doi.org/10.35321/term31-03

Terminologins historia och aktuella trender i Ungern under 2000-talet¹

Terminologins historia och aktuella trender i Ungern under 2000-talet

ÁGOTA FÓRIS

Károli Gáspár University of the Reformed Church in Hungary, TERMIK

ORCID-id: https://orcid.org/00000-0002-7599-0323

S A M M A N F A T T N I N G

Syftet med denna artikel är att ge en översikt över terminologins historia och aktuella trender som har påverkat terminologins utveckling i Ungern under 2000-talet. De senaste två decennierna har medfört betydande förändringar inom högre utbildning, yrkesutbildning, vetenskaplig meritering och publicering i Ungern. Alla dessa förändringar har skapat möjligheter till bättre förståelse, utveckling och undervisning i terminologiteori och terminologihantering, liksom till att stärka de internationella relationerna och inleda en dialog om ungersk terminologipolitik.

Artikeln presenterar först de betydande förändringarna inom ungersk terminologi under de senaste två decennierna ur ett språkrättighetsperspektiv och fokuserar sedan på de viktigaste vetenskapliga publikationerna inom terminologifältet. Artikeln lyfter också fram och beskriver närmare de områden där betydande terminologiskt arbete har utförts under de föregående två decennierna: ungerska termer inom juridik och offentlig förvaltning, EU-specifika termer, medicinska termer samt terminologi och nomenklatur inom naturvetenskaperna.

NYCKELORD: ungersk terminologi, terminologins historia, 2000-talets trender, terminologihantering, publikationer om terminologi.

S A M M A N F A T T N I N G

Syftet med denna artikel är att ge en översikt över terminologins historia och de senaste trenderna som har påverkat terminologins utveckling i Ungern under 2000-talet. De senaste två

¹ Denna forskning stöddes av projektet med titeln ”Studier av fackspråk: terminologins teori och tillämpningar” vid fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap vid Károli Gáspár-universitetet vid den reformerta kyrkan i Ungern.

Terminologija | 2024 | 31

53

decennierna har medfört betydande förändringar inom högre utbildning, yrkesutbildning, vetenskapliga meriter och publicering i Ungern. Alla dessa förändringar har skapat möjligheter till en bättre förståelse av, utveckling av och undervisning i terminologiteori och terminologihantering, samt till att stärka internationella relationer och inleda en dialog om ungersk terminologipolitik.

Artikeln presenterar först de betydande förändringarna inom ungersk terminologi under de senaste två decennierna ur ett språkrättsperspektiv och fokuserar därefter på de viktigaste vetenskapliga publikationerna inom terminologifältet. Artikeln lyfter också fram och presenterar mer ingående de områden där ett betydande terminologiarbete har utförts under de senaste två decennierna: termer inom ungersk rätt och offentlig förvaltning, EU-specifika termer, medicinska termer samt naturvetenskaplig terminologi och nomenklatur.

NYCKELORD: ungersk terminologi, terminologins historia, trender under 2000-talet, terminologihantering, terminologipublikationer.

1. INLEDNING

Ett betydande antal böcker och artiklar om det ungerska språkets historia har publicerats på ungerska, däribland om historien bakom ungerska fackspråk och terminologi. Det finns färre publikationer på engelska om ungersk terminologis historia, och några artiklar har publicerats om trender och särdrag inom ungersk terminologi vid övergången mellan 1900- och 2000-talen (t.ex. Fóris 2010a. och Fóris kommande, Muráth 2010). De två första decennierna av 2000-talet förde med sig flera nya utvecklingar inom ungersk terminologi, och många vetenskapliga publikationer gavs ut under denna period. Syftet med denna artikel är att granska och sammanfatta resultaten och trenderna under dessa två decennier.

1.1. Bakgrund och trender

Det är viktigt att börja med en tillbakablick på slutet av 1900-talet². Förändringar och omvandlingar inom Ungerns industri, ekonomi och samhälle inleddes redan på 1980-talet. Bland dessa förändringar kan följande nämnas: införandet av ett nytt skattesystem i överensstämmelse med marknadsekonomin; bildandet av ett banksystem på två nivåer, det vill säga en centralbank och affärsbanker; övergången till en fast (valuta)prisregim etc. (se Fóris 2010a). Detta underlättades och påskyndades av regimskiftet 1989, som åtföljdes av avskaffandet av det

² För en översikt över den ungerska terminologins historia under 1900-talet, se Fóris (kommande).

54

Ágota Fóris

The History and Recent Trends of Terminology in Hungary in the 21st Century

tidigare socialistiska begreppssystemet inom ekonomi. Som följd behövde man under 1990-talet inom flera domäner (t.ex. ekonomi och handel) skapa ett nytt, demokratiskt terminologisystem för marknadsekonomi, i linje med det västeuropeiska terminologisystemet. Nya företag, förlag, översättningsbyråer och multinationella bolag etablerades. Flera tvåspråkiga och flerspråkiga ordlistor gavs ut av små förlag, främst för att underlätta facköversättning. Under 1990-talet skedde betydande tekniska förändringar världen över, även i Ungern (t.ex. utvecklingen inom informationsteknik och telekommunikation), i och med persondatorernas och Internets intåg samt de första stegen mot digitalisering och arbete i nätmiljö.

Under 1990- och 2000-talen omvandlades även standardiseringen i de östeuropeiska länderna (mer information om standardiseringsorganisationerna i dessa länder finns i Bölcskei 2019). I Ungern ombildades den tidigare statliga myndigheten 1995 till en oberoende organisation för allmännyttiga ändamål, och Ungerns standardiseringsinstitut (MSZT; www.mszt.hu) grundades. Detta var ett av de förberedande stegen och villkoren för Ungerns anslutning till EU 2004. MSZT:s främsta uppgift var att införa EU-standarder i Ungern och, när det var möjligt, översätta dem till ungerska. Institutet utfärdar också certifieringar. Nationell standardisering utförs alltid på landets officiella språk (ungerska), och deltagandet i internationella och europeiska standardiseringsprocesser innebär att även det engelska (fack)språket spelar en viktig roll. Av ekonomiska skäl har dock många europeiska standarder införts som ungerska standarder på engelska; mer än två tredjedelar av de ungerska standarderna är på engelska, och följaktligen är även terminologin på engelska. Därför har endast omkring en tredjedel av de terminologiska standarderna och termlistorna i standardernas inledningar publicerats på ungerska. Standarderna för terminologiska processer är internationella standarder och har inte införts i Ungern.

Under 1900-talets sista två decennier skedde betydande förändringar inom idrottsterminologin. Sedan 1980-talets andra hälft har mer än trettio nya idrotter och fyrtio idrottsförbund registrerats i Ungern. Det innebär att nästan varannan idrott etablerades under dessa årtionden, och nya idrotter tillkommer än i dag. Vissa av dessa nya idrotter har behållit sin ursprungliga terminologi (t.ex. kampsporter från Fjärran östern

Terminologija | 2024 | 31

55

), medan andra har fått ungersk terminologi (t.ex. rugby/rögbi). De nya idrotternas terminologi har tagits med i ordböcker, handböcker och regelböcker, och flera studier om idrottsspråkens terminologi har publicerats.

