FRÅN UTLÄNDSK TERMINOLOGI

TERMINOLOGI OCH ÖVERSÄTTNINGSTEKNOLOGI I DET FLERSPRÅKIGA INFORMATIONSSAMHÄLLET

Den 17–19 augusti 1992 hölls en internationell terminologikonferens med titeln ”Terminologi: läge och framtidsutsikter” i den lettiska kurorten Jūrmala. Konferensen var tillägnad hundraårsdagen av E. Drezens födelse. Ernests Drezens (1892–1937) föddes i Liepāja och bodde och arbetade i Moskva. Han var militäringenjör, en mångsidigt bildad person som ägnade sig åt en rad vetenskapliga verksamheter och var mycket intresserad av terminologi, särskilt standardisering av termer. E. Drezen behandlade terminologi och standardisering i sina böcker (Стандартизация научно-технических понятий, обозначений и терминов, 1934; Интернационализация научно-технической терминологии, 1936) och i artiklar. Forskare från 13 länder deltog i konferensen: Österrike, Danmark, Estland, Förenta staterna, Kanada, Lettland, Polen, Litauen, Nederländerna, Frankrike, Ryssland, Sverige och Ukraina.

Den 21–25 oktober 2002 hölls den andra internationella terminologikonferensen i Riga under titeln ”Terminologi och översättningsteknologi i det flerspråkiga informationssamhället”, tillägnad 110-årsdagen av E. Drezens födelse. Konferensen arrangerades av Lettlands vetenskapsakademi, Lettiska språkets institut, Statliga språkcentret, Internationella institutet för terminologiforskning (IITF), Internationella terminologicentret (INFOTERM) och Europeiska terminologiföreningen (EAFT). Organisationskommittén leddes av Valentīna Skujiņa, fullvärdig ledamot av Lettlands vetenskapsakademi och ordförande för terminologikommissionen vid Lettlands vetenskapsakademi, samt Juris Ekmanis, fullvärdig ledamot av Lettlands vetenskapsakademi och vice president för Lettlands vetenskapsakademi.

Vid den andra internationella terminologikonferensen höll forskare från Österrike, Danmark, Estland, Förenta staterna, Kina, Lettland, Litauen, Ryssland, Finland, Ungern och Tyskland föredrag på engelska eller lettiska. Konferensen öppnades och hälsnings-

122

ordet framfördes av Lettlands vetenskapsakademis president Jānis Stradinis (Stradiņš).

Prof. Heribert Picht från Köpenhamn behandlade i sitt föredrag ”Terminologins teorier – en kritisk översikt över de senaste decennierna” först kortfattat terminologins grundläggande mål, såsom de formulerats av Drezen, Wüster och forskare inom den ryska skolan. Han undersökte förändringar och nya inriktningar inom terminologin i Centraleuropa, Norden, Kanada, Frankrike och Spanien. H. Picht gav en kritisk översikt över de grundläggande mål som förespråkas av nya rörelser på väg mot en ny terminologiteori och diskuterade hur dessa mål står i konflikt med forskningen från Wüsters tid och i synnerhet den postwüsterska perioden.

Om den litauiska terminologin vid sekelskiftet, dess framgångar och problem talade terminologerna Stasys Keinys, Solvita Labanauskienė och Albina Aukšoriūtė från Litauiska språkets institut. De lyfte fram tre aktuella arbetsområden: 1) utarbetande och utgivning av termordböcker, uppslagsverk och standarder, 2) utveckling av elektroniska termbanker (databaser) och 3) teoretisk terminologiforskning. I föredraget betonades att utarbetandet av termordböcker tog fart särskilt efter 1990; omkring 150 termordböcker och ordlistor av varierande omfattning och för olika ändamål, både förklarande och översättande, har publicerats. Universella termbanker och termbanker med standardiserade termer håller på att utvecklas. Teoretiska arbeten publiceras i Litauiska språkets instituts årsskrift ”Terminologija” och i andra litauiska och utländska publikationer; en monografi har också getts ut.

