Denna artikel undersöker terminologisk och kognitiv variation inom diskursen om klimatförändringar. Genom analys av 80 begrepp från miljöordlistor och terminologiska databaser identifieras hur termer utvecklas och varierar – grafiskt, morfosyntaktiskt, lexikalt eller genom reduktion. Studien belyser hur varianttermer, såsom ozonskikt, ozonsköld eller ozonosfär, betecknar samma begrepp men föreslår olika angreppssätt och aktiverar olika kognitiva ramar.
I denna artikel undersöks terminologisk och kognitiv variation i klimatförändringsdiskursen. Genom analys av 80 begrepp från miljöordlistor och terminologiska databaser identifieras hur termer utvecklas och varierar grafiskt, morfosyntaktiskt, lexikalt eller genom reduktion. Studien visar hur termvarianter, såsom ozone layer (ozonskikt), ozone shield (ozonsköld) eller ozonosphere (ozonosfär), betecknar samma begrepp men förmedlar olika synsätt och aktiverar olika kognitiva ramar.
1 En tidigare version av denna text presenterades vid den 6th internationella vetenskapliga konferensen ”Terminologins vetenskapliga, administrativa och pedagogiska dimensioner”, som ägde rum vid Litauiska språkets institut i Vilnius (Litauen) den 16–17 oktober 2025.
Från år 2000 och framåt blev termen biofuel en av de mest använda termerna inom miljövetenskap. Biobränsle kan användas för att generera elektricitet, producera värme eller drivkraft och fylla andra hushålls-, industri- eller transportrelaterade behov. Biobränsle är viktigt eftersom det bidrar till att undvika användning av fossila bränslen.
Biobränslen utvinns ur organiskt material (biomassa), som kan omvandlas till flytande, fasta eller gasformiga bränslen genom fysikaliska, kemiska eller biologiska processer. En sådan process är biogasification, en teknik som bygger på anaerob nedbrytning (det vill säga i frånvaro av syre) av organiskt avfall till biogas. Den främsta gasen som bildas genom biogasifiering är metan, vilket är anledningen till att processen också kallas biomethanisation (eller biomethanization, beroende på vilken variant av engelska som används). Av språkliga ekonomiskäl och på grund av prefixet bio-s semantiska neutralisering kallas processen emellertid vanligen helt enkelt methanisation (eller methanization).
Dessa tre termer – biogasification, biomethanisation och methanisation – tillsammans med sina ortografiska varianter utgör ett illustrativt exempel som introducerar ämnet för denna artikel: terminologisk variation i klimatförändringarnas vokabulär. Denna vokabulär är särskilt väl lämpad för studier av terminologisk variation och, mer specifikt, för analys av kognitiv variation. I denna artikel undersöker vi sambandet mellan denominativ variation – det vill säga användningen av olika termer för att beteckna samma begrepp – och kognitiv variation.
TEORETISKT RAMVERK
Terminologisk variation
Terminologisk variation2 har fått betydande uppmärksamhet från forskare under de senaste 25 åren, vilka har närmat sig den ur en rad teoretiska perspektiv. Cabré (1999) föreslår i sin Communicative Theory of Terminology en integrerande ansats som förenar lingvistiska, kognitiva och kommunikativa dimensioner. Ur detta perspektiv betraktas variation inte som en terminologisk brist, utan snarare som en funktionell respons på olika användningskontexter. För Cabré hör termer dessutom inte hemma i slutna, enhetliga system; i stället förekommer de i skilda kommunikativa sammanhang, vilka ger upphov till flera uttryck för samma specialiserade innehåll. I denna mening återspeglar terminologisk variation inte bara lingvistiska skillnader i användningen, utan också skillnader i uppfattningen och representationen av kunskap.
Freixa (2003; 2006; 2013; 2022) har behandlat terminologisk variation ur ett flerdimensionellt perspektiv och integrerat lingvistiska, kognitiva och kommunikativa aspekter. I linje med Cabré betonar Freixa (2003) att benämningsvariation inte bör
2 Terminologisk variation är strikt talat all variation som påverkar termer, men i denna artikel använder vi begreppet i dess vanligare betydelse, det vill säga variation som påverkar benämningar, och använder det därför som synonym till benämningsvariation.
2
Page 3
betraktas som ett marginellt eller tillfälligt fenomen, utan som ett inneboende drag hos fackspråk. Genom korpusstudier av texter med varierande grad av specialisering inom miljöområdet identifierar hon flera faktorer som påverkar uppkomsten av varianter: textens kommunikativa syfte, författarens och målgruppens kunskapsnivå, kommunikationskanalen och områdets begreppsstruktur, bland annat. I sin artikel från 2006 föreslår Freixa en typologi över orsakerna till terminologisk variation, som gör det möjligt att förstå variation inte bara som en mångfald av former, utan som en funktionell och kognitiv strategi som tillgodoser skilda kommunikativa behov. I sin senare forskning (2022) framhåller hon den specialiserade kunskapens dynamiska natur och visar hur denna dynamik återspeglas i de skiftande benämningar som uppstår i de diskurser där kunskap konstrueras och kommuniceras. Hon betonar särskilt vetenskaplig popularisering samt interlingvistisk och interkulturell överföring. I detta avseende hävdar hon att variation bör ses som en resurs som möjliggör anpassning av specialiserad diskurs till olika användningskontexter utan att terminologisk precision nödvändigtvis går förlorad. Hennes arbete bidrar därmed till att befästa en integrerande och icke-preskriptiv syn på terminologi.
