LORETA VAIČULYTĖ-SEMĖNIENĖ

Institutet för litauiska språket

Forskningsområden: morfosyntax, typologi, valens, semantik.

FUNKTIONELL ASPEKT AV RECIPROKA MARKÖRER I MONADISKA KONSTRUKTIONER

Funktionell aspekt av reciproka markörer i monadiska konstruktioner

ANNOTATION

Denna artikels ämne är reciproka markörer som används i monadiska konstruktioner med reciproka verb. Med utgångspunkt i material från Textkorpusen för samtida litauiska (DLKT) diskuteras vad som aktualiseras och specificeras av den ena eller andra reciproka markören. Semantiken utgör utgångspunkten. Undersökningen visade att reciproka markörer kan delas in på ett något annat sätt än hittills, nämligen gradvis, och att man utifrån orienteringen mot subjektet eller predikatet och uppdelningen av de mutanter som uttrycks av subjektet kan tala om en hierarki av reciproka markörer. Subjektorienterade reciproka markörer används oftast; de aktualiserar deltagare i en ömsesidig situation som uppfattas på olika sätt (separat: som en helhet).

NYCKELORD: reciprokt verb, mutant, reciprokt monadisk konstruktion, reciprok markör, semantisk parameter.

ANNOTATION

Artikeln behandlar reciproka markörer som används i monadiska konstruktioner med reciproka verb. Med hjälp av Corpus of the Contemporary Lithuanian Language (CCL) diskuteras de aspekter som aktualiseras och preciseras av den ena eller den andra reciproka markören. Semantiken används här som utgångspunkt. Studien visade att reciproka markörer kan urskiljas på ett något annorlunda sätt än tidigare, det vill säga gradvis, och att en hierarki av reciproka markörer kan diskuteras utifrån deras orientering mot subjektet eller predikatet samt segmenteringen av mutanter uttryckta som subjekt. Subjektorienterade reciproka markörer används oftast; de aktualiserar deltagare i en ömsesidig situation som förstås på olika sätt (separately: seamlessly; Lith. atskirai: vientisai).

Straipsniai / Articles

105

LORETA VAČIULYTĖ-SEMĖNĖ

S Ö K O R D: reciprokt verb, mutant, reciprokt monadiskt konstruktionsmönster, reciproka markörer, semantisk parameter.

1. INLEDNING

Litauiska verb bendrauti, bendradarbiauti, bičiuliauti, bučiuotis, derėti(s), diskutuoti, (su)sugraugauti, ginčytis, kariauti, kovoti, kužėtis, lenktyniauti, muštis, rungtyniauti, sugyventi, su(si)tarti, susižvalgyti, sveikintis, šnabždėtis, taikytis, tuoktis, žaisti, varžytis och liknande uttrycker ömsesidiga handlingar, det vill säga är reciproka. Vissa av dem är lexikala reciproka¹ (eng. lexical reciprocal) (bičiuliauti (: bičiulis), draugauti (: draugas), kovoti (: kova) och liknande), andra är grammatiska², närmare bestämt reflexiva³ (eng. reflexive reciprocals) (apkabinti (: apkabinti), bučiuotis (: bučiuoti); muštis (: mušti), tuoktis (: tuokti och liknande). Sådana reciproka verb (predikat) uttrycker en ömsesidig relation mellan minst två deltagare i en situation – mutanter (eng. mutant)⁴. Den inneboende ömsesidiga relationen mellan mutanterna är symmetrisk. Exempelvis är deltagarna i den ömsesidiga relationen i den reciproka konstruktionen (eng. reciprocal construction) Jonas talar med Onute

¹ ”Denna term [dvs. lexikala reciproka] användes tidigare om verb med inneboende reciproka betydelser som inte markerats med något avledningsmedel, dvs. semantiskt reciproka verb utan markören -si/-s [...] och verb med reflexiv-medium-markören, som inte markerar den reciproka betydelsen (giminiotis). [...] Formellt kan lexikala reciproka vara enkla (oavledda) eller avledda; i det senare fallet kan de vara denominala eller deverbaliserade avledningar” (Geniušienė 2007: 658; i denna fråga, se vidare Nedjalkov 2007: 14–16, 96–101).

² Plačiau apie tai žr. Nedjalkov 2007: 9–12.

³ ”Denna term [dvs. reflexiva reciproka] används här om morfologiskt markerade reciproka verb som bildats från icke-reciproka verb enbart med hjälp av reflexiv-medium-markören” (Geniušienė 2007: 658). Petronėlė Bernadišienė (Ulvydas, red., 1971: 196) hävdar att ”reflexiva verb med betydelsen ömsesidig handling (reflexiva reciproca) visar att två, flera eller fler aktörer samtidigt påverkar varandra”. Stasė Kniūkštė skriver i Dabartinė lietuvių kalbos gramatika (Ambrazas, red., 1996: 288) att ”funktionen hos den grundläggande reflexiva formanten -s(i) – att begränsa verbsubjektets sfär – framgår av olika betydelsegrupper av reflexiva verb: a) ömsesidig handling: bučiuotis, bartis”. Evalda Jakaitienė hävdar på samma ställe (Ambrazas, red., 1996: 408) att ”reflexiva verb för ömsesidig handling betyder att den handling som uttrycks av grundordet utförs av två aktörer: den som var grundordets subjekt och den som var dess objekt, t.ex.: bučiuotis (jfr Jonas bučiavo Oną – jie (Jonas ir Ona) bučiuojasi), bartis, mylėtis, peštis, sveikintis, susitikti. För sådana avledningar tillför det reflexiva affixet det semantiska draget ’varandra’”.

⁴ Mer om begreppen mutuantas respektive reciprokantas (eng. mutant resp. reciprocant), reciprokt respektive symmetriskt respektive ömsesidigt (reciprocal resp. symmetric resp. mutual) och deras räckvidd, se Haspelmath 2007.

106

Acta Linguistica Lithuanica LXXVI

Funcinis reciprokinių žymelių monadinės konstrukcijose aspektas

(Jonas, Onute) uttrycks av predikatet kalbėti ’prata’ genom två separata valensakter: ett nominativiskt subjekt som motsvarar agenten och en prepositionsfras med su och en instrumentalkonstruktion som fyller komitativens funktion (Šližienė 1994: 330). Sådana reciproka konstruktioner kallas diskontinuerliga eller dyadiska (eng. discontinous construction, dyadic construction).

I språket finns en tendens att uttrycka deltagarna i en ömsesidig situation (eng. mutual situation) som en enda aktant, dvs. typiskt väljs alla (minst två) deltagare i situationen – deras helhet, och inte någon enskild av dem – som referenspunkt (eng. reference point) (Haspelmath 2007: 291). Då uttrycks båda aktanterna i ett tvåvalent predikat i satsen med en pluralform av ett substantiv eller pronomen som subjekt, eller med två substantiv eller pronomen som sammanbinds med konjunktionen ir⁶. I meningarna 1–3 fungerar en sådan helhet av deltagare som kollektiv aktant och som subjekt motsvarande agenten (se Šližienė 1994: 43). Mer exakt uttryckt sammanfaller (smälter samman) en sådan agent med komitativet och kan uppfattas som ett komitativ. Här kan man se en syntaktisk reduktion av aktanter (eng. valence-reduction) (jfr Šližienė 1994: 330). Dessa användningsfall kallas enhetliga eller monadiska (reciproka) konstruktioner (eng. simple construction, monadic construction⁷).

1) Jonas, Petras och Antanas pratar med varandra. (citerat efter Šližienė 1994: 43)

2) När de redan hade pratat länge låtsades han, och hon kunde inte förmå sig att blanda in ett misstag; han sade inte heller något, och de fortsatte att prata som om ingenting hade hänt. Många år har gått sedan dess. DKT

3) Vaida, som om hon tycks vilja kompromettera er här, men det blir barnsligt för dem. Vi, du och jag, talade mer seriöst ur den synvinkeln. Men den där barnsliga ilskan, det som någon gång gjordes här (ur professionell synvinkel är det rena dagiset), påminner om ett allvarligt faktum. DKT

Av meningarna 1–3 framgår att argumentpositionen för komitativet till de aktuella predikaten förblir ledig. Den kan fyllas av ett icke-valensbundet led – ett fritt led

⁵ ”Discontinous constructions are those in which the second reciprocant is a non-subject” (Nedjalkov, Geniušienė 2007: 396). ”A dyadic construction which creates a symmetric situation by placing one participant in a subject NP and another in a comitative phrase” (Hurst 2010: 290).

⁶ I sådana fall skiljer Nijolė Šližienė i regel ut en separat valensstruktur för verbet i Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodyne, där den syntaktiska aktant som motsvarar den kollektiva aktanten uttrycks med ett substantiv (eller pronomen) i plural – Nomₚlr, Juodu kämpar sinsemellan om företrädet (se t.ex. Šližienė 1994: 175t, 330, 336, 338, 356, 440; 1998: 178t; 2004: 221t, 233, 270, 452).

⁷ „Simple constructions are those in which both reciprocants are expressed by the subject“ (Nedjalkov, Geniušienė 2007: 396). „A monadic construction which groups the participants in the relation in the subject NP while losing an object NP“ (Hurst 2010: 290).

Straipsniai / Articles

107

LORETA VAIČULYTĖ-SEMĖNIENĖ

reciproka markörer med status som sådana (eng. reciprocal marker), till exempel den monosemantiska reciproka anaforen vienas su kitu, substantivets inessiv tarpusavyje och prepositionskonstruktionen tarp savęs (jfr meningarna 4–5). Dessa reciproka markörer i mening 5 är inte förbundna med verbet kalbėti ’kunna ett språk; kunna uttrycka tankar med ord’ genom dess valens (se Slizienė 1994: 31), men är viktiga ur kommunikativ synvinkel. De aktuella reciproka markörerna, som uttrycker en ömsesidig relation och på ett eller annat sätt aktualiserar och specificerar den, är modifierare⁸, dvs. verbet kräver dem varken semantiskt eller syntaktiskt (så kallad reduplikation, eller dubbel uttryckning av ömsesidig relation⁹ (eng. replication, double reciprocals).

4) När jag frågar var och en separat vilket slags liv som skulle göra honom lycklig, visar det sig att mannen föreställer sig ett liv av ett slag och hustrun ett helt annat. Men tarpusavyje (jfr vienas su kitu, tarp savęs) jie apie tai nesikalba, skapar ingen gemensam vision, todėl viskas lieka šipuliais. DLKT

5) Mötet var gripande, sorgligt – ett melodrama. Ord behövdes inte. Jie vienas su kitu (jfr tarp savęs; tarpusavyje) kalbėjo med subtila rörelser, på ett teckenspråk som bara de kände till och som, om en utomstående plötsligt hade kommit in här, åtminstone kunde ha verkat märkligt. DLKT

Fortsättningsvis kommer huvudfokus att ligga på de intransitiva meningarna 4–5: fall där alla deltagare i den ömsesidiga situationen väljs som utgångspunkt, fungerar som subjekt i monadiska konstruktioner och där deras ömsesidiga relation eller den ömsesidiga handlingsbetydelsen hos själva predikatet dessutom aktualiseras och specificeras med en reciproka markör kommer att diskuteras. Artikelns syfte är att besvara frågan om vad som aktualiseras med den ena eller andra reciproka markören och enligt vilka semantiska parametrar. För att uppnå syftet ställs följande uppgifter: att kort nämna vad som har skrivits i frågan (se avsnitt 2), analysera användningen av reciproka markörer i monadiska konstruktioner och fastställa hierarkiska relationer mellan reciproka markörer (se avsnitt 4). Beskrivande-analytiska metoder och tolkningsmetoder används. För att uppnå syftet används material från Dabartinės lietuvių kalbos tekstyno (nedan DLKT), sammanställt vid Centrum för datorlingvistik vid Vytautas Magnus-universitetet i Kaunas (se avsnitt 3 för mer information).

