Användning av forskningsresultat inom deskriptiv terminologi i terminologiskt arbete

JOLANTA KOVALEVSKAITĖ

Vytauto Didžiojo universitetas

AGNĖ BIELINSKIENĖ

Vytauto Didžiojo universitetas

NYCKELORD: deskriptiv terminologi, terminologiundervisning, terminologiskt arbete, informativ kontext, specialiserad korpus

INLEDNING

De verktyg och metoder som används inom deskriptiv terminologi (i litauisk språkvetenskap även kallad beskrivande terminologi) kan vara till nytta i praktiskt terminologiskt arbete. Med terminologiskt arbete avser vi här en verksamhet som omfattar inte bara yrkesverksammas (terminologers, översättares, redaktörers m.fl.) arbete, utan även undervisning av studenter. Med utgångspunkt i forskning inom deskriptiv terminologi kan terminologiundervisningen organiseras så att praktiska problem löses induktivt, med hjälp av terminologisk teori som integrerats i undervisnings- och lärandeprocessen (jfr eng. problem-solving principle, se Korkas et al. 2010; learning through discovery, se Alcina 2011).

Terminologi som ämne ingår i program inom språkvetenskap, översättningsstudier m.m.; grundläggande terminologikurser eller kurser anpassade till specifika ämnesområden ges på olika utbildningsnivåer, och seminarier för yrkesverksamma och sommarskolor anordnas (Picht 2011: 21). Ändå har det hittills skrivits lite om terminologiundervisning (Alcina 2011: 8). I takt med den breda användningen av terminologi i informationssamhället ökar betydelsen av terminologiundervisning och behovet av terminologer (Bucher 2007). På senare tid har terminologiska färdigheter betonats särskilt i diskussioner om den kompetens som översättare behöver (Korkas et al. 2010; Maskaliūnienė et al. 2012; Sikora 2013).

Syftet med denna artikel är att presentera hur forskningsresultat inom deskriptiv terminologi (källor, verktyg och metoder) kan tillämpas i termi-

Terminologija | 2015 | 22

149

… inom terminologisk praxis, eftersom stor vikt här läggs vid att analysera termanvändningen i texter (eller korpusar). Analysen av termanvändning är användbar när man behandlar frågor som är aktuella för terminologiskt arbete: vid undersökning av begreppets generella och särskiljande kännetecken, fastställande av begreppets plats i begreppssystemet, bedömning av definitionens kvalitet och/eller utarbetande av en korpusbaserad termdefinition osv.

1. DESKRIPTIV TERMINOLOGIS HUVUDPRINCIPER

En av inriktningarna inom deskriptiv terminologihantering är korpusbaserad terminologihantering (eng. corpus-driven terminology management, Budin 2012), där huvudsakligt fokus ligger på termen och analysen av dess användning i korpusen. Kontexten kan betraktas som den viktigaste faktorn i formandet av terminologisk betydelse (jfr Zeller 2005), dvs. det är just utifrån kontexten som man kan avgöra om ett visst ord eller en viss ordkombination är en term eller inte. Denna fråga uppkommer ofta för praktiker som arbetar inom terminologins område.

Deskriptiv terminologi kännetecknas av andra principer, källor och verktyg för terminologihantering än preskriptiv terminologi (Marcinkevičienė 2000; Budin 2012). Preskriptiv terminologi bygger främst på dokument, standarder och samlingar eller databaser med godkända termer, medan de viktigaste källorna för deskriptiv terminologi är korpusar, i första hand specialkorpusar som består av texter inom det ämnesområde som analyseras (för mer information om sammanställning av specialkorpusar på litauiska, se Marcinkevičienė 2000; Bielinskienė et al. 2015).

Inom deskriptiv terminologi behövs specialkorpusar först och främst för att hämta termer som är nya inom det analyserade området, men de är också viktiga för att samla in annan information om en term, till exempel termdefinitioner, kontexter där termen används, termens kollokationer och frekvens. Termer i sådana korpusar undersöks med hjälp av automatiska verktyg för termigenkänning och analys. Deskriptiv terminologis metoder, verktyg och källor kan användas vid praktiskt terminologiarbete eller i utbildning för sådant arbete.

2. RESULTAT FRÅN DESKRIPTIVTERMINOLOGISKA STUDIER OCH FORSKNINGSPROJEKT

I Litauen bedrivs, utöver det löpande terminologiarbetet vid Litauiska språkets instituts terminologicentrum och terminologiunderkommittén vid Litauens statliga språkkommission samt den kontinuerliga uppdateringen av resurser (Republiken Litauens …

150

Jolanta Kovalevskaitė Agnė Bielinskienė

Deskriptyviosios terminologijos tyrimų rezultatų panaudojimas terminologijos praktikoje

… termbank, Terminyn, Standardiseringsdepartementets termdatabas, EuroTermBank m.fl.), även vetenskapliga projekt med anknytning till uppbyggnaden av terminologiresurser för litauiska. Exempelvis har klassifikations- och terminologisystemet SNOMED CT¹ för det medicinska området sammanställts, och den tvåspråkiga tesaurusen för samhällsvetenskaper, LiDA², har anpassats till litauiska från engelska, m.fl.

Under projekten ŠIMTAI 1 och ŠIMTAI 2 (VDU)³ utvecklades flera verktyg och resurser anpassade för litauiska, liksom en metod för att definiera termer med hjälp av korpusar. Element i denna metod (t.ex. begreppet informatyviųjų kontekstų) kan tillämpas praktiskt vid analys av termanvändning och definition av termer.

2.1. Resurser och verktyg

Undersökningen inom projekten ŠIMTAI 1 och ŠIMTAI 2 genomfördes i enlighet med den deskriptiva terminologins principer. Därför utarbetades först den nödvändiga källan – en specialiserad korpus med 4 miljoner ord inom utbildnings- och vetenskapsområdet (automatiskt morfologiskt annoterad). Denna korpus består av dokument från utbildnings- och vetenskapsministeriet och andra institutioner, som omfattar utbildning, högre utbildning och liknande (se Bielinskienė et al. 2015: 24 för en utförligare redogörelse). Korpusen representerar ett specifikt, utvalt utbildnings- och vetenskapsområde, och därför förväntades dessa dokument innehålla flest termer inom detta område. Med utgångspunkt i denna korpus skapades den webbaserade Utbildnings- och vetenskapsterminologiska ordboken (nedan ŠMTŽ) och den fritt tillgängliga Ontologin för utbildnings- och vetenskapsterminologi (se Markiewicz et al. 2013 för en utförligare redogörelse).

Flera verktyg skapades också: 1) ett verktyg för automatisk identifiering av termer i korpusen, 2) verktyget JungLe, avsett att tilldela flera böjningsformer av samma term en gemensam uppslagsform (Boizou et al. 2012), och 3) verktyget Qafe för analys av termers kontext. Eftersom data som valts ut med verktyget Qafe har använts och kan användas i terminologiundervisning och terminologiskt lärande, presenterar vi dess funktionsprincip mer ingående.

