn).

¹ En förteckning över dessa historiska källor finns i slutet av artikeln.

² Alla antroponymer som anges i artikeln är försedda med belägg. För vart och ett anges året då personnamnet belades, den historiska källans förkortning och folio- (sid-)numret.

³ Förkortningar som förekommer i historiska dokument skrivs ut. Tillägg anges inom parentes. Vid återgivningen av personnamn försöker man bevara de ursprungliga former som finns belagda i handskrifterna.

Straipsniai / Articles

47

ALMA RAGAUSKAITĖ

(när skottarna kom till Kėdainiai omkring 1628–1629 hade de redan efternamn), behövs olika skrivningar av samma personer just för att undersöka särdragen i hur deras efternamn återgavs, deras grafiska varianter och dylikt. I det följande beskrivs kort hur den skotska gemenskapen etablerades i Kėdainiai, tendenser i hur personer av denna nationalitet benämndes fastställs och annat i handskrifter från staden Kėdainiai från 1600- och 1700-talen.

1. NAMNGIVNINGSTENDENSER BLAND SKOTAR I KĖDAINIAI UNDER XVII–XVIII ÅRHUNDRADENA

Under XVII–XVIII århundradena var Kėdainiai en av få privata städer i Litauen. Staden, som redan den 15 april 1590 hade beviljats Magdeburgrättigheter, hade bevarat och vårdat sina mångkulturella traditioner och tillhörde medlemmar av Biržai–Dubingiai-grenen av furstesläkten Radvila (Aleksandrowicz 1970: 80; 2011: 282; Tylą 2000: 6). På XVII-talet var Kėdainiai ett viktigt centrum för evangelisk-reformert tro och litauisk skriftkultur i Storfurstendömet Litauen. Staden var centrum för kyrkans administrativa enhet i storfurstendömet, det samogitiska distriktet; samogitiska superintendenter bodde här, kyrkliga synoder hölls och olika kyrkliga och kulturella institutioner var samlade här (Lukšaitė 1970: 15; 1999: 10; 2001: 11). Från 1731 övergick Kėdainiai i händerna på den katolska Nieśwież-grenen av furstesläkten Radvila. Staden tillhörde Radvila-familjen periodvis fram till 1819 (KN 9, 12).

För att skapa ekonomiska fördelar för staden Kėdainiai och som aktiv anhängare av reformationen strävade Kristupas Radvila efter att många anhängare av denna religion skulle bosätta sig i Kėdainiai (Žirgulis 2005a: 226). Därför var Kėdainiai under XVII–XVIII århundradena en mångkulturell och mångnationell stad (Žirgulis 2005: 179; 2005b: 35). Som det uttrycks: ”Sådan var Kėdainiais municipala historia: staden beboddes till största delen av skottar, tyskar, judar och den inhemska befolkningen – litauer” (Šinkūnas 1928: 21). Det hävdas att Kristupas Radvila upprätthöll kontakter med reformationsrörelsen i Elbing-

48

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Škotų pavardžių užrašymo tendencijos XVII–XVIII a. Kėdainių miesto istorijos šaltiniuose

bendruomenių Baltijos ir Skandinavijos regione (Bajer 2011: 78). Teigiama, kad kalbamajame regione didesnė buvo tik Norvegijos mieste Bergene gyvavusi škotų bendruomenė. Ją sudarė apie 270 asmenų (Murdoch 2001: 7). Nedaug škotų gyventa ir kituose miestuose, kaip antai, Biržuose, Kaune, Kelmėje, Skuode, Tauragėje, Vilniuje (Ragauskas 2002: 299; Žirgulis 2002: 23).

Liksom i andra källor av denna typ (magistratens böcker m.fl.) anges Kėdainiais invånare huvudsakligen inte i separata listor, utan i varierande sammanhang i registren (i olika stadsdokument, rättegångsprotokoll m.m.). Principerna för urvalet av stadsbornas personnamn har redan behandlats ingående (se även Ragauskaitė 1999: 146; 2000: 94; 2002: 31–32; 2002a: 6–7; 2003: 82; 2005: 18–23; 2006: 81–82; 2009: 227; 2014: 9; 2015: 59–61).

Medlemmarna av den skotska gemenskapen i Kėdainiai, liksom alla invånare i Kėdainiai (litauer m.fl.), betecknas också med hänvisningar motsvarande pol. mieszczanin, obywatel, till exempel: 1753 Panu Michałowi Forsajowi Obywatelowi Miasta Kieidanskiego dat. KMK₂ 172, 1714 Pana Livingstona Raycy <…> Mieszczanow <…> Miasta Kieydan(skiego) gen. KMK₃ 30v m.m. Särskilda hänvisningar som anger skotsk nationalitet används också, motsvarande pol. szkot, szot, z naciej szkotskiej, till exempel: 1643 Jan Chapman Szkot KERJ 61v, 1649 Jakub Kujck Szkot KERK 8v, 1650 Jana Lausonna Szkota gen. CZK 68, 1649 Jan Nikiel Szkot KERK 8, 1646 Wilhelm Olephant Szot KERK 5v, 1655 pan Jakub Ranison z naciej szkotskiej CZK 103, 1635 P(an) Andrys Szot CZK 33, 1633 Tomasz Szot CZK 24 m.fl.

Sådana beteckningar i källorna gör det möjligt att dra slutsatsen att dessa Kėdainiai-bor verkligen var skottar och att omgivningen särskilde dem som icke-lokala. Vissa oklarheter kring tolkningen av nationalitet har dock inte kunnat undvikas (i historiska källor m.m. betecknas skottar ibland även med den vidare termen ”anglais”). Exempelvis anser man att den berömde Kėdainiai-bon från XVIII-talet, som benämns Jakub Gray, var engelsman (Tworek 1966: 182), medan Paulas Bajeris räknade honom till skottarna (Bajer 2012: 453). Personen nämns även i Kėdainiais magistratsböcker från XVIII-talet, till exempel: 1723 Panem Jakubem Grejem Decemwirem Kieydanſkim abl. KMK₄ 63 – 1737 Pana Jakuba Graia Raycy Kieydan(skiego) gen. KMK₅ 38 – 1739 Panem Jakubem Grajem Raycą Kieydanskim abl. KMK₅ 79 m.fl. En annan invandrare från Skottland, en medicine doktor som i äldre manuskript från Vilnius på XVII-talet benämns Iacobus Arnuth, Iacobus Arnott (1632†), bodde i Vilnius och var av skotskt ursprung. Detta framgår av det återkommande tillägget ”skotte” intill hans efternamn i historiska källor (lat. scotus, pol. szkot) (Ragauskas 2002: 299). På gravinskriften förevigades han dock som en person av engelsk nationalitet – ”natione Angli” (Starowolski 1655: 235). Det är intressant att skotska emigranter i historiska källor från XVIII-talet ofta också kallas ”ex gente Magnae Britanniae” – från ”den brittiska nationen” (Juknevičius 2015: 32). Skottar började kallas britter från 1707, då de förenades med

Straipsniai / Articles

49

ALMA RAGAUSKAITĖ

kungariket Storbritannien (BCI 45; Houston 2002: 35; Gibbs 2006: 1; Murdoch 2008: 14; Juknevičius 2015: 32).

