DAIVA MURMULAITYTĖ

Institutet för litauiska språket

URVAL OCH PRESENTATION AV ILLUSTRATIVA EXEMPEL I ORDBOKEN ÖVER DET LITAUISKA STANDARDSpråket

NYCKELORD: illustrativt bruksexempel, definitionsordbok, lexem, ordkombination, mening.

INLEDNING

Bruksexemplens uppgift är att illustrera betydelseförklaringen, komplettera den med finare betydelsenyanser samt visa ordets användningsmöjligheter och särdrag (LVV 10). De motiverar att ordet tas upp i ordboken och övertygar läsaren om att ordet har förklarats och stilistiskt klassificerats på ett lämpligt sätt (БАСРЯ I 29). I allmänhet bidrar bruksexemplen till att man bättre förstår innehållet i det förklarade ordet och visar åtminstone delvis dess lexikala omgivning och syntaktiska relationer (DŽ₄ XIII). I olika definitionsordböcker presenteras illustrationerna på olika sätt. Detta beror bland annat på ordbokens syfte, mål, struktur och omfång samt på den metod som lexikograferna valt. Ofta förklaras den valda metoden och tekniken för presentation av illustrationer i ordbokens inledning. I nyare ordböcker (t.ex. WCD) visas ibland även ordboksartikelns struktur grafiskt, med angivande av varje artikeldels placering. I ordböcker av mindre omfång (MLKŽ, NSJP) begränsar man sig ofta till detta utan att närmare redogöra för metoden för betydelseförklaringar, illustrationer, grammatiska och andra markeringar osv.

I regel illustreras betydelseförklaringarna i ordböcker av större omfång (LKŽ_e, LLVV_e, БТСРЯ) mer utförligt, medan mindre ordböcker (MLKŽ, LVV) endast gör det när det är nödvändigt (jfr Jakaitienė 2005: 103–104). Oftast illustreras orden med ordkombinationer och meningar. Dessa kan redigeras, förkortas eller på annat sätt anpassas till ordboksartikeln så att de bäst lämpar sig för att visa det förklarade lexikala enhetens bruk samt dess semantiska och syntaktiska kombinationsmöjligheter osv. (jfr LLVV I 16, LKŽI 76). Ibland förkortas inte autentiska meningar som valts som illustrationer; de kan till och med bestå av flera meningar, och källorna anges

D. MURMULAITYTĖ. Bendrinės lietuvių kalbos žodyno iliustracinių pavyzdžių atranka ir pateikimas

129

till citaten¹, t.ex.: lättvingad, –ä adj. (2) som flyger snabbt och lätt: Vitflockiga lilla moln, lättvingade lilla flygare, vart ska du flyga? V. Myk-Put. [...]; reivė sf. (4) [...] 3. ms.: Reive kreive, vart springer du? – Skuste pešte, vad bryr du dig! (bäck och äng) Pnd. (LKŽₑ); vaina [...] 2. Negativ, oönskad psykisk egenskap, karaktärs- eller personlighetsdrag. Oönskad bildning (i människokroppen), även ett tillstånd. Hon kritiserade och klandrade precis alla flickor och kvinnor som rörde sig i närheten av Gusts [son], fann otaliga brister och fel hos dem.. Ezera 9, 291. ”Ta inte illa upp, kära du! Jag har mina fel, du dina och Austrums [son] sina. Människan förblir människa.” Indrāne 5, 188; zīdenis, –ņa m. En maträtt av bönor, ärter, krossade korn och rökt fläsk. Även grūdenis (1). [...] Vår mor höll strängt fast vid gamla seder. Så kokade hon varje år på fastlagen zīdenis med ett grisöra. Austriņš 1, 360. Vet ni vad zīdenis är? Kornmjölsoppa med gråärter och rökt fläsk.. Ves 86, 6, 30. På fastlagstisdagen lagade man maträtter med fläsk, särskilt med halva grisens huvud.. Man kokade den traditionella rätten – zīdenis eller grūdieni. Lauku Dzīve 90, 2, 20 (LIVVe); АЗБУКА [...] 4. // Vardagligt Något som alla känner till och erkänner (vanligen som predikativ). Vem segrar i strid? fortsatte överstelöjtnanten. – Mina herrar, det här är ju ABC: det är människor som håller samman och drivs av en idé som segrar. Veres. I kriget mot Japan. (БАСРЯ).

För litauer är det viktigt att visa accentueringsförhållanden i ordböcker; även illustrationerna varierar i detta avseende. I illustrationerna i LKŽₑ och DŽ₆ₑ är det endast uppslagsordets former som accentmarkeras, t.ex.: motinėlė sf. (2) 1. M, Pc gudmor, faddermor: Motinėlė med tėveliu veža vaiką krikštyti Rz. Någon tog pärlhalsbandet som motinėlė hade gett Sdb. 2. se motina 4: Så snart en andra motinėlė visar sig, svärmar bina Dbk. [...] (LKŽₑ); būti, yra (būva, būna, ēsti), buvo 1. existera, förekomma i verkligheten: Världen är stor. Finns det mer mjölk? Det finns inget hö kvar. Inget hus är utan rök (ordspr.). 2. bo, vistas: Det fanns tre bröder. Hon bor nu hos sin dotter. 3. befinna sig på en plats, stå, ligga: Där fanns en smedja. Kor står i ladugården. Även stenen blir övervuxen om den ligger stilla (ordspr.). 4. besöka, ha varit på besök: I går var jag hos min syster. Har du varit i Lettland? [...] 6. ske, hända: Vi vet vad som har hänt, men inte vad som kommer att hända. Presens, preteritum (enkel, frekventativ), futurum (lingv.). Kommande dagar. [...] (DŽ₆ₑ); dėm||ė (4) 1. nedsmutsad, nedfläckad plats: D. ant

¹När man citerar ordboksartiklar försöker man bevara samma form som i den citerade ordboken. Utelämnade textdelar markeras med [...].

130

KALBOS KULTŪRA | 84

huvuddukar. 2. en plats som genom sin färg skiljer sig från omgivningen: Solfläckar. En röd fläck i ansiktet. 3. bildl. en moralisk följd av dåligt uppförande, en last: En människa utan någon ~. [...] (DŽ_6e). I den ordbok som är avsedd för inlärning (MLKŽ) markeras däremot betoningen i illustrationerna enligt logisk betoning, dvs. alla ord som betonas när frasen uttalas får betoning: pavéikslas substantiv mask. (1, 1) en teckning eller målning: Har ni sett Čiurlionis tavlor? ° Det finns inte en enda tavla på väggen. [...]. På andra håll markeras även enklitikon och proklitikon, visserligen inkonsekvent, jfr: blõgas [...] det finns inget sådant ~ som inte skulle leda till det gõda, pasául is [...] gammal som ~; prisiim̃ti [...] det du har åtagit dig måste du också fullgöra, pasileisti [...] de ~lät honom jaga tjuven, men bókštas [...] bygga ~ar av sand, kalénti [...] han hamrar alltid in samma sak i mitt huvud, telkšóti [...] här låg det förr en sjö, pasíekti [...] jag når bara till hans midja (LNŽ)².