⁸ För en utförligare diskussion av begreppen syntaktiska relationer – styrning och modifiering, styrt led respektive modifierare, styrande ord respektive modifierat ord – som används här, se Holvoet, Judžentis (2003: 11–35; 2005: 11–38). Jfr även den traditionella översikten över typer av syntaktiska relationer där.

⁹ Dalija Tekorienė (1985: 74) föreslår att man kallar ett sådant uttryck för en aktant, där den andra formen inte tillför någon ny information som kompletterar det predikativa ordets betydelse, ett dubblerat uttryck för samma semantiska aktant (t.ex.: jedu priešėki vienas kitam; poros panašos vieną į kitą).

108

Acta Linguistica Lithuanica LXXVI

Funkcinis reciprokinių žymeklių monadinėse konstrukcijose aspektas

2. BESKRIVNING AV RECIPROKA MARKÖRER I GRAMMATISKA ARBETEN

För att diskutera vad som aktualiseras med reciproka markörer och enligt vilka semantiska parametrar, samt fastställa relationerna mellan dem, är det viktigt att nämna vad som redan har sagts om detta.

Pavyzdžiui, Petronėlė Bernardienė Lietuvių kalbos gramatikoje (Ulvy das, red., 1971: 198) rašo, kad „tarpusavio veiksmo reikšmės sangrąžiniai veiksmažodžiai gali būti vartojami kartu su paryškinamaisiais žodžių junginiais ar žodžiais, pvz.: vienas kitą, vienas su kitu, tarp savęs, savo tarpe, tarpusavy ir pan.; šie žodžių junginiai ar žodžiai sustiprina dviejų ar kelių veikėjų sąveikos reikšmę, pabrėžia glaudesnius pačių veikėjų tarpusavio santykius“.

Jonas Šukys (1998: 515), aptardamas lietuvių kalbos linksnį ir prielinksnių vartoseną, laikosi nuomonės, kad „prielinksnio tarp konstrukcijos kartais reiškia objektą, tiksliau – objektus, tarp kurių yra koks neatitikimas, vyksta konfliktai ar bendravimas. [...] Konfliktą ar bendravimą gali reikšti ir posakis tarp savęs. [...] Tokiam tarp savęs yra sinonimiškas aptarėjais vienininkas tarpusavy(je), plg. Pasitare tarp savęs – Pasitare tarpusavyje.“ „Toks vienininkas sakinėje eina būdo aplinkybe. [...] Bet ir jie [būdo vienininkai tarpusavyje] turi tokių nors, kartais kalbai net įprastesnių pakaitalų. Moterys [...] ėmė tarpusavyje (plg. tarp savęs, viena su kita) šnabždėtis“ (Šukys 1998: 300). Kitais žodžiais kalbant, J. Šukys, panašiai kaip Elena Valiulytė Lietuvių kalbos gramatikoje (Ulvy das, red., 1976: 75, 105), skiria objektinius santykius žyminčią tarp savęs konstrukciją ir (būdo) aplinkybę tarpusavyje. Autorius (Šukys 1998: 515) mano, kad „posakiu tarp savęs nereikėtų piktnaudžiauti, ypač kai jis dubliuoja sangrąžinę veiksmažodžio formą ir kai iš sakinio aišku, kokius veikėjus ir kaip sieja veiksmas“.

Emma Geniušienė (2007: 669t, aptardama lietuvių kalbos reciprokines konstrukcijas, laikosi nuomonės, kad, pavyzdžiui, konstrukcija seserys pasi-bčiavo viena su kita reciprokine anafora viena su kita veikiau pabrėžia refleksyvinio reciproko reikšmės komitatyvinį komponentą. Tarpusavio komponento emfazei (an. emphasis), pasak jos, pasirenkamas reciprokinių žymeklis tarpusavyje arba tarp savęs¹⁰.

Här framgår det att vissa författare (till exempel P. Bernardienė) nämner reciproka markörer allmänt och riktar uppmärksamheten mot deras semantiska samband, dvs. orientering¹¹,

¹⁰ Jfr: ”Explicit expressions of the reciprocal meaning are the phrases tarpusavyje/tarp savęs [...] containing the reflexive pronoun save, and savo tarpe [...], but they can be used with reciprocal verbs (formally reflexive and lexical) exclusively, to intensify or specify the reciprocal meaning; e. g: Mes baramės tarpusavyje. Jie draugauja tarpusavyje” (Geniušienė 2007: 636t).

¹¹ Orientacijos terminas vartojamas pagal Holvoet 2009: 99.

Straipsniai / Articles

109

LORETA VAČIULYTĖ-SEMĖNĖ

med mutationer som prediceras om subjektet skiljer andra dem syntaktiskt och/eller semantiskt åt: dvs. objektet (föremålet) ¹²en med den andre, mellan sig kontra adverbialet (till exempel J. Šukys, E. Valiulytė); subjektorienterat en med den andre och predikatorienterat sinsemellan (jfr E. Geniušienė). Man medger (J. Šukys) att den funktionellt reciproka markören sinsemellan kan närma sig mellan sig.

Adelė Valeckienė, aptardama įvardžius Lietuvių kalbos gramatikoje (Ulvyda, red., 1965: 696; plg. Ambrazas, red., 1996: 269¹³), rašo, kad „įvardžių poros vienas... kitas [...] nurodo du vienas nuo kito atibotus neapibrėžtus daiktus ar ypatybes, taip pat daiktų ar ypatybių grupes.“ Tokiais atvejais, kai šie tarp savęs susiję įvardžiai turi skirtingų linksnių formas ir vartojami su prielinksniai, be nurodytos atskiriamosios neapibrėžiamosios reikšmės, jie dar įgauna papildomas reikšmes, išplaukiančias iš tų linksnių ir prielinksnių funkcijų. „Pavyzdžiui, šios rūšies įvardžiai, išreikšti vienas vardininko, kitas galininko linksniu, gali turėti papildomą tarpusavio ryšio reikšmę (Vienas kitą veja). [...] Jau visi rūkė, kalbėjosi vienas su kitu“ (Ulvyda, red., 1965: 697).

Albertas Rosinas (1996: 135), išsamiai aprašydamas įvardžius, atkreipia dėmesį į tai, kad „tam tikrais atvejais galima reciprokinių [vienas su kitu] ir sangrąžinių įvardžių neutralizacija. [...] Tarp + savęs gali pakeisti reciprokinių įvardžio įnagininko formą, plg.: Ten jie (...) tarp savęs ar su Ona pasišnekučiavo; Vieni pritarė, kiti negė ir ginčijosi tarp savęs. Tačiau kalbamoji neutralizacija, nors ir rodo sangrąžinių ir reciprokinių įvardžių semantinį panašumą, yra retoka.“ Paprastai vienaskaitos reciprokinių įvardžių vienas su kitu formos skaido abė, susidedančią iš dviejų elementų ir rodo tų elementų santykį. „Tačiau vienaskaitinėmis formomis skaidos ir tokios abės, kurios susideda daugiau kaip dviejų elementų. [...] visos rašto dalelės derinosi viena su kita.

Den semantiskt reciproka markören mellan sig kan alltså ligga nära den reciproka anaforen en med den andre och/eller den reciproka markören sinsemellan kan ligga nära den. Förutom i sådana fall av synonymi har varje reciprok markör sin typiska funktion. I de fall där den reciproka anaforen en med den andre används (jfr mening 5), aktualiseras genom den de enskilda deltagarna i en ömsesidig situation som uttrycks av subjektet. Här är antalsparametern relevant. Vad som aktualiseras genom de reciproka markörerna mellan sig, sinsemellan ska behandlas nedan (se avsnitt 4). Sammanfattningsvis är det viktigt att de ovannämnda författarna,

¹² Jfr: ”Som objekt används pronomenen varandra, en den andre när deras andra led står i indirekt kasus (ibland med preposition), medan det första står i nominativ. [...] Dottern och fadern undvek att träffa varandra” (Valiulytė in: Ulvydas, red., 1976: 479).

¹³ Jfr: ”De särskiljande [pronomenen] betecknar obestämda men från varandra åtskilda och attributiva ting (personer, gemensamma företeelser) eller egenskaper” (Ambrazas, red., 1996: 269).

110

Acta Linguistica Lithuanica LXXVI

Funkcinis reciprokinių žymeklių monadinės konstrukcijos aspektas

I de fall där synonymi saknas skiljer man mellan reciproka markörer på olika sätt ur semantisk synvinkel: de aktuella markörerna är subjektorienterade (P. Bernadienė); de reciproka uttrycken en med den andre, sinsemellan är subjektorienterade, medan markören en med den andre är subjektorienterad och markörerna mellan sig, sinsemellan predikatorienterade (E. Geniušienė). Med andra ord kan man se att uppfattningarna går isär om vad de omtalade reciproka markörerna aktualiserar och specificerar – subjektet resp. predikatet.

Nicholas Evans, Stephen C. Levinson, Alice Gaby ir Asifa Majid (2011: 31–33), išsamiai nagrinėdami reciprokinius veiksmažodžius semantinės tipologijos aspektu, skiria penkis semantinius tarpusavio situacijos parametrus, turinčius (galinčius turėti) įtakos vienų ar kitų reciprokinių konstrukcijų vartojimui: tai (a) dalyvių skaičius (du vs. daugiau nei du); (b) dalyvių konfiguracija (an. configuration¹⁴); (c) simetrija (simetriškas vs. asimetriškas); (d) laikas (an. temporal organisation) (vienalaikis vs. sekos arba abu (t. y. nepritaikomas)), (e) situacijos, arba įvykio tipas (an. action or situation type; event-type). Kalbininkų nuomone, tipiškoje tarpusavio situacijoje, reiškiamoje, pavyzdžiui, konstrukcija Jonukas ir Onutė apsikabino vienas su kitu, dalyvauja du (Jonukas, Onutė) mutantai. Tokia monadinė konstrukcija pasakomas kompleksinis įvykis (an. complex event; a joint action or plurality of events), kurį sudaro dvi vienalaikės (tuo pačiu metu, kai Jonukas apkabino Onutę, Onutė apkabino Jonuką), simetriškos (tai, ką daro Jonukas Onutei, Onutė daro Jonukui) ir draugės (sudėtį argumentų; an. conjoined argument) (tai, ką daro Jonukas ir Onutė, jie daro kartu) propozicijos (an. two sub-events). Tarp tokių mutantų yra stipri (an. strong¹⁵), poros (an. pair¹⁶) konfiguracija. Be šių, minėtieji autoriai dar skiria grandines (an. chain¹⁷), radinę (an.