From a sociocognitive perspective, Temmerman (2000) analyses terminology as a phenomenon anchored in collective experience and shared knowledge. Her model challenges the rigidity of classical approaches and acknowledges the dynamic, flexible, and contextualised nature of concepts, with particular attention to conceptual variation. On the other hand, from the perspective of Frame-Based Terminology (Faber et al. 2009; Faber 2022), variation is examined at the intersection of cognition, discourse, and language technologies. These approaches demonstrates that terminological variation is a complex and productive phenomenon, one that requires interdisciplinary and dynamic approaches for its full understanding.
Kognitiv variation
Till skillnad från benämningsvariation, som gäller de olika benämningar som används för ett och samma begrepp, avser kognitiv eller begreppslig variation3 de olika sätt på vilka ett givet begrepp kan konstrueras, tolkas och representeras beroende på kontextuella, kulturella, ideologiska eller disciplinära faktorer. Denna typ av variation återspeglas ofta i användningen av olika termer för att närma sig begreppet ur skilda perspektiv.
Fernández-Silva (2011; 2016; 2022) utgår från behovet av att gå bortom den traditionella synen på begreppet som en fast, universell enhet och föreslår i stället en dynamisk, situerad och diskurskonstruerad uppfattning. Enligt Fernández-Silva är begreppslig variation inneboende i utvecklingen av vetenskaplig och teknisk kunskap, liksom i dess
3 I denna artikel använder vi dessa två termer som synonymer, även om begreppslig variation oftare används för att hänvisa till förändringar eller skillnader i själva begreppet som är förknippade med en term, medan kognitiv variation avser hur en talare konceptualiserar eller uppfattar ett begrepp vid en viss tidpunkt eller i ett specifikt sammanhang.
3
Page 4
spridning mellan olika gemenskaper. Hon hävdar att specialiserade begrepp inte är slutna entiteter utan öppna strukturer som formas genom inramningsprocesser och rekontekstualisering. I detta avseende bygger hon på Fillmores ramssemantik (1977) för att betona att begrepp aktiveras genom komplexa kognitiva strukturer som avgör vilka kunskapsaspekter som blir framträdande i varje kommunikativ situation. Ur detta perspektiv framstår begreppsvariation som ett naturligt och nödvändigt fenomen i specialiserad kommunikation, särskilt när kunskap cirkulerar mellan gemenskaper med olika prioriteringar, kunskapsnivåer eller ideologiska ståndpunkter.
Within the Frame-Based Terminology approach, Faber et al. (2009) and Ureña Gómez-Moreno et al. (2013) have developed tools to represent conceptual variation in terminological knowledge bases. By combining semantic relations, frame blending, and cognitive dynamics, their approach captures how a single term may be conceptualised differently across disciplines. Benítez and León-Araúz (2023) further explore how conceptual variation can be tracked through computational methods applied to multilingual corpora, revealing how the same concept may be framed differently across languages and cultures. According to the authors, this raises significant challenges for specialised translation, international communication, and global knowledge management. Similarly, Tercedor (2011) addresses the cognitive dynamics of concepts, highlighting the influence of social change on the reconfiguration of specialised knowledge. She examines how concepts evolve over time, generating tensions between older and newer representations, and how these tensions are manifested in discourse. Conceptual variation, then, is also presented as the result of an evolutionary process, not merely a communicative one—a view shared by scholars such as Dury and Lervad (2008), and more recently, Dury (2022) and Dury and Picton (2024), who focus on terminological variation from a diachronic perspective.
Sammanfattningsvis är begreppsvariation inneboende i den situerade och dynamiska karaktären hos specialiserad kunskap. Studiet av den fördjupar vår förståelse av hur termer – och deras betydelser – skapas, överförs och förhandlas i diskurser som rymmer skilda världsbilder.
Terminologi om klimatförändringar
Klimatförändringar är ett komplext fenomen som kräver en precis terminologi som kan anpassas till den ständigt växande kunskapsmängden inom området. Under de senaste årtiondena har ordförrådet kring klimatförändringar utvecklats snabbt och påverkats av vetenskapliga, politiska, mediala och utbildningsrelaterade faktorer. Därför är det viktigt inte bara att identifiera specifika termer, utan också att förstå hur dessa termer uppstår, varierar och kommuniceras beroende på den kommunikativa kontexten, kunskapsnivån och andra variabler som kan påverka deras användning.
4
Page 5
Guslyakova, Valeeva, and Vatkova (2020) analyse how new environmental terms (green neology) emerge and spread in education and the media. These neologisms reflect the emergence of new concepts (e.g. garbology) and the need to find effective ways to name and communicate them. The authors argue that ideological and educational components are key to environmental literacy, and that these neologisms serve not only a denominative function but also act as persuasive tools that shape educational and political discourse. Consequently, one of the defining features of climate discourse is its constant production of neologisms. This dynamism is also related to the interdisciplinary nature of climate knowledge. Moore et al. (2021), for example, analyse the term transformation in the context of climate change mitigation. In their systematic review, they observe that the term is used ambiguously and with multiple meanings, ranging from technological change to deep social reconfigurations. This polysemy reflects the complexity of climate phenomena and the diversity of disciplinary perspectives involved. Thus, terms such as energy transition, systemic transformation, or climate justice carry not only technical weight, but also political and ethical significance. Thus, Moore et al. similarly concludes that terminology not only describes change but actively participates in constructing it discursively.