Artikeln syftar till att presentera hur illustrerande språkbruksexempel återges i Bendrinės lietuvių kalbos žodynas (BŽ), och att uppmärksamma några frågor som kan väcka tvekan³. Vid utarbetandet av ordboken hämtas illustrationerna från olika källor, och elektroniska källor blir allt vanligare. Internetsökningar görs med sökmotorn Google; söksträngen utformas genom att man anger hela böjningsparadigmet för ett ord eller en större, väsentlig del av det (Aleksandravičiūtė 2008: 267). Exemplen söks i Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas, Terminų bankas, olika uppslagsverk och andra källor (se mer på webbplatsen för Lietuvių kalbos institutas, under avsnittet ”Rengiamas Bendrinės lietuvių kalbos žodynas”, http://www.lki.lt/LKI_LT/index.php?option=com_content&view=article&id=592&Itemid=1). I många fall används LKŽ_e, som ofta är den enda källan för att illustrera lexik som betecknar äldre eller lantliga realia, företeelser i jordbrukslivet, etnografiska ord, botaniska termer och liknande.

² Artikelförfattaren är en av medarbetarna som utarbetar BŽ och skriver och redigerar dess text. Artikeln bygger på ett föredrag som hölls den 24 februari 2011 vid ett seminarium anordnat av Leksikografijos centras vid Lietuvių kalbos institutas, ”Bendrinės lietuvių kalbos žodyno baigiamųjų darbų problematika”. Här har man försökt sammanfatta författarens och kollegornas erfarenheter av arbetet med ordboken. Eftersom metoden för utarbetandet av BŽ justeras i takt med att problem uppstår och en slutgiltig version av instruktionerna ännu inte är färdig när artikeln skrivs, kan artikelförfattarens syn på urval och återgivning av illustrationsmaterialet i vissa avseenden skilja sig från redaktionskollegiets slutliga ståndpunkt i frågan. Författaren anser det dock viktigt att informera allmänheten om några grundläggande principer för den länge efterlängtade ordboken, att ge information om dess tillkomst och kanske uppmuntra till diskussion, så att ordboken själv kan förbättras omedelbart med beaktande av de synpunkter som framförs.

³ När denna artikel skrivs redigeras BŽ fortfarande, och exemplen nedan kan därför komma att ändras.

D. MURMULAITYTĖ. Bendrinės lietuvių kalbos žodyno iliustracinių pavyzdžių atranka ir pateikimas

131

1. ALLMÄN METODIK FÖR ILLUSTRATIONER OCH URVAL AV SPRÅKBRUKSEXEMPEL

1.1. I början av arbetet med BŽ ansåg man att illustrationer över huvud taget inte behövdes för en stor del av orden. Till dessa räknades termer (obojus musik, maniãkas, ūšorius 2. zool., báitas databehandling, pilkapýnas hist.), andra ord med mycket konkret och avgränsad betydelse (kaišas, peñkakė, išsituokėlis, -ė), namn på folk och stammar (gruzinai), benämningar på personer efter bostadsort (alytiškis, -ė, alsėdiškis, -ė) och liknande. Enligt den senaste metodiken kan illustrationer saknas endast i undantagsfall, till exempel för vulgarismer eller ord som används sällan men av andra skäl bör tas med. Varje lexem ska illustreras, dvs. varje betydelse eller betydelsenyans hos ett ord, en ordkombination eller en fraseologism – både i definitioner och hänvisningar. Till exempel⁴:

plikas, plikà adj. (4) 1. utan hår: Min farfar är redan helt skallig. Män är rädda för att bli skalliga. | utan fjädrar, löv och liknande: Kala träd. I boet satt en nykläckt, naken fågelunge. 2. utan byxor, mössa, handskar och liknande: Bara händer. Varför går du barhuvad? Gå inte ut med bar hals, knyt på dig en halsduk. Hans bara bröst syntes. | barfota: Bara ben. 3. utan växtlighet, utan grönska: Ett kalt fält. Kala klippor. Kala berg. | utan snö: En bar väg. Han lade sig på den bara marken. | utan tavlor, eller om ett tomt rum: Kala väggar. | oisolerad: Oisolerade elkablar sticker fram. [...]

pliaúškinti, pliaúškina, pliaúškino verb. [...] 6. (med vad) vard. fotografera, plåta: Med en digitalkamera kan man plåta utan att behöva oroa sig för kvaliteten. | (vad, med vad): Hon fick sin första bra kamera i present och fotograferade allt som fångade hennes blick. Han börjar ta bild efter bild. [...]

brìzgilas substantiv (3^b) 1. BETSEL: Betsa en häst med ett betsel. Metallstängerna som används för att styra hästen förs in i dess mun och förbinds med tömmarna; de kallas betsel, bett. 2. huvudlag med bett för att styra en häst, träns: Du kan inte hålla en häst med ett sådant träns.

kraipyti, kraĩpo, kraĩpė verb. [...] ♦ skaka på huvudet 1. uttrycka förvåning, förundras: Väderprognosmakarna skakar på huvudet. 2. tvivla, vara osäker: Han skakar på huvudet, han tror inte på vad jag säger.vifta på svansen 1. slingra sig ur en besvärlig situation, komma med undanflykter: Förut brydde han sig inte om något, nu slingrar han sig. 2. anstränga sig mycket för att behaga, fjäska: Flickorna fjäskar.

närstående rättigheter jurid. utövande konstnärers, fonogramframställares, radio- och tv-företags samt framställare av den första upptagningen av ett audiovisuellt verk (film): Kränka upphovsrätt och närstående rättigheter. Förvärva närstående ekonomiska rättigheter till en film.

⁴ När denna artikel skrivs redigeras BŽ fortfarande, och exemplen nedan kan därför komma att ändras.

132

KALBOS KULTŪRA | 84

Varje lexem illustreras med bruksexempel, även i de fall då ordet inte förekommer explicit (som uppslagsord), till exempel lexem med markeringarna sngr. och neig. som står mitt i artikeln men utgör självständiga lexikala enheter – reflexiva verb eller substantiv, ord med negationer; likaså lexem med överförd betydelse (markerade prk.), opersonligt bruk (med markeringen beasm.) och andra fall som avskiljs i ordboksartikeln med ett lodrätt streck. Till exempel:

kasta ut, kastar ut, kastade ut verb 1. (vad, ur vad, i vad) kasta ut, slunga ut, bära ut: Hästen kastade ryttaren ur sadeln. Kasta ut kläderna på balkongen, så får de vädras. | opersonligt (vad, genom vad, från vad): Av stöten kastades han ut genom bilens vindruta. | (vad, åt vem, genom vad, genom vad) kasta från någonstans och lämna över: Kasta ut nycklarna till mig genom fönstret [via balkongen]. 2. (vad, ur vad, i vad) avlägsna genom att kasta eller bära ut: Jag köpte ett nytt skåp och kastade ut det gamla i hallen. När du ätit godiset, kasta papperet i papperskorgen. Vi har för länge sedan flyttat ut vävstolen från stugan till boden. Dina utslitna gymnastikskor är redan slängda, du behöver inte leta efter dem. Om storkarna kastar ut ungarna ur boet blir det ett dåligt år. | neg. (vad, ur vad): Man kan inte ta bort ett ord ur en sång (folkl.). | refl. (vad): Svamparna är mycket maskätna; många kommer att falla bort. [...]

lysa upp, lyser upp, lyste upp verb 1. (vad, åt vem) göra synlig eller ljus genom att sprida ljus: Bränder lyste upp deras vägar. Månen lyste upp allt med sitt bleka sken. | överf.: Ett leende lyste upp vinnarens ansikte. 2. refl. klarna, molnen skingras: Himlen klarnade igen. | opersonligt: Kanske klarnar det på eftermiddagen. [...]