¹⁴ ”Parametern […] konfiguration blir verksam när flera deltagare är inblandade, eftersom de möjliga permutationerna av vem som handlar mot vem då också kan variera” (Majid, Evans, Gaby, Levinson 2011: 31).

¹⁵ ”När alla deltagare agerar symmetriskt på varandra är händelsen fullständigt mättad” (Majid, Evans, Gaby, Levinson 2011: 31).

¹⁶ ”A och B, liksom C och D, kan vara i stark symmetrisk interaktion, men utan någon interaktion mellan paren” (Majid, Evans, Gaby, Levinson 2011: 32).

¹⁷ ”A kan agera på B, som kan agera på C, som kan agera på D, vilket resulterar i en linjär serie av händelser” (Majid, Evans, Gaby, Levinson 2011: 32).

Straipsniai / Articles

111

LORETA VAĮČULYTĖ-SEMĖNĖ

radial) ¹⁸, svärmning (eng. melee)¹⁹ och ring (eng. ring)²⁰ konfigurationer.

Nagrinėdama lietuvių kalbos reciprokinės konstrukcijas E. Geniušienė (2007: 69t) teigia, kad su leksiniais reciprokais, implikuojančiais tik du mutu- antus (žr. 6–8 sakinį) arba tik daugiau nei du (žr. 9–11 sakinius), reciprokine anafora vienas su kitu yra redundantinė ir todėl paprastai nevartojama. Su kitas leksiniais reciprokais, pavyzdžiui, bendrauti, draugauti, giminiuotis; lenktyniauti, rungtyniauti, kovoti, kariauti ir pan., vienaskaitos arba daugiskaitos vienas su kitu formos vartojamos specifinių tarsavio situacijos dalyvių skaičių (pvz.: jie draugauja vienas su kitu / vieni su kitais; dar plg. 12–13 sakinius). Vienaskai- tos arba daugiskaitos vienas su kitu iš esmės galimas ir su refleksyviniais recip- rokais, bet jie esą vartojami tik labai retais atvejais: kai būtina, t. y. norima, pabrėžti (plg. 14–16 sakinius). Reciprokiniai žymekliai tarpusavyje, tarp savęs taip pat gali pabrėžti du ir daugiau tarpusavio situacijos mutantų (pvz.: Visi siė giminuojasi tarpusavyje; Giminės retai tuokiasi tarpusavyje; Jiedvi barasi tarp savęs; *Je pasibučiuo tarp savęs; *Jie susitokė tarpusavyje; *Paukščiai buriasi (telkiasi) tarpusavyje; jie dažniausiai vartojami su refleksyviniais reciprokai, turinčiais reikšmę ’būti vienas kitą’ (barasi, pėnasi, mušasi, graužiasi) ar ’kal- bėti, šnabždėti vienas kitam’ (kalbasi, pasišnėbėjo) (Geniušienė 2007: 67; plg. 17–20 sakinius).

Utifrån litauiska språket kan man alltså se att antalet deltagare i ömsesidiga situationer, bortsett från de nämnda undantagen, inte påverkar valet av reciproka markörer. Med hänsyn till det som kortfattat har redogjorts för söker man längre fram (se avsnitt 4) svar på frågan: vad har större inflytande och vad är det som (i högre grad) aktualiseras av de aktuella markörerna?

6) Naturälskare har lärt sig att odla blommor inte bara på sommaren, utan också på vintern. De gick ännu längre: hemma gūlbes parovasi, byggde bon och födde upp ungar. DĖKT

7) Alla skådespelare parade sig med tiden i J. Miltinis studio i den staden poravosi, gifte sig och döpte varandras barn – det går inte att undvika, såvida studion inte vore ett kloster. DĖKT

¹⁸ ”Meningen [The teacher and her pupils intimated one another] är tvetydig, men i en av sina tolkningar innebär den att läraren intimiserar var och en av sina elever och vice versa, medan ingen intimitet råder mellan elevparen“ (Evans, Levinson, Gaby, Majid 2011: 8).

¹⁹ ”A och C skulle båda kunna agera mot D, som ensam agerar mot C, etc.“ (Majid, Evans, Gaby, Levinson 2011: 32).

²⁰ ”Varje deltagare [i: The children chased each other round in a ring] blir både jagad och jagar, men det finns inget par inom vilket en symmetrisk relation råder“ (Evans, Levinson, Gaby, Majid 2011: 8).

112

Acta Linguistica Lithuanica LXXVI

Funcinis reciprokinių žymėjų monadinėse konstrukcijose aspektas

8) Publiken drack cocktails, paravosi, lyssnade på förrädisk musik och blev snabbt berusad. DLKT

9) Mina kurser närmar sig den sista studiedagen. Jag kände mig ganska lycklig över att mina skulle ta slut först om ett år. Men vad är det här? I konservatoriets vestibul samlas mina två kära Vytautai, Rita Kučinskaitė och... Gražina Ručytė – mitt efterlängtade pianistideal! DLKT

10) En man sitter i yogaställning. Är han japan eller kines? Och bredvid fönstret står en duk, inte bara en kopia: Mose gläds åt Guds lagar. Berget ryker. På stranden samlas människor. DLKT

11) En varm tidig höstdag gryr. Rapphönor kommer fram under tuvorna av brunnande gräs, och på de kala kullarna samlas storkar. Och gräset under fötterna glänser nästan inte – det är nedtrampat, slitet och blekt. DLKT

12) På väg hem frågade sig Gauss om det någonsin skulle komma en dag då människor skulle kommunicera med varandra utan att ljuga. DLKT

13) Just därför står olika människor – bilder – inte ut med att vara bredvid varandra utan att ha något gemensamt, men med goda skäl kämpar med varandra. DLKT

14) De brände de döda långt borta, begravde de brända utan gravgåvor och omgav gravarna med stencirklar, som hängde samman med varandra, eller begravde dem längre bort i gravhögar, allt oftare genom att gräva ner de döda obrända och lägga metalliska smycken i gravarna. DLKT

15) När Armando hörde att främlingen hälsade på honom gjorde han detsamma utan att tveka. ”I min släkt firas den här högtiden. Människor hälsar på varandra, men jag vet inte varifrån den här traditionen kommer. Kan ni berätta det?“, frågade han förvirrat. DLKT

16) Små människor går omkring på jorden som små fåglar och växer. Och hur de växer måste vara något som angår oss alla. Ändå rusar vi fram, samlar på oss och sliter på varandra över struntsaker, och ibland glömmer vi till och med bort de små människorna. DLKT

17) Hemmens väckarklockor kvittrade, de gamla snarkade, barnen kröp ner i sängarna, män och kvinnor smekte varandra. Livet gick vidare. DLKT

18) Några klockringare hoppade upp, lyfte upp läsaren i sina armar, gick ner på marken och bar honom utanför kyrkogården medan de ropade glatt. Andra smekte varandra och grät av glädje kysste varandra, medan andra stämde upp en sång: Vi fick en glädjens dag, som vi länge önskat oss... DLKT

19) Det var hemskt att läsa om att det ryska flygvapnet bombade även de egna positionerna och att stridsvagnarna besköt varandra. Intressant är också att radioförbindelserna använder samma frekvenser, vilket innebär att ryssarna kan lyssna på tjetjenerna och de senare på ryssarnas order. DLKT

20) 44 deltagare tävlade enligt det schweiziska systemet (10 ronder). Varje par spelade mot varandra (jfr ömsesidigt; till skillnad från en mot en) två partier – med de vita respektive svarta pjäserna. DLKT

Straipsniai / Articles

113

LORETA VAĮČULYTĖ-SEMĖNĖ

3. KÄLLA TILL OCH URVAL AV EMPIRISKT MATERIAL

Artikeln bygger på 111 exempel där reciproka markörer används i monadiska konstruktioner med reciproka verb (se avsnitt 1), i finita eller infinita former (particip, infinitiv) av alla tempus och personer: en med den andra, den ene med den andre, den ena med de andra, den ene med de andra, sinsemellan, ömsesidigt, inbördes, ömsesidigt, ömsesidigt, ömsesidigt.

Det empiriska materialet hämtades från DLKT, som till största delen består av skrivna texter, ofta redigerade. Texterna tillhör olika genrer (publicistik, skönlitteratur, facklitteratur och administrativ litteratur). Det finns uppenbart betydligt färre exempel på talspråk där. Meningarna med reciproka verb valdes ut i löpande ordning genom att skriva in exempelvis tarpusavyje i DLKT:s utökade sökfält (sökkriteriet exakt matchning används) eller exempelvis vienas su (sökkriteriet fras används), utan åtskillnad efter funktionell stil, språkvariant eller liknande. Frågan om användningen av exempelvis den ena eller andra reciproka markören korrelerar med funktionella stilar förblir alltså öppen. Sökningen i DLKT gav 7060 belägg med tarpusavyje, 845 belägg med tarp savęs, 401 belägg med vieni su kitais, 1079 med vienas su kitu, 52 belägg med vienos su kitomis och 653 belägg med viena su kita. Av dessa valdes 317 meningar med de aktuella verben och tarpusavyje, 190 meningar med tarp savęs, 215 meningar med vieni su kitais och 8 med vienos su kitomis, 191 meningar med vienas su kitu samt 174 meningar med viena su kita. Med utgångspunkt i den betydelse av substantivet tarpusais som anges i ordböckerna, ’ömsesidighet, inbördes förhållande’²¹, söktes även semantiskt besläktade belägg på savitarpyje, savitarpiškai, abipusiškai, abipusiai i DLKT. Med dessa reciproka markörer hittades enstaka exempel. Med hänsyn till det ovan nämnda

²¹ Jfr DŽe: tarpusavis (1) ömsesidighet, inbördes förhållande: Jie šnekasi ~yje (sinsemellan). savitarpis (1) förbindelse mellan personer, grupper och liknande, inbördes förhållande, ömsesidighet: Gerai sugyveno ~yje. LKŽ: tarpusavis subst. (1) ömsesidighet, inbördes förhållande: Mes, pasidavę rankas, prieikėme tvirtai laikytis tarpusav draugystės J.Balč. Under de första dagarna möttes båda våra republiklag inbördes i pressen. savitarpis subst. (1) inbördes förhållande, ömsesidighet: Jų savitarpio santykiai tam žmogui rūpėjo Jabl. Där talar både män och kvinnor polska sinsemellan Rd. Savitarpyje skälla på varandra NdŽ. Savitarpė[j] anie (vaikai) taip šneka DūnŽ. Men vårt inbördes högmod driver oss fortfarande Mair. | Reflexiva verb med ömsesidig betydelse är också intransitiva, eftersom den handling de uttrycker ömsesidigt övergår från ett subjekt till ett annat LKGI185. abipusiškumas subst. (2) BŽ305 → ömsesidighet: Ömsesidighet i plikter TTŽ. abipusiškas -a adj. (1) ömsesidig, inbördes: Ömsesidig kärlek rš. abipusiškai adv.: Körtlar reglerar varandra ömsesidigt rš. savitarpiškas -a adj. (1) som kännetecknar inbördes relationer: Gemensamt liv i inbördes relation rš. savitarpiškai adv. I Savitarpyje ges mycket ömsesidigt som gåvor FT. Ömsesidigt entydig motsvarighet SkŽ284.