Verktyget Qafe är avsett att automatiskt analysera enskilda termers kontext och fastställa den ämnesinformation som förmedlas där, så kallade

¹ http://www.lmb.lt/index.php?-538029741.

² http://www.lidata.eu/idex_tez.php.

³ Automatisk identifiering av utbildnings- och vetenskapstermer – ett tvådelat projekt finansierat av Litauens forskningsråd, som genomfördes vid Vytautas Magnus universitets centrum för datorlingvistik 2009–2010 (ŠIMTAI 1) och 2010–2012 (ŠIMTAI 2).

Terminologija | 2015 | 22

1 5 1

informativa kontexter (se avsnitt 2.2), där de kännetecken hos begreppet som termen betecknar och de semantiska relationerna till andra begrepp framgår. När terminologen har fått de kontexter som valts ut med verktyget Qafe kan hen snabbare systematisera och analysera informationen om det begrepp som termen betecknar.

Verktyget Qafe söker efter paralingvistiska mönster som återspeglar den struktur som är typisk för informativa kontexter (t.ex. termdefinitioner) och andra element i denna struktur – lexikala, grammatiska med flera. Det konstaterades att definitioner, där den hyperonymiska/hyponymiska relationen vanligtvis återspeglas, kan hittas i text genom att söka efter sådana mönster som [Tn är N], [Tn – N], [Tn är känd som] och så vidare.⁴ (Mer om mönstren finns i Bielinskienė et al. 2015: 76–78.) Med hjälp av den nämnda uppsättningen paralingvistiska mönster väljer verktyget Qafe automatiskt ut möjliga informativa kontexter⁵. När termen obligatoriska ämnen analyserades identifierades till exempel automatiskt sju informativa kontexter, och nästan alla samlades in enligt mönstret [T– Nn], till exempel obligatoriska ämnen [T] – [tankstreck] är ämnen [Nn], som ger grunderna för kunskaper och kompetenser inom den valda studieinriktningen. Denna informativa kontext motsvarar definitionens vanliga struktur – när ett begrepp definieras anges vanligtvis en hyperonym och särskiljande kännetecken. Det innebär att man genom att söka efter informativa kontexter också automatiskt kan identifiera färdiga definitioner som kan förekomma i korpustexterna.

Den språkliga information som verktyget Qafe använder kan tillämpas direkt eller indirekt. Genom att direkt använda data som verktyget tar fram kan forskaren automatiskt samla in och analysera informativa kontexter. Om verktyget inte används kan dess funktionsprinciper tillämpas; om man exempelvis känner till strukturen hos de mönster som verktyget använder kan man också manuellt söka i termens konkordans efter avsnitt som anger ämnesinformation och liknande (se del 3 för en utförligare redogörelse). All eller en del av den information som erhålls från informativa kontexter kan användas för att definiera termer.

⁴ Tn – termens nominativform; N – substantiv; är, är känd som, tankstreck – lexikala och grafiska tecken som måste finnas i den sökta kontexten.

⁵ Šiame straipsnyje ir kitur (pvz., Bielinskienė et al. 2015) vartojami terminai galimi terminai, galimi informatyvieji kontekstai. Tokia skirtis reikalinga, nes tarp automatiškai gautų duomenų gali pasitaikyti ir netikslių.

152

Jolanta Kovalevskaitė Agnė Bielinskienė

Deskriptyviosios terminologijos tyrimų rezultatų panaudojimas terminologijos praktikoje

2.2. Metod för att definiera termer med utgångspunkt i korpus

Eftersom man i projektet ŠIMTAI 2 ville tillhandahålla korpusbaserade definitioner för de termer som beskrevs i ŠMTŽ, ägnades ett av projektets skeden åt att utarbeta och tillämpa en metod för att definiera termer med utgångspunkt i korpus. Den ämnesrelaterade informationen för definition av termer hämtades automatiskt med verktyget Qafe genom att välja ut de termkontexter som ansågs kunna vara informativa kontexter. De informativa kontexterna utgjorde i det nämnda projektet en del av de språkliga resurser som sammanställdes och användes för att definiera termer⁶.

Genom att analysera texter inom ett visst ämnesområde eller specialiserade korpusar kan man inte bara ta reda på särdragen i användningen av en viss term (användningsfrekvens, vanligaste kontextuella partner osv.), utan också samla information om det begrepp som termen betecknar. Den viktigaste ämnesrelaterade informationen om en term förmedlas genom semantiska relationer, vilka realiseras i informativa kontexter (eng. knowledge-rich contexts, se Meyer 2001). Ingrid Meyer (2001: 281) definierar en informativ kontext som en kontext som innehåller minst ett kännetecken för det begrepp som benämns med termen. Med andra ord ska en sådan kontext visa en egenskap hos begreppet eller dess relation till andra begrepp.

I. Meyer (2001) skiria du informatyviųjų kontekstų tipus: apibrėžiamuosius (angl. defining knowledge-rich contexts) ir aiškinamuosius (angl. explanatory knowledge-rich contexts). Apibrėžiamųjų kontekstų pagrindas – hiperonimijos ir hiponimijos, rečiau meronimijos⁷ semantiniai ryšiai. Informatyvieji kontekstai su hiperonimais ir hiponimais yra artimi klasikinei apibrėžties formai: T (terminas) = X (hiperonimas) + skiriamieji požymiai, pvz.: akreditavimas – tai vertinimas, naudojamas aukštojo mokslo sistemoje (vertinimas yra akreditavimo hiperonimas). Apibrėžiamaisiais kontekstais, kuriuose dažniausiai atsispindi esminė informacija apie sąvoką, paprastai pasinaudojama sudarant apibrėžtis.

Förklarande kontexter skiljer sig från definierande kontexter genom att de saknar hyperonym och i stället helt enkelt anger ett eller flera kännetecken hos begreppet, vilka inte nödvändigtvis är väsentliga eller särskiljande (Meyer 2001: 288). Förklarande kontexter är viktiga eftersom de tillför annan ämneskunskap om termen och dess användning; de kan till exempel visa vad termen kan, måste ha, vanligtvis är, är känd som osv. Sådana kontexter kan utgöra primär information

⁶ Andra data som hämtats ur korpusen presenteras i Utbildnings- och vetenskapstermordboken: böjningsformer av termen, kollokationer, exempel, konkordans, se ŠMTŽ – http://daukantas.vdu.lt/moksliniai-terminai/.

⁷ I andra arbeten kan termerna partonymi och partonymer användas.

Terminologija | 2015 | 22 153

när definitionen formuleras eller ingå i definitionen som en viss del (som återger ett kännetecken), t.ex.: De utexaminerade som framgångsrikt har slutfört programmet utexaminerade kommer att ha förvärvat den uppsättning färdigheter som krävs för en viss yrkesverksamhet.