From a pragmatic perspective, Carrió-Pastor and Candel-Mora (2012) also argue that terminology should be understood as a contextual and discursive phenomenon, beyond any presumed normative rigidity. Through corpus analysis, they show that the choice of climate-related terms depends on factors such as text genre (academic, media, educational), target audience (experts, students or laypeople), as well as communication channel and purpose: technical precision, simplified dissemination, or rhetorical effect. They argue that communicative specificity (who speaks, to whom, and for what purpose) is central in terminological choice.
From a more discourse-oriented perspective, Bureau (2024) demonstrates that conceptual representations of climate change vary not only in terminology but also in the frames of reference activated in different discourses. Comparing expert and media corpora, she finds significant differences in how causes, solutions, and responsibilities related to climate change are conceptualised. These findings align with Rogers (2004), who notes that media discourse tends to simplify and reconfigure scientific knowledge about climate, producing hybrid and sometimes imprecise concepts, though more accessible to the general public.
Begreppsmetaforer har också visat sig spela en central roll för hur förståelsen av klimatförändringar formas. Haddad Haddad och Montero-Martínez (2021) påpekar att uttryck som carbon footprint eller carbon capture fungerar som strukturerande metaforer som överför specifika kognitiva ramar till abstrakta fenomen. Dessa metaforer underlättar inte bara förståelsen utan styr också handlingar, eftersom varje ram innebär ett särskilt sätt att uppfatta och hantera problemet. Överföringen av sådana metaforer mellan språk och kulturer kan ge upphov till semantiska spänningar. I sin kontrastiva studie av engelska och arabiska lyfter författarna fram svårigheten att korrekt översätta begreppsliga implikationer, vilket kan påverka
5
Page 6
den kommunikativa effektiviteten i flerspråkiga sammanhang. Cabezas-García och León-Araúz (2022) stärker denna tanke genom att visa att kommunikationen om klimatförändringar rymmer terminologiska varianter anpassade till olika kommunikativa behov. Valet mellan global warming och climate crisis är till exempel inte neutralt: det innebär skillnader i ideologi, register och kommunikativ avsikt. Hur termer används kan forma allmänhetens uppfattning.
However, recent studies such as Goldwert et al. (2024) suggest that changing terminology does not necessarily affect behavioural intentions. In their experimental research, they found that replacing terms like global warming with climate crisis had no statistically significant impact on people’s willingness to take climate action. This finding invites a more nuanced view of the direct influence of language on environmental behaviour, although it does not rule out its role in cognitive framing.
DATA OCH METOD
Empirisk forskning om terminologisk variation bygger på textanalys, eftersom text är termers naturliga miljö och det är där deras faktiska beteende kan observeras. I den här studien har vi beslutat att utgå från ordlistor, med antagandet att den variation som dokumenteras där är mindre än den variation som faktiskt förekommer. På så sätt grundar vi våra observationer på exempel som har passerat genom de filter som tillämpats av de terminologer eller specialister som sammanställt ordlistorna och som bör vara de mest stabiliserade i specialisternas språkbruk.
För att sammanställa en lista över de mest representativa termerna i ordförrådet kring klimatförändringar konsulterade vi flera ordlistor som hittades genom Google-sökningar. Dessa omfattar Glossary of Climate Change Terms (United States Environmental Protection Agency), The Climate Dictionary: An Everyday Guide to Climate Change (United Nations Development Programme), Climate Change Glossary (BBC News), Climate Change Glossary: Definition of Key Terms (Sustainable Travel International) och Glossary (Office for Climate Education). Efter att ha valt ut de 100 termer som förekom i flest ordlistor sökte vi efter dem i två terminologiska databaser: IATE (Interactive Terminology for Europe, från Europeiska unionen) och Cercaterm (från Termcat, den katalanska regeringen, Generalitat de Catalunya). Det slutliga urvalet bestod av 80 begrepp, vart och ett representerat av en eller flera termer, som alla var dokumenterade i minst en av databaserna (de flesta i båda). Den fullständiga listan över de 80 begreppen och deras varianter finns i bilagan.
För den formella klassificeringen av varianter utgick vi från den typologi som föreslagits av Freixa (2003), vilken grupperar varianter efter om förändringen är grafisk, morfosyntaktisk, en reduktion eller lexikal. Klassificeringen möjliggör också analys av graden av begreppslig ekvivalens mellan varianterna (i fall med fler än två benämningar jämförde vi dem med minst formell avvikelse). Slutligen använde vi Google Ngram för att analysera termernas användning och utveckling över tid i specialiserad diskurs
6
Page 7
Viewer, ett verktyg som gör det möjligt att jämföra upp till fem benämningar samtidigt längs en enda tidsaxel, vilket gör att vi kan följa varje terms framträdande och relativa frekvens över tid. För att jämföra resultaten med termernas användning och utveckling i journalistisk diskurs använde vi Factiva4, världens största pressdatabas, från Dow Jones.