Tidigare var Ungerska vetenskapsakademins roll avgörande för den vetenskapliga och akademiska terminologin. I slutet av 1900-talet omstrukturerades dock högre utbildning och systemet för vetenskapliga kvalifikationer, och den akademiska utbildningen och examina överfördes från akademin till universiteten (doktorandnivå, införande av Bolognasystemet). Dessutom har publikationsspråket, särskilt inom naturvetenskap, medicin, teknik och matematik, i stor utsträckning övergått till engelska. Vetenskapliga tidskrifter på ungerska försvann gradvis och den vetenskapliga publiceringen på ungerska minskade; denna trend fortsätter än i dag. Ungerskspråkig vetenskaplig terminologi lever kvar tack vare högre utbildning på ungerska. Medan många europeiska länder under 2000-talet övergick från modersmålet till engelska inom högre utbildning (särskilt på master- och doktorandnivå), är undervisningsspråket vid ungerska universitet fortfarande ungerska (se t.ex. Fóris 2010b). Först under det senaste årtiondet har högre utbildning i Ungern rört sig mot engelskspråkiga utbildningsprogram, särskilt på master- och doktorandnivå. Detta beror delvis på det statligt finansierade stipendieprogrammet ”Stipendium Hungaricum” för internationella studenter, som sedan 2013 har syftat till att främja internationaliseringen av ungersk högre utbildning. Förändringarna har lett till att engelska terminologin dominerar i vetenskapliga publikationer på högre nivå, vilket samtidigt har medfört tvåspråkighet inom högre utbildning och ett behov av att etablera engelsk-ungerska terminologiska motsvarigheter inom många områden.

Utöver kodifieringen har det nu vuxit fram normativa, deskriptiva och samtida korpusbaserade grammatiker, ordböcker och databaser; arbetet med att skapa terminologiska databaser har också inletts. Inom språkvetenskapen har deskriptiv, databaserad empirisk forskning stärkts, medan den standardiserande och preskriptiva inriktningen inom terminologin har gett vika för en ansats som syftar till harmonisering till stöd för mångfald.

Kodifieringen av ungerskans standardversion och dess fackspråk slutfördes i mitten av 1900-talet. Kodifieringens verktyg var grammatikor, stavningsregler och ordböcker; verktygen för att skapa och sprida termer var tidningar och

56

Ágota Fóris

The History and Recent Trends of Terminology in Hungary in the 21st Century

populärvetenskapliga tidskrifter och facktidskrifter. Flera omfattande böcker om allmän språklig standardisering och kodifiering under 1900-talet har publicerats, men det finns inte tillräckligt med data om hur standardiseringen har påverkat olika språkvarieteter (såsom fackspråk), eller om terminologins historia inom olika discipliner och yrken (Laczkó 2015). Personer verksamma inom olika discipliner, främst inom ramen för yrkesorganisationer och den ungerska vetenskapsakademin, har utfört ett omfattande terminologiskt arbete; dess historia och resultat har dock endast dokumenterats och bearbetats i ett fåtal fall under 1900-talet (t.ex. kemispråkets historia).

1.2. Syfte och metod

Syftet med denna artikel är att ge en allmän översikt över terminologins historia och aktuella trender som påverkade terminologins utveckling i Ungern under 2000-talet. Först kommer artikeln att presentera de betydande förändringarna inom ungersk terminologi under de senaste två decennierna ur ett språkrättsperspektiv och därefter lyfta fram de viktigaste vetenskapliga publikationerna inom terminologiområdet. Vidare kommer de områden där ett betydande terminologiskt arbete har bedrivits under de föregående två decennierna att lyftas fram och presenteras mer ingående: juridisk terminologi och terminologi inom offentlig förvaltning, EU-specifika termer, medicinsk terminologi samt terminologi och nomenklatur inom naturvetenskaperna.

Den valda forskningsmetoden är en översikt och utvärdering baserad på publicerade artiklar: litteratur om terminologi och historisk lingvistik samt akademiska webbplatser och webbplatser för yrkesverksamma (syntes och analys av tidigare forskning); sammanfattande monografier, doktorsavhandlingar och terminologidatabaser har också samlats in och lyfts fram.

2. DE FÖRSTA TVÅ DECENNIERNA AV 2000-TALET. ALLMÄNNA FRÅGOR

Terminologi är ett tvärvetenskapligt forsknings- och yrkesområde; det har kopplingar till olika discipliner och yrken samt till språkpolitik, lexikologi, lexikografi, forskning om fackspråk och översättning.

2.1. Språkrätt

Den största delen av litteraturen om språkpolitik i Ungern har behandlat språklig planering, närmare bestämt statusplanering och korpus

Terminologija | 2024 | 31

57

planering. Terminologirelaterade områden omfattas av terminologipolitik och terminologisk planering (se UNESCO Guidelines 2005). Majoriteten av ungersktalande har sitt hemvist i Ungern, men ett mindre antal bor utanför Ungern i grannländer där ungerska är ett minoritetsspråk; varje land har en språkmiljö med ett annat majoritetsspråk (rumänska, slovakiska, slovenska, serbiska, kroatiska, ukrainska och tyska). Ungerskan är pluricentrisk (Vančo, Muhr, Kozmács, Huber 2020). En rad yttre faktorer (t.ex. ekonomiska, rättsliga och kulturella) påverkar ungersk terminologi. Följaktligen utvecklas språkförändring (inklusive terminologisk förändring) på olika sätt i Ungern och i minoritetskontexter. Vid millennieskiftet genomförde de central- och östeuropeiska länderna en fullständig översyn av sina rättssystem och införde i samband med denna process också nya språklagar. I Ungern fastställde den ändrade konstitutionen, som utarbetades efter kommunismens fall 1989, ännu inte landets officiella språk; den slog dock fast att nationella och språkliga minoriteter utgjorde grundstenar i staten och att staten skulle garantera rätten att använda deras modersmål, få undervisning på modersmålet och använda namn på det egna språket. Den nya konstitutionen (med namnet ”Ungerns grundlag”) antogs 2011 och slog fast att ungerska var landets officiella språk (Andrássy 2017: 74–75).

De begreppsliga och terminologiska systemen hos grupper som talar samma språk förändras och utvecklas naturligtvis olika till följd av skilda kulturella, ekonomiska, rättsliga och administrativa kontexter (t.ex. tyska fackspråk i Tyskland, Österrike och Schweiz; engelska fackspråk i olika länder; ungerska fackspråk). Lanstyák (2002: 201) menar att det är naturligt att ungerskan förändras på åtta olika sätt i länderna i Karpaterbäckenet, eftersom språkliga förändringar påverkas av flera faktorer utanför språket. Terminologin inom ungerska fackspråk i grannländerna präglades således av divergens, och det var först efter regimskiftet 1989 och EU-anslutningen 2004 som ungersktalande i grannländerna kunde återknyta till den terminologi som används i Ungern. Harmonisering av de många ungerska terminologiska varianterna och insamling av dem i en databas har dock ännu inte genomförts, även om initiativ har tagits (t.ex. när det gäller språkpolitik och språkplanering för ungrare bosatta i grannländerna, se t.ex.,

58

Ágota Fóris

The History and Recent Trends of Terminology in Hungary in the 21st Century

Szabómihály 2009, and the studies on Hungarian terminology strategy in the “green paper”: Prószéky et al. 2023).

2.2. Terminologiforskning, akademiska publikationer

I den ungerska språkvetenskapliga litteraturen tog den intensiva diskussionen om allmänna terminologifrågor sin början på 2000-talet, när de Wüsterianska principerna ”återupptäcktes”; därefter behandlade olika publikationer 1930-talets terminologiska skolor, framför allt och ingående Wüsters arbete (t.ex. Zabóné Varga 2015). Sedan dess har intresset för andra terminologiska inriktningar också ökat; i synnerhet gäller det socioterminologi, med utgångspunkt i Maria Teresa Cabrés arbete, och det sociokognitiva förhållningssätt som Rita Temmerman förespråkar. Ett särskilt populärt ämne har varit de överlappande områdena terminologi och översättning (för en ingående redogörelse, se volymen med titeln Översättning och terminologi: Fóris 2022).