Forskaren prof. Sergiejus Šelovas från Moskva behandlade i sitt föredrag nya perspektiv för terminologiteorin under 2000-talet. Han urskilde två huvuddrag i den terminologiteori han utvecklar: 1) en term skiljer sig från ett (allmänt) ord eller en ordkombination genom det begrepp som den betecknar; 2) denna egenskap hos termen är helt relativ i jämförelse med allmänna begrepp, som uttrycks med allmänspråkliga ord eller ordkombinationer. S. Šelovas betonade att publikationer inom terminologiforskningen visar på ett mycket stort och ständigt växande intresse för problemet med att analysera termdefinitioner.

Prof. Valentīna Skujiņa från Lettiska språkets institut höll föredraget ”Ernests Drezen och dagens terminologiteori och -praktik”. Hon lyfte fram internationalisering som ett av terminologins mest brådskande problem och beskrev hur E. Drezen behandlade det i sin bok

123

”Internationalisering av vetenskaplig och teknisk terminologi”. V. Skujinš betonade E. Drezens tanke att man ur ett internationellt perspektiv bör harmonisera termbegreppens nivå, medan nivån på termernas språkliga uttryck beror på varje nationellt språks särart. Ett försök att harmonisera hur termer uttrycks i alla språk skulle därför innebära ett onaturligt tryck på de nationella språksystemen. Föredragshållaren framhöll att de tankar som E. Drezen förde fram är aktuella när man ska lösa brådskande terminologiska problem på internationell nivå. De visar dessutom vilken enorm roll nationell terminologi spelar för att möjliggöra framgångsrik och entydig internationell kommunikation.

Arvis Tavast från Estlands terminologiförening diskuterade den föreslagna infrastrukturen för deskriptiv (beskrivande) terminologihantering. Prof. Valentina Novodranova från Moskva behandlade i föredraget ”Semantiken hos sammansatta termer” semantiken hos sammansatta medicinska termer, medan gästen från Kina, Qing Liu, talade om problem med standardiseringen av termernas symboler.

De litauiska terminologerna Angelė Kaulakienė och Jolanta Gaivenytė höll föredraget ”Teoretisk motivering av termen och praktiskt bruk”, där de analyserade skillnader i hur termer presenteras i ordböcker inom fysik och närliggande områden och diskuterade varför termer som antagits av terminologikommittéer inom olika vetenskapsområden inte alltid används av specialister. Detta beror på extralingvistiska faktorer: specialisternas auktoritet, ovilja att använda termerna, bristande samordning i specialistorganisationernas verksamhet med mera. Ytterligare en föredragshållare från Litauen, Kastytis Beitas, talade om termssystem och systematik.

Tellervo Hyttinen, anställd vid den finska regeringens terminologitjänst, gav en översikt över terminologiarbetet inom den finska statsförvaltningen. I Finland har inte bara finska utan även svenska status som nationalspråk, vilket innebär att alla officiella dokument tillhandahålls på både finska och svenska. Föredragshållaren berättade att regeringens terminologitjänst har arbetat med terminologi i tjugo år. Tjänsten hanterar översättningar av rättsakter och olika officiella dokument, erbjuder telefonrådgivning och deltar i projekt för samordning av terminologin inom statsförvaltningen. Allt terminologiarbete utförs i samarbete med experter inom det ämne som behandlas. Den finska regeringens terminologitjänst ger ut flerspråkiga ord-

124

böcker med termer, definitioner och motsvarigheter på flera språk. Den har redan gett ut fler än tio sådana ordböcker.

Prof. Ina Druviete (Riga) höll ett föredrag om terminologin kring tvåspråkighet och tvåspråkig utbildning. Begreppet tvåspråkighet har varit känt i Lettland i många årtionden, men termen bilingvizmas fick bred spridning först under det senaste årtiondet. Än i dag råder det ingen enighet om dess form och användning, och författaren lade därför fram flera förslag i dessa frågor.

Den lettiska terminologen Iveta Pūtėle diskuterade hur lingvistiska och extralingvistiska faktorer påverkar arbetet med yrkesbeteckningar. Hon framhöll att det uppstår särskilt många svårigheter när yrkesklassificeringar från olika länder ska harmoniseras och termordböcker utarbetas, eftersom man måste följa det egna språkets principer för ordbildning och varje språks traditioner för att skapa termer.