RESULTAT OCH ANALYS
I detta avsnitt analyserar vi först det denotativa indexet för de begrepp som ingår i vårt urval av termer. Därefter ger vi en inledande analys av utvalda exempel utifrån deras formella klassificering, lyfter fram de särskiljande dragen hos de denotativa varianterna och lägger särskild vikt vid fall av kognitiv variation. Slutligen undersöker vi utvalda termkluster för att se hur olika varianter uttrycker skilda kognitiva perspektiv och hur de har utvecklats över tid längs tidsaxeln.
Denotativt index
De flesta av våra 80 begrepp representeras av en eller två termer. Men 20% representeras av 3 termer och, som framgår av tabell 1, representeras ett begrepp av 6 termer och ett annat av 7. Det denotativa indexet (dvs. det genomsnittliga antalet benämningar per begrepp, enligt Freixa 2003) uppgår alltså till 2,37 benämningar per begrepp.
Tabell 1. Fördelning av denotativa grupper efter antal benämningar
Exempel på begrepp som representeras av en term är ökenbildning, växthuseffekt, ozonprekursor, antropocen, återförvildning och cirkulär ekonomi. Intressant nog är de tre första äldre termer (ingen tillkom efter 1970), medan de tre sistnämnda är nyare (alla uppträdde omkring 2010). Termens ålder tycks alltså inte avgöra om den har alternativa benämningar eller inte. Inte heller verkar frekvens vara en avgörande faktor, eftersom samtliga hör till de begrepp som används oftast i klimatrelaterad diskurs. På liknande sätt tycks ingen särskild ordbildningsprocess styra deras variation. Frågan om varför vissa
Huruvida vissa begrepp uppvisar terminologisk variation och andra inte behöver undersökas i framtida arbete. Ytterligare en tredjedel (31.25%) av begreppen representeras av två benämningar, medan den återstående tredjedelen (37.50%) representeras av fler än två. De begrepp som representeras av flest benämningar är: hydrofracturing (med hydraulic fracking, hydraulic fracturing, hydrofracking, hydro-frac och HF) och eco-friendly (environment-friendly, environmentally friendly, green, earth friendly, ecological, environmental).
Fördelning av formell förändring
Vi undersöker den semantiska ekvivalensen mellan benämningar som används växelvis för samma begrepp genom att analysera vilken typ av formell variation som förekommer. Som framgår av tabell 2 och i enlighet med den klassificering som föreslagits av Freixa (2003) har vi grupperat exemplen i fyra kategorier utifrån om förändringen är grafisk, morfosyntaktisk, en reduktion eller lexikal.
Vi kan se att de flesta exemplen samlas vid de två ytterligheterna: den mindre förändringen, som är rent grafisk, och den större, som innebär en lexikal förändring.
Tabell 2. Klassificering efter typ av formell variation
Exemplen på grafisk variation uppvisar den högsta graden av semantisk ekvivalens. Hit hör variationer med avseende på bindestreck (t.ex. agroecology / agro-ecology, biofuel / bio-fuel, net zero / net-zero), mellanrum (heat wave / heatwave, waste water / wastewater, salt water intrusion / saltwater intrusion) samt stavningsskillnader mellan brittisk och amerikansk engelska (paleoclimatology / palaeoclimatology, biomethanisation / biomethanization, reforestation / reafforestation). Alla dessa exempel är semantiskt identiska och bär inte på några särskilda konnotationer utöver regionala stavningskonventioner.
Denna kategori omfattar också många fall av fullständiga former och förkortningar, såsom akronymer (global warming potential / GWP, sea level rise / SLR, greenhouse gases / GHG), kemiska formler (carbon dioxide / CO₂) eller andra kortformer (redox potential / oxidation-reduction potential, biological diversity / biodiversity, ecological anxiety / eco-anxiety). I många av dessa fall tenderar förkortade former (som SLR eller GWP) att förekomma oftare i texter med högre grad av specialisering.
8
Page 9
Morphosyntaktisk variation
Morphosyntaktisk variation är mindre frekvent (13.40%) och förknippas främst med morfologiska skiften, såsom mellan nominala och verbala former (carbon offset / carbon offsetting, greenwashing / greenwash), eller variation som omfattar suffixavledning (climate change / climatic change, nitrogen fertilizer / nitrogenous fertilizer, environment-friendly / environmentally friendly). Vissa exempel uppvisar syntaktisk omstrukturering, såsom loss of biodiversity / biodiversity loss. De flesta av dessa fall uppvisar en hög grad av ekvivalens, med liten eller ingen denotativ eller konnotativ skillnad.
Växlingen mellan climate change och climatic change förtjänar särskild uppmärksamhet. Som framgår av figur 1 användes båda termerna sällan före mitten av 1980-talet och förekom huvudsakligen i vetenskapliga texter. I takt med klimatologins framsteg och utvecklingen av mer sofistikerade klimatmodeller fick emellertid climate change ökad spridning som den allmänna termen för att beskriva förändringar i de globala vädermönstren. År 1988 inrättades Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) som det huvudsakliga organet för bedömning av klimatvetenskap, vilket befäste climate change som standardterm i internationell politisk och vetenskaplig diskurs. Detta förklarar den kraftiga ökningen i användningen (blå kurva) efter 1985, en trend som har fortsatt oavbrutet, medan climatic change har förblivit marginell i frekvens.
