Go to originalLocalized version was produced by AI. It may contain inaccuracies.
Preparing document pages…
Page 1
Svenska namn på skinnbaggsunderordningen
ALBINA AUKSORIŪTĖ
Institutet för det litauiska språket
NYCKELORD: skinnbaggsunderordning, namn på skinnbaggsfamilj, namn på skinnbaggsart, nybildningar, sammansättningar
INLEDNING
Under det senaste decenniet har flera artiklar och publikationer inom entomologi publicerats, där entomologiska termer och nomenklatoriska namn har börjat normeras (Stonis et al. 2009; Stonis et al. 2010; Stonis, Diškus 2011; Diškus, Stonis 2012a; Diškus, Stonis 2012b; Stonis, Remeikis, Baužys 2013; Stonis et al. 2015). År 2013 utkom läroboken Blakės. Įvairovė ir pavadinimai av de tre författarna Jonas Rimantas Stonis, Andrius Remeikis och Darius Baužys, avsedd för studenter, lärare och alla naturintresserade; den beskriver skinnbaggar som förekommer både i Litauen och i andra länder. Publikationen går igenom 45 familjer av skinnbaggsunderordningen och 463 arter som hänförs till dem, för vilka många nya namn har skapats. Föremålet för denna artikel är således de litauiska namnen på 45 skinnbaggsfamiljer och 463 arter, och syftet är att synkront undersöka metoderna för att bilda namn på familjer och arter inom skinnbaggsunderordningen och för att skapa nybildningar, diskutera de syntaktiska och semantiska relationerna mellan huvud- och bestämningslederna i tvåledade namn samt fastställa de mest produktiva metoderna för att bilda familje- och artnamn.
Enligt entomologer utgör insekterna den största delen av jordens biologiska mångfald (latin Insecta). De är vitt spridda över hela världen och förekommer också i stort antal i Litauens fauna. De lever i många olika livsmiljöer, är mycket olikartade och har stor betydelse både ur vetenskapligt-teoretiskt och ekonomiskt-praktiskt perspektiv. Det har uppskattats att insekterna utgör omkring 65–67 procent av jordens taxonomiska biologiska mångfald, eller 56–57 procent av den mångfald som hittills har identifierats och beskrivits (Stonis et al. 2015: 6). Skinnbaggar förekommer över hela världen; för närvarande känner man till omkring 300 arter i Litauen, men en del av dem har ännu inte påträffats och det finns uppenbarligen fler än 400 arter i landet (Stonis, Remeikis, Bau-
Terminologija | 2016 | 23
175
Page 2
žys 2013: 5). Aptariame leidinyje laikomasi šiuolaikinės sistematinės sampratos – blakės (lot. Heteroptera) skiriamos straubliuočių būriui (lot. Hemiptera, sin. Rhynchota), kuriam priklauso labai įvairūs vabzdžiai, skirstomi į daugybę šeimų ir 4 pobūrius (Stonis, Remeikis, Baužys 2013: 25), vienas iš kurių ir yra blakės. Iš viso pasaulyje esančios apie 38 000 blakių pobūrio rūšys grupuojamos į daugybę šeimų.
Det är självklart att litauisk entomologisk terminologi och insektsnamn skapades även tidigare, och att handböcker och vägledningar publicerades (Lešinskas, Pileckis 1967; Lešinskas, Pileckis 1968; Pileckis, Žuklys 1974; Pileckis 1976; Pileckis 1982; Jonaitis 1983; Pileckis et al. 1994; LF1 1995). Entomologisk terminologi har undersökts inte bara av entomologer utan också av språkvetare. Terminologen Kazimieras Gaivenis publicerade 1979 i Lietuvių kalbotyros klausimuose (Lietuvių kalbos specialioji leksika, t. 19) artikeln ”Nya litauiska insektsnamn”, där han översiktligt behandlade metoderna för att skapa litauiska neologismer och nybildningar inom entomologisk systematik och presenterade en förteckning över 170 litauiska nybildningar inom området (Gaivenis (1979) 2014: 332–348). Den nämnda förteckningen innehåller bara en nybildning för skinnbaggsunderordningen: sietasparnė (2) – bestämningen i ett tvåledat familjenamn: sietasparnės blakės (latin Tingidae) (Lešinskas, Pileckis 1967: 77; Gaivenis (1979) 2014: 345).
Vadove Lietuvos vabzdžiams pažinti (1967) (toliau – Vadovas) išskirtas ir aprašytas būrys lot. Hemiptera – blakės (puskietasparniai) ir 10 jo šeimų (Lešinskas, Pileckis 1967: 74–86). Šiame leidinyje pateikti visų minėto būrio šeimų ir joms priskiriamų 22 rūšių lietuviški vardai, o genčių nurodyti tik lotyniški vardai, išskyrus skydablakių (lot. Pentatomidae) šeimos gentį lot. Eurydema – kryžmažiedinės blakės (Lešinskas, Pileckis 1967: 79).
Det är värt att notera att de flesta arter har namn bestående av två ord, men fem arter har namn bestående av tre ord: raštuotoji liucerninė blakė (lat. Brachycoleus decolor), paprastoji pievinė blakė (lat. Lygus pratensis), žalioji pievinė blakė (lat. Lygus pabulinus), rudoji runkelinė blakė (lat. Polymerus cognatus), geltonoji runkelinė blakė (lat. Polymerus vulneratus). När de litauiska namnen skapades i den aktuella publikationen följdes alltså inte alltid kravet i Internationella zoologiska nomenklaturkoden (ICZN) på binär nomenklatur: ett vetenskapligt artnamn består av två delar, släktnamnet och artnamnet (se ICZN Article 5.1).
År 2010 publicerades i tidskriften Acta Zoologica Lituanica för första gången en fullständig förteckning över de litauiska namnen på alla 324 arter av skinnbaggar som påträffats i Litauen och hänförs till 31 familjer (se Stonis et al. 2010: 262–272); där presenterades många nybildade litauiska familje- och artnamn. Som artikelns författare påpekar saknade de flesta arter och familjer av skinnbaggar som påträffats i landet hittills litauiska namn, eller så var arternas namn inte standardiserade; många insektsarters namn är fortfarande beskrivande. Detta försvårar användningen avsevärt och strider mot den internationella binära nomenklaturens principer. Därför ersattes sådana namn på skinnbaggar som bestod av fler än två ord med kortare namn (Stonis et al. 2010: 265).