114

Acta Linguistica Lithuanica LXXVI

Funkcinis reciprokinių žymeklių monadinėse konstrukcijose aspektas

J. Denna uppfattning, att man inte bör överanvända den reciproka markören tarp savęs när man använder reflexiva verb för ömsesidig handling, och även E. Geniušienės (se avsnitt 2), verkar relevant att överväga med avseende på om detta påverkar användningen av reciproka markörer. Reflexiva predikat, som utgör 58,4 procent (646 meningar) av alla behandlade meningar, skiljer sig från icke-reflexiva, som utgör 41,6 procent (461 meningar). Materialet är fördelat på det sätt som framgår av tabell 1.

TABELL 1. Reciproka markörer i monadiska konstruktioner

Reciprok markör | Reciprok verb | Reflexivt | Icke-reflexivt | Antal meningar | En med den andre | 117 (61,3%) | 74 (38,7%) | 191 (100%) | En med den andra | 95 (54,6%) | 79 (45,4%) | 174 (100%) | Några med de andra | 141 (65,6%) | 74 (34,4%) | 215 (100%) | Några med de andra (fem.) | 3 (37,5%) | 5 (62,5%) | 8 (100%) | Med varandra | 127 (66,8%) | 63 (33,2%) | 190 (100%) | Sinsemellan | 156 (49,2%) | 161 (50,8%) | 317 (100%) | Ömsesidigt | 4 (57,1%) | 3 (42,9%) | 7 (100%) | Ömsesidigt sett | – | 2 (100%) | 2 (100%) | Ömsesidiga | 3 (75%) | 1 (25%) | 4 (100%) | Ömsesidigt | – | 3 (100%) | 3 (100%) | Totalt | 646 (58,1%) | 465 (41,9%) | 111 (100%)

TABELL 2. Reciproka markörer i monadiska konstruktioner

Reciprok markör | Reciprok verb | Reflexivt | Icke-reflexivt | Antal meningar | En med den andre (singular och plural, maskulinum och femininum) | 356 (60,5%) | 232 (39,5%) | 588 (100%) | Med varandra | 127 (66,8%) | 63 (33,2%) | 190 (100%) | Sinsemellan | 156 (49,2%) | 161 (50,8%) | 317 (100%) | Ömsesidigt | 4 (57,1%) | 3 (42,9%) | 7 (100%) | Ömsesidiga | – | 2 (100%) | 2 (100%) | Ömsesidiga | 3 (75%) | 1 (25%) | 4 (100%) | Ömsesidigt | – | 3 (100%) | 3 (100%) | Totalt | 646 (58,4%) | 465 (41,6%) | 111 (100%)

Straipsniai / Articles

115

LORETA VAČIULYTĖ-SEMĖNĖ

Om vi sammanför alla monadiska konstruktioner med former i singular och plural samt maskulinum och femininum vienas su kitu, får vi den sammanfattande tabell 2, där det framgår att den reciproka markören vienas su kitu eller tarp savęs väljs något oftare med reflexiva verb, medan tarpusavyje används med icke-reflexiva verb. Det är knappast relevant för valet av reciproka markörer. Andra orsaker påverkar användningen (valet) av reciproka markörer. Å andra sidan framgår det tydligt av tabellen att språkbrukaren endast i enstaka fall väljer den reciproka markören savitarpškai, abipusiai, abipusiai. Med andra ord aktualiseras och specificeras sällan det sätt på vilket den ömsesidiga handlingen uttrycks i predikatet.

4. RECIPROKA MARKÖRER ENLIGT SEMANTISKA PARAMETRAR

Det har nämnts (se avsnitt 2) att reciproka markörer kan ligga nära varandra semantiskt: den reciproka markören tarpusavyje kan vara synonym med markören tarp savęs, och den sistnämnda med den reciproka anaforen vienas su kitu. Uppmärksamhet har riktats mot parametern individualisering, enligt vilken den reciproka anaforen vienas su kitu delar upp en mängd bestående av två eller flera medlemmar och anger dessa medlemmar var för sig.

Låt oss utifrån uppdelningen undersöka följande DKT-meningar. I meningarna 21–22 aktualiserar till exempel den reciproka anaforen varandra två separata (enskilda) mutanter uttryckta som subjekt. Aktivering av fler än två separat uppfattade mutanter, uttryckta som subjekt, framgår av de föregående meningarna (12–16) (se även nedan). I mening 23 aktualiserar den reciproka anaforen varandra det ömsesidiga förhållandet mellan två separata grupper – föräldrarna och barnen – som en grupp till den andra, medan den reciproka markören sinsemellan betecknar det ömsesidiga förhållandet mellan enskilda (separata) deltagare i var och en av grupperna (föräldrarna, barnen) (jfr även mening 20; se nedan). Betraktar vi mening 24 kan vi tala om tvetydighet hos den reciproka markören sinsemellan: antingen är den synonym med den reciproka anaforen varandra, eller så betonas, liksom i mening 25, de två mutanterna som uttrycks som subjekt som en grupp. Med ömsesidigt förhållande uttrycks en grupp av mutanter som subjekt, där deltagarnas åtskillnad inom det ömsesidiga förhållandet inte är, eller är mindre, relevant och gruppen uppfattas som mer sluten (eng. avgränsad mängd) (till exempel en skara barn); för att specificera och betona detta väljer man också sinsemellan i meningarna 26–27. Sannolikt aktualiserar sinsemellan i mening 28 ett ömsesidigt förhållande inom en sluten grupp av mutanter (fyra Benetton). Om så är fallet kan vi alltså också tolka markören sinsemellan, som används i meningarna 29–30, som semantiskt knuten till de två mutanter som uttrycks som subjekt: den reciproka sinsemellan aktualiserar (möjligen) (också) och sluter en grupp av två mutanter (se nedan).

116

Acta Linguistica Lithuanica LXXVI

Funkcinis reciprokinių žymeklių monadinėse konstrukcijose aspektas

Således påverkar subjektens förståelse av de utsagda mutuanterna användningen av reciproka markörer: den reciproka anaforen varandra aktualiserar varje deltagare i den ömsesidiga situationen separat, medan de reciproka markörerna sinsemellan, ömsesidigt aktualiserar alla (två eller flera) deltagare mer slutet eller slutet – som en viss mindre genomskinlig grupp. Med andra ord är parametern för fördelning relevant för användningen av reciproka markörer. Vi kan anta att användningen av de reciproka markörerna sinsemellan, ömsesidigt i till exempel meningarna 24, 26 och 28 möjligen också påverkas i viss mån av den syntaktiska distributionen: ett kasuskomplement används i närheten av konstruktionen, jfr.: De umgås mer med varandra än med andra. Med utgångspunkt i mening 31 måste vi dock medge att dess inflytande inte är avgörande.

21) Tystnaden avbryts av evenemangens stoj. Men å andra sidan är det kanske också bra. Inte för att poesi och logik inte nödvändigtvis passar ihop. Ibland är det mer meningsfullt att skriva när man är full av intryck. DKT

22) Även inom en själv händer det att själen och materien kämpar mot varandra. Redan Espronceda har sagt följande: Människan kan inte leva i jämvikt. Hon har för mycket själ eller kropp. DKT

23) Det finns familjer där föräldrar och barn inte bara talar med varandra, utan också sinsemellan. DKT

24) Två herdar, som talar förtroligt sinsemellan, berättar om Frälsaren och hans Moder, eller sjunger som om de tävlar med varandra, och besjunger Barnet och Jungfrun. DKT

25) Ju mindre makarna talar sinsemellan (jfr. med varandra), desto mer ökar besvikelsen och en ”språkbarriär” uppstår. Man vill inte längre vara tillsammans. Fullständig tystnad råder. DKT

26) Jag lägger bara märke till att de där äldre barnen är som en särskild ungdomsgrupp: de gör sig inte särskilt mycket hörda någonstans, de umgås mer inte med andra utan sinsemellan. Och deras umgänge är mycket tystare, inte som alla de här andras. DKT

27) I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet gifte sig barn från jordlösa och fattiga familjer i hela Litauen med varandra (jfr. ömsesidigt), eftersom sociala skiljelinjer fortfarande var tydliga i bygemenskapen. Fattiga flickor hade inget val². DKT

²² Jfr. ryska språkdata: ”Om predikatet emellertid betecknar situationer med endast två deltagare, verkar dess samförekomst med meždu soboj uppenbarligen vara klumpig; jfr.: *Oni pocelovalis’ (poznakomilis’, pozënilis’) meždu soboj. Om sådana kvantitativa begränsningar undanröjs (till exempel genom att en distributiv betydelse tillkommer), blir dessa kombinationer fullt möjliga; jfr.: Oni vse perecelovalis’ (perenakomilis’, perežенilis’) meždu soboj.” (Knjažev 2007: 689–690).

Straipsniai / Articles

117

LORETA VAIČULYTĖ-SEMĖNĖ

28) Ingen av de fyra Benton-bröderna, företagets grundare, gick på college eller utbildade sig särskilt inom handel eller design. Än i dag talar de sinsemellan (jfr med varandra) och med företagets äldre anställda på den lokala dialekten, inte på korrekt italienska. DKT

29) Manė lugnade sig hela tiden: ”Slappna av. De kommer – prata vad som helst på ditt eget språk och gör en min som Mussolini. Grimaser hjälper alltid.” Det mexikanska paret slog sig ihop sinsemellan (? med varandra). Jag misstänker att de en gång läste Lorca. DKT

30) Och den andre teg också; en gråtande röst instämde: – Men var är mina kontakter? Herre, är det mina kontakter? Galapataka och domaren försjönk i varandra, och några tjänare steg ner från terrassen. – Vad är det där för Kuntis han talar om? frågade en av pojkarna. – De undviker ljuset och tänker på kontakter? DKT

31) De delade in sig i grupper och skrek åt de överraskade munkarna och nunnorna; de ryckte upp rädisor ur klosterträdgården, grälade med nunnorna som visade dem runt och med varandra.De förbluffade munkarna, gamla som alldeles unga, tog emot gästerna som en oundviklig prövning sänd av Gud. DKT

Vikten av uppdelningsparametern för uttrycket framgår också av beskrivningar av lokala och temporala betydelser. Jonas Kilius (1977: 45) uppmärksammar, i sin diskussion av strukturen hos kasusens och prepositionernas orienterande betydelser²³, att den inre egenskapen är relevant för lokativ och den här behandlade prepositionen tarp. Han hävdar att lokativ (till exempel statisk) ”betecknar orienteringsobjektets odelade insida (vid pluralis: varje föremåls insida), varvid utsidan elimineras, medan den orienterande betydelsen hos prepositionen tarp är liksom hybrid – både insida och utsida; insida i den meningen att den betecknar ett avgränsat område hos ett uppdelat orienteringsobjekt, och utsida i den meningen att det avgränsade området ligger utanför de objekt som utgör orienteringsobjektet” (jfr Valiulytė 1995: 7f.). Enligt lingvisten (Kilius 1977: 46) kan lokativ, utifrån den gemensamma inre egenskapen, i kontexten få betydelsen ’mellan’ när a) orienteringsobjektet – ett enda uppdelat objekt – uttrycks med ett substantiv i pluralis (I dörröppningen visade sig Dovdonai; Han står mellan dörrarna); b) när pluralis betecknar en ansamling av likartade objekt som ändå till viss del betraktas som en helhet med volym (Bland bladen glödde blå bärklasar; Bland dem (trädets blad) gulnade gyllene frukter)”²⁴.