Den akademiska forskningen inom terminologi tog främst fart inom språkvetenskapen snarare än inom naturvetenskaperna, med ett stort antal publikationer och doktorsavhandlingar om terminologi. Tidskriften Magyar Terminológia (Journal of Hungarian Terminology) gavs ut mellan 2008 och 2013 av förlaget Akadémiai Kiadó. Terminologi infördes som ämnesdisciplin inom högre utbildning (kandidat-, master- och doktorandnivå), följt av att masterprogrammet i terminologi (2011–2018) inrättades vid Károli Gáspár-universitetet inom Ungerns reformerta kyrka. Numera erbjuds även terminologirelaterade utbildningar vid olika institutioner. Efterfrågan på terminologiarbete har ökat avsevärt, främst inom översättningsbranschen och därefter inom teknisk dokumentation, vilket har lett till att terminologidatabaser skapats; huvudsakligen har databaser och ordböcker med inriktning på översättning tagits fram (t.ex. det ungerska innehållet i IATE, Termin-databasen och privata företags terminologidatabaser). Någon nationell terminologidatabas har dock inte skapats. Flera terminologiorganisationer och forskargrupper har inrättats, och de är även medlemmar i internationella terminologiorganisationer (se Fóris 2022: 115–120).

Även om terminologin inom många fackområden redan hade behandlats under 1900-talet, både i fackordböcker och vetenskapliga publikationer (se Fóris, kommande), var det först på 2000-talet som historiken för terminologin inom enskilda fackspråk

Terminologija | 2024 | 31

59

och domäner började kartläggas mer ingående och heltäckande i den ungerska litteraturen (t.ex. böcker och doktorsavhandlingar om medicinsk, matematisk, idrottslig, juridisk, ekonomisk, teknisk och musikinriktad terminologi). Det har också publicerats arbeten om allmän terminologiteori och den ungerska terminologins tillstånd (t.ex. Fóris 2005).

Betydande terminologisk forskning och publiceringsverksamhet bedrivs således i forskargrupper och doktorandprogram vid universiteten. Vissa företag (främst översättningsbyråer och multinationella företag) bygger terminologidatabaser, men i de flesta fall är dessa inte offentligt tillgängliga. Sedan en tid tillbaka har man försökt förena terminologisk forskning med terminologiarbete och även inleda arbetet med en ungersk terminologiportal och en nationell, offentlig ungersk terminologidatabas. Under de senaste åren har flera böcker publicerats som behandlar detaljerna, delområdena och uppgifterna inom den ungerska terminologistrategin (i allmänhet: Fóris, Bölcskei 2019 och Prószéky et al. 2023; om terminologi inom juridik och offentlig förvaltning: Tamás, Szoták 2021, Rixer 2023 och nummer 2023/X/3 av tidskriften Glossa Iuridica). Det är lovande att arbetet med att bygga en terminologiportal också har inletts, tack vare det arbete som Terminology Research Group vid Hungarian Research Centre for Linguistics inledde 2021.

3. SPECIFIKA FRÅGOR OCH ÄMNESOMRÅDEN

Några av de områden där omfattande forskning har bedrivits under de senaste två decennierna lyfts fram nedan: terminologi inom juridik och offentlig förvaltning, EU-specifika termer, medicinsk terminologi samt terminologi och nomenklatur inom naturvetenskaperna. På grund av det stora antalet publikationer ges här en utvald bibliografi. Där en sammanfattande volym eller artikel om ämnet har publicerats anges den som referens.

3.1. Terminologi inom juridik och offentlig förvaltning

3.1.1. Termer inom ungersk juridik och offentlig förvaltning

Inom juridik och offentlig förvaltning behandlas språk- och terminologifrågor i publikationer om kraven på begriplig och tillgänglig kommunikation, och kopplas till frågor om effektivitet och etik. Inom juridiken är kravet på att använda klarspråk mest relevant vid utformning och översättning av lagstiftning; inom förvaltningen

60

Ágota Fóris

The History and Recent Trends of Terminology in Hungary in the 21st Century

gäller det främst kommunikationen med medborgare (oftast lekmän) och utformningen av officiella dokument.

Olika initiativ har lanserats världen över för att förbättra tydligheten i det officiella språkbruket, främst genom stilistiska, syntaktiska och lexikala rekommendationer (t.ex. Plain Language Movement i USA på 1970-talet, Plain English Campaign i England på 1980-talet och Europeiska kommissionens kampanj Clear writing for Europe år 2010).

Det allmänna kravet på begriplighet anges i lagstiftningen (se Tóth 2022), medan närmare anvisningar om hur tydlighet kan uppnås återfinns i standarder (t.ex. IEC/IEEE 82079-1:2019; ISO 24495-1:2023) och olika stil- och språkguider. Juridiska dokuments begriplighet är delvis en språkfråga och delvis en juridisk fråga och kan bedömas utifrån många variabler.

Bland de faktorer som gör texter svåra att förstå framhålls oftast terminologin samt syntaktiska och textuella särdrag. Språkliga analyser visar att det inte finns några universellt tillämpliga riktlinjer som garanterar att juridiska texter blir begripliga, och att förenkling av språket (t.ex. genom att korta meningar eller ersätta termer med vardagliga uttryck) inte nödvändigtvis gör texten begriplig. Det är också värt att notera att innehållets exakthet och begriplighet ofta står i konflikt med varandra. Det är dessutom viktigt att beakta målgruppen och dess juridiska och språkliga bakgrund.

I Ungern var juridik och språk redan sammankopplade på 1800-talet, och insamling och skapande av juridisk terminologi var då en central fråga. Forskningen om ungersk juridisk terminologi fick ny kraft på 1960-talet, då oro väcktes över det juridiska språkets begriplighet. På 1980-talet inleddes forskning om juridisk terminologis viktigaste särdrag. Efter 2000-talet riktade studiet av EU-texternas språkbruk uppmärksamheten mot översättning av juridiska texter och juridisk terminologi (se t.ex. Vinnai 2017). Det har också bedrivits korpusbaserad forskning om juridiska texters begriplighet. Vid universitetet i Miskolc skapades Miskolc Legal Corpus för att med korpuslingvistiska metoder undersöka juridiska texters egenskaper i en stor korpus med juridiska texter. I denna studie samarbetade jurister och lingvister för att ta reda på om det finns särdrag i ungersk juridisk terminologi som försvårar begripligheten (Vincze 2018); en bok som sammanfattade denna omfattande forskning publicerades också (Szabó, Vinnai 2018). I en del av studien undersöktes mening

Terminologija | 2024 | 31

61

Struktur- och stavningsdrag analyserades (predikatstrukturer, subjektstrukturer, samordning och underordning, interpunktion). Dessutom analyserades texternas begreppsliga och terminologiska struktur samt betydelsestruktur (grammatiska, semantiska och pragmatiska element identifierades). Resultaten visar att begripligheten varierar beroende på texttyp (exempelvis är forumtexter och transkriptioner lättast att förstå, följda av lagstiftning och lagtexter, medan domstolsavgöranden och förklarande texter är svårast att förstå). Det faktum att semantiska och pragmatiska drag också måste spela en betydande roll i analysen, och att juridiken ofta övertar språket från den verklighet som regleras, innebär att svårigheten ofta inte orsakas av de juridiska termerna, utan av obekanta facktermer och obekanta scheman och skript (Szabó, Vinnai 2018: 33; Zódi 2018: 260). Studierna visar att kravet på begriplighet inte gäller alla texttyper, utan endast sådana som yrkesverksamma producerar för lekmän med hjälp av allmänspråk.