Informativa kontexter är också värdefulla eftersom de är autentiska användningsexempel hämtade ur konkordansen för en viss term. Det är viktigt att nämna att autentiska användningsexempel inte är lika idealiska som vissa definitioner i termdatabaser eller termordböcker. Därför kallar I. Meyer (2001: 284) de kontexter som har kännetecken som är typiska för ordboksdefinitioner, till exempel ett kolon eller ett tankstreck efter termen, för lexikografiska definierande informativa kontexter (eng. dictionary defining knowledge-rich contexts). De informativa kontexter som hämtats ur verkligt språkbruk och vars meningsstruktur är friare och mer varierad kallar I. Meyer naturligt förekommande kontexter (eng. naturally occurring defining knowledge-rich contexts). Det är just de sistnämnda kontexterna som utgör den största delen av termens kontext i korpusen. De kännetecken hos begreppet som nämns i sådana naturliga kontexter är inte nödvändigtvis särskiljande, och det närmast nämnda begreppet betraktas inte heller alltid som den närmaste hyperonymen (eng. closest genus), vilket krävs när en definition skrivs. När man analyserar en term i korpusen kan alltså de informativa kontexterna ofta även innehålla information som inte nödvändigtvis är väsentlig.

3. ANALYS AV TERMANVÄNDNING I SPECIALKORPUS

Följande aspekter är mycket viktiga för terminologi och terminografi: term, begrepp, begreppskännetecken, begreppsrelationer (förbindelser), begreppssystem och principer för utformning av definitioner. Därför är det viktigt att vid analys av termanvändning fastställa begreppets gemensamma och särskiljande kännetecken och dess plats i begreppssystemet, bedöma definitionens kvalitet och/eller utarbeta en korpusbaserad definition av termen.

I preskriptiv terminologi definieras termer huvudsakligen med hänsyn till de begrepp de betecknar, deras plats i det hierarkiska begreppssystemet och deras relationer till andra begrepp (Marcinkevičienė 2000: 6). Förmågan att fastställa begreppets gemensamma och särskiljande kännetecken behövs alltså i grund och botten för att man ska kunna få kunskap om själva begreppet och/eller utarbeta en definition av termen. Med hjälp av ett specialiserat korpus inom ett visst område kan man undersöka konkordanser för specifika termer och på så sätt ta reda på vilket begrepp termen betecknar, vilka dess kännetecken är och vilka andra begrepp det har samband med. På så sätt byggs begreppssystemet upp ”underifrån och upp”, det vill säga med utgångspunkt i information om termanvändningen.

154

Jolanta Kovalevskaitė Agnė Bielinskienė

Deskriptyviosios terminologijos tyrimų rezultatų panaudojimas terminologijos praktikoje

3.1. Analys av termens kontext med avseende på ämnesinformation

För att information om det begrepp som betecknas av vissa termer ska kunna hittas i ett specialiserat korpus måste korpusen återspegla ämnesområdet och termen förekomma tillräckligt ofta i det. Då får forskaren en större konkordans, och därmed mer information om termen. Exempel ur konkordansen för termen mokslinis darbas i korpusen:

(1) Den tredje orsaken är byråkratiseringen av vetenskapligt arbete.

(2) Vetenskapligt arbete utfördes oftast i Tyskland, Frankrike, Polen, Lettland och Sverige (bilaga 3, tabell 4).

(3) Vetenskaplig forskning (med andra ord – vetenskapligt arbete) – forskning som delas in i grundforskning och tillämpad forskning.

(4) Forskare måste, utöver vetenskapligt arbete, även utföra pedagogiskt arbete.

Det framgår att samma term används på olika sätt i meningarna: i mening 1 och 2 nämns termen, men trots att det talas om företeelser med anknytning till vetenskapligt arbete finns här ingen ämnesinformation om det begrepp som betecknas med termen. I exempel 3 och 4 nämns även andra termer med anknytning till begreppet vetenskapligt arbete: vetenskaplig forskning, grundforskning, tillämpad forskning, forskare, pedagogiskt arbete. För terminografin är just sådana kontextfragment för termen viktigast, eftersom de kan bidra till förståelsen av hur den företeelse som betecknas med termen uppfattas och vilket syfte eller vilken karaktär den har – detta hjälper till att definiera det begrepp som termen betecknar. Terminografen behöver alltså välja ut de ställen i termens hela kontext där andra termer med anknytning till den analyserade termen nämns eller färdiga definitioner anges.

Om ett stort antal konkordansrader för en term måste bearbetas manuellt och konkordansen är omfattande, blir analysen av termen i korpusen ineffektiv och tidskrävande. För att välja ut de mest informativa kontexterna måste man ju läsa hela konkordansen och sätta sig in i innehållet i varje meningskontext, vilket inte är lätt för en lingvist, översättare eller student utan specialkunskaper om termerna inom det undersökta vetenskapsområdet. I sådana fall är det lämpligt att använda verktyg som åtminstone delvis automatiserar analysen av termkontexter. Ett verktyg som det i avsnitt 2.1 beskrivna verktyget Qafe fungerar som ett slags filter, som skiljer de mest informativa kontexterna från andra termkontexter, vilka är mindre viktiga eftersom de inte ger information om begreppet.

Av de termer som beskrivs i ŠMTŽ har definitionerna för cirka 60 procent av de sammanlagt 224 termerna utarbetats med utgångspunkt i information från informativa kontexter. Det innebär att,

Terminologija | 2015 | 22

1 5 5

När terminologen utarbetar definitioner av dessa termer har hen antingen övertagit en färdig definition som hittats i korpusen eller formulerat en definition med stöd av informativa kontexter och/eller alla termens konkordanser. En del informativa kontexter har inte använts eftersom de automatiskt utvalda informativa kontexterna också omfattar olämpliga kontexter, det vill säga sådana som, även om de formellt motsvarar någon paralingvistisk modell, ändå inte återspeglar någon semantisk relation eller något kännetecken hos det analyserade begreppet (om hur verktyget Qafes modeller bör förbättras och den automatiska analysens precision höjas skrivs det utförligt i Bielinskienė et al. 2015, avsnitt 5.2.5).

3.2. Frågor av relevans för terminologisk ordning och deras lösning med utgångspunkt i analys av termbruk

För att lösa frågor som uppstår i terminologiarbetet kan man använda såväl informativa kontexter av god som av bristande kvalitet. Nedan diskuteras fyra centrala teoretiska och praktiska aspekter av terminologisk ordning (om dessa och andra aspekter av terminologiteorin som är relevanta för terminologisk ordning, exempelvis problemet med att skilja termer från icke-termer, se även Korkas et al. 2010: 129–130). Analysen bygger på termkonkordanser från en facktextkorpus och/eller konkordansutdrag för en viss term från informativa kontexter som identifierats med verktyget Qafe⁸.

