scieee.
EN original LT DE FR IT ES PT PL HU RO UK TR RU NL CS SV EL AR
Machine-translated document

This is a machine-generated translation of the original document and may contain errors, omissions, or changes in meaning. Do not rely on this translation for quotations, citations, or authoritative references. Please consult and cite the original document.

Preparing document pages…

CHITSUKO FUKUSHIMA

Niigata prefekturs universitet, Japan

FORSKNINGSOMRÅDE: dialektgeografi.

OMPRÖVNING AV FÖRÄNDRINGEN AV VERBENS BÖJNINGSSYSTEM I TOKUNOSHIMAS DIALEKTER: DEN FÖRBJUDANDE FORMEN SOM YTTERLIGARE ETT BEVIS

Förändringar i verbens böjningssystem i Tokunoshimas dialekter: den förbudsuttryckande formen som ytterligare ett bevis

ANOTATION

Författaren medverkade i analysen av böjningssystemet för verb i en dialekt på Tokunoshima, som tillhör de japanska ryukyu-dialekterna. Studien är en del av arbetet med att sammanställa en dialektordbok på Tokunoshima. Fukushima (2017) diskuterade omorganiseringen av verbens böjningssystem i dialekterna på ön Tokunoshima genom att jämföra två lokala system och undersöka den geografiska spridningen av en viss verbform. Adverbialformen användes som nyckel för att visa den pågående förändringen. I denna artikel används den förbudsbetecknande formen som ytterligare ett bevis för att visa variationen på ön och beskriva omorganiseringen av verbens böjningssystem i dialekterna. Omorganiseringsprocessen för verbens böjningssystem på Tokunoshima illustreras med hjälp av lingvistiska kartor, med fokus på såväl den förbudsbetecknande formen som adverbialformen. De nyritade kartorna, baserade på Okamuras undersökningsdata från 1977, visar tydligt avgränsade utbredningar, vilket visar att former med verbstam som slutar på vokal är äldre än former med verbstam som slutar på r.

NYCKELORD: förändring av system, verbböjning, ryukyu-dialekter, förbudsform, dialektkartor.

Straipsniai / Articles

53

CHITSUKO FUKUSHIMA

SAMMANFATTNING

Artikelförfattaren deltog i analysen av verbböjningssystemet i Tokunōshima-dialekten, som tillhör de japanska Ryūkyū-dialekterna. Detta arbete är en del av den forskning som är knuten till utarbetandet av en ordbok över Tokunōshima-dialekten. År 2017 behandlade författaren förändringen av verbböjningssystemet i Tokunōshimas dialekter: hon jämförde två lokala system och undersökte den geografiska utbredningen av en specifik verbform. Förändringarna försökte visas med utgångspunkt i adverbialformen. I denna artikel presenteras en polysem form som ytterligare belägg – den används för att påvisa den språkliga variationen på ön och beskriva förändringen av verbböjningssystemen i dialekten. Förändringsprocessen i Tokunōshimas verbböjningssystem illustreras med lingvistiska kartor, med fokus på den prohibitiva formen och adverbialformen. Kartor som sammanställts på nytt på grundval av Okamuras forskningsdata från 1977 visar en tydlig geografisk fördelning, vilket tyder på att former med vokalslutande verbstammar är äldre än former med r-slutande verbstammar.

NYCKELORD: systemförändring, verbböjning, Ryūkyū-dialekter, prohibitiv form, dialektkartor.

1. INLEDNING: FÖRÄNDRINGEN I VERBBÖJNINGSSYSTEMET

Författaren redogjorde för förändringen av verbböjningssystemen i Tokunōshimas dialekter med fokus på adverbialformen (Fukushima 2017). Föreliggande artikel hävdar att även den prohibitiva formen är inblandad i förändringen.