E. Valiulytė (1995: 10), detalizuodama vietos raišką, polemizuoja su J. Kiliumi (1977) ir mano, kad vietos linksnių ir prielinksnių konstrukcijų priešprieša

²³ ”En orienterande betydelse är en betydelse som anger var subjektet befinner sig, befann sig eller kommer att befinna sig i förhållande till orienteringsobjektet – inuti det, utanför det, ovanför det, vid sidan av det och så vidare” (Kilius 1977: 40).

²⁴ Panašios nuomonės laikosi ir E. Valiulytė (1995:120; dar plg. Šukys 1998: 27): „Kai kurių daiktavardžių daugiskaita, žymi vienarūšių daiktų sankaupą, taip pat gali būti pakaitomis vartojama su prielinksniu tarp ir vietininku.“

118

Acta Linguistica Lithuanica LXXVI

Funcinis reciprokinių žymeklių monadinėse konstrukcijose aspektas

Enligt henne är betydelsen ’gemensam plats / område däromkring’ allmängiltig. Därför är den senare, menar hon, mer användbar än den motsättning mellan ’insida / utsida’ som J. Kilius föreslagit. Grunden för motsättningen ’gemensam plats / område däromkring’ är (Valiulytė 1995: 8) den inre lokativen, med vilken ”någons vistelseort inne i ett föremål (orienteringsobjektet), inom dess gränser” (ibid.: 11) oftast uttrycks; den står i opposition till konstruktionen tarp, som betecknar en vistelseort som omges från två eller flera håll. En sådan lokativ med inre betydelse kan vara synonym med tarp + genitiv: stå mellan portarna / i portarna (ibid.: 13, 118²⁵). I en sådan kontext motsvarar substantivet portar till betydelsen det sammansatta ordet portmellanrum: ”dess lokativ kan ersätta de nämnda formerna, t.ex.: [...] Markuskas gick därifrån, medan hon blev kvar ensam i portmellanrummet (/ i portarna / mellan portarna)” (Valiulytė 1995: 119, jfr 1998: 100f.). Även om ”skillnaden mellan konstruktionerna mellan dörrarna, portarna och lokativformerna är svårare att uppfatta, betonar prepositionen tarp ändå de laterala gränserna för det mellanrum som substantivet betecknar (dvs. visar ett uppdelat rum), medan lokativformen anger enbart det vertikala planet som ett avgränsat rum. I allmänhet uppfattas de föremål som anges med pluralis lokativ som den plats de upptar (i den meningen som en sammanhängande enhet), medan prepositionskonstruktionen tarp betecknar en plats som framställs som uppdelad (fåglar kvittrar i grenarna / mellan grenarna)” (Valiulytė 1995: 121; jfr 1998: 102–104)²⁶.

J. Šukys (1998: 283), nagrinėdamas lietuvių kalbos linksnių ir prielinksnių vartoseną, atkreipia dėmesį į tai, kad „kuo daiktavardis abstraktesnis, tuo jo vietininko vietos reikšmė mažiau ryški, kartais įgijusi kitų reikšmių atspalvių“, o „abstraktesnės reikšmės vietininkais dar [...] vis dažniau nusakoma nebe tiek vieta, kiek veiksmo, reiškinio reiškimosi sritis (Linkime jums sėkmės visuose dalykuose), kokį objektą naudojamas, taikomas, buvimas kokioje nors srityje (Kalbos normos diegimas praktikoje (plg. praktiškai)). Tokie vietininkai dažnai turi ir būdo, būvio reikšmių atspalvių“. Abstrakčių daiktavardžių tarpuose, krūva, būrys ar pan. vietininkais reiškiamas veiksmo atlikimo būdas (Šukys 1998: 300t; dar žr. skirsnį 2). Čia svarbu ir tai, kad „dalis tokių būdo reikšmės vietininkų turi ir vietos ar laiko reikšmės atspalvį (reikšmių sinkretizmas), pvz.: Viešumoje (plg. Viešai) apie tai nekalbama“ (Šukys1998: 301); prielinksnio tarp konstrukcija, pavyzdžiui, sakinyje Ir visoki žiedeliai taip tarp savęs pinas reiškia objektą (Šukys 1998: 515), o polinksnis tarp – objektą su būdo atspalviu, pvz.: Atvykėliai patyluais kalbėjosi savo tarpe (t. p.: 518).

²⁵ Dar pažymėja E. Valiulytės nuomonę žr. Ulvydas, red., 1976: 72.

²⁶ Kiek vėliau E. Valiulytė (1998: 24t), išsamiai aprašydama dabartinės lietuvių kalbos sintaksinius sinonimus ir atsižvelgusi į laiko reikšmėms įvardyti vartojamus terminus, vietoj „vartoto nebelai aiškaus vietos bendrumo termino“, skiria aukščiausios pakopos semantinę opoziciją – „sutampanti / nesutampanti vieta“. Sutampančią vietą žymintys vietininkas ir tarp konstrukcija autorės skiriami kaip opoziciniai „vidus / skaidumas“ pagrindu (plg. skirtingai Valiulytė 1995: 8). Pagal slankumo reikšmes abi vietos raiškos žymi buvimo vietą.

Straipsniai / Articles

119

LORETA VAČIULYTĖ-SEMĖNĖ

Utifrån det som sagts skulle vi, analogt med de lokala uttrycken mellan portarna / i portarna / i portmellanrummet, kunna fortsätta att diskutera de reciproka markörer som är aktuella här: med varandra / sinsemellan / saitarpyje²⁷. Då skulle vi, utifrån exempel på lokala (rumsliga) betydelser, generellt betrakta med varandra / sinsemellan / saitarpyje som adverbialmodifierare som anger området för handlingens betydelse i ett (avgränsat) rum (jfr meningarna 32–33). Till uttrycket skulle de lokativa med varandra / sinsemellan / saitarpyje kunna skiljas från sättsmodifierare uttryckta med adverben ömsesidigt, ömsesidigt, inbördes, såsom i meningarna 34–36. Eller också skulle vi, med hänsyn till den funktionella aspekt som är relevant här och med stöd i traditionen (Ruže i: Ulvydas, red., 1976: 504; Šukys 1998: 300), kunna betrakta sinsemellan / saitarpyje som sättsmodifierare, med tanke på deras betydelsenärhet till typiska sättsadverb (ömsesidigt, ömsesidigt, inbördes). Syntaktiskt skulle sättsmodifierarna sinsemellan, saitarpyje, ömsesidigt, ömsesidigt, inbördes då kunna skiljas från objektsuttrycken ’med varandra’ och sinsemellan. En grund för denna relativa åtskillnad är antalet föremål, alltså antalet subjekt som uttrycks. Som nämnts kan användningen av den reciproka markören sinsemellan också ligga till grund för den (se nedan).

32) Ministern upprepade samma sak även våren 1938: judarna själva är oense om församlingarna. ”Låt judarna gräla sinsemellan (jfr med varandra), så kan man förhandla.” DLKT

33) Varför gör vi uppror och grälar ständigt sinsemellan (jfr med varandra)? Det är ju småsaker, obetydliga donquijoteska struntsaker. DLKT

34) De avtalsslutande parterna rekommenderar att företagen i första hand löser tvister [dem emellan] vänskapligt genom ömsesidig överenskommelse. DLKT

35) En sådan analysmetod gör det möjligt att inte bara granska dessa poeters verk mer ingående, utan också att systematisera en del och försöka förstå hur form och innehåll ömsesidigt påverkar varandra, hur tanken utvecklas genom den formella gestaltningen. DLKT

36) Likaså i försöken att förena medborgargruppernas strävanden efter att leda och styra med många människors önskan att leva fritt och kommunicera med varandra utan begränsningar. DLKT

Med andra ord visar det sig, om vi väljer den semantiska aspekten som utgångspunkt, att vissa reciproka markörer är mer semantiskt knutna (dvs. orienterade) till subjektet, medan andra är knutna till själva predikatet med betydelsen av en ömsesidig handling. Mot denna bakgrund blir det ändamålsenligt att tala om en viss gradering av reciproka markörer: med varandra > sinsemellan > sinsemellan > saitarpyje > ömsesidigt / inbördes,

²⁷ Jfr den betydelse av substantivet tarpas som anges i ordböckerna: ’en krets av människor som är knutna till varandra genom något’: De började gräla och käbbla sinsemellan. Akm. Och de två lekte sinsemellan, älskade varandra, omfamnade varandra (om barn) Žb. De kom väl överens inom sin ~ (DŽe).

120

Acta Linguistica Lithuanica LXXVI

Funkcinis reciprokinių žymeklių monadinėse konstrukcijose aspektas

medan den reciproka anaforen vienas su kitu typiskt är orienterad mot själva subjektet, uppfattat som uppdelningsbart, och aktualiserar varje enskild deltagare i den ömsesidiga situation som subjekten betecknar, är adverben abipusiai / abipusiškai / savitarpiškai orienterade mot predikatet och aktualiserar själva ömsesidigheten i den handling som uttrycks av predikatet med betydelsen ömsesidig handling; andra reciproka markörer befinner sig mellan vienas su kitu och savitarpiškai. De aktuella reciproka markörerna återspeglar således hierarkiska skillnader i orientering, eller aktualisering och specificering av subjektets > predikatets led (jfr även mening 37–38). Med stöd av de tidigare nämnda undersökningarna av J. Kilius och E. Valutė om uttryck för plats och tid kan vi också precisera den föregående tanken och på motsvarande sätt tala om att betydelserna av de uppdelningsbara egenskaperna hos de ömsesidiga situationens mutuanter, betecknade av subjektet, utgör en enskild: sammanhängande eller individuell (individ): kollektiv (grupp) egenskap (parameter), som korrelerar med de reciproka markörernas vienas su kitu > tarp savęs > tarpusavyje variation: den ömsesidiga relationen mellan enskilda mutuanter aktualiseras genom den reciproka anaforen vienas su kitu (se mening 39), medan relationen mellan mutuanter inom en sluten eller slutet uppfattad grupp, som en (mer) sammanhängande helhet, aktualiseras av de reciproka markörerna tarp savęs eller tarpusavyje (se meningarna 40–41 respektive 42). Som nämnts kan den reciproka markören tarp savęs, utifrån uppdelningsbarheten, närma sig en specifikation av den ömsesidiga relationen mellan enskilda mutuanter – den reciproka anaforen vienas su kitu (se mening 43, jfr även mening 24) – eller så kan den reciproka markören tarpusavyje närma sig den (se mening 44, jfr även meningarna 28–29).