3.2.1. IDENTIFIERING AV KONTEXTFRAGMENT SOM FÖRMEDLAR SAKINFORMATION OM EN TERM

För att lära sig att identifiera vilka kännetecken som hör till de begrepp som termer betecknar och särdrag i termbruket i en text bör man analysera en konkordans för en medelfrekvent term. Med utgångspunkt i begreppet informativ kontext (som beskrivs i avsnitt 2.2) kan man då lära sig att hitta kontextställen som är terminologiskt viktiga. Som nämnts ska en informativ kontext ange: a) minst ett kännetecken hos det begrepp som termen betecknar, vilket inte nödvändigtvis behöver vara väsentligt, men som i något avseende beskriver begreppet, det vill säga anger hur begreppet förstås, vad företeelsen är avsedd för, dess kännetecken och liknande, eller b) visa en relation till andra begrepp. Kontexterna nedan visar att begreppet som betecknas med termen mokslo laipsnis kännetecknas av att graden utfärdas av ett universitet (exempel 1), och dessutom

⁸I ŠMTŽ kan man använda konkordanser för alla upptagna termer. Konkordanserna markerar inte separat eventuella informativa kontexter, och så länge verktyget Qafe inte är tillgängligt för alla användare bör de informativa kontexterna identifieras manuellt.

156

Jolanta Kovalevskaitė Agnė Bielinskienė

Deskriptyviosios terminologijos tyrimų rezultatų panaudojimas terminologijos praktikoje

en akademisk examen krävs som behörighetskrav för vissa tjänster (exempel 2):

(1) Rätten att utfärda akademiska examina tillkommer universitetet när utbildnings- och vetenskapsministeriet har beviljat det rätt att bedriva doktorandutbildning, ensamt eller tillsammans med andra litauiska eller utländska forsknings- och studieinstitutioner.

(2) Därför bör endast ett kvalifikationskrav ställas för denna tjänst – att ha en akademisk examen, vid vars avläggande de färdigheter och kvalifikationer som krävs av en forskare har demonstrerats.

Om man sedan granskar termens kontext vidare kan man få veta vilka typer av akademiska examina som finns (doktorsexamen, habiliterad doktorsexamen), hur man avlägger dem och liknande.

Den väsentliga informationen (det huvudsakliga särskiljande kännetecknet) om begreppet förmedlas av den definition som hittats i kontexten (om definitioner, se 3.2.4):

Akademisk examen – en examen som intygar en persons vetenskapliga kvalifikation och som tilldelas efter försvar av en avhandling.

För övrigt finns denna definition även i ŠMTŽ, där den anges som den som bäst motsvarar termens innebörd.

Alla de informativa kontexter som identifierats automatiskt är inte lämpliga, det vill säga återspeglar inte begreppets kännetecken eller dess relation till andra begrepp, till exempel:

I årskurs 8 är ekonomi ett obligatoriskt ämne, och en lektion i veckan är avsatt för det.

Denna kontext för termen obligatoriskt ämne klassificeras som olämplig eftersom den inte förmedlar sakinformation om termen. Vi får visserligen veta att ekonomi kan vara ett obligatoriskt ämne i årskurs 8, men sådan information avslöjar inte begreppets kännetecken (det vill säga vad ett obligatoriskt ämne är). I nästa exempel hittar vi inte heller någon terminologiskt viktig information om vilket begrepp termen nationella kvalifikationssystemet betecknar, vilken karaktär det har och liknande:

Det nationella kvalifikationssystemet är ett prioriterat politikområde.

Om termens konkordans är stor och det inte finns möjlighet att använda verktyget Qafe för kontextfiltrering, kan samma arbete utföras med hjälp av elementen i de paralingvistiska modeller som används i automatisk analys (se 2.1), enligt vilka man kan söka efter informativa definierande eller förklarande kontexter. Exempelvis kan sådana strukturella element som vara, betrakta, utgöra, omfatta, liksom tankstreck, kolon etc., användas för att identifiera definierande kontexter (jfr Castagnoli 2006: 167).

Terminologija | 2015 | 22

157

När man analyserar användningen av termer i litauiska kan man lägga märke till att sådana ord och grafiska tecken är vanliga i definitioner, t.ex.:

Universitetsrådet är ett kollegialt ledningsorgan.

En institution är fakultetens huvudsakliga akademiska enhet, som genomför utbildningsprogram eller delar av dem samt bedriver forskning.

Ett vetenskapligt verk anses ha en fysisk person som upphovsman.

Ett vetenskapligt institut består av centra, avdelningar och/eller forskningslaboratorier.

Vetenskaplig verksamhet omfattar även vetenskaplig undervisning, vetenskapliga tjänster, översättning och redigering av vetenskaplig litteratur osv.

Dessutom bör man ha i åtanke att definierande kontexter vanligen återger semantiska relationer mellan termen och ett annat begrepp (hyperonymi/hyponymi eller meronymi) (om semantiska relationer, se 3.2.2). Förklarande kontexter känns igen på sådana återkommande lexikala element nära termen som kan, måste, måste vara, kan vara, kan ha, är + particip samt andra ofta återkommande verb, särskilt verb i presens, t.ex.:

Rätten att utfärda vetenskapliga examina har universitetet.

Högre utbildning måste vara lika tillgänglig för alla.

Studiesystemet bygger på ett antal högskolepoäng.

Att söka efter de nämnda elementen (som ofta också är termens kollokationer i konkordansen) i texten kan alltså göra det lättare att hitta informativa kontexter för termer och använda dem i det fortsatta terminologiarbetet: för att fastställa termernas systematik (se 3.2.3) och utforma definitioner (se 3.2.4).

Som nämnts tidigare är vissa automatiskt utvalda informativa kontexter olämpliga. Dessutom blir en del informativa kontexter av vissa skäl inte automatiskt identifierade (problemet behandlas mer ingående i avsnitt 5.2.3 i Bielinskienė et al. 2015). Det viktiga är att olämpliga eller ej utvalda kontexter också kan användas när man lär sig att känna igen informativa kontexter och annan relevant information om det begrepp som termerna betecknar. Genom att jämföra informativa kontexter för en viss term som verktyget Qafe har valt ut automatiskt med hela konkordansen för samma term kan man identifiera de kontexter som verktyget har missat.

I konkordansen med 54 rader för termen obligatoriskt ämne identifierades exempelvis inte två informativa kontexter automatiskt:

(1) Obligatoriska ämnen utgör grunden för en allmän universitetsutbildning och utbildning inom den valda studieinriktningen.

(2) Blocket med ämnen för allmän universitetsutbildning är indelat i två undergrupper: obligatoriska ämnen och alternativt valbara ämnen.

158 Jolanta Kovalevskaitė | Deskriptyviosios terminologijos tyrimų rezultatų panaudojimas terminologijos praktikoje Agnė Bielinskienė

Genom att analysera sådana fall kan man fastställa orsakerna till att dessa kontexter inte automatiskt valdes ut av verktyget, eller varför de inte passade in i någon av de modeller som används. Meningsstrukturen är ofta mycket komplex och motsvarar inte de modeller som verktyget använder, eller så är begreppen som förmedlar semantiska relationer spridda över en mycket större kontext än den som modellen omfattar.

