doi.org/10.35321/term31-12

Problem med användningen av litauiska motsvarigheter till termen ”sustainable development” inom samhällsvetenskaperna

Utmaningar vid användningen av litauiska motsvarigheter till ”Sustainable Development” inom samhällsvetenskaperna

ROMUALDAS GINEVIČIUS

Vilniaus Gedimino technikos universitetas, Verslo vadybos fakultetas, Dinamiškosios vadybos institutas

ORCID-id: https://orcid.org/0000-0003-2067-4398

INLEDNING

Ämnet hållbar utveckling har under de senaste decennierna behandlats mycket brett och mångsidigt inom samhällsvetenskaperna – särskilda vetenskapliga tidskrifter ges ut, monografier publiceras, konferenser hålls osv. I hållbarhetens kontext analyseras system på alla nivåer – från mikrosystem (företag) till makrosystem (länder, regioner) och megasystem (mänskligheten). Till sin karaktär är de alla socioekonomiska system (SES). Det är sociala system där olika resurser är integrerade – materiella, tekniska, informationsmässiga, finansiella osv. Detta särskilda fokus på problemet med hållbar utveckling beror på att mänsklighetens framtid till stor del är beroende av hur det löses. Trots vetenskapliga rekommendationer, beslut som fattas på högsta nivå och insatser från internationella och globala institutioner försämras situationen emellertid alltmer. Detta märks framför allt genom den globala uppvärmningen och de allt vanligare katastrofer av olika slag som den medför. De främsta orsakerna är oproportionerlig användning av icke-förnybara naturresurser och miljöförorenande teknik, ökande avfallsmängder, ineffektiva metoder för återvinning av avfallet osv. Detta beror på såväl objektiva som subjektiva förhållanden. Kärnan ligger i SES-funktionens natur. Ett villkor för deras existens är ständig utveckling, eftersom de som öppna system påverkas av omgivningen. Följaktligen sker ett kontinuerligt utbyte mellan SES och omgivningen: systemet påverkar omgivningen genom att utföra vissa funktioner (produktion,

Terminologija | 2024 | 31

229

tjänster, hälso- och sjukvård, utbildning osv.). Samtidigt får SES från omgivningen de resurser som krävs för att utföra dessa funktioner och fungera – träd, utrustning, finansiering, information osv. Varje SES är alltid en struktur på lägre nivå jämfört med sin omgivning och måste därför ständigt anpassa sig till omgivningens krav. Detta är ett villkor för SES överlevnad. Samspelet mellan SES och omgivningen kännetecknas av att omgivningens krav ständigt ökar; för att överleva måste SES därför också utvecklas. Dessutom måste förändringarna i denna utveckling ske snabbare än, eller åtminstone lika snabbt som, de yttre behoven. Å andra sidan måste de följa kraven på hållbar utveckling, dvs. den ekonomiska, sociala och ekologiska utvecklingen måste vara samordnad. I engelskspråkiga länder benämns sådan utveckling entydigt sustainability eller sustainable development. I icke-engelskspråkiga länder är det annorlunda – i vissa fall översätts dessa engelska termer med motsvarigheterna hållbarhet, hållbar utveckling, i andra fall med bärkraft, bärkraftig utveckling, dvs. de aktuella motsvarigheterna används synonymt.

Efter att Statliga kommissionen för det litauiska språket (nedan kallad VLKK) klargjort att de nämnda termerna inte är likvärdiga inleddes en ganska livlig diskussion om dem. Situationen komplicerades av att de särskiljande leden bärkraftig och hållbar får betydelse först tillsammans med de överordnade leden utveckling och utveckling (VLKK KB; Žičkienė, Guogis, Gudelis 2019; Baležentis 2019; Stunžinas 2015).

Litteraturkällorna visar att problemet i samtliga fall behandlas som ett lingvistiskt problem. Även ett pragmatiskt perspektiv har emellertid både vetenskaplig och praktisk betydelse, eftersom detta är kopplat till en målinriktad styrning av SES. Ett pragmatiskt perspektiv är möjligt om det går att kvantitativt bedöma möjliga kombinationer av besläktade termer (bärkraft, hållbarhet och utveckling).

Artikelns syfte är att positionera och konceptualisera egenskaper hos SES-utveckling och/eller -framväxt samt de sammansatta termer som är knutna till dem: utvecklingens bärkraft, utvecklingens hållbarhet, framväxtens bärkraft och framväxtens hållbarhet.

LITTERATURÖVERSIKT

Som svar på den försämrade situationen på jorden lanserades idén om hållbar utveckling 1987. Termen darnus vystymasis kanoniserades av Gru Harlem’as Brutland’as i rapporten ”Vår gemensamma framtid” inom FN:s världskommission för miljö och utveckling (United Nations World Commission Environment and Development – WCED). I stället för ekonomisk tillväxt formulerades ett annat synsätt – samordnad ekonomisk, social och ekologisk tillväxt betecknades med termen sustainable development (Burton 1987; Freyman 2012).