Svårigheter uppstår när man stöter på etnografismer (etnogr.), historismer (ist.), föråldrat (psn.) och annan mer ovanlig vokabulär. De förekommer praktiskt taget inte på internet, vilket innebär att det är mycket sannolikt att deras nuvarande användning verkligen är sällsynt. I sådana fall avgör man om dessa ord verkligen behöver tas med i BŽ (på grund av behovet av att bättre förstå andra betydelser, deras användning i framstående författares verk eller i andra betydelsefulla källor och liknande). Om så är fallet söker man efter exempel i LKŽ, och om man inte hittar några räknas de till de undantagsfall där illustrationer inte behövs. Till exempel är žemaitýbė brižės ’fjäderharv’ belagt i flera betydelsefulla källor (ŽŪE, PŽ), men används inte på internet. I BŽ illustreras ordet med exemplet: Harva med brižės. DŽ_6e innehöll en definition av verbet brižioti, som inte kommer att tas med i BŽ på grund av sin sällsynta användning. Om man bara hittar några få exempel på användning kommer förmodligen inte heller den frasologism bāda [badùs] atgáuti ’bli lite mätt’ som tidigare fanns i DŽ_6e att tas med i BŽ. Den andra betydelsen av ordet bušidò bör däremot tas med, trots att inga belägg för dess användning har hittats i texter (den förekommer endast i ordböcker), eftersom den kan bidra till förståelsen av den första betydelsen i nutida språkbruk:

bušidò substantiv, mask., oböjl. 1. en österländsk kampsport som består av kickboxning och brottningsmoment: De kämpade bušidò i ringen. Europeisk bušidò i en litauisk ring. 2. i det medeltida Japan: samurajernas heders- och moralkodex.

D. MURMULAITYTĖ. Bendrinės lietuvių kalbos žodyno iliustracinių pavyzdžių atranka ir pateikimas

133

DŽ_6e innehåller många abstrakta substantiv (med suffixen -imas / -ymas, -umas med flera), som utan belägg för användning helt enkelt har tagits med i artiklarna för grundorden. Detta är regelbundna avledningar som alltid kan bildas av grundläggande verb eller substantiv. Av dessa kommer endast sådana att tas med i BŽ som är ganska vanliga i faktiskt språkbruk, det vill säga sådana för vilka illustrativa exempel kan hittas. Undantag kan göras när ett ord tas med av andra skäl än frekvent användning (stavning, samband med grundordet, användning i definitionen av ett annat ord, betoning eller liknande).

I början av arbetet med BŽ, innan det fanns ett strikt krav på att illustrera varje lexem, var avsikten att ange flera betydelser av oillustrerade, mångtydiga regelbundna avledningar (abstrakta substantiv) under ett och samma betydelsenummer. Till exempel:

buvìmas substantiv (2) → būti 1, 2, 5.

lenkìmas substantiv (2) 1. → lenkti 1, 1, 4, 5, 10, 11. 2. → lenkti 2. | refl. 3. refl. → lenkti 7, 12 (refl.). 4. → lenkti 8: Det måste finnas en fri vägsträcka för svängen.

išnèrimas² substantiv (2) 1. → išnerti² 1, 2. 2. → išnerti² 3–5. | refl. 3. refl. → išnerti² 6 (refl.): Ormens hudömsning.

Arbetet har visat att denna metod för det första återger avledningens semantiska struktur på ett inexakt sätt och för det andra inte skulle vara tydlig och praktisk för användaren. Därför övergavs metoden i ordbokens slutfas: varje lexem förklaras separat eller hänvisas till en viss betydelse hos grundordet och illustreras.

1.2. För att inte överbelasta ordboken med meningar som inte tillför någon ny relevant information (Jakaitienė 2005: 105, Hudson 1988) och för att skapa en enhetligare utformning av artiklarna i BŽ utgår man i genomsnitt från tre–fyra meningar som illustrerar en betydelse eller dess nyans (det kan finnas fler ordkombinationer). Å andra sidan kräver vissa ords mycket rika semantiska eller syntaktiska kombinationsförmåga fler illustrationer, medan det inte alltid är så lätt att hitta illustrationer för mer ovanliga folkbeteckningar, benämningar på personer utifrån deras hemort och namn på kemiska grundämnen. I vilket fall som helst får illustrationerna inte vara överflödiga; de ska endast innehålla den information som är nödvändig för att tydligt illustrera lexemet. Detta gäller både illustrationerna som helhet och varje enskilt bruksexempel (mening, ordkombination). Därför redigeras autentiska bruksexempel, t.ex.:

134

KALBOS KULTŪRA | 84

Autentiska bruksexempel

Redigerade bruksexempel

bìtkrėslė substantiv (1) medicinalväxt med giftiga egenskaper och skarp lukt, med klasar av små, halvklotformade, mörkgula blomkorgar (Tanacetum): Ett avkok av renfana dödar parasiter i mag-tarmkanalen och ökar aptiten. Renfanapreparat rekommenderas inte att användas under lång tid – de höjer blodtrycket.)

bìtkrėslė substantiv (1) medicinalväxt med giftiga egenskaper och skarp lukt, med klasar av små, halvklotformade, mörkgula blomkorgar (Tanacetum): Ett avkok av renfana ökar aptiten. Renfanapreparat rekommenderas inte att användas under lång tid.)

bebriùkas substantiv (2) bäverunge: [...] I slutet av april–början av maj får honan tre–fyra (mer sällan fem) bäverungar. På fotografiet som naturforskaren skickat ser vi en bäverhona med en unge.

bebriùkas substantiv (2) bäverunge: [...] På våren får honan tre–fyra bäverungar. På fotografiet syns en bäverhona med en unge.

Det är inte acceptabelt att prata i tomma intet, men när exempel kortas ned bör informationsinnehållet inte bli lidande. En jämförelse av illustrationerna till en av betydelserna hos abstraktet brukimas (observera att abstrakt i BŽ inte definieras, utan hänvisas till grundverben) visar tydligt att den första meningen utan tvekan är mer informativ: Kloka människors råd förblir oftast just råd, och blir inte till påtryckningar för en åsikt (1) och Betrakta inte detta som att jag försöker pracka på dig min åsikt (2). Jfr också den mycket långa men samtidigt mycket informativa illustrationen i artikeln:

konstitùcija substantiv (1) 1. jurid. grundläggande lag som fastställer statens styrelseskick: Republiken Litauens konstitution. En ändring av konstitutionen är en ändring som görs i själva konstitutionen; om någon annan lag eller något annat ändras med stöd av konstitutionen bör en sådan ändring däremot kallas konstitutionell. [...]

1.3. I början av arbetet med BŽ var planen att illustrera ordförrådet endast med autentiska exempel. Men när målet är att illustrera varje lexem händer det förr eller senare att textförfattaren eller redaktören själv måste skapa en illustration. Är detta ett brott mot det tidigare kravet på autenticitet? Knappast, eftersom även de som arbetar med BŽ är språkbrukare. Dessutom kan man illustrera både skriftspråkliga och talspråkliga exempel. Sådana exempel finns det för övrigt gott om i internets kommunikativa språkbruk. Detta är ett utmärkt tillfälle att ta med fler levande exempel på hur dagens talspråk används i BŽ, ku-

D. MURMULAITYTĖ. Bendrinės lietuvių kalbos žodyno iliustracinių pavyzdžių atranka ir pateikimas

135

skulle något öppna den något alltför omfattande delen med illustrationer som återspeglar bylivets realiteter i äldre tider. På så sätt skulle uppgifterna i ordboken bättre motsvara det faktiska nutida språkbruket. Till exempel i artikeln

baisūolis, baisūolė substantiv (2) någon som är ful och oattraktiv: Som barn var jag rädd att barnen inte skulle vilja leka med mig, en sådan fuling [en sådan ful flicka]. Är det en skönhetstävling eller en tävling för fula?

den sista illustrationen kännetecknas av talspråkssyntax (Ar... saknas), medan artikeln

bedantiškumas substantiv (2) det att vara tandlös: Men gör tandlöshet män yngre, eller hur? (iron.)

det levande och uttrycksfulla språkbruksexemplet är tydligt även utan sammanhang, och situationen är lätt att föreställa sig.