Figur 1. Tidsmässig utveckling för climate change och climatic change
Reduktion
En typ av terminologisk variation som ofta förbises, trots sin kvantitativa betydelse (20.83%), är den som uppstår genom reduktion av syntagmatiska former. Dessa är ofta anaforiska reduktioner, där den utelämnade delen kan återfås ur kontexten, men i andra fall är den reducerade formen inte anaforisk, antingen för att den har blivit lexikaliserad eller för att den utvidgade formen innehåller mindre relevant eller redundant information. Det semantiska avståndet mellan de växlande formerna beror på om reduktionen är anaforisk (i vilket fall ekvivalensen är kontextberoende) eller lexikal (som typiskt uppvisar en hög grad av semantisk ekvivalens).
9
Page 10
Bland termer med anknytning till klimatförändringar finner vi några tydliga fall av lexikal reduktion, såsom sensitivity, som ofta används inom fältet för att beteckna climate sensitivity, eller tipping point, som ofta används som kortform för climate tipping point. De flesta exemplen är dock anaforiska reduktioner, där reduktionen kan förekomma i frasens huvuddel (carbon dioxide emissions / carbon emissions) eller i frasens utvidgning(ar) (climate change adaptation / climate adaptation / adaptation, carbon dioxide sink / carbon sink / sink).
Lexikal variation
Den vanligaste typen av variation i vårt material (36.45%) omfattar lexikala förändringar, och det semantiska avståndet mellan varianterna beror på flera faktorer. En lexikal förändring kan leda till kognitiv variation om den betonar olika perspektiv på eller egenskaper hos begreppet. Inom denna typ av terminologisk variation måste vi skilja mellan olika situationer: 1) lexikal variation kan vara total om termen är enkel, såsom i reforestation / restocking eller albedo / reflectance, eller om alla lexem förändras i en syntagmatisk term, såsom i heat wave / warm spell eller waste water / sewage effluent; 2) lexikal variation kan vara partiell när ett lexem förändras medan det andra förblir oförändrat. Dessa fall är vanligare och kan klassificeras efter var i termen förändringen sker: i termens huvud eller dess utvidgning.
Lexikal och kognitiv variation
Nästa del ägnar vi åt lexikal variation i samband med kognitiv variation, och utgår därför från att termer inte bara betecknar utan också betyder. Det vill säga, i en viss mening är de etiketter för ett begrepp – referentiella enheter, vilket är anledningen till att vi kallar dem denominerande enheter eller benämningar – men de har också betydelse, eftersom olika benämningar som hänvisar till samma begrepp gör det på olika sätt och lyfter fram olika egenskaper hos samma begrepp.
Total förändring: enkla termer
I Europeiska unionens terminologiska databas (IATE) definieras reforestation som ”Återetablering av skogstäcke, antingen naturligt (genom naturlig frösådd, stubbskott eller rotskott) eller artificiellt (genom direktsådd eller plantering)”, och databasen anger ytterligare två benämningar för samma begrepp: reafforestation och restocking.
Växlingen mellan reforestation och reafforestation är morfologisk snarare än lexikal, och en mindre semantisk nyans kan också urskiljas, eftersom forestation direkt är ett handlings- och effektssubstantiv, medan afforestation, med prefixet a-, betonar idén om en handling (”handlingen att omvandla något till skog”). Men växlingen som innebär en lexikal och kognitiv förändring är den mellan reforestation (eller reafforestation) och restocking, eftersom det förstnämnda prioriterar idén om en skog, medan det sistnämnda betonar idén om återbefolkning och tillförsel.
10
Page 11
Som nämndes i metodavsnittet rådfrågade vi Google Ngram Viewer för att ta reda på vilken form som föredras i fackspråklig diskurs. Resultaten visar, som framgår av figur 2, att reafforestation är en marginell variant sett till frekvens, medan reforestation används betydligt oftare än restocking, trots att den senare belagts tidigare. Det samtida fackspråkliga bruket – här avses de senaste hundra åren – visar en tydlig preferens för reforestation.
Figur 2. Reforestation, reafforestation och restocking i Google Ngram Viewer och Factiva
Figuren visar också resultaten för journalistiska texter (Factiva) under de senaste fem åren, och tendensen liknar den som observeras i fackspråklig diskurs. Eftersom restocking är ett polysemt ord i journalistiska texter går det dock inte att fastställa dess specifika frekvens inom skogsbruksdomänen.
Total förändring: syntagmatiska termer
En period med onormalt och obehagligt varmt väder kallas en heat wave, men också en hot spell eller en warm spell. Mellan hot spell och warm spell kan vi observera en temperaturskillnad, där hot betecknar en högre intensitet än warm, en skillnad som redan har kognitiva implikationer.
Variationen mellan wave och spell har en ännu större kognitiv påverkan, eftersom wave och spell framkallar olika ramar: i heat wave konceptualiseras heat som en naturkraft som rör sig och slår till likt en våg och aktiverar en ram för en vätskas fysiska rörelse; däremot framkallar förekomsten av spell en tidslig och episodisk ram, där heat uppfattas som en fas eller en övergående period inom ett tidsligt kontinuum.