230

Romualdas Ginevičius

Termino „sustainable development“ lietuviškų atitikmenų vartosenos socialiniuose moksluose problemos

Litteraturkällorna visar att den engelska termen sustainability översätts på olika sätt i icke-engelskspråkiga länder, däribland Litauen – tvarumas, darnumas, tvára, darna, tausumas – och tillsammans med bestämmande led bildar dessa ord sammansatta termer, till exempel: energijos gamybos tvarumas, miesto darnumas, socialinė darna, biologinis tausumas (Stunžinas 2015). Därmed förblir de väsentliga kännetecken ospecificerade som skulle göra det möjligt att entydigt skilja mellan användningen av termerna tvarumas, tvara ir darnumas, darna; dessutom anges i samtliga litteraturkällor att deras betydelser skiljer sig åt (Žičkienė, Guogis, Gudelis 2019; Stunžinas 2015; VLKK KB; DLKŽ). Termen sustainability är metodologiskt förknippad med termen sustainable development, vars litauiska motsvarigheter är darnus vystymasis, tvarus vystymasis (Stunžinas 2015). Det anges också att termerna darni plėtra ir tvari plėtra kan förekomma (Žičkienė, Guogis, Gudelis 2019) (se fig. 1).

Fig. 1. Litauiska motsvarigheter till termen sustainable development

I litteraturkällorna anges att de litauiska motsvarigheterna till den engelska termen sustainability, tvarumas, tvara ir darnumas, darna, inte är likvärdiga, men ofta används när man talar om samma saker. Till exempel används termerna tvarumas, tvara om olika områden av statlig verksamhet och företeelser inom dessa, medan darnumas, darna används om miljöpolitik, ekonomi, energi, allmänna politiska frågor, socialpolitik, turism, transport, jordbruk, fiske, städer och så vidare (Stunžinas 2015). Dessa termer anses vara avledningar inom samma ordklass, med samma rot och olika avledningsformanter (Vaskelienė, Kučinskienė 2012; Pikčilingis 1969; Stunžinas 2015). Användningen av de nämnda termerna kan placeras utifrån att de betecknar en

Terminologija | 2024 | 31

231

viss egenskap. Tvarumas, tvara betyder ”långlivadhet, beständighet” (tvarus 1. ”stark, hållbar”, 2. ”beständig, oföränderlig”, 3. ”immun, uthållig, motståndskraftig”, 4. ”långvarig, bestående” (LKŽe), darnumas, darna betyder ”balans, harmoni” (darnus ”som är harmoniserad, samordnad” DLKŽe), tausumas (tausūs ”sparsam, hushållande, återhållsam” LKŽe). Även andra författare uppfattar således tvarumas och darnumas på detta sätt (Baležentis 2019; Žičkienė, Guogis, Gudelis 2019; Stunžinas 2015). Trots skillnaden i betydelse mellan termerna används de emellertid fortfarande som motsvarigheter till den engelska termen sustainable development (VLKK KB; Stunžinas 2015). I vissa fall översätts termen med motsvarigheten tvarumas (Kabulova 2023; Sviderskė 2014; Volkov 2018), i andra fall med darnumas (Činčikaitė 2013; Gedvilaitė 2019; Oželienė 2019; Starynina 2020).

Av fig. 1 framgår att development också förstås på två sätt i litauiskan. Det översätts med motsvarigheterna plėtra och vystymasis. I litteraturkällorna betonas att dessa begrepp inte är likvärdiga. I ingressen till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa betonas en harmonisk och hållbar utveckling. Termen plėtra är mer lämplig när man talar om kvantitativa förändringar, medan vystymasis används när man vill beteckna kvalitativa förändringar (det senare är motsvarigheten till det internationella ordet evoliucija) (VLKK KB).

Enligt Skaidrė Žičkienė, Arvydas Guogis och Dangis Gudelis bör termen development endast översättas med motsvarigheten vystymasis och inte med motsvarigheten plėtra, eftersom den senare betyder ”tillväxt”, vilket i grunden strider mot konceptet sustainable development, som bygger på kvalitativa snarare än kvantitativa förändringar (Žičkienė, Guogis, Gudelis 2019). Detta påstående grundar sig på att kvantitativa parametrar, ur utvecklingsteoriernas perspektiv, medför betydande sociala risker och miljörisker. Som exempel anförs erfarenheterna från de nyligen industrialiserade länderna i Sydasien, som ovillkorligen ”offrade” sin sociala och miljömässiga utveckling för målen för den ekonomiska utvecklingen. I själva verket är orsakerna till denna situation djupare och, kan man hävda, tillfälliga. Det är typiskt för utvecklingsländer att inte följa (eller inte kunna följa) principerna för hållbar utveckling. Men ju högre nivån på deras ekonomiska utveckling blir, desto större uppmärksamhet ägnas åt social och miljömässig utveckling. Detta framgår av erfarenheterna från EU:s utvecklade länder.