För att så tillförlitligt som möjligt identifiera beteckningarna för skottar i Kėdainiai utgår artikeln från den tabell (ett register) över personer av denna nationalitet som sammanställts av P. Bajeris utifrån följande historiska källor: en samling finansiella dokument från Kėdainiais evangelisk-reformerta kyrka från 1628–1663 (Collecta zboru Kieydanskiego), dopregister från 1640–1649 och vigselregister från 1641–1649 från Kėdainiais evangelisk-reformerta kyrka samt 1697 års lista Rejestr porządny Auditorow Zboru tego Kiejdanskiego ur samlingen av sessionsakter från Kėdainiais evangelisk-reformerta församling 1664–1717 (Akta Sessionalne Zboru Kiejdanskiego). Denna lista från 1697, Rejestr porządny Auditorow Zboru tego Kiejdanskiego, har tidigare publicerats och citerats (se även Tworek 1969: 213–215). I P. Bajeris sammanställda tabell anges följande uppgifter: den specifika källa där en person av skotskt ursprung nämns, datum, befattning m.m. (se Bajer 2012: 443–453 för mer information).

För ökad exakthet jämfördes Kėdainiais historiska skotska efternamn i artikeln även med skotska efternamn i den brittiska efternamnsatlasen från XIX-talet The Surname Atlas⁴ (se även Archer 2003; Lewis 2011: 189–210). Denna efternamnsatlas visar utbredningen av efternamn i England, Skottland och Wales år 1881.⁵ Dessutom granskades även andra kända samlingar av skotska efternamn (Black 1996; Whyte 2000; Dorward 2002).

Omkring 1629 undervisade minst fyra pedagoger av skotskt ursprung vid Kėdainiais evangelisk-reformerta skola: Iacob Paterson, Alexander Nicholas, Thomas Ramsay och Ian Halson (Eriksonas 2000: 175). I den nämnda samlingen av finansiella dokument från Kėdainiais evangelisk-reformerta kyrka från 1628–1663 förekommer de första ”skotska efternamnen: Gilbert, Ogilby, Gordon” från 1630 (Žirgulis 2002: 24). Fler efternamn på personer av denna nationalitet återfinns i samlingen, till exempel: 1658 pan Jerzy Bennet CZK 108, 1650 Wilhelmus Meleyson CZK 67, 1637 Alexander Ogilbe CZK 37, 1655 Jacob Ramsay CZK 102, 1648 Andres Symson senior CZK 78 m.fl.

I listan Catalogus discentium in Schola Cajodunienſi, som uppmärksammades i sessionsakterna från Kėdainiais evangelisk-reformerta församling 1664–1717 (Acta Sessionalne Zboru Kiejdanskiego 1664–1717), finns följande personer av skotskt ursprung noterade: 1666–1668 Georgius Anderſon ASZK 8, 1666 Iacobus Bennet ASZK 8, 1666–1668 Carolus Ramſay ASZK 8, 1666–1668 Thomas Ramsay ASZK 8, 1666 Iacobus Zomerwill ASZK 8, och i en senare lista nämns dessutom 1668 Johannes

⁴ www.archersoftware.co.uk/satlas07.htm

⁵ Artikelns författare tackar dr Christopher Lewis (King’s College, London), som skänkte henne CD-skivan The Surname Atlas.

50

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Škotų pavardžių užrašymo tendencijos XVII–XVIII a. Kėdainių miesto istorijos šaltiniuose

Barklay ASZK 8. I Zboru antecknades ett par personer som benämndes 1679 Jan Cannot, Rektor Collegy ASZK 70 och 1679 Johanes Paterson, Diaconus ASZK 70. Skotska efternamn finns dokumenterade i Kėdainių evangelisk-reformerta kyrkas vigselregister från 1640–1649 och dopregister från 1641–1649, till exempel: 1647 Jan Forbes KERJ 7, 1642 Jan Menien KERK 2v, 1648 Mateus Ramza KERK 5v, 1649 Jan Ramaj KERK 5v med flera.

Som framgår är de första leden i dessa binära personbeteckningar kristna förnamn; traditionella polska eller latinska namnformer används, eftersom de historiska källorna är skrivna på polska och latin, till exempel: Jan, Mateus, Michal; Carolus, Georgius, Thomas med flera.

Småningom fick skottarna i Kėdainiai en viktig ställning i stadens liv och förvaltning. Under perioden 1590–1795 (hela den kommunala självstyrelsens period) samlades efternamnen på 225 magistratstjänstemän från olika stadsdokument (Tyla 2000: 73–75). Med utgångspunkt i de uppgifter som Antanas Tyla samlat in beräknade Rimantas Žirgulis att av stadens 27 rådmän var 2 skottar (7,4%), av 46 borgmästare 12 skottar (26%), av 48 rådsmedlemmar 6 skottar (12,5%), av 49 nämndemän 15 skottar (30,6%), av 38 deçemvirer 7 skottar (18,4%) och av 17 skrivare 1 skotte (5,8%). Det visade sig att av stadens 225 ämbetsmän under den aktuella perioden var 43 skottar (19,1%) (Žirgulis 2002: 25).

I handskrifterna om Kėdainiais historia efter kriget 1655–1660 nämns efternamnen på följande inflytelserika skotska familjer i Kėdainiai: Andersons, Arnes, Benets, Forbes, Gordons, Hallyburtons, Kuiks, Moleysens, Nikells, Ogilbys, Ramsays, Simpsons, Skromers (Eriksonas 2000: 180). Uppgifterna i Kėdainiųs inventarium från 1666 bekräftar att skottarna hade bosatt sig i stadens bästa centrala område – kring den reformerta kyrkan, Stora torget och tillfarterna till de tre huvudgatorna Piles, Senosios och Arklų; till exempel: 1666 Ulica Konska Pukamenici P(ana) Arna pusta gen. Kl 6, 1666 Dom P(ana) Wilma Benneta gen. Kl 1, 1666 Dom Pana Dawidsona gen. Kl 1, 1666 Druga strona tejże ulicy zamkowej Domek Wojciecha Lewstona gen. Kl 3v. Eftersom den reformerta kyrkan låg intill stadens marknadsplats, där livliga söndagsmarknader hölls, beslutade sessionen den 24 mars 1655 att söndagsmarknader i Kėdainiai innebar bristande respekt för Gud, som förbjudit söndagsarbete. Därför krävdes det att myndigheterna skulle flytta marknaderna till vardagar (Juknevičius 2015: 37).