Den lettiske filologen Ojārs Bušs redogjorde i sitt föredrag ”Om översättning av egennamn” för den ofta framförda och i litteraturen förekommande uppfattningen att egennamn inte behöver översättas. Enligt föredragshållaren talar följande exempel dock emot detta: serb. Crna Gora – ry. Черногория – it. Montenegro – alb. Mali i Zi – turk. Karadag – lit. Juodkalnija – lett. Melnkalne. En adekvat teoretisk analys av den språkliga processen är nödvändig för att säkerställa att sådana översättningar blir korrekta. Ofta är den semantiska strukturen hos ett egennamn i originalspråket rikare än i den eventuella översättningen.

Jānis Rozenbergs tog i sitt föredrag upp några alltjämt aktuella terminologiska problem med anknytning till vetenskapens utveckling. Han betonade att: 1) terminologiska områden med anknytning till människan, hennes väsen och andliga värld har lämnats åt sidan, 2) termerna i grunden inventerar mänsklighetens beslut och landvinningar, 3) terminologin dokumenterar människolivets och civilisationens utveckling, både det som har funnits och det som är förutsett.

Janos Pusztay från Ungern presenterade forskning om terminologin i de finsk-ugriska språken i Ryssland (komi, mari, mordvinska med flera).

Översättningsproblem analyserades i flera föredrag. Ieva Zauberga (Riga) talade om översättarnas inverkan på etableringen och utvecklingen av ny terminologi. Prof. Andrejs Veisbergs från Riga behandlade

125

… användningen av datorer vid översättning och utbildning av översättare, och Juris Baldunčikas från Ventspils talade om de problem inom företagsterminologin som uppstår vid utbildningen av översättare inom detta område. Prof. Larisa Aleksijeva (Perm) redogjorde i sitt föredrag för ett kognitivt förhållningssätt till vetenskaplig översättning.

Christian Galinski, direktör för Internationella centret för terminologiinformation i Wien, höll föredraget ”Terminologins ekonomi i den flerspråkiga informationssamhällets tidevarv”. Han betonade att vetenskap och teknik påverkar vårt moderna samhälle, och att deras utveckling i dag accelererar särskilt snabbt till följd av informations- och kommunikationstekniken. Enligt honom har denna teknik gett oss internet och påskyndar globaliseringen. Den främjar övergången till ett globalt informationssamhälle där språket (språken) kommer att förbli det viktigaste medlet (de viktigaste medlen) för mänsklig kommunikation. Utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken påverkar emellertid också både det allmänna språkets och fackspråkets natur och användning.

Zaiga Ikere, professor vid Daugavpils universitet, talade om förhållandet mellan nationella och internationella filosofiska termer i dagens samhälle. Hon framhöll att en av den nutida filosofins viktigaste uppgifter är att skapa en ny mening med människans värld och öppna nya horisonter. Allt detta kan förverkligas genom att tänka på sitt modersmål. Detta förklarar uppkomsten av nya begrepp och nya termer på modersmålet. Hermeneutiska processer i människans medvetande är en av orsakerna till den synonyma användningen av modersmålstermer och internationella termer.

Maire Raadik från Estland gav en översikt över utvecklingen av den estniska bankterminologin under det föregående decenniet och tog upp de ordböcker inom området som hade publicerats. Föredragshållaren betonade att engelskan sedan 1990-talet har fått ett mycket stort inflytande på estnisk bankterminologi.

Vid konferensen hölls flera föredrag på lettiska där terminologi inom olika ämnesområden behandlades. Viktorija Kuzina (Riga) betonade, när hon talade om brandbekämpningsterminologi, att en allvarlig terminologisk utmaning är att fastställa gränserna mellan vetenskaplig och yrkesmässig terminologi.

Enligt Uldis Švinks underlättar sportterminologin utbildningen av sportspecialister och gör det möjligt att systematisera tränarnas, domarnas och idrottarnas mångsidiga verksamhet samt beteckningarna på sportutrustning. Lettlands nationella mi-

126

noriteters skolor har sedan 1996 använt lettiska vid idrottslektioner och träningar. Lettisk sportvokabulär gör det inte bara möjligt för specialister att tillägna sig nödvändiga kunskaper, utan hjälper dem också att framgångsrikt lära sig lettiska.

Velga Laugale höll föredraget ”Pedagogiska termer och deras användning”, där hon jämförde resultaten från en undersökning av hur pedagogiska termer används i facklitteratur och i 2000 års förklarande ordbok över pedagogiska termer.