Om man kopplar de litauiska motsvarigheterna till termen sustainability, tvarumas och darnumas, till de litauiska motsvarigheterna till termen sustainable development, plėtra och vystymasis, kan man skapa en matris över SES-termer för utveckling (se fig. 2).

232

Romualdas Ginevičius

Termino „sustainable development“ lietuviškų atitikmenų vartosenos socialiniuose moksluose problemos

Utveckling Tillväxt Hållbarhet Hållbar utveckling Varaktig utveckling Hållbarhet Hållbar utveckling Hållbar utveckling

Fig. 2. Litauiska termer för SES-utveckling

Det slutliga målet med förändringarna i SES-utvecklingen är hållbar utveckling, det vill säga kontinuerliga kvalitativa förändringar. Å andra sidan är de resultatet av dess kvantitativa förändringar. Det är inte utan anledning som man säger att det är svårt att uppnå kvalitet utan kvantitet. Med detta som utgångspunkt visar fig. 3 sambanden mellan SES-utveckling och tillväxt.

Fig. 3. SES-utvecklingens kretslopp

Av fig. 3 framgår att tillstånden för förändringar i SES-utvecklingen (utvecklingens varaktighet och hållbarhet, tillväxtens varaktighet och hållbarhet) är resultatet av utveckling. I grund och botten är de dess kvantitativa eller kvalitativa egenskaper. Genom att konceptualisera dem blir det möjligt att kvantitativt bedöma tillståndet.

Terminologija | 2024 | 31

233

METODOLOGISKA GRUNDER FÖR KVANTITATIV BEDÖMNING AV FÖRÄNDRINGAR I SES-UTVECKLINGEN

Av de litteraturkällor som presenteras i artikeln framgår att termen sustainable development behandlas som ett lingvistiskt problem. Det finns inga studier som behandlar den systematiskt, det vill säga bedömer möjliga samband och beroenden inom SES-utvecklingen. Ett pragmatiskt synsätt har emellertid både vetenskaplig och praktisk betydelse. Alla verkliga SES, från företag till stater eller statsförbund, strävar efter att kontinuerligt öka effektiviteten i sin verksamhet. Detta är direkt kopplat till deras målinriktade utveckling, som är möjlig om det går att kvantitativt bedöma det rådande tillståndet (Ginevičius 2009). Av fig. 3 framgår att det slutliga målet för SES-funktion är hållbar utveckling, som beror på utvecklingens varaktighet och hållbarhet. Utvecklingens hållbarhet beror i sin tur på dess varaktighet. Varken VLKK eller andra källor anger vad som avgör användningen av termerna tvari plėtra och darni plėtra. En allmän rekommendation ges, det vill säga en rekommendation som beror på sammanhanget (VLKK KB; Stunžinas 2015). Termen tvari plėtra används i fråga om olika områden av statlig verksamhet och deras företeelser: politik (politiska gemenskaper, strategier), ekonomi (finanser, marknad, inköp, utlåning, företag), socialpolitik (pensionssystemet), energi (energiförsörjning, bränsle), miljöpolitik, ekologi (landsbygdsområden, fiskbestånd), transport (luftfart), jordbruk, fiske (fiskeflotta), turism, produktion, byggande och städer. Termen darni plėtra används i texter om miljöpolitik, ekonomi, energi, allmänna frågor, socialpolitik, turism, transport, jordbruk, fiske och städer (Stunžinas 2015; VLKK KB). Dessa exempel ger ingen tydlig vägledning om användningen av termerna tvari plėtra och darni plėtra. För att klargöra användningen måste man fördjupa sig i befintliga sätt att bedöma varaktighet och hållbarhet. Att inkludera ett allt större antal indikatorer i deras system ökar inte bedömningens adekvans vad gäller SES-utvecklingens hållbarhet, utan vad gäller SES-utvecklingens tillstånd. Detta tillstånd utgör grunden för bedömningen av SES-utvecklingens hållbarhet, men är inte hållbarheten i sig. För närvarande ägnas flest studier åt att bedöma tillståndet hos komponenterna i SES:s hållbara utveckling. Detta framgår av det faktum att det i världen finns över 500 modeller för indikatorer på hållbar utveckling – 70 globala, över 100 nationella, över 70 regionala och omkring 300 lokala (Kates et al. 2001; Parris, Kates 2003; Čiegis, Ramanauskienė, Šimanskienė 2010) – med vilka komponenterna i SES:s hållbara utveckling bedöms: miljö samt det socioekonomiska utvecklingstillståndet (Lancker, Nijkamp 2000; Prescott-Allen 1995; Nordhaus, Tobin 1973; Morris 1979; Berke, Manta 1999; Zolotas 1981; Wackernagel, Rees 1997). Färre studier,