The translation of legal and administrative documents spans both the translation of foreign language documents into Hungarian and the translation of Hungarian documents into foreign languages. Several institutional (state-funded) actors are involved in this work. Here are a few worth mentioning: (1) the Hungarian Office for Translation and Attestation (OFFI)³, (2) the Ministry of Justice, and (3) the translation service of the EU. The third is surveyed in a separate subsection (see 3.1.2. Section). (Interestingly, from the perspective of translation professionals, EU texts are not considered as part of the legal-administrative language, but EU legal-administrative LSP is treated as a subset of EU language.) A considerable number of publications on the translation work carried out by OFFI have been published in recent years, mostly by OFFI itself (the Hungarian volumes are free to download from https://www.offi.hu/offi-akademia/kiadvanyaink). Most of them share useful practices in day-to-day operations; several of them also deal with terminology issues, for example, in certified translation (Szoták 2021). The series includes a book written with the aim of standardising terminology in the EU’s legal translation programme (Tamás 2019). This volume is partly a glossary sharing specific legal terms in several languages. The main information (term, definition, domain, comment on translation practice, context, document type, sources) can be found in Hungarian, supplemented by

³ OFFI är ett statsägt språktjänstföretag som står under justitieministeriets tillsyn.

62

Ágota Fóris

The History and Recent Trends of Terminology in Hungary in the 21st Century

motsvarigheter på engelska, franska, tyska och italienska. Råd till översättare ingår också; dessa handlar främst om olika länders rättssystem och deras landsspecifika särdrag. Boken innehåller även en samling juridiska dokument. Därefter utkom en volym som kartlade juridiska termer på de officiella språken i Ungerns grannländer (Tamás, Szoták 2021). Källspråket är återigen ungerska, på vilket huvudinformationen anges och sedan kompletteras med motsvarigheter och råd till översättare på serbiska, kroatiska, slovenska, rumänska, slovakiska och ukrainska. Samtidigt har den tredje delen av bokserien, om juridiska termer på ryska, spanska och portugisiska, publicerats (Tamás 2023). En viktig del av stödet till översättningsprojektets genomförande är terminologistöd, som numera är avgörande för att framställa juridiska översättningar av hög kvalitet. Därför lanserade OFFI 2014 projektet IUSTerm, en terminologidatabas för juridik och förvaltning (se Tamás 2020).⁴

I Ungern inleddes införandet av digital förvaltning på 2000-talet och har påverkat alla förvaltningsområden, med särskilt stor inverkan på den offentliga förvaltningen. Ur både terminologisk synvinkel och begriplighetssynpunkt måste kunder och förvaltningar använda samma begrepp, begreppssystem och terminologi. Införandet av e-förvaltning och elektronisk offentlig förvaltning innebar också en betydande mängd terminologiarbete för de utvecklare som arbetade med digitaliseringen (Majzikné Bausz 2008). Utvecklarnas uppgift var inte att bygga ett helt nytt terminologisystem, utan att införliva förvaltningens och informationsteknikens befintliga terminologisystem i ett elektroniskt informationssystem genom vilket kommunikation på flera nivåer mellan handläggare och kunder kan uppnås. En del av uppgiften var att experterna skulle genomföra den terminologiska klassificeringsprocessen genom att harmonisera språkliga markörer; dessutom standardiserades även begreppen (Majzikné Bausz 2008: 60). Utvecklarna har således utfört både terminologiplanering och terminologiskt arbete, med IT-metoder för att beskriva ett hierarkiskt system av administrativa termer utifrån deras betydelse. De behövde koppla hanteringen av registren (databaserna) till de sektoriella systemens funktion och möjliggöra interoperabilitet (dvs. teknisk, organisatorisk och semantisk interoperabilitet) mellan systemen.

4 Denna databas är inte offentligt tillgänglig.

Terminologija | 2024 | 31

63

På 2000-talet skrevs flera doktorsavhandlingar om juridisk terminologi, språkbruk i rättsliga förfaranden och rättstillämpningsprocessen, liksom om en diakron studie av juridisk terminologi och terminologiarbetsflödens roll i lagstiftning av hög kvalitet (Bereczné Szép 2012; Vinnai 2012; Novák 2019; Balogh 2020).

Betydelsen av att arbeta med juridisk terminologi framgår av lanseringen 2007 av en särskild tidskrift om juridiskt språk med titeln Magyar Jogi Nyelv (ungerskt juridiskt språk); flera temanummer av Glossa Juridica behandlar sambanden mellan juridik och språk (Glossa Juridica 2011/I/1, 2023/X/3).

3.1.2. EU-specifika termer

Studies into EU terminology gained momentum in the 2000s. Terminology and specialized language of the EU are used at the EU institutions. Ever since Hungary’s accession to the EU in 2004, there has been an increasing alignment with EU terminology, including legal, administrative, economic, and business harmonisation (e.g., institutions, laws, standards, Statistical Classification of Economic Activities codes). The so-called EU language (the language of EU documents, “Eurolect”, see Mori 2018), is used by translators when translating laws, rules, etc., into Hungarian. Translators are often confronted with the fact that the EU conceptual system does not correspond to the Hungarian conceptual system. For example, some concepts are missing and therefore do not have an equivalent in Hungarian; consequently, the need to describe and name a concept often arises at the same time. Translating EU terminology into Hungarian required a great deal of effort because it was necessary to find or create the appropriate lexemes in Hungarian for an existing (and already defined) EU conceptual system without introducing new ones to replace the existing Hungarian terms; however, when the Hungarian lexeme is missing and a new one is needed, this has to be done in compliance with the terminological and word formation rules and norms of Hungarian.

Bland kännetecknen för EU:s fackspråk har Klaudy framhållit att den gemensamma bakgrunden utgörs av EU:s institutionella system (t.ex. kontor, funktioner, förordningar, direktiv och resolutioner); texternas språkliga drag påverkas starkt av EU:s överstatliga karaktär, och EU:s institutionella kultur och kontorssystem ligger till grund för texten. Klaudy intresserade sig främst för

64

Ágota Fóris

The History and Recent Trends of Terminology in Hungary in the 21st Century

översättning av EU-texter inom ramen för översättarutbildningen. Hon påpekade att detta inte enbart omfattar översättning av EU-lagstiftning i snäv bemärkelse, utan att även ett brett spektrum av texter och texttyper som används i EU:s dagliga verksamhet (t.ex. förordningar, tal, officiella brev, protokoll, meddelanden, promemorior, fördrag, resolutioner, beslut och CV:n) räknas som EU-texter (Klaudy 2004).

Fischer hävdar att det främsta kännetecknet för EU-texter är att de utformas i en flerspråkig miljö. Som en följd av det kontinuerliga översättningsarbetet kännetecknas EU-texter av ett särskilt språkbruk, vilket också har lett till framväxten av distinkta EU-språkvarieteter – eurolekter – i EU:s officiella språk⁵. Exempelvis har ett officiellt EU-språklager skapats, som kan omfatta flera fackspråkliga skikt (t.ex. juridiskt och administrativt språk) (Fischer 2023). Dessa EU-språk har en särpräglad textstruktur, syntax och lexikon; därför omfattar forskningen om eurolekter lexikala, fraseologiska, syntaktiska, morfologiska och textnivåbaserade undersökningar. Ur terminologisk synvinkel har EU skapat ett autonomt rättssystem som fungerar som ett begreppssystem i sin egen rätt och beskrivs på 24 språk med samma status, varav ett är ungerska. Terminologistudier kräver att man undersöker och jämför de underliggande begreppssystemen i medlemsstaterna och EU. Detta kompliceras av att vissa språk är knutna till civilrätt och andra till anglosaxisk common law, medan EU-rätten (som en blandning av de två) utgör ett separat (men inte oberoende av medlemsstaternas rätt) rättssystem. Ett annat särdrag hos EU:s begreppsram är att den omfattar flera discipliner (t.ex. jordbruk, finans och fiske) (Fischer 2008, 2023).

Utöver det ovanstående har flera studier om EU-språk och terminologi publicerats i ungersk litteratur (t.ex. Várnai 2005; Trebits 2008; Farkas 2009), liksom flera doktorsavhandlingar (Somssich 2007; Rádai-Kovács 2009; Fischer 2010; Rátkainé Jablonkai 2010) och flera läromedel om användning och översättning av EU-engelska (t.ex. Bart, Klaudy 2003; Fischer, Trebits 2014). Det finns också omfattande forskning om översättarutbildning och juristutbildning, och särskilda kurser om EU har startats. Flera flerspråkiga ordböcker med EU-terminologi publicerades redan på 1990-talet (se t.ex. Dróth 2000). Sedan 2004,

5 https://mersz.hu/hivatkozas/m1089e_f7_p1/#m1089e_f7_p1.