I publikationen Blakės. Įvairovė ir pavadinimai presenterade författarna inte bara namn på arter av skinnbaggar som förekommer i Litauen, vilka redan nämnts i den ovan nämnda artikeln, utan också på arter som påträffas i andra länder. De följde den redan etablerade entomologiska praxis som innebär att släkten inte ges litauiska namn. Enligt bokens författare finns det många närstående släkten av skinnbaggar som är svåra att skilja åt. Om arter på litauiska skulle få namn där det första ordet betecknar släktet, skulle den terminologiska mångfalden bli så stor att användningen av namnen (att komma ihåg dem och orientera sig i systemet) skulle försvåras avsevärt. Vid utarbetandet av boken följde man principen att prioritera taxa av högre rang och större betydelse – familjerna. Man kom fram till att det inte är särskilt viktigt att namnge släkten av skinnbaggar på litauiska: 1) taxonomin för skinnbaggarnas släkten förändras ganska snabbt och är inte allmänt erkänd; 2) de yttre morfologiska skillnaderna mellan släktena är små, och för icke-specialister skulle det oftast vara svårt (eller omöjligt) att identifiera släktena; 3) ur praktisk synvinkel (användning) är det viktigare att arter tydligt hänförs till specifika familjer än till släkten (Stonis, Remeikis, Baužys 2013: 10).
Terminologija | 2016 | 23
177
Page 4
LIETUVIŠKI BLAKIŲ ŠEIMŲ IR AUKŠTESNIO RANGO TAKSONŲ VARDAI
Familjenamn på skinnbaggar
Som redan nämnts särskiljs och behandlas 45 familjer av skinnbaggar i publikationen Blakės. Įvairovė ir pavadinimai. Enligt författarna följde de, när de standardiserade de litauiska familjenamnen för skinnbaggarnas underordning, principen att litauiska namn på insektsfamiljer och taxa av högre rang skulle bestå av antingen ett eller två ord (Stonis, Remeikis, Baužys 2013: 9).
Alla familjenamn ges traditionellt i plural; de flesta består av ett ord, medan 15 familjenamn består av två ord, till exempel: didgalvės senablakės (lat. Enicocephaidae, eng. Gnat Bugs; Unique-headed Bugs; Enicocephalids) 30; rėtosios senablakės (lat. Aenictopecheidae, eng. Aenictopecheids) 30; netikrosios vikriablakės (lat. Ceratocombidae, eng. Ceratocombids) 31; tikrosios vikriablakės (lat. Dipsocoridae, eng. Jumping Ground Bugs; Dip socorids) 31; netikrosios vandėnskrodės (lat. Mesoveliidae, eng. Water Treaders; Pondweed Bugs, Ripple Bugs) 34; tikrosios vandėnskrodės (lat. Veliidae, eng. Water Striders; Broad-Shouldered Watter Striders; Ripple Bugs) 34; didžiosios vandėnblakės (lat. Belostomatidea, eng. Giant Water Bugs; Electric Light Bugs; Toe-Biters; Alligator Ticks) 39; plačiosios vandėnblakės (lat. Naucoridae, eng. Saucer Bugs; Creeping Water Bugs) 41; tikrosios kampuotblakės (lat. Coreidae, eng. Squash Bugs; Leaf-Footed Bugs) 51; netikrosios kampuotblakės (lat. Rhopalidae, eng. Scentless Plant Bugs) 53; augalėdės skydblakės (lat. Acanthosomatidae, eng. Acanthosomatid Bugs; Shield Bugs) 75; vandeniniai čiuožikai (lat. Gerridae, eng. Pond-Skaters; Water-Striders; Wherrymen; Jesus Bugs) 35. Det sistnämnda familjenamnet hade redan använts i Vadove, och flera andra tvåordiga familjenamn som använts i den nämnda Vadove återges i boken Blakės. Įvairovė ir pavadinimai som synonymer, medan den familjebetecknande delen av artnamnen nu ges som ett enda ord, till exempel: žiev blakės, sin. požiev inės blakės (lat. Aradidae, eng. Bark Bugs; Flat Bugs; Flat Bark Bugs) 49; žolblakės, sin. žolinės blakės; ąklės (lat. Miridae, eng. Plant Bugs; Leaf Bugs) 81; sietasparnės blakės, sin. sietblakės (lat. Tingidae, eng. Lace Bugs) 95; parazitinės blakės, sin. kraujablakės (lat. Cimicidae, eng. Bed Bugs; Blood-sucking Bugs) 103; plėšriablakės, sin. blakės plėšrūnės (lat. Reduviidae, eng.1
1 När exemplen ges anges först det litauiska namnet, med betoningen markerad på samma sätt som i källan; inom parentes anges den latinska och, om sådan finns, engelska motsvarigheten, och efter parentesen anges källans sida.
Assassin Bugs; Conenose Bugs) 99. De nämnda familjenamnen som består av ett ord är sammansättningar, liksom alla andra enordiga familjenamn.
De beskrivande leden i tvåordiga familjenamn anger oftast familjens förhållande till andra familjer: netikrosios vikriāblakės 31; tikrosios vikriāblakės 31; netikrosios vandėnskrodės 34; tikrosios vandėnskrodės 34; tikrosios kampúotblakės 51; netikrosios kampúotblakės 53; netikrosios dirvāblakės 56; tikrosios dirvāblakės 57; tikrosios skýdblakės 64. Endast i namnen på några få familjer anger de beskrivande leden ett utmärkande kännetecken för familjen: didgalvės senāblakės 30; rėtosios senāblakės 30; didžiosios vandėnblakės 39; plāčiosios vandėnblakės 41; augalėdės skýdblakės 75; vandeniniai čiuožikai 35.
De flesta av de undersökta familjenamnen för skinnbaggar och därmed de familjebetecknande leden i artnamnen är nybildningar som skapats genom sammansättning. Endast Vadove förekommer redan sammansättningar: skorpionblakės (lat. Nepidae, eng. Water Scorpions) 39, jfr. skorpionblakes V 85; nūgarplaukos (lat. Notonectidae, eng. Back Swimmers; Backswimmers; Greater Water Boatmen) 45, jfr. nugarplaukos V 86; raudónblakės (lat. Pyrrhocoridae, eng. Red Bugs; Fire Bugs; Stainers) 62, jfr. raudonblakės V 81; tikrosios skýdblakės, syn. skýdabakės (lat. Pentatomidae, eng. Shield Bugs; Stink Bugs) 64, jfr. skydablakės V 78.
I litauisk terminologi är sammansättning, sett till produktivitet, den näst vanligaste metoden för att skapa nybildningar efter avledning med suffix. Som Stasys Keinys påpekar gör sammansatta termer det möjligt att uttrycka komplexa begrepp med ett enda ord och motsvarar väl de krav på precision, tydlighet och korthet som är viktiga inom specialiserade språkområden (Keinys (1983) 2005: 177). Vanligtvis är den andra leden det logiska, grammatiska och semantiska centrumet i sammansättningar, medan den första leden bestämmer den andra; sådana sammansättningar kallas determinativa sammansättningar. Den andra leden betraktad separat är vanligen en hyperonym (ett överordnat namn) i förhållande till sammansättningen (hyponymen) eller den sammansatta termen (det särskilda namnet) (Gaivenis (1998) 2014: 243). Alla nybildade familjenamn för skinnbaggarnas underordning är determinativa sammansättningar.