234

Romualdas Ginevičius

Termino „sustainable development“ lietuviškų atitikmenų vartosenos socialiniuose moksluose problemos

ägnas åt SES-utvecklingens tillstånd i allmänhet (dess hållbarhet). Exempelvis fastställdes vid ett tillfälle det socioekonomiska utvecklingstillståndet i Litauens regioner, vilket betecknades med ett integrerat index för hållbar utveckling (Čiegis, Ramanauskienė, Šimanskienė 2010). Vid bedömningen av utvecklingen i en region i Thailand sammanfördes tre indikatorer: BNP per capita, CO₂-utsläpp och energiförbrukning (Chansarn 2013). Även hållbarheten i utvecklingen i utvecklingsländer (Peru, Mauritius, Filippinerna, Bangladesh, Ghana, Indien med flera) har analyserats; den bedöms endast med BNP-indikatorn (Babu, Datta 2015). I en annan studie fastställdes utvecklingstillståndet i Italiens regioner med hjälp av flerkriteriemetoder. Bedömningsmodellen omfattade 18 indikatorer: 9 avsåg miljöskydd och 9 socioekonomisk utveckling (Boggia, Cortina 2010). Bedömningen av utvecklingen i Suihua-regionen i Kina grundades på 28 indikatorer: 10 avsåg ekonomisk utveckling, 10 miljöskydd och 8 social utveckling (Jia Zhou et al. 2007). Bedömningen av utvecklingen i staden Kermanshah i Iran grundades på hela 44 indikatorer: 23 avsåg sociala framsteg, 8 ekonomisk tillväxt och 13 miljöskydd (Somayeh Zinatizadeh et al. 2017). I samtliga dessa studier betecknas indikatorerna på SES-utvecklingens tillstånd som mått på utvecklingens hållbarhet, trots att det inte analyseras hur utvecklingen i de enskilda indikatorgrupperna har samordnats sinsemellan. Ett grundläggande kännetecken för bedömningen är långsiktighet (VLKK KB), som kan betraktas som en kvantitativ egenskap hos utvecklingsprocessen. Följaktligen kan varaktighetens tillstånd bedömas först när den undersökta perioden har avslutats. Ett grundläggande kännetecken på hållbarhet och samstämmighet är samordningen av utvecklingen hos SES-komponenterna (VLKK KB). Detta är alltså ett kvalitetsresultat, som visar utvecklingsprocessens struktur, och hållbarheten kan mätas vid önskad tidpunkt. Vanligtvis görs detta vid slutet av den undersökta perioden (vid årets slut). Trots att utvecklingens varaktighet är en förutsättning för hållbarhet beaktas den ofta inte. Det finns försök att kvantitativt bedöma utvecklingsdynamiken (Ginevičius 2019; Gedvilaitė 2019). En orsak till detta är att termen sustainable development översätts till litauiska på samma sätt som darni plėtra. Det finns inte heller någon entydig förståelse av hur termerna tvari plėtra och darni plėtra ska översättas till engelska.

Svaret finns i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs 2015. Den innehåller 17 mål, och mål 8 lyder: ”Främja varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt <...>” (”Promote sustained, inclusive and sustainable economic growth <...>”) (UN. Transforming our World: <...> 2015). Följaktligen är den engelska motsvarigheten till ordet tvarus sustained, medan motsvarigheten till darnus är sustainable.

Den engelska termen development översätts med motsvarigheterna plėtra och vystymasis, vilket leder till betydande förvirring. Med hänsyn till att utveckling omfattar

Terminologija | 2024 | 31

235

Fig. 4. Engelska termer för hållbarhet och bärkraft i SES-utveckling

kvantitativa, medan utveckling avser kvalitativa förändringar; den engelska motsvarigheten till termen tillväxt skulle kunna vara growth, och termen utveckling motsvaras av development (se fig. 4).

För att fastställa situationen för den kvantitativa bedömningen av hållbarheten i SES-utvecklingen behöver de befintliga metoderna ses över. Ett kriterium för deras lämplighet kan vara ett grundläggande kännetecken för hållbar utveckling – graden av samstämmighet mellan utvecklingsläget för SES-komponenterna (ekonomiska, sociala och miljömässiga). Av litteraturen framgår att hållbarheten i utvecklingen för närvarande bedöms ur två perspektiv: genom grupper av indikatorer för enskilda SES-komponenter eller genom en bedömning av SES som helhet. Alla sådana förslag, metoder och indikatorsystem har samma metodologiska brist. Man antar att de alla visar hållbarheten i SES-utvecklingen, trots att de inte har något att göra med en hållbarhetsbedömning.