Deras inflytande och ställning i samhället framgår av att många personer med skotska efternamn var magistratstjänstemän, välbärgade köpmän, kreditgivare, arrendatorer av herrgårdar, butiksägare, gymnasierektorer, den reformerta kyrkans äldste, dess mecenater med flera; till exempel: 1690 Dawid Kreyfy Ławnik KMK₂ 21; 1708 Pan Jan Cramont Ławnik Madeburey Kiedanskie KMK₃ 15, 1721 Pan Wilhelma Halibthona Kupca y Obywatela Kiedankiego gen. KMK₄ 4, 1704 Honorato Domino Alberto Lewinston Consulari eiusdem Civitatis KMK₃ 6v, 1721–1725 Dawida

Straipsniai / Articles

51

ALMA RAGAUSKAITĖ

Mitchella Decemwira⁶ gen. KMK₄ 107, 1794 Jan Moleyson Profesor Szkoł Kievdańskich KMK₂₄ 142, 1724 Szlachetnych Panow Woyciecha Paterfona Raycy <...> gen. KMK₄ 107, 1735 Wiliwem Rofsem Lantwoytem abl. KMK₅ 27v med flera. Uppenbarligen skrevs samma person ibland endast med efternamnet för korthetens skull, till exempel: 1711 P(ana) Cramondta gen. KMK₃ 24v, 1654 pana Cupera gen. CZK 79, 1658 panu Ramsonowi dat. CZK 108, 1655 pana Ranisona gen. CZK 104, 1653 p(ana) Dawida Symsona gen. CZK 92 – 1653 Symsona gen. CZK 92 med flera.

En granskning av historiska källor från 1600- och 1700-talen visar att efternamn användes i anteckningar om personer av skotsk härkomst, både inom stadens styrande elit och bland personer med lägre samhällsställning. Det ärvda personnamnet förekommer i benämningarna på medlemmar av samma familj⁷ (föräldrar och barn, man och hustru, bröder med flera), till exempel: 1714 Ja Jan Farsay Czynią wiadomo y jawno zeznawam tym moim Dobrowolnym listem Kwitacinnym Danym Rodzonemu <...> Panu Jerzemu Farsaiowi, jako starszemu Bratu Na to Iz ia wyzsmianowany Jan Farsay, przybywszy z Cudzych Kraiow słuzby woienney <...> w Roku Tysiącsiedmsetnym dwunastym do Miasta Kieydan y niezostawszy <...> Panow Rodzicow Moich zywocie <...> Pana Wilhelma Farsaja Pisarza Grodzkiego Kieydanskiego y Rodzicielki Moiey <...> Paniey Anny Lawrynowny Farsajowey KMK₃ 59; 1714 Pana Livingstona Raycy od Szlachetney <...> Anny Hallibortonowny Livingstonową Małzonkow Mieszczanow <...> Miasta Kieydan(skiego) gen. KMK₃ 30v; 1731 Pan Wilim Rof₃ Rayca Kieydanski <...> Katarzyna z Arnetow primi voti Elizeufzowa Reiowa ad præsens Rofzowa KMK₂ 76; 1717 Jerzy Sumerwill y Ja Anna Mozeniufzowa Jerzyna Sumerwilowa Małzonkowie <...> KMK₃ 81v.

Under 1600- och 1700-talen förekommer två gemensamma personnamn när en man och hustru antecknats tillsammans, till exempel: 1691 szlachetnemu P(anu) Hendrichowi Hunterowi Ławnikowi Kieydanskiemu y szlachetney Paniey Katharzynie Lewistonownie Hendrichowey Hunterowey Ławnikowey Małzonkom dat. KMK₂ 35; 1715 Panu Alexandrowi Cuthbertowi Burmistrzowi Miasta Kieydanskiego y szlachetney <...> Pani Katharzynie Kalinowskiey Alexandrowey Cuthbertowey Burmiftrzowey Małzonkom y obywatelom Miasta Kieydanskiego dat. KMK₃ 69v.

I P. Bajers anteckningar i sessionernas akter för Kėdainių evangelisk-reformerta församling 1664–1717 (Acta Sessionalne Zboru Kieydanskiego 1664–1717) uppmärksammas i listan från 1679 över församlingsmedlemmarna i Kėdainių evangelisk-reformerta kyrka (Rejestr

⁶ En del personer är markerade som lo. deczewir. Kėdainiųs magistrat hade starka band till stadens gemenskap, och därför deltog deczewirai och skrårepresentanter i magistratens möten. De blev också bekräftade av magistraten. Dessa personer övervakade magistratens beslut, avgöranden, insamlade inkomster och utgifter och ansvarade för Kėdainiųs militära beredskap (Tyla 2000: 64–76; Juknevičius 2015: 49).

⁷ Just personnamnets ärftlighet och dess förekomst hos medlemmar av samma familj visar att det utvecklats till ett efternamn (Bubak 1986: 217; Maciejauskienė 1991: 51; Ragauskaitė 2001: 125).

52

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Škotų pavardžių užrašymo tendencijos XVII–XVIII a. Kėdainių miesto istorijos šaltiniuose

porządny Auditorow Zboru tego Kiejdanskiego) av 238 personer hänförde han 76 benämningar till personer av skotsk nationalitet (tillsammans med deras familjemedlemmar, det vill säga hustrur och efterkommande). Enligt honom utgör detta omkring 32,3% av församlingsmedlemmarna (Bajer 2012: 280).

Bland benämningarna på skottar i Kėdainiai och deras familjemedlemmar kan till exempel följande nämnas: 1679 Panowie Ławnicy P(an) Woyciech Leviston, P(ani) Katarz(ina Krechtonowna, Zona jego. Katary(na), Margreta Corki. Wojciech, Jerzy Synowie. Carol, y Tomas Ramze Pasierbowie ASZK 70; 1679 P(an) Jan Dawidson, P(ani) Dorota Burnetówna Zona jego ASZK 70; 1679 W Rynku P(an) Jerzy Makien, Złotnik P(ani) Anna, Zona jego jakub Somerwill Andrzej Makien Syn ASZK 71; 1679 W Rynku P(an) Dawid Gilbert Anna Corka jego ASZK 71; 1679 Na Posmilskiey Ulicy P(ani) Gertruda Kiuckowa Wdowa. Anna y Zofia Corki ASZK 71; 1679 P(an) Jakub Somerwill Anna Zona jego Anna, Katarzyna, Helena Corki ASZK 71; 1679 Na Konskiey Ulicy P(an) Jan Scharp P(ani) Katarzyna Helleb. Zona jego Jan, Jerzy, Wojciech, Alexander Synowie ASZK 72 m.fl.

