PERSONNAMN AV LITAUISKT URSPRUNG BLAND KĖDAINIAIS INVÅNARE PÅ 1600-TALET
Personnamn av litauiskt ursprung bland Kėdainiais invånare på 17th-talet
SAMMANFATTNING
Artikeln analyserar huvudsakligen 180 antroponymer av litauiskt ursprung bland Kėdainiais invånare på 1600-talet (den andra medlemmen i en tvåledad namngivningsmodell). De har samlats in ur Kėdainių-inventarierna från 1604, 1624 och 1666 samt ur inventariet över Kėdainių prästgårds arrendeavgifter från 1622. Mönstren för slavifieringen av dessa personnamn urskildes, och deras 106 autentiska former rekonstruerades. En jämförelse mellan de rekonstruerade formerna av historiska antroponymer och nutida litauiska efternamn visade att 63 (60%) av dem fortfarande används i dag. En del, det vill säga 24 (23% av alla rekonstruerade), har motsvarigheter bland efternamn av samma ursprung men med en annan avledningsstruktur. De återstående 19 personnamnen (17%) har inga motsvarigheter i dagens namnbestånd.
NYCKELORD: 1600-talet, Kėdainiai, invånare i Kėdainiai, inventarium, personnamn av litauiskt ursprung.
ANNOTERING
Artikeln behandlar 180 antroponymer (den andra komponenten i den binära namngivningsmodellen) av litauiskt ursprung som användes för att namnge invånare i Kėdainiai under 17th-talet. De samlades in ur inventarier från Kėdainiai från 1604, 1624 och 1666 samt ur inventariet över jordarrenden till Kėdainiais prästgård från 1622. Tendenserna till slavisering av dessa personnamn fastställdes, och 106 autentiska former rekonstruerades. Jämförelsen mellan rekonstruerade former av historiska antroponymer och nutida litauiska efternamn ledde till slutsatsen att 63 (60 procent) av dem fortfarande används i dag. En del av dem, det vill säga 24 (23 procent av de rekonstruerade antroponymerna), har motsvarigheter i efternamn med samma ursprung men annan bildning. De återstående 19 personnamnen (17 procent) saknar motsvarigheter bland dagens personnamn.
Straipsniai / Articles
53
Page 2
ALMA RAGAUSKAITĖ
NYCKELORD:
17th-talet, Kėdainiai, invånare i Kėdainiai, inventarium, personnamn av litauiskt ursprung.
0. INLEDNING
De historiska antroponymerna i det äldre Kėdainiai har redan börjat undersökas. Först diskuterades tendenserna i hur invånarnas personnamn i Kėdainiai skrevs under 1600- och 1700-talen. De skotska efternamnen i Kėdainiai, som latiniserades och slaviserades, kunde modifieras på olika sätt i skilda magistratsprotokoll. Därmed uppstod grafiska varianter av deras efternamn (Ragauskaitė 2007: 63–64). Resultaten av analysen av antroponymikonet i aktböcker från 1600- och 1700-talen visade att även litauernas personnamn i Kėdainiai slaviserades under denna period: fall av ljudsubstitution undersöktes, en del av männens antroponymer hade de slaviska suffixen -evič, -ovič, medan de flesta kvinnliga personnamnen hade de slaviska suffixen -ova, -ovna (Ragauskaitė 2011: 21–22). Slaviseringsprocessen för personnamn i Kėdainiai var inte särskilt intensiv under 1600- och 1700-talen. Även extralingvistiska omständigheter påverkade detta. Kėdainiai var ett centrum för reformationens litauiskhet i Storhertigdömet Litauen; litauiska talades i det offentliga stadslivet, och denna litauiska prägel återspeglades också i de bevarade handskrifterna (Payckaitė 2012: 215–220).
Omkring 1628–1629 hade personer av skotskt ursprung som bosatte sig i Kėdainiai redan efternamn, men registreringen av deras ärvda antroponymer i stadens aktböcker varierade. Detta berodde på att det saknades ett enhetligt namngivningssystem som var obligatoriskt för alla, på tidens skrivtradition med mera. Man kom dock fram till att benämningar som tydligt vittnar om att invånarnas i Kėdainiai ärvda skotska personnamn användes i stadens historiska källor dominerade under 1600- och 1700-talen (Ragauskaitė 2016: 56–57).
Från slutet av 1620-talet kom tyskar till Kėdainiai. Sättet att skriva deras efternamn hade ännu inte stabiliserats. Företeelsen påverkades av aktböckernas särart och anteckningarnas kontext. Större variation förekom i återgivningen av de tyska kvinnornas personnamn i Kėdainiai. Till deras andra antroponymer (efter make eller far) fogades i Kėdainiis aktböcker från 1600- och 1700-talen de slaviska suffixen -ova (i de historiska källorna skrivs -owa), vanligen för gifta kvinnors efternamn, och -ovna (-owna) för ogifta kvinnors efternamn (Ragauskaitė 2017: 117–120).
Undersökningen av anteckningarna i Kėdainiis historiska dokument från 1600- och 1700-talen visade att efternamnen uppkom vid olika tidpunkter i samtliga grupper inom den lokala stadsbefolkningen (litauer och polacker). Under första hälften av 1600-talet noterades invånare i Kėdainiai med högre samhällsställning med ärvda personnamn. Under den andra delen av denna
54
Acta Linguistica Lithuanica XXVIII
Page 3
XVII a. kėdainiečių lietuviškos kilmės asmenvardžiai
Under seklets andra hälft började personer ur stadsståndets mellanskikt och lägre skikt ta sig ärftliga antroponymer. Efternamnen hos medlemmar av Kėdainiais lägre samhällsskikt (tjänstefolk m.fl.) utvecklades långsammare. I stadens aktböcker från 1600-talet är alla Kėdainiai-bor registrerade med efternamn (Ragauskaitė 2017a: 66). Som framgår hade de olika etniska grupper (skottar, tyskar, polacker, litauer m.fl.) som bodde i Kėdainiai särpräglade system för personnamngivning samt särskilda kännetecken vad gäller registrering, bildning och ursprung för efternamn m.m. Därför är undersökningar av Kėdainiaborna historiska antroponymi under 1600- och 1700-talen angelägna och bör fortsätta.
Syftet med denna artikel är att undersöka personnamn av litauiskt ursprung hos Kėdainiaborna under 1600-talet.
Artikelns uppgifter är: 1) att rekonstruera de autentiska formerna av de antroponymer som diskuteras och jämföra dem med nutida litauiska efternamn; 2) att fastställa hur många och vilka personnamn som användes i Kėdainiais handskrifter från 1600-talet men inte längre förekommer i dagens namnbruk.
Materialet till artikeln har samlats in från flera inventarier från 1600-talets Kėdainiai¹. Först bör två tidiga stadsinventarier från 1604 och 1624 nämnas. De är huvudsakligen skrivna på polska. Det äldre inventariet från 1604 har den ursprungliga titeln ”Inwentarz spisany imienia Kiejdanckiego włomznego pana [...] Stanisława Kiszki Wojewodzica Witebkiego² [...]”. Källan består av 31 blad. Där är inte bara invånarna i staden Kėdainiai utan även i dess landskommun förtecknade. Särskilt intressant är det kortfattade inventariet från 1622 över Kėdainiis prästgårds arrenden, där Kėdainiai-bor och olika uppgifter om prästgårdens egendom finns upptagna. Denna polskspråkiga källa består av endast 3 blad. I inventariet från 1624 är invånarna i staden Kėdainiai och dess landskommun registrerade. Titelbladet och ungefär sex inledande blad saknas, eftersom numreringen börjar först på det sjunde bladet. Inventariet omfattar sammanlagt 34 blad. Det senare stadsinventariet från 1666 har den ursprungliga polska titeln ”Inwentarz miasta Kieydanskiego 1666”. Denna polskspråkiga källa består av 16 blad. Inventariet skrevs sannolikt av flera skrivare: skriften på det första till och med det tionde bladet är mer blekt och svårare att läsa, medan skriften från det elfte bladet till det sista är tydligare och handstilen klarare.
Det är viktigt att tydligt definiera vilka antroponymer som är nedtecknade i historiska dokument och kan hänföras till Kėdainiais invånare. Kriterierna för urval av stadsbornas personnamn har redan behandlats (Ragauskaitė 1999: 146; 2000: 94; 2003: 82; 2004: 8–9; 2005: 18–23; 2006: 81–82; 2014: 9; 2015: 59–61; 2016: 48–49; 2017: 115–116; 2017a: 54–55; Paraykaitė 2012: 214). Medlemmarna av Kėdainiis lokalsamhälle markeras med hänvisningen pol. mieszczanin, t.ex.: 1624 Vrbn, Jomanyszki Miełczanin
1 Förteckningen över historiska källor finns i slutet av artikeln.
2 Förkortningarna i handskrifterna återges i sin helhet. Utelämnanden markeras inom parentes.
I de undersökta inventarierna från 1600-talet är Kėdainiai-borna förtecknade efter var i staden de bodde, t.ex.: 1666 Wilenskie Ulicy Piotra Dziugayty gen. sg. KĮ₃ 15v, 1666 Ulica Wilenska Bartłomieia Kamierzencia gen. sg. KĮ₃ 13v, 1666 Wilenskiey Ulicy Piotra Kausiaka gen. sg. KĮ₃ 15, 1624 Ulica Stara Woyciech Kiewlekienis KĮ₂ 2, 1604 Ulica od rynku prawa strona Szczęsnego Kunklecia gen. sg. KĮ₁ 9v, 1624 Ulica nad Eismą [...] od Niewązy Pawel Paksztelis KĮ₂ 3, 1666 Ulica Wilenska Jerego Podeluna gen. sg. KĮ₃ 13v, 1624 Ulica Szatska Druga Strona Adam Smukis KĮ₂ 6v, 1604 Ulica Wielka do dworu idąc z rynku prawa strona Adam Smugis KĮ₁ 5, 1604 Miasto Kiejdany Rynek prawa strona od młtů Mats Surwilo KĮ₁ 4, 1604 Drūga strona Rynku Urbana Zagora gen. sg. KĮ₁ 4, 1604 Miasto Kiejdany za rzeką niewiążą jakub Zujlis KĮ₁ 14v.