Terminologija | 2024 | 31

65

Ungersk terminologi har inkluderats i EU:s interinstitutionella terminologidatabas IATE (se Lesznyák 2010 för mer information om databasen och dess ungerska aspekter).

Översättningen av EU-lagstiftningen beställdes av justitieministeriet före Ungerns anslutning 2004, och den ungerska terminologin publicerades i Termin-databasen, som förvaltades av justitieministeriet fram till 2004; efter anslutningen (från 2004) överfördes terminologin till IATE-databasen (se Somssich 2003). Termin-databasen är fortfarande i drift; den innehåller typiska termer inom ungersk lagstiftning på både ungerska och engelska. År 2017 inledde justitieministeriet ett omfattande program för att översätta ungersk lagstiftning till engelska (i samarbete med OFFI). De engelska översättningarna av ungersk lagstiftning har publicerats i databasen Nemzeti Jogszabálytár (www.njt.hu), och termer som skapats under översättningen har registrerats i Termin (https://termin.im.gov.hu/)-databasen. En vägledning för översättning av lagstiftning har också publicerats. Den innehåller allmänna riktlinjer för form, metodik, stavning, interpunktion och layout (Gáspár, Somssich 2019a; 2019b).

3.2. Medicinsk terminologi

Forskningen om medicinens fackspråk och medicinsk terminologi i Ungern har gjort framsteg under 2000-talet. Forskningen om det medicinska språkets historia och medicinsk terminologi har också fått större betydelse, och forskningsresultat om textuella, semantiska och pragmatiska frågor har publicerats. En särskild milstolpe var lanseringen av tidskriften Magyar Orvosi Nyelv (ungerskt medicinskt språk) år 2001 och införandet av ämnet ungerskt medicinskt språk vid Semmelweis University of Medicine and Health Sciences i Budapest år 2002. Detta blev nödvändigt eftersom det ungerska medicinska språket är en blandning av grekiska, latinska, ungerska och engelska termer (https://orvosinyelv.hu/magyar-orvosi-nyelv/). Under de två decennier som gått sedan dess har en sammanfattande monografi om det ungerska medicinska språket och dess historia (Bősze, Kapronczai, Keszler 2021) samt flera läroböcker (t.ex. Bősze 2009) publicerats; flera medicinska terminologiordböcker (t.ex. inom neurologi, epidemiologi och psykiatri) har också tryckts (https://orvosinyelv.hu/konyvek/). Ämnet ungerskt medicinskt språk har införts vid andra medicinska fakulteter runt om i landet (Debrecen, Pécs, Szeged).

66

Ágota Fóris

The History and Recent Trends of Terminology in Hungary in the 21st Century

Medical terminology is based on the terminology of anatomy (Donáth 2009). In the Hungarian medical language, the Latin names of anatomical structures are used as there is no agreed-upon anatomical terminology in Hungarian; therefore, medical students do not need to know the Hungarian anatomical names, but only the Latin names (Varga, Barta 2020: 193). The language of descriptive anatomy and clinical anatomy differ significantly; structures important to clinical medicine often do not have names in descriptive anatomy, and the lack of anatomical terminology in Hungarian also causes difficulties when teaching (Varga, Barta 2020: 193). Varga (2014), Fogarasi (2017), and Ludányi, Varga (2021) also point out that the use of English terminology and English acronyms is increasing in Hungarian clinical language use. In particular, the use of English terminology is common in the context of newly discovered diseases and therapeutic procedures; in these cases, there is no existing Latin terminology. An important area of research is the study of medical records of bodily harm (e.g., wounds). In these studies, clinical terminology and legal (forensic) terminology used in court proceedings differ; therefore, in some cases, the exact location of the injury cannot be determined from the injury report due to terminological reasons (Fogarasi 2012, 2016).

Kommunikation mellan läkare och patient har betydelse för patienträttigheterna, vilket har fört forskningen om medicinsk terminologi i förgrunden. Den rättsliga grunden för patienträttigheter kräver att patienterna känner till och förstår detaljerna i den medicinska dokumentation som rör deras hälsotillstånd. Det är särskilt svårt att tolka förkortningar och akronymer i utskrivningsanteckningar, eftersom vissa av dem inte alls förekommer i tryckta eller internetbaserade källor och dessutom kan ha flera betydelser. Det är värt att nämna att det finns flera samlingar (listor, ordböcker) med medicinska förkortningar som har publicerats i tryckt form eller på nätet på ungerska och/eller engelska (för detaljer, Kuna, Ludányi 2023). Terminologiska studier stöds också av medicinska korpusar, såsom BioScope, som innehåller flera medicinska och biologiska texter (Vincze et al. 2008); Szegedi Medical Korpusz (SZEMEK), som innehåller texter från medicinska tidskrifter (Keresztes, Borda, Vincze 2019); en medicinsk delkorpus av Pannónia Korpusz, som innehåller parallelltexter (Robin et al. 2016); Covid Corpus på nästan tre miljoner ord, som möjliggör analys av coronavirusrelaterad terminologi i nyhetsportaler på nätet (Varga et al. 2023); samt arbetet i översättargruppen Covid1001, vars mål var att översätta tillförlitlig information

Terminologija | 2024 | 31

67

och litteratur om covid-19-epidemin från engelska till ungerska och att utveckla terminologi på ungerska, vilket resulterade i en korpus på mer än 1,7 miljoner ord (B. Papp, Somogyi 2022).

3.3. Terminologi och nomenklatur inom naturvetenskaperna

Inom naturvetenskaperna skildes terminologi och nomenklatur redan åt på 1800-talet, huvudsakligen utifrån om de användes för att beteckna allmänna begrepp (terminologi) eller objekt, individer eller grupper (nomenklatur) (se ISO 1087:2019). Skapandet av terminologi för ett visst ämnesområde styrs av det allmänna språkets grammatik, medan reglerna för att skapa nomenklatur styrs av specifika regler och koder. Flera discipliner (t.ex. kemi, biologi och geografi) har skapat egna system för utveckling av nomenklatur inom sina områden; dessa har samordnats av internationella yrkesorganisationer sedan 1900-talet. I Ungern ansvarar avdelningarna vid Hungarian Academy of Sciences för att fastställa och uppdatera nomenklaturregler (t.ex. symboler, måttenheter och namn) (se Bölcskei, Fóris 2022).

Ordförrådet i fackspråk, inklusive terminologi och nomenklatur, har också väckt viktiga frågor under de senaste decennierna. För närvarande ansvarar en tvärvetenskaplig kommitté, Hungarian Interdepartmental Standing Committee on Hungarian Language vid Hungarian Academy of Sciences, för att överföra internationella nomenklaturregler till ungerskan, reglera stavningen i fackspråk och utarbeta regler och handböcker. I praktiken är kommitténs arbete främst inriktat på stavningsfrågor (utgivning av stavningsordböcker); den ägnar sig inte åt terminologiarbete i modern bemärkelse, till exempel uppbyggnad av terminologidatabaser.

Den ungerska vetenskapliga terminologins historia har ännu inte skrivits ned, och endast ett fåtal studier har genomförts om utvecklingen av terminologin och fackspråket inom olika vetenskapliga discipliner (t.ex. kemi och geologi). Flera enspråkiga, tvåspråkiga och flerspråkiga ordböcker har publicerats under 1900- och 2000-talen (se https://szakszotar.lib.pte.hu/hu/), men mer komplexa terminologidatabaser återstår att utveckla.