Av dessa exempel framgår tydligast att även vissa skottar med hög socioekonomisk ställning i samhället har skrivits ned utan ett ärftligt personnamn, det vill säga efternamn. Detta visar att de gemensamma personnamnen i de redovisade fallen helt enkelt inte har noterats. Det berodde sannolikt på variationer i namngivningen, anteckningarnas kontext och den skrivtradition som skrivarna följde. Detta antagande stöds av att medlemmar av samma familjer skrivs på olika sätt i skilda källor till Kėdainiais historia – med och utan ärftliga personnamn, till exempel: 1679 Panowie Burmistrzowie P(an) Jerzy Anderson. P(ani) Elzbieta Zona jego ASZK 70 och 1690 Spectabilis D(omi)ni Georgy Anderſon Proconsulis KMK₂ 6v, hans hustru – 1690 Szlachetney paniey Jerzyney Andersonowey Burmistrzowey Kieydanskiey gen. KMK₂ 4v; 1679 Panowie Raicy P(an) Jerzy Helleborton P(ani) Elzbieta Zona jego ASZK 70 och 1736 Panią Elzbietą z Barklaiow Halibortonową tudzież Panem Jerzym Halibortonem Ławnikiem Kieyd(anskim) KMK₆ 28; 1679 Panowie Raicy P(an) Jakub Kiuck, P(ani) Małgorzata Zona jego ASZK 70 och 1704 Panu Jakubie Kiuku Raycy Miasta Kieydanskiego y Szlachetney Pani Małgorzacie <...> Jakubowey Kiukowey KMK₃ 7v; 1679 Na Długiey Ulicy P(an) Alexander Mongriff: P(ani) Zofia Zona jego Bennetowna ASZK 71 och 1691 Pana Alexandra Makryfa Ławnika Kieydanskiego y na Panią Zofię Bennetownę Alexandrową Makryfową Małzonkow KMK₂ 39.

Ibland utelämnas kvinnans förnamn och flicknamn, och i stället hänvisar man till le. sama, t. y. pati, žmona, och bara makarnas gemensamma efternamn anges: 1750–1766 Panu Jakubowi y Samey Grajom Małz(onkom) Obyw(atelom) Kieyd(anskim) dat. KMK₁₀13 och 1777 Jakub y Elzbieta z Kramontow Grajowie Obywatele Kieydanscy KMK₁₇ 17v.

Även om skottarna i Kėdainiai bevarade sin nationella identitet, kunde de å andra sidan undvika språklig och kulturell isolering genom att knyta äktenskapsband till stadens lokala elit (Žirgulis 2002: 24; 2002a: 132; 2005a: 237). Därför när

Straipsniai / Articles

53

ALMA RAGAUSKAITĖ

efternamn på kvinnor och män med litauiskt respektive polskt ursprung vittnar om blandäktenskap, till exempel: 1679 P(an) Reinold Gordan P(ani) Judita Budrewiczowna Zona jego ASZK 70; 1699 Ja Jakub Karol Gradowski y Ja Anna Andersonowna Jakubowa Karolina Gradowska Małżonkowie KMK₁ 89; 1679 P(an) Jerzy Meleison P(ani) Katarzyna Miksiewiczowna, Żona jego ASZK och 1691 Ja Jerzy Mollefon Burmistrz y Ja Katharzyna Miksiewiczowna Jerzyna Molefonowa Burmistrzowa Małżonkowie Mieszczanie Miasta KMK₂ 37v; 1704 P(anu) Andrzeiowi Leytticzowi Kupcowi y Mieszczaninowi Kieydanskiemu <...> y Małżonce <...> Pani Christynie Paszkiewiczownie Andrzeiowey Letticzowey dat. KMK₃ 7v; 1704–1720 Nobilis Dominus Joannes Stanielewicz alias Staniewicz et Margarita Hallibortonowna Conjuges legitimi KMK₃ 11 och 1704–1720 Ja Jan Stanielewicz alias Staniewicz, y Ja Małgorzata Hallibortonowna Janowa Staniewiczowa Małżonkowie, Obywatele y Mieszczanie Miasta Kieydan(skiego) KMK₃ 11 m.fl.

Eftersom skotska efternamn till största delen dokumenterades i handskrifter på polska och latin, och av flera skrivare, kunde variationer i stavningen inte undvikas. En och samma persons efternamn kan ha ändrats på något sätt i olika anteckningar, vilket gör det svårare att identifiera som skotskt. Därigenom uppstod ett stort antal grafiska varianter av skotska efternamn, till exempel: 1637 Jan Arnet || 1638 P(an) Jan Arnat CZK 45 || 1655 Jan Arnot CZK 102; 1637 Alexander Gorden CZK 37 || 1638 P(an) Alexander Gordon CZK 45 || 1651 Alexander Gordonn CZK 74; 1646 Jakub Kujck Szkot KERK 8v || 1660 Pana Jakuba Kiuka gen. KAK₁ 16; 1690 Robert Liwiston Rayca KMK₂ 8v || 1691 Roberth Liwifton Rayca KMK₂ 38; 1638 P(an) Thomas Melisson CZK 45 || 1647 Tomasz Meleyson CZK 64; 1650 Jan Nikiel CZK 67 || 1650 Pan Jan Nikoll szafarz zborowy CZK 73; 1638 William Oliphant CZK 45 || 1646 Wilhelm Olephant Szot KERK 5v; 1649 Tomass Skromse KERK 8 || 1658 Thomass Skremzer CZK 108; 1666 Jacobus Zomervill ASZB 8 || 1668 Iacobus Somerwill ASZK 8; 1714 Dominus Georgius Farsay KMK₃ 59 || 1721 Pana Jerzego Forfaia Ławnika Miafta Kieydanſkiego gen. KMK₄ 1v; 1704 Dominum Andream Leytticz Decemvirum Caiodunensem KMK₃ 7v || 1713 Andrzeia Licza gen. KMK₃ 42v || 1719 Andrzey Leyticz Rayca Maydeburyi Kieydanskiev KMK₃ 95; 1711 Woyciech Peterson Ławnik KMK₃ 29v || 1714 Woyciech Paterson KMK₃ 59v || 1722 Pan Woyciech Peterfon Rayca Magdeburyi Kieydanſkiey KMK₄ 47v.

Kvinnornas skotska personnamn slaviserades i ännu högre grad. Polska och latinska former av kvinnliga kristna namn användes, till exempel: Anna, Catharina; Katarzyna, men diminutivformer var mycket ovanliga: Halszka med flera. Aktanteckningarna visar att hustrur till medlemmar av den skotska stadsstyrelsen och till de rikaste köpmännen benämndes med de fullständiga namnformerna. Kvinnor från lägre samhällsskikt bland invånarna i Kėdainiai (litauer med flera), exempelvis tjänarinnor, hade ofta namn i diminutivform. De behandlades respektlöst och nonchalant, och ingen brydde sig därför om att deras namnformer skulle vara enhetliga. Dessutom,

54

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Škotų pavardžių užrašymo tendencijos XVII–XVIII a. Kėdainių miesto istorijos šaltiniuose

Dessutom fogades slaviska suffix -ova (i källorna skrivs -owa) vanligen till efternamn på gifta skotska kvinnor och -ovna (skrivs -owna) – till efternamn på ogifta kvinnor eller flickor, till exempel: 1652 p(ani) Czapmanową mieszczanką kiejdańską CZK 79, 1659 pani Forbezowa CZK 109, 1679 Halszka Hallibortonowna ASZK 72, 1688 Ja <...> bywłza Janowa Heiowa a teraznieyſza Jerzyna Molleſonowa Burmistrzowa KMK₁ 78, 1659 panna Margareta Simsonówna CZK 109; 1717 Katarzynie Forsaio wey KMK₁ dat. 107 – 1731 Katarzyna Monkryfowna Forsa iowa KMK₂ 66, 1750 Domina Anna Forsejowa vidua KMK₂ 132, 1753 Katarzyna Dettlthen Kuczbertowa KMK₂ 175, 1710 Pani Katerzynie Lewingstonownie Leytitzowey dat. KMK₂ 55, 1722 Pani Zofia z Rejow Lewingstonowa KMK₁ 159, 1709 Pani Katharzyny Simsonowny bywszey Alexandrowey Monkrifowey Burmistrzowey Kieydanskiey gen. KMK₁ 100, 1730 Paniey Woyciechowey Patersonowey gen. KMK₂ 60. Ibland skrivs samma kvinnor kortare, utan att hela beteckningen upprepas, till exempel: 1659 pani Andryssowa Simsonowa CZK 109 – 1659 panią Andrys sową CZK 109.