De utarbetade illustrationerna bör dock vara just levande, inte schablonmässiga, det vill säga att lexem från samma semantiska, accentueringsmässiga eller annan grupp inte bör illustreras enligt ett och samma mönster (redan innan arbetet med BŽ inleddes kritiserades användningen av enkla meningar som först kommer en i tanken Flickan äter ett äpple. Pojken läser en bok. och liknande). Om man inte försöker skapa ett mer levande språkbruksexempel skulle deras konstlade karaktär bli mycket tydlig om man valde ut och sedan gick igenom alla ord i en viss semantisk grupp. Det är till exempel mycket sannolikt att artiklar om folkbeteckningar eller personer efter bostadsort ständigt kommer att innehålla konstruktioner som lära känna någon, träffa någon och liknande – dessa ord tillhör oftast den andra accentueringsklassen, och sådana konstruktioner lämpar sig väl för att illustrera svåraccentuerade kasusformer, till exempel: jag lärde känna en bangladeshier; möta/träffa alsėdiškiai, besegra kroater i en idrottstävling och liknande. Om ortnamn (särskilt utländska) ska illustreras på ett konstlat sätt kommer meningar om att bo på, besöka, beundra och liknande en viss plats utan tvekan att upprepas (eftersom det är just i sådana sammanhang som ortnamnets accentuerade, svårare kasusformer kan användas). I dessa fall bör man alltså i högre grad ta till sin skaparkraft och sträva efter variation.

1.4. Definitionerna av lexikala enheter i en förklarande normativ ordbok får inte vara alltför encyklopediska, och därför kan och bör de ibland kompletteras och utvidgas med exempel – särskilt när mer sällsynta eller historiska företeelser presenteras,

136

KALBOS KULTŪRA | 84

som sällan behandlas i nutida vardagstexter som inte är facktexter. I sådana fall är olika uppslagsverk den bästa källan till illustrationer, särskilt VLE. Till exempel:

bavārai substantiv plural (2) [...] 2. en västgermansk stam som kom att ingå i de tyska och österrikiska folken: Under folkvandringstiden, i slutet av 400-talet och början av 500-talet, tog bavārai över området mellan Donau och Alperna och grundade sitt eget kungarike.⁵

bavāras, bavārė substantiv (2) 1. en person tillhörande den bayerska etniska gruppen: [...] Servitriserna påminner om de där bayerska kvinnorna som under ölfesten i München utan svårighet bar femlitersölstoppar i ena handen. 2. hist. en person tillhörande den bayerska stammen: Dessa två hängsmycken från kvinnor i Dalia har tydliga samband med 500-talets germanska (alemanniska och bayerska) hängsmycken. På 500–600-talet satte nordfrankiska, alemanniska, thüringska, bayerska och langobardiska kvinnor upp håret med liknande nålar.

babilonietis, babilonietė substantiv (2) en person tillhörande det babyloniska folket: Babylonierns tidsuppfattning präglades av principerna om lugn, beständighet och hållbarhet. Man menar att berättelsen i Bibeln om Noaks ark bara är en ny version av det babyloniska eposet om Gilgamesh.

belatakės liaukos körtlar utan utförsgångar, vars hormoner förs direkt ut i blodet eller lymfan, endokrina körtlar: Hypofysen, binjurarna och sköldkörteln är de viktigaste endokrina körtlarna. Kroppens normala tillväxt och utveckling beror på de endokrina körtlarnas funktion. Nedsatt [skadad, ökad, minskad] funktion hos de endokrina körtlarna. Endokrinologin studerar de endokrina körtlarnas fysiologi och sjukdomar.

lāpiai substantiv plural (2) ett folk som lever i Lappland och talar samiska språk av finsk-ugriskt ursprung, samer: Det finns fyra standardiserade samiska språk.

I detta sammanhang bör det tilläggas att man i allmänhet undviker konkreta efternamn och datum i illustrationerna så långt det är möjligt: en ordbok är ingen tidning, och när den skrivs räknar man med att den ska vara användbar betydligt längre. Dagens aktualiteter kan vara obegripliga om tio år. Historiska företeelser och liknande sällsynta realia är en annan sak. Det är också motiverat att nämna litauiska och andra klassiker, viktiga historiska platser eller datum samt konkreta institutioner eller organisationer i illustrationerna, till exempel:

brolija substantiv (2) [...] 3. en kristen religiös lekmannaorganisation som leds av präster eller munkar: Vid grundandet av brödraskapet gratulerade församlingens kyrkoherde de franciskanska lekmännen. Litauiska ortodoxa brödraskapet. Brödraskapets skolor (hist.).

bùrtininkas, bùrtininkė substantiv (1) [...] 2. en enastående specialist inom sitt område, en extraordinär konstnär: Den store sagosångaren K. Andersen.

būras¹, būrė¹ substantiv (2) Litauisk bonde i Litauen mindre: Būrais kallades de litauiska livegna bönderna i Litauen mindre. K. Donelaitis uppmanade i ”Årstiderna” būrais att ta sig an det ena eller andra arbetet. Lenken, en olycklig būrė, inför godsägaren.

⁵ I detta fall är det berättigat att nämna specifika orter och datum, vilket annars bör undvikas.

D. MURMULAITYTĖ. Bendrinės lietuvių kalbos žodyno iliustracinių pavyzdžių atranka ir pateikimas

137

charakiris [...] Göra charakìri. Samurajernas rituella självmord kallas charakiriù. Pilėnųfursten Màrgiris självmord genom att skära upp magen är helt identiskt med samurajernas charakiri. | bildl.: Besparingscharakiri har ännu inte drabbat tjänstemännen.

1.5. Här stöter man emellertid på ett annat problem. Nu strävar man efter att illustrationerna endast ska innehålla ord som själva förklaras i BŽ, dvs. står som uppslagsord i separata artiklar. Tidigare gällde denna strikta regel endast ord som användes i definitioner (och därför kommer sällsynta verbala abstrakter att tas med i BŽ, eftersom man inte kunde undvara dem i vissa mer komplicerade fall när andra ord skulle förklaras). Vid närmare eftertanke verkar det ändå som om denna regel inte bör tillämpas strikt även på illustrationer. Jfr bavaras, bavarė illustrationerna till den andra betydelsen – de arkaiska stamnamn som används där ger ytterligare information om detta ord, som sällan används (utanför facktexter) i denna betydelse, men innebär inte att man måste söka förklaringen till dem själva i BŽ (om man vill fördjupa sig i historiska frågor är det naturligt att söka information i uppslagsverk och andra publikationer som ägnas åt ämnet).

1.6. Exempel på språkbruk som påträffas senare gör ofta att en redan formulerad definition måste justeras, att en ny betydelse eller nyans måste urskiljas, och ibland till och med att man måste överväga om ordet över huvud taget ska tas med i BŽ och i vilken form. Illustrationerna får inte motsäga definitionen. Om ett påträffat, mycket typiskt exempel på språkbruk tydligt inte stämmer med definitionen, ändras definitionen vid redigeringen; om ett exempel som ”raserar” artikelns struktur är otypiskt eller till och med tveksamt, stryks exemplet. Här är några sådana fall:

1) báltas¹, baltà adj. [...] ♦ baltóji mirtìs sägs om socker eller salt, vars rikliga konsumtion är skadlig för hälsan: Denna drog kallas den vita döden.