Tokunoshima är en ö i Ryūkyū-arkipelagen (se Figure 1), och författaren har deltagit i analysen av verbböjningssystemet i Asama-dialekten på ön. Detta är en del av forskningen inför utarbetandet av en dialektordbok (Saki, Fukushima, Nakajima 2003, 2006, 2012; Fukushima 2010).1 Undersökningen av dialekterna hos äldre informanter i Asama och Inutabu (se Figure 1) visade att de har olika verbböjningsmönster. Verbböjningssystemet i Asama-dialekten består av tre böjningsmönster: regelbunden böjning I (typ med konsonantslutande verbstam), regelbunden böjning II (typ med vokalslutande verbstam) och oregelbunden böjning (se Table 1), medan verbböjningssystemet i Inutabu-dialekten består av två böjningsmönster: regelbunden böjning (typ med konsonantslutande verbstam) och oregelbunden böjning (se Table 2). Baserat på jämförelsen av böjningsmönstren i

1 Denna forskning stöddes av forskningsanslagen Grant-in-Aid for Scientific Research (B) 2330095, (C) 25370487 och (C) 16K02688.

54

Acta Linguistica Lithuanica LXXIX

Reconsidering the Change of Verbal Conjugation Systems in Tokunoshima Dialects: The Prohibitive Form as Another Proof

I jämförelse med standardjapanska och de två dialekterna anses verben i regelbunden konjugation II införlivas i regelbunden konjugation I (se tabell 3).

FIGUR 1. Undersökt område och orter

TABELL 1. Verbala konjugationsmönster i Asama-dialekten på Tokunoshima

Motsvarande standardjapanska | grundstam (BS) | sammansmält stam (FS) | eufonisk stam (ES) | Uppslagsordets -jui-form | Huvudsakliga konjugationsformer: adverbialform, nekande form, -te-form (eufonisk form) | FS + ui | BS + i | BS + aN | ES + I | Regelbunden konjugation I (konsonantslutande stam) | asobu ‘leka’ | ˀasɪb- | ˀasɪbɪ- | ˀasɪd- | ˀasɪbjui | ˀasɪbiː | ˀasɪbaN | ˀasɪːdɪ | iku ‘höra’ | Kik- | Kij- | Kɪj- | Kikjui | Kikiː | KikaN | Kɪjɪː | naru ‘bli’ | nar- | naj- | nat- | najui | nai | naɾaN | naːtɪ | Regelbunden konjugation II (vokalslutande stam) | okiru ‘vakna’ | ˀwɪː- | ˀwɪːj- | ˀwɪːt- | ˀwɪːjui | ˀwɪː | ˀwɪːɾaN | ˀwɪːtɪ | Oregelbunden konjugation | suru ‘göra’ | s- / sj- | sj- | sj- | sjui | sɪː | sjɐN | sjɪː

Stripsnai / Articles

55

CHITSUKO FUKUSHIMA

TABELL 2. Verbala konjugationsmönster i Intabu-dialekten på Tokushima

Uppslagsord Huvudsakliga konjugationsformer Motsvarande standardjapanska grundstam (BS) sammansmält stam (FS) eufonisk stam (ES) –ju-form adverbialform nekande form –te-form (eufonisk form) FS + ui BS + i BS + aN ES + I Regelbunden konjugation (konsonantslutande stam) asobu ‘leka’ ’asIb- ’asIbi- ’asId- ’asIburi ’asIbi ’asIbaN ’asIdI kiku ‘höra’ Kik- Kiki- Kicj- Kikjuri Kiki KikaN KicjI naru ‘bli’ na- narj- nat- najuri nari nar aN na:tI okiru ‘vakna’ ’wl:r- ’wl:rj- ’wl:t- ’wl:rjuri ’wl:ri ’wl:raN ’wl:tI Oregelbunden konjugation suru ‘göra’ s-/sj sj- sj- sjui sji: sjaN sji:

I, E: centrala vokaler [ɨ], [ə]; ’: glottalt stopp [ʔ]; K: glottaliserat [k’]; och N: stavelsebildande nasal

TABELL 3. Verbgrupper och konjugationsmönster: införlivande av regelbunden II i regelbunden I

Konjugationsmönster i standardjapanska adverbialform Konjugationsmönster i Asama-dialekten adverbialform Konjugationsmönster i Intabu-dialekten adverbialform naru ‘bli’ Regelbunden I nari Regelbunden I nai Regelbunden (I) nari kiru ‘ha på sig’ Regelbunden II ki Regelbunden I KirI: Regelbunden (I) Kiri ikiru ‘leva’ Regelbunden II iki Regelbunden I ’ikiri: Regelbunden (I) ’ikiri okiru ‘vakna’ Regelbunden II oki Regelbunden II ’wl: Regelbunden (I) ’wl:ri deru ‘gå ut’ Regelbunden II de Regelbunden II ’izjI: Regelbunden (I) ’izjiri