På liknande sätt (med de slaviska suffixen -ova ir -ovna) skrevs även efternamnen på kvinnorna i den tyska lutherska gemenskap som fanns i Kaunas under 1500–1700-talen (Ragauskaitė 2001: 135–138). Detta är alltså ett fenomen som tydligt har iakttagits i namnskicket i åtminstone ett par städer.

I slutet av 1600-talet dog hertigarna Radvilas Biržai–Dubingiai-gren ut, och efter det stora nordiska kriget och den förödande pestepidemin som följde försämrades stadens ekonomiska situation avsevärt, och de skotska (och engelska) köpmännen i Kėdainiai befann sig nära konkursens rand. Därför beslutades det att be kung Georg II om ekonomiskt stöd (och, efter hans rekommendation, även av medlemmarna i Sällskapet för främjande av kristlig kunskap (The Society for the Promotion of Christian Knowledge) (Nishikawa 2000: 297). År 1727 och 1730 kom stadsborna från Kėdainiai, benämnda Jakob Gray och Jakob Gordon, till London. Konton öppnades i ett par banker för att förvara pengarna. Englands premiärminister, benämnd sir Robert Walpole, skänkte 50 pund, och även regeringens sekreterare, earlen av Harrington, bidrog med pengar till missionen (Žirgulis 2002a: 134). Skottlands kyrka utlyste en gemensam insamling för att hjälpa ”Žemaitija och Kėdainiai”. Tackbrevet från Kėdainiai daterat den 30 april 1731 visar hur pengarna användes: salt, sill, järn, glas, bly och andra handelsvaror köptes från Königsberg; en del av pengarna avsattes för de fattiga och resten lämnades i Gdańsk (Nishikawa 2000: 296–297). År 1731 grundades Societas Commerciorum – Komercijos draugija. Dess grundare var ”Alexander Cuthbert, borgmästare i Kėdainiai, Andrzej Leit y c, rådman, Ierzy Forsay, fogde, William Ross, Robert Livingston, Dawid Anderson, Iakub Gray – bisittare, Daniel Mitchell, Ierzy Halybarton – tiomän, alla medborgare i Kėdainiai nationis M. Britannia” (Tworek 1966: 195). Sällskapets syfte var att återuppliva handeln och upprätthålla den evangelisk-reformerta kyrkan, dess präster och byggnader,

Straipsniai / Articles

55

ALMA RAGAUSKAITĖ

vargšų ir nuskurdusių tautiečių bei bendratikių šelpimas (Žirgulis 2002: 26). Tačiau 1731 m. gaisrai sugriovė Kėdainių pirklių planus. XVIII a. ūkio krizė, karai bei religinis persekiojimas toliau menkino anglų ir škotų išeivijos gyvenimą Radvilų mieste (Nishikawa 2000: 308). Dėl šių nepalankių istorinių aplinkybių škotų asmenvardžių kalbamojo šimtmečio knygose mažėjo, škotai palaipsniui asimiliavosi. Didžioji dalis šių kitataučių išvyko – XVIII a. savo veiklą perkėlė į Karaliaučių ir Klaipėdą, kur vertėsi medienos plukdymu ir prekyba (Žirgulis 2002: 26).

I dag bevaras minnet av skottarna av de gamla handskrifterna från staden Kėdainiai och de bevarade arkitektoniska byggnaderna – de skotska husen (de skotska husen kännetecknades av välvda bjälklag på bottenvåningarna och trägalerier på gårdarna) (Grinevičius, Miškinis 1975: 167; KSR 6, 20, 23; Jucevičius 2011: 50, 54–56). Hypotesen har framförts att Kėdainiais skotska arkitektur (de skotska husen hade välvda bjälklag på bottenvåningarna och trägalerier på gårdarna) är typisk just för städerna längs östra Skottlands kust (Juknevičius 2015: 7).

Stadsbornas efternamn fick oftast sin status fastställd genom dokument från den aktuella staden. I staden var familjebanden svagare och de ekonomiska och sociala relationerna betydligt mer komplexa: handeln bedrevs intensivt, hantverken utvecklades och invånarna beviljades lån. Därför var det viktigt att särskilja en person från andra och identifiera honom eller henne (Ragauskaitė 2005: 145–146). Som nämnts hade i princip alla stadsbor i Kėdainiai efternamn i handlingarna från 1600-talets andra hälft. Troligen bildades efternamnen långsammare bland företrädarna för Kėdainiais lägsta (marginaliserade) samhällsskikt (Ragauskaitė 2008: 32–33). Situationen kring bildandet av efternamn inom den skotska gemenskapen i Kėdainiai var unik i detta sammanhang för hur efternamnen bland stadsborna i Kėdainiai uppkom. När skottarna anlände till Kėdainiai omkring 1628–1629 hade de redan ärftliga personnamn (efternamn), men när medlemmar av samma familjer skrevs in dokumenterades deras gemensamma personnamn inte alltid i stadens historiska källor. Detta berodde troligen i själva verket på källornas särart, variationer i namngivningen (personer som nämnts tidigare kunde på en annan sida av dokumentet benämnas annorlunda eller helt enkelt kortare och enklare) och liknande omständigheter. Med andra ord registrerades dessa utlänningars efternamn i stadens dokument enligt samma principer som andra lokala invånare i Kėdainiai.

Påståendena i artikeln om hur de skotska stadsborna i Kėdainiai benämndes under 1600–1700-talen och om stavningen och utvecklingen av deras efternamnsformer kompletterar den hittills utförda forskningen om Kėdainiais historiska namnmaterial. Fortsatt forskning om detta särpräglade område inom litauisk historisk antroponomastik (personnamn inom stadsborgarståndet) är nödvändig också eftersom namnmaterialet i olika litauiska städer skiljer sig åt vad gäller bland annat efternamnens bildning, ursprung och struktur.