37) I gengäld överlät Tyskland en större del av Litauens territorium till ryssarna. Då var Tyskland och Sovjetunionen allierade: abi angrep Polen, abipusiai sutardamos drog upp dess inflytelsesfär och styckade tillsammans upp Östeuropas karta så som det passade dem. DLT

38) Medvetandets ljus uppstår ur mängder av ”information” som strömmar till från alla områden av vårt psyke och tar sig uttryck i en hel rad ”jag vet”, vilka kompletterar varandra ömsesidigt (jfr. *kompletterar varandra inbördes) och visar det så kallade ”medvetandets ljus” allt klarare eller tvärtom. DLT

39) Enligt ordföranden förekom inga övertalningsförsök eller någon demagogi, ”men det betyder inte att vi var för sig vienas su kitu (?tarp savęs;?tarpusavyje) inte kunde rådgöra och samtala”. DLT

40) Om vi säger att eliten måste skapa harmoni i samhället, innebär det att det för den [elitui] är viktigt att kommunicera och tarp savęs (jfr tarpusavyje;?vieniems su kitais), och med samhället. DLT

41) Den första gruppen företräder den polska och den ryska minoritetens intressen, den andra den litauiska regeringen. Varje grupp, efter att först ha diskuterat sinsemellan (jfr

Straipsniai / Articles

121

LORETA VAİČULYTĖ-ŠEMENĖ

tarpusavyje) i denna fråga, framför sin ståndpunkt i de nämnda frågorna och försöker sedan lösa didaklystės-problemet. DKT

42) Gruppen tarpusavyje (jfr tarp savęs; vieni su kitais) kommer överens om att diskutera någon svår situation med ansikten som kommit i vägen, med slutna kroppsställningar, muttrande och avbrytande varandra. DKT

43) Humbtas visade tydligt att Gaus skulle tiga. Intresserade människor började komma ut ur salongen. Den skallige mannen och damen i svarta kläder viskade sinsemellan (jfr vienas su kitu), medan flickan i nattlinne tittade på dem över axlarna. DKT

44) Valdas tillhörde, som det då föreföll mig, den mest högfärdiga gruppen av före detta elever vid Kaunos ”Aušra”-gymnasium. De så kallade aušrokai umgicks bara sinsemellan (jfr tarpusavyje). När jag såg Valdas för första gången tänkte jag: ”Den unge mannen ser inte så dum ut, men – han är från Kaunas och dessutom aušrokas.” DKT

Sammanfattningsvis kan de reciproka markörerna, utifrån deras orientering mot subjektet respektive predikatet (se 1) och antalet mutuanter som betecknas av subjekten (se 2), rangordnas hierarkiskt så här:

1) Aktualisering av mutuanter uttryckta av subjektet > Aktualisering av predikatets betydelse av ömsesidig handling

DEN ENA MED DEN ANDRA > SINSEMELLAN > INOM VARANDRA > ÖMSESIDIGT > ÖMSESIDIGT / INBÖRDES / ÖMSESIDIGT

2) Individuell (enskild) > kollektiv (sammanhängande)

Det visar sig att uppfattningen om deltagarna själva i den ömsesidiga situationen korrelerar med valet av de reciproka markörerna vienas su kitu, tarp savęs och tarpusavyje; den avgörande aspekten blir den parameter för deltagarkonfiguration som typologer urskiljer. Till exempel framgick det av de föregående meningarna (6–8) att i de fall då typiska monadiska konstruktioner uttrycker två symmetriska, samtidiga, mångfaldiga propositioner, och de två mutuanter som deltar i den ömsesidiga situationen kännetecknas av en stark parbildning, används reciproka markörer vanligen inte: när de används specificerar den reciproka anaforen vienas su kitu den ömsesidiga relationen mellan separat aktualiserade mutuanter, medan de reciproka markörerna tarp savęs och tarpusavyje anger den ömsesidiga relationen mellan mutuanter i en (mer) sluten grupp, som uppfattas som villkorligt uppdelningsbar (tarp savęs) eller sammanhängande (tarpusavyje) (jfr meningarna 21–22, 24–25 respektive 29–30). De aktuella reciproka markörerna används också när det finns en kedjekonfiguration mellan mutuanterna (se meningarna 45–46), en samlingskonfiguration (se meningarna 47–49) eller en stark konfiguration (se meningarna 50–51). Med stöd av kontexten i meningar som 52–55 kan vi också

122

Acta Linguistica Lithuanica LXXVI

Funkcinis reciprokinių žymeklių monadinėse konstrukcijose aspektas

vi skulle kunna säga att det råder en stark konfiguration mellan de mutanter som uttrycks av subjekt, eller mer specifikt tala exempelvis om konfigurationer av ömsesidighet eller sammanhållning i meningarna 52 respektive 53–55, där valet av reciprok markör beror på om mutanterna i den ömsesidiga situationen kan uppfattas separat eller som en helhet. Ömsesidighetskonfigurationen begränsar användningen av den reciproka markören tarpusavyje. Här är tidsparametern viktig: ur ett tidsmässigt perspektiv tolkas den ömsesidiga situationen mellan tre mutanter i mening 52 som en sekvens: text B talar med text A (tidigare), därefter med text C (senare); C talar med B (tidigare), därefter med text D och så vidare; på samma sätt som den monadiska konstruktionen Se, de två, Jonukas och Onutė, hälsar på varandra i en saga beskriver en ömsesidig situation där en av mutanterna i typiska (omarkerade) fall är först, dvs. X hälsar på Y, därefter hälsar Y på X, till skillnad från exempelvis i generiskt bruk eller i en mening med perfektivt predikat, jfr Džugė – människor hälsar på varandra (hälsade) med varandra / sinsemellan, där det inte så mycket är tiden (sekvensen) som aktualiseras av de reciproka markörerna, utan snarare de separat uppfattade mutanterna av obestämt antal eller hälsningshandlingen i en grupp mutanter som uppfattas som en helhet²⁸. Att sekvensparametern påverkar användningen av reciproka markörer framgår också av meningarna 56–57, där det råder en ringformad (se mening 56) respektive radiell (se mening 57) konfiguration mellan mutanterna.

45) Han brukade sitta i hörnet vid matbordet, medan mormor rökte sina ”Bafra”-cigaretter, som hon aldrig tog ur mungipan, och förklarade för den stora trollkvinnan, hur bokstäverna fogas samman (jfr fogar samman sig) med varandra (jfr?sinsemellan). DLKT

46) Brädor och parkett tillverkas med särskilda gummipackningar som låter träet ”röra sig”. Vid monteringen brädorna sammanfogas med varandra med särskilda metallclips underifrån. Detta ger golvet extra elasticitet; det uppstår inga springor mellan brädorna. DLKT²⁹

²⁸ Jfr även meningar i DLKT: På frågan om deras land inte skulle bli Afghanistan, som tack för att Pakistan öppnade sitt luftrum för amerikanerna, svarar Asin: ”För oss skulle religionen förbjuda det sinsemellan”; Medlemmarna måste spionera på varandra och rapportera olämplig verksamhet eller opassande kommentarer de snappat upp till de äldre. Nybörjarna får inte tala med varandra utan övervakning av en äldre medlem. De uppmanas att undvika kontakt med tidigare medlemmar eller kritiker av sekten samt familjemedlemmar som är fientligt inställda till sekten.

²⁹ Jfr även meningar i DLKT: Vedantins, daoisters, stoikers, sufier och panteisters steg närmar sig gradvis en objektiv uppfattning om det absoluta. Stegen liknar varandra (*sinsemellan), eftersom man gick samma väg om och om igen, men de skiljer sig också åt, eftersom de ledde till mognad i människans medvetande. Nu står vi i Shiba-distriktet framför dörren till ett av kärlekshotellen. Vi har ännu inte gått in, men det verkar som om vi definitivt kommer att göra det. Som om ihoplimmade med varandra sträcker sig kärlekshotellen längs sluttningen.

Straipsniai / Articles

123

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNĖ

47) Grönt, gult, orange. Det är just dessa färger som kombineras. Även om elementen är färre (en blomma, en prick eller en liten fyrkant) förhåller sig dessa färger till varandra. DKT

48) – Nå!.. – Kola höjde sitt glas. – För vänskapen!.. Så att vi inte grälar och – viktigast av allt! – aldrig slår varandra! Inte ens när vi är som fullast! De tömde glasen i ett enda svep, även Gaučys drack ur. Och han blev knappt påverkad alls. DKT

49) Sedan klädde de om sig, som sig bör, och började föra oväsen med höga röster, skramla med kedjor och ringa i krigarnas bjällror, slogs med varandra med vapen och redskap och skrapade mot varandra, men dansade samtidigt hoppande runt dansgolvet, där människorna stod, fortfarande som en förstenad massa. DKT

50) Även djupt in på natten tystnar inte larmsignalen, dess ljud har borrat sig in i öronen. Som om maskinerna talade med varandra. Det snurrar och snurrar. Och de sömnlösa nattens tankar följer larmsignalens rytm. DKT

51) Enligt henne är det viktigt att känna till sin färgpalett. Agnė sade att fördelen med Benettons kläder är att de alla passar ihop. A. Zuokienė dolde inte att det är mycket svårt att välja ut kläder till butiken. Det erbjuds oerhört många modeller och ett mycket brett färgurval. DKT

52) Almanackor kännetecknas av enhetlighet; de måste läsas sida för sida, eftersom texterna liksom talar med varandra (jfr med varandra;?sinsemellan), som en dialog med dikterna av författaren på sidorna före och efter. DKT

53) De sammansatta delarna blandas med varandra och förstör helhetsbilden för den som vill göra sig av med dem. DKT

54) Det mest minnesvärda projektet är sammanslagningen av ”Nordea bank Lietuva” och ”Kredit bank”, eftersom det inte bara var produkterna som förenades: smälte samman med varandra även de anställdas team. Det är inte lätt att hantera sådana förändringar, men mycket intressant. DKT

55) Av uppgifterna framgår att mössens lymfkörtlar i samtliga fall förstoras till följd av svamppåverkan; organen förstoras i bukhålan, där svamphärdar bildas, och organen växer samman, vilket gör att de inte kan fungera normalt; deras vikt minskar och enskilda individer dör. DKT

56) När barnen sitter runt bordet delar de med varandra ett äpple (jfr?sinsemellan; men: de delade med varandra).