I Ungern har omfattande laserforskning bedrivits inom optik (i fysiken), däribland laserfysik. Detta väckte uppmärksamhet kring studiet

68

Ágota Fóris

The History and Recent Trends of Terminology in Hungary in the 21st Century

of the terminology of lasers in the first decade of the 2000s. In these years, research and the development of a specific group of lasers, high energy atto- and femtosecond lasers⁶, started to develop rapidly; in this context, the TERMIK research group has studied and described the terminology of atto- and femtosecond pulsed lasers and created a term base and the DictionaryELI dictionary (http://dictioneli.stepp.hu) on laser terminology. The main objective was to study the terminology and conceptual system in English and Hungarian to collect the terminology of bilingual (Hungarian and English) documentation. This would support the translation of texts (see Fóris, B. Papp 2015; Fóris 2022: 131–153).

4. SLUTSATS

Syftet med denna artikel var att ge en syntes av terminologins historia och senaste utveckling i Ungern under 2000-talet. De senaste två decennierna har medfört genomgripande förändringar inom högre utbildning, yrkesutbildning, vetenskaplig meritering och publicering i Ungern.

Vår första slutsats är att alla dessa förändringar har skapat möjligheter till en bättre förståelse, utveckling och undervisning i terminologiteori och terminologihantering, liksom till att stärka internationella relationer och inleda en dialog om ungersk terminologipolitik i Ungern och grannländerna. Detta har lett till en spridning av terminologiutbildning, terminologikurser och internationella relationer samt till fler vetenskapliga publikationer och studier av termer inom olika domäner.

De två första decennierna av 2000-talet medförde flera nya utvecklingar inom ungersk terminologi. I synnerhet publicerades då många vetenskapliga arbeten (artiklar, monografier och doktorsavhandlingar). Artikeln inleddes med att beskriva de betydande förändringarna inom ungersk terminologi under de senaste två decennierna ur ett språkrättsperspektiv. Därefter lyftes de viktigaste akademiska publikationerna inom terminologiområdet fram. Slutligen gavs en detaljerad redogörelse för de domäner där ett betydande terminologiskt arbete har utförts under de föregående

⁶ Insamlingen av termer inspirerades av lanseringen av det ungerska delprojektet inom det så kallade ELI-projektet. ELI (Extreme Light Infrastructure, för detaljer se https://www.eli-alps.hu/) projektet ingår i den nya generationen storskaliga forskningsanläggningar i Europa. Det är intressant att notera att 2023 års Nobelpris i fysik tilldelades ”för experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studiet av elektrondynamik i materia” och att Ferenc Krausz, en av pristagarna, tillskrivs en avgörande roll i att ha banat väg för etableringen av ELI:s ungerska del i Szeged.

Terminologija | 2024 | 31

69

två decennier: terminologin inom juridik och offentlig förvaltning (ungerska juridiska och administrativa termer, EU-specifika termer), medicinsk terminologi samt terminologi och nomenklatur inom naturvetenskaperna.

Vår andra slutsats är att det står klart att det mest aktiva terminologiska arbetet och den mest aktiva forskningen bedrivs inom de vetenskapsområden där den direkta tillämpningen har blivit viktig, det vill säga juridik och förvaltning, medicin och naturvetenskaper. Det verkar också som om terminologisk forskning, särskilt inom juridik och förvaltning, är nära knuten till översättning. Dessutom har flera doktorsavhandlingar och monografier skrivits inom vart och ett av dessa områden, och ett stort antal läromedel och ordböcker har publicerats.

Under större delen av 1900-talet var Ungern ett enspråkigt land, vilket gynnade enspråkigt terminologiarbete. Den geopolitiska dynamiken under 2000-talet, såsom globaliseringen, ökningen av engelskspråkig forskning och publicering samt EU-medlemskapet, liksom närmare band till ungrare utanför landets gränser, har emellertid katalyserat framväxten av flerspråkigt terminologiarbete och gjort det nödvändigt att mer ingående undersöka och beskriva de terminologiska systemen inom de domäner som påverkas av dessa processer.

SOURCES

A magyarországi szakszótárak és -lexikonok bibliográfiája. Available at: https://szakszotar.lib.pte.hu/hu/ [accessed October 11, 2023].

Bart István, Klaudy Kinga 2003: EU-fordítóiskola. Európai Uniós szövegek fordítása angolról magyarra, Budapest: Corvina.

Clear writing for Europe. Available at: https://commission.europa.eu/about-european-commission/departments-and-executive-agencies/translation/clear-writing-europe_en [accessed October 11, 2023].

DictionELI. Available at: http://dictioneli.stepp.hu [accessed October 11, 2023].

Fischer Márta, Trebits Anna 2014: Angolul az Európai Unióban. EU-angol – Kinek? Miért? Hogyan? [EU English – Using English in EU Contexts], Budapest: Tempus Közalapítvány. Available at: http://www.euenglish.hu/wp-content/uploads/2014/09/EU_angol_ossz. cikk_2014.pdf.

Glossa Iuridica. Available at: https://ajk.kre.hu/index.php/glossa-iuridica [accessed October 11, 2023].

Hungarian Office for Translation and Attestation (OFFI). Available at: www.offi.hu [accessed October 11, 2023].

IATE. Available at: www.iate.europa.eu [accessed October 11, 2023].

IEC/IEEE 82079-1:2019 Preparation of information for use (instructions for use) of products – Part 1: Principles and general requirements.

ISO 1087:2019 Terminology work and terminology science – Vocabulary.

ISO 24495-1:2023 Plain language – Part 1: Governing principles and guidelines.

Magyar Jogi Nyelv. Available at: https://joginyelv.hu/ [accessed October 11, 2023].

Magyar Orvosi Nyelv. Available at: https://orvosinyelv.hu/ [accessed October 11, 2023].

Magyar Terminológia. Available at: https://akjournals.com/view/journals/1206/1206-overview.xml [accessed October 11, 2023].

MSZT. Available at: www.mszt.hu [accessed October 11, 2023].

70

Ágota Fóris

The History and Recent Trends of Terminology in Hungary in the 21st Century

Nemzeti Jogszabálytár. Available at: www.njt.hu [accessed October 11, 2023].

Termin. Available at: https://termin.im.gov.hu/ [accessed October 11, 2023].

Terminology and Communication Research Group (TERMIK) at the Faculty of Humanities and Social Sciences at the KRE. Available at: https://btk.kre.hu/index.php/2015-12-05-09-31-20/karikutatocsoportok/824-terminologiai-kutatocsoport-termik.html [accessed November 20, 2023].

Terminology Research Group at the Hungarian Research Centre for Linguistics. Available at: https://nytud.hu/en/research-group/terminology-research-group/area [accessed November 20, 2023].

PHD THESES

Balogh Dorka 2020: Műfajtudatosság a jogi szakfordításban és szakfordítóképzésben, Budapest: ELTE BTK.

Bereczné Szabó Beáta 2012: A szakfordítás szerepe a magyar gazdasági, jogi szaknyelv kialakulásában, Budapest: ELTE BTK.

Fischer Márta 2010: A fordító mint terminológus, különös tekintettel az európai uniós kontextusra, Budapest: ELTE BTK.

Fogarasi Katalin 2012. Limited Forensic Assessability of Soft Tissue Injuries. Contrastive Terminological Analyses of Hungarian, Austrian and German Medical Diagnostic Reports, Pécs: University of Pécs.

Novák Barnabás 2019: A terminológiai munkafolyamat a minőségi jogalkotásban. Magyar–olasz összehasonlító vizsgálat az alkotmányjogi terminológia területén, Pécs: PTE ÁJK.

Rádai-Kovács Éva 2009: Az euáoterminus, avagy az európai uniós terminológia jellemzői, különös tekintettel az újlatin nyelvekben megjelenő sajátosságokra, Budapest: ELTE BTK.