Som visas i figur 3 finner vi även i detta variationsfall en stark likhet mellan det fackspråkliga bruket i Google Ngram Viewer och det journalistiska bruket när det gäller användningsfrekvens: med stor marginal är heat wave (inklusive varianten heatwave) den mest etablerade formen i bruk, medan warm spell och hot spell båda förekommer, men med betydligt lägre frekvens.
11
Page 12
Figur 3. Heat wave, hot spell and warm spell i Google Ngram Viewer och Factiva
Partiell förändring: variation i utvidgningen av syntagmatiska termer
Låt oss nu analysera exempel där variation förekommer mellan syntagmatiska termer som omfattar mer än ett lexem. Först fokuserar vi på fall där basen, som utgör den konceptuella kategorin, förblir densamma och förändringen sker i utvidgningen, där den egenskap hos begreppet som framhävs i benämningen skiftar.
IATE-databasen definierar drinking water eller potable water som vatten som är säkert att inta, antingen genom att dricka det direkt i flytande form eller genom indirekt intag via matlagning. Den lexikala enheten water utgör den konceptuella kategori som är gemensam för båda benämningarna; den semantiska egenskap som framhävs skiljer sig dock åt (drinking jämfört med potable), liksom den mentala representation de framkallar. I drinking ligger fokus på handlingen att inta, medan betoningen i potable ligger på egenskapen att vara säker att konsumera. Detta är särskilt anmärkningsvärt eftersom potable härstammar från latinets potare (”att dricka”), vilket innebär att båda benämningarna är helt likvärdiga ur etymologisk synvinkel, trots sina skilda kognitiva associationer.
Figur 4. Drinking water and potable water i Google Ngram Viewer och Factiva
Exempel på kognitiv variation mellan termer som delar samma konceptuella kategori men uppvisar olika kognitiva angreppssätt är vanliga. Följande exempel omfattar indigenous knowledge, local knowledge, and traditional knowledge. Alla dessa termer syftar på kunskapssystem som är förankrade i långvarig interaktion med specifika miljöer. Även om alla tre betecknar samma begrepp aktiverar var och en en distinkt kognitiv ram. I
12
Page 13
lokal kunskap– den vanligaste och historiskt sett äldsta termen – ligger det underliggande fokuset på plats; i traditionell kunskap– den näst vanligaste termen, men betydligt nyare, med en ökad användning från 1980-talet och framåt – förskjuts fokus till tid; och i urfolkskunskap läggs den konceptuella betoningen på människor.
Figur 5. Urfolkskunskap, lokal kunskap och traditionell kunskap i Google Ngram Viewer och Factiva
Figur 5 visar återigen att båda textkorpusar uppvisar samma rangordning efter frekvens.
Partiell förändring: variation i de syntagmatiska termers huvudled
I fackspråklig diskurs har klimatkris två synonymer enligt uppgifterna i IATE: klimatnödläge och klimatkollaps, men i den allmänna diskursen används klimatförändringar, global uppvärmning och global upphettning ofta omväxlande, som om de vore likvärdiga. Som framgår av figur 6 är klimatkris den vanligaste formen både i fackspråkligt och journalistiskt bruk, medan varianterna klimatnödläge och klimatkollaps används betydligt mindre, även om det är välkänt att klimatnödläge föredras i politisk och aktivistisk diskurs.
Figur 6. Klimatkris, klimatnödläge och klimatkollaps i Google Ngram Viewer och Factiva
De tre benämningarna har olika konnotationer och retoriska syften och kan ordnas längs en intensitetsskala: klimatkris betecknar klimatförändringarnas systemrisker och eskalerande konsekvenser; klimatnödläge implicerar ett behov av omedelbara åtgärder;
13
Page 14
klimatkollaps antyder en systemkollaps. I detta fall förblir den kognitiva ramen densamma, men det som varierar är intensiteten, det vill säga graden av upplevd fara.
Ett andra exempel på variation inom den konceptuella kategorin är ozonskikt, ozonsköld och ozonosfär. Än en gång sammanfaller frekvensresultaten i både fackspråklig diskurs (såsom diagrammet från Ngram Viewer visar) och journalistisk diskurs (vilket Factiva-korpusen belägger): av de tre framstår ozonskikt som den mest institutionaliserade formen, medan ozonsköld och ozonosfär uppvisar betydligt lägre användningsfrekvenser.
Figur 7.Ozonskikt, ozonsköld och ozonosfär i Google Ngram Viewer och Factiva
I detta fall uppstår kognitiv variation genom aktivering av olika konceptuella ramar som förknippas med respektive benämning. Termen ozonskikt framkallar en strukturell ram, där stratosfären förstås som organiserad i skilda skikt. Däremot aktiverar ozonsköld en funktionell eller metaforisk ram, som betonar ozonets skyddande roll som en barriär som skyddar jorden mot ultraviolett strålning. Slutligen framhäver ozonosfär ett geometriskt eller systemiskt perspektiv, där denna atmosfäriska region konceptualiseras som ett sfäriskt område.