Omkring 92 procent av de undersökta nybildningarna är sammansättningar där den andra leden, liksom i namnen i Vadove, är blakės, vilket anger att de hör till underordningen, medan den första leden bestämmer den andra utifrån familjens särskiljande kännetecken. Flera grupper kan urskiljas efter vilket utmärkande drag den första leden i sammansättningen anger:
a) det substantiviska ledet anger olika egenskaper hos kroppen eller en kroppsdel, eller likhet med något:
Terminologija | 2016 | 23
179
Page 6
Velvetbugs (: vattenbjörn) (lat. Hebridae, eng. Velvet Watter Bugs) (den stora, kraftiga kroppen är täckt av rikligt med vattenavstötande hår) 37, 2 arter urskilda;
roddskinnbaggar (: åra) (lat. Corixidae, eng. Water Boatman; Waterboatman; Lesser Water Boatmen) 42, 27 arter namngivna;
klotblommor (: boll) (lat. Coptosomatidae (syn. Plataspididae), eng. Coptosomatids) 80, 1 art beskriven;
stiltbugs (: käpp) (lat. Berytidae, eng. Stilt Bugs) 56, 4 arter urskilda;
sporrskinnbaggar (: sporre) (lat. Alydidae, eng. Broad-headed Bugs; Broad-Headed Bugs; Ant Bugs) (benen, särskilt bakbenen, är långa och har taggar på låren) 50, 2 arter beskrivna;
paddskinnbaggar (: padda) (lat. Gelastocoridae, eng. Toad Bugs) 42, 1 art namngiven;
nätbaggar (: nät) (lat. Tingidae, eng. Lace Bugs) (membranet på framvingarna har täta celler och liknar spets, och ryggskölden är förlängd och kan delvis täcka huvudet) 95, 16 arter urskilda;
sköldbaggar (: sköldpadda) (lat. Scutelleridae, eng. Shield-Backed Bugs; Shield-Back Bugs; Jewel Bugs; Tortoise Bugs; Scutellerids) (kännetecknas av en särskilt stor ryggsköld som likt en stark rustning täcker nästan hela bakkroppen) 78, 8 arter beskrivna;
barkskinnbaggar (: bark) (lat. Aradidae, eng. Bark Bugs; Flat Bugs; Flat Bark Bugs) (insekter som imiterar färgen på trädbark) 49, 10 arter namngivna.
Till denna lilla grupp hör också sköldskinnbaggarna, som redan i handboken har tagits upp: sköldskinnbaggar (: sköld) – äkta sköldskinnbaggar (lat. Pentatomidae, eng. Shield Bugs; Stink Bugs) 64, 35 arter beskrivna, och växtätande sköldskinnbaggar (lat. Acanthosomatidae, eng. Acanthosomatid Bugs; Shield Bugs) 75, 8 arter namngivna (ryggskölden är mycket kraftig) 64, jfr. sköldskinnbaggar V 78 samt skorpionskinnbaggar (: skorpion) (lat. Nepidae, eng. Water Scorpions) 39, 2 arter beskrivna, jfr. skorpionskinnbaggar V 85;
b) ett substantiviskt led som anger livsmiljö eller födoplatser:
jordskinnbaggar (: jord) – falska jordskinnbaggar (lat. Stenocephalidae, eng. Spurgebugs; Spurge Bugs) 56 och äkta jordskinnbaggar (lat. Lygaeidae, eng. Ground Bugs; Seed Bugs) 57; i publikationen beskrivs 1 art av falska jordskinnbaggar, medan äkta jordskinnbaggar omfattar 64 arter;
bottenlevande skinnbaggar (: botten) (lat. Aphelocheiridae, eng. Benthic Watter Bugs) 41, 1 art namngiven;
havsskinnbaggar (: hav) (lat. Aepophilidae, eng. Marine Bugs) 47, 1 art upptagen;
pälsstinkflyn (: päls) (lat. Polyctenidae, eng. Bat Bugs; Polyctenids) (anpassade till att leva i värddjurets håriga päls) 104, endast familjen är namngiven;
lavstinkflyn (: lav) (lat. Microphysidae, eng. Minute Bugs; Minute Bladder Bugs; Lichen Bugs) 97, endast familjen har fått namn;
jordstinkflyn (: jord) (lat. Cydnidae, eng. Burrowing Bugs; ibland Negro Bugs) 77, 9 arter beskrivs;
vattenstinkflyn (: vatten) – stora vattenstinkflyn (lat. Belostomatidea, eng. Giant Water Bugs; Electric Light Bugs; Toe-Biters; Alligator Ticks) 39 och bredvattenstinkflyn (lat. Naucoridae, eng. Saucer Bugs; Creeping Water Bugs) 41, 3 arter av stora vattenstinkflyn beskrivs, och 1 art av bredvattenstinkflyn;
blomsterstinkflyn (: blomma) (lat. Anthocoridae, eng. Flower Bugs; Minute Pirate Bugs) 97, 13 arter har namngetts;
c) det första adjektiviska ledet anger karakteristiska beteendedrag:
rovdjursstinkflyn (: rovgirig) (lat. Reduviidae, eng. Assassin Bugs; Conenose Bugs) 99, 11 arter anges;
hoppstinkflyn (: hoppvillig) (lat. Saldidae, eng. Shore Bugs) 47, 7 arter beskrivs;
snabbstinkflyn (: snabb) – falska snabbstinkflyn (lat. Ceratocombidae, eng. Ceratocombids) 31, 3 arter har fått detta namn, och äkta snabbstinkflyn (lat. Dipsocoridae, eng. Jumping Ground Bugs; Dipsocorids) 31, 2 arter har namngivits.
Här bör ytterligare ett familjenamn nämnas, vars första led är ett verb som anger en egenskap som följer av en handling: slaktarstinkflyn (: slakta, slaktade) (lat. Nabidae, eng. Nabids; Damsel Bugs) (de är särskilt aktiva rovdjur som livnär sig på andra leddjur som är mindre än de själva; kannibalism förekommer också ibland. Dessa stinkflyn håller ofta fast fångade byten med frambenen) 102, 11 arter beskrivs;
d) det adjektiviska ledet anger kroppens form eller storlek:
kantstinkflyn (: kantig) – äkta kantstinkflyn (lat. Coreidae, eng. Squash Bugs; Leaf-Footed Bugs) 51 och falska kantstinkflyn (lat. Rhopalidae, eng. Scentless Plant Bugs) 53, 11 arter anges för vardera familjen;
småstinkflyn (: liten) (lat. Schizopteridae, eng. Schizopterids; Jumping Ground Bugs) 32, endast familjen har namngivits;
plattstinkflyn (: platt) (lat. Hypsipterygidae, eng. Hypsipterygidae) 32, inga arter särskiljs;
Terminologija | 2016 | 23
181
Page 8
e) kroppens färg anges av det första adjektiviska ledet:
svartblakės (: svart) (lat. Thyreocoridae, eng. Negro Bugs; Black Bugs; Ebony Bugs) 80, 1 art har fått namn;
gråblakės (: grå) (lat. Piesmatidae, eng. Beet Bugs; Ash-Gray Leaf Bugs) 64, 2 arter har namngivits.