Studier av hållbar och bärkraftig utveckling visar att användningen av dessa termer beror på det fenomen som bedöms. Det kan vara det socioekonomiska systemet som helhet eller dess enskilda komponenter. I det första fallet kan man urskilja alla tre komponenter som är nödvändiga för konceptet hållbar utveckling – ekonomiska, sociala och miljömässiga – och fastställa i vilken utsträckning deras utvecklingsläge har samordnats, det vill säga fastställa hur samstämmig deras utveckling är. Detta kan inte göras om en enskild komponent eller dess indikatorgrupper bedöms. Det vore till exempel knappast meningsfullt att försöka fastställa hur samstämmig miljöutvecklingen är. Sammanfattningsvis kan man säga att det är lämpligt att tala om samstämmigheten i utvecklingen av en stad, ett företag, ett land eller dess regioner, vilka skulle ingå i SES, och om bärkraften i den ekonomiska, sociala och miljömässiga utvecklingen av en stad, ett företag, ett land eller dess regioner.

På samma sätt bör man tala om bärkraften i utvecklingen av politik, ekonomi, energi, socialpolitik, transport, turism, jordbruk och fiske – inte om deras samstämmighet (förutsatt att deras tillstånd kan bedömas kvantitativt).

236

Romualdas Ginevičius

Termino „sustainable development“ lietuviškų atitikmenų vartosenos socialiniuose moksluose problemos

Den kvantitativa bedömningen av hållbarheten i SES-utvecklingen genomförs i flera steg. Först upprättas en förteckning över indikatorer för SES:s socioekonomiska utveckling (många av dagens så kallade hållbara indikatorsystem kan användas). Därefter hänförs de till komponenterna i hållbar utveckling – ekonomiska, sociala och miljömässiga. Sedan görs en kvantitativ bedömning av komponenternas utveckling (Ginevičius ir kt. 2022; Gedvilaitė 2019; Volkov 2018; Trishch et al. 2021; Trishch et al. 2023). Med dessa bedömningar som grund bedöms slutligen samstämmigheten i SES-utvecklingen (se fig. 5).

Fig. 5. Strukturschema för den kvantitativa bedömningen av hållbarheten i SES-utvecklingen

Av fig. 3 framgår att alla kännetecken på sambanden inom SES-utvecklingen är ömsesidigt relaterade: utvecklingens bärkraft och utvecklingens samstämmighet är resultat av utvecklingens hållbarhet, medan utvecklingens samstämmighet är resultatet av utvecklingens bärkraft och utvecklingens samstämmighet. Den grundläggande indikatorn är alltså utvecklingens bärkraft. Som nämnts speglar den utveckling som en process. Man kan inte avgöra om SES utvecklades på ett bärkraftigt sätt utifrån enbart ett års resultat. I VLKK KB anges också att det rör sig om en långsiktig process. Som kännetecken på utveckling anger den kvantitativa förändringar som ägt rum under den undersökta perioden. Inte heller denna period har behandlats utförligt i den vetenskapliga litteraturen. Man skulle kunna föreslå att det är den kortaste tidsperiod under vilken det undersökta fenomenets utveckling kan bedömas på ett adekvat sätt. Med detta som utgångspunkt kan en grafisk-analytisk modell för den kvantitativa bedömningen av bärkraften i SES-utvecklingen presenteras (se fig. 6).

Fig. 6. Grafisk-analytisk modell för den kvantitativa bedömningen av bärkraften i SES-utvecklingen

Terminologija | 2024 | 31

237

Den kvantitativa bedömningen av utvecklingens hållbarhet grundar sig på värdena vid slutet av perioderna (åren) under den undersökta tidsperioden. Dessa är enheter för att mäta utvecklingens samstämmighet. Samstämmighet är resultatet av utvecklingsprocessen och visar dess struktur och kvalitet, det vill säga samordningen mellan ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Den grafisk-analytiska modellen för kvantitativ bedömning av SES-utvecklingens samstämmighet visas i figur 7.

Figur 7. Grafisk-analytisk modell för kvantitativ bedömning av SES-utvecklingens samstämmighet

Hållbar utveckling är en fortgående process, därför bygger dess bedömning på en period som motsvarar en tidsperiod, där förändringen i värdena för utvecklingens hållbarhet framträder (positiv eller negativ utveckling). Den grafisk-analytiska modellen för kvantitativ bedömning av SES-utvecklingens hållbarhet visas i figur 8.

Figur 8. Grafisk-analytisk modell för kvantitativ bedömning av SES-utvecklingens hållbarhet

Hållbar utveckling är målet för SES-funktionens utveckling. Den beskrivs entydigt som en samordnad utvecklingsprocess (VLKK KB) i form av evolution. Jämfört med utvecklingens samstämmighet omfattar hållbar utveckling en betydligt längre tidsperiod. Bedömningen bygger inte på en enda period som motsvarar en tidsperiod, utan på förändringar i utvecklingens samstämmighet (positiva eller negativa) under ett visst antal tidsperioder. Den grafisk-analytiska modellen för kvantitativ bedömning av SES-utvecklingens samstämmighet visas i figur 9.