De analyserade exemplen visar ett tydligt mönster: en term tenderar att få en betydligt högre användningsfrekvens än de andra, som därefter fyller mer specifika diskursiva eller retoriska funktioner, medan den vanligaste termen främst har en referentiell funktion. Den referentiella benämningen kan motsvara antingen den ursprungligaste formen, som uppstod inom den vetenskapliga diskursen, eller en senare variant som blivit mer tilltalande och därmed fått större spridning inom andra typer av diskurs – såsom aktivistiska, mediala eller utbildningsrelaterade sammanhang.
SLUTSATSER
Terminologisk variation återspeglar konceptuell perspektivering: varje benämning aktiverar en distinkt konceptuell ram eller ett perspektiv på samma referent. Denna variation är inte bara en fråga om lexikal mångfald, utan representerar olika sätt att konstruera och förstå det underliggande konceptet, eller behovet av att lyfta fram alternativa perspektiv på det i specifika sammanhang.
14
Page 15
Terminologiska varianter fyller kompletterande diskursiva funktioner: medan en benämning ofta institutionaliseras som den föredragna referentiella termen, består andra eftersom de fyller specialiserade retoriska, värderande eller metaforiska roller i olika typer av diskurser (vetenskapliga, mediala, pedagogiska, aktivistiska osv.). Det bör också erkännas att kognitiva skillnader uppstår inom själva den specialiserade diskursen, som inte kan betraktas som monolitisk, neutral eller homogen. Snarare rymmer specialiserad kunskap en mångfald av konceptualiseringar och perspektiv på samma vetenskapliga fenomen. De analyserade exemplen visar faktiskt på en stark likhet mellan specialiserad diskurs och journalistisk diskurs: samma varianter förekommer i båda, och deras frekvensmönster är anmärkningsvärt lika.
Variation bidrar till konceptuell tillgänglighet och spridning: att flera benämningar samexisterar underlättar kunskapsöverföring mellan expert- och icke-expertgrupper genom att möjliggöra att samma koncept uttrycks genom olika kognitiva och kommunikativa perspektiv.
REFERENCES
BBC News 2014: Climate Change Glossary. Available at: https://www.bbc.com/news/science-environment-11833685.
Benítez Valeria, León-Araúz Pilar 2023: Comparing Climate Terminology Across Languages and Domains: A Frame-Based Analysis. – Terminology: International Journal of Theoretical and Applied Issues in Specialized Communication 29(2), 224–251. DOI: https://doi.org/10.1075/term.00070.don.
Bureau Pauline 2024: Climate Knowledge or Climate Debate?: Using Word Embeddings and Critical Discourse Analysis to Compare Expert and Media Representations of Climate Knowledge. – Terminology: International Journal of Theoretical and Applied Issues in Specialized Communication 30(1),35–57. DOI: https://doi.org/10.1075/term.00076.bur.
Cabezas-García Melania, León-Araúz Pilar 2022: Term and Concept Variation in Climate Change Communication. – The Translator 28(4), 429–449.
Cabré María Teresa 1999: La terminología: Representación y comunicación. Elementos para una teoría de base comunicativa y otros artículos [Terminology: Representation and Communication. Elements for a Communicative-Based Theory and Other Articles], Barcelona: IULA / Antártida.
Carrió-Pastor María Luisa, Candel-Mora Miguel Ángel 2012: Corpus Analysis: A Pragmatic Perspective on Term Variation. – Revista Española de Lingüística Aplicada / Spanish Journal of Applied Linguistics 25(1), 33–50.
Dury Pascaline 2022: Diachronic Variation. – Theoretical Perspectives on Terminology: Explaining Terms, Concepts and Specialized Knowledge, eds. P. Faber,
15
Page 16
M.-C. L’Homme, Amsterdam: John Benjamins, 421–434. DOI: https://doi.org/10.1075/tlrp.23.19dur.
Dury Pascaline, Lervad Susanne 2008: La variation synonymique dans la terminologie de l’énergie: approches synchronique et diachronique, deux études de cas [Synonymic Variation in Energy Terminology: Synchronic and Diachronic Approaches, Two Case Studies]. – LSP and Professional Communication (2001–2008).
Dury Pascaline, Picton Aurélie (eds.) 2024: La dimension diachronique dans les langues de spécialité [The Diachronic Dimension in Languages for Special Purposes]. – Lexique 35.
European Union. n.d. IATE – InterActive Terminology for Europe [Accessed July 17, 2025]. Available at: https://iate.europa.eu/.
Faber Pamela 2022: Frame-Based Terminology. – Theoretical Perspectives on Terminology: Explaining Terms, Concepts and Specialized Knowledge, eds. P. Faber, M.-C. L’Homme, Amsterdam: John Benjamins, 353–376. DOI: https://doi.org/10.1075/tlrp.23.20fer.
Faber Pamela, León-Araúz Pilar, Prieto Juan A. 2009: Semantic Relations, Dynamicity, and Terminological Knowledge Bases. – Current Issues in Language Studies 1(1), 1–23.
Fernández-Silva Sabela 2011: Variación terminológica y cognición: factores cognitivos en la denominación del concepto especializado [Terminological Variation and Cognition: Cognitive Factors in the Designation of the Specialized Concept]: PhD diss., Universitat Pompeu Fabra.
Fernández-Silva Sabela 2016: The Cognitive and Rhetorical Role of Term Variation and Its Contribution to Knowledge Construction in Research Articles. – Terminology: International Journal of Theoretical and Applied Issues in Specialized Communication 22(1), 52–79.