Illustrationen visar att definitionen bör ändras till ”om en vitfärgad produkt som är skadlig (vid riklig konsumtion) och farlig för hälsan: droger, salt, socker, konserveringsmedel osv.”

2) bumerángas substantiv (1) ett platt kastvapen av böjt trä, använt av Australiens urinvånare för jakt och strid; om det inte träffar målet återvänder det; används även för lekar: [...]

Exemplet på språkbruk En bumerang som inte återvänder visar att definitionen måste rättas och hela artikeln redigeras:

138

KALBOS KULTŪRA | 84

boomerang substantiv (1) ett platt kast- och stridsvapen av böjt trä, använt vid jakt av Australiens ursprungsbefolkning: En återvändande [icke återvändande] boomerang. Kasta [fånga] en boomerang. En boomerang som missar målet (återvändande) kommer tillbaka. Boomeranger används fortfarande för lekar. Boomerang är ett utmärkt sätt att tillbringa fritiden, passar alla och är samtidigt en sport. | bildligt: Lögnen kommer förr eller senare tillbaka som en boomerang.

3) Definitionen av substantivet sång, ”ett mindre musikstycke med text” (jfr även ”ett mindre versifierat text- och musikstycke” DŽ₆ₑ), stämmer inte alls med det helt vanliga och tämligen frekventa bruksexemplet Sång utan ord.

4) Vita huset residens för Förenta staternas presidenter i Washington sedan 1800: Ett litauiskt företag ska genomföra renoveringen av Vita huset. Mer än fem tusen besökare kommer till Vita huset varje dag.

Det finns emellertid gott om exempel där Vita huset betyder något annat: Vita huset medgav äntligen att USA drabbats av en recession. Presidenten uppmanar republikanerna att samarbeta med Vita huset. Vita huset har fått nya anklagelser från människorättsförsvarare. Både Vita huset och Kreml drog en lättnadens suck när resolutionen förkastades, vilket tydligt visar att denna betydelsenyanse eller en andra betydelse hos ordkombinationen ”USA:s regering” bör definieras.

5) hinder substantiv (2) [...] 2. sport. ett visst lättbyggt hinder som en löpare eller en häst styrd av en ryttare måste ta sig över: Ett lågt [högt] hinder. Ett dubbelt hinder. Imponerande hästhopp över hinder. På långdistanslopp används hinder av medelhöjd. Målgången inleds när det sista hindret har passerats.

Bruksexemplet Hunden stannar alltid vid det dubbla hindret visar att betydelsenyanansen ”ett hinder som en tränad hund måste hoppa över” bör definieras.

6) potatisupptagningstid substantiv (1) tiden för potatisupptagning: Tidig [sen] potatisupptagningstid. I fjol var potatisupptagningstiden mycket blöt och regnig.

Bruksexemplen Potatisupptagningen i byn är ett av de roligaste arbetena på senhösten. Skördefest efter avslutad potatisupptagning. I Medelhavsområdet kan olivskörden jämföras med den litauiska potatisupptagningen. När potatisblasten vissnat ska potatisupptagningen inte skjutas upp. Här förekommer ingen gemensam potatisupptagning; folk går helt enkelt ut och gräver upp potatis när de behöver och så vidare visar att betydelsenyanansen ”potatisupptagningsarbete, vanligen gemensamt utfört” bör definieras.

7) gudlöst adverb → g u d l ö s: Att handla gudlöst. Genom att gudlöst förneka en mängd dogmer sårade han miljontals kristna. De hade vant sig vid att supa, stjäla och

D. MURMULAITYTĖ. Bendrinės lietuvių kalbos žodyno iliustracinių pavyzdžių atranka ir pateikimas

139

att leva gudlöst, omoraliskt; de ville inte bättra sig. Samhället underkastar sig gudlöst den moderna konsumtionskulten.

bedieviškas, bedieviška adj. (1) som kännetecknar gudlöshet eller gudlösa: Gudlösa ord.

Exempel på användning Vi hugger inte längre ner skogar så gudlöst. Om de där gröna plantorna inte vore så gudlöst dyra, skulle jag ha satt dem i alla fönster passar inte alls för att illustrera adverbets religiösa betydelse, och bör därför anges som illustrationer av en överförd betydelse, eller så bör en andra betydelse av adverbet, ”mycket”, formuleras.

Ett annat mer komplicerat fall som framkom vid sökandet efter illustrativa exempel är adjektivet belatākis, belatākė. LKŽ tar inte upp detta ord. På internet förekommer det bara i kombinationer med ordet liaukà. Men ett användningsexempel med den felaktigt bildade avledningen Efter andra världskriget upptäcktes ytterligare en stigande intermittent kanalös förgreningsmetod ger vid handen att det inte bara kan vara körtlar som saknar kanal, och att adjektivet kan definieras som ”utan kanal”.

1.7. I illustrationerna försöker man ta med mer komplicerade och, om möjligt, mer varierade former av det illustrerade ordet – betona ”farliga” (det vill säga ofta felaktigt betonade) kasusformer, pronominalformer med nasaler och så vidare, till exempel:

barškūtis subst. (2) [...] 4. rytmiskt musikinstrument – en ihålig kula med skaft, fylld med små skallrande föremål: Världens folk har använt skallror sedan urminnes tider. På förskolan lär sig barnet att sjunga och spela på en skallra.

Tidigare nämndes riskerna med att skapa illustrationer för folkbeteckningar och benämningar på personer utifrån deras hemort, som används mer sällan. Här är några exempel där illustrationer inte behövde skapas, eftersom de hittades i användning på internet⁶:

baškìras, baškìrė subst. (2) person av basjkiriskt folk: Jag råkade umgås en hel del med, och till och med bo i samma rum som, en basjkir, en mordvin och en burjat. En kaunasbo som lärt känna en basjkirisk kvinna på internet fick träffa sin blivande hustru efter tre månader. Man beslutade att organisera en basjkirisk gemenskap i Litauen. Basjkirerna knackar blygt på dörren till posten för att söka upp sin president.

⁶ I dessa redigerade ordboksartiklar i BŽ bör det finnas färre illustrationer. När en oredigerad version av ordboksartiklarna citeras vill man visa variationen av lämpliga exempel, och därför återges alla.

140

KALBOS KULTŪRA | 84

batakisk, batakisk kvinna substantiv (2) Person som bor i Batakiai eller dess omgivningar eller kommer därifrån: En bil som började brinna på vägen avbröt batakiskans resa till Tauragė. Sedan gammalt lockar fornborgen inte bara batakierna; den besöks flitigt av turister. Redaktören talade per telefon med batakier som inte ville uppge sina namn.

bayersk, bayersk kvinna substantiv (2) 1. person tillhörande den bayerska etniska gruppen: Ve den bryggare som, efter att ha försökt behaga en bayrare, fick utspätt öl. Frågan om vad som skiljer bayrare från tyskar överraskade vår bayerska bekant mycket. Det är inte bara patriotism och kärlek till traditionerna som får bayrarna att vårda denna fina fest. [...]