57) Ignas bestämde sig för att fördjupa sig i frågan senare, inte just då, när Miežūnas hade småpratat med gästerna, när de lärt känna varandra bättre (jfr?sinsemellan). DKT

Det verkar som om sekvensens parametrar också skulle kunna ligga till grund för användningen av den reciproka anaforen varandra i mening 58: när de promenerar och möter varandra på vägen kan lokalbefolkningen bara hälsa på varandra, men inte sinsemellan. Å andra sidan bör man utifrån mening 59 erkänna att

124

Acta Linguistica Lithuanica LXXVI

Funkcinis reciprokinių žymeklių monadinėse konstrukcijose aspektas

Tiden för den ömsesidiga situation som uttrycks i mening 58 skulle också kunna uppfattas som samtidig: lokalbefolkningen, som promenerar och möter varandra på vägen, kan hälsa på varandra eller sinsemellan, det vill säga parametern är inte tillämplig här och är mindre viktig för valet av reciproka markörer. Utifrån kontexten i meningarna 58–59 skulle vi kunna anta att användningen av reciprok anafor styrs av den ömsesidiga situationens dynamik, det vill säga att uppfattningen av situationen som dynamisk begränsar användningen av reciproka markörer, med vilka den ömsesidiga relationen i en sluten grupp av mutanter aktualiseras (jfr.: ?De sorgsna löven, när vinden blåser, hälsar på varandra / sinsemellan medan de faller;?De springer och hälsar på varandra / sinsemellan; men De sorgsna fallna löven hälsar (hälsade) på varandra / sinsemellan; De sprang och hälsade på varandra / sinsemellan). Detta motsägs av meningarna 60–62 och 63–65, där också reciproka markörer sinsemellan och anaforen varandra används med dynamiska predikat. Följaktligen påverkas användningen av reciproka markörer i meningarna 58–59 mer av andra kriterier: ett av dem är aktualiseringen av en ömsesidig handling som pågår (fortfarande). Att användningen (valet) av reciproka markörer också påverkas av hur talaren betraktar och uppfattar den handling som uttrycks av verbet och dess processualitet framgår av de tidigare meningarna 45–46 och 56. I meningarna 45, 52 och 56 aktualiseras en viss sekvens (perspektivet på en pågående handling (process) (jfr. även mening 58). De ömsesidiga relationerna mellan de där deltagande mutanterna specificeras med den reciproka anaforen varandra eller den reciproka markören sinsemellan. Med andra ord hänger användningen av reciproka markörer, utifrån aspektens betydelser, samman med hur talaren bedömer (ser) eller kan (upp)fatta (se) de mutanter som deltar i den handling som predikaten uttrycker (var för sig som individer eller kollektivt som en enhetlig helhet), det vill säga om talaren ur sitt perspektiv eller sin synvinkel kan (upp)fatta alla mutanterna som en sluten grupp – som en enhetlig helhet – tillsammans. Detta blir problematiskt när handlingen fortfarande pågår i en viss sekvens och antalet mutanter är obestämt. Därför begränsar kontinuitetsbetydelsen i mening 66 användningen av den reciproka markören sinsemellan, till skillnad från meningarna 67–68, där subjektet uttrycker ett minimalt antal mutanter eller där predikatet har perfektiv betydelse, liksom exempelvis i meningar med habituala eller iterativa predikat. Att kontinuitetsbetydelsen påverkar den möjliga användningen av reciproka markörer framgår också av en jämförelse mellan E. Geniušienės nämnda *Fåglarna samlas sinsemellan och Fåglarna samlades sinsemellan (i flockar).

58) Tur̃gelis – han tillverkar kläder, skrivhäften och andra skolartiklar – i morgon är det första september. Högtidsklädda lokalbor strosar omkring, hälsar på varandra (jfr.?sinsemellan) och kastar gång på gång nyfikna blickar på vår trio. DLT

Straipsniai / Articles

125

LORETA VAČIULYTĖ-ŠEMENĖ

59) Något prasslar i närheten. Det är tydligen samma sorgsna fallnalöv som, när vinden blåser till, hälsar på varandra (jfr.?sinsemellan) eller virvlar iväg i smutsiga högar. DLKT

60) Motståndarna tvivlar inte längre på att de kommer att vinna. De hånar öppet vårt landslag; allt fler mål görs i dess mål och de tävlar sinsemellan (jfr. med varandra; i motsats till varandra) om vem som gör flest mål. DLKT

61) Hennes döttrar, den ena arton år och den andra omkring tjugotvå, sköt blickar mot oss. Flickorna tycktes till och med tävla sinsemellan (jfr. med varandra) om vilken av dem som skulle servera oss mat eller komma med en kopp te. DLKT

62) Varnos bostadshus är komplicerat. Flera personer har arresterats. På kvällen den första juldagen drack strebitelai och sköt på varandra. Deveikis sköt ihjäl Macelis och hans svägerska Macelienė. De döda kom från trakten kring Pagiriai. DLKT

63) Dynastiska myter berättar ofta om två bröder som är rivaler ända sedan födseln och kämpar med varandra, eller som inte är antagonister men i sina egna personer förkroppsligar motsatser. I vissa mytologier fungerar tvillingbröder som ambivalenta väsen. DLKT

64) Belgier, liksom amerikaner, gillar stora, snygga bilar. Värst är det när trailerekipagen bestämmer sig för att tävla med varandra på en motorväg med tre körfält. DLKT

65) När du går, krama barnet och stryk det över ryggen intill dig. Sexåriga barn klarar sig redan själva. De leker aktivt med varandra, så ibland kan det verka som om de inte längre behöver föräldrarnas ömhet. Men det är inte sant. DLKT

66) Titta, efter hand kopplas kedjans element A, B, C och +n samman med varandra (?sinsemellan).

67) Titta, de två, Jonukas och Onutė, fortfarande talar med varandra (sinsemellan, med varandra) än i dag.

68) Till slut sattes alla element (A, B, C och D) samman med varandra (sinsemellan, med varandra).

I meningarna 69–71 implikerar de använda teliska reciproka verben ett handlingsresultat, som uttrycks i meningarna 72–74. I det senare fallet används den reciproka markören vanligen inte, medan valet i meningar som 69–71 styrs av perspektiv. Således uppvisar meningarna 69–74 skillnader i vad som aktualiseras: det viktiga är antingen uppfattningen av de mutanter som uttrycks av subjektet eller själva resultatet av den ömsesidiga handlingen.

69) De sammansatta delarna blandas med varandra och skapar en bild av en helhet för den som vill skilja sig från den. DLKT

126

Acta Linguistica Lithuanica LXXVI

Funkcinis reciprokinių žymeklių monadinėse konstrukcijose aspektas

70) Det mest minnesvärda projektet var sammanslagningen av ”Nordea bank Lietuva” och ”Kredit bank”, eftersom det inte bara var produkterna som slogs samman: de smälte samman med varandra och även de anställdas team. Att genomföra sådana förändringar är inte lätt, men mycket intressant. DKT

71) Av uppgifterna framgår att mössens lymfkörtlar i samtliga fall förstoras till följd av svampangreppet, organen täcks av en beläggning där svamphärdar bildas, organen växer samman med varandra och kan därför inte fungera normalt; deras vikt minskar och enskilda individer dör. DKT

72) Ties parduotuve susiliejo visos keturios Vorinės gatvės į vieną smagelį. DKT

73) Brukar ni samlas i en klunga? DKT

74) Idrott och kultur klumpas ihop på ett och samma ställe, fast dessa områden är som himmel och jord. DKT

Utifrån den minimala kontexten i mening 75 och en jämförelse mellan denna mening och meningarna 6–8 framträder semantiska skillnader. I mening 75 förändras deltagarna i återkommande (icke-engångs-) ömsesidiga situationer³⁰: här aktualiseras en typiskt engångsföreteelse, en parningssituation med två individer (jfr i meningarna 6–8 ”de parar sig med varandra” = A parar sig med B, C parar sig med D osv.) som iterativ, dvs. återkommande var sjätte månad, mellan skiftande n deltagare (”alla parade sig med varandra” = A parade sig med B, C parade sig med D, ett halvår senare parade sig A med F, B parade sig med G osv.) (jfr mening 76). Med andra ord kan den reciproka markören bli nödvändig när en monadisk konstruktion betecknar en atypisk (i detta fall återkommande) ömsesidig situation.

75) Hon respekterar och älskar sin man. Just det. – Giedrė. – Jag tror att inte heller då, trots allt, folk sedan urminnes tider ju inte sprang runt ute på fälten alla och, och var sjätte månad parade sig med varandra och det blev ju ingen sådan röra... Ändå hittade var och en någon som passade en mer eller mindre, åtminstone föreställer du dig det så. DKT³¹

76) När vi kommit hem efter jobbet kramar [vi] om varandra. DKT

Slutligen är det också viktigt att om två reciproka markörer används (kan användas) i en mening, är den ena (den som står längre till vänster i hierarkin) (mer) subjektorienterad, medan den andra (längre till höger i hierarkin) är orienterad mot själva predikatet (jfr:

³⁰ Plačiau apie situacijos daugumą, arba kartotinumą, sąvoką žr. Plungian 2010: 205tt.

³¹ Jfr även: ”Jag var där”, sade Lizanas, ”där människor, män och kvinnor, gamla och unga, på midsommarnatten klär av sig nakna och dansar runt elden, och sedan älskar med varandra och kysser varandra, och man hör glada sånger och skratt, och det finns ingen osämja eller avund mellan dem. DKT

Straipsniai / Articles

127

LORETA VAČIULYTĖ-SEMĖNĖ

Det mexikanska paret slåss med varandra ömsesidigt / inbördes; (= 30) Galapataka och domaren brottades med varandra sinsemellan; se även meningarna 37–38). Den reciprokala markören tarpusavyje, som är orienterad mot själva predikatet, begränsar subjektens referenter till det generaliserande pronomenet alla (jfr Allt som det verkar som om de gjorde, var att vara relaterade till varandra (*med varandra)) eller till ett kollektivt singulariskt nominativ (jfr (= 29) Det mexikanska paret slåss sinsemellan; se även mening 42). I sådana fall aktualiserar och specificerar markören tarpusavyje de ömsesidiga deltagare som uttrycks av subjektet som en sluten grupp; funktionellt skiljer sig detta tarpusavyje från tarp savęs (se mening 41). Det måste medges att markörens tarpusavyje orientering, särskilt i de fall då den används ensam i meningen och subjektet betecknar ömsesidiga deltagare som lätt kan delas upp i enskilda entiteter, (kan) vara ömsesidig: den kan tolkas som semantiskt relaterad både till de ömsesidiga deltagare som uttrycks av subjektet och till själva predikatet (jfr till exempel meningarna 30, 46, 51 och 71). Kort sagt är den reciprokala markören tarpusavyje, som tidigare placerades högre i hierarkin, liksom en relativ övergång från en orientering mot subjektet till en orientering mot predikatet.

5. SAMMANFATTNING

Monadiska reciproka konstruktioner kan innehålla modifierare – de reciproka markörerna vienas su kitu, tarp savęs, tarpusavyje, savitarpyje, abipusiai, abipusiškai, savitarpiškai. Vissa reciproka markörer är (mer) orienterade mot subjektet (vienas su kitu), andra mot predikatet självt, som uttrycker en ömsesidig handling (abipusiai / savitarpiškai). DKT-materialet visar att markörer som är knutna till det reciproka verbet självt förekommer endast sporadiskt, dvs. sättet att uttrycka en ömsesidig handling aktualiseras sällan. De reciproka markörer som oftast används är semantiskt knutna till de ömsesidiga deltagare som uttrycks av subjektet: de aktualiseras separat eller genom att de ömsesidiga deltagare som uttrycks av subjektet uppfattas som en enhet.