56

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Škotų pavardžių užrašymo tendencijos XVII–XVIII a. Kėdainių miesto istorijos šaltiniuose

2. SLUTSATSER

1. De personer av skotskt ursprung som anlände till Kėdainiai omkring 1628–1629 hade redan efternamn, men återgivningen (registreringen eller utelämnandet) av deras ärftliga antroponymer varierade i stadens handskrifter. Detta berodde på de historiska dokumentens kontext, avsaknaden av ett enhetligt och obligatoriskt namngivningssystem, den skrivtradition som tidens skrivare tillämpade och annat. Det är dock uppenbart att benämningar som tydligt vittnar om att skottarna i Kėdainiai använde ärftliga personnamn (efternamn) dominerade i Kėdainiais historiska källor under 1500–1700-talen.

2. Benämningarna på de skotska invånarna i Kėdainiai under 1600–1700-talen förekommer i texter och dokument på latin och polska. Därför användes polska och latinska former av deras kristna namn. Även efternamnen på personer av denna nationalitet latinfierades och slavifierades – i olika anteckningar i magistratens böcker kunde de modifieras på olika sätt. Därigenom uppstod grafiska varianter av efternamnen på skottarna i Kėdainiai (män).

3. Antroponymerna på kvinnor av skotskt ursprung slavifierades ännu mer intensivt. Till de sekundära personnamnen (efter maken eller fadern) fogades de slaviska suffixen -oa (i historiska dokument skrivs -owa) vanligen till efternamn på gifta kvinnor och -ona (skrivs -owa) – till efternamn på ogifta flickor eller kvinnor. Detta påverkades sannolikt även av de dåtida källornas särart, de administrativa skrivregler som skrivarna följde på olika sätt, deras nationalitet, kompetens och annat.

Straipsniai / Articles

57

ALMA RAGAUSKAITĖ

BILAGOR

FIG. 1. Fragment från 1666 ur det äldre manuskriptet Inventarz miasta Kieydanskiego 1666 (f. 6).

58

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Škotų pavardžių užrašymo tendencijos XVII–XVIII a. Kėdainių miesto istorijos šaltiniuose

FIG. 2. Fragment från 1679 ur manuskriptet från 1664–1717 Acta Sessionalne Zboru Kiejdanskiego (f. 70).

Straipsniai / Articles

59

ALMA RAGAUSKAITĖ

FIG. 3. Fragment från [1686] ur magistratens bok från Kėdainiai 1690–1775 (f. 46).

60

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Škotų pavardžių užrašymo tendencijos XVII–XVIII a. Kėdainių miesto istorijos šaltiniuose

ŠALTINIAI

ASZK – Akta Sessionalne Zboru Kiejdanskiego 1664–1717. Lietuvos Nacionalinės Martyno Mažvydo bibliotekos Retų knygų ir rankraščių skyrius. F. 93–541.

CZK – Collecta zboru Kieydanskiego: To jest rachunek wszystkich recept i expens zborowych zaczę ty roku 1628 dnia 20 novembra, unpublished print. Opracował W. G. Studnicki, Wilno: 1939. Lietuvos Mokslų Akademijos Vrublevskių bibliotekos Rankraščių skyrius. F. 9–3040.

KERĮ, KERK – Kėdainių evangelikų reformatų bažnyčios 1640–1649 m. jungtuvių ir 1641–1649 m. krikšto metrikų knygos. Lietuvos valstybės istorijos archyvas (toliau – LVIA). F. 606. Ap. 1. B. 144.

KI – Kėdainių 1666 m. inventorius [Inwentarz miasta Kieydanskiego 1666]. Vilniaus universiteto bibliotekos Rankraščių skyrius. F. 4. A215. B. 16891.

KMK₁ – Kėdainių magistrato 1623–1806 m. knyga⁸. LVIA. F. SA. B. 15360.

KMK₂ – Kėdainių magistrato 1690–1775 m. knyga. LVIA. F. SA. B. 15357.

KMK₃ – Kėdainių magistrato 1704–1720 m. knyga. LVIA. F. SA. B. 15358.

KMK₄ – Kėdainių magistrato 1721–1725 m. knyga. LVIA. F. SA. B. 15359.

KMK₅ – Kėdainių magistrato 1732–1740 m. knyga. LVIA. F. SA. B. 15361.

KMK₆ – Kėdainių magistrato 1732–1743 m. knyga. LVIA. F. SA. B. 15362.

KMK₇ – Kėdainių magistrato 1744–1750 m. knyga. LVIA. F. SA. B. 15363.

KMK₈ – Kėdainių magistrato 1750–1752 m. knyga. LVIA. F. SA. B. 15364.

KMK₉ – Kėdainių magistrato 1750–1761 m. knyga. LVIA. F. SA. B. 15367.

KMK₁₀ – Kėdainių magistrato 1750–1766 m. knyga. LVIA. F. SA. B. 15368.

KMK₁₁ – Kėdainių magistrato 1753–1755 m. knyga. LVIA. F. SA. B. 15365.

KMK₁₂ – Kėdainių magistrato 1756–1758 m. knyga. LVIA. F. SA. B. 15366.

KMK₁₃ – Kėdainių magistrato 1762–1763 m. knyga. LVIA. F. SA. B. 15369.

KMK₁₄ – Kėdainių magistrato 1763–1770 m. knyga. LVIA. F. SA. B. 15370.

KMK₁₅ – Kėdainių magistrato 1767–1770 m. knyga. LVIA. F. SA. B. 15371.

KMK₁₆ – Kėdainių magistrato 1771–1773 m. knyga. LVIA. F. SA. B. 15372.

⁸ Iš tiesų tai nėra 1623–1806 m. magistrato knyga, kaip nurodyta Lietuvos valstybės istorijos archyvo apraše, o tik į vieną rinkinį įrišti poros šimtų metų pavieniai dokumentai.

Straipsniai / Articles

61

ALMA RAGAUSKAITĖ

KMK₁₇ – Kėdainių magistrato 1774–1777 m. knyga. LVIA. F. SA. B. 15373.

KMK₁₈ – Kėdainių magistrato 1777–1779 m. knyga. LVIA. F. SA. B. 15374.

KMK₁₉ – Kėdainių magistrato 1777–1780 m. knyga. LVIA. F. SA. B. 15375.

KMK₂₀ – Kėdainių magistrato 1779–1782 m. knyga. LVIA. F. SA. B. 15376.

KMK₂₁ – Kėdainių magistrato 1782–1791 m. knyga. LVIA. F. SA. B. 15377.

KMK₂₂ – Kėdainių magistrato 1783–1792 m. knyga. LVIA. F. SA. B. 15378.

KMK₂₃ – Kėdainių magistrato 1791–1806 m. knyga. LVIA. F. SA. B. 15379.

KMK₂₄ – Kėdainių magistrato 1794–1798 m. knyga. LVIA. F. SA. B. 15380.

LITERATŪRA

Alexandrowicz Stanisław 1970: Geneza i rozwój sieci miasteczek Białorusi i Litwy do połowy XVII w. – Acta Baltico–Slavica 7, 47–108.

Alexandrowicz Stanisław 2011: Studia z dziejów miasteczek Wielkiego Księstwa Litewskiego. Toruń: Wydawnictwo Naukowe Uniwersytetu Mikołaja Kopernika.