3.2.2. FASTSTÄLLANDE AV SEMANTISKA RELATIONER MELLAN BEGREPP I TERMENS KONTEXT

Ett exempel på en terms användning betraktas som en definierande kontext om det återspeglar de semantiska relationer som förmedlas mellan begreppen. Genom att bedöma informativa kontexter som valts ut automatiskt eller för hand kan man utveckla förmågan att känna igen andra begrepp inom det analyserade området och analysera de semantiska relationerna mellan dessa begrepp. För informativa kontexter, och särskilt för definierande kontexter, som skiljer sig från förklarande kontexter genom att de förmedlar semantiska relationer, är relationerna hyperonymi/hyponymi och meronymi mest relevanta. Med den metod som beskrivs i (2.2) som teoretisk grund kan man lära sig att urskilja vissa element i en kontext som kan uppfattas som indikatorer på en semantisk relation.

Först kan man undersöka lexikala enheter som vanligtvis förekommer i konstruktioner som förmedlar hyperonymi/hyponymi och meronymi. Man bör uppmärksamma de tidigare nämnda lexikala elementen vara, betrakta, vilka anger att man i meningen kan förvänta sig att hitta hyperonymer och hyponymer.

I exemplet

Vetenskapsdalar är framför allt forskningscentra där Litauens forskningspotential kommer att koncentreras; de bästa forskarna förväntas arbeta där, liksom forskare från utlandet

det framgår att meningsfragmentets struktur tycks bestå av tre delar: termen (vetenskapsdalar), som i detta fall är en hyponym, relationsmarkören (är) och ordgruppen (forskningscentra), som betecknar ett mer omfattande begrepp än den analyserade termen – en hyperonym.

I nästa exempel

Upphovspersonen till ett vetenskapligt verk betraktas som en fysisk person

hyperonymen är fysisk person, hyponymen är termen upphovsperson till ett vetenskapligt verk, och förbindelsen mellan dem är ordet betraktas. Följaktligen måste definierande kontexter innehålla en hyperonym som, utöver att ange ett kännetecken hos begreppet, också visar termens plats i begreppssystemet. Man bör dessutom komma ihåg att ibland kan även själva termen som analyseras bli en hyponym till ett annat, mer övergripande begrepp.

Terminologija | 2015 | 22

159

En annan semantisk relation – meronymi – känns igen på orden omfatta, bestå av, vars lexikala betydelse redan i sig visar att delarna som något består av kommer att räknas upp:

Vetenskapsinstitut består av centrum, avdelningar och/eller forskningslaboratorier.

Vetenskaplig verksamhet omfattar även vetenskaplig undervisning, vetenskapliga tjänster, översättning och redigering av vetenskaplig litteratur osv.

Dessa semantiska relationer kan också kännas igen genom att hyperonymi/hyponymi och meronymi återges visuellt med textavskiljande element, såsom vissa skiljetecken: tankstreck, parenteser och kolon. På vänster och höger sida om dessa tecken eller mellan dem (till exempel inom parenteser) återfinns begrepp som är semantiskt relaterade:

Forskningscentrum – en strukturell enhet vid ett universitet eller en fakultet (enhet är hyperonym till forskningscentrum);

<...> under vilken tidsperiod dessa vetenskapliga arbeten (vetenskapliga artiklar) har publicerats och i vilka vetenskapliga publikationer (vetenskaplig artikel är hyponym till vetenskapliga arbeten);

Su jais tiesiogiai siejamos ir kai kurios pagrindinės šių mokslų kryptys: istorija, filologija, menotyra, etnologija, komunikacija ir informacija (mokslų krypties hipo-nimai yra istorija, filologija, menotyra, etnologija ir t. t.).

Eftersom dessa skiljetecken markerar båda typerna av semantiska relationer är det svårt att skilja dessa relationer åt automatiskt. Man kan dock notera att vid meronymi räknas flera begrepp upp i följd, och ibland förekommer även konjunktioner:

Vetenskaplig verksamhet omfattar skapande, insamling och spridning av vetenskaplig kunskap, forskning och experimentell utveckling samt innovationsverksamhet.

Med liknande indikatorer kan även termers synonymer identifieras i text. Relationer av betydelseidentitet mellan termer i litauiska texter kan fastställas med hjälp av definierande verb kalla, säga och konjunktionen eller. En synonym anges ofta inom parentes, och en precisering kan läggas till (dvs.) (Stankevičienė 2013: 135–138). Vid analysen av termer inom utbildning och vetenskap söktes inga informativa kontexter med synonymer, men det är uppenbart att termers synonymer även kan identifieras i kontexten utifrån formella kännetecken.

En informativ kontext behöver inte innehålla semantiska relationer, även om kontextens användningsmönster lämpar sig för att fastställa semantiska relationer, till exempel:

Den del av programmen som bedöms mest positivt är vetenskapligt arbete.

Nationellt kvalifikationssystem är ett prioriterat politikområde.

160

Jolanta Kovalevskaitė

Agnė Bielinskienė

Deskriptyviosios terminologijos tyrimų rezultatų panaudojimas terminologijos praktikoje

I exemplen ser vi att vetenskapligt arbete inte är en hyponym till den alltför abstrakta frasen programdel, utan till nationellt kvalifikationssystem – politikområde. Man bör alltså komma ihåg att inte alla automatiskt identifierade kontexter förmedlar systemiska semantiska relationer. I många fall kan detta också bero på texternas karaktär i korpusen: i texter som pressmeddelanden och liknande förklaras begreppen inte, utan omnämns bara, och därför är det sannolikt att de termkontexter som hämtas ur sådana texter inte innehåller systemiska begrepp.

3.2.3. TERMERS SYSTEMATIK I TEXTER. FASTSTÄLLANDE AV ALLMÄNNA OCH SÄRSKILJANDE KÄNNETECKEN HOS DET ANALYSERADE BEGREPPET

Vanligtvis har termer som hämtas ur en korpus en stor fördel – de är systematiska och sinsemellan relaterade (Marcinkevičienė 2000: 7). Detta beror på att hela uppsättningar av termer som passar ihop presenteras i vissa typer av texter (t.ex. läroböcker och administrativa dokument) (Rimkutė 2010: 72). Termens informativa kontexter visar alltså vilka andra begrepp det analyserade begreppet är relaterat till. I exemplet

Obligatoriska ämnen utgör grunden för den allmänna universitetsutbildningen och utbildningen inom den valda studieinriktningen

kan vi urskilja flera begrepp: det analyserade begreppet obligatoriskt ämne och andra begrepp som är relaterade till det: allmän universitetsutbildning, studieinriktning, utbildningsgrunder för studieinriktningen. Man kan alltså få veta att begreppet studieinriktning omfattar begreppen allmän universitetsutbildning och utbildning inom studieinriktningen, och att obligatoriska ämnen också hör till dem (i andra kontexter omnämns även valfria ämnen). Genom att analysera relaterade begrepp kan man förstå deras relationer och skapa ett hierarkiskt begreppssystem samt urskilja termers allmänna och särskiljande kännetecken. Detta är mycket viktigt när man sammanställer termordböcker och/eller skapar termbaser.