I det senare stadsinventariet från Kėdainiai från 1666 är inte bara gator utan även Kėdainiai-bornas hus förtecknade, t.ex.: 1666 Ulica Skombolska Symona Digima Domek gen. sg. KĮ₃ 11v, 1666 Ulica Skombolska Symona Labecia Domek gen. sg. KĮ₃ 11, 1666 Wilenskie Ulicy Woyciecha Podegacia Dom gen. sg. KĮ₃ 16, 1666 Drūga strona [...] ulicy zamowej Domek Macieia Rymsiewicza gen. sg. KĮ₃ 3v, 1666 Ulica Skombolska Macieia Rudęcia Domek gen. sg. KĮ₃ 12, 1666 Ulica Skombolska Piotra Ziraycia Domek gen. sg. KĮ₃ 11 osv. När husen förtecknas beskrivs deras status (stenhus, trähus osv.), och tomterna i staden anges noggrant, t.ex.: 1666 Ulica Rosieńska Plac Jana Ruducia gen. sg. KĮ₃ 8v, 1666 Ulica Skombolska Jerzego Srebeyki Kamienica za wolnosciami gen. sg. KĮ₃ 11 osv.
Systemet för namngivning av Kėdainiais invånare varierade. Oftast namnges de med två personnamn, t.ex.: 1604 Macul Giedratis KĮ₁ 15v, 1624 Stanisław Oszkakis KĮ₂ 2v, 1604 Jakub Ozielewicz KĮ₁ 8, 1666 Jerzego Spolia gen. sg. KĮ₃ 4, 1666 Jozępha Szarna gen. sg. KĮ₃ 9v, 1666 Jerzego Sznyplucia gen. sg. KĮ₃ 13, 1666 Marcina Werszela gen. sg. KĮ₃ 6, 1622 Jozef Żuklętis KKČĮ 1. Det finns färre fall av namngivning med tre antroponymer, t.ex.: 1624 Maciey Ambrewicz Bedweis KĮ₂ 3, Jozęph Stanisławowicz Rauba KĮ₂ 1v, 1624 Adam Janfaytis Rudis KĮ₂ 8v, 1604 Abram Adamowicz Wergelis KĮ₁ 11v. Troligen på grund av korthet
3 Alla antroponymer som återges är markerade med en asterisk. Vid vart och ett anges året då personnamnet belades, den historiska källans förkortning och bladets (sidans) nummer. Vid återgivningen av antroponymer strävar man efter att bevara de ursprungliga former som finns belagda i handskrifterna.
4 År 1666 fanns i Kėdainiai Josvainiai-, Dvaro- och Žydų-gatorna, Jonušava-torget m.fl. (Šinkūnas 1928: 21). Denna källa kan vara användbar inte bara för studiet av historisk antroponymi utan också för att undersöka historiska gatunamns utveckling och stadens arkitekturhistoria.
56
Acta Linguistica Lithuanica LXXVII
Page 5
XVII a. kedainięčių lietuviškos kilmės asmenvardžiai
Det förekommer kėdainietiska belägg med ett enda personnamn, t.ex.: 1666 Garnela gen. sg. KI₃ 2v, 1604 Niuniškis KI₁ 6v, 1622 Pavalkius KKČ₁ 1, 1622 Placiakis KKČ₁ 1, 1624 ž Raudonieris abl. sg. KI₂ 3v, 1666 Sierela gen. sg. KI₃ 11, 1624 Šu-kijžis KI₂ 5v, 1624 s Treygaiciem abl. sg. KI₂ 2.
Ur de behandlade historiska dokumenten från 1600-talet har 180 belägg för kėdainietiska tvåledade personnamn samlats in (olika antroponymvarianter har räknats – suffixavledda former, former med olika ändelser osv.). Det är just leden i den andra delen av det tvåledade namnet (efternamn eller personnamn som ersätter dem) som utgör undersökningsobjektet.
Kėdainiai-inventariet skrevs av skrivare vars modersmål uppenbarligen inte var litauiska. När de därför återgav antroponymers litauiska ursprung återgav de deras form på olika sätt. Vissa personnamn skrevs ned tämligen autentiskt (med ändelser, litauiska suffix osv.), t.ex.: 1666 Andreja Birbižka gen. sg. KI₃ 16. Beträffande bir- jfr db. pd. Birbalas, Birbilà, Birbìlas (LPŽ I 262); 1604 Mazul Burnaytis KI₁ 7. Jfr db. pd. Burnàitis (LPŽ I 358); 1666 Jana Jomantiszka gen. sg. KI₃ 12. Beträffande jomant- jfr db. pd. Jómantas, Jõmantas (LPŽ I 840–841); 1604 Adam Szukjis KI₁ 10. Beträffande šuk- jfr db. pd. Šùkas, Šùkis (LPŽ II 986) osv.
En större andel av antroponymerna förändrades dock på olika sätt. Detta påverkades också av lingvistiska orsaker, framför allt samspelet mellan litauiska och polska. Följande vanliga fall av ljudsubstitution bör nämnas:
a ersätts med o: *Padegaitis: 1666 Woyciecha Podegacia gen. sg. KI₃ 16. Beträffande padeg- jfr db. pd. Padeginkis (LPŽ I 363); *Pavasaris: 1624 Mikol Powa-ris KI₂ 6v. Jfr db. pd. Pavasaris (LPŽ II 413); *Pavinkšnis: 1604 Grehori Po-winkžnis KI₁ 14. Jfr db. pd. Pavinkšnis (LPŽ II 414–415); *Spalis: 1666 Jerze-go Spolia gen. sg. KI₃ 4. Jfr db. pd. Spalis (LPŽ II 780).
au ersätts med ow: *Dauksa: 1666 Jana Dowszy gen. sg. KI₃ 9. Jfr db. pd. Daukša (LPŽ I 472); *Gintautas: 1624 Marcin Gintowt KI₂ 3. Jfr db. pd. Gintautas, Gìntautas, Gintautas (LPŽ I 671).
e ersätts med ie: *Keraitis: 1624 Adam Kieraytis KI₁ 4. Jfr db. pd. Keraitis (LPŽ I 974); *Keršis, *Keršys: 1666 Adama Kierszia gen. sg. KI₃ 8. Jfr db. pd. Kéršis, Keršys (LPŽ I 977); *Ketvirtis: 1623 Urbana Kietwricia gen. sg. KA₁ 1. Jfr db. pd. Ketvirtis, Ketvirtis (LPŽ I 981).
uo ersätts med o: *Juodis: 1604 Jan Jodelis KI₁ 8. Jfr db. pd. Juodėlis (LPŽ I 857); *Sruogis: 1624 Jan Srogiewicz KI₂ 1v. Jfr db. pd. Sruogis (LPŽ II 789).
ž ersätts med z: *Dargužas: 1666 Adama Dorguza gen. sg. KI₃ 15, 1666 Ja-kuba Dorguza gen. sg. KI₃ 12v. Jfr db. pd. Dargužas, Dargūžas (LPŽ I 462); *Oželis: 1624 Greg Ozelewic KI₂ 10. Jfr db. pd. Oželis (LPŽ II 356); *Vėželis: 1604 jūry wezelis KI₁ 7. Jfr db. pd. Vėželis (LPŽ II 1201); *Žgaitis: 1666 Ma-cieja Zygacia gen. sg. KI₃ 16v. Jfr db. pd. Žgaitis (LPŽ II 1331).
Straipsniai / Articles
57
Page 6
ALMA RAGAUSKAITĖ
Tillgängliga uppgifter visar att slaviska suffix -evič och -ovič kan läggas till under 1600-talet, till exempel: 1666 Jana Kunkulewicza gen. sg. Kl₃ 11v; 1666 Woyciecha Montwida gen. sg. Kl₃ 14 || 1666 Woyciecha Montwida gen. sg. Kl₃ 13v; 1666 Lukasa Perknewicza gen. sg. Kl₃ 13.