Juris Gunāras Pommer analyserade internationella termer för motordrivna fordon. Omkring 30 procent av de termer som används inom detta område är internationella ord. De erkänns som termer om de används i minst tre av de fyra eller fem språk som anses avgörande inom det aktuella området.

Māris Baltinis (Baltinš) undersökte de viktigaste trenderna inom lettisk medicinsk terminologi under de senaste tio åren. I Lettlands medicinska terminologi har engelskan blivit dominerande i stället för ryskan. Tillsammans med den medicinska vetenskapens framsteg har problemen med lettisk medicinsk terminologi ökat sedan 1988: ett obefogat avståndstagande från tidigare använd terminologi, en förkärlek för inkonsekvent användning av förkortningar, övertagande av anglicismer med mera.

Andrejis Bankavas behandlade skapandet av lexikografiska termer. Han talade om den framväxande teoretiska lexikografin. För att göra terminologin lättare att förstå utkom för första gången inom lettisk terminografi en trespråkig (fransk-lettisk-engelsk) ordbok över lexikografiska termer, vid vars sammanställning monografiska studier på franska och lettiska, uppgifter från periodiska publikationer och annat material användes.

I två föredrag jämfördes lettiska och litauiska termer. Regina Kvašytė jämförde ursprung, struktur och användningsområden för lettiska och litauiska termer inom ekonomi, finans, bokföring och juridik som återges i lettisk-litauisk ordbok och litauisk-lettisk ordbok. I de litauiska terminologerna Stasys Keinio och Solvita Labanauskienės föredrag ”Lettiska växtnamn i litauisk botanisk ordbok” talades det om lettiska termer som hade tagits upp i de allra första litauiska termordböckerna, sammanställda i början av 1800-talet av J. A. Pabrėža. Det noterades att lettiska namn inte längre tas med i nya litauiska växtnamnsregister.

127

Vid konferensens avslutande session hölls föredrag där ämnen som terminologidatabaser samt terminologi inom databehandling och informationsteknik behandlades. Sergiejus Šelovas talade om övergången från att skapa en termbank till att skapa en vetenskaplig grund för terminologin. Inguna Skadiną rapporterade om användningen av datorteknik vid översättning och framställning av ordböcker, medan Ilzė Vancānė och Valėrijis Kruglevskis förklarade uppbyggnaden av sammansatta termer och datoriserad sökning i texter. Valentina Dagienė talade om den informatiklitteratur och terminologi som används i skolorna i Litauen.

En konferensdag ägnades åt ett seminarium och ett kollokvium. Seminariet ”Datoriserad terminologi i interneteran: problem och lösningar” leddes av prof. Sue Ellena Wright från USA och prof. Klaus Dirk Schmitz från Tyskland. De behandlade de grundläggande principerna för terminologihantering, presenterade terminologidatabaser och datorprogram för att skapa databaser samt demonstrerade och översiktligt beskrev andra datorprogram: stavningskontroll, ordboksframställning m.m.

Kollokviet ”Att intensifiera samarbetet mellan länderna i Öst- och Centraleuropa på terminologiområdet” organiserades av Internationella centret för terminologiforskning, Internationella informationscentret för terminologi och Lettlands statliga språkkommission och leddes av prof. Heribert Picht. Prof. Valentina Skujiną diskuterade terminologiarbetet i Lettland, Litauen och Estland. INFOTERMs direktör Christian Galinski talade om terminologiorganisationerna i Centraleuropa och deras arbete, och prof. Sue Ellen Wright presenterade inriktningarna inom terminologiteorin i den aktuella regionen. En ganska omfattande översikt över terminologicentra i Östeuropa gavs av prof. Sergiejus Šelovas. K. D. Schmitz talade om utvecklingen av tillämpad terminologi och terminografi i Centraleuropa, medan A. Vasiljevas talade om utvecklingen i de baltiska länderna.

Konferensdeltagarna diskuterade hur samarbetet mellan terminologer i Öst- och Västeuropa kan intensifieras och fördjupas.

Albina AUKSORIŪTĖ Litauiska språkinstitutet P. Vileišio g. 5, LT-2055 Vilnius E-post [email protected]

Solvita LABANAUSKIENĖ Litauiska språkinstitutet P. Vileišio g. 5, LT-2055 Vilnius E-post [email protected]

Mottagen 2002-11-22

128