238

Romualdas Ginevičius

Termino „sustainable development“ lietuviškų atitikmenų vartosenos socialiniuose moksluose problemos

Figur 9. Grafisk-analytisk modell för kvantitativ bedömning av SES-utvecklingens samstämmighet

Av figur 9 framgår att SES-utvecklingens hållbarhet och samstämmighet kan bedömas kvantitativt endast om man vet hur man ska bedöma utvecklingens hållbarhet och samstämmighet. Det finns dock få studier om detta, de är sporadiska och det saknas allmänt accepterade metoder. Utvecklingens hållbarhet är en grundläggande förutsättning för dess samstämmighet, och därför är en kvantitativ bedömning av den särskilt viktig. Med en sådan möjlighet kan man tala om en målinriktad styrning av utvecklingens samstämmighet och sträva mot det slutliga målet – en samstämmig utveckling, som alla internationella institutioner med ansvar för mänsklighetens framtid deklarerar.

SLUTSATSER

Inom samhällsvetenskaperna råder stor osäkerhet kring användningen av litauiska motsvarigheter till den engelska termen sustainable development. Avledningar från ordstammarna tvar- och darn- används som två likvärdiga motsvarigheter. Dessutom är dessa motsvarigheter inte konceptualiserade på ett sätt som gör det möjligt att bedöma dem kvantitativt.

Enligt VLKK KB betecknar orden tvara, tvarus, -i processens långvarighet och beständighet, medan orden darna, darnus, -i betecknar samordning. I så fall skulle den engelska motsvarigheten till ordet tvarus, -i vara sustained, till darnumas – sustainability, och till darnus, -i – sustainable.

Dessutom anges i VLKK KB att ordet plėtra är mer lämpligt när det gäller kvantitativa förändringar, expansion, tillväxt och att dess engelska motsvarighet därför skulle kunna vara growth. Termen development skulle kunna översättas med motsvarigheten vystymas(-is) (VLKK).

De engelska motsvarigheterna till de sammansatta termerna tvari plėtra, darni plėtra, tvarus vystymas(-is) och darnus vystymas(-is) skulle kunna vara följande: sustained growth, sustainable growth, sustained development och sustainable development.

VLKK rekommenderar att termerna tvari plėtra och darni plėtra används beroende på sammanhanget (VLKK KB). Följaktligen kan termen darni plėtra metodologiskt

Terminologija | 2024 | 31

239

Det är ändamålsenligt att använda om det undersökta fenomenet i allmänhet är ett socioekonomiskt system, det vill säga om alla tre komponenterna i hållbar utveckling – den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga – kan urskiljas i det. Termen tvari plėtra bör användas när man talar om utvecklingen av dessa komponenter under en viss tidsperiod.

Av de fyra egenskaperna hos SES-funktionen (utvecklingens hållbarhet, utvecklingens samstämmighet, tillväxtens hållbarhet, tillväxtens samstämmighet) är den första grundläggande, eftersom även de övriga kan bedömas med utgångspunkt i den. Utvecklingens hållbarhet kan beskriva SES-utvecklingen som en process och de kvantitativa förändringar som ägde rum under den; därför måste dess indikator bedöma dessa förändringar under hela den undersökta perioden. Även om denna egenskap är viktig finns det nästan inga studier av den. Utvecklingens samstämmighet kan beteckna den kvalitativa strukturen hos utvecklingen som process, det vill säga i vilken grad den ekonomiska, sociala och miljömässiga utvecklingen är samordnad. Utvecklingens samstämmighet bedöms för varje undersökt tidsperiod med utgångspunkt i uppskattningar av SES-komponenternas utveckling. För närvarande finns många förslag på hur samstämmighet kan mätas. Alla har en metodologisk brist: indikatorer på SES-utvecklingens tillstånd behandlas som indikatorer på samstämmighet, trots att de inte har något samband med utvecklingens samstämmighet, eftersom deras värden inte är samordnade. Dagens metodik bedömer alltså inte utvecklingens samstämmighet, utan tillståndet för utvecklingen av SES-komponenterna eller grupper av deras indikatorer. Å andra sidan behövs den diskuterade bedömningen, eftersom den gör det möjligt att fastställa i vilken grad deras utveckling varit samordnad, det vill säga att fastställa SES-utvecklingens samstämmighet.

Med hållbarhet i utvecklingen som en kvalitativ egenskap kan SES-utvecklingen bedömas som en process. En kvantitativ bedömning av dess tillstånd grundar sig därför på förändringar i uppskattningarna av utvecklingens hållbarhet under en viss undersökt period; dessa förändringar kan vara både positiva och negativa. Samstämmighet i utvecklingen är målet för SES-funktionen. Den omfattar både dess kvantitativa och kvalitativa utveckling. På liknande sätt som utvecklingens samstämmighet bedöms den utifrån förändringarna i uppskattningarna av utvecklingens samstämmighet under en viss undersökt period.