Vid analys av begreppssystem är ontologier, där begreppsrelationerna har registrerats, en användbar källa. Inom utbildnings- och vetenskapsområdet är den senaste offentligt tillgängliga ontologin på litauiska Ontologin över utbildnings- och vetenskapstermer (Markiewicz et al. 2013). Denna termontologi består av 465 allmänna begreppsklasser, vars hierarki har upprättats utifrån definitioner av utbildnings- och vetenskapstermer som utarbetats med stöd av en specialiserad korpus. Enligt definitionen av termen rektor (En person som ensam utgör universitetets ledningsorgan och direkt leder

Terminologija | 2015 | 22 1 6 1

universitetets verksamhet, handlar i dess namn och företräder det) hänförs termen till underklassen ”administratör” i klassen ”deltagare”, liksom termerna prorektor, dekanus, prodekanus, som har samma kännetecken (se fig.).

Fig. Fragment ur ontologin över utbildnings- och vetenskapstermer: underklassen ”administratör” i klassen ”deltagare”

När en specifik term inom utbildnings- och vetenskapsområdet kontrolleras i ontologin kan man alltså se vilka andra begrepp inom området den är relaterad till.

Vid analys av termers systematik, liksom vid utformning av definitioner, är det viktigt att fastställa begreppets allmänna och särskiljande kännetecken. För att exempelvis urskilja de allmänna och särskiljande kännetecknen hos begreppet obligatoriskt ämne måste man hitta sådana informativa kontexter där det närmaste begreppet på samma nivå nämns.

Obligatoriskt ämne – ett ämne i ett studieprogram, vars studier är obligatoriska och som ger grunden för allmän universitetsutbildning och utbildning inom den valda studieinriktningen.

Genom att undersöka de informativa kontexterna för de två relaterade termerna obligatoriska ämnen och valfria ämnen skulle man redan kunna ange de nämnda begreppens gemensamma kännetecken (”ämne i ett studieprogram”) och de särskiljande kännetecknen hos begreppet obligatoriskt ämne (”studierna är obligatoriska”, ”ger grunden för allmän universitetsutbildning och utbildning inom den valda studieinriktningen”), såsom i definitionen i ŠMTŽ (Ämne i ett studieprogram, vars studier är obligatoriska och som ger grunden för allmän universitetsutbildning och utbildning inom den valda studieinriktningen).

162

Jolanta Kovalevskaitė Agnė Bielinskienė

Deskriptyviosios terminologijos tyrimų rezultatų panaudojimas terminologijos praktikoje

3.2.4. UTARBETANDE OCH/ELLER BEDÖMNING AV TERMDEFINITIONER

Ett annat viktigt steg i terminologiarbetet är att utarbeta en termdefinition eller bedöma en redan utarbetad definition. Som bekant är alla steg i det terminologiska arbetet inom deskriptiv terminologi knutna till en textkorpus och dess användning (Marcinkevičienė 2000). Detsamma gäller utarbetandet av definitioner. Efter att ha undersökt begreppets kännetecken och termens användning i korpusen kan man utarbeta en termdefinition som bygger på korpusdata och den grundläggande idén inom deskriptiv terminologi att kontexten är den faktor som formar termens betydelse. Kontextundersökningen ger en tydligare bild av begreppet och förebygger en eventuell bristande överensstämmelse mellan termens teoretiska innehåll och dess faktiska användning (Zeller 2005: 314); därför blir definitionen också mer precis.

Definitioner utarbetas på flera sätt med utgångspunkt i korpusdata. Ett av sätten, som även användes vid utarbetandet av ŠMTŽ, är att använda definitioner som påträffats i termens kontext. Som redan nämnts kan informativa kontexter även innehålla färdiga definitioner; i sådana fall kan man helt enkelt ta över dem. För termen vetenskaplig grad valdes exempelvis en definition som hittats i korpusen, eftersom termens användning i korpusen överensstämde med de särskiljande kännetecken som anges i definitionen:

Vetenskaplig grad – en grad som intygar en persons vetenskapliga kvalifikation och som tilldelas efter disputation.

Om det inte finns några färdiga definitioner i de informativa kontexterna kan man sammanställa en helhetsbild av begreppet och dess definition genom att kombinera information från flera informativa kontexter eller konkordansrader. I ŠMTŽ anges exempelvis följande definition:

Vetenskaplig sakkunniggranskning – en metod för utvärdering av forskning och kvalitetssäkring, där ett vetenskapligt arbete granskas av andra forskare inom samma vetenskapliga område eller disciplin.

Denna definition har sammanställts utifrån följande konkordansrader (informationen som använts i definitionen har gallrats fram i exemplen):

Vetenskaplig sakkunniggranskning är en av m e t o d e r n a f ö r u t v ä r d e r i n g a v f o r s k n i n g.

Man ansåg att kvantitativa indikatorer inte på ett tillförlitligt sätt kunde avslöja forskningens kvalitet och därför vetenskaplig sakkunniggranskning betraktades som den enda välgrundade m e t o d e n f ö r u t v ä r d e r i n g.

Vetenskaplig sakkunniggranskning innebär att a n d r a f o r s k a r e i s a m m a v e t e n s k a p l i g a o m r å d e bedömer forskningsartiklar utifrån deras giltighet, betydelse och originalitet <...>.

Terminologija | 2015 | 22

163

En lämplig definition som hittats bland de definierande kontexterna kan omformuleras med hänsyn till det tema som dominerar i de informativa kontexterna (t.ex. att den rättsliga aspekten dominerar), ett väsentligt kännetecken eller ofta återkommande formuleringar (Bielinskienė et al. 2015: 100):

Vetenskapsakademi – en institution eller organisation som samlar landets mest framstående forskare eller (och) forskare inom en viss vetenskapsgren (vetenskapsgrenar) och har en företrädande, expertmässig, samordnande och populärvetenskaplig roll inom vetenskapen.

I exemplet ovan har det första särskiljande kännetecknet (som samlar <...> forskare) hämtats från en definierande kontext (jfr Litauens vetenskapsakademi (nedan kallad Vetenskapsakademin) är en budgetfinansierad institution som samlar de främsta litauiska forskarna och utländska forskare vars verksamhet är knuten till Litauen), medan den utförda funktionen (med en företrädande roll inom vetenskapen <...> roller) har formulerats utifrån den dominerande informationen i konkordansen.

De nämnda metoderna för att skriva definitioner med utgångspunkt i en korpus kan vara till nytta för dem som skriver definitioner (detta är särskilt relevant för terminologer) och för dem som redigerar definitioner som hittats i andra källor (översättare som fyller på termbaser och, naturligtvis, redaktörer). Vid undersökning av språkbruket kan det nämligen visa sig att en befintlig definition är ofullständig, eftersom det begrepp som betecknas av termen har förändrats eller liknande.