Fernández-Silva Sabela 2022: Cognitive Approaches to the Study of Term Variation. – Theoretical Perspectives on Terminology: Explaining Terms, Concepts and Specialized Knowledge, eds. P. Faber, M.-C. L’Homme, Amsterdam: John Benjamins, 435–456.
Fillmore Charles J. 1977: Topics in Lexical Semantics. – Current Issues in Linguistic Theory, ed. R. W. Cole, Bloomington: Indiana University Press, 76–138.
Freixa Judit 2003: La variació terminològica: Anàlisi de la variació denominativa en textos de diferent grau d’especialització de l’àrea de medi ambient [Terminological Variation: Analysis of Denominative Variation in Texts with Different Levels of Specialization in the Field of the Environment]: PhD diss., Universitat Pompeu Fabra.
Freixa Judit 2006: Causes of Denominative Variation in Terminology: A Typology Proposal. – Terminology: International Journal of Theoretical and Applied Issues in Specialized Communication 12(1),51–77.
16
Page 17
Freixa Judit 2013: Otra vez sobre las causas de la variación denominative [Once Again on the Causes of Denominative Variation]. – Debate Terminológico, 938–946.
Freixa Judit 2022: Causes of terminological variation. – Theoretical Perspectives on Terminology: Explaining Terms, Concepts and Specialized Knowledge, eds. P. Faber, M.-C. L’Homme, Amsterdam: John Benjamins, 399–420. DOI: https://doi.org/10.1075/tlrp.23.18fre.
Goldwert Danielle, Doell Kimberly C., VanBavel Jay J., Vlasceanu Madalina 2024: Climate Change Terminology Does not Influence Willingness to Take Climate Action. – Journal of Environmental Psychology 100,1–5.
Guslyakova Alla, Valeeva Nailya, Vatkova Olga 2020: ‘Green Neology’ and Its Role in Environmental Education (A Media Discourse Approach). – E3S Web of Conferences 169(4), 05004.
Haddad Haddad Amal, Montero-Martínez Silvia 2021: La metáfora en la terminología del cambio climático: Un estudio contrastivo inglés–árabe [Metaphor in the Terminology of Climate Change: A Contrastive English–Arabic Study]. – UGR Digibug. Available at: https://digibug.ugr.es/.
Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). n.d. Special Report: Global Warming of 1.5°C. Glossary. Available at: https://www.ipcc.ch/sr15/chapter/glossary/.
Met Office. n.d. Climate Change Glossary. Available at: https://weather.metoffice.gov.uk/climate-change/climate-glossary
Moore Brendan, Verfuerth Caroline, Minas Angela Mae, Tipping Christianne, Mander Sarah, Lorenzoni Irene, Hoolohan Claire, Jordan Andrew J., Whitmarsh Lorraine 2021: Transformations for Climate Change Mitigation: A Systematic Review of Terminology, Concepts, and Characteristics. – Wiley Interdisciplinary Reviews: Climate Change 12(6), e738.
Office for Climate Education (OCE). n.d. Glossary. Available at: https://www.oce.global/en/resources/climate-science/glossary/.
Rogers Margaret 2004: Multidimensionality in Concept Systems: A Bilingual Textual Perspective. – Terminology: International Journal of Theoretical and Applied Issues in Specialized Communication 10(2), 215–240.
Sustainable Travel International 2024: Climate Change Glossary: Definitions of Key Terms. Available at: https://sustainabletravel.org/climate-change-glossary/.
Temmerman Rita 2000: Towards New Ways of Terminology Description: The Sociocognitive Approach, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins.
Tercedor Maribel 2011: The Cognitive Dynamics of Terminological Variation. – Terminology 17(2), 181–197. DOI: https://doi.org/10.1075/term.17.2.01ter.
17
Page 18
TERMCAT (Centre de Terminologia de Catalunya). n.d. *Cercaterm – Base de datos terminológica* [Cercaterm – Terminological Database] [Accessed 17 July 2025]. Available at: https://www.termcat.cat/en/cercaterm.
United Nations Development Programme (UNDP) 2023: The Climate Dictionary: An Everyday Guide to Climate Change. Available at: https://climatepromise.undp.org/news-and-stories/climate-dictionary-everyday-guide-climate-change.
United States Environmental Protection Agency (EPA) 2016: Glossary of Climate Change Terms. Available at: https://19january2017snapshot.epa.gov/climatechange/glossary-climate-change-terms_.html.
Ureña Gómez-Moreno, Manuel José, Faber Pamela, Castro Miriam Buendía 2013: Frame Blending in Specialized Language: Harmful Algal Bloom. – Terminology: International Journal of Theoretical and Applied Issues in Specialized Communication 19(2),175–201. DOI: https://doi.org/10.1075/term.19.2.02gom.
APPENDIX 1: LIST OF TERMS
1. agroecology, agro-ecology
2. albedo, reflectance
3. anthropocene
4. anthropogenic
5. atmospheric aerosol
6. atmospheric lifetime
7. biodiversity, biological diversity
8. biodiversity loss, loss of biodiversity, loss of biological diversity, biodiversity erosion, erosion of biodiversity