Rátkainé Jablonkai Réka 2010: A corpus-linguistic investigation into the lexis of written English EU discourse: An ESP pedagogic perspective, Budapest: ELTE.

Somssich Réka 2007: Az európai közösségi jog fogalmainak nyelvi megjelenítése, különös tekintettel az európai magánjogra, Budapest: ELTE ÁJK.

Zaboné Varga Irén 2015: Műszaki szövegek fordításának terminológiai problémái német–magyar nyelvpárban járműipari szövegek alapján, Budapest: ELTE BTK.

Vinnai Edina 2012: Nyelvhasználat a jogi eljárásban, Miskolc: Miskolci Egyetem ÁJK.

REFERENCES

Andrássy György 2017: A magyar nyelv és a magyar nyelvközösség jogi helyzete. – A magyar nyelv jelene és jövője, ed. G. Tolcsvai Nagy, Budapest: Gondolat, 64–90.

B. Papp Eszter, Somogyi Zoltán 2022: Kollaboratív terminológiai munka a Covid1001 önkéntes szakfordítói csoportban. – Nyelvek, nyelvváltozatok, közvetítmények II, eds. J. Navracsics, Sz. Bátyi, Budapest: Akadémiai Kiadó. DOI: https://doi.org/10.1556/9789634548607.

Bölcskei Andrea, Fóris Ágota 2022: A névtudomány, a nevezéktan és a terminológia viszonya, érintkezési pontjai. – Névtani Értesítő 44, 59–78. DOI: https://doi.org/10.29178/NevtErt.2022.5.

Bölcskei Andrea 2019: A szabványosítás online forrásai a Kárpát-medencében. – A szabványosítás fordítási és terminológiai vonatkozásai, eds. Á. Fóris, A. Bölcskei, Budapest, KRE–L’Harmattan, 137–150.

Bősze Péter, Kapronczai Katalin, Keszler Borbála (eds.) 2021: A magyar orvosi nyelv története, Budapest: Medicina.

Bősze Péter (ed.) 2009: A magyar orvosi nyelv tankönyve, Budapest: Medicina.

Donáth Tibor 2009: Az anatómiai nyelv mint az orvostudomány alapja. – A magyar orvosi nyelv tankönyve, ed. P. Bősze, Budapest: Medicina, 287–295.

Dróth Júlia 2000: Legyen egységes az Európai Unió magyar nyelvű terminológiája! – Magyar Nyelvőr 124, 287–297.

Farkas Ildikó 2007: A fordítói szabadság korlátai az EU intézményeiben. – Fordítástudomány 9, 98–105.

Fischer Márta 2008: Az európai uniós fordítás és terminusalkotás magyar vonatkozásai. – Magyar Nyelvőr 132, 385–402.

Fischer Márta 2023: Eurolektusok. Az Európai Unió hatása a nyelvekre, különös tekintettel a jogi nyelvre, Budapest: Akadémiai Kiadó. DOI: https://doi.org/10.1556/9789634548959.

Fogarasi Katalin 2016: Anatómiai terminusok használatának problémái látleleti sérülésleírásokban. – Táblatok a mai magyar alkalmazott nyelvészetben, eds. A. Á. Reményi, Cs. Sárdi, Zs. Tóth, Budapest: Tinta, 322–332.

Terminologija | 2024 | 31

71

Fogारasi Katalin 2017: A körboncolási jegyzőkönyv terminológiájának sajátosságai és XXI. századi kihívásai. – Porta Lingua 2017, eds. Zs. Bocz, R. Besznyák, Budapest: SZOKOE, 95–108.

Fóris Ágota, B. Papp Eszter 2015: Creating an English-Hungarian Termbase for Laser Physics, The DictionELI. – Terminologija 22, 26–38. Available at: https://journals.lki.lt/terminologija/article/view/517/607.

Fóris Ágota, Bölcskei Andrea (eds.) 2019: Terminológiastratégiai kihívások a magyar nyelvterületen, Budapest: L’Harmattan–OFFI Zrt. Available at: https://www.offi.hu/offi-akademia/kiadvanyok/terminologiastrategiai-kihivasok-a-magyar-nyelvteruleten.

Fóris Ágota 2005: Hat terminológia lecke, Pécs: Lexikográfia Kiadó. Available at: http://mek.oszk.hu/09200/09278/.

Fóris Ágota 2010a: The situation and problems of Hungarian terminology. – Terminology in Everyday Life, eds. M. Thelen, F. Steurs, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 35–46.

Fóris Ágota 2010b: Hungarian, as the language of education in the universities of the Carpathian Basin. – Nacionalni jeziki v visokem šolstvu. National Languages in Higher Education, eds. M, Humar, M. Žagar Karer, Ljubljana: ZRC Publishing, Scientific Research Centre SASA, 71–78.

Fóris Ágota 2022: Translation and Terminology. Theory and Practice in Hungary, Budapest/Paris: KRE – L’Harmattan.

Fóris Ágota forthcoming: Terminology in Hungary: from standard Hungarian to terms and scientific names. – History of Terminology, eds. K. Warburton, J. Humbley, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins.

Gáspár Endre, Somssich Réka 2019a: Nemzeti jog nemzetközi térben, avagy terminológiai és stilisztikai dilemmák a magyar joganyag angol nyelvre fordítása során. – Diszciplínák találkozása: nyelvi közvetítés a XXI. században, ed. Sz. Szoták, Budapest: OFFI Zrt., 28–41.

Gáspár Endre, Somssich Réka 2019b: A magyar jog fordítva: Az Igazságügyi Minisztérium átogó fordítási projektje a magyar joganyag angol nyelvű elérhetőségének biztosítására. – Fontes Iuris 1, 55–60.

Keresztes Csilla, Borda Bernadett, Vincze Veronika 2019: Mi derül ki a SZEMEK-ből? Egy magyar nyelvű orvos korpusz morfológiai sajátosságai. – Porta Lingua 2019, ed. R. Besznyák, Budapest: SZOKOE, 97–109.

Klaudy Kinga 2004: Az EU-szakszövegek fordításának oktatása. – Miskolci Nyelvi Mozaik, ed. Cs. Dobos, Budapest: Eötvös József Kiadó, 11–24.

Kuna Ágnes, Ludányi Zsófia 2023: Terminológiai elvek az orvosi szaknyelvben és a gyógyító kommunikációban. Problémák, tendenciák, ideológiák. – A magyar terminológiastratégia kialakítása. Zöld könyv, eds. G. Prószéky et al., Budapest: Nyelvtudományi Kutatóközpont, 109–134.

Laczkó Krisztina 2015: Az újmagyar és az újabb magyar kor. – A magyar nyelv, ed. F. Kiefer, Budapest: Akadémiai Kiadó.

Lanստyák István 2002: A magyar nyelv határon túli változatai – babonák és közhelyek. – Magyar nyelvtervezés Szlovákiában, eds. I. Lanstyák, G. Szabómihály, Pozsony: Kalligram Könyvkiadó, 199–211.

Lesznyák Ágnes 2010: Az európai uniós intézmények terminológiai adatbázisa: a IATE. – Magyar Terminológia 3(2), 161–181.

Ludányi Zsófia, Varga Éva Katalin 2021: A szemészeti dokumentáció jellegzetességei. – Tartalomfejlesztés és dokumentáció. Nyelvészeti vonatkozások, eds. Á. Fóris, A. Bölcskei, Budapest: KRE – L’Harmattan, 327–360.

Majzikné Bausz Ágota 2008: Az e-kormányzat, e-közigazgatás problémái és terminológiai vonatkozásai Magyarországon. – Magyar Terminológia 1(1), 59–76. DOI: https://doi.org/10.1566/MaTerm. 1.2008.1.5.

Mori Laura (ed.) 2018: Observing Eurolects. Corpus analysis of linguistic variation in EU law. (Studies in Corpus Linguistics, 86), Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins.