Det går att kontrollera hur väl det gick att skriva en definition utifrån en korpus eller att bedöma den genom att jämföra den egna definitionen med en definition av en terminolog som skrivits enligt samma princip, exempelvis en definition i ŠMTŽ. Studenterna formulerade till exempel följande definition av termen vetenskaplig artikel med stöd av informativa kontexter och en ontologi:

Definition 1: En sakkunniggranskad vetenskaplig publikation med en formell struktur, publicerad i periodiska, fortlöpande eller enstaka vetenskapliga publikationer.

De jämförde sin egen definition med definitionen av termen vetenskaplig artikel i ŠMTŽ:

Definition 2: En artikel publicerad i vetenskaplig press, med den vetenskapliga apparat som är bruklig inom ett visst vetenskapsområde och som uppfyller övriga vetenskaplighetskriterier inom området.

Definition 2 bygger på en modifierad och förkortad definierande kontext från korpusen:

Definierande kontext:

Vetenskaplig artikel – en artikel publicerad i vetenskaplig press eller (och) försedd med den vetenskapliga apparat som är bruklig inom ett visst vetenskapsområde (fotnoter eller (och) bibliografi, eller (och) formler, eller (och) illustrationer, eller (och) en metodbeskrivning, eller (och) statistiska tabeller och liknande) och som uppfyller de vetenskaplighetskriterier som erkänns inom detta vetenskapsområde.

164

Jolanta Kovalevskaitė Agnė Bielinskienė

Deskriptyviosios terminologijos tyrimų rezultatų panaudojimas terminologijos praktikoje

Som framgår har hyperonymen valts mer precist i definition 1 (vetenskaplig publi-kation, snarare än artikel), och det särskiljande kännetecknet ”peer review-granskad” anges, vilket skiljer den från publikationer som inte har granskats. Båda definitionerna anger var en vetenskaplig artikel kan publiceras, men i definition 1 anges detta mer utförligt – publiceras i periodiska, fortlöpande eller engångsutgivna vetenskapliga publikationer, medan det uttrycks mer kortfattat i definition 2 – publicerad i vetenskaplig press. Uppräkningen vore onödig om begreppet vetenskaplig press ingick i begreppssystemet. Begreppet vetenskaplig apparat, som nämns i definition 2, förklaras utförligt i den definierande kontexten. I stället för kännetecknet har en formell struktur som anges i definition 1, vore därför kännetecknet har den vetenskapliga apparat som är bruklig inom det aktuella vetenskapsområdet, hämtat från den definierande kontexten, mer precist.

I praktiskt arbete behöver man ofta välja den lämpligaste av flera definitioner som redan har angetts i andra källor. Då kan principerna i terminologiteorin (adekvans, systematik, kortfattadhet med mera) naturligtvis vara till hjälp. Utöver dessa principer är det ändå också lämpligt att jämföra informationen om termen i lexikografiska källor med den information som framträder genom termens användning i korpusen. Termer används ofta inte helt på det sätt som de definieras (Kaupaitytė 2010), eller så visar användningen att det begrepp som termen betecknar inte helt överensstämmer med det som kopplas till samma term i någon lexikografisk källa.

Genom att jämföra en definition som har utarbetats med utgångspunkt i en korpus med definitioner i ordböcker eller termdatabaser kan man inte bara precisera termdefinitionen, utan också jämföra definitioner som har utarbetats enligt olika principer. Till exempel sammanfaller en del av termerna i Studiju terminų žodyne (Smetona, Pukelis 2014) med de termer som anges i ŠMTŽ.

Låt oss jämföra artiklarna om termen studieämne i båda ordböckerna: Studieterminologins ordlista (Smetona, Pukelis 2014):

En del av ett studieprogram som består av flera till innehållet besläktade och integrerade studieresultat, har ett fastställt antal högskolepoäng och ett syfte samt bygger på studieresultat vars uppnåelse bedöms genom en enda avslutande examination (examen eller annan form; ett system med sammanlagda poäng kan tillämpas).

ŠMTŽ:

1. Studieprogrammets huvudsakliga beståndsdel, som undervisas sammanhängande under en eller flera terminer; 2. Studieriktning eller gren (i internationell statistik).

I båda definitionerna nämns det väsentliga kännetecknet att studijų dalykas är en del av ett studijų programos, vilket innebär att studijų programa är det grundläggande begrepp som den analyserade termen förknippas med i båda fallen. Termens konkordans

Terminologija | 2015 | 22

165

Eftersom textkorpusen inte innehåller någon information om sådana kännetecken hos begreppet som ett fastställt antal studiepoäng, ett mål baserat på studieresultat vars uppnåelse bedöms genom en enda avslutande examination har de inte tagits med i definitionen i ŠMTŽ. Undervisningens längd är ett kännetecken som framträdde i termens informativa kontexter, och därför nämns det i definitionen i ŠMTŽ att ett studieämne undervisas kontinuerligt under en eller flera terminer. De informativa kontexterna visade att denna term betecknar två begrepp, och därför anges definitioner av två begrepp i ŠMTŽ (1, 2).

Det kan tilläggas att definierande kontexter kan vara användbara som exempel på bättre eller sämre definitioner, genom att analysera vilka terminografer får färdighet i att skilja en lämplig definition från en ofullständig eller bristfällig sådan (Meyer 2001: 284).

I artikeln ges exempel från utbildnings- och vetenskapsområdet, eftersom en textkorpus från just detta område användes som källa. Praktiker som arbetar med terminologi inom andra områden kan dock också behöva textkorpusar från dessa områden. När man tillämpar deskriptiv terminologis metoder kan man därför, utöver befintliga textkorpusar, även använda textkorpusar som skapats med särskilda verktyg⁹ för den avsedda uppgiften (eng. Do-It-Yourself (DIY) specialized corpora, Zanettin 2002, citerad i Castagnoli 2006). För att snabbt sammanställa en sådan textkorpus hämtar man oftast texter som publicerats på internet inom det aktuella området, där relevanta begrepp och de senaste termerna återspeglas. Detta kan man inte alltid förvänta sig av en statisk textkorpus, det vill säga en som sammanställts under en viss period och inte längre uppdateras (Castagnoli 2006: 160).

AVSLUTANDE ANMÄRKNINGAR

I Litauen har hittills endast ett fåtal resurser och verktyg utvecklats med tillämpning av deskriptiv terminologis principer. De första försöken inom projektet ŠMTTAI 2 att ta fram data till en terminordlista och ontologi för utbildnings- och vetenskapsområdet kan tillämpas när man löser aktuella terminologiska frågor som uppstår för yrkesverksamma specialister, vilka arbetar direkt med texter och hämtar terminologi från dem eller själva skapar terminologi för ett visst område, samt för studenter som studerar terminologi, översättning och redigering.

Möjligheten att analysera termer direkt i deras användningskontext kan bidra till att synliggöra och lösa relevanta terminologiska problem. Den metodik för definition av termer med stöd av textkorpusar som diskuteras i denna artikel ger

⁹ Till exempel verktyget WebBootCat, som erbjuds av SketchEngine: http://www.sketchengine.co.uk/.