Bland dessa namn bör också nämnas familjen Vadove som benämns raudonblakės
(: röd) (lat. Pyrrhocoridae, eng. Red Bugs; Fire Bugs; Stainers) 62, 1 art har beskrivits, jfr raudonblakės V 81;
f) födoobjektet anges av ett substantiviskt led:
blodblakės (: blod) (lat. Cimicidae, eng. Bed Bugs; Bloodsucking Bugs) (livnär sig på blod från människor, andra däggdjur eller fåglar) 103, 7 arter har namngivits;
gräsblakės (: gräs) (lat. Miridae, eng. Plant Bugs; Leaf Bugs) (suger växtsaft; många är skadegörare på kulturväxter) 81, den är den artrikaste familjen – 158 arter har beskrivits.
Särskilt bör nämnas tvåordsnamnen på två mycket gamla familjer, där det första adjektiviska sammansättningsledet i huvudkomponenten senablakės också anger denna egenskap:
a) senāblakės (: gammal) – storhuvade senāblakės (lat. Enicocephaidae, eng. Gnat Bugs; Unique-headed Bugs; Enicocephalids) och sällsynta senāblakės (lat. Aenictopecheidae, eng. Aenictopecheids) (mycket arkaiska familjer) 30, arter har inte urskilts;
b) nyligen upptäckta och beskrivna minkštāblakės (: mjuk) (lat. Stemmocryptidae, eng. Stemmocryptids), vars första adjektiviska led anger att kroppen är mjuk och saknar sköld, endast familjen har namngivits.
I sammansatta familjenamn med det andra ledet -blakės är de första leden substantiviska, adjektiviska och verbala; deras fördelning redovisas i tabell 1.
Tabell 1. Första leden i sammansättningar med det andra ledet -blakės
De diskuterade sammansatta namnen på insektsfamiljer med den andra komponenten –blakės bildar en grupp sammansättningar med samma bärande komponent. Det kan noteras att det inom entomologins terminologi också har skapats större grupper av sådana sammansättningar. I det akademiska verket Lietuvos fauna (1996), som behandlar skalbaggar, presenteras hela 77 sammansatta familjenamn vars andra komponent är –vabalai (: vabalas) (Gaivenis (1998) 2014: 246). St. Keinys, som har undersökt bildningen av litauiska sammansatta termer, diskuterade även grupper av denna typ inom andra områden (se Keinys (1983) 2005: 129–182 för en utförligare behandling).
Ytterligare två sammansättningar används för att beteckna familjer och anger insekternas sätt att simma. De skiljer sig från den behandlade termgruppen, eftersom den andra komponenten är verbal och den första bygger på substantivet vatten:
vattenmätare (: vatten, mäta) (lat. Hydrometridae, eng. Water-Measurers; Marsh-Treaders) 37, 2 arter beskrivna;
En art beskrivs, och äkta vattensköldpaddor (lat. Veliidae, eng. Watter Striders; Broad-Shouldered Watter Striders; Ripple Bugs 34, fyra arter beskrivs. Bland de senare nybildningarna kan också nämnas Vadove, där nùgarplaukos (: rygg, simma) (lat. Notonectidae, eng. Back Swimmers; Backswimmers; Greater Water Boatmen 45, fyra arter beskrivs, jfr nugarplaukos V 86 (se tabell 2). Detta familjenamn har tagits som grund när det enda suffigala familjenamnet inom halvskinnbaggarnas underordning bildades: nùgarplaukelės (: nugarplauka + -ėlė) (lat. Pleidae, eng. Pigmy Backswimmer) 46, en art namnges.
Tabell 2. Sammansättningar med ett verbalt andra led
I substantiviskt led
II verbalt led
vatten-
-mätare
vatten-
-sköldpaddor
rygg-
-simmare
Namn på skinnbaggarnas underordningars grenar och överfamiljer
I den aktuella publikationen urskiljs sju grenar inom skinnbaggarnas underordning, och den sjätte grenen, skydblakiniai, är dessutom indelad i fem överfamiljer. Som författarna påpekar fattades beslutet att konsekvent följa de traditioner som redan etablerats i skalbaggarnas terminologi och att på litauiska använda enordiga taxa av överfamiljsrang för skinnbaggar endast med suffixet -inis. För att undvika taxonomiska tvetydigheter avstod man från att använda detta suffix i familjenamnen (Stonis, Remeikis, Baužys 2013: 10). Överfamiljernas namn anges i pluralform, och familjenamnen har använts som basord: žieviblakiniai (: žieviblakės) (lat. Aradoidea) 49; kampuotblakiniai (: kampuotblakės) (lat. Coreoidea) 50; dirvablakiniai (: dirvablakės) (lat. Lygeoidea) 56; pilkablakiniai (: pilkablakės) (lat. Piesmatoidea) 64; skydblakiniai (: skydblakės) (lat. Pentatomoidea) 64.
Namnen på underordningens grenar har bildats enligt samma modell som överfamiljernas namn: senablakiniai (: senablakės) (lat. Enicocephalomorpha) 30; vikriablakiniai (: vikriablakės) (lat. Dipsocoromorpha) 31; čiuožikiniai (: čiuožikai) (lat. Gerromorpha) 34; skorpionblakiniai (: skorpionblakės) (lat. Nepomorpha) 39; šokliablakiniai (: šokliablakės) (lat. Leptopodomorpha) 47; skydblakiniai (: skydblakės) (lat. Pentatomorpha) 49; kraujablakiniai (: kraujablakės) (lat. Cimicomorpha) 81.
För många familjer anges några arter vardera; endast för gräsbärfisar anges 158 arter, för egentliga markskinnbaggar 64, för egentliga sköldskinnbaggar 35 och för vattenbåtar 27 arter. Alla svenska artnamn för skinnbaggar i underordningen är tvåledade sammansatta termer, bildade av ett huvudled, det vill säga singularformen av huvudledet i familjens en- eller tvåledade namn, och ett underordnat eller artbestämmande led.