Muráth Judit 2010: Translation-oriented terminology work in Hungary. – Terminology in Everyday Life, eds. M. Thelen, F. Steurs, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 47–59.

Prószéky Gábor et al. (eds.) 2023: A magyar terminológiastratégia kialakítása. Zöld könyv, Budapest: Nyelvtudományi Kutatóközpont. DOI: https://doi.org/10.18135/term.2023.

Rixer Ádám 2023: Szükség van-e Magyarországon jogi-igazgatási szaknyelvújításra? Gondolatok egy kutatás margójára. – Glossa Iuridica X(3), 93–103. DOI: https://doi.org/10.55194/GI.2023.3.1

Robin Edina et al. 2016: Fordítástudomány és korpuszkutatás: bemutatkozik a Pannónia Korpusz. – Fordítástudomány 18(2), 5–26.

Somssich Réka 2003: A jogfogalmi megfeleltetés problémái a közösségi jogban az irányelvek átültetésének szintjén – a jogi „fordítás” sajátos formája. – Magyar Jog 50, 746–753.

72

Ágota Fóris

The History and Recent Trends of Terminology in Hungary in the 21st Century

Szabó Miklós, Vinnai Edina (eds.) 2018: A törvény szavai, Miskolc: Bíbor Kiadó.

Szabómihály Gizella 2009: Hungarian in Slovakia: Language management in a bilingual minority community. – Language Management in Contact Situations, eds. J. Nekvapil, T. Sherman, Frankfurt am Main: Peter Lang, 49–73.

Szoták Szilvia (ed.) 2021: A hiteles fordítás mint közfeladat, Budapest: OFFI Zrt.

Tamás Dóra Mária, Szoták Szilvia (eds.) 2021: Magyar jogi alapterminusok a szomszédos országok nyelvén, Budapest: OFFI Zrt.

Tamás Dóra Mária 2019: Bevezetés a jogi terminológiába a terminológus szemüvegén át, Budapest: ELTE Eötvös Kiadó – OFFI Zrt.

Tamás Dóra Mária 2020: Az OFFI Zrt. tevékenységének és terminológiai projektjeinek bemutatása. – Nyelv, kultúra, identitás. Alkalmazott nyelvészeti kutatások a 21. századi információs térben. I. Terminológia, lexikográfia, fordítás, szerk. A. Fóris, A. Bölcskei et al., Budapest: Akadémiai Kiadó. Available at: https://mersz.hu/a-manye-kongresszusok-eloadasai.

Tamás Dóra Mária (ed.) 2023: Terminológiastratégia és jogi alapterminusok holland, orosz, spanyol, portugál nyelven, Budapest: OFFI Zrt.

Tóth Judit 2022: A közérthetőség ügye, ahogy a jogalkotó elképzeli. – Közjogi Szemle 4, 20–27.

Trebits Anna 2008: English Lexis in the Documents of the European Union – a Corpus-based Exploratory Study. – Working Papers in Language Pedagogy (WoPaLP) 2, 38–54.

UNESCO Guidelines 2005: Guidelines for Terminology Policies. Formulating and implementing terminology policy in language communities, Paris: UNESCO. Available at: http://unesdoc.unesco.org/images/0014/001407/140765e.pdf.

Vančo Ildikó, Muhr Rudolf, Kozmács István, Huber Máté (eds.) 2020: Hungarian as a Pluricentric Language in Language and Literature, Berlin/Bern/Bruxelles/New York/Oxford/Warszawa/Wien: Peter Lang.

Varga Éva Katalin et al. 2023: Erdélyi és anyaországi orvosi terminológia pandémia idején. – Alkalmazott Nyelvtudomány Különszám 1, 76–95. DOI: http://dx.doi.org/10.18460/ANY.K.2023.1.004.

Varga Éva Katalin, Barta Andrea 2020: A nemzetközi és a magyar anatómiai nevek egységesítési problémái. – Porta Lingua 2020, 193–204.

Varga Éva Katalin 2014: Anatómiai nevek régen és ma. Latin helyett angol? – Modern Nyelvoktatás 20(1–2), 35–42.

Várnai Judit Szilvia 2005: Európai uniós terminológia és fordítás – múlt és jelen. – Fordítástudomány 7, 5–15.

Vincze Veronika 2018: A Miskolci Jogi Korpusz nyelvi jellemzői. – A törvény szavai, eds. M. Szabó, E. Vinnai, Miskolc: Bíbor Kiadó, 9–36.

Vincze Veronika et al. 2008: The BioScope corpus: annotation for negation, uncertainty and their scope in biomedical texts. – BMC Bioinformatics 9(11), 1–9.

Vinnai Edina 2017: Jog és nyelv határán. A jogi nyelvhasználat nemzetközi és hazai kutatása, Budapest: Gondolat.

Zódi Zsolt 2018: A jog érthetőségének határai: Meg tudják-e oldani a nyelvészek a jogi szövegek érthetetlenségének problémáját? – A törvény szavai, eds. M. Szabó, E. Vinnai, Miskolc: Bíbor Kiadó, 241–260.

VENGRIJOS TERMINOLOGIJOS ISTORIJA IR NAUJAUSIOS TENDENCIJOS XXI AMŽIUJE

Santrauka

Šio straipsnio tikslas – apžvelgti Vengrijos terminologijos istoriją ir naujausias tendencijas, turėjusias įtakos terminų raidai XXI amžiuje. Pastarieji du dešimtmečiai atnešė veiksmingų pokyčių Vengrijos aukštojo mokslo, profesinio rengimo, mokslinės kvalifikacijos ir leidybos srityse. Publikacijų kalba, ypač gamtos mokslų, medicinos, inžinerijos ir matematikos srityse, iš esmės pasikeitė – imta rašyti ne vengrų, bet anglų kalba. Be to, mokslo žurnalai vengrų kalba palaipsniui nyko, o mokslinių publikacijų vengrų kalba sumažėjo; ši tendencija vyrauja iki šiol. Visi šie pokyčiai suteikė galimybę geriau

Terminologija | 2024 | 31

73

suprasti, plėtoti ir dėstyti terminologijos teoriją ir terminų tvarkybą, taip pat sustiprinti tarptautinius ryšius ir pradėti dialogą apie vengrų terminologijos politiką.

Straipsnyje pirmiausia pristatomi reikšmingi vengrų terminijos pokyčiai per pastaruosius du dešimtmečius iš kalbos teisių perspektyvos, o vėliau dėmesys sutelkiamas į svarbiausias terminologijos srities mokslines publikacijas. Straipsnyje taip pat išryškinamos ir išsamiau pristatomos sritys, kuriose per pastaruosius du dešimtmečius buvo atliktas reikšmingas terminologijos darbas: Vengrijos teisės ir viešojo administravimo terminai, specifiniai ES terminai, medicinos terminai bei gamtos mokslų terminija ir nomenklatūra.

Akivaizdu, kad aktyviausias terminologijos darbas ir tyrimai atliekami tose mokslo srityse, kurių tiesioginis taikymas tapo svarbus, t. y. teisė ir viešasis administravimas, medicina ir gamtos mokslai. Taip pat atrodo, kad, ypač teisės ir administravimo srityje, terminologiniai tyrimai yra glaudžiai susiję su vertimu. Be to, buvo parašytos kelios daktaro disertacijos ir monografijos iš teisės ir viešojo administravimo, medicinos ir gamtos mokslų sričių, išleista daug mokomosios medžiagos ir žodynų.

Gauta 2023-12-16

Ágota Fóris Károli Gáspár University of the Reformed Church in Hungary, TERMIK Dózsa György út 25–27. H-1146 Budapest Hungary E-mail [email protected]

74

Ágota Fóris

The History and Recent Trends of Terminology in Hungary in the 21st Century