Ur ursprungssynpunkt urskiljs följande huvudgrupper av 1600-talets kėdainiska antroponymer: 1) personnamn av litauiskt ursprung och 2) personnamn av icke-litauiskt ursprung. Denna klassificering har en lång tradition. I sin studie ”Om litauiska personnamn”, skriven 1911, skilde Kazimieras Būga mellan efternamn av litauiskt ursprung och lånade efternamn och nämnde efternamn av okänt ursprung (Būga I 205). Traditionen att dela in efternamn i två grupper (efternamn av litauiskt ursprung och efternamn av icke-litauiskt ursprung) följdes i större eller mindre utsträckning även av andra forskare inom litauisk historisk antroponymi: Petras Jonikas (1968: 558–561), Antanas Salys (II 64), Aleksandras Vanagas (1982; 199: 46–472), Vitalija Maciejauskienė (1991: 243; 1992: 1–2; 1993: 36–40; 1994: 10–15; 1997: 112; 1997a: 102–104), Alma Ragauskaitė (199: 47–49; 2000: 95–97; 2005: 141–142), Aušra Žemienė (2002: 17–18; 2016: 125; 2017: 37–40), Asta Urbonavičiūtė (2005: 86–87; 2005a: 234–238; 2011: 28–31) med flera. Zigmas Zinkevičius hade en något annorlunda uppfattning. Enligt honom är denna klassificering av personnamn formell, eftersom ”varje efternamn hos oss, hur främmande det än må vara, i regel har litauiska element; åtminstone är dess ändelse litauisk” (Zinkevičius 1988: 95–96). Litauiska personnamn har alltså litauisk fonetik, litauiska ändelser, litauiska suffix och så vidare (Zinkevičius 2008: 55). Därför sökte man i första hand efter ”litauiska språkdrag” i personnamnen hos invånarna i Vilnius i början av 1600-talet (Zinkevičius 1977: 66–67). Jūratė Čirūnaitė bedömde på ett liknande sätt antroponymien i områden inom Storhertigdömet Litauen ur ursprungssynpunkt. Hon behandlade grupperna litauiska och icke-litauiska personnamn (Čirūnaitė 1999: 71–75; 1999a: 13–15). Jonas Palionis delade in efternamnen i Punių församling i två grupper enligt det valda kriteriet – etnisk tillhörighet: litauiska efternamn och icke-litauiska efternamn. Som litauiska efternamn räknas här inte bara de som har en litauisk rot, utan även de som innehåller något litauiskt avledningsformans (ändelse, suffix och så vidare). Icke-litauiska efternamn är sådana där både roten och avledningsaffixet är lån (Palionis 2003: 40–42; 2008: 99–110; se även Ragauskaitė 2005a: 156; Sinkeviciute 2008a: 503–508). Daiva Sinkeviciūtė anslöt sig till Z. Zinkevičius sätt att klassificera efternamn – att skilja mellan dem efter basens karaktär och att urskilja efternamn av personnamnsursprung respektive appellativiskt ursprung (Sinkeviciūtė 2006c: 141).
I detta fall undersöks inte bara de litauiska invånarnas antroponymer i Kėdainiai, utan även antroponymer hos andra etniska grupper (polacker, skottar, tyskar med flera). Därför verkar det ologiskt att söka efter litauiska språkdrag i personer med annan etnisk bakgrunds efternamn. Det är inte alltid möjligt att hänföra de undersökta antroponymerna från Kėdainiai till den ena eller den andra gruppen. Därför urskildes ytterligare en grupp personnamn – 3) personnamn med okänt eller inte helt klarlagt ursprung
58
Acta Linguistica Lithuanica LXXVII
Page 7
XVII a. kėdainiėčių lietuviškos kilmės asmenvardžiai
På grund av svårigheter att fastställa deras ursprungliga form, när den grafiska strukturen hos litauiska antroponymer starkt påverkats av polska eller av andra skäl, går det inte att säga något bestämt om deras ursprung.
De antroponymer av litauiskt ursprung från Kėdainiai som analyseras rekonstrueras utifrån patronymiska och icke-patronymiska personnamn. De rekonstruerade formerna markeras med en asterisk och ordnas alfabetiskt. Därefter anges de personnamn som belagts i handskrifterna (ordnade alfabetiskt efter personnamnens former och kronologiskt), vilka ligger till grund för rekonstruktionen av antroponymformerna. Dessa former jämförs med nutida litauiska efternamn. I vissa fall lämnas flera teoretiskt möjliga varianter. När exakta motsvarigheter inte har hittats i dagens namnmaterial ges några mer typiska personnamn med motsvarande rot. De former som rekonstrueras utifrån antroponymer belagda i källorna saknar patronymiska suffix. Poloniserade personnamnsformer skrivs ofta med de slaviska patronymiska suffixen –evič, –ovič, men det hävdas att litauerna i talspråket kan ha använt litauiska patronymiska suffix (–aitis, –ėnas, –onis, –ūnas) (Maciejauskienė 1994: 25–30; Ragauskaitė 1999: 148–149). Rekonstruerade former utan patronymiska suffix förefaller också lämpligare eftersom samma personer från Kėdainiai ofta skrevs på olika sätt i de undersökta inventarierna, till exempel: 1624 Maciey Girnewicz K₁₂ 7 – 1604 Maciey Girnius K₁₁ 16 – 1622 Maciey Girnius KKČI 1 – 1624 Maciey Girnius K₁₂ 9; 1604 Jakub Kiaukie K₁₁ 12v – 1604 Jakub Kiaukiewicz K₁₁ 11.
De behandlade antroponymerna av litauiskt ursprung har delats in i tre undergrupper: 1) gamla litauiska tvåstammiga personnamn, 2) kortformer av tvåstammiga personnamn och deras suffixavledningar samt 3) personnamn av appellativiskt ursprung (i vid bemärkelse). De presenteras i denna ordning.
1. GAMLA LITAUISKA TVÅSTAMMIGA PERSONNAMN
Bland de 80 antroponymer av litauiskt ursprung från 1600-talets Kėdainiai som undersöks finns 16 sådana utifrån vilka gamla litauiska tvåstammiga personnamn kan rekonstrueras. Vid återställandet av deras ändelser följer man K. Būgas uppfattning att tvåstammiga efternamn i vissa fall ”med lika stor rätt kan ha ändelserna –as eller –a, och –is i nominativ singular” (Būga I 224). Nedan ges 6 sådana rekonstruktioner (vilket utgör 5,4% av alla rekonstruerade antroponymer): *Gin-taut-as: 1624 Marcin Gintowt K₁₂ 3. Jfr nutida efternamn Gintautas, Gintautas, Gintautas (LPŽ I 671); *Gird-vil-as: 1624 Ławryn Gierdwił K₁₂ 1, 1v, 4, 4v – 1624 Ławryn Ławryn Girdwił K₁₂ 5v – 1624 Ławryn Girdwił K₁₂ 11, 1666 Andrzeia Girdwił gen. sg. K₃ 11v. Jfr nutida efternamn Girdvilas (LPŽ I 674); *Jo-kant-as: 1624 Marcin Jo-kant K₁₂ 7v. Jfr nutida efternamn Jókantas (LPŽ I 838); *Mant-vyd-as: 1666 Wojciecha
Som framgår är de här återgivna gamla litauiska tvåstammiga personnamnen bildade av tio olika namnelement: gin-, gird-, jo-, kant-, mant-, nor-, sur-, taut-, vyd-, vil-. Antroponymer bildade med sådana eller liknande stammar förekommer också i 1600-talets Kėdainiai-aktböcker (Pavickaitė 2012: 214–216). I senare dokument från 1600-talets Kėdainiai finns tvåstammiga personnamn belagda, men mångfalden bland de beståndsdelar som bildar dem minskade gradvis.
2. FÖRKORTNINGAR AV TVÅSTAMMIGA PERSONNAMN OCH DERAS SUFFIXAVLEDNINGAR
Dessa personnamns omfattning och ställning i det litauiska namnmaterialet bedöms på olika sätt. Inom litauisk historisk antroponomastik finns ett problem med att särskilja en separat grupp av förkortningar av gamla tvåstammiga antroponymer. Z. Zinkevičius ansåg att förkortningar av tvåstammiga personnamn från 1500–1600-talen och deras suffixavledningar var ganska vanliga (Zinkevičius 1988: 100). V. Maciejauskienė hävdade att ”dessa personnamn hade verkligen ingen större tyngd i 1500–1600-talens antroponymi. De kunde följaktligen inte ha någon nämnvärd inverkan på helhetsbilden av våra efternamns ursprung” (Maciejauskienė 1991: 248; 1997a: 130; 2008: 125–130).
En analys av antroponymerna hos Kaunas stadsbor under 1500-talets andra hälft visade att förkortningar av tvåstammiga personnamn utgjorde 7% av alla rekonstruerade antroponymer av litauiskt ursprung (Ragauskaitė 199: 150). Under 1600-talets första hälft utgjorde sådana personnamn omkring 8% (Ragauskaitė 2000: 99).
Enligt D. Sinkevičiūtė omfattar inventariet över hypokoristiska stammar som bevarats i litauiska efternamn 171 stammar. Med utgångspunkt i formella och areala kriterier drogs slutsatsen att det totalt finns 5 950 nutida efternamn med ursprung i förkortningar (Sinkevičiūtė 2006: 246–247). Antroponymer med ursprung i förkortningar av litauiska tvåstammiga namn finns belagda i en förteckning över Vilnius nya stadsbor och begravningsentreprenörer från 1661–1795 (Sinkevičiūtė 2016: 221–254). Detta bekräftar Z. Zinkevičius påstående: ”förkortningar av forntida tvåstammiga namn och senare avledningar har gett upphov till många av våra nutida efternamn” (Zinkevičius 1988: 100).
60
Acta Linguistica Lithuanica LXXVII
Page 9
XVII a. kėdainiėčių lietuviškos kilmės asmenvardžiai
Kalbamųjų antroponimų kilmė ir darbą tyrinėjamas nekelia abejonių (Zinkevičius 1977: 29; Ragauskaitė 1999: 151; Sinkevičiūtė 2003: 117–119; 2003a: 319–326; 2005: 100–104; 2005a: 217–220; 2006a: 274–276; 2008: 264–270; 2009: 348–350; 2010: 326–330; 2014: 165–170). Teigiama, kad šie asmenvardžiai yra sutrumpėję iš lietuvių senųjų dvikamienių antroponimų, „pasilaidami dažniausiai pirmojo vardo sandą kamieną“ (Salys IIa 270). Pranas Skardžius nurodo du šio tipo antroponimų sudarymo būdus: 1) vartotas vienas dvikamienio asmenvardžio sandas, pvz.: Noras: Nor-butas; 2) prie vieno kamieno pridedama ir dalis antrojo, pvz.: Knystas: Knys-tautas (Skardžius 1943: 440–441). Iš senųjų dvikamienių asmenvardžių trumpinių buvo sudaromi įvairūs priesagų vediniai, pvz.: Ginelis šalia Ginas (: Gin-tautas), Darulis šalia Daras (: Dar-gaila) ir kt. (Zinkevičius 1977: 230, 237).
I källorna påträffades 5 (4,5%) antroponymer bland Kėdainiais invånare som åtminstone teoretiskt kan förknippas med förkortningar av litauiska gamla tvåstammiga personnamn och deras suffixavledningar. De har rekonstruerats utifrån 8 antroponymer belagda i dokumenten, t.ex.: *Dargužas: 1666 Adama Darguza gen. sg. K₁ 15. Jfr db. pd. Dargūžas, Dargužas, Dargužas (LPŽ I 462); *Norušas, *Norušis, *Norūšys: 1604 Pavla Naruševicza gen. sg. K₁ 8. Jfr db. pdv. Nōrušas, Norušis, Norušis (LPŽ II 335); *Norutis: 1624 Jan Narutis K₁₂ 7. Jfr db. pdv. Norūtis (LPŽ II 335); *Rimdeika: 1604 Bartłomiej Rymdeyko K₁₁ 7, 1624 Maciej Rymdeyko K₁₂v. Jfr db. pdv. Rimdeikà (LPŽ II 608); *Vaidas: 1604 Mikołaj Wada K₁ 4, 5, 11, 12 – 1624 Mikołaj Wada K₁₂v, 5 – 1624 Mikołaj Wąda K₁₀v. Beträffande vaid- jfr db. pdv. Vaidas (LPŽ II 1131). Inventariet över litauiska gamla tvåstammiga personnamns förkortningar och deras suffixavledningar varierar kraftigt mellan de historiska namnmaterialen i olika städer – Vilnius, Kaunas och Kėdainiai (Zinkevičius 1977: 229–230; Ragauskaitė 1999: 150–151; 2005: 118, 123, 132; Sinkevičiūtė 2006b: 341–351; 2016: 252–253; Sinkevičiūtė, Račka 2014a: 298, 320).
3. PERSONNAMN AV ÖKNAMNSURSPRUNG
Bland de undersökta personnamnen av litauiskt ursprung hos invånarna i Kėdainiai utgör antroponymer av öknamnsursprung (i vid bemärkelse) den största gruppen. De kan knytas till specifika litauiska substantiv, adjektiv och verb. Nedan presenteras 95 (90,1%) personnamn i denna grupp, rekonstruerade utifrån 156 belagda antroponymformer i källorna: *Barzdenis: 1624 ʒ Mikolajem Barzdeniem
5 För att säkerställa precision söktes betydelserna hos etymonerna i antroponymer av litauiskt ursprung också i Ernst Fraenkels och Wojciech Smoczyńskis etymologiska ordböcker (Fraenkel 1962; 1965; Smoczyński 2007).
Straipsniai / Articles
61
Page 10
ALMA RAGAUSKAITĖ
abl. sg. K₂ 6v. Sammansatt personnamn. Beträffande det första ledet barzd- jfr nutida efternamn Barzdà, Bãržis, Barždỹs (LPŽ I 207); beträffande det andra ledet žent- jfr lit. žéntas ’dotterns make; man som flyttat in i hustruns hem, måg’ (LKŽe); *Barzdžius: 1624 Woyciech Barzdžius KĮ₂ 6v. Jfr nutida efternamn Barždžius (LPŽ I 208); *Birbiškis: 1624 Gryger Birbiškis KĮ₂ 6v. Beträffande birb- jfr nutida efternamn Birbalas, Birbilà, Birbilas, Birbičius (LPŽ I 262, 263); *Bizdelė: 1604 Mikolay Bizdela KĮ₁ 10. Jfr lit. bizdas ’en som snabbt hetsar upp sig och blir arg över struntsaker, hetsporre’, bizdeloti ’springa omkring i onödan och snabbt, kila omkring’ (LKŽe); *Budrys: 1624 Pawel Budrys KĮ₂ 7v. Jfr nutida efternamn Budrys (LPŽ I 330); *Burnaitis: 1624 Adam Burnaic KĮ₂ 10v – 1624 Adam Burnayc KĮ₂ 10v – 1604 Adam Burnaytis KĮ₁ 8, 1624 Krzysztoh Burnaic KĮ₂ 11 – 1624 Krzysztoh Burnac KĮ₂ 11 – 1624 Krzysztoh Burnaic KĮ₂ 11 – 1624 Krzysztoh Burnaycis KĮ₂ 1v, 1624 Abram Burnayc KĮ₂ 2v, 1624 Jan Burnayc KĮ₂ 2v – 1624 Jan Burnaytis KĮ₂ 3, 1624 Stanislaw Burnayc KĮ₂ 2, 3, 1624 Stefan Burnayc KĮ₂ 1, 3 – 1624 Szczepan Burnaytys KĮ₂ 4, 1604 Macul Burnaytis KĮ₁ 7, 1604 Mikolay Burnaytis KĮ₁ 7. Jfr nutida efternamn Burnaitis (LPŽ I 358); *Dargalis: 1604 Maciew Dargalis KĮ₁ 10, 1604 Mikolay Dargalis KĮ₁ 10. Sammansatt personnamn. Beträffande det första ledet darž- jfr nutida efternamn Daržys (LPŽ I 64); beträffande det andra ledet gal- jfr lit. gãlas ’platsen där ett längre föremål tar slut; föremålets yttersta del (början, slut); en liten ände på något föremål’ (LKŽe); *Degenaitis: 1624 Grzegorz Degenaytis KĮ₂ 8. Beträffande degen- jfr nutida efternamn Degėnis (LPŽ I 478); *Dievožodis: 1624 Jan Diewozodis KĮ₂ 2. Sammansatt personnamn. Beträffande det första ledet diev- jfr nutida efternamn Dievaitis, Dievėnas, Dievulis (LPŽ I 494); beträffande det andra ledet žod- jfr lit. žõdis, vidare žõdis ’språkets viktigaste betydelsebärande enhet, uttryck för vilket begrepp som helst; tal, språk; talande, tal; yttrande, uttryck, påstående, beslut’ (LKŽe); *Diržis, *Diržys: 1624 Piotr Diržys KĮ₂ 8. Jfr nutida efternamn Diržis, Diržys (LPŽ I 504); *Diržiškis: 1604 Jus Diržiškis KĮ₁ 15. Beträffande dirž- jfr nutida efternamn Diržis, Diržys, Diržius (LPŽ I 504); *Garnelis: 1666 [...] Garnela gen. sg. KĮ₃ 2v. Jfr nutida efternamn Garnėlis (LPŽ I 626); *Giedraženis: 1604 Macul Giedraženis KĮ₁ 15. Sammansatt personnamn. Beträffande det första ledet giedr- jfr nutida efternamn Giedrà, Giedrė (LPŽ I 663); beträffande det andra ledet žent- jfr lit. žéntas ’dotterns make; man som flyttat in i hustruns hem, måg’ (LKŽe); *Girius: 1604 Matys Girnewicz KĮ₁ 16 – 1624 Maciej Girnewicz KĮ₂ 7 – 1604 Maciej Girnius KĮ₁ 16 – 1622 Maciej Girnius KKČĮ 1 – 1624 Maciej Girnius KĮ₂ 9 – 1624 Maciej Girnius KĮ₂ 9. Jfr nutida efternamn Girnius, Gìrnius, Girnius (LPŽ I 676–677); *Gumbas: 1666 Adama Gumba gen. sg. KĮ₃ 16. Beträffande gumb- jfr nutida efternamn Gūmbis (LPŽ I 742); *Juodelis: 1604 Jan Jodelis KĮ₁ 8. Jfr nutida efternamn Juodėlis (LPŽ I 857); *Katainis: 1624 Jan Kataynys KĮ₂ 7. Jfr nutida efternamn Katainis (LPŽ I 946); *Katinėlis: 1604 Maciej Katinelis KĮ₁ 13v, 16 – 1624 Maciej Katinelis KĮ₂ 2. Jfr nutida efternamn Katinėlis (LPŽ I 947); *Katinškis: 1622 Tomasz Katinžkis KKČĮ 3 – 1624 Tomasz Katinžkis KĮ₂ 6. Beträffande
62
Acta Linguistica Lithuanica LXXVII
Page 11
XVII a. kėdainiėčių lietuviškos kilmės asmenvardžiai
katin- jfr nutida efternamn Kãtinas (LPŽ I 947); *Kaupas: 1624 Jan Kaupas K₁ 5v. Jfr nutida efternamn Kãupas (LPŽ I 951); *Keraitis: 1624 Adam Kieraytys K₁ 4. Jfr nutida efternamn Kėraitis (LPŽ I 974); *Keršis, *Keršys: 1660 Adam Kierszia gen. sg. K₁ 8. Jfr nutida efternamn Kéršis, Kèršys (LPŽ I 977); *Ketvirtis: 1604 Urban Kietwirtis K₁ 10. Jfr nutida efternamn Kėtvirtis, Ketvirtis (LPŽ I 981); *Kiaukė: 1604 Jakub Kiaukie K₁ 12v – 1604 jakub Kiaukiewicz K₁ 11. Jfr nutida efternamn Kiãukė (LPŽ I 983); *Kiškelis: 1604 Adam Kiżkielis K₁ 15v. Jfr nutida efternamn Kiškėlis (LPŽ I 100); *Klišas, *Klišis, *Klišys, *Klišus: 1604 Stanislaw Kliszewicz K₁ 7, 1604 Marcin Kłyszewicz K₁ 7. Jfr nutida efternamn Klišas, Klišis, Klišys, Klišus (LPŽ I 1025, 1026); *Knipčius: 1624 Urban Knipcius K₁ 3. Jfr lit. knìpčius ’en som går mycket upp i småsaker och sitt arbete; småtjuv, bedragare’ (LKŽ); *Krumplis: 1624 Maciey Krumplis K₁ 2. Jfr nutida efternamn Krùmplis (LPŽ I 1091); *Kunkulis, *Kunkulys: 1604 Adam Kunkulewicz K₁ 9v, 1624 Abram Kunkulewicz K₁ 4, 5, 1604 Andrzej Kunkulewicz K₁ 9v, 1624 Jan Kunkulewicz K₁ 3, 5, 1624 Maciey Kunkulewicz K₁ 4 – 1624 Maciey Kunkulewicz K₁ 5v. Jfr nutida efternamn Kunkulis, Kunkùlis, Kunkùlys (LPŽ I 1124); *Kunkulžentis: 1604 Szczesnego Kunkulenczia gen. sg. K₁ 9v. Sammansatt personnamn. Beträffande det första ledet kunku- jfr nutida efternamn Kùnkulis, Kunkùlis, Kunkulỹs (LPŽ I 1124); beträffande det andra ledet žent- jfr lit. žéntas ’dotterns make; man som flyttat in i hustruns hem, måg’ (LKŽ); *Kutnagis: 1624 Stanislaw Kutnagis K₁ 9. Sammansatt personnamn. Beträffande det första ledet kut- kan man möjligen jämföra lit. kùtas ’en tofs av hoptrasslat ludd, dun eller ull’, beträffande det andra ledet nag- jfr lit. nãgas ’hornartat utskott ytterst på ett finger hos människa, djur eller fågel; fingrar, händer’ (LKŽ); *Laukis: 1624 Maciey Laukis K₁ 5. Jfr nutida efternamn Lãukis (LPŽ II 32); *Mažutis: 1624 Pawel Mazutys K₁ 10v. Beträffande mažut- jfr nutida efternamn Mažuta, Mažutavičius, Mažutis (LPŽ II 193); *Mėšlaubinis: 1604 Gryg Meźlaubinis K₁ 16. Sammansatt personnamn. Beträffande det första ledet mėš- jfr lit. mėšlas ’djurspillning blandad med halm och använd som gödsel; exkrementer; bildligt om en slarver, en odugling, en lat person’, beträffande det andra ledet sub- jfr lit. subinė, subinė, subinė ’bakdel, säte’ (LKŽ); *Mielis: 1604 Bartlomiej Mielis K₁ 7. Jfr nutida efternamn Miẽlis (LPŽ II 222); *Mielžentis: 1604 Pawel Mielzentis K₁ 8. Sammansatt personnamn. Beträffande det första ledet mel- jfr nutida efternamn Mėlis, Mielỹs (LPŽ II 222); beträffande det andra ledet žent- jfr lit. žéntas ’dotterns make; man som flyttat in i hustruns hem, måg’ (LKŽ); *Naudžiūnas: 1624 Jan Naudziun K₁ 5 – 1624 Jan Naudziun K₁ 8v, 1604 Gryg Naudżunas K₁ 10v. Jfr nutida efternamn Naudžiūnas (LPŽ II 306); *Oželis: 1624 Gryg Ozelewicz K₁ 10 – 1624 Gryg Ozelewicz K₁ 4v – 1624 Gryg Ozelewicz K₁ 10 – 1624 Grzegorz Ożelewicz K₁ 4 – 1624 Grzegorz Ożelewicz K₁ 3v – 1604 Gryg Ożelewicz K₁ 12. Jfr nutida efternamn Oželis (LPŽ II 356); *Paršaitis: 1624 Jan Parżaytis K₁ 8v. Jfr nutida efternamn Paršaitis (LPŽ II 397); *Pavasaris: 1604 jan Pawasaris K₁ 15v, 1624 Adam Powaseris K₁ 8, 1624 Mikołay Powaseris K₁ 6v. Jfr nutida efternamn
Straipsniai / Articles
63
Page 12
ALMA RAGAUSKAITĖ
Pavāaris (LPŽ II 413); *Pavēsis: 1624 Pawesis Maciej Kł₂ 3 – 1624 Maciej Pawesis Kł₂ 2 – 1624 Maciej Pawesis Mieczy Kł₂ 16v, 1604 juraPawesia gen. sg. Kł₁ 8. Jfr belagda efternamn Pavēsis (LPŽ II 414); *Pavinkšnìs: 1666 Jana Pawinksznia gen. sg. Kł₃ 7v, 1604 Grehory Powinkſnis Kł₁ 14. Jfr belagda efternamn Pavinkšnìs (LPŽ II 414–415); *Pempelė: 1624 Baltromey Pempel Kł₂ 7. Avleden från pempl-; jfr belagda efternamn Pēmpė (LPŽ II 427); *Perkūnas: 1624 Jakub Perkun Kł₂ 5, 1624 Adam Perunas Kł₂ 3v, 1624 3 Mikotaem Perkunem abl. sg. Kł₂ 4, 1624 Jan Perkunos Kł₂ 5v. Jfr belagda efternamn Perkūnas (LPŽ II 429); *Pigaitis: 1624 3 Walem Pigayciem abl. sg. Kł₂ 10. Avlett från pig-; jfr belagda efternamn Pigēnas (LPŽ II 450); *Pilvelžis: 1624 Jan Pilwelžetis Kł₂ 7. Sammansatt personnamn. För första leden pilvel-; jfr belagda efternamn Pilvės (LPŽ II 458), för det andra ledet žent-; jfr lit. žentas ’dotters make; man som flyttat in i hustruns hem, måg’; *Plāciakis: 1624 Woyciech Placieka gen. sg. Kł₂ 6v. Jfr belagda efternamn Plāciakas (LPŽ II 466); *Plaktinis: 1604 jakuba Plaktinia gen. sg. Kł₁ 13v. För plakt-; jfr belagda efternamn Plaktės, Plaktōnis (LPŽ II 466, 467); *Plauskas: 1604 Marcin Plaũkas Kł₁ 10. För plausk-; jfr belagda efternamn Plauskā, Plauskis (LPŽ II 469); *Plauškis, *Plauškys, *Plauškius: 1666 Macieia Plauzkiewicza gen. sg. Kł₁ 11. För plausk-; jfr belagda efternamn Plaũkā (LPŽ II 469); *Plikaitis: 1624 Jan Plikaytis Kł₂ 3v. Jfr belagda efternamn Plikaitis (LPŽ II 476); *Plikis: 1624 Pawel Plikien abl. sg. Kł₂ 8 – 1624 Pawel Plikis Kł₂ 6v, 1604 jan Plikis Kł₁ 12v. Jfr belagda efternamn Plikis (LPŽ II 476); *Puknius: 1624 Grzegorż Puknius Kł₂ 5v. Jfr belagda efternamn Pūknius (LPŽ II 529); *Puržentis: 1604 Pawel Purzents Kł₁ 11. Sammansatt personnamn. För första leden pur-; jfr belagda efternamn Pūras, Puris, Pūrys (LPŽ II 537, 538), för det andra ledet žent-; jfr lit. žentas ’dotters make; man som flyttat in i hustruns hem, måg’; *Rainaitis: 1622 Stas Raynais KKČ 2v. För rain-; jfr belagda efternamn Raināvičius, Rainis, Rainys (LPŽ II 562, 563); *Rimša, *Rimšas, *Rimšis: 1666 Jana Rymsiewicza gen. sg. Kł₃ 3v, 1666 Macieia Rymsiewicza gen. sg. Kł₃ 3v. Jfr belagda efternamn Rimša, Rimšas, Rimšis (LPŽ II 611); *Rudaitis: 1624 Macie Rudaitis Kł₂ 5, 1624 Jan Rudaytis Kł₂ 5. Jfr belagda efternamn Rudaitis (LPŽ II 629); *Rudis: 1604 Mikolay Rudis Kł₁ 13v – 1666 Mikola Rudia gen. sg. Kł₂ 11, 1604 stanisław Rudis Kł₁ 9v – 1624 Stanisław Rudys Kł₂ 5. Jfr belagda efternamn Rūdis (LPŽ II 630); *Rudžentis: 1666 Macieia Rudziecia gen. sg. Kł₃ 12. Sammansatt personnamn. För första leden rud-; jfr belagda efternamn Rūdis (LPŽ II 630), för det andra ledet žent-; jfr lit. žentas ’dotters make; man som flyttat in i hustruns hem, måg’; *Ruibels: 1604 Adam Ruibela gen. sg. Kł₁ 6. För ruib-; jfr belagda efternamn Rūiba, Ruibis, Ruibys (LPŽ II 634); *Ruibis: 1624 Pawel Ruibis Kł₂ 1v. Jfr belagda efternamn Ruibis (LPŽ II 634); *Rūkštelė: 1624 Vrban Rukszteła Kł₂ 5v. Jfr belagda efternamn Rūkštėlė (LPŽ II 636); *Rūgas, *Rūgis, *Rūgys, *Rūgus: 1604 Tomul Ruzgiewicz Kł₁ 6v. Jfr belagda efternamn Rugā, Rūgas, Rūgis, Rūgys, Rūgus (LPŽ II 649–650); *Skribėntis: 1624 Gryg Skybetis Kł₂ 2v. Sammansatt personnamn. För
64
Acta Linguistica Lithuanica LXXVII
Page 13
XVII a. kėdainiėčių lietuviškos kilmės asmenvardžiai
det första ledet skrib- jfr personnamnet *Skribas eller liknande; vidare jfr db. pd. Skribickas (LPŽ II 748), för det andra ledet žent- jfr lit. žentas ’dotterns make; man som flyttat till hustruns hem, måg’ (LKŽe); *Smulkis: 1624 Adam Smulkis KI₂ 6v. Jfr db. pd. Smūlis (LPŽ II 773); *Spalis: 1624 Andrzey Spalis KI₂ 8v. Jfr db. pd. Spalis (LPŽ II 780); *Srebeika: 1666 Jerzego Srebeyki gen. sg. KI₃ 11. För sreb- jfr db. pd. Srebâlis, Srebâlius (LPŽ II 788); *Sruogis: 1624 Jan Srogiewicz KI₂ 1v – 1604 jan Sruogis KI₁ 6, 11, 1604 Adam Sruogiewicz KI₁ 11 – 1604 Adam Sruogis KI₁ 5. Jfr db. pd. Sruogis (LPŽ II 789); *Šarka: 1624 Stefan Szarka KI₂ 7v. Jfr db. pd. Šarka (LPŽ II 889); *Šernas: 1666 Jozefa Szarna gen. sg. KI₃ 9v. Jfr db. pd. Šernas (LPŽ II 914); *Šešpirstis: 1624 Wojciech Szeſpirstys KI₂ 7v – 1624 z Wojciechem Szeſpirsztim abl. sg. KI₂ 9. Jfr lit. šešpirstis ’en person vars hand har sex fingrar’ (LKŽe); *Šilaitis: 1624 {…}⁶ Szyłaytys KI₂ 2v. Jfr db. pd. Šilaitis (LPŽ II 924); *Šurpa: 1624 Jan Szurpa KI₂ 8. För šurp- jfr db. pd. Šurpinskas (LPŽ II 943); *Šlevaitis: 1604 Gryg ſłeways KI₁ 13. För šlev- jfr db. pd. Šleva, Šlevas, Šlevis, Šlevys (LPŽ II 952, 953); *Šukis: 1624 Maciey Szukis KI₂ 7v. Jfr db. pd. Šukis (LPŽ II 986); *Šukškis: 1604 Adam szukſzkis KI₁ 1v – 1624 Adam Szuſzkis KI₂ 5v, 9 – 1624 Adam Szuſzkis KI₂ 7v, 1624 Stanisław Szuſzkis KI₂ 3v – 1624 Stanisław ſzukſzkis KI₂ 9. För šuk- jfr db. pd. Šukis, Šukys (LPŽ II 986–987); *Švelnis, *Švelnys, *Švelnius: 1604 Lawryn Szwelniewicz KI₁ 8v. Jfr db. pd. Švelis, Švelnis, Švelnys, Švelnius (LPŽ II 1002); *Šveplis: 1624 Jakub Szwęplis KI₁ 7. För švepl- jfr db. pd. Šveplėnas (LPŽ II 1004); *Tekelis: 1604 Masis Tekelis KI₁ 6. För tek- jfr db. pd. Tekutis, Tėkužis (LPŽ II 1034); *Tregaitis: 1624 Abram Tregaytis KI₂ 2v. För treg- jfr db. pd. Tregys (LPŽ II 1064); *Užkuraitis: 1624 Stanisław Uszkuraytis KI₂ 5, 1624 Samuel Uszkuraytis KI₂ 7. Jfr db. pd. Užkuraitis, Užkuraitis, Užkuraitis (LPŽ II 1121); *Velnaragis: 1666 Grzegorz Welneregia gen. sg. KI₃ 15, 1624 Piotr Welneragis KI₂ 6, 6v, 1622 Pawel welneragis KKČ 1. Jfr lit. velniaragis ’ett slags svordom’ (LKŽe); *Vergelis: 1604 Adam Wergiel KI₁ 11, 14. För verg- jfr db. pd. Vergutis (LPŽ II 1194); *Vežaitis: 1624 Józef Wiezayc KI₂ 6v. För vež- jfr db. pd. Vežauskis, Veželis, Veževičius, Vežys (LPŽ II 1201); *Vėželis: 1604 jury wezelis KI₁ 7. Jfr db. pd. Vėželis (LPŽ II 1201); *Vibikas: 1666 Krzysztofa Wilbika gen. sg. KI₃ 11. Jfr db. pd. Vibikas, Vībikas, Vibikas (LPŽ II 1210); *Žagaras: 1604 Urbana Zagora gen. sg. KI₁ 4, 5. Jfr db. pd. Žagaras (LPŽ II 1307); *Žarnagalis: 1624 Mikolay Żarnogalis KI₂ 6v. Förs till lit. žarnagalis, žarnėgalis ’tarmarnas långa ände; denna organs ände som del av ett slaktat djur’ (LKŽe); *Žemaitelis: 1604 Bartłomiej Zemaytelis KI₁ 13. Jfr db. pd. Žemaitėlis (LPŽ II 1322); *Žemkentys: 1624 Woyciech Żemkentys KI₂ 7v. Jfr lit. žiemkentys, -ė,
6Fragment av poster som återges otydligt i historiska källor anges inom klamrar.
Straipsniai / Articles
65
Page 14
ALMA RAGAUSKAITĖ
žemkėtis, žiemketis ”ettårig, vintergröda; sås på hösten och ger skörd följande år; övervintrande; som upplevs på vintern; förvaras över vintern” (LKŽė); *Žilaitis: 164 Mikolaj Žylaitis K₂ 7 – 164 Mikolaj Žylaitis K₂ 7. Jfr det nuvarande efternamnet Žilaitis (LPŽ II 1322–1333); *Žiraitis: 1666 Piotra Žiracyja gen. sg. K₃ 11. Beträffande Žir-, jfr de nuvarande efternamnen Žirūskas, Žirinskas (LPŽ II 1337); *Žukliažentis: 1622 Jozef Žuklženis KKŽ 1. Sammansatt personnamn. Beträffande första leden, jfr det nuvarande efternamnet Žuklys (LPŽ II 1348), beträffande det andra jfr lit. žentas ’dotterns make; man som flyttat in i hustruns hem, måg’ (LKŽė); *Žuklys: 164 Jan Žuklewicz K₂ 11. Jfr det nuvarande efternamnet Žuklys (LPŽ II 1348).
Som framgår dominerar öknamnsbaserade personnamn bland antroponymerna av litauiskt ursprung. Det stora skiktet av personnamn med ursprung i öknamn är inte ett fenomen som enbart har observerats i Kėdainiais historiska antroponymi. Även i 1600-talets namnbestånd i Vilnius och Kaunas dominerar denna typ av personnamn (Zinkevičius 1977: 231; Ragauskaitė 2005: 124–125).
Av de 180 beteckningarna på invånare i Kėdainiai rekonstruerades 106 antroponymer av litauiskt ursprung som andra led. En jämförelse med dagens litauiska efternamn visade att 63 (60%) av dem fortfarande används. En del, det vill säga 24 (23% av alla rekonstruerade), öknamnsbaserade antroponymer har motsvarigheter bland efternamn med samma ursprung men annan ordbildning. Dessa är: *Birbiškis (KI₂ 6v) – nuvarande efternamn Birbalas (LPŽ I 262); *Degenaitis (KI₂ 8) – nuvarande efternamn Degėnis (LPŽ I 478); *Diržiskis (KI₁ 15) – nuvarande efternamn Dirzis (LPŽ I 504); *Gumbas (KI₃ 16) – nuvarande efternamn Gumbis (LPŽ I 742); *Katiniskis (KKŽ 3) – nuvarande efternamn Kātinas (LPŽ I 947; *Măzutaitis (KI₂ 10v) – nuvarande efternamn Măžutis (LPŽ II 193); *Pempe (KI₂ 7) – nuvarande efternamn Pėmpė (LPŽ II 427); *Pigatis (KI₂ 10) – nuvarande efternamn Pigėnas (LPŽ II 450; *Plaktinis (KI₁ 13v) – nuvarande efternamn Plaktýs (LPŽ II 466); *Plaukas (KI₁ 10) – nuvarande efternamn Plauka (LPŽ II 469); *Plaušis, *Plaušas, *Plaušius (KI₁ 11) – nuvarande efternamn Plaušė (LPŽ II 469); *Rainaitis (KKŽ 2v) – nuvarande efternamn Rainys (LPŽ II 563); *Rubelis (KI₁ 6) – nuvarande efternamn Rubys (LPŽ II 634); *Srėbėka (KI₃ 11) – nuvarande efternamn Srėblys (LPŽ II 788); *Šurpa (KI₂ 8) – nuvarande efternamn Šurpinskas (LPŽ II 943); *Šlevaitis (KI₁ 13) – nuvarande efternamn Šlevas (LPŽ II 952); *Šukškis (KI₁ 1v) – nuvarande efternamn Šukys (LPŽ II 987); *Švelis (KI₂ 7) – nuvarande efternamn Švenčėnas (LPŽ II 1004); *Tekelis (KI₁ 6) – nuvarande efternamn Tekūtis (LPŽ II 1034); *Tregaitis (KI₂ 2v) – nuvarande efternamn Tregys (LPŽ II 1064); *Vaida (KI₁ 4) – nuvarande efternamn Vaidas (LPŽ II 1131); *Vergelis (KI₁ 11) – nuvarande efternamn Vergūlis (LPŽ II 1194); *Vėžaitis (KI₂ 6v) – nuvarande efternamn Vėžys (LPŽ II 1201); *Žiraitis (KI₃ 11) – nuvarande efternamn Žirūskas (LPŽ II 1337).
De övriga 19 (17%) rekonstruerade antroponymerna för invånare i Kėdainiai har inga motsvarigheter i dagens litauiska namnbestånd: *Baržažentis (KI₂ 6v), *Bizdelė (KI₁ 10), *Daržgalis (KI₁ 10), *Dievažodis (KI₂ 2), *Giedražentis (KI₁ 15), *Knipčius (KI₂ 3), *Kunkūžentis (KI₁ 9v), *Kunagis (KI₂ 9), *Mėlsiaubinis (KI₁ 16), *Mielėnis (KI₁ 8), *Pilvelėnis (KI₂ 7), *Purženis (KI₁ 11), *Rudėnis (KI₃ 12),
66
Acta Linguistica Lithuanica LXXVII
Page 15
XVII a. kėdainiečių lietuviškos kilmės asmenvardžiai
1. En undersökning av de tvåledade beteckningar på invånare i Kėdainiai som registrerats i historiska dokument från 1600-talet (inventarierna över Kėdainiai från 1604, 1624 och 1666 samt inventariet över Kėdainiai prästgård från 1622) visade att 180 antroponymer (efternamn eller personnamn som fyllde efternamnens funktion) är av litauiskt ursprung.
2. I de undersökta inventarierna observerades slaviseringsfenomen i personnamnen, bland annat ljudförändringar, användning av slaviska suffix i antroponymer av litauiskt ursprung samt bortfall av ändelser.
3. Av de 180 personnamn av litauiskt ursprung som behandlats rekonstruerades 106 antroponymer. Bland dem fanns 6 gamla litauiska tvåstammiga personnamn (5,4%), 5 förkortningar av tvåstammiga antroponymer och deras suffixavledningar (4,5%) samt 95 med ursprung i öknamn (90,1%).
4. En jämförelse mellan de 106 rekonstruerade personnamnen och dagens litauiska efternamn visade att 63 (60%) fortfarande används. En del, det vill säga 24 (23% av alla rekonstruerade), har motsvarigheter bland dagens efternamn med samma ursprung men annan ordbildning. De övriga 19 (17%) har inga motsvarigheter i dagens namnbestånd.
Straipsniai / Articles
67
Page 16
ALMA RAGAUSKAITĖ
BILAGOR
Fig. 1. Fragment från 1604 års inventarium över Kėdainiai från 1604 (fol. 4)
68
Acta Linguistica Lithuanica LXXVII
Page 17
XVII a. Kėdainių lietuviškos kilmės asmenvardžiai
Fig. 2. Fragment från 1666 års inventarium över Kėdainiai från 1666 (fol. 13v)
Straipsniai / Articles
69
Page 18
ALMA RAGUSKAITĖ
HISTORISKA KÄLLOR
K1 – Kėdainiais inventarium från 1604. Vilnius universitetsbiblioteks handskriftsavdelning (nedan kallad VUBRS). F. 4. A1723. B. 34308a.
K2 – Kėdainiais inventarium från 1624 (Inwentarz spisany ymienia Kieydanskiego wielmoznego pana [...] Stanisława Kiszki Woiewodzica Witebskiego [...]). VUBRS. F. 4. A1724. B. 34308b.
K3 – Kėdainiais inventarium från 1666 (Inwentarz miasta Kieydanskiego 1666). VUBRS. F. 4. A215. B. 1691.
KKČI – inventarium över Kėdainiais prästgårds tionde från 1622. VUBRS. F. 4. A207. B. 1692.
LITERATŪRA
Būga I – Apie lietuvių asmens vardus. – Rinktiniai raštai 1. Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla, 201–269.
Čiūraitė Jūratė 1999: Baltiški LDK kariuomenės dokumentų antroponimai. – Darbai ir dienos 10(19), 69–78.
Čiūraitė Jūratė 1999a: Nelietuviškų LDK teritorijų antroponimono baltžemaičių XVI amžiuje. – Acta Baltica, 12–18.
Fraenkel Ernst 1962–1965: Litauisches Etymologisches Wörterbuch 1–2. Heidelberg: Carl Winter Universitätsverlag. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht.
Jonikas Petras 1968: Asmenvardžiai ir vietovardžiai. – Lietuvių enciklopedija 15. Bostonas: Lietuvių enciklopedijos leidykla, 555–571.
LKŽ – Lietuvių kalbos žodynas 1–20, 1941–2002, elektroninis variantas (antras elektroninis leidimas), red. kolegija: Gertrūda Naktinienė (vyr. redaktorė), Jonas Paulauskas, Rūta Petrokienė, Vytautas Vitkauskas, Jolanta Zabarskaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2013.
LPŽ I–II – Lietuvių pavardžių žodynas 1–2, autoriai: Vitalija Maciejauskienė, Marija Razmukaitė, Aleksandras Vanagas, ats. red. Aleksandras Vanagas. Vilnius: Mokslas, 1985–1989.
Maciejauskienė Vitalija 1991: Lietuvių pavardžių sudarymas XIII–XVII a. Vilnius: Mokslas.
Maciejauskienė Vitalija 1992: Lietuvių pavardės. – Gimtasis žodis 2, 1–3.
70
Acta Linguistica Lithuanica LXXVII
Page 19
XVII a. kėdainiečių lietuviškos kilmės asmenvardžiai
Maciejauskienė Vitalija 1993: Krantų paribios XVII–XVII a. asmenvardžiai. – Lietuvių kalbotyros klausimai 32: Baltų onomastikos tyrinėjimai, 34–99.
Maciejauskienė Vitalija 1994: Lietuvių pavardės: raida ir kilmė (habilitacinis darbas). Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.
Maciejauskienė Vitalija 1997: Vienkamieniai lietuviškos kilmės vardai XVI amžiuje. – Darbai ir dienos 4(13), 111–133.
Maciejauskienė Vitalija 1999a: Dėl lietuvių pavardžių (asmenvardžių) klasifikavimo. – Baltistica 32(1), 101–109.
Maciejauskienė Vitalija 2008: [Rec.] Daiva Sinkevičiūtė. Lietuvių dvikamienių asmenvardžių trumpiniai ir jų kilmės pavardės. Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. – Baltistica 43(1), 123–140.
Palionis Jonas 2003: XVII a. Punios parapijos asmenvardžiai ir vietovardžiai. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.
Palionis Jonas 2008: XVII a. pabaigos – XVIII a. pirmos pusės Punios parapijos asmenvardžiai ir vietovardžiai. Vilnius: Vilniaus universitetas.
Ragauskaitė Alma 1999: XVI a. II pusės Kauno miestiečių lietuviškos kilmės asmenvardžiai. – Acta Linguistica Lithuanica / Lietuvių kalbotyros klausimai 41, 145–158.
Ragauskaitė Alma 2000: XVII a. pirmosios pusės Kauno miestiečių asmenvardžių kilmė. – Acta Linguistica Lithuanica / Lietuvių kalbotyros klausimai 43, 93–110.
Ragauskaitė Alma 2001: Kauno miestiečių pavardžių formavimasis XVI–XVII a. – Acta Linguistica Lithuanica / Lietuvių kalbotyros klausimai 45, 123–143.
Ragauskaitė Alma 2002: XVII–XVIII amžių kauniečių (vyrų) pavardžių variantai. – Acta Linguistica Lithuanica / Lietuvių kalbotyros klausimai 47, 31–40.
Ragauskaitė Alma 2003: XVI–XVII a. kauniečių moterų asmenvardžių daryba. – Vardų tapėsenas aspekti. Rāstu krājums 7. Liepāja: Liepājas pedagoģijas akadēmija, 82–92.
Ragauskaitė Alma 2004: XVI–XVII a. joniškiečių asmenvardžiai. – Istoriniai tekstai ir vietos kultūra. Šiauliai, Ryga: Lucilijus, 8–18.
Ragauskaitė Alma 2005: XVI–XVII a. kauniečių asmenvardžiai. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.
Ragauskaitė Alma 2005a: [Rec.] Jonas Palionis. XVII a. antrosios pusės Punios parapijos asmenvardžiai ir vietovardžiai. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2003. – Baltų filologija 14(1), 155–158.
Straipsniai / Articles
71
Page 20
ALMA RAGAUSKAITĖ
Ragauskaitė Alma 2006: Vietovardinės kilmės asmenvardžiai ir prievardžiai XVI a. Kauno aktų knygose. – Baltu filoloģija 15(1/2), 81–94.
Ragauskaitė Alma 2007: Scottish Personal Names in the Act Books of the City of Kėdainiai in the Seventeenth and Eighteenth Centuries. – Tarptautinė Aleksandro Vanago konferencija „Vardas kalboje, istorijoje ir savimonėje“. 2007 m. spalio 24–26 d. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 63–64.
Ragauskaitė Alma 2008: Tendencies in the Evolution of Hereditary Surnames of Townspeople in Lithuania from the Sixteenth to Eighteenth Centuries. – Zunamen / Surnames 3, 29–37.
Ragauskaitė Alma 2009: Kada susidarė kauniečių pavardės? – Kalba ir žmonės. Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla, 226–232.
Ragauskaitė Alma 2011: Dėl lietuvių ir lenkų kalbų kontaktų XVII–XVIII a. Kėdainių miesto vardyne. – Tarptautinė mokslinė konferencija „Regioninė onomastika: ką sužinome iš vardyno“. 2011 m. lapkričio 10–11 d. Kaunas: Vilniaus universiteto Kauno humanitarinis fakultetas, 21–22.
Ragauskaitė Alma 2014: Kauno moterų asmenvardžiai XVI–XVII a. lietuvių istorinės antroponimijos kontekste. – Kauno istorijos metraštis 14. Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas; Versus aureus, 7–17.
Ragauskaitė Alma 2014a: Lietuvoje sudarytas rankraštinis tikinių vardų registras (apie 1840–1843). – Archivum Lithuanicum 16, 23–340.
Ragauskaitė Alma 2015: Seniausios Lietuvoje 159–1621 metų Joniškio krikšto metrikų knygos joniškiečių moterų asmenvardžiai lietuvių istorinės antroponimijos kontekste. – Acta Linguistica Lithuanica 73, 55–81.
Ragauskaitė Alma 2016: Škotų pavardžių užrašymo tendencijos XVII–XVIII a. Kėdainių miesto istorijos šaltiniuose. – Acta Linguistica Lithuanica 75, 39–61.
Ragauskaitė Alma 2017: Germaniškos kilmės kėdainiečių antroponimai XVII–XVIII a. Kėdainių miesto istorijos šaltiniuose. – Baltu filoloģija 25(2), 111–128.
Ragauskaitė Alma 2017a: Kėdainiečių (lietuvių, lenkų) pavardžių formavimosi tendencijos XVII–XVIII amžiuje. – Acta Linguistica Lithuanica 77, 53–77.
Salys II – Pavardžių problema. – Raštai 2. Roma: Lietuvių katalikų mokslo akademija, 1983, 63–65.
Salys IIa – Mūsų lietuviškieji vardai. – Raštai 2. Roma: Lietuvių katalikų mokslo akademija, 1983, 267–284.
72
Acta Linguistica Lithuanica LXXVII
Page 21
XVII a. kedainiėčių lietuviškos kilmės asmenvardžiai
Sinkevičiūtė Dava 2003: Dvikamienių asmenvardžių trumpinių kilmė ir sandara: lie. dau(C)-. – Baltistica 37(1), 115–131.
Sinkevičiūtė Dava 2006c: [Rec.] Zಿಗmas Zinkevičius. Krikščionybės įtakos Lietuvoje. Vilnius: Katalikų akademija, 2005. – Baltistica 41(1), 138–145.
Sinkevičiūtė Dava 2008: Lietuvių dvikamienių vardų su pirmuoju dėmeniu vaiš-raid os bruožai. – Baltistica 43(2), 263–274.
Sinkevičiūtė Dava 2008a: [Rec.] Jonas Palionis. XVII a. Punios parapijos asmenvardžiai ir vietovardžiai. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2003; XVII a. pabaigos – XVIII a. pirmosios pusės Punios parapijos asmenvardžiai ir vietovardžiai. Vilnius: Vilniaus universitetas, 2008. – Baltistica 43(3), 501–511.
Sinkevičiūtė Dava 2009: Pastabos dėl žemaičių trumpinių kilmės pavardžių, kilusių iš vd. Gedimas. – Baltistica 44(2), 347–353.
Sinkevičiūtė Dava 2010: Dėl lietuvių dvikamienių asmenvardžių kamieno dal- atsiradimo. – Baltistica 45(2), 325–340.
Sinkevičiūtė Dava 2014: Dvikamienių vardų su kamienu vaid- raidos bruožai lietuvių kalboje. – Baltistica 49(1), 163–175.
Sinkevičiūtė Dava, Račkaja Veslava 2014a: Lietuvių dvikamienių vardų kilmės asmenvardžiai ir jų kamienų užrašymo ypatybės Vilniaus naujųjų miečių ir laidojų 1661–1795 metų sąraše. – Archivum Lithuanicum 16, 295–322.
Sinkevičiūtė Dava 2016: Lietuvių dvikamienių vardų trumpinių kilmės asmenvardžiai ir jų kamienų užrašymo ypatybės Vilniaus naujųjų miečių ir laidojų 1661–1795 metų sąraše. – Archivum Lithuanicum 18, 221–254.
Straipsniai / Articles
73
Page 22
ALMA RAGAUSKAITĖ
Skardžius Pranas 1943: Lietuvių kalbos žodžių daryba. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.
Smoczyński Wojciech 2007: Słownik etymologiczny języka litewskiego. Indeks wyrazów litewskich. Vilnius: Vilniaus universitetas.
Šinkūnas Peliksas 1928: Kėdainių miesto istorija. Kaunas: „Spindulio“ B-vės spaustuvė.
Urbonavičiūtė Asta 2005: Klaipėdos krašto lietuviškos ir vokiškos profesinės kilmės pavardės etnolingvistiniu požiūriu. – Filologija 10, 84–88.
Urbonavičiūtė Asta 2005a: Klaipėdos krašto lietuvių pavardės iš sudurtinių asmenvardžių. – Baltai ir jų giminaičiai. Tiltai 26, 231–243.
Urbonavičiūtė Asta 2011: Patronimų su priesagomis -aitis, -(i)ūnas vartojimas ir paplitimas XVI a. Prūsijos kunigaikštystės Sembos vardyne. – Res humanitariae 10, 28–53.
V anagas Aleksandras 1982: Mūsų vardai ir pavardės. Vilnius: Mokslas.
Vanagas Aleksandras 1999: Pavardės. – Lietuvių kalbos enciklopedija. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 466–472.
Zinkevičius Z igmas 1977: Lietuvių antroponimika. Vilniaus lietuvių asmenvardžiai XVII a. pradžioje. Vilnius: Mokslas.
Zinkevičius Zigmas 1988: [Rec.] Lietuvių pavardžių žodynas 1: A–K, autoriai: Vitalija Maciejauskienė, Marija Razmutė, Aleksandras Vanagas, ats. red. Aleksandras Vanagas. Vilnius: Mokslas, 1985. – Baltistica 24(1), 94–105.
Zinkevičius Zigmas 2008: Lietuvių asmenvardžiai. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.
Žemienė Aušra 2002: XVII–XIX a. Ragainės apskrities lietuvininkų pavardžių daryba ir kilmė. Daktaro disertacijos santrauka. Vilnius: Vilniaus pedagoginis universitetas.
Žemienė Aušra 2016: Germanizavimo įtaka Mažosios Lietuvos asmenvardžiams XVIII–XIX a. – Žmogus ir žodis 18(1), 106–131.
Žemienė Aušra 2017: Mažosios Lietuvos asmenvardžiai (XVIII–XIX a.). Vilnius: Technika.
Парацкайе Алма 2012: О литовско–польских языковых контактах по данным фамилий жителей города Кедайняй в XVII–XVII веках. – Студії з ономастики та етимології. 2011–2012. Київ: Інститут української мови НАН України, 213–221.
74
Acta Linguistica Lithuanica LXXVII
Page 23
XVII a. kėdainiečių lietuviškos kilmės asmenvardžiai
Personal Names of Lithuanian Origin among Kėdainiai Residents in the 17th Century
S U M M A R Y
The analysis of personal names of Kėdainiai residents recorded in the 17th century (Kėdainiai inventories of 1604, 1624, 1666 and Kėdainiai rectory land rent inventory of 1622) led to the conclusion that 180 second components of binary nominations are of Lithuanian origin. Certain facts of Slavization of personal names were distinguished in the historical documents under analysis: sound substitution, use of Slavic suffixes in the anthroponyms of Lithuanian origin, omission of endings, etc. Out of 180 anthroponyms of Lithuanian origin analysed in the study, 106 personal name forms were reconstructed. Among them, there are 6 (5.4 per cent) Lithuanian old two-stem anthroponyms, 5 (4.5 per cent) abbreviations of two-stem personal names and their suffix derivatives and 95 (90.1 per cent) anthroponyms of nickname origin. The comparison between reconstructed anthroponyms and present-day Lithuanian surnames shows that 63 (60 per cent) of them still function today. A part of them, i.e. 24 (23 per cent of all the reconstructed anthroponyms), have the equivalents of surnames of the same origin but different formation. The remaining 19 (17 per cent) anthroponyms have no equivalents among the present-day personal names.