Archer Stewen 2003: The British 19th Century Surname Atlas. CD-ROM. Dartford: Archer Software.

Bajer Peter 2011: “Noli Me Condemnare” – Migrant Memories Set in Stone: The Seventeenth and Eighteenth-Century Scottish Memorials in Poland. – Memory Connection 1(1), 77–98.

Bajer Peter Paul 2012: Scots in the Polish-Lithuanian Commonwealth, 16–18th Centuries. Leiden–Boston: Brill.

BCI – British Consciousness and Identity. The Making of Britain, 1533–1707, ed. by Brendan Bradshaw, Peter Roberts. Cambridge: Cambridge University Press, 1998.

Black George Fraser 1996: The Surnames of Scotland: Their Origin, Meaning, and History. Edinburgh: Birlinn.

Bubak Józef 1986: Proces kształtowania się polskiego nazwiska mieszczańskiego i chłopskiego. Kraków: Nakładem Uniwersytetu Jagiellońskiego.

Dorward David 2002: Scottish Surnames. Edinburgh: Mercat Press.

Eriksonas Linas 2000: The Lost Colony of Scots: Unravelling Overseas Connections in a Lithuanian Town. – Ships, Guns and Bibles in the North Sea and the Baltic States c.1350–c.1700, ed. by A. I. Macinnes, T. Riis and F. G. Pedersen. East Lothian: Tockwell Press, 173–187.

62

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Škotų pavardžių užrašymo tendencijos XVII–XVIII a. Kėdainių miesto istorijos šaltiniuose

Gibbs Chris 2006: The New Britons: Scottish Identity in the 18th and 19ᵗʰ Centuries. – The Napoleon Series. Prieiga internete: http://www.napoleon-series.org/research/society/c_scottishidentity.html

Grinevičius Henrikas, Miškinis Algimantas 1975: Kėdainių urbanistinė raida. – Architektūros paminklai 3. Vilnius: Paminklų konservavimo institutas, 157–186.

Houston Robert Allan 2002: Scottish Literacy and the Scottish Identity: Illiteracy and Society in Scotland and Northern England, 1600–1800. Cambridge: Cambridge University Press.

Jucevičius Jonas 2011: Kėdainių krašto architektūra. Kėdainiai: Spaudvita.

Juknevičius Algirdas 2015: Škotų palikimas Kėdainiuose. Vilnius: Savastis.

KDN – Lietuvos magdeburginių miestų privilegijos ir aktai 3: Kėdainiai. Sud. Antanas Tyla. Par. Antanas Tyla, Romualdas Firkovičius, Darius Antanavičius. Vilnius: Lietuvos istorijos instituto leidykla, 2002.

Kowalski Waldemar 2015: The Great Immigration: Scots in Cracow and Little Poland, circa 1500–1660. Leiden: Brill.

KSR – Kėdainių senamiesčio rūšiai. Kėdainiai: Lututė, 2008.

Lewis Christopher Piers 2011: A New Approach to Personal Names and Cultural Identity in Nineteenth-Century Britain. – Baltų onomastikos tyrimai 2, sud. Alma Ragauskaitė, Grasilda Blažienė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 189–201.

LPŽ I–II – Lietuvių pavardžių žodynas 1–2. Vilnius: Mokslas, 1985–1989.

Lukšaitė Ingė 1970: Lietuvių kalba reformaciniame judėjime XVII a. Vilnius: Lietuvos TSR Mokslų akademijos Istorijos institutas.

Lukšaitė Ingė 1999: Reformacija Lietuvos Didžiojoje Kunigaikštystėje ir Mažojoje Lietuvoje: XVI a. trečias dešimtmetis – XVII a. pirmas dešimtmetis. Vilnius: Baltos lankos.

Lukšaitė Ingė 2001: Knygos nobažnystės (1653) parengimo kultūrinė aplinka. – „Knyga nobažnystės krikščioniškos“ (1653) – XVII a. Lietuvos kultūros paminklas. Kėdainiai: Kėdainių krašto muziejus, 4–28.

Maciejauskienė Vitalija 1991: Lietuvių pavardžių susidarymas XIII–XVIII a. Vilnius: Mokslas.

Murdoch Steve 2001: The Scottish Community in Kėdainiai in its Scandinavian and Baltic Context. – Tarptautinė mokslinė konferencija „Colloquium Balticum. Baltijos regionas Europos mastu“. Šeteniai, 2001 m. birželio 16 d., 7.

Murdoch Steve 2008: Anglo-Scottish Clash? Scottish Identities and Britishness, c. 1520–1750. – Cycnos 25(2), 1–16.

Straipsniai / Articles

63

ALMA RAGAUSKAITĖ

N i s h i k a w a S u g i k o 2000: Across the Continent: the Protestant Network Between the Society for the Promotion of Christian Knowledge (SPCK) and Kėdainiai. – Kul- tūrų sankirtos. Vilnius: Diemedžio leidykla, 296–308.

R a g a u s k a i t ė A l m a 1999: XVI a. II pusės Kauno miestiečių lietuviškos kilmės asmenvardžiai. – Acta Linguistica Lithuanica / Lietuvių kalbotyros klausimai 41, 145–158.

R a g a u s k a i t ė A l m a 2000: XVII a. pirmosios pusės Kauno miestiečių asmenvardžių kilmė. – Acta Linguistica Lithuanica / Lietuvių kalbotyros klausimai 43, 93–110.

R a g a u s k a i t ė A l m a 2001: Kauno miestiečių pavardžių formavimasis XVI–XVIII a. – Acta Linguistica Lithuanica / Lietuvių kalbotyros klausimai 45, 123–143.

R a g a u s k a i t ė A l m a 2002: XVII–XVIII amžių kauniečių (vyrų) pavardžių variantai. – Acta Linguistica Lithuanica / Lietuvių kalbotyros klausimai 47, 31–40.

R a g a u s k a i t ė A l m a 2002a: XVI–XVIII a. kauniečių asmenvardžiai. Daktaro disertacijos santrauka. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

R a g a u s k a i t ė A l m a 2003: XVI–XVIII a. kauniečių moterų asmenvardžių daryba. – Vārds un tā pētīšanas aspekti. Rākstu krājums 7. Liepāja: Liepājas pedagoģijas akadēmija, 82–92.

R a g a u s k a i t ė A l m a 2005: XVI–XVIII a. kauniečių asmenvardžiai. Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla.

R a g a u s k a i t ė A l m a 2006: Vietovardinės kilmės asmenvardžiai ir prievardžiai XVI a. Kauno aktų knygose. – Baltu filoloģija 15(1/2), 81–94.

R a g a u s k a i t ė A l m a 2007: Scottish Personal Names in the Act Books of the City of Kėdainiai in the Seventeenth and Eighteenth Centuries. – Tarptautinė Aleksandro Vanago konferencija „Vardas kalboje, istorijoje ir savimonėje“. 2007 m. spalio 24–26 d. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 63–64.