1.8. Illustrationer kan utgöras både av ordkombinationer och av meningar. Om det finns illustrationer av båda typerna ges ordkombinationerna först och därefter meningarna. Till exempel:

lätt adj. (4) [...] 5. mild, svag, mjuk: Lätt öl. En mild vinter (inte kall). Lätt hosta [beröring, vindpust]. Ett milt straff. En lätt berusningsgrad. • motsats: tung. [...] 8. enkel, okomplicerad: En bok med lätt innehåll. Boken är skriven i en lätt stil.

förklara, förklarar, förklarade verb. 1. (vad, för vem) framställa skriftligt eller muntligt så att det blir klart och begripligt, kommentera: Förklara en lektion (för eleverna). Förklara en lag (för allmänheten). Förklarande ordbok. | refl. (vad): Förklara de återstående uppgifterna för er själva. 2. refl. (vad) försöka klarlägga, ta reda på, göra känt: Polisen utreder omständigheterna kring händelsen. [...]

artificiell, artificiell adj. (2) 1. tillverkad, falsk, onaturlig: Konstgjort siden [honung]. Artificiell befruktning. Skor klädda med naturligt eller konstgjort läder. Är dina tänder äkta eller konstgjorda? • motsats: äkta, naturlig. [...]

bränna, bränner, brände verb. [...] 3. (vad) använda för att få energi: Elda ved [torv, naturgas]. Förbränna bensin med hög blyhalt. Förbruka elektricitet. I utsatta delar av kroppen bränner syret fett, musklerna blir fastare. Skratt hjälper till att bränna kalorier. [...]

I ett av de avslutande redigeringsskedena för BŽ beslutades att man skulle överge bruket att illustrera ordanvändning med meningar utan subjekt, till exempel: Förklarar för chefen varför han kom för sent. Var tvungen att förklara sig för direktionen angående oenigheten med leverantörerna. Reda ut relationerna på fredlig väg. Ser lättsinnigt på livet. Jfr också: sticka,stickar, stickade 1. knyta en knut: Stickar och stickar men lyckas aldrig få ihop det. [...] (DŽ₆ₑ); doppa tr. 1. R116, K doppa, fukta: [...] Han doppade brödet i salt och åt, sedan gick han Lp (LKŽₑ). Sådana meningar korrigeras på ett av två sätt – antingen görs meningen om till en ordkombination med infinitiv (fredligt reda ut relationerna), eller skapas en fullständig mening (De förklarar för chefen varför de kom för sent. Du ser lättsinnigt på livet).

D. MURMULAITYTĖ. Bendrinės lietuvių kalbos žodyno iliustracinių pavyzdžių atranka ir pateikimas

141

Observera att ofullständiga meningar inte bör förväxlas med meningar med generaliserad semantik, vilka kan användas:

akūtė substantiv (2) [...] 2. en knopp som utvecklas i bladvecket på en växt: Man ympar träd med akūtėmis.

brūzgùlis substantiv (2) [...] 4. en liten pinne som används i stället för en knapp: Tälja till en brūzgùlis. Man brukade knäppa byxorna med en brūzguliù.

2. FORM FÖR PRESENTATION AV ILLUSTRATIVA EXEMPEL

2.1. Förkortning av uppslagsordens former

I tryckta ordböcker är det vanligt att spara utrymme, och därför förkortas uppslagsorden ofta i exemplen. I stället för deras grundform skrivs vanligtvis bara den första bokstaven; av andra former anges endast de böjda delarna av ordet och så vidare. Till exempel: dail|ùs, ~į (4) 1. behaglig att se på, mycket vacker: D. kropp. D. klädesplagg. På gården växte en lönn, ett mycket d. träd (d.). Och denna tredje ~i ~iáusias är min egen häst (d). | bildl.: Turìu ~aũs (mycket) tid. 2. jämn: D. väg. Släta brädor. [...] (DŽ₆ₑ); glùži adv. Helt och hållet, fullständigt. G. en främling. G. en enkel fråga. G. mina tankar. G. ett annat utseende. (MLVV); poetycki, ~ccy «som hör till poesin eller poeten, skapad av en poet»: P. talang. P–a prosa. (NSJP); НРАВ, -а, м. 1. Karaktär, samling av själsliga egenskaper. God karaktär. Häftigt temperament. Efter tycke (behagar). 2. plur. Sedvänja, samhällslivets struktur. Forna tiders seder. (СРЯ). BŽ-artiklarna skiljer sig inte från vanlig löptext i detta avseende, eftersom alla ord i exemplen anges i sin helhet och utan förkortningar.

2.2. Användning av parenteser

I exemplen kan vanliga parenteser och hakparenteser användas. I hakparenteser anges alternativa delar av användningsexemplen, t.ex.:

abecėliškai adv. i alfabetisk ordning, enligt alfabetet: Skriva [räkna upp, ordna] i alfabetisk ordning.

klaviatūra substantiv (2) ett system av tangenter eller knappar – en del av olika apparater och mekanismer eller en fristående anordning som fungerar tillsammans med dem: Skrivmaskinens [datorns, telefonens, räknemaskinens, kassapparatens] tangentbord. Trådlöst tangentbord. Tangentbordsdrivrutin (data) [...].

142

KALBOS KULTŪRA | 84

Informationen som anges inom hakparenteser ordnas. Inom en och samma hakparentes anges olika termer inte, såvida de inte är underordnade termer, till exempel:

tillstånd subst. (1) 1. sätt att vara eller leva: Dåligt tillstånd. 2. spec. sätt på vilket materia, medvetande eller företeelser existerar: Ångtillstånd [flytande tillstånd]. Vilotillstånd [kritiskt tillstånd]. Psykiskt tillstånd. Tillstånd av narkotisk berusning. Komatillstånd. Att vara nedstämd. Tillståndssekvens.

I vanliga parenteser anges den icke-obligatoriska delen av en illustration med kursiv stil, till exempel:

en¹, ett¹ räkneord. (3) tal, siffra och mängd 1: Redan en (timme). Barnet är ett år. En flicka på tjugoett år. [...]

åka omkring, åker omkring, åkte omkring verb, dial. 1. (någon/något, med något, tillsammans med någon, på något) skjutsa omkring, åka omkring (vanligen för nöjes skull eller vid ceremonier): De äldre barnen brukade skjutsa de mindre (med) cykel [på cykel]. [...]

släppa, släpper, släppte verb [...] 3. (något) sluta hålla i, låta falla (vanligen ur händerna): Kvinnan snubblade och tappade handväskan. Det var nära ögat – du kunde ha tappat barnet. | neg. (något): Bär (kärlen) försiktigt, tappa dem inte. [...] 10. (något, på något, någon) vard. dricka (alkohol), hälla i sig: När vi träffades pratade vi lite och tog var sitt glas (vodka).

betala¹, betalar, betalade verb (något, med något, för något) ge pengar eller liknande för arbete, en vara eller en tjänst: Vi betalar femtio litas (50 Lt) för lunchen. Betalar ni kontant eller med betalkort? Hur mycket ska jag betala för taxiresan? [...]

Jfr – i vanliga parenteser anges en förklaring till illustrationen med rak stil:

lätt, lätt adj. (4) [...] 5. mild, svag, mjuk: Lätt öl. En mild vinter (inte kall).

böja, böjer, böjde verb [...] 2. [...] | högt. (för någon, inför något) böja huvudet eller kroppen för att visa respekt eller hälsa: Sångerskan bugar för publiken. Alla bugade inför korset när de gick förbi. Den höga damen bugar sig inför alla (hävstång) (folkl.). [...]

bräda subst. (4) 1. avlång skiva utsågad ur en trädstam: Hyvlade tallbrädor. Brädgolv. Klä väggarna med brädor. Såga brädor. Tunn som en bräda (mycket tunn). [...]

envånings¹, envånings adj. (2) 1. som har en våning: Vattnet översvämmade envåningshusen. Envånings (husbyggnads)konstruktion. [...]