Syntaktisk aspekt
Utifrån typen av syntaktiska relationer skiljer man mellan ömsesidigt förbundna, underordnande och samordnande ordgrupper, och utifrån hur underordningsrelationen uttrycks skiljer man mellan tre underordningssätt: kongruens, rektion och anslutning (DLKG 2006: 480–484). Som K. Gaivenis påpekar kan sammansatta termer, utifrån de syntaktiska relationerna mellan huvudledet och de underordnade leden, delas in i tre grupper: 1) attributiv kongruens; 2) attributiv rektion och 3) attributiv anslutning (Gaivenis (1975) 2014: 65). De underordnade leden i samtliga undersökta skinnbaggsnamn utgör kongruerande attribut, med undantag för namnen på tre arter, där attributet står i rektion: Linėjaus irklablakė (lat. Hesperocorixa linnaei) 43; Tōmsono dirvablakė (lat. Scolopostethus thomsoni) 62; Vagnerio žolblakė (lat. Capsus wagneri) 83. De underordnade leden i dessa artnamn uttrycks med genitiv av namnet på den forskare som har beskrivit den art som betecknas av den sammansatta termens attributiva led. Dessa underordnade led har valts med det latinska namnet som förebild.
De flesta underordnade leden som fungerar som kongruerande attribut uttrycks med olika adjektiv; fyra grupper kan urskiljas:
1) ett relationsadjektiv med suffixet -inis, t.ex.: eurōpinė vikriablakė (lat. Cryptostemma (Pachycoleus) waltli) 32; kryžinė irklablakė (lat. Sigara (Microsigara) hellensii) 44; atlantinė jūrblakė (lat. Aepophilus bonnairei, eng. Marine Bug) 47 (se fig. 2); smėlinė šokliablakė (lat. Saldula orthochila) 48; beržinė žieviiablakė (lat. Aradus betulae) 49; miškinė dirvablakė (lat. Drymus (Sylvadrymus) sylvaticus) 58; pietinė skydblakė (lat. Carpocoris (Carpocoris) pudicus) 68; ganyklinė žolblakė (lat. Chlamydatus (Euattus) pulicarius) 84;
2) ett sammansatt adjektiv, t.ex.: balsvadėmė vandėnskrodė (lat. Microvelia (Microvelia) reticulata) 34; juodagalvė gaurablakė (lat. Hebrus (Hebrus) pusillus) 38; tamsianãgė irklablakė (lat. Callicorixa praeusta) 42; raudonkrãštė kampūotblakė (lat. Boisea trivittata, eng. Box Elder Bug; Maple Bug) 53 (se fig. 3); rudakõjė dirvablakė (lat. Acompus rufipes, eng. Ground Bug) 57; dvitaškė skydblakė (lat. Aelia rostrata, eng. Wheat
Terminologija | 2016 | 23
185
Page 12
Stink Bug) 66; blekbandad grässtinkfly (lat. Acetropis gimmerthalii) 81; ljusvingad blomsterstinkfly (lat. Anthocoris limbatus) 98;
3) vanligt kvalitativt adjektiv med bestämd form, t.ex.: grå vattenlöpare (lat. Aquarius najas, eng. Water Strider) 35; rörlig roddarslända (lat. Hesperocorixa moesta) 43; ljus ryggsimmare (lat. Notonecta (Notonecta) lutea, eng. Yellow Greater Water-Boatman) 45; mörk hörnstinkfly (lat. Spathocera laticornis) 53; svart jordstinkfly (lat. Geocoris (Geocoris) ater) 58; platt sköldstinkfly (lat. Sciocoris (Aposciocoris) microphthalmus) 74; vanligt sköldbaggestinkfly (lat. Odontoscelis (Odontoscelis) fuliginosa) 79; blek grässtinkfly (lat. Amblytylus albidus) 82;
4) avlett adjektiv med eller utan bestämd form, t.ex.: skäggig jordstinkfly (lat. Scolopostethus puberulus) 61; fläckig gråstinkfly (lat. Piesma maculatum) 64; pansrat sköldstinkfly (lat. Podops (Podops) inuncta, eng. Turtle Bug) 73; färglöst grässtinkfly (lat. Lopus decolor, eng. Plant Bug or Grass Bug) 88; rundad grässtinkfly (lat. Monosynamma bohemanni) 90; kornigt grässtinkfly (lat. Pantilus (Pantilus) tunicatus) 91; bandad rovstinkfly (lat. Nabis (Limnonabis) lineatus, eng. Reed Damsel Bug) 102; hårig vägglus (lat. Cimex pilosellus) 104.
Flest sidled av artnamn för skinnbaggar har bildats med adjektiv med suffixet -inis – 33,7 procent av alla artnamn; de övriga grupperna är mindre talrika (se fig. 1).
Fig. 1. Uttryck för sidled i skinnbaggarnas artnamn i procent
Till de samordnade attributens sidled hör ytterligare namn på fyra arter, där sidleden uttrycks med ett bestämt particip i dåtid passiv eller presens aktiv: brokig sköldstinkfly (lat. Holcostethus strictus vernalis) 71; märkt grässtinkfly (lat. Blepharidopterus angulatus, eng. Black Knead Capsid) 83; glänsande jordstinkfly (lat. Megalonotus antennatus, eng. Ground Bug) 59; vandrande grässtinkfly (lat. Notostira erratica) 90.
Särskilt bör det artnamn Vadove som redan användes i nämnas: skinnbagge soldat (lat. Pyrrhocoris apterus, eng. Fire Bug) 62, där ett substantiv använt i bildlig betydelse fungerar som oböjligt attribut (se fig. 4).
Fig. 2. Atlantisk havsstinkfly
(teckning av L. Jasiukonytė och J. R. Stonis)
Fig. 3. Rödkantad hörnstinkfly
(teckning av L. Jasiukonytė och J. R. Stonis)
Fig. 4. Skinnbagge soldat (foto av D. Baužys)
Terminologija | 2016 | 23
187
Page 14
Semantisk aspekt
Enligt K. Gaivenis kan sammansatta termer delas upp inte bara grammatiskt (syntaktiskt), utan också med avseende på den tanke de uttrycker. Deras bestämningar kan beskriva huvudleden ur olika synvinklar (Gaivenis (1975) 2014: 70). Namnen på skinnbaggarnas arter kan delas in i flera grupper utifrån de semantiska funktionerna hos deras sekundära led (se fig. 8). De sekundära leden i skinnbaggarnas artnamn anger artens:
1. Yttre kännetecken; detta är den största semantiska gruppen av sekundära led och omfattar omkring 57 procent av alla artnamn på skinnbaggar. Fyra semantiska undergrupper kan urskiljas:
a) det sekundära ledet i artnamnet anger mönstret på hela kroppen eller en kroppsdel: skersajuostė irklablakė (lat. Micronecta (Micronecta) poweri, eng. Water Singer) 43; juostuotoji irklablakė (lat. Cymatia coleoptrata, eng. Water Boatman) 43; dvidėmė šokliablakė (lat. Saldula saltatoria, eng. Common Shore Bug) 48; dryžapilvė kampuotblakė (lat. Rhopalus (Rhopalus) subrufus) 55; juodadėmė dirvablakė (lat. Eremocoris abietis) 58; taškuotaspairnė dirvablakė (lat. Ortholomus punctipennis) 60; dvispalvė skyblakė (lat. Piezodorus lituratus, eng. Gorse Shield Bug) 73; marganugarė skyblakė (lat. Cyphostethus tristriatus, eng. Juniper Shield Bug) 75; margauodėgė žolblakė (lat. Alloeotomus gothicus) 82; aštuondryžė žolblakė (lat. Pilophorus clavatus) 92; dryžuotaūse žolblakė (lat. Trigonotylus caelestialium) 95; taškuotoji skerdblakė (lat. Nabis (Nabis) punctatus) 103;
b) bestämningsledet anger färgen på kroppen eller dess delar, till exempel: rudagalvė gaurablakė (lat. Hebrus (Hebrusella) ruficeps) 31; rausvàsis čiuožikas (lat. Limnoporus rufoscutellatus) 37; pilkói̇i skorpijonblakė (lat. Nepa cinerea, eng. Water Scorpion) 39; tamsiakaktė irklablakė (lat. Hesperocorixa sahlbergi) 43; žalsvóji nūgarplauka (lat. Notonecta (Notonecta) viridis, eng. Green Water Boatman) 45; juosvóji žieviblakė (lat. Aneurus (Aneurodes) avenius, eng. Flat Bark Bug) 49; rudóji kampuotblakė (lat. Sticto-pleurus crassicoris) 55; rusvanugarė lazdablakė (lat. Berytinus (Berytinus) clavipes) 56; balsvagalvė dirvablakė (lat. Cymus claviculus, eng. Seed Bug) 57; raudónrudė dirvablakė (lat. Eremocoris plebejus) 58; mėlynóji skyblakė (lat. Zicrona caerulea, eng. Blue Stink Bug) 74 (se fig. 5); gelsvauodėgė urvablakė (lat. Cydnus aterrimus) 77; tamsióji plėšriablakė (lat. Reduvius personatus, eng. Masked Hunter) 101;
c) det sekundära ledet anger kroppens eller en kroppsdelens storlek eller form, till exempel: trumpaspąrnė vikriablakė (lat. Ceratocombus (Xylonannus) brevipennis) 31; mažoji vikriablakė (lat. Cryptostemma (Pachycoleus) pusilimum) 32; didžioji vandėnnatė (lat. Hydrometra stagnorum, eng. Greater Water Measurer) 37; ilgōji skorpionblakė (lat. Ranatra linearis, eng. Water Stick Insect) 39; milžiniškoji vandėnblakė (lat. Lethocerus grandis, eng. Giant Water Bug; Colossus Water Bug) 40; ilgakojė irklablakė (lat. Sigara (Subsigara) longipalis) 44; lieknōji šokliablakė (lat. Chartoscirta elegantula) 47; lapakōjė kampūotblakė (lat. Diactor bilineatus, eng. Amazonian Leaf-footed Bug) 51; didžia galvė dirvablakė (lat. Geocoris (Geocoris) megacephalus) 58; siaurōji dirvablakė (lat. Ischnocoris angustulus) 58; gaubtanugārė skydblakė (lat. Sciocoris (Sciocoris) cursitans) 74; apvalioji sietblakė (lat. Acalypta nigrina) 96;
d) bestämningsledet anger egenskaper hos hela kroppens eller kroppsdelarnas yta, till exempel: plaukūotoji vandénskrodė (lat. Mesovelia furcata, eng. Pondweed Bug) 34; šeriūotoji kampūotblakė (lat. Coriomeris denticulatus) 51; raukšlėtoji dirvablakė (lat. Pachybrachius fracticollis) 60; plaukūotoji žōlblakė (lat. Amblytylus nasutus) 82; šiurkščioji žōlblakė (lat. Phytocoris (Phytocoris) hirsutulus) 92; lygioji žiedblakė (lat. Orius (Heterorius) laticollis) 99.
De flesta sekundära led i skinnbaggarnas artnamn kan hänföras till de två första undergrupperna; de två andra undergrupperna är betydligt mindre. Det bör också noteras att alla sekundära led i artnamn där bestämningsledet beskriver mönstret, färgen, storleken eller formen på en enskild kroppsdel uttrycks med sammansatta adjektiv.
2. Födoobjekt, till exempel: eglinė žievėblakė (lat. Aradus obtectus, eng. Flat Bark Bug) 50; ryžinė pentinblakė (lat. Leptocorisa oratorius) 51; liucėrninė kampūotblakė (lat. Bathysolen nubilus, eng. Squashbug) 51; dilgėlinė dirvablakė (lat. Heterogaster urticae, eng. Nettle Ground Bug) 58; kadaginė skydblakė (lat. Chlorochroa (Rhytidolomia) juniperina) 68; neužmirštuōlinė urvablakė (lat. Sehirus luctuosus, eng. Shield Bug) 77; bulvinė žōlblakė (lat. Closterotomus norwegicus, eng. Potato Capsid; Potato Bug) 84; šikšnosparninė kraujablakė (lat. Cimex pipistrelli) 104; kregždinė kraujablakė (lat. Oeciacus hirundinis, eng. Swallow Bug) 104. De flesta artbestämmande led av denna typ uttrycks med adjektiv på suffixet –inis, vars bildningsbas är namnen på de växter eller djur som skinnbaggarna livnär sig på.
Terminologija | 2016 | 23
189
Page 16
Två artnamn på skinnbaggar påträffades där det sekundära ledet är ett sammansatt adjektiv: blomsterälskande gräsväxtskinnbagge (lat. Phytocoris (Ktenocoris) insignis) 92; mångätande gräsväxtskinnbagge (lat. Phytocoris (Ktenocoris) ulmi) 92. Denna semantiska grupp utgör 17 procent av alla artnamn på skinnbaggar.
3. Livsmiljö, till exempel: damsskräddare (lat. Gerris (Gerris) lacustris, eng. Common Pondskater) 36; bottenlevande ryggsimmare (lat. Sigara (Subsigara) fossarum) 44; stacklevande sporrskinnbagge (lat. Alydus calcaratus, eng. Ant Bug) 50 (se fig. 6); skuggälskande jordskinnbagge (lat. Cymus glandicolor, eng. Seed Bug) 57; ängslevande sköldskinnbagge (lat. Rubiconia intermedia) 74; stäppgräsväxtskinnbagge (lat. Leptopterna ferrugata) 87; fruktträdsskinnbagge (lat. Anthocoris nemorum) 98; fältlevande rovskinnbagge (lat. Nabis (Nabis) ferus, eng. Field Damsel Bug) 102. I artnamn på skinnbaggar med denna betydelse uttrycks det sekundära ledet med adjektiv som har suffixet -inis. Denna grupp är hälften så stor som den föregående.
4. En egenskap som subjektet tillskrivs, till exempel: oansenlig smygskinnbagge (lat. Ceratocombus (Xylonannus) corticalis) 31; vanlig skräddare (lat. Gerris (Gerriselloides) lateralis) 36; graciös vattenmätare (lat. Hydrometra gracilenta, eng. Lesser Water Measurer) 37; vanlig vattenstövare (lat. Ilyocoris cimicoides, eng. Saucer Bug; Common Water Creeper) 41; vanlig barkskinnbagge (lat. Aradus corticalis, eng. Flat Bark Bug) 49; äkta hasselskinnbagge (lat. Neides tipularius) 57; gåtfull jordskinnbagge (lat. Peritrechus convivus) 60; sorgsen jordskinnbagge (lat. Stygnocoris fuligineus) 62; praktfull gräsväxtskinnbagge (lat. Miris striatus) 89. Artnamnen i denna semantiska grupp utgör omkring 6,5 procent av alla artnamn.
5. Ursprungs- eller utbredningsområde, till exempel: alpin vattenlöpare (lat. Velia (Plesiovelia) currens) 35; amerikansk vattenstövare (lat. Lethocerus americanus, eng. American Giant Water Bug) 40; europeisk ryggsimmare (lat. Arctocorisa germari) 42; sydlig jordskinnbagge (lat. Eremocoris podagricus) 58; australisk sköldskinnbagge (lat. Calliphara imperialis, eng. Jewel Bug) 78; tysk gräsväxtskinnbagge (lat. Alloeotomus germanicus) 82; mexikansk rovskinnbagge (lat. Paratriatoma hirsute, eng. Mexican Bed Bug) 100; tropisk blodskinnbagge (lat. Cimex hemipterus, eng. Tropical Bedbug) 103. Ursprungs- eller utbredningsområde uttrycks, liksom livsmiljö, med adjektiv som har suffixet -inis; denna kategori utgör endast 5 procent av alla artnamn på skinnbaggar.
6. Ett karakteristiskt beteendedrag, till exempel: rovgirig skräddare (lat. Gerris (Gerriselloides) asper 36; grym vattenstövare (lat. Lethocerus
(Lethocerus) patruelis, eng. European Giant Water Bug) 40; snabb jordskinnbagge (lat. Dicranocephalus agilis) 56 (se fig. 7); tallklättrande gräsväxtskinnbagge (lat. Camptozugum aequale) 83; trädklättrande gräsväxtskinnbagge (lat. Neoly gus viridis) 90. Artnamn vars bestämmande led betecknar karakteristiska beteendedrag utgör endast omkring 3 procent av alla artnamn och bildar därmed den minsta semantiska gruppen.
Fig. 5. Blå sköldskinnbagge
(foto av D. Baužys)
Fig. 6. Stacklevande sporrskinnbagge
(teckning av L. Jasiukonytė och J. R. Stonis)
Fig. 7. Snabb jordskinnbagge
(teckning av L. Jasiukonytė och J. R. Stonis)
Fig. 8. Procentuell fördelning av artnamnen på skinnbaggar efter de semantiska funktionerna hos deras sekundära led
Terminologija | 2016 | 23
191
Page 18
SLUTSATSER
1. Familjenamnen inom underordningen Heteroptera i ordningen snabelinsekter består av ett eller två ord och anges, som brukligt inom entomologin, i plural. Tvåordiga namn utgör en tredjedel av alla familjenamn inom denna underordning.
2. De flesta huvudlederna i familjenamn med ett eller två ord är sammansättningar; endast en nybildning (nugarplaukėlės) och huvudleden i ett tidigare använt tvåordigt familjenamn (čiuožikas) är suffixavledningar. Sammansättning är alltså det dominerande sättet att bilda familjenamn inom underordningen Heteroptera. De sammansatta familjenamnen inom underordningen Heteroptera är determinativa sammansättningar.
3. Omkring 92 procent av de sammansatta familjenamnen inom Heteroptera utgörs av en grupp sammansättningar med samma andra led –blakės, där de första leden definierar det andra utifrån familjens särskiljande kännetecken. I två tredjedelar av sådana sammansättningar är de första leden substantiv som anger egenskaper hos kroppen eller en kroppsdel, likhet med något eller livsmiljö respektive födoplats.
4. Namn på överfamiljer och grenar inom underordningen bildas konsekvent från familjenamn med suffixet –iniai.
5. Nästan alla bestämningsleder i artnamnen för Heteroptera är attributiva bestämningar och uttrycks med olika adjektiv. Mer än en tredjedel av dem förekommer med adjektiv med suffixet –inis; något mindre än en tredjedel av bestämningslederna är sammansatta adjektiv, och något mer än en femtedel är attributiva enkla adjektiv.
6. Bestämningslederna i artnamnen för Heteroptera fyller olika semantiska funktioner. Den största gruppen, som omfattar omkring 57 procent av alla artnamn, anger yttre egenskaper; den näst största gruppen, som anger födoobjekt, omfattar omkring 17 procent. Minst antal arter beskrivs utifrån typiska beteendeegenskaper – endast omkring 3 procent av alla arter inom Heteroptera.
7. Användningen av sammansatta substantiv vid namngivning av familjer och bildandet av sammansatta adjektiv för att uttrycka bestämningsleder i artnamn är ett kännetecknande drag i namnbildningen inom underordningen Heteroptera, sannolikt betingat av behovet att så exakt som möjligt benämna och skilja en taxon från en annan.
LITTERATUR OCH KÄLLOR
Diškus A., Stonis J. R. 2012a: Lietuvos endobiontiniai vabzdžiai. Nepticulidae faunos taksonominė, chorologinė ir trofinė charakteristika. Monografija, Kaunas: Lututė.
Diškus A., Stonis J. R. 2012b: Pažinkime egzotinę pasaulio fauną. Gyvalazdės, Kaunas: Lututė.
DLKG 2006: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.
Gaivenis K. (1998) 2014: Apie dvi lietuviškų sudurtinių terminų serijas su tais pačiais sandais. – Rinktiniai raštai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 243–248.
Gaivenis K. (1975) 2014: Dvižodžiai sudėtiniai terminai dabartinėje lietuvių kalboje. – Rinktiniai raštai, Vilnius: Lietuvos kalbos institutas, 60–97.
Gaivenis K. (1979) 2014: Nauji lietuviški vabzdžių pavadinimai. – Rinktiniai raštai, Vilnius: Lietuvos kalbos institutas, 332–348.
ICZN – Internationell kod för zoologisk nomenklatur. Fjärde upplagan. – http://www.nhm.ac.uk/hosted-sites/iczn/code/.
Jonaitis V. 1983: Lietuvos ichneumonidai, Vilnius: Mokslas.
Keinys St. (1983) 2005: Lietuviškų sudurtinių terminų daryba. – Dabartinė lietuvių terminologija, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla, 129–182.
Lešinskas A., Pileckis S. 1967: Vadovas Lietuvos vabzdžiams pažinti, Vilnius: Mintis.
Lešinskas A., Pileckis S. 1968: Vadovas augalų kenkėjams pažinti iš pažeidimų, Vilnius: Mintis.
LF1 1995: Litauens fauna: Skalbaggar 1, Vilnius: Vetenskaps- och encyklopediförlaget.
Pileckis S., Žuklys L. 1974: Augalų apsaugos darbuotojo žinynas, Vilnius: Mintis.
Pileckis S. 1976: Lietuvos vabalai, Vilnius: Mokslas.
Pileckis S. 1982: Globokime naudingus vabzdžius, Vilnius: Mokslas.
Pileckis S., Repšienė D., Vengeliauskaitė A., Žuklienė R., Žuklys L. 1994: Lauko augalų kenkėjai ir ligos, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.
Stonis J. R., Dapkus D., Auksoriūtė A., Vilkas A. 2009: Žirgelių (Insecta, Odonata) taksonominis lietuviškų vardų sąrašas. – New and Rare for Lithuania Insect Species. Records and Descriptions 21, 155–165.
Stonis J. R., Diškus A. 2011: Pažinkime egzotinę pasaulio fauną. Maldininkai, tarakonai, termitai, akmenropės, gladiatoriai, tinkluočiai ir trunėsinukai, Kaunas: Lututė.
Stonis J. R., Remeikis A., Auksoriūtė A., Baužys D., Vilkas A. 2010: Sunorminti ir nauji Lietuvoje aptinkamų straubliuotųjų būrio, blakių pobūrio (Insecta: Hemiptera: Heteroptera) vabzdžių vardai. – Acta zoologica Lituanica 20(3), 262–272.
Stonis J. R., Remeikis A., Baužys D. 2013: Pažinkime pasaulio vabzdžius. Blakės. Įvairovė ir pavadinimai, Vilnius: Edukologija.
Stonis J. R., Sruoga V., Diškus A., Remeikis A., Auksoriūtė A., Žvironienė J. 2015: Vabzdžių grupių apžvalga ir siūlymai dėl terminijos vartosenos. 1 dalis. Archaeognatha – Hemiptera, Heteroptera. Metodinė priemonė / Lietuvos edukologijos universitetas, Baltijos–Amerikos biotaksonomijos institutas, Vilnius: Lietuvos edukologijos universiteto leidykla.
LITHUANIAN NAMES OF THE SUBORDER OF HETEROPTERA
År 2013 publicerades en lärobok för studenter med titeln Blakės. Įvairovė ir pavadinimai (Heteroptera. Mångfald och namn) av Jonas Rimantas Stonis, Andrius Remeikis och Darius Baužys. Den beskriver Heteroptera som förekommer i Litauen och andra länder. Denna artikel behandlar de litauiska namnen på 45 familjer och 463 arter av Heteroptera. Syftet är att synkront undersöka hur namnen på familjer och arter i denna underordning bildas, beskriva de syntaktiska och semantiska relationerna mellan huvud- och underordnade led i tvåledade namn samt fastställa de mest produktiva sätten att skapa namn.
Familjer i ordningen Hemiptera, underordningen Heteroptera, benämns med ett- eller tvåordiga namn i plural, vilket är brukligt inom entomologin. En tredjedel av alla familjenamn i denna underordning är tvåordiga. Huvudleden i de flesta ett- eller tvåordiga namnen är sammansättningar (irklāblakės, lat. Corixidae, eng. Water Boatmen; Lesser Water Boatmen; rupūžblakės, lat. Gelastocoridae, eng. Toad Bugs; žiedblakės, lat. Anthocoridae, eng. Flower Bugs; Minute Pirate Bugs; žōlblakės, lat. Miridae, eng. Plant Bugs; Leaf Bugs), endast en nybildning (nugarplaukėlės, lat. Pleidae, eng. Pigmy Backswimmer) och huvudleden i familjenamnet, som redan var i bruk (čiuožikas, lat. Gerridae, eng. Pond-Skater), är suffixavledningar.
Terminologija | 2016 | 23
193
Page 20
Sammansättning är det dominerande sättet att bilda familjenamn inom underordningen Heteroptera. Sådana sammansättningar är underordnande.
Omkring 92 procent av familjenamnen inom underordningen Heteroptera tillhör gruppen namn med efterleden -blakės, vars första led beskriver en särskiljande egenskap hos den aktuella familjen. Två tredjedelar av dessa sammansättningar har ett substantiv som första led, vilket beskriver egenskaper hos kroppen eller en kroppsdel, likhet med något eller en plats där arten lever eller födosöker (pilkblakės, lat. Piesmatidae, eng. Beet Bugs; Ash-Gray Leaf Bugs; vėžliablakės, lat. Scutelleridae, eng. Shield-Backed Bugs; Shield-Back Bugs; Jewel Bugs; Tortoise Bugs; Scutellerids; urvāblakės, lat. Cydnidae, eng. Burrowing Bugs). Namn på överfamiljer och grenar av underordningar bildas konsekvent av familjenamn med suffixet -inai (žiēviablakìniai (Aradoidea), dirvablakìniai (Lygeoidea), skorpionblakìniai (Nepomorpha), šokliablakìniai (Leptopodomorpha)).
Nästan alla underordnade led i artnamn på Heteroptera är attribut i kongruens och uttrycks med adjektiv. Mer än en tredjedel är adjektiv med suffixet -inis, knappt en tredjedel är sammansatta adjektiv och mer än en femtedel är obildade bestämda adjektiv. De underordnade leden i artnamn på Heteroptera varierar i semantisk funktion. Den största gruppen, som omfattar omkring 57 procent av alla artnamn, anger yttre kännetecken; den näst största gruppen, omkring 17 procent, anger föda, och endast 3 procent av Heteroptera-arterna namnges efter sitt karakteristiska beteende.
Användningen av sammansatta substantiv för familjenamn och sammansatta adjektiv som underordnade led i artnamn är ett karakteristiskt drag i ordbildningen av namn inom underordningen Heteroptera. Detta beror sannolikt på behovet av att namnge taxa så precist som möjligt och skilja dem åt.
Mottagen 2016-11-09
Albina Auksoriūtė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected]