Regelbunden I: verb med stam som slutar på -r; adverbialform: stam som slutar på -r + i

Regelbunden II: verb med vokalslutande stam; adverbialform: vokalslutande stam

Förändringen från regelbundet konjugationsmönster II till regelbundet konjugationsmönster I ledde till att systemen förändrades. Asama-dialekten har ett mellanliggande system jämfört med standardspråket och Intabu-dialekten. Det som faktiskt sker i denna process är att formen –ri läggs till den ursprungliga adverbialformen. Därför var utbredningen av denna utvidgade form med –ri, som visas nedan, i fokus för Fukushima (2017).

’wl: > ’wl:ri en adverbialform av okiru ‘vakna’

’izjI: ’izji: > ’izjiri en adverbialform av deru ‘gå ut’

Den prohibitiva formen introduceras i denna artikel som ytterligare ett belägg för att förklara systemförändringen.

56

Acta Linguistica Lithuanica LXXIX

Reconsidering the Change of Verbal Conjugation Systems in Tokunoshima Dialects: The Prohibitive Form as Another Proof

2. HISTORIK ÖVER VERBENS KONJUGATIONSSYSTEM I JAPANSKA DIALEKTER

Kobayashi (2004: 540) summarized the changes in verbal conjugation system in the particular verb group including okiru ‘wake up’ by examining the data of Japanese dialects. The changes have three stages. On the first stage, there are two vowel grades such as oku- or oki- in the vowel ending verb stem. This stage was observed in Classical Japanese and is observed in Kyushu dialects still now. On the second stage, there is just one vowel grade oki- in the vowel ending verb stem. This stage is observed in Standard Japanese. On the third stage, there emerges the -r ending verb stem okir-. This stage is observed in many Japanese dialects.

Ändelseformerna okiru och okuru samt attributiva formerna okiru och okuru är de äldsta formerna med en stam som slutar på -r, vilka används i standardjapanska och de flesta dialekter. Därutöver finns många former med en stam som slutar på -r: negativa former okira-, okera-, okirja- och okerja-, kausativa former okira- och okera-, volitiva former okiro- och okira-, hypotetiska former okire-, okere- och okure-, samt imperativformer okiro, okire, okero och okere (Kobayashi 2004: 543, 545). Användningen av okiri som adverbiell form är dock ovanlig. Denna form med tillagt -ri, okiri, används på Tokunoshima. Det finns också prohibitiva former, okiruna och dess varianter, som diskuteras senare i denna artikel.

3. ADVERBIELLA FORMER: GEOGRAFISK VARIATION I RYUKYU-DIALEKTER OCH GENERATIONSSKIFTEN PÅ TOKUNOSHIMA

Enligt kartan över de adverbiella formerna av okiru ’vakna’ som baseras på data från Nakmoto (1988) (se figur 2; Fukushima 2017), förekommer adverbiella verbformer med tillagt -ri (svarta cirklar) i delar av norra Ryukyu, däribland huvudön Okinawa, men inte i södra Ryukyu. Traditionella verbformer utan -ri (grå kvadrater) används i delar av norra Ryukyu och i södra Ryukyu. Denna geografiska fördelning bekräftar att de adverbiella verbformerna med tillagt -ri är nya.

Baserat på data från olika generationer på Tokunoshima visas de generationsskiften som äger rum på ön (se figur 3; Fukushima 2017). Materialet omfattar tidigare publikationer, Hirayama (red.) (1966) och Nakmoto (1988), samt nya undersökningar utförda av Fukushima 2012–2015 och av Sawaki med flera

Stripsni / Articles

57

CHITSUKO FUKUSHIMA

2012–2013 (se figur 3). Traditionella former markeras med grå kvadrater och former med tillagt –ri med svarta cirklar. Förändringarna hade ägt rum före 1960-talet och är nu nästan helt genomförda. Spridningen kan ha börjat i den södra staden Isen på ön. Den senaste undersökningen av medelålders informanter visar att endast tre av 40 informanter behöll den traditionella formen utan –ri.