Om vanliga parenteser kan sägas att deras användning i sammanhängande texter är betydligt mer varierad; oftast preciseras eller förklaras tanken i dem,

D. MURMULAITYTĖ. Bendrinės lietuvių kalbos žodyno iliustracinių pavyzdžių atranka ir pateikimas

143

kompletteras, något räknas upp och så vidare, till exempel: Köttkaniner som växer och mognar snabbt (broilrar). Folkvandringens början anses vara migrationen av germanska stammar (alemanner, franker, goter, burgunder, vandaler). En knöl bestod av en förtjockning (även kallad knöl), ett skaft, en hake och en glidande ögla. I ordboken ska användningsexempel med parenteser som betyder något annat omarbetas, i enlighet med kraven i BŽ:s instruktioner och systematikprincipen. I vissa fall illustrerar även den omarbetade meningen användningen av ett eller annat lexem på ett lämpligt sätt, jfr: vid Braziūkai börjar Višakis (Šešupės källa) och vid Braziūkai börjar Višakis, Šešupės källa; tranbärsris försvinner, särskilt när bären plockas mekaniskt (genom kamning) och tranbärsris försvinner, särskilt när bären plockas mekaniskt – genom kamning. Det händer dock att en illustrativ mening inte kan omarbetas utan att dess innebörd förvrängs och viktiga semantiska, stilistiska nyanser och liknande går förlorade; då förkastas illustrationen som olämplig. Till exempel avvisades följande illustrationer: Hon vann i tre grenar (volthopp, barr, bom). Havsbris (dagtid) och landbris (nattetid). Den bevarade herrgården Butautai (kulturminnesmärke, museum).

2.3. Illustrationernas ordningsföljd

Ordningen för hur användningsexempel presenteras är mer fastställd i vissa fall än i andra. Som nämnts presenteras ordkombinationer först och därefter meningar när användningen illustreras. I verbartiklar får det inte förekomma någon oillustrerad rektion eller illustrationer vars valens inte har markerats med motsvarande beteckningar på avsedd plats; dessutom rekommenderas att illustrationerna presenteras i samma ordning som rektionens beteckningar räknas upp (såvida inte semantisk valens kräver en annan ordning – i sådana fall ges semantisk valens företräde framför syntaktisk valens).

fråga, frågar, frågade verb. 1. (vad, om vad, om vem) vända sig med en fråga, ge, ställa, formulera en fråga, höra sig för: Fråga din far [mor, andra] om råd. Vad frågade du? Den som frågar får veta. Du frågade om deras åsikt [råd]. Du frågade också honom, men han svarade inte. Jag ska fråga var du var. Han frågade hur gammal jag var. Läraren frågade också om dig. [...]

Det är problematiskt att uppfylla detta krav när man vet att en viss rektion förekommer, men saknar bra exempel som visar den. I sådana fall, när inget bra illustrativt exempel kan ges, förblir även en viss syntaktisk valens hos verbet omarkerad, vilket försämrar informationens precision.

144

KALBOS KULTŪRA | 84

Pronomen illustreras enligt kasusens ordningsföljd, till exempel:

jag (gen. mig, genitivisk form min, dat. mig, ack. mig, instr. med mig, lok. i mig) personligt pron. sg. 1. används för att hänvisa till sig själv: Jag kommer strax tillbaka. Vänta på mig hemma. Ring mig i kväll. Du är yngre än jag. Min vän kommer också med mig. I mig kokar ilskan [passionerna kämpar]. 2. genitivisk form, tillhörande mig: Här är mitt hus. Ge tillbaka mitt brev. Mina barn är fortfarande små. Lyssna också på min åsikt. Min klocka har stannat. 3. genitivisk form, används för att ange den förstapersonsaktör som tillskrivs en handling uttryckt med ett particip i passiv form: Orden som jag sagt. Allt här är gjort [byggt] av mig själv. ♦ jag ska minsann visa dig! sägs som hot.

Ordningsföljden för presentationen av användningsexempel för andra böjliga ordklasser är inte särskilt strikt fastställd. Paradigmets ordningsföljd är vanligen inte lika viktig som exempelvis de semantiska aspekterna, varför de senare ges företräde.

3. BETONING AV ILLUSTRATIVA ANVÄNDNINGSEXEMPEL

Alla ord i de illustrativa användningsexemplen förses med betoningstecken, med undantag för enstaviga ord som tillhör oböjliga ordklasser – partiklar, konjunktioner, prepositioner och liknande. Oböjliga ord med två eller fler stavelser samt självständiga enstaviga ord betonas, till exempel: Àš túoj grįšiu. Mokiniaĩ čìa labaĩ nuovõkūs, dar nemačiaũ taĩp aštriaĩ protáujančių paauglių. Exempel på betoning i illustrationerna:

bálti, bãla, bãlo verb. [...] 2. bli blek: Mataũ, kaip jõs véidas bãla. Óda vis labiaũ bãlo. 3. bli något gråhårig, gråna: Smilkiniaĩ jau bãla.

ãšara substantiv (1) 1. droppe av en klar, något salt vätska från ögonkörtlarna, som avsöndras när man gråter: Per skrúostą nuriedėjo ãšara. Stóvi ãšaros akysè. Úara ãšarą vãro (gråten tar vid). Ei bū́ra, bū́ra gailios ãšarėlės (folkl.). Jì pro ãšaras [per ãšaras] táko nemãtė. 2. plur. GRÅT: Juokiuosi pro ãšaras. Su ãšaromis prašýti. Jau tà į ãšaras. Vėl būs ãšarų. [...]

gãlas substantiv (4) [...] 4. sträcka av en väg eller tidsperiod: Dar nemažas kẽlio gãlas iki namų (liko). Gėrą dienõs gãlą sugaišaũ poliklinikoje. 5. [syn.] slut: Išbuvaũ nuo (seminãro) pradžios iki gãlo. Dienà su galù. Jau vãsaros gãlas. Dárbas eina prie gãlo [į gãlą]. [...]

skiaũščias, skiausčià adj. (4) 1. stående på smalsidan, med kanten nedåt eller uppåt: Lägg tegelstenarna på kant, inte liggande eller stående på högkant. När han pratade strök han hela tiden den platta handen över bordet, som om han torkade bort smulor. [...]

D. MURMULAITYTĖ. Bendrinės lietuvių kalbos žodyno iliustracinių pavyzdžių atranka ir pateikimas

145

SLUTSATSER

Sammanfattningsvis kan några grundläggande regler för illustreringsmetodiken i BŽ nämnas.

1. Illustrationerna visar leksemets semantiska och syntaktiska kombinationsmöjligheter och kompletterar ofta betydelseförklaringen.

2. Varje leksem illustreras med användningsexempel.

3. Användningen illustreras med ordkombinationer och meningar. Rekommendationen är att i genomsnitt ta med tre till fyra meningar, såvida det inte krävs fler användningsexempel för att visa ordets mycket rika semantiska och syntaktiska relationer.

4. Tyngdpunkten ligger på autentiska användningsexempel hämtade ur olika texter. Illustrationerna kan dock kortas eller redigeras på annat sätt. Vissa användningsexempel, särskilt från talspråkligt ordförråd, kan också skapas om det är svårt eller omöjligt att hitta korrekta och lämpliga exempel i texter.

5. Uppslagsordet förkortas inte i illustrativa ordkombinationer och meningar.

6. I illustrationerna markeras betoningen i alla ord i ordkombinationerna eller meningarna, utom i enstaviga oböjliga ord. Man strävar efter att ta med korrekt betonade former av uppslagsordet, vars betoning ofta vållar problem.

7. Parenteser används ändamålsenligt i användningsexemplen. Alternativa (dvs. utbytbara) delar av användningsexemplen anges med kursiv stil inom hakparenteser, medan fakultativa (dvs. möjliga men inte nödvändiga) delar anges inom vanliga parenteser. Om en illustration behöver förklaras görs detta med vanlig stil inom vanliga parenteser.