Vidareutveckling av forskningen om sustainable development bör i första hand inriktas på metoder för kvantitativ bedömning av SES-utvecklingens hållbarhet och samstämmighet. Vid bedömningen av utvecklingens samstämmighet måste man ta itu med en grundläggande motsättning i sustainable development-konceptet. Å ena sidan är den sociala och miljömässiga utvecklingen lika viktig; å andra sidan avgör den ekonomiska utvecklingen, som har företräde, den fortsatta SES-utvecklingen. Dess betydelse bör vara större än de två andra komponenternas (den sociala och den miljömässiga).

240

Romualdas Ginevičius

Termino „sustainable development“ lietuviškų atitikmenų vartosenos socialiniuose moksluose problemos

LITERATŪRA

Babu Swati Sinha, Datta Soumyendra Kishore 2015: Revisiting the link between socio-economic development and environmental status indicators focus on panel data. – Environment Development and Sustainability 17(3), 567–586. DOI: https://doi.org/10.1007/s10668-014-9561-6.

Baležentis Alvydas 2019: Darnus vystymasis: sampratos problemos. – Konferencija „Darnus vystymasis: teorija ir praktika“. 2019 m. balandžio 18–19 d., Druskininkai, 7–8.

Berke Philip, Manta Maria 1999: Planning for Sustainable Development: Measuring Progress in Plans. Cambridge. – MA: Lincoln Institute of Land Policy. Prieiga internete: http://www.lincolninst.edu/pubs/pub-detail.asp?id=58.

Boggia Antonio, Cortina Carla 2010: Measuring sustainable development using a multi-criteria model: A case study. – Journal of Environmental Management 91(11), 2301–2306.

Brundtland Report: Our Common Development, by World Commission On Environment and Future (Oxford Paperbacks), 1st Edition, Oxford University Press, 1987.

Burton Ian 1987: Report on Reports: Our Common Future: The World Commission on Environment and Development. – Environment: Science and Policy for Sustainable Development 29(5), 25–29. Prieiga internete: https://doi.org/10.1080/00139157.1987.9928891.

Chansarn Supachet 2013: Assessing the Sustainable Development of Thailand. – Procedia Environmental Sciences 17, 611–619. DOI: https://doi.org/10.1016/j.proenv.2013.02.077.

CSD. Indicators of Sustainable Development: Guidelines and Methodologies. Commission on Sustainable Development, New York, USA, 2001.

Čiegis Remigijus, Ramanauskienė Jolita, Šimanskienė Ligita 2010: Lietuvos regionų darnaus vystymosi vertinimas, Klaipėda: Klaipėdos universiteto leidykla.

Činčikaitė Renata 2013: Miestų konkurencingumo kompleksinis vertinimas remiantis darnios plėtros principais: daktaro disertacija, Vilnius: Technika.

DŽ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, vyr. red. S. Keinys, 8-as patais. ir papild. leid., el. variantas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2021. Prieiga internete: https://ekalba.lt/dabartines-lietuviu-kalbos-zodynas/.

Freyman Monika 2012: An Exploration of Sustainability and its Application to Corporate Reporting. Prieiga internete: http://iri.hks.harvard.edu/files/iri/files/an-exploration-of-sustainability-and-its-application-to-corporate-reporting.pdf.

Gedvilaitė Dainora 2019: Šalies regionų darnios plėtros vertinimas: daktaro disertacija, Vilnius: Technika. Prieiga internete: https://etalpykla.vilniustech.lt/handle/123456789/59423.

Ginevičius Romualdas 2009: Socioekonominių sistemų būklės kiekybinio įvertinimo problematika. – Verslas: Teorija ir praktika 10(2), 69–83. DOI: https://doi.org/10.3846/1648-0627.2009.10.69-83.

Ginevičius Romualdas 2019: Problems of Harmony in the Development of Socio-economic Systems. – Inžinerinė ekonomika=Engineering economics 30(2), 195–202. DOI: https://doi.org/10.5755/j01.ee.30.2.22869.

Ginevičius Romualdas, Trišč Roman, Remeikienė Rita, Zielińska Anetta, Strikaitė-Latušinskaja Goda 2022: Evaluation of the condition of social processes based on qualimetric methods: The COVID-19 case. – Journal of International Studies 15(1), 230–249. DOI: https://doi.org/10.14254/2071-8330.2022/15-1/15.

Kabulova, Jelena 2023: Impact of FinTech Innovation on the Financial Sector’s Stability: doctoral dissertation, Vilnius: Technika.

Kates Robert, Clark William, Corell Robert, Hall Michael, Jaeger Carlo, Lowe Ian, McCarthy James J., Schellnhuber Hans Joachim, Bolin Bert, Dickson Nancy M. et al. 2001: Sustainability science. – Science 292, 641–642.

Lancker Elly, Nijkamp Peter 2000: A policy scenario analysis of sustainable agricultural development options: a case study for Nepal. – Impact Assessment and Project Appraisal 18(2), 111–124.