FIGUR 2. Adverbiella former av okiru ’vakna’ enligt Nakomoto (1988)

FIGUR 3. Generationsskiften i adverbiella former visade med olika data

4. VARIATIONEN I ADVERBIELLA OCH PROHIBITIVA FORMER I TOKUNOSHIMA-DIALEKTER

Geolingvistiska uppgifter från äldre informanter, som samlades in av dialektologen Takahiro Okamura, vars modersmål är dialekten, år 1977, omfattade regionala uppgifter om adverbiala och prohibitiva former. De lingvistiska kartor som ritats utifrån Okamuras data visar en tydligt avgränsad variation med 52 orter över hela ön.2

2 Figur 4, 5 och 6 skapades med SEAL version 618J, utvecklat av Fukushima och Fukushima. Okamuras undersökningsdata är viktiga eftersom det undersökta området omfattar den norra delen av ön, som inte undersöktes i Hirayama (red.) (1966) och Nakomoto (1988).

58

Acta Linguistica Lithuanica LXXIX

Omprövning av förändringen i verbala konjugationssystem i Tokushima-dialekter: den prohibitiva formen som ytterligare bevis

På kartan över adverbiala former (se figur 4) förekommer former med en verbstam som slutar på vokal (svarta kvadrater) i åtskilda områden, medan former med en verbstam som slutar på r täcker ön. Former med en verbstam som slutar på vokal är alltså äldre än dem med en verbstam som slutar på r. Tolkningen i föregående avsnitt bekräftas.

På kartan över prohibitiva former (se figur 5) ser den regionala variationen likartad ut, även om området med verbstam som slutar på vokal (svarta kvadrater) är större än området med verbstam som slutar på r i figur 4. Förändringen i de adverbiala formerna har alltså kommit något längre än förändringen i de prohibitiva formerna.

FIGUR 4. Adverbiala former från Okamuras undersökning 1977

FIGUR 5. Prohibitiva former från Okamuras undersökning 1977

FIGUR 6. Prohibitiva former (detaljerad) från Okamuras undersökning 1977

Straipsniai / Articles

59

CHITSUKO FUKUSHIMA

TABELL 4. Förbudsformer som används i dag

ASAMA

INUTABU

Verbrot med vokaländelse

*’wɪ:na ‘wɪNna

Verbrot med r-ändelse 1

’wɪ:na ‘wɪ:ɪna

Verbrot med r-ändelse 2

*’wɪ:ɾuna ‘wɪ:ɾuNna

Sammanfogat verbrot

‘wɪ:juNna

‘wɪ:juNna

På kartan över förbudsformer (detaljerad) (se figur 6) visas fördelningen av särskilda former, vilket är användbart för att tolka förändringsförloppet. De former som för närvarande används i Asama och Inutabu visas i tabell 4 (undersökta av författaren). Följande förändringsförlopp framträder genom tolkningen av figur 6 och tabell 4.

FIGUR 7. Förbudsformer enligt Nakamoto (1998)

60

Acta Linguistica Lithuanica LXIX

Reconsidering the Change of Verbal Conjugation Systems in Tokushima Dialects: The Prohibitive Form as Another Proof

Således är formen med en verbstam som slutar på vokal äldre än den med en verbstam som slutar på r. Detta bekräftas också av figur 7, kartan över prohibitiva former i ryukyudialekterna, baserad på uppgifterna från Nakamoto (1998).

5. SLUTSATSER

Den pågående förändringen av verbens konjugationssystem på Tokunoshima är en del av tendensen att omorganisera konjugationssystemen i japanska dialekter. I denna artikel presenteras nyritade språkvetenskapliga kartor baserade på Okamuras undersökning från 1977, och det hävdas att även den prohibitiva formen utgör ytterligare ett belägg för förändringen. Kartorna över adverbialformen och den prohibitiva formen visar likartade utbredningsmönster: former med en verbstam som slutar på r täcker ön, medan former med en verbstam som slutar på vokal finns kvar som isolerade områden på ön. Således är formerna med en verbstam som slutar på vokal äldre än dem med en verbstam som slutar på r. Denna tolkning stämmer väl med utbredningsmönstren i ryukyudialekterna liksom med det japanska språkets historia.

REFERENCES

Fukushima Chitsuko 2010: Making paradigms of verbs and adjectives using a dialect corpus. – Slavia Centralis 1, 124–131.