166

Jolanta Kovalevskaitė Agnė Bielinskienė

Deskriptyviosios terminologijos tyrimų rezultatų panaudojimas terminologijos praktikoje

möjlighet att identifiera en terms informativa kontexter, fastställa hierarkiska relationer mellan begrepp och formulera termdefinitioner. De aspekter av terminologiarbetet som beskrivits är inte lika relevanta för alla de här nämnda målgrupperna av forskare. Det är till exempel oftast terminologer som behöver skriva en definition, medan det är översättare eller redaktörer som kompletterar en termdatabas som får välja den bästa av flera definitioner eller redigera en text för att formulera en definition. För både terminologer, översättare och redaktörer kan det vara viktigt att identifiera sambanden mellan de begrepp som betecknas med termer, eller typen av samband, och även att definiera dessa begrepp, om de analyserade termerna inte finns i termdatabaser och terminordlistor.

ŠALTINIAI

Švietimo ir mokslo tekstynas. VDU Kompiuterinės lingvistikos centras, 2010.

Švietimo ir mokslo terminų ontologija. Prieiga per internetą: http://meta.vdu.lt/webprotege/ (žiūrėta 2015-05-15).

ŠMTŽ – Švietimo ir mokslo terminų žodynas. Prieiga per internetą: http://daukantas.vdu.lt/moksliniai-terminai (žiūrėta 2015-06-15).

LITERATŪRA

Alcina A. 2011: Teaching and learning terminology: new strategies and methods. – Teaching and learning terminology: new strategies and methods (ed. A. Alcina). Benjamins Current Topics 35, Amsterdam: John Benjamins, 1–11.

Bielinskienė A., Boizou L., Grigonytė G., Kovalevskaitė J., Rimkutė E., Utka A. 2015: Lietuvių kalbos terminų automatinis atpažinimas ir apibrėžimas. Monografija, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas.

Boizou L., Grigonyte G., Rimkutė E., Utka A. 2012: Automatic Inference of Base Forms for Multiword Terms in Lithuanian. – Proceedings of the Fifth International Conference Human Language Technologies – The Baltic Perspective 2012, 27–35.

Bucher A.-L. 2007: Terminology Work the Swedish way. – Terminologija 14, 37–48.

Budin G. 2012: Trends Analysis: eLexicography, Terminology, and Global Content Management. Lexicograffiti. European Parliament, Luxembourg 23rd of January, 2012. Prieiga per internetą: https://term-coord.files.wordpress.com/2012/01/presentation.budin.pdf (žiūrėta 2015-06-15).

Castagnoli S. 2006: Using the Web as a Source of LSP Corpora in the Terminology Classroom. – Wacky! Working papers on the Web as Corpus (eds. M. Baroni, S. Bernardini), Bologna: Gedit, 159–172.

Kaupaitytė D. 2010: Švietimo terminų apibrėžtys ir vartosena: kompetencija ir kvalifikacija. Magistro baigiamasis darbas, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas.

Korkas V., Rogers M. 2010: How much terminological theory do we need for practice? An old pedagogical dilemma in a new field. – Terminology in Everyday Life. Terminology and Lexicography Research and Practice. Eds. F. Steurs, M. Thelen, Amsterdam: John Benjamins, 123–136.

Marcinkevicienė R. 2000: Terminografija ir tekstynas. – Terminologija 6, 5–22.

Markiewicz L., Rimkutė E. 2013: Švietimo ir mokslo terminų žodynas ir ontologija. – Terminologija 20, 56–74.

Maskaliūnienė N., Kaminskienė L. 2012: Bendrosios kompetencijos ir vertėjų rengimas. – Vertimo studijos 5, 113–130.

Meyer I. 2001: Extracting Knowledge-rich Contexts for Terminography: A Conceptual and Methodological Framework. – Recent Advances in Computational Terminology. Eds. D. Bourigault, Ch. Jaquemin, M. L’Homme, Amsterdam: John Benjamins, 279–302.

Picht H. 2011: The Science of Terminology: History and Evolution. – Terminologija 18, 6–26.

Rimkutė E. 2010: Lietuvių kalbos terminų automatinio nustatymo galimybės. – Kalbų studijos 16, 71–78.

Sikora I. 2013: Contemporary approach to terminological competence, management and terminology teaching on the basis of courses for translators offered by Polish higher education institutions. – Proceedings of the 19th European Symposium on Languages for Special Purposes, July 8–10, Vienna, 500–509.

Terminologija | 2015 | 22

167

Smetona A., Pukelis K. (sud.) 2014: Studijų terminų žodynas. Prieiga per internetą: http://www.skvc.lt/uploads/ documents/files/Kita informacija/Leidiniai/Zodynas.pdf (žiūrėta 2015-06-15).

Stankevičienė S. 2013: Gamtos mokslų kalba: gretinamasis vokiečių ir lietuvių kalbų leksinių-semantinių aspektų tyrimas. Daktaro disertacija, Vilnius: Vilniaus universitetas.

Zeller I. 2005: Automatinis terminų atpažinimas ir apdorojimas. Daktaro disertacija, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas.

RESULTS OF THE DESCRIPTIVE TERMINOLOGY RESEARCH FOR TERMINOLOGY PRACTICE

The paper discusses the descriptive approach, which only recently has been more widely used in Lithuanian terminology practice. Terminologists, translators, proofreaders and other practitioners dealing with terminology can benefit from methods and tools that are applied in descriptive terminology management. Furthermore, the approach of descriptive terminology can be adopted for terminology teaching and learning purposes. The paper aims to describe possible applications how the descriptive terminology research (resources, tools and methods) can be used in the terminological practice.

Firstly, we introduce resources and tools developed during the project ŠIMTAI 2 (Automatic Identification of Education and Science Terms). The resources and tools have been developed for the semi-automatic analysis of Lithuanian terms: i.e. specialized annotated corpus, tools for automatic extraction of terminology and a tool for semi-automatic detection of knowledge-rich contexts for terms in the specialized corpus, which then can be used for preparing definitions of terms.

Knowledge-rich contexts are discussed in more detail. Knowledge-rich contexts contain conceptual characteristics about the analysed term, which are reflected by semantic relations and attributes. Applying the approach of the corpus-based descriptive terminology, we show a) how knowledge-rich contexts can be detected; b) how particular semantic relations can be identified in knowledge-rich contexts; c) how the conceptual system can be constructed by analysing the usage of terms; d) how knowledge-rich contexts of a term can be used for its definition writing, and evaluation. We exemplify the possibilities of methods and tools of descriptive terminology for the practitioners who are working in the field of Lithuanian terminology.

Gauta 2015-06-15

Jolanta Kovalevskaitė Vytauto Didžiojo universitetas Kompiuterinės lingvistikos centras K. Donelaičio g. 52–206, LT-44248 Kaunas E. paštas [email protected]

Agnė Bielinskienė Vytauto Didžiojo universitetas K. Donelaičio g. 52, LT-44248 Kaunas E. paštas [email protected]

168

Jolanta Kovalevskaitė Agnė Bielinskienė

Deskriptyviosios terminologijos tyrimų rezultatų panaudojimas terminologijos praktikoje