När BŽ skrivs och redigeras måste man ofta leta länge och tålmodigt efter illustrativa användningsexempel, även om Googles sökmotor tycks ge tusentals träffar. Man får inte ta de första exemplen man stöter på och nöja sig med dem, särskilt eftersom denna sökmotor numera ofta i första hand visar exempel från allehanda elektroniska ordböcker (ofta av tveksam kvalitet), vilka inte utgör sammanhängande texter och därmed inte heller återger faktisk språkbruk. Illustrationer är en viktig del av en ordboksartikel: de hjälper läsaren att bättre förstå den lexikala enhet som definieras och förmedlar mycket information, inte bara semantisk utan även annan, exempelvis syntaktisk. Därför måste de väljas omsorgsfullt och presenteras minst lika omsorgsfullt, särskilt i normativa ordböcker (Jakaitienė 2005: 104). Det tar tid, liksom allt noggrant arbete, men utan ett sådant arbete kan det inte finnas någon bra ordbok.

146

KALBOS KULTŪRA | 84

LITTERATUR OCH KÄLLOR

Aleksandravičiūtė S. 2008: Paieškos sistemos Google naudojimo galimybė tiriant kalbos reiškinius. – Kalbos kultūra 81, 266–282.

BŽ – Ordbok över det litauiska standardspråket (under utarbetande).

Korpus med texter på nutida litauiska, Kaunas: Vytautas Magnus-universitetet. – Tillgänglig på internet: http://donelaitis.edu.lt

DŽ₄ 2000: Ordbok över nutida litauiska. Huvudred. S. Keinys. 4:e upplagan, Vilnius: Litauiska språkets institut.

DŽ_6e 2006: Ordbok över nutida litauiska. Huvudred. S. Keinys. 6:e (elektroniska) upplagan, Vilnius: Litauiska språkets institut.

Hudson R. 1988: The linguistic Foundations for Lexical Research and Dictionary Design’. – International Journal of Lexicography 1(4), 287–312.

Jakaitienė E. 2005: Leksikografija, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

LKŽ_e 2005: Lietuvių kalbos žodynas 1–20 (elektroninis variantas). Vyr. red. G. Naktinienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga per internetą: www.lkz.lt

LKŽI 1980: „Lietuvių kalbos žodyno“ instrukcija, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

LNŽ 2008: Jakaitiene E., Berg-Olsen S. Lietuvių–norvegų kalbų žodynas / Litauisk–norsk ordbok, Vilnius: Baltos lankos.

LLVV 1972–1996: Latviešu literārās valodas vārdnīca 1–8, Rīga: Zinātne.

LLVV_e 1972–1996: Latviešu literārās valodas vārdnīca, LU Matemātikas un informātikas institūts, LU Latviešu valodas institūts, Zinātne. Prieiga per internetą: www.tezaurs.lv/llvv

LVV 1987: Latviešu valodas vārdnīca, Rīga: Avots.

MLKŽ 2010: Norkaitienė M., Šepetytė R., Šimėnaitė Z. Mokomasi lietuvių kalbos žodynas, Vilnius: Baltos lankos.

MLVV 2003–2008: Mūsdienu latviešu valodas vārdnīca. Red. Dr. philol. I. Zuicena, LU Latviešu valodas institūts. Prieiga per internetą: www.tezaurs.lv/mlvv

NSJP 2002: Nowy słownik języka polskiego. Warszawa: Wydawnictwo Naukowe PWN.

PŽ 1984: Rusų–lietuvių kalbų politechnikos žodynas. Sud. G. Daugėla, Vilnius: Vyriausioji enciklopedijų redakcija.

Ordbok över det litauiska standardspråket. Tillgänglig på internet: http://www.lki.lt/LKI_LT/index.php?option=com_content&view=article&id=592&Itemid=1 (hämtad 2011-10-12).

Terminynas 2004: Matematikos ir informatikos instituto lietuvių kalbos terminų bazė (Lietuvių kalbos terminynas), Vilnius: Matematikos ir informatikos institutas. Prieiga per internetą: www.terminynas.lt (žiūrėta 2011 10 12).

D. MURMULAITYTĖ. Bendrinės lietuvių kalbos žodyno iliustracinių pavyzdžių atranka ir pateikimas

147

VLE 2001–2010: Visuotinė lietuvių enciklopedija 1–18, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

WCD 1996: The New International Webster’s Comprehensive Dictionary of the English Language, Deluxe Encyclopedic Edition, Florida: Trident Press International.

ŽŪE 1998: Žemės ūkio enciklopedija 1, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

БТСРЯ 2002: Большой толковый словарь русского языка, Санкт-Петербург: Норинт.

БАСРЯ 2004–2010: Большой академический словарь русского языка 1–14, Москва, Санкт-Петербург: Наука.

СРЯ 1988: Ожегов С. И. Словарь русского языка, Москва: Русский язык.

Internetbaserade textresurser, genomsökta med sökmotorn Google.

Mottagen 2011-10-21

URVAL AV ILLUSTRATIVA EXEMPEL PÅ FAKTISK SPRÅKANVÄNDNING OCH DERAS PRESENTATION I BENDRINĖS LIETUVIŲ KALBOS ŽODYNAS (DICTIONARY OF STANDARD LITHUANIAN)

Sammanfattning

Artikeln syftar till att presentera hur illustrativa exempel på faktisk språkanvändning återges i Bendrinės lietuvių kalbos žodynas (Dictionary of Standard Lithuanian) och att fokusera på några omdiskuterade frågor. Illustrationer utgör en viktig del av en ordboksartikel; de bidrar till en bättre förståelse av den lexikala enhet som definieras i artikeln. Illustrativa exempel i ordböcker visar möjligheter och särdrag i lexikala enheters kombinerbarhet och deras semantiska och syntaktiska relationer, och bidrar till att förklara deras betydelse. På litauiska visar de också korrekt accentuering. Beroende på ordbokens omfång, syfte, struktur och andra frågor som rör lexikografisk metod och teknik återges illustrationerna på olika sätt. De viktigaste reglerna för att ge illustrationer i Dictionary är följande: varje lexem illustreras med exempel på faktisk språkanvändning; illustrationerna består av ordkombinationer och meningar; autentiska exempel på faktisk språkanvändning ges företräde; illustrationerna kan dock förkortas, ändras eller formuleras av författaren; uppslagsordet i illustrativa ordkombinationer och meningar återges vanligtvis i sin helhet; alla ord i ordkombinationer eller meningar accentueras i illustrationerna, med undantag för enstaviga funktionsord; illustrativa exempel tenderar att innehålla former av uppslagsordet med accentueringsfel; hakparenteser i exemplen markerar delar av exempel med alternativ användning [inom hakparenteser] eller delar av exempel med valfri användning (inom parentes).

148

KALBOS KULTŪRA | 84

labiska funktionsord; illustrativa exempel har ofta huvudordets former med accentueringsfel; hakparenteser i exempel anger delar av exempel på alternativ användning [inom hakparenteser] eller delar av exempel på valfri användning (inom parentes).

Exempel som illustrerar användningen av uppslagsordet (det lexikala ordet) bör väljas med omsorg och ansvar; detsamma gäller hur de presenteras i ordböcker. Detta är särskilt relevant för normativa ordböcker, såsom Dictionary of Standard Lithuanian.

NYCKELORD: illustrativt exempel på faktisk språkanvändning, allmän ordbok, lexem, ordkombination, mening.

DAIVA MURMULAITYTĖ

Litauiska språkinstitutet

P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

[email protected]

D. MURMULAITYTĖ. Bendrinės lietuvių kalbos žodyno iliustracinių pavyzdžių atranka ir pateikimas

149