R a g a u s k a i t ė A l m a 2008: Tendencies in the Evolution of Hereditary Surnames of Townspeople in Lithuania from the Sixteenth to Eighteenth Centuries. – Zunamen / Surnames 3, 29–37.

R a g a u s k a i t ė A l m a 2009: Kada susidarė kauniečių pavardės? – Kalba ir žmonės. Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla, 226–232.

R a g a u s k a i t ė A l m a 2011: Dėl lietuvių ir lenkų kalbų kontaktų XVII–XVIII a. Kėdainių miesto vardyne. – Tarptautinė mokslinė konferencija „Regioninė onomastika: ką sužinome iš vardyno“. 2011 m. lapkričio 10–11 d. Kaunas: Vilniaus universiteto Kauno humanitarinis fakultetas, 21–22.

64

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Škotų pavardžių užrašymo tendencijos XVII–XVIII a. Kėdainių miesto istorijos šaltiniuose

Ragauskaitė Alma 2014: Kauno moterų asmenvardžiai XVI–XVII a. lietuvių istorinės antroponimijos kontekste. – Kauno istorijos metraštis 14. Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas; „Versus aureus“, 7–17.

Ragauskaitė Alma 2014a: Lietuvoje sudarytas rankraštinis tikrinių vardų registras (apie 1840–1843). – Archivum Lithuanicum 16, 323–340.

Ragauskaitė Alma 2015: Seniausios Lietuvoje 1599–1621 metų Joniškio krikšto metrikų knygos joniškiečių moterų asmenvardžiai lietuvių istorinės antroponimijos kontekste. – Acta Linguistica Lithuanica 73, 55–81.

Ragauskas Aivas 2002: Vilniaus miesto valdantysis elitas XVII a. antrojoje pusėje (1662–1702 m.). Vilnius: Diemedis.

Starowolski Szymon 1655: Monumenta Sarmatarum. Cracoviæ: In Officina Vidua&Hæredum Francisci Cæsarij, S. R. M. Typog. Anno Domini, M. DC. LV.

Šinkūnas Peliksas 1928: Kėdainių miesto istorija. Kaunas: „Spindulio“ B-vės spaustuvė.

Tyla Antanas 2000: Decemviratas arba Tertio ordo communitatis Kėdainių savivaldoje. – Lietuvos istorijos metraštis 1999. Vilnius: Lietuvos istorijos institutas, 64–76.

Tworek Stanisław 1966: Z dziejów kalwinizmu w Wielkim Księstwie Litewskim w XVIII w. – Annales Universitatis Mariae Curie–Skłodowska 21(8), 193–202.

Tworek Stanisław 1969: Materiały do dziejów kalwinizmu w Wielkim Księstwie Litewskim w XVII wieku. – Odrodzenie i reformacja w Polsce 14, 199–215.

Whyte Donald 2000: Scottish Surnames. Edinburgh: Birlinn Ltd; 2nd Revised edition.

Žirgulis Rimantas 2002: Škotų bendruomenė Kėdainiuose 1630–1750 m. – Lietuvos muziejų rinkiniai 1. Kėdainiai: Kėdainių krašto muziejus, 23–27.

Žirgulis Rimantas 2002a: Three Hundred Years of Multiculturalism in Kėdainiai. – The Peoples of the Grand Duchy of Lithuania, ed. Grigorijus Potašenko. Vilnius: Aidai, 130–140.

Žirgulis Rimantas 2005: Kėdainių žydų bendruomenė ir jos paveldas. – Žydų kultūros paveldas Lietuvoje, sud. Alfredas Jomantas. Vilnius: Savastis, 179–188.

Žirgulis Rimantas 2005a: The Scottish Community in Kėdainiai c. 1630 – c. 1750. – Scottish Communities Abroad in the Early Modern Period, ed. by Alexia Grosjean and Steve Murdoch. Brill Leiden-Boston, 225–247.

Straipsniai / Articles

65

ALMA RAGAUSKAITĖ

Žirgulis Rimantas 2005b: Reformacijos palikimas Kėdainiuose. – Reformacija ir reforma. Tarptautinė mokslinė konferencija. Vilnius, 2002 m. lapkričio 8 d. Vilnius: Apyaūšris, 34–42.

Рагаускайте Алма 2012: О литовско-польских языковых контактах по данным фамилий жителей города Кедайняй в XVII–XVIII веках. – Студії з ономастики та етимології. 2011–2012. Київ: Інститут української мови НАН України, 213–221.

Tendencies of Recording of Scottish Surnames in the 17^th–18^th Century Historical Sources of Kėdainiai

S U M M A R Y

The article analyses the tendencies of naming the members of the Scottish community which existed in Kėdainiai in the 17^th–18^th century, the peculiar characteristics of expression of genders in their hereditary personal names and their recording in the town’s historical sources of that time. The article focuses on the analysis of proper names of Scottish settlers in Kėdainiai collected from Kėdainiai Magistrate’s register books of the 17^th–18^th century. In addition to these sources, the author also resorts to other old manuscripts. Around 250 cases of naming Scottish settlers in Kėdainiai were selected – not the cases of naming different persons but repetitive references to them were collected (different variants of their surnames). A larger Scottish community in the town formed in the mid-17^th century. They gradually gained an exceptional status. Scottish people settled in the best part of the town – around the Reformed Church and the ‘Great Market.’ The fact that quite a few magistrate’s officers, merchants, elders of the Evangelical Reformed Church, etc. had Scottish surnames testifies to their influence and position in the society of the town. The Scottish settlers who arrived in Kėdainiai in around 1628–1629 already had surnames; however, when recording the family members of the Scottish settlers in Kėdainiai, the spelling of their hereditary personal names (fixation or non-fixation) varied in the town’s old manuscripts. It was influenced by the context of the historical sources under analysis, the writing tradition of the clerks of that time, record-keeping rules, etc. Nevertheless, it is obvious that the 17^th–18^th century was dominated by the naming which provided obvious evidence to the functioning of hereditary personal names (surnames) of the Scottish settlers in Kėdainiai in Kėdainiai historical sources. A hereditary personal name is seen in the naming of members within the same family (parents and children,

66

Acta Linguistica Lithuanica LXXV

Škotų pavardžių užrašymo tendencijos XVII–XVIII a. Kėdainių miesto istorijos šaltiniuose

husband and wife, brothers, etc.). In the 17^th–18^th century the surnames of Scottish settlers were recorded in the texts written by the town’s clerks in Latin and Polish languages. Hence, the surnames of this nationality were Latinized, Slavicized and could be differently modified in different records of the magistrate’s books. Therefore, the article discusses the graphic variants of Scottish (male) surnames. Scottish female surnames were Slavicized to an even greater extent; the Slavic suffix -ovna (spelled -owna) was consistently added to the surnames of unmarried women, while -ova (spelled -owa) was added to the surnames of married women.

Įteikta 2016 m. rugsėjo 27 d.

A L M A R A G A U S K A I T Ė

Lietuvių kalbos institutas

Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius, Lietuva

[email protected]

Straipsniai / Articles

67