När det gäller uppdelningen av de ömsesidiga deltagare som uttrycks av subjektet är en separat: en, eller individuell: kollektiv parameter betydelsefull; den korrelerar med användningen av de reciproka markörerna vienas su kitu > tarp savęs > tarpusavyje. Den reciproka anaforen vienas su kitu aktualiserar varje enskild ömsesidig deltagare som medlem av den helhet som uttrycks av subjektet; deltagarnas inbördes relation uppfattas inte som sluten eller inom en uppfattat sluten grupp, det vill säga som en enhetlig helhet – då används de reciproka markörerna tarp savęs eller tarpusavyje. Aktualiseringen av deltagarna i den ömsesidiga relationen motsvarar skillnader i perspektiv och synvinkel: i meningar med den reciproka anaforen vienas su kitu framstår varje deltagare i den ömsesidiga situationen liksom individuellt,

128

Acta Linguistica Lithuanica LXXVI

Funkcinis reciprokinių žymeklių monadinėse konstrukcijose aspektas

i meningar med tarpusavyje skjuts den enskilda deltagaren i den ömsesidiga situationen liksom i bakgrunden (jfr background), dvs. blir irrelevant, och man betraktar deltagarna som en odelad helhet – som en enhet.

I kontexten kan den reciproka markören tarp savęs närma sig en specifikation av de enskilda deltagarnas inbördes relation – den reciproka anaforen vienas su kitu – eller den reciproka markören tarpusavyje kan närma sig den.

Utifrån orienteringen, dvs. aktualiseringen och specificeringen av subjektet resp. predikatet, samt uppdelningen av de deltagare som uttrycks av subjektet, ordnas de reciproka markörerna hierarkiskt: vienas su kitu > tarp savęs > tarpusavyje > savitarpyje > abipusiai / abipusiškai / savitarpiškai. Den reciproka markören tarpusavyje är en relativ övergång från orientering mot subjektet till orientering mot predikatet. Utöver dessa parametrar påverkas den möjliga användningen av reciproka markörer också av skillnader i predikatets aktionsart, deltagarkonfigurationer, sekvensparametern och aktualiseringen av atypiska ömsesidiga situationer. I sådana fall kan användningen av den reciproka markören tarpusavyje vara begränsad.

ŠALTINIAI

DLKT – Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas, sud. Kauno Vytauto Didžiojo universiteto Kompiuterinės lingvistikos centras. Prieiga per internetą http://donelaitis.vdu.lt.

DŽe – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas 26, vyr. red. Stasys Keinys, 7-as patais. ir papild. leid. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2012, 969 p.; elektroninis variantas, 2015. Prieiga per internetą: lkiis.lki.lt.

LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas I–XX, 1941–2002, elektroninis variantas; red. kolegija: Gertūda Naktinė (vyr. redaktorė), Jonas Paulauskas, Rutė Petrokienė, Vytautas Vitkauskas, Jolanta Zabarskaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005; atnaujinta versija, 2008. Prieiga per internetą: www.lkz.lt.

LITERATŪRA

Ambrazas Vytautas, red., 2006: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, 4 patais. leidimas. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

Evans Nicholas, Levinson Stephen C., Gaby Alice, Majid Asifa 2011: Introduction: Reciprocals and semantic typology. – Reciprocals and Semantic Typology, ed. by Evans Nicholas, Gaby Alice, Levinson Stephen, Majid Asifa. John Benjamins Publishing Company: Amsterdam/Philadelphia, 1–28.

Straipsniai / Articles

129

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNĖ

Geniušienė Emma 2007: Reciprocal and reflexive constructions in Lithuanian (with refrences to Latvian). – Reciprocal Construction 2, ed. by Nedjalkov Vladimir P. John Benjamins Publishing Company: Amsterdam/Philadelphia, 63–672.

Haspelmath Martin 2007: Further remarks on reciprocal constructions. – Reciprocal Construction 4, ed. by Nedjalkov Vladimir P. John Benjamins Publishing Company: Amsterdam/Philadelphia, 2087–216.

Holvoet Axel 2009. Bendrosios sintaksės pagrindai. Vilnius: Vilniaus universitetas.

Holvoet Axel, Judžentis Artūras 2005: Sintaksinės priklausomybės tipai: papildai ir patikslinimai. – Gramatinių funkcijų tyrimai [= Lietuvių kalbos gramatikos darbai 3], red. Axel Holvoet, Rolandas Mikulskas. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 11–38.

Holvoet Axel, Judžentis Artūras 2003. Sintaksinių ryšių tipai. – Sintaksinių ryšių tyrimai [= Lietuvių kalbos gramatikos darbai 1], red. Axel Holvoet, Artūras Judžentis. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 11–35.

Hurst Peter 2010: The syntax of lexical reciprocal constructions. – Proceedings of the LFG10 Conference, ed. by Butt Miriam, King Tracy Holloway, 290–310. Prieiga per internetą: http://web.stanford.edu/group/cslipublications/cslipublications/LFG/15/papers/lfg10hurst.pdf

Kilius Jonas 1977: Orientacinių reiškmių struktūra lietuvių kalboje. – Kalbotyra 28(1), 40 – 49.

Knajev Jurij P. 2007: Reciprocal constructions in Russian. – Reciprocal Construction 2, ed. by Nedjalkov Vladimir P. John Benjamins Publishing Company: Amsterdam/Philadelphia, 673–707.

Majid Asifa, Evans Nicholas, Gaby Alice, Levinson Stephen C. 2011: The semantics of reciprocal constructions across languages. An extensional approach. – Reciprocals and Semantic Typology, ed. by Evans Nicholas, Gaby Alice, Levinson Stephen, Majid Asifa. John Benjamins Publishing Company: Amsterdam/Philadelphia, 29–59.

Nedjalkov Vladimir P. 2007: Overview of the research. Definitions of terms, framework, and related issues. – Reciprocal Construction 1, ed. by Nedjalkov Vladimir P. John Benjamins Publishing Company: Amsterdam/Philadelphia, 3–114.

Nedjalkov Vladimir P., Geniušienė Emma 2007: Questionaire on reciprocals. – Reciprocal Construction 1, ed. by Nedjalkov Vladimir P. John Benjamins Publishing Company: Amsterdam/Philadelphia, 379–434.

130

Acta Linguistica Lithuanica LXXVI

Funkcinis reciprokinį žymėjų monadinėse konstrukcijose aspektas

Plungian Vladim ir 2010: Gramatinių kategorijų tipologija 1. Vilnius: Vilniaus universitetas.

Rosinas Albertas 1996: Lietuvių bendrinės kalbos įvardžiai. Funkcija ir semantika. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

Šližienė Nijolė 1994: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 1. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

Šližienė Nijolė 1998: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 2(1). Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

Šližienė Nijolė 2004: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 2(2). Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla.

Šukys Jonas 1998: Lietuvių kalbos linksniai ir prielinksniai: vartosena ir normos. Kaunas: Šviesa.

Tekorienė Dalija 1985: Lietuvių kalbos būdvardžių būtinojo semantinio valentingumo raiška. – Kalbotyra 36(1), 72–83.

Ulvidas Kazys, red., 1965: Lietuvių kalbos gramatika 1. Fonetika ir morfologija. Vilnius: Mintis.

Ulvidas Kazys, red., 1971: Lietuvių kalbos gramatika 2. Morfologija. Vilnius: Mintis.

Ulvidas Kazys, red., 1976: Lietuvių kalbos gramatika 3. Sintaksė. Vilnius: Mokslas.

Valulytė Elena 1995: Vietą nusakome įvairiai. Vilnius: Mokslo enciklopedijų leidykla.

Valulytė Elena 1998: Dabartinės lietuvių kalbos sintaksiniai sinonimai. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

Straipsniai / Articles

131

LORETA VAICIULYTĖ-SEMĖNIENĖ

Functional Aspect of Reciprocal Markers in Monadic Constructions

SUMMARY

Reciprocal markers used in monadic constructions with the meaning of mutual action or reciprocal verbs are analysed in the article, based on the Corpus of the Contemporary Lithuanian Language (CCL). The object of the article is to discuss, focusing on the functional aspect, what is actualised and specified by one or another reciprocal marker. The study shows that a hierarchy of reciprocal markers can be distinguished according to possible segmentation of mutuas that are expressed as subject and orientation to subject resp. predicate, i.e., the actualisation and specification of the subject and predicate: one with the other > among themselves > between themselves > reciprocity > mutual / mutually / reciprocally (Lith. vienas su kitu > tarp savęs > tarpusavyje > savitarpyje > abipusiai / abipusiškai / savitarpiškai).

Reciprocal markers one with the other, among themselves, between themselves, reciprocity, mutual, mutually, reciprocally that express interrelation and actualise and specify it are modifiers. Some reciprocal markers are (more) subject-oriented (one with the other), others are more oriented to the predicate of the meaning of the mutual action itself (mutually / reciprocally). CCL data indicates that markers related to the reciprocal verb itself are used sporadically, i.e., the manner of expressing mutual action itself is rarely actualised. Reciprocal markers semantically linked with mutuas expressed as subject are used the most frequently: they actualise together or separately understood mutuas expressed as subject.

As to the segmentation of mutuas of mutual situation that are expressed as subject, significant is separate: seamless, or individual: collective (Lith. individuals: kolektyvinis) parameter that correlates with the usage of reciprocal markers one with the other > among themselves > between themselves. Reciprocal anaphora one with the other actualises every separate mutuant as a member of the whole expressed as subject; mutual relation of mutuants in a group that is regarded as more closed or closed as (more or less) indivisible, i.e., seamless, whole is actualised by reciprocal marker among themselves or between themselves respectively.

The actualisation of the participants of the mutual relation corresponds to the differences of perspective, point of view: in the sentences with a reciprocal anaphora one with the other, each participant of a mutual situation seems to be visible individually; in the sentences with between themselves, an individual mutuant participating in a mutual situation seems to be shifted to the background, i.e., becomes irrelevant and all mutuants are considered together, i.e., as a whole.

In the context reciprocal marker among themselves can get closer to a specifier of mutual relation of separate mutuants, i.e., reciprocal anaphora one with the other, or reciprocal marker between themselves can get closer to it.

132

Acta Linguistica Lithuanica LXXVI

Funkcinis reciprokinių žymeklių monadinėse konstrukcijose aspektas

According to orientation or subject resp. predicate actualisation and specification and segmentation the mutants that are expressed as subject, reciprocal markers range hierarchically: one with the other > among themselves > between themselves > reciprocity > mutual / mutually / reciprocally. Reciprocal between themselves is like a relative transition from being subject-oriented to being predicate-oriented. Additionally, possible usage of reciprocal markers is also influenced by the differences of the meaning of predicate aspect, participle configurations, sequence parameter and actualisation of atypical mutual situations. In these cases, the usage of reciprocal between themselves is (possibly) limited.

Įteikta 2017 m. gegužės 18 d.

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ

Lietuvių kalbos institutas

Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius, Lietuva

[email protected]

Straipsniai / Articles

133