Fukushima Chitsuko 2017: Reorganization of verbal conjugation system in Japanese dialects: A case study in Tokunoshima dialect. – VII Congress of International Society for Dialectology and Geolinguistics: Selected Papers, 9–18.

Hirayama Teruo (ed.) 1966: Ryukyu Hogen no Sogeki Kenkyu. Comprehensive study of Ryukyu dialects. Tokyo: Meiji-Shoin.

Kobayashi Takashi 2004: Hogen-gaku-teki Nihon-shi no Kenkyu. Dialectological study of Japanese language history. Tokyo: Hitsuji Shoho.

Straipsniai / Articles

61

CHITSUKO FUKUSHIMA

Nakamoto Masachie 1988: Ryukyu-go nidan-kei doushi obiru no katsuyo. Conjugation of the two grade verb obiru in Ryukyu dialects. – Dialects in Ryukyu (Ryukyu no hogen) 13, 106–130.

Sawaki Motoei, Chitsuko Fukushima, Yumi Nakajima 2003: Dialect corpus as a resource for dialect dictionary. Paper presented at the 4th International Congress of Dialectologists and Geolinguists, University of Riga, 28 July–2 August.

Sawaki Motoei, Yumi Nakajima, Chitsuko Fukushima 2006: Making multimedia dialect dictionary as a database with indexes and cross-references. Paper presented at the 5th International Congress of Dialectologists and Geolinguists, University of Minho, 4–8 September.

Sawaki Motoei, Yumi Nakajima, Chitsuko Fukushima 2012: Making the most of a dialect corpus: Development of the Tokunoshima Dialect Dictionary of two thousand sentences. Paper presented at the 6th International Congress of Dialectologists and Geolinguists, the Austrian Academy of Sciences, 23–28 July.

Sawaki Motoei, Yumi Nakajima, Chitsuko Fukushima 2013: Standardization and dialect leveling in Tokunoshima. Working Papers from the 2nd Meeting of NWAV Asia-Pacific Region (NWAV-AP2): http://www.ninjal.ac.jp/socioling/nwavap02/working-papers.html.

Veiksmažodžio asmenavimo sistemų kaita Tokunōšimos tarme: draudimą reiškianti forma kaip dar vienas įrodymas

SANTRAUKA

Straipsnyje aptariamas tarmės geografijos tyrimas, prasidėjęs nuo morfologinės veiksmažodžio asmenavimo sistemų analizės Riūkiū archipelago Tokunōšimos saloje. Tyrimo tikslas – ištirti Tokunōšimos veiksmažodžio asmenavimo sistemoje vykstančią kaitos procesą. Ši kaita rodo polinkį pertvarkyti japonų tarmių veiksmažodžio asmenavimo sistemas. Diejų vietinių sistemų palyginimas atskleidė, kad šios kaitos dalis buvo nauja, susijusi su prieiksminėmis formomis, konkrečiai su -ri pridėjimu prie originalios formos, o skirtingų duomenų pagrindu sudaryti lingvistiniai žemėlapiai atskleidė istorinius pokyčius ir kartu lemiamą kaitą (Fukushima 2017). Šiame straipsnyje pateikiami 1977 m. Okamūros tyrimo pagrindu iš naujo nubraižyti lingvistiniai žemėlapiai ir teigiama, kad draudimą reiškianti

62

Acta Linguistica Lithuanica LXXIX

Reconsidering the Change of Verbal Conjugation Systems in Tokushima Dialects: The Prohibitive Form as Another Proof

forma yra dar vienas kaitos įrodymas. Prejeksminės formos ir draudimą reiškiančios formos žemėlapiai atskleidžia panašų geografinį pasiskirstymą: formos su r besibaigiančiu veiksmažodžio kamienu dengia visą salą, o formos su balse besibaigiančiu veiksmažodžio kamienu užima pavienius salos plotelius. Taigi, formos su balse besibaigiančiu veiksmažodžio kamienu yra senesnės nei formos su r besibaigiančiu veiksmažodžio kamienu. Ši išvada dera su Rūkių tarmių pasiskirstymu bei japonų kalbos istorija.

Įteikta 2018 m. lapkričio 14 d.

C H I T S U K O F U K U S H I M A

University of Niigata Prefecture

471 Ebigase, Higashi-ku, Niigata, Niigata 950-8680, Japan

[email protected]

Straipsniai / Articles

63