LKŽė – Lietuvių kalbos žodynas (t. I–XX, 1941–2002), el. variantas, redaktorių kolegija: G. Naktinienė (vyr. redaktorė), J. Paulauskas, R. Petrokienė, V. Vitkauskas, J. Zabarskaitė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005 (atnaujinta versija, 2018). Prieiga internete: www.lkz.lt.

Morris David Morris 1979: Measuring the Condition of the World’s Poor – The Physical Quality of Life Index (Overseas Development Council), New York: Pergamon Press.

Nordhaus William D., Tobin James 1973: Is growth obsolete? Esantis M. Moss, The Measure ment of Economic and Social Performance: Studies in Income and Wealth.

Terminologija | 2024 | 31

241

Oželienė, Danguolė 2019: Įmonės darnįos plėtros veiksnių modeliavimas: daktaro disertacija, Vilnius: Technika.

Parris Thomas M., Kates Robert W. 2003: Characterizing and measuring sustainable development. – Annual Review of Environment and Resources 28(1), 559–586.

Pikčilingis Juozas 1969: Leksinė ir gramatinė sinonimika, Kaunas: Šviesa.

Prescott-Allen Robert 1995: Barometer of Sustainability: a Method of Assessing Progress towards Sustainable Societies, Victoria, Canada: Padata.

Somayeh Zinatizadeh, Aeiz Azmi, Seyed Masoud Monavari, Soheil Sobhanardakani 2017: Evaluation and prediction of sustainability of urban areas: A case study for Kermanshah city. – Iran 66, 1–9. DOI: https://doi.org/10.1016/j.cities.2017.03.002.

Starynina Jovita 2020: Modernizuojamų visuomeninių pastatų energijos vartojimo efektyvumo didinimas taikant darnų projektavimo metodus: daktaro disertacija, Vilnius: Technika.

Stunžinas Robertas 2015: Tvarumas, darnumas, tausumas ir kiti angl. sustainability atitikmenys Europos Sąjungos institucijų dokumentuose. – Terminologija 22, 110–126.

Sviderskė Tatjana 2014: Country risk assessment in economic security and sustainability context: doctoral dissertation, Vilnius: Technika.

Trishch Roman, Cherniak Olena, Kupriyanov Oleksandr, Luniachek Vadym 2021: Methodology for multi-criteria assessment of working conditions as an object of qualimetry. – Engineering Management in Production and Services 13(2), 107–114. DOI: https://doi.org/10.2478/emj-2021-0016.

Trishch Roman Mikhailovich, Sichinava Alexander, Bartoš Vojtěch, Stasiukynas Andrius, Schieg Martin 2023: Comparative assessment of economic development in the countries of the European Union. – Journal of Business Economics and Management, 20–36. DOI:https://doi.org/10.3846/jbem.2023.18320.

United Nations. Transforming our World: The 2030 Agenda for Sustainable Development. A/RES/70/1. Prieiga internete: https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/21252030%20Agenda%20for%20%20Sustainable%20Development%20web.pdf.

Vaskelienė Jolanta, Kučinskienė Ramunė 2012: Dabartinės lietuvių kalbos būdvardžių darybiniai sinonimai. – Žmogus ir žodis 1, 153–161.

VLKK KB – Valstybinės lietuvių kalbos komisijos Konsultacijų bankas. Prieiga internete: http://www.vlkk.lt/konsultacijos/3772-sustainable-development-darnus-vystymas-is.

Volkov Artiom 2018: Bendrosios žemės ūkio politikos tiesioginių išmokų sistemos poveikio žemės ūkio tvarumui vertinimas: daktaro disertacija, Vilnius: Technika. Prieiga internete: https://vb.lcss.lt/object/elaba:30829704/index.html.

Wackernagel Mathis, Rees William 1997: Unserökologischer Fußabdruck, Basel: Birkhäuser Verlag.

Zolotas Xenophon 1981: Economic Growth and Declining Social Welfare, New York: University Press.

Zhou Jis, Haifeng Xiao, Shang Jincheng, Zhang Xuelin 2007: Assessment of sustainable development system in Suihua City, China. – Chinese Geographical Science 17(4), 304–310. DOI: https://doi.org/10.1007/s11769-007-0304-6.

Žičkienė Skaidrė, Guogis Arvydas, Gudelis Dangis 2019: Darnaus vystymosi teorinė samprata ir jos praktinė reikšmė. – Tiltai 82(1), 108–123. DOI: https://doi.org/10.15181/tbb.v82i1.1970.

Gauta 2024-03-03

Romualdas Ginevičius Vilniaus Gedimino technikos universitetas Saulėtekio al. 11, LT-10223 Vilnius E. paštas [email protected]

242

Romualdas Ginevičius

Termino „sustainable development“ lietuviškų atitikmenų vartosenos socialiniuose